Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1949-05-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:36, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

N r 36.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

I en den 1 april 1949 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 202, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad

lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370).

Rörande författningsförslagets lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 2—3).

I propositionen föreslås införande av bestämmelse om skattefrihet för

vissa premier åt värnpliktiga.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför

Kungl. Maj:t anfört, får utskottet, i den mån detta icke framgår av den

nedan lämnade redogörelsen för propositionens huvudsakliga innehåll, hänvisa

till ovannämnda statsrådsprotokoll (prop. s. 4—9).

Propositionen innebär i huvudsak följande.

Jämlikt värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967) kunna vissa värnpliktiga

åläggas att utöver vanlig utbildningstid fullgöra en fortsatt tjänstgöring.

Sålunda stadgas i 27 § 1 mom. B nämnda lag, att värnpliktig, som uttagits

för utbildning till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet

eller till underofficer vid flygvapnet, är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, efter dennas avslutande

fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst

trehundrasextio dagar och för utbildning till underofficer under högst etthundraåttio

dagar. Under C i samma moment föreskrives, att värnpliktig

tilldelad marinen, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen av andra

klass, är skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, undergå fortsatt utbildning

under en tid av etthundratjugu dagar.

I en till innevarande års riksdag avlämnad proposition nr 194 angående

särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 m. m. föreslås bl. a., att

den i 27 § 1 mom. B värnpliktslagen stadgade tjänstgöringsskyldigheten

utsträckes även till värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid

flygvapnet. I 28 § kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

avlöning m. in. till värnpliktiga (kungörelse om värpliktsavlöning), sådant

detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 600),

stadgas, att värnpliktig, som jämlikt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen

ålagts fortsatt tjänstgöring eller utbildning, sjövärnsman, som uttagits för

utbildning till värnpliktig officer eller underofficer vid flottan, så ock aspirant

eller kadett — militärmeteorologaspirant likväl undantagen — under

vissa villkor äga åtnjuta premie. Dessa premier, som utgå med olika belopp,

för närvarande lägst 150 kronor och högst 2 000 kronor, beroende på tjänstgöringens

art, utbetalas efter avslutandet av den utbildning, repetitionsövning

eller kurs, som premien avser.

Frågan huruvida dessa premier äro att hänföra till skattepliktig inkomst

eller ej är icke uttryckligen reglerad i skatteförfattningarna. Emellertid torde

av bestämmelserna i 32 § kommunalskattelagen framgå, att premierna

böra anses såsom skattepliktig intäkt. I de av Kungl. Maj :t fastställda »Särskilda

upplysningar för fast anställd militär och civilmilitär personal samt

värnpliktiga till ledning vid avgivande av självdeklaration» (deklarationsformulär

nr 3 c) har i enlighet härmed angivits, att premie enligt kungörelsen

om värnpliklsavlöning är att hänföra till skattepliktig intäkt.

I den föreliggande propositionen har departementschefen anfört bl. a.,

att ifrågavarande premier principiellt sett icke vore avsedda såsom en löneförmån

i egentlig mening. Syftet med desamma vore i stället av alldeles

speciell art, nämligen att för vederbörande — som tvångsvis kommenderats

till den ifrågavarande utbildningen eller som, vid risk att eljest tvångskommenderas

eller av intresse för själva saken, frivilligt underkastat sig utbildningen

— underlätta övergången till civil verksamhet. Med hänsyn till att

det — i den mån vår försvarsorganisation byggde på värnpliktigt befäl —

vore angeläget, att man icke genom beskattningsåtgärder skapade impopularitet

kring den förlängda utbildning, som måste föreskrivas för det värnpliktiga

befälet, samt då frågan är av ringa fiskalisk betydelse, föreslås i

propositionen skattefrihet för ifrågavarande premier.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 202, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Stockholm den 3 maj 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelage a1 i texten