Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-10 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

I

Nr 43.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående prisutjämningsavgift m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 24 mars 1949 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 178, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för

tiden till och med den 30 juni 1950 att, med iakttagande av vad i propositionen

anförts, meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift

samt att godkänna vad föredragande statsrådet föreslagit beträffande dispositionen

av influtna prisutjämningsavgifter.

Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna I: 297 av herr Mannerskantz m. fl. samt

II: 376 av herrar Stattin och Nilsson i Svalöv, vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av proposition nr 178 — med beaktande av vad i motionerna

anförts beträffande prisregleringen på hemmamarknadens område —

måtte avslå Kungl. Maj :ts begärda bemyndigande att — för tiden t. o. m.

den 30 juni 1950 — meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 297.

I detta sammanhang torde böra omnämnas att i en vid riksdagens början

väckt motion 1: 229 av herr Mannerskantz hemställts om upphävande av

vissa regleringsföreskrifter beträffande sågat virke och sågade trävaror

däribland bestämmelserna om prisutjämningsavgifter på sågade trävaror.

Nämnda motion har emellertid hänvisats till första kammarens andra tillfälliga

utskott.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande:

De fyra senaste årens riksdagar ha bemyndigat Kungl. Maj :t att, när

behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga, meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift för varor, som utföras ur

riket. Nu gällande bemyndigande, som meddelats i riksdagens skrivelse den

17 juni 1948, nr 322, gäller till och med den 30 juni 1949.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 7 samt. Nr 43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

Med anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t den 25 maj

1945 (nr 256) förordning angående prisutjämningsavgift. 1 denna stadgas

bland annat, att Kungl. Maj :t må, när behov därav ur prispolitiska synpunkter

prövas föreligga, törordna, att viss avgift (prisutjämningsavgift)

skall erläggas tör vara, som utföres ur riket (1 §), att prisutjämningsavgift

utgår enligt grunder och med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer (2 §),

samt att medel, som intlyta genom uttagande av prisutjämningsavgift, skola

tonderas och användas enligt vad särskilt stadgas. I övrigt innehåller förordningen

föreskrifter om debitering, uppbörd och redovisning av prisutjämningsavgifter

samt vissa straff- och processrättsliga stadganden. Förordningen,

som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1946, har

sedermera förlängts, senast genom förordningen den 26 juni 1948, nr 389.

Genom förordningarna den 14 juni 1946, nr 282, och den 31 oktober 1947,

nr 863, ha vissa smärre förändringar vidtagits i den ursprungliga förordningen.

Prisutjämningsavgift har hittills uttagits endast beträffande vissa trävaror

samt beträffande pappersmassa av trä.

Angående motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Prisutjämningsavgifter och andra regleringsåtgärder beträffande trävaror

och andra skogsprodukter s. 2—10.

Prisutjämningsavgifternas användning s. 10—30.

Till stöd för de föreliggande förslagen har föredragande statsrådet anfört

följande:

»Prisutjämningsavgiftens syfte är att förhindra att höga utlandspriser på

viss vara skola utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna på varan.

Vid bedömande av frågan om behovet av fortsatt bemyndigande att

uttaga prisutjämningsavgift måste alltså konstateras, i vilken mån situationer

av denna beskaffenhet kunna väntas föreligga under nästa budgetår.

Hittills har prisutjämningsavgiften tillämpats endast i fråga om vissa

slag av trävaror av furu eller gran samt i fråga om pappersmassa av trä.

Vad trävarorna angår måste man i fråga om flertalet här avsedda sortiment

räkna med att den utländska efterfrågan alltjämt kan komma att

vara så stor, att en exportprisnivä, väsentligt överstigande den inhemska,

kommer att uppnås. Med utgående härifrån har också, såsom förut nämnts,

överenskommelse redan träffats med svenska trävaruexportföreningen rörande

inbetalning av avgifter till stiftelsen Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond

för år 1949. En fortsatt spänning mellan exportprisnivån

och den inhemska prisnivån kan alltså väntas föreligga i fråga om flertalet

sortiment. Beträffande bjälkar, sparrar och slipers har läget emellertid

ansetts vara ett annat, vilket motiverat, att prisutjämningsavgiften upphävts

i fråga om dessa sortiment.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43. 3

Vad övriga regleringar inom trävaruområdet angår må här erinras om

att Kungl. Maj :t den 18 februari 1949 icke ansett sig kunna biträda trävaruexportföreningens

m. fl. organisationers framställning om upphävande

av prisregleringen å bearbetade trävaror. Denna fråga bör dock icke lämnas

ur sikte utan bör, såsom bränslekommissionen också anfört i sitt utlåtande

över nyssnämnda framställning, upptagas till förnyat övervägande,

då man av trävarumarknadens utveckling såväl utom som inom landet kan

konstatera, att tidpunkten är lämplig för en avveckling av denna prisreglering.

Regleringen av handeln med och förbrukningen av trävaror inom landet

har kunnat väsentligen uppmjukas genom att den tidigare bundenheten till

vissa inköpsområden upphävts för träförädlingsindustrier för drift av egna

verk ävensom för skogsägarföreningar.

För pappersmassan har den senaste tiden kännetecknats av sjunkande

exportpriser och försvårade avsättningsmöjligheter i utlandet. Med

anledning härav upphävdes hösten 1948 prisutjämningsavgiften å denna

vara liksom även inbetalningarna till cellulosaindustriens och trämasseindustriens

konjunkturutjämningsfonder. I samband med den förut omförmälda

preliminära överenskommelsen rörande pappersförsörjningen i riket

har jämväl prisregleringen å pappersmassa upphävts. Om icke särskilda

förhållanden inträffa, torde varken prisutjämningsavgiften eller prisregleringen

å pappersmassa behöva återinföras.

Vad slutligen angår regleringen av handeln med och förbrukningen av

papper och papp har densamma såsom förut nämnts helt upphävts utom i

fråga om tidningspapper. Närmare redogörelse för den senaste tidens utveckling

på detta område har lämnats dels i ett av mig den 5 mars 1949 i

andra kammaren avgivet interpellationssvar, dels ock i propositionen m

72/1949 med förslag till förordning angående ändring i förordningen den

11 juni 1948 (nr 283) om pappersskatt samt om fortsatt giltighet av förordningen

m. in. Härutöver är för närvarande intet att tillägga. Uttagande

av prisutjämningsavgift för denna vara är för närvarande icke aktuellt.

Av det anförda framgår, att behov av prisutjämningsavgift alltjämt föreligger

i fråga om ett flertal sortiment trävaror. Bemyndigandet för Kungl.

Maj :t att uttaga prisutjämningsavgifter synes därför böra förlängas, förslagsvis

med ett år till och med den 30 juni 1950. Da det icke är alldeles

uteslutet, att behov av prisutjämningsavgift kan komma att yppa sig även

beträffande andra varor än de här förut omnämnda, torde bemyndigandet

liksom hittills böra göras generellt.

Jag övergår härefter till frågan om dispositionen av prisutjämningsavgifterna.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen skola de prisutjämningsavgifter,

som skola utgå för trävaror, vilka utföras efter den 14 mars

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

1949, tillföras De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond av år 1948.

Beloppet av de prisutjämningsavgiftsmedel, vilka kunna anses odisponerade,

kommer alltså hädanefter att ökas endast med vissa avgifter, som erlagts

för dessförinnan utförda trävaror. Det torde härvid röra sig om ett förhållandevis

litet belopp.

En särställning intaga de avgifter, som erlagts för sådan props, som tillverkats

före den 1 juli 1946. Bestämmelser angående dispositionen av dessa

medel, vilka högst torde komma att uppgå till omkring 900 000 kronor, ha

ännu icke meddelats, men framställning i sådant syfte har gjorts av svenska

propsexportörernas förening och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Det övervägande antalet propsexportörer torde vara anslutna till

någon av dessa organisationer. Det sålunda framställda förslaget går ut på

att av dessa medel skulle bildas en särskild fond under skogsstyrelsens förvaltning

med syfte att bibehålla och underlätta en ur landets synpunkt

önskvärd export av props. Jag har intet att erinra mot det framställda förslaget

utan har, under förutsättning av riksdagens godkännande, för avsikt

att föreslå Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om disposition av medlen

i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget.

Redan i propositionen nr 269/1948 angavs beträffande de prisutjämningsavgifter,

som då förutsågos kunna komma att uttagas beträffande pappersmassa,

att de borde disponeras på i huvudsak samma sätt, som i de under

våren 1948 ingångna överenskommelserna angående inbetalning av avgifter

till konjunkturutjämningsfonder angivits beträffande dessa avgifter. Därest

erinran från riksdagens sida icke göres mot en dylik användning av ifrågavarande

avgiftsbelopp, har jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att utfärda

bestämmelser härom.

Återstående odisponerade prisutjämningsavgifter uppgå för närvarande

enligt vad förut angivits till omkring 2 963 000 kronor, vari ingår ett belopp

på omkring 2 500 000 kronor, som utgör beräknad besparing på de belopp,

som anvisats för subvention av import av trävaror från Finland enligt hittills

meddelade beslut. Det kan icke nu med bestämdhet sägas, huruvida

behov av sådan subvention kommer att föreligga jämväl innevarande år.

Skulle detta bliva händelsen, torde i varje fall det erforderliga beloppet icke

komma att överstiga 500 000 kronor. Jag anser detta belopp tills vidare böra

reserveras för sådant ändamål. Återstående belopp odisponerade prisutjämningsavgifter

skulle därefter utgöra cirka 2 463 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen för inkomna framställningar om anslag

ur ifrågavarande medel framgår, att anspråk på medlen i deras helhet

framställts dels av skogsstyrelsen för åtgärder för återuppbyggnad av

skogsbeståndet, dels ock av styrelsen för statens träforskningsinstitut för

viss utvidgning av forskningsverksamheten vid institutet. Därutöver ha

begärts anslag till olika ändamål med tillhopa 4 628 000 kronor.

Vad först angår skogsstyrelsens anslagsäskande vill jag till en början

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

hänvisa till att i överensstämmelse med 1947 års riksdags beslut ett belopp

av tillhopa 12 000 000 kronor ur prisutjämningsavgiftsmedlen avsatts för

skogsvårdande åtgärder och att av detta belopp omkring 10 000 000 kronor

torde komma att utgå för de ändamål, för vilka skogsstyrelsen nu önskar

erhålla ytterligare anslag. Med hänsyn härtill och då jämväl andra intressen

böra tillgodoses vid fördelningen av det förhållandevis ringa belopp,

som återstår att disponera, anser jag mig icke böra förorda, att ytterligare

medel nu beviljas skogsstyrelsen för ändamålet.

Vad åter angår träforskningsinstitutets framställning synes det icke

kunna förnekas, att den industriella forskningsverksamheten vid fördelningen

av prisutjämningsavgiftsmedlen blivit sämre tillgodosedd än den

skogliga. Det är vidare uppenbart, att de forskningsuppgifter, som avses nu

skola genomföras vid träforskningsinstitutet, komma att få mycket stor

betydelse för att möjliggöra ett rationellt utnyttjande av skogskapitalet. Jag

anser mig därför böra förorda, att anslag ur här ifrågavarande medel ställas

till träforskningsinstitutets disposition. Med hänsyn till knappheten av

de tillgängliga medlen och då dessa synas även böra tillgodose andra ändamål,

anser jag dock anslagsbeloppet böra inskränkas, förslagsvis till högst

1 000 000 kronor. Det torde böra ankomma på institutets styrelse att med

utgångspunkt härifrån verkställa översyn av de utarbetade planerna för

forskningsverksamheten och, innan medlen utanordnas, underställa de sålunda

översedda planerna Kungl. Maj :ts prövning. Jag vill i detta sammanhang

även hänvisa till att institutet bör ha möjlighet att erhålla anslag till

verksamheten i fråga jämväl ur industriens konjunkturutjämningsfonder.

Såsom förut nämnts har redan i propositionen nr 49/1949 förutsatts, att

statens skogsforskningsinstitut skulle ur prisutjämningsavgiftsmedlen erhålla

anslag om 125 000 kronor för anläggande av ett trädarkiv å Bogesunds

egendom. Då ett sådant arkiv skulle ha stor betydelse för skogsnäringen, ansluter

jag mig till detta förslag. Jag finner även skogsforskningsinstitutets

begäran om anslag med 150 000 kronor för specialbearbetning av observationsmaterial

från skogsforskningsinstitutets fasta försöksytor välgrundad.

Ändamålet synes vara av sådan vikt, att anslag med begärt belopp nu

bör utgå ur prisutjämningsavgiftsmedlen.

Beträffande framställningen från Jordbrukare-ungdomens lörbund må

till en början framhållas, att frågan om klubbverksamheten på lanthushållningens

område för närvarande är under utredning. Med hänsyn härtill

har jag funnit det tveksamt, om förbundets begäran om anslag för skogsklubbverksamhet

nu bör bifallas. Emellertid synes det i förhandenvarande

läge vara angeläget, att klubbverksamhet av ifrågavarande slag kommer

till stånd redan innevarande år. Det kan nämligen antagas, att genom en

dylik klubbverksamhet åtgärder av en viss betydelse för skogsbruket kunna

komma till slånd för förhållandevis ringa kostnad. Jag vill därför förorda,

att av prisuljämningsmedlen ett belopp av förslagsvis högst 50 000 kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr t3.

ställes till förbundets förfogande för klubbverksamhet under det närmaste

året i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i förbundets

framställning. Möjlighet bör föreligga att med detta belopp jämväl

bekosta utgivande av en handledning för klubbverksamheten. Jag vill

emellertid understryka, att slutgiltig ståndpunkt därmed icke tagits till

frågan om klubbverksamhetens slutliga organisation.

Vad angår Föreningens för skogsförädling av växtträd framställning om

ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för vissa byggnader vid

föreningens filial i Brunsberg får jag till en början erinra därom, att 1947

års riksdag godkänt, att ett belopp av högst 290 000 kronor skulle få användas

till detta ändamål. Detta belopp har emellertid visat sig otillräckligt,

varför ytterligare anslag sökts. Jag anser det vara av vikt, att de planerade

byggnadsarbetena komma till utförande, och vill därför förorda föreningens

framställning, dock allenast i vad avser institutionsbyggnaden. Jag tillstyrker

därför, att ett belopp av ytterligare högst 150 000 kronor disponeras ur

prisutjämningsavgiftsmedlen för ändamålet i fråga.

Framställningarna om anslag ur prisutjämningsavgiftsmedlen av Föreningen

skogsarbeten, Föreningen skogs- och lantbruksfilm och styrelsen

för Uddeholms lanthushållsskola finner jag mig icke böra förorda. Till

återstoden av framställningarna är jag icke för närvarande beredd att taga

ställning, eftersom dessa ansökningar helt nyligen inkommit och därför ej

hunnit utremitteras till vederbörande myndigheter. Jag finner därför lämpligt,

att återstående odisponerade prisutjämningsavgifter tills vidare få

kvarstå i diversemedelsfonden, och att förslag om deras disposition underställes

1950 års riksdag.

De belopp, som enligt vad jag här förordat, nu skulle disponeras ur

ifrågavarande medel, utgöra tillhopa (125 000 + 150 000 + 50 000 + 150 000

+ 1 000 000 —) 1 475 000 kronor.»

I motionerna I: 297 och II: 376 har anförts i huvudsak följande. Det syntes

motionärerna angeläget att inför det i propositionen framlagda förslaget

om fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift

betona vilka olägenheter prisutjämningsavgifterna för pappersmassan fått

för hela vår export av denna vara. Det vore ett allmänt omvittnat faktum,

att åtminstone vissa köpare i utlandet — sedan exportutjämningsavgifterna

på pappersmassan borttagits — efter hand allt bestämdare pekade på dessa

avgifter som en anledning till vägran att godtaga de svenska exportpriserna.

Inför den nuvarande utvecklingen på världsmarknaden — med hårdnande

konkurrens och fallande priser på snart sagt alla varuområden — funnes

det anledning befara, att samma svårigheter i lika hög grad komme att

göra sig gällande beträffande vår export av trävaror, om vi icke i tid borttoge

prisutjämningsavgiften och sålunda för framtiden garderade oss mot

dylik argumentation vid uppgörelser om våra exportpriser för trävaror.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

Samtidigt med ett upphävande av nu gällande kungörelse om prisutjämningsavgift

på vissa sortiment trävaror borde enligt motionärernas mening

— såsom ock framhållits i motion 1: 229 till innevarande års riksdag — åtgärder

vidtagas för upphävande av samtliga gällande prisregleringar å trävaror,

avsedda för förbrukning å hemmamarknaden. Utvecklingen hade

nämligen visat, att det — dessa prisregleringar till trots — vore förhållandet

mellan tillgång och efterfrågan soin reglerade virkespriserna. De fastlåsta

priserna hade framkallat illegal handel med sådana varor, som blivit

för lågt prissatta, och medfört ett osunt och för den inhemska trävaruhanteringen

motbjudande tillstånd på marknaden. De illegala priserna hade

ofta tenderat att bli högre än vad priserna skulle ha varit i en fri marknad.

Vore ä andra sidan de reglerade priserna högre än vad som motiverades av

marknadsläget, verkade de fastställda maximipriserna rent psykologiskt

hämmande på en naturlig anpassning nedåt av priserna. Konstateras kunde,

att den inhemska prisregleringen verkade starkt irriterande på utländska

köpare, vilka bibringats den uppfattningen, att exportpriserna icke stode i

rimlig proportion till produktionskostnaderna utan tilltagits för att subventionera

för producenten förlustbringande hemmamarknadspriser. Så länge

differenser mellan exportpriser och hemmamarknadspriser uppeliölles med

konstlade medel, så långe koinme också en sund och önskvård affärsmässig

utveckling på trävarumarknaden att fördröjas — till förläng icke minst

för den exportökning, vilken i dagens läge vore vår viktigaste uppgift i

kampen att åter nå ekonomisk balans.

Utskottet. De fyra senaste årens riksdagar ha bemyndigat Kungl. Maj :t

att, när behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga, meddela

föreskrifter om uttagande av prisutjäinningsavgitt för varor, som utföras

ur riket. Avgiftens syfte är att förhindra att höga utlandspriser på vissa

varor skola utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna pa varan.

Det av 1948 års riksdag lämnade bemyndigandet gäller till och med den

30 juni 1949.

I den föreliggande propositionen hemställes dels om fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift för tiden till och

med den 30 juni 1950 dels ock om riksdagens godkännande av vad i propositionen

föreslagits beträffande dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att prisutjämningsavgift

hittills ultagils endast beträffande vissa trävaror samt beträffande

pappersmassa. Å sistnämnda vara upphävdes prisutjämningsavgiften hösten

1948 och enligt vad föredragande statsrådet anfört torde densamma icke

behöva återinföras, därest icke särskilda förhållanden inträffa. För närvarande

utgår sålunda prisutjämningsavgift allenast å vissa slag av trä
-

varor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

Beträffande behovet av ett fortsatt uttagande av prisutjämningsavgift för

trävaror har i propositionen framhållits, att man i fråga om ett flertal sortiment

måste räkna med att den utländska efterfrågan alltjämt kan komma

att vara så stor, att en exportprisnivå, väsentligen överstigande den inhemska,

kommer att uppnås. Med utgående härifrån har också överenskommelse

redan träffats mellan bränslekommissionen och svenska trävaruexportföreningen

rörande inbetalning av avgifter till stiftelsen Trävaruindustriens

konjunkturutjämningsfond för år 1949. Nämnda avgifter tjäna

samma syfte som prisutjämningsavgifterna. Avtalet har godkänts av Kungl.

Maj:t den 4 mars 1949.

Med hänvisning till nu angivna förhållanden har föredragande statsrådet

ansett ett fortsatt uttagande av prisutjämningsavgift i fråga om ett flertal

sortiment trävaror vara erforderligt. Då det icke vore alldeles uteslutet, att

behov av prisutjämningsavgift kunde komma att yppa sig även beträffande

andra varor än de nu nämnda har i propositionen föreslagits att bemyndigandet

liksom hittills göres generellt.

I motionerna I: 297 och II: 376 har hemställts om avslag å propositionen

i nu förevarande del. Därvid har bland annat framhållits, att inför den nuvarande

utvecklingen på världsmarknaden, funnes det anledning befara,

att ett fortsatt uttagande av prisutjämningsavgifter kunde komma att medföra

svårigheter för exporten.

För egen del vill utskottet uttala, att det givetvis för närvarande icke är

möjligt att med säkerhet avgöra, huruvida behov av ett fortsatt uttagande

av prisutjämningsavgifter kommer att föreligga under nästa budgetår. Med

hänsyn till att föredragande statsrådet ansett sig böra räkna med en fortsatt

spänning mellan exportprisnivån och den inhemska prisnivån i fråga

om ett flertal sortiment trävaror — ett antagande som även ligger till grund

för den ovan omnämnda överenskommelsen mellan bränslekommissionen

och trävaruexportföreningen om avsättning av medel till en konjunkturutjämningsfond

—- finner sig utskottet dock böra förorda, att riksdagen

lämnar Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgifter

för nästkommande budgetår. Då det i motionerna uttalats farhågor för

att ett fortsatt uttagande av prisutjämningsavgifter kunde komma att medföra

svårigheter för trävaruexporten, anser sig utskottet böra understryka,

att ett bifall till propositionen icke innefattar något ställningstagande till

frågan i vilken utsträckning prisutjämningsavgifter skola uttagas under

nästa budgetår. Denna fråga avgöres av Kungl. Maj :t med beaktande av

de vid varje tidpunkt rådande förhållandena på exportmarknaden. Då syftet

med prisutjämningsavgiften är att förhindra att höga utlandspriser

på viss vara skola utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna på

varan, förväntar utskottet, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen

på exportmarknaden och därest prisutjämningsavgiftens bibehållande

skulle visa sig medföra svårigheter för exporten, vidtager de änd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43. 9

ringar i fråga om utgående prisutjämningsavgifter, som kunna anses påkallade.

Med hänsyn till det nu anförda finner sig utskottet kunna förorda bifall

till propositionen i nu förevarande del. Det i motionerna I: 297 och II: 370

framställda avslagsyrkandet kan följaktligen icke tillstyrkas av utskottet.

Det i propositionen framlagda förslaget rörande dispositionen av influtna

prisutjämningsavgifter föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet vill slutligen erinra om att vid 1947 och 1948 års riksdagar antagits

särskilda förordningar om rätt att vid taxering för inkomst njuta

avdrag för avgifter till vissa stiftelser in. m. Den reglering av frågan om

avgifternas behandling i beskattningshänseende, som lämnats i nämnda

förordningar, hade förutsatts i de under berörda år ingångna avtalen mellan

bl. a. bränslekommissionen och svenska trävaruexportföreningen rörande

avgifter till stiftelsen Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond.

Utskottet utgår ifrån att, därest det tidigare omnämnda, av Kungl. Maj :t

den 4 mars 1949 godkända avtalet mellan bränslekommissionen och svenska

trävaruexportföreningen angående avsättning av medel till konjunkturutjämningsfond

förutsätter en liknande avdragsrätt vid taxeringen, förslag

härom kommer att föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 178,

1) med avslag å de likalydande motionerna I: 297 av

herr Mannerskantz in. fl. samt II: 376 av herrar Stattin och

Nilsson i Svalöv lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande

för tiden till och med den 30 juni 1950 att, med iakttagande

av vad i propositionen anförts, meddela föreskrifter om uttagande

av prisutjämningsavgift; samt

2) godkänna vad föredragande statsrådet föreslagit beträffande

dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Stockholm den 10 maj 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sand. Nr 43.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 43.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Velander, Gustaf Elofsson, Heiiman, Falk, Wehtje och Rosander

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Orgård,

Sundström, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn, Sjölin*, Andersson i

Dunker*, Gunnarsson och Persson i Halmstad.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Velander, Wehtje och Hagberg i Malmö, vilka under hänvisning

till de likalydande motionerna I: 297 av herr Mannerskantz m. fl. samt

II: 376 av herrar Stattin och Nilsson i Svalöv ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition nr

178, såvitt den avsåge fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t att för tiden

till och med den 30 juni 1950 meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift.

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949

916726

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:255 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående sänkning i vissa fall av nöjesskatten för biografföreställningar, m. in. a1 i texten