Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statsmonopol eller annan jämbördig företagsform för tillverkning av skattepliktiga maltdrycker.

1949-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:30, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statsmonopol eller annan jämbördig företagsform för tillverkning av skattepliktiga maltdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

1

Nr 30.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning rörande statsmonopol eller annan jämbördig

företagsform för tillverkning av skattepliktiga

maltdrycker.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 106 av herr Birger Andersson in. fl. och II: 153 av herr

Gavelin m. fl. har hemställts, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t anhålla

om utredning rörande möjligheten att vinna ökad folknykterhet och ekonomisk

rationalisering genom införande av statsmonopol eller därmed ur

nu angivna synpunkter jämbördig företagsform för tillverkning av skattepliktiga

maltdrycker».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 153.

Tillverkningen av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri är enligt gällande

bestämmelser underkastad koncessionstvång. Sålunda stadgas i förordningen

den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker bl. a. följande. Utan Kungl. Maj :ts tillstånd må tillverkning

av maltdrycker av andra eller tredje klassen icke bedrivas i annat

bryggeri än sådant, i vilket dylik tillverkning enligt tillståndsbevis

bedrivits efter ingången av oktober månad 1938 (7 §). Har någon erhållit

Kungl. Maj :ts tillstånd att bedriva tillverkning av maltdrycker av andra och

tredje klasserna i visst bryggeri eller har någon övertagit den rörelse, som

i skattepliktigt bryggeri bedrivits av annan, skall han till kontrollstyrelsen

göra anmälan om tillverkningens upptagande och dagen därför (driftsanmälan).

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

bevis därom. Innan sådant bevis utfärdats, må rörelsen icke utövas,

dock att den, som övertagit av annan bedriven rörelse, må, därest anmälan

göres inom 14 dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen

meddelat beslut i anledning av anmälningen (8 § 1 inom.). Under

den sista månaden av varje tillverkningsår skall tillverkare, som ämnar fortsätta

rörelsen under det kommande tillverkningsåret, till kontrollstyrelsen

göra anmälan därom (8 § 2 mom.). Tillverkning för försäljning av maltdryck

av tredje klassen må äga rum allenast för utförsel ur riket samt för

vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk^ tekniskt, industriellt eller annat

likartat ändamål (11 §).

Bihang till riksdagens protokoll 194!). 7 samt. Nr 30.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

I de ifrågavarande motionerna har framhållits bl. a., att någon större

meningsskiljaktighet icke torde råda om fördelarna ur nykterhetssynpunkt

av ett undanröjande av det enskilda profitintresset å rusdryckshanteringens

område. Nackdelarna av privat företagsamhet hade också visat sig inom

maltdryckshanteringen. 1934 års maltdryckskommittés förslag i fråga om

företagsformer och försäljningsregler hade emellertid hittills icke föranlett

någon åtgärd från statsmakternas sida. Den sänkning av alkoholhalten hos

pilsnerdricka, som ägt rum under kriget och som alltjämt bestode, hade

minskat de skador, som vore knutna tillpilsnerdrickat. Fortfarande torde dock

en icke ringa del av bryggeriernas försäljning vinna användning som självständig

rusdryck, som surrogat för rusdrycker eller som kompletteringsdryck

till spritdrycker. Detta måste ses mot bakgrunden av den kontrast

som rådde mellan de relativt stränga restriktionerna och frånvaron av enskilt

vinstintresse i sprithandeln, å ena sidan, och de relativt fria försäljningsformerna

och det starka privatintresset inom maltdryckshandeln, å

den andra. Detta starka privatintresse gjorde för övrigt också de lindriga

försäljningsreglerna i pilsnerdricksförsäljningsförordningen i hög grad illusoriska.

Missbrukarna torde därför i orter, där försäljningsställen funnes,

ha obehindrad tillgång till varan. Även på den del av landsbygden, där försäljningsställen

saknades, bleve varan relativt tillgänglig för missbrukarna

genom de talrika överträdelserna av reglerna för rekvisitionsförsäljningen

och olaga detaljhandel av handlande eller av nykterhetskaféinnehavare.

Tillverkarna hade också varit ivrigt verksamma för att inom de olika

kommunerna skapa nya försäljningsställen, och i icke ringa omfattning hade

de haft framgång i dessa bemödanden. Inrättande av försäljningsställen för

pilsnerdricka i delar av landet, som tidigare saknat sådana, medförde uppenbarligen

en nybildning av konsumtionsvanor, som eljest skulle ha uteblivit.

De ur nykterhetssynpunkt vidtagna inskränkningarna hade därjämte haft

ekonomiska återverkningar, vilka framstode såsom icke önskvärda. Rätten

att tillverka maltdrycker hade ansetts böra grundas på koncession, och

Kungl. Maj :t hade på goda skäl visat stor återhållsamhet i beviljandet av

nya tillstånd. Bryggerierna hade ytterligare utmejslat den genom denna

koncessionspolitik uppnådda monopolställningen genom att inbördes indela

marknaden i relativt konkurrensfria områden. Ur nykterhetssynpunkt hade

det visserligen funnits anledning att hälsa denna konkurrensbegränsning

med tillfredsställelse. Den hade emellertid varit förknippad med den nackdelen,

att den givit tillverkarna inom den skattepliktiga bryggeriindustrien

ett icke sakligt befogat övertag i konkurrensen med övriga tillverkare av

svagdricka och läskedrycker samt en maktställning gentemot vissa detaljhandlare,

som icke kunde anses ändamålsenlig ur samhällets synpunkt.

Monopolställningen hade vidare av allt att döma skapat en stegring av företagarvinsten,

som framstode såsom oförtjänt.

Inför uppgiften att avhjälpa föreliggande brister tedde det sig naturligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

3

att för tillverkningens vidkommande i första hand överväga den desintressering

i statsbolagets form, som vunnit så vidsträckt användning inom rusdryckshanteringen.

Majoriteten i 1934 års maltdryckskommitté avböjde visserligen

på sin tid en sådan åtgärd. Grunderna för detta avböjande vore

emellertid icke ens då helt övertygande, och erfarenheterna sedan dess hade

givit spörsmålet ny aktualitet. Måhända kunde en utredning giva vid handen,

att ett tillfredsställande resultat kunde nås genom en företagsform, som

alltjämt lämnade något utrymme för enskild vinst. Huruvida detta vore

möjligt kunde klarläggas först genom en sådan utredning.

I en till utskottet inkommen skrift har Kopparbergs läns allmänna ngkterhetsförbund

anslutit sig till det i förevarande motioner framställda yrkandet

och därvid anfört bl. a. följande. Inom förbundet hade maltdrycksfrågan

vid flera tillfällen diskuterats, varvid samstämmigt konstaterats att

pilsnerdricka i många fall användes såsom rusdryck samt att riklig tillgång

på pilsnerdricka bidroge till att försämra nykterhetstillståndet. Förbundet

hade även tagit flera initiativ i syfte att eliminera de vådor en riklig pilsnerförtäring

medförde men hade därvid alltid stött på motstånd från bryggerikretsar.

År 1945 hade sålunda förbundet gjort en framställning till länsstyrelsen

i Falun om utfärdande av särskilda föreskrifter för pilsnerförsäljningen

från bryggeriernas avhämtningsställen (ölschapparna). Det hade

nämligen vid verkställd undersökning konstaterats, att löst folk ofta samlades

vid dessa försäljningsställen, köpte och konsumerade pilsnerdricka

samt ställde till otrevnad och bekymmer för befolkningen i trakten. Bryggeriägarna

hade energiskt motsatt sig dylika ordningsföreskrifter, och förbundets

framställning hade ännu icke lett till resultat.

En lång tids erfarenhet hade visat, att bryggeriägarna icke vore tillräckligt

intresserade för att medverka till genomförandet av de restriktiva åtgärder,

som vore nödvändiga för att hindra att pilsnerdricka komme till

användning i berusningssyfte. Förbundet, som representerade 25 000 vuxna

kvinnor och män i nykterhetsorganisationer och frikyrkosamfund i Dalarna,

hade därför kommit till den bestämda övertygelsen, att man icke kunde

komma tillrätta med de ur nykterhetssynpunkt beklagliga följderna av den

nuvarande pilsnerdricksförordningen med mindre än att själva företagsformen

omlades.

Vidare har Sveriges storloges av IOGT verkställande råd i en till utskottet

inkommen skrift förklarat sig helt biträda det i motionerna framförda

yrkandet och därvid framhållit bl. a. följande. Vid upprepade tillfällen

under de två senaste årtiondena hade Sveriges storloge vid sina årsmöten

enhälligt uttalat sig för att det enskilda profitintresset måtte undanröjas

även beträffande maltdryckshanteringen, i likhet med vad sedan länge

varit fallet med partihandel och utminutering av rusdrycker. Vad i motio
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

nerna anfördes om skillnaden mellan systembolagens och bryggeriernas

taktik, då det gällde strävandena att åstadkomma nya försäljningsställen,

vore särskilt förtjänt av uppmärksamhet. I jämförelse med antalet försäljningsställen

för rusdrycker vore antalet avhämtnings- och utskänkningsställen

för pilsnerdricka synnerligen stort. Trots detta bedreves från bryggerihanteringens

sida just nu ett omfattande och målmedvetet arbete på

att öka försäljningsställenas antal. Som en direkt följd av det privata intresse,

som vore knutet till denna hantering, påginge sålunda en medveten

strävan att öka användningen av pilsnern i de svenska hushållen.

Att det icke vore riskfritt att låta smaken för och vanan vid att dricka

Öl breda ut sig, visade erfarenheterna såväl från utlandet som från vårt

eget land. Verkställande rådet ville särskilt erinra om den utredning angående

nykterhetstillståndet under krigsåren, som utförts inom finansdepartementet.

I denna utredning hade ingått en undersökning bland intagna

alkoholister på Venngarn, Svartsjö och Åsbrohemmet år 1943 för att

få utrönt vilka berusningsmedel som av dem huvudsakligen använts. Denna

utvisade bland annat, att pilsnern enbart använts i mer an dubbelt sa

många fall som spritdrycker enbart och att pilsnern medverkat som berusningsmedel

i 87,5 % av samtliga här ifrågavarande alkoholistfall. Pilsnerns

roll som berusningsmedel eller som bidrag till uppkomsten av kronisk alkoholism

hade emellertid olika omfattning på olika orter i vårt land. Det

hade sålunda visat sig, att, där det funnes möjlighet att praktiskt taget var

som helst erhålla pilsnerdricka till avhämtning eller till förtäring på kaféer,

den spelade en väsentligt större roll, än där man strängt begransat utminuterings-

resp. utskänlmingsställena. Med kännedom om berörda förhållande

måste det anses orimligt, att privata företag på det sätt, som nu skedde och

som tidigare skett, kunde tillåtas systematiskt omforma sedvänjorna hos

vårt folk i en uppenbart skadlig riktning. Härtill komme att vad som vunnits

genom den desintresserade driften på rusdrycksförsälj ningens område,

äventyrades i icke ringa utsträckning genom de strävanden, som ytterst

bottnade i privatekonomiskt profitintresse hos bryggeriindustrien. Full effekt

kunde endast nås, om även ölet bleve föremål för desmtresserad drift.

Utskottet. I de ifrågavarande motionerna har yrkats, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande möjligheten att

vinna ökad folknykterhet och ekonomisk rationalisering genom införande

av statsmonopol eller därmed jämbördig företagsform för tillverkning av

skattepliktiga maltdrycker.

Enligt vad utskottet inhämtat har det förevarande spörsmålet under de

senare åren berörts i flera till finansdepartementet inkomna framställningar.

I en den 14 augusti 1946 dagtecknad skrift har sålunda Svenska

bryggeriindustriarbetareförbundet - med förmälan att vid förbundets kongress

i maj samma år uppdragits åt förbundets styrelse att hos Kungl. Maj:t

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

anhålla om en utredning i syfte att i statens ägo överföra samtliga bryggerier

och mineralvattenfabriker i landet — hemställt, att Kungl. Maj :t måtte

vidtaga härför erforderliga åtgärder. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund

har i en den 3 juli 1947 dagtecknad till statsrådet och chefen för

finansdepartementet ställd skrift anhållit om skyndsam utredning rörande

möjligheten att vinna ökad folknykterhet genom införande av statsmonopol

eller därmed ur nykterhetssynpunkt jämbördig företagsform för tillverkningen

av skattepliktiga maltdrycker. I en den 29 februari 1948 dagtecknad

skrift har Nykterhetsfolkets sextonde landsmöte — under uttalande av sin

anslutning till vad i skriften från Sveriges nykterhetsvänners landsförbund

anförts — instämt i den av landsförbundet gjorda hemställan. Samtliga

framställningar ha av chefen för finansdepartementet överlämnats till den

nu arbetande nykterhetskommittén, vilken har till uppgift att verkställa

utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning.

Till nykterhetskommittén har vidare inkommit en den 25 augusti 1948

dagtecknad skrift från Svenska bryggareföreningen, innefattande bemötande

av vissa i den ovannämnda skriften från Sveriges nykterhetsvänners landsförbund

eller eljest från nykterhetshåll gjorda uttalanden.

De ifrågavarande motionerna gälla enligt utskottets mening ett spörsmål

av stor vikt. Emellertid ha såsom framgår av vad ovan nämnts i framställningar

till Kungl. Maj :t påkallats åtgärder i samma syfte som med motionerna

avses, och dessa framställningar ha av Kungl. Maj:t överlämnats till

nykterhetskommittén. Då det förevarande spörsmålet således redan är föremål

för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet, finner utskottet ej skäl att förorda

skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om utredning i ämnet. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet de nu föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 106 av herr Birger Andersson

in. fl. och II: 153 av herr Gavelin in. fl. om utredning

rörande statsmonopol eller annan jämbördig företagsform

för tillverkning av skattepliktiga maltdrycker icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Bihang till riksdagens protokoll WiO. 7 samt. A''/- 30.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Ekman,

Velander, Heiiman, Franzon, Falk, Wehtje, Rosander och Niklasson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,

Jonsson i Skedsbygd, Orgård, Sundström, Hagberg i Malmö, Nilsson i

Kristinehamn, Persson i Svensköp och Sjölin.

Reservation

av herr Sandberg, som med hänvisning till vad i de ifrågavarande motionerna

samt av Sveriges nykterhetsvänners landsförbund och Nykterhetsfolkets

sextonde landsmöte anförts yrkat, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande möjligheten att vinna ökad

folknykterhet genom införande av statsmonopol eller därmed ur nykterhetssynpunkt

jämbördig företagsform för tillverkning av skattepliktiga

maltdrycker.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916633

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.