Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. in., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
1949-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1949:15, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. in., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 15.
1
Nr 15.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om uppskov
med allmän fastighetstaxering, m. in., såvitt propositionen
hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 52, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, dels föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering,
dels tillkännagivit att proposition angående den i årets statsverksproposition
under sjunde huvudtiteln punkten 53 omförmälda frågan
rörande anslag till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1950 icke
kommer att avlåtas till riksdagen, i följd varav medel för ändamålet ej böra
upptagas å riksstaten för budgetåret 1949/50, dels ock föreslagit riksdagen
att till Kostnader för inventering av typskogar för budgetåret 1949/50 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å 200 000 kronor.
Förevarande proposition har hänvisats, såvitt angår förslaget till förordning
om uppskov med allmän fastighetstaxering, till bevillningsutskottet,
och i övrigt till statsutskottet.
Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.
Härigenom förordnas, att den allmänna fastighetstaxering, som jämlikt
förordningen den 13 februari 1948 (nr 48) angående de tider, då allmän
fastighetstaxering skall äga rum, samt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379)1 skall verkställas år 1950, i stället skall
äga rum år 1951.
1 Senaste lydelse, se 1948: 49.
1 Bihang Lill riksdagens protokoll 19M. 7 samt. Nr 15.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 15.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.
Allmän fastighetstaxering skall jämlikt förordningen den 13 februari 1948
(nr 48) angående de tider, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, samt
2 § 1 mom. taxeringsförordningen verkställas år 1950 och därefter vart
femte år. Därest allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1950, måste
arbetet därmed påbörjas i höst. Detta innebär att frågan om de normer,
vilka skola tillämpas vid taxeringen, måste behandlas och avgöras av riksdagen
vid pågående session. Vad dessa normer angår är särskilt att märka,
att nya bestämmelser om taxering av skogsmark och växande skog (skogsvärderingsinstruktion)
bruka utfärdas till varje allmän fastighetstaxering.
Vid 1944 års riksdag framlades förslag till skogsvärderingsinstruktion,
som innebar att för skogstaxeringen skulle tillämpas en helt ny metod (prop.
nr 240). Riksdagen fann sig emellertid, i överensstämmelse med bevillningsutskottets
förslag, icke böra antaga den nya metoden för tillämpning vid
1945 års allmänna fastighetstaxering. Emellertid framhöll bevillningsutskottet
vid 1944 års riksdag (bet. nr 35), att utskottet funne den i nyssnämnda
proposition föreslagna nya metoden ur principiell synpunkt vara att föredraga
framför den äldre och att den nya metoden därför borde genomföras.
Utskottet förordade ett uppskov med genomförandet av den nya metoden
till den närmast efter 1945 års taxering följande allmänna fastighetstaxeringen
samt förutsatte att den nva metoden under tiden överarbetades och
i den mån så kunde ske förenklades. Vidare borde enligt utskottets mening
ytterligare provtaxeringar äga rum för vinnande av ökad kännedom om den
nya metodens verkningar.
I anledning av vad utskottet sålunda anfört tillkallade departementschefen
jämlikt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 särskilda
sakkunniga (1947 års skogstaxeringssakkunniga) för att verkställa en överarbetning
av 1944 års förslag till ändrade grunder för taxering av skogsmark
och växande skog. Genom särskilt beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl.
Maj :t sedermera, att provtaxering på sätt bevillningsutskottet vid 1944 års
riksdag ifrågasatt skulle under ledning av de sakkunniga äga rum i vissa
angivna kommuner.
I början av januari månad 1949 har de sakkunnigas ordförande anmält,
att viss del av utredningsarbetet blivit försenat av olika anledningar, över
vilka de sakkunniga icke kunnat råda. Förseningen gällde visst tabellmaterial,
avsett att tjäna till ledning vid bedömandet av förslagets innebörd. På
grund av svårigheter av tryckeriteknisk art kunde någon bestämd utfästelse
om tiden för framläggande av de sakkunnigas betänkande icke göras ens för
det fall att betänkandet begränsades i fråga om tabellmaterialet.
Departementschefen har till stöd för det i propositionen föreslagna uppskovet
med nästkommande allmänna fastighetstaxering anfört följande:
»I det uppkomna läget får det anses uteslutet att proposition med förslag
till skogsvärderingsinstruktion enligt den nya metoden skall kunna framläggas
för riksdagen vid nu pågående session. Man har då att välja mellan
Bevillningsutskottets betänkande nr 15.
3
att genomföra allmän fastighetstaxering år 1950 med användning av hittills
gällande metod för skogstaxering eller att uppskjuta hela taxeringen. För
det senare alternativet talar önskvärdheten att, på sätt 1944 års bevillningsutskott
förutsatt, tillämpa den nya metoden redan vid nästa allmänna fastighetstaxering.
Därtill kommer att tiden är väl knapp för att nu medhinna
den översyn av den vid föregående fastighetstaxering gällande skogsvärderingsinstruktionen,
som skulle erfordras därest densamma skulle tillämpas
vid ny allmän fastighetstaxering.
Även andra skäl kunna anföras för ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen.
Fråga har uppkommit om ändring jämväl av bestämmelserna
angående taxering av vattenfallsfastighet, och en utredning har
verkställts av för sådant ändamål särskilt tillkallade sakkunniga. Dessa ha i
början av december 1948 avlämnat betänkande med förslag till nya bestämmelser
om sådan taxering. I remissyttranden över betänkandet har från
vattenkrafttekniskt håll anmärkts att de beräkningar, på vilka detta förslag
i viss del grundats, borde ytterligare prövas. Detta kunde emellertid
icke medhinnas, om allmän fastighetstaxering skulle äga rum redan nästa
år. Utan att vilja i detta sammanhang yttra mig om betydelsen av nämnda
anmärkning, vill jag för egen del framhålla, att även denna fråga synes
vinna på att ytterligare tid erhålles för vidare utredningar i ämnet.
Mot ett uppskov talar å andra sidan, att de nuvarande taxeringsvärdena
åtminstone beträffande vissa slag av fastigheter sannolikt ligga avsevärt
under de allmänna saluvärdena. För det kommunala skatteunderlaget torde
detta förhållande emellertid just nu icke ha alltför stor betydelse, eftersom
de fastigheter, beträffande vilka skillnaden mellan marknadsvärdet och
taxeringsvärdet är störst, kunna antagas antingen giva så god avkastning,
att nettointäkten i allmänhet överstiger garantiskatteavdraget, eller vara belägna
i kommuner, för vilka fastighetsskatten har relativt liten betydelse.
Vid prövning av skälen för och emot ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen
finner jag övervägande skäl tala för att sådant uppskov nu
beslutes. Jag förordar sålunda, att den allmänna fastighetstaxering, som
författningsenligt skall äga rum år 1950, uppskjutes till år 1951. I författningstekniskt
hänseende innebär detta att en särskild förordning om dylikt
uppskov bör utfärdas på liknande sätt som skedde då 1948 års allmänna
fastighetstaxering uppsköts till år 1949.»
Utskottet. 1 den ifrågavarande propositionen, såvitt densamma hänvisats till
bevillningsutskottet, föreslås, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt
skulle ha verkställts år 1950, i stället skall äga rum år 1951.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har departementschefen
till stöd för det sålunda föreslagna uppskovet med den allmänna fastighetstaxeringen
huvudsakligen åberopat uppkomna svårigheter att inom vederbörlig
tid hinna utarbeta nya grunder för denna taxering. Utskottet finner
vad departementschefen härutinnan anfört utgöra en fullt tillräcklig motivering
för det föreslagna uppskovet. Emellertid vill utskottet tillägga, alt, för
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 15.
utom nämnda omständigheter, jämväl det nuvarande labila läget å fastighetsmarknaden
— även om ändrade förhållanden måhända ej komma att
föreligga under nästa år — kan anses tala för ett uppskov med nästkommande
allmänna fastighetstaxering. Med erinran härom tillstyrker utskottet
bifall till propositionen, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 52, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.
Stockholm den 15 mars 1949.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl*, Ekman, Velander, Heiiman,
Franzon, Ramberg, Widner*, Carl Sundberg*, Petrén och Niklasson samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,
Jonsson i Skedsbygd*, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i Malmö,
Nilsson i Kristinehamn*, Persson i Svensköp och Bladh.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
497889. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:76 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m., såvitt proposition s. 1 i texten