Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätt för gifta kvinnor, som arbeta inom jordbruket, att vid taxering åtnjuta särskilt avdrag.

1949-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:2, Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätt för gifta kvinnor, som arbeta inom jordbruket, att vid taxering åtnjuta särskilt avdrag.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

Nr 2.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående rätt för gifta kvinnor, som arbeta inom

jordbruket, att vid taxering åtnjuta särskilt avdrag.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 99 av herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 115 av herr

Norup in. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begara utredning och förslag, helst till årets riksdag, om särskild avdragslätt

vid taxering för gifta kvinnor, som åtaga sig arbete inom jordbruket,

enligt de riktlinjer som angivits i motionerna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i

det följande, hänvisa till motionen I: 99.

Gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och som under större

delen av beskattningsåret varit bosatt här i riket, äger, om hon under året

haft inkomst av rörelse eller av eget arbete, jämlikt 4 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt åtnjuta avdrag med ett belopp motsvarande

hälften av nämnda inkomst, dock högst med 1 000 kronor. Vad angår den

kommunala beskattningen föreskrives i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

att gift kvinna under de förutsättningar som nu nämnts och i den mån

sådan hennes inkomst därtill förslår är berättigad till avdrag i hemortskommunen

med 300 kronor.

Berörda avdragsrätt tillkom i sin nuvarande utformning i samband med

den vid 1947 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga beskattningen.

Vid framläggandet av förslaget härutinnan framhöll departementschefen

i pi opositionen nr 212 till nämnda års riksdag, att de föreslagna reglerna

om särskilt avdrag för förvärvsarbetande gift kvinna endast vore ett

provisorium, som icke finge verka prejudicerande på sambeskattningsfrågans

definitiva lösning. I anledning av nämnda proposition väcktes ett flertal

motioner med yrkanden om sådan ändring i förslaget, att ifrågavarande

avdrag skulle kunna medgivas även i de fall, då hustrun deltoge i mannens

förvärvsverksamhet och således icke själv taxerades för någon inkomst. I

sitt betänkande nr 50 förklarade sig 1947 års bevillningsutskott dela motionärernas

uppfattning om det otillfredsställande i att den ifrågavarande avdragsrätten

enligt förslaget icke kunde medgivas i de fall, där hustrun

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 7

deltoge i mannens förvärvsverksamhet. Emellertid tillstyrkte utskottet propositionen

i denna del samt avstyrkte motionerna under hänvisning till att

sambeskattningssakkunniga förklarat sig komma att under sitt fortsatta

arbete upptaga nyssnämnda fråga till prövning samt den i propositionen

föreslagna avdragsrätten allenast utgjorde en provisorisk anordning.

1 de föreliggande motionerna har anförts i huvudsak följande. Under nu

rådande ekonomiska läge vore en ökning av produktionen av ännu större

vikt än eljest. Detta gällde näringslivet i dess helhet, icke minst jordbruket.

Med hänsyn till knappheten på utländska valutor vore det ett allmänt

intresse att jordbruksproduktionen stimulerades med lämpliga medel. Tillgången

på arbetskraft för jordbruket vore sedan länge mycket knapp. Härtill

komme att den nuvarande skattelagstiftningen försvårade möjligheterna

att använda den kvinnliga arbetskraft, som vore tillgänglig inom jordbruket.

Genom sambeskattningen av äkta makar kunde skatten för en gift

lantarbetare bli relativt sett mycket hög, om hustrun också åtoge sig arbete.

Det vore då icke att undra på att lantarbetarhustrurna under sådana omständigheter

icke gärna ville åtaga sig något förvärvsarbete vid sidan av hemmets

skötsel. Sambeskattningsreglerna vore till stort förfång även på andra

områden av näringslivet, och en särskild utredning arbetade med att söka

få till stånd en bättre lösning av detta problem. Något förslag från denna

utrednings sida förelåge emellertid icke ännu, varför det skulle vara önskvärt

om åtgärder kunde vidtagas för att för jordbrukets del undanröja de

hinder för den kvinnliga arbetskraftens användning, som de nuvarande

sambeskattningsreglerna utgjorde. Man skulle kunna tänka sig, att de lantarbetarhustrur

eller andra gifta kvinnor, som åtoge sig arbete inom jordbruket,

skulle få rätt att tillgodoräkna sig ett särskilt avdrag utöver nu

medgivna allmänna avdrag. Hur stort belopp som här skulle kunna komma

i fråga, kunde vara svårt att ange. Möjligen skulle man kunna tänka sig

1 000 kronor. Denna avdragsrätt skulle givetvis endast tillkomma sådana

gifta kvinnor, som med stöd av intyg från arbetsgivare kunde styrka, att

de utfört arbete inom jordbruket.

Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj:t med hemställan om utredning och förslag om särskild avdragsrätt

för gifta kvinnor, som åtaga sig arbete inom jordbruket. Motionärerna

ha främst syftat till att genom en sådan avdragsrätt söka stimulera lantarbetarhustrurna

att i större utsträckning än som nu är fallet åtaga sig

arbete inom jordbruket.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen äger enligt nu gällande

skattelagstiftning förvärvsarbetande gift kvinna, som har inkomst av rörelse

eller av eget arbete, åtnjuta särskilt avdrag vid den statliga beskattningen

med ett belopp motsvarande hälften av sådan inkomst, dock högst

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

med 1 000 kronor, samt vid den kommunala beskattningen med 300 kronor,

i den mån inkomsten förslår därtill. Dessa bestämmelser utgöra ett provisorium

i avvaktan på en mera definitiv lösning av frågan om äkta makars

sambeskattning och därmed sammanhängande spörsmål.

De av motionärerna framförda synpunkterna äro således redan nu i viss

grad beaktade i gällande skattelagstiftning. Då vidare sambeskattningssakkunniga,

enligt vad utskottet inhämtat, komma att i mitten av innevarande

år avgiva betänkande med förslag i ämnet, avstyrker utskottet det i de

förevarande motionerna framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 99 av herr Gustaf Elofsson

in. fl. och II: 115 av herr Norup in. fl. angående rätt

för gifta kvinnor, som arbeta inom jordbruket, att vid taxering

åtnjuta särskilt avdrag icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 1.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916265

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.