Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t rörande åtgärder för bensinransoneringens avskaffande har utskottet upptagit till behandling i sitt betänkande nr 38, varvid utskottet avstyrkt motionerna i denna del.

1949-05-19 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1949:47, Skrivelse till Kungl. Maj :t rörande åtgärder för bensinransoneringens avskaffande har utskottet upptagit till behandling i sitt betänkande nr 38, varvid utskottet avstyrkt motionerna i denna del.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

1

Nr 47.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1949/50, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1949/50 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1949 (Bilaga 1

till 1949 års statsverksproposition: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning

finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret

1949/50 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har

därvid anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1948 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för

år 1949 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften

för år 1949 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 1 april 1949 dagtecknad proposition nr 181 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1949/50, in. in. har Kungl. Maj :t

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och

förmögenhet för samma budgetår in. in. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit

riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet.

Sistnämnda proposition har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats

till bevillningsutskottet samt i övrigt dels till statsutskottet dels ock till

jordbruksutskottet.

Till bevillningsutskottets behandling ha överlämnats de i anledning av

propositionen nr 181 väckta likalydande motionerna I: 298 av herr Bergvall

m. fl. och II: 379 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för den

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 7 sand. Nr 47.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

del av budgetåret 1949/50 som faller inom tiden 1 juli till 31 december med

100 % av grundbeloppet samt för tiden 1 januari till 30 juni med 90 % av

grundbeloppet samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa

att Kungl. Maj :t måtte omedelbart vidtaga åtgärder för bensinransoneringens

avskaffande».

Det i motionerna framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t rörande

åtgärder för bensinransoneringens avskaffande har utskottet upptagit

till behandling i sitt betänkande nr 38, varvid utskottet avstyrkt motionerna

i denna del. I nu förevarande betänkande behandlas således motionerna, i

vad desamma avse procenttalet för uttagandet av den statliga inkomstskatten.

Vad angår de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet i sistnämnda del, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 379.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1949/50 äro bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
Skatt

å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.............................

Kupongskatt ...........................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....

Skogsvårdsavgifter ......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ......................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

................................

Lotterivinstskatt ........................

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.

Automobil skattemedel:

Fordonsskatt .......................... 85 000 000

Bensinskatt ............................ 350 000 000 435 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel.............................. 225 000 000

Varuskatt .............................. 155 000 000

Pappersskatt ........................... 50 000 000

Trafikskatt ............................ 35 000 000

Accis å silke............................ 3 700 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror 20 000 000

Skatt å kaffe .......................... 11 000 000

Tobaksskatt............................ 455 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 17 000 000

2 200 000 000

6 000 000

1 000 000

5 000 000

150 000

80 000 000

26 000 000

50 000 000 2 368 150 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

3

Kronor Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................ 26 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................. 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 450 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.. 36 000 000

Maltdrycksskatt ......................... 65 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 30 000 000

Statlig nöjesskatt ........................ 40 000 000 1 648 700 000

Postverket (överskott)................................ 17 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

De totala statsintäkterna under budgetåret 1949/50 ha av riksräkenskapsverket

uppskattats till 5 201 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande

till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 187 miljoner

kronor samt i förhållande till det beräknade utfallet för löpande budgetår

med 287 miljoner kronor. Skatteintäkterna beräknas i förhållande till

gällande riksstat stiga från 4 370 till 4 542 miljoner kronor eller med 172

miljoner kronor, medan inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas

öka med 5 miljoner kronor, folkpensionsavgifterna med 20 miljoner

kronor samt inkomsterna av statens kapitalfonder med 6 miljoner kronor.

Däremot beräknas en minskning i förhållande till gällande riksstat av diverse

inkomster med 16 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt

följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande

riksstat.

I fråga om skatterna beräknas preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. öka med 200 miljoner kronor, varvid ämbetsverket framhållit att

i den mån betalning av den på grundval av 1949 års taxering påförda kvarstående

skatten kommer att överskjutas till budgetåret 1950/51 en motsvarande

reducering komme att ske. Vidare antagas pappersskatt och tobaksskatt

öka med 15 resp. 30 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas

automobilskattemedlen nedgå med netto 35 miljoner kronor samt tullmedel

och varuskatt med 15 resp. 10 miljoner kronor.

Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. har jag funnit mig böra räkna med ett 100 miljoner kronor lägre belopp

än riksräkenskapsverket, sammanhängande med att kvarstående skatt

grundad på 1949 års taxering möjligen kan komma att delvis inflyta under

budgetåret 1950/51. I övrigt har jag ansett mig böra godtaga riksräkenskapsverkets

uppskattningar under de olika inkomsttitlarna med ett fåtal jämk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

ningar, som innebära en höjning av ämbetsverkets beräkningar med sammanlagt

15 miljoner kronor. Totalinkomsten skulle sålunda bli 85 miljoner

kronor lägre än vad riksräkenskapsverket räknat med, eller 5 116 miljoner

kronor.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret

1948/49 som 1949/50.

Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet

i fråga om verksamhetsåret 1947 och den beräknade inkomstutvecklingen

under verksamhetsåret 1948 räknat med någon stegring av skatteunderlaget

för verksamhetsåret 1949 och den inflytande preliminärskatten under

uppbördsåret febr. 1949—jan. 1950. Även för uppbördsåret febr. 1950—

jan. 1951 har ämbetsverket ansett sig böra räkna med ytterligare någon

stegring. Uppskattningen av denna stegring bygger på följande antaganden.

Vad först gäller fysiska personer förutsättes inkomst av jordbruksfastighet

komma att år 1948 visa en ökning med 15 % jämfört med år 1947, medan

den år 1949 antages ligga på samma nivå som 1948. Inkomsten av arbetsanställning,

som för år 1947 stigit med 14 % jämfört med närmast föregående

år, beräknas för år 1948 stiga med 10 % i jämförelse med 1947.

För år 1949 räknar riksräkenskapsverket även vid en stabiliserad lönenivå

med ytterligare någon ökning bl. a. beroende på fortgående överflyttning

av arbetskraft från lägre betalda till högre betalda yrken. Fysiska personers

inkomster av rörelse samt aktiebolagens inkomster antagas under 1948 komma

att icke i mera betydande grad vare sig under- eller överstiga taxeringsresultatet

för år 1947. Däremot kunna företagsinkomsterna för år 1949

komma att uppvisa en viss nedgång varvid hänsyn tagits till den skärpta

import- och investeringsregleringen samt delvis vikande exportpriser, vilka

faktorer enligt ämbetsverket dock äro mycket svårbedömbara. Det förutsättes

emellertid, att denna nedgång absolut sett icke skall överstiga den

påräkneliga ökningen av de totala löntagarinkomsterna.

Riksräkenskapsverket påpekar att kvarstående skatt för första gången

påförts de skattskyldiga vid den hösten 1948 företagna avräkningen beträffande

skatten för 1947 års inkomst och förmögenhet. Från länsstyrelserna

infordrade uppgifter utvisa att denna skatt uppgår till omkring 830 miljoner

kronor. Å andra sidan skall ett belopp av drygt 150 miljoner kronor restitueras.

Det förefaller emellertid enligt riksräkenskapsverket som om den

kvarstående skattens betydande storlek delvis vore av tillfällig natur. Flera

omständigheter i samband med preliminärskatteuppbörden under uppbördsåret

1947—1948 tala härför. Sålunda erinras om att de procentuella avdragen

under januari och delvis februari 1947 varit alltför låga samt att

den preliminära B-skatten under 1947 i allmänhet grundats på 1946 års

taxering, d. v. s. 1945 års inkomst, trots att inkomstökningen från verksamhetsåret

1945 till 1947 beträffande inkomst av jordbruksfastighet och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 5

av rörelse ■— vid vilka förvärvskällor regelmässigt B-skatt förekommer —

varit synnerligen betydande.

Med hänsyn härtill har det synts försvarligt att räkna med att den kvarstående

skatten vid avräkningen på grundval av 1949 års taxering av preliminärskatten

för år 1948 gentemot den slutliga skatten för samma år skall

visa någon nedgång.

I fråga om den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering har i

proposition nr 319 till 1948 års riksdag föreslagits visst anstånd med inbetalningen,

i följd varav kan förväntas att densamma skall komma att förfalla

till betalning med i stort sett halva sitt belopp i maj 1949 och med sin

återstående del i september samma år. Uppbörden av nämnda skatt skulle

sålunda komma att fördelas lika på budgetåren 1948/49 och 1949/50.

Skatt på inkomstökning beräknas inflyta med i runt tal 100 miljoner

kronor under innevarande budgetår och med 20 å 30 miljoner kronor under

budgetåret 1949/50.

Med utgångspunkt från dessa kalkyler kommer riksräkenskapsverket till

det resultatet att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel skulle komma

att uppgå för budgetåret 1948/49 till omkring 3 900 miljoner kronor

och för budgetåret 1949/50 till omkring 4 500 miljoner kronor, varvid differensen

mellan budgetåren till betydande del förklaras av det berörda anståndet

till budgetåret 1949/50 med slutbetalning av kvarstående skatt.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1948/49 beräknas komma att något

överstiga 2 000 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket utfallet

av inkomsttiteln för innevarande budgetår till i runt tal 1 900 miljoner

kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat

utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedel

— häri inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under

kalenderåret 1949, dels fastighetsskatt, dels slutavräkning på det under

kalenderåret 1947 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt, dels ock

viss andel i skatt på inkomstökning — torde under kalenderåret 1949 komma

att uppgå till omkring 2 000 miljoner kronor, varav å första hälften av

budgetåret 1949/50 skulle falla 1 000 miljoner kronor. På andra hälften av

budgetåret beräknas motsvarande utbetalningar — med utgångspunkt från

vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen samt under förutsättning

av i stort sett oförändrad kommunal utdebitering —- belöpa sig till

något mer än 900 miljoner kronor. Till kommunalskattemedlen, 1 900 miljoner

kronor, skall läggas dels restitution av preliminärskatt, drygt 150 miljoner

kronor, samt omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,

skogsvårdsavgifter in. m. med cirka 100 miljoner kronor. Utgifterna

å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. under nästa budgetår

antagas sålunda uppgå till drygt 2 200 miljoner kronor. Då bruttoinkomsterna

å titeln uppskattas till omkring 4 500 miljoner kronor, förordar

riksräkenskapsverket att inkomsttiteln uppföres i riksstaten med 2 300

miljoner kronor. Ämbetsverket framhåller emellertid, att därest anstånd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

med erläggande av kvarstående skatt i sinom tid medgives även beträffande

1949 års taxering, komma inkomsterna å titeln att reduceras i motsvarande

mån.

I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har

riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa

budgetår till 6 miljoner kronor eller 0,5 miljon kronor mindre än innevarande

budgetår.

Riksräkenskapsverket bär upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt

för budgetåret 1949/50 till oförändrat belopp, 1 miljon

kronor.

Inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har för innevarande budgetår

i riksstaten upptagits med 4,5 miljoner kronor. Under budgetåret 1947/48

utgjorde inkomsten å titeln 5 miljoner kronor. Skogsstyrelsen har ansett, att

samma belopp kan antagas inflyta nästa budgetår, om samma promillesats

som för föregående och löpande budgetår, eller en och en halv promille, bestämmes

att utgå. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat

den sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel för nästa budgetår

till 5 miljoner kronor, innebärande en höjning med 0,5 miljon kronor.

Inkomsterna under titeln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ha av riksräkenskapsverket för nästa

budgetår beräknats till oförändrat belopp eller 150 000 kronor.

Av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt sluta

på 54 miljoner kronor för innevarande budgetår och 60 miljoner kronor för

budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket framhåller emellertid att beräkningen

icke innefattar något hänsynstagande till den betydande eftersläpning

i fråga om inleverering av såväl kvarlåtenskapsskatt som arvslottsskatt

som föranletts av den under tiden februari—augusti 1948 rådande arbetskonflikten

vid Stockholms rådhusrätt. För senare delen av innevarande

budgetår samt för nästa budgetår torde sålunda kunna påräknas en betydligt

större inkomst under förevarande titel än vad som framkommer vid

en jämförelse med siffrorna för budgetåret 1947/48 och början av löpande

budgetår. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna för innevarande

budgetår till 75 miljoner kronor samt förordar att i riksstaten för budgetåret

1949/50 under inkomsttiteln beräknas ett belopp av 80 miljoner kronor,

vilket med 5 miljoner kronor understiger i gällande riksstat upptaget belopp.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1947/48 uppgått till

26,2 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med

ungefär samma belopp, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår uppskattats

till 26 miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 1 miljon

kronor jämfört med innevarande års riksstat.

Inkomsterna av stämpelavgifter under inkomsttiteln omsättningsoch

expeditionsstämplar in. m., som i gällande riksstat uppförts

med 50 miljoner kronor, beräknas av generalpoststyrelsen för löpande budgetår

till 51 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 räknar generalpost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. •

styrelsen däremot med väsentligt lägre uppbörd särskilt med hänsyn till

väntad minskning av stämpelskatten för aktie- och obligationsemissioner.

Riksräkenskapsverket, som icke anser sig böra räkna med någon mera

betydande nedgång, föreslår, att inkomsttiteln upptages med oförändrat 50

miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 80 resp. 390 miljoner kronor.

I det senare beloppet ingå de av 1948 års riksdag beslutade höjningarna

av bensinskatten. — För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket —

under förutsättning att någon nämnvärd avregistrering av fordon på grund

av restriktionsåtgärder med avseende å fordonstrafiken icke genomföres —

ansett avkastningen under innevarande budgetår kunna beräknas till 85 miljoner

kronor. Inkomsttiteln har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även

för nästa budgetår uppskattats till 85 miljoner kronor, till vilken beräkning

riksräkenskapsverket anslutit sig. — Enligt från statens bränslekommission

införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen

av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1949/50 har skatten

å importerad och inom riket tillverkad bensin ansetts kunna beräknas i anslutning

till av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen verkställda kalkyler

samt uppskattats till drygt 315 miljoner kronor för budgetåret 1948/49

och till något mer än 330 miljoner kronor för budgetåret 1949/50. Skatten

å motorsprit har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar uppskattats

till omkring 1,5 miljon kronor för vartdera budgetåret. Inkomsterna av skatt

å brännoljor, vilka inkomster under budgetåret 1948/49 i fråga om tilläggsskatten

ej avse skatt för ett helt års konsumtion, beräknar riksräkenskapsverket

med ledning av införskaffade uppgifter från länsstyrelserna till omkring

15 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 och till något högre belopp

för budgetåret 1949/50. För budgetåret 1948/49 tillkommer dessutom

den tillfälliga skatten å bensin, vilken redan erlagts och uppgår till omkring

15 miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket beräknat

inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1948/49 till 350 miljoner kronor

och för budgetåret 1949/50 till samma belopp.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln t u 11 m e d e 1, som under budgetåret

1947/48 gav en behållen intäkt av 314 miljoner kronor, är i riksstaten för

löpande budgetår upptagen till 240 miljoner kronor. Vid en i november 1948

gjord beräkning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande

budgetår till 240 miljoner kronor och för nästa budgetår till 22o

miljoner kronor. Därvid har styrelsen räknat med en importnedskärning

från 1948 års nivå av omkring 10 %. Med utgångspunkt från det förhållandet

att 1948 års importvärde, som vid utgången av september månad nått

3,7 miljarder kronor, kan beräknas uppgå till lägst 4,8 miljarder kronor, antager

styrelsen att importvärdet för innevarande och nästkommande budgetår

kommer att belöpa sig till 4,5 resp. 4,3 miljarder kronor. Den häremot

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

svarande tullmedelsuppbörden skulle normalt ungefärligen motsvara 265

resp. 250 miljoner kronor, vilka belopp emellertid böra något minskas med

hänsyn till en under senare år märkbar nedgång av tulluppbördens storlek

i förhållande till importens värde, beroende bl. a. på förskjutningar i importens

sammansättning. Riksräkenskajpsverket förrordar, att uppbörden

av tullmedel för budgetåret 1949/50 beräknas till 225 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten samt den särskilda

försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen

till ett belopp av 160 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar

av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av

inkomsttiteln — ehuru med avrundning av beloppen — beräknar riksi

äkenskapsverket, alt inkomsten å titeln för löpande budgetår kommer att

uPPgå till 165 miljoner kronor, och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1949/50 upptages till 150 miljoner kronor.

Inkomsttiteln pappersskatt är i riksstaten för innevarande budgetår

upptagen till 35 miljoner kronor. Enligt de beräkningar, som verkställts

av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, skulle å titeln för budgetåren

1948/49 och 1949/50 inflyta cirka 36 resp. 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har med avrundning av beloppen godtagit dessa beräkningar.

Trafikskatten, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner

kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen till oförändrat 35 miljoner kronor för

ettvart av budgetåren 1948/49 och 1949/50. Riksräkenskapsverket har anslutit

sig till järnvägsstyrelsens beräkningar.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen

gjord beräkning, uppskattat inkomsterna för nästa budgetår av accis

å silke, som för löpande budgetår i riksstaten uppförts med 3,5 miljoner

kronor, till 3,7 miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror

anser riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens

beräkningar, böra för nästa budgetår uppföras med 20 miljoner kronor, innebärande

en höjning med 1 miljon kronor.

I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen

uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket, att skatt

å kaffe skall inflyta under löpande budgetår med 12,25 miljoner kronor,

och föreslår, att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till

oförändrat 11 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 420 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för såväl innevarande som nästkommande budgetår till 430 miljoner kronor

under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden,

utförsäljningspriser och importmöjligheter. Riksräkenskapsverket anser

sig med hänvisning till uppbördssiffror, vilka utvisa att den för de

första fyra månaderna av löpande budgetår inlevererade tobaksskatten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 9

uppgått till 155 miljoner kronor, kunna beräkna tobaksskatten för innevarande

budgetår till 450 miljoner kronor samt förordar, att samma belopp,

450 miljoner kronor, uppföres i riksstaten för budgetåret 1949/50.

Bränn vinstillver k ningss katten har i gällande riksstat

upptagits till 21 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 har kontrollstyrelsen

beräknat intäkten till 17 miljoner kronor. Mot denna uppskattning

har riksräkenskapsverket icke haft någon erinran.

Riksräkenskapsverket föreslår att inkomsterna av parti h an delsbo1

a g, vilka för innevarande budgetår upptagits med 27 miljoner kronor, för

budgetåret 1949/50 beräknas till 26 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolag ha i riksstaten för löpande

budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I anslutning till av kontrollstyrelsen

gjorda beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda

inkomster för innevarande budgetår till 33 miljoner kronor och föreslår,

att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 30 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskän k ningss katten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 450 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren

1948/49 och 1949/50 skola inflyta med 445 resp. 435 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som funnit sig ej böra räkna med någon mera

betydande nedgång i inkomsttillflödet, uppskattar emellertid inkomsterna

å förevarande titel till 450 miljoner kronor under budgetåret 1948/49 samt

föreslår, att titeln för budgetåret 1949/50 beräknas till samma belopp, 450

miljoner kronor.

Omsättnings- och uts k änkning sskatten å vin har i

riksstaten för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor och torde

enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med

hänsyn till den ovissa utvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för

nästa budgetår böra upptagas med 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som beräknat inkomsterna för budgetåret 1948/49 till 36 miljoner

kronor, har för nästa budgetår räknat med oförändrat belopp, 36 miljoner

kronor.

Maltdryckss katten, som i gällande riksstat upptagits till 70

miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 63 miljoner kronor.

Styrelsen har, under antagande av fortsatt konsumtionsminskning,

uppskattat inkomsten för nästa budgetår till 60 miljoner kronor. Med stöd

av kontrollstyrelsens uppskattning beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna

av maltdrycksskatt under budgetåret 1948/49 till 65 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket anser sig för sin del böra räkna med ungefär

samma inkomster å förevarande titel under nästkommande budgetår samt

föreslår därför, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1949/50 upptages

till 65 miljoner kronor.

Med stöd av kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket

inkomsterna av skatt å läskedrycker under budgetåret

1948/49 till 28 miljoner kronor, vilket belopp understiger det i riksstaten

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

upptagna med 2 miljoner kronor. Den sålunda beräknade bristen förklaras

i huvudsak av den ur försäljningssynpunkt ogynnsamma sommaren år

1948. Läskedrycksskatten torde med hänsyn härtill enligt ämbetsverket i

riksstaten för budgetåret 1949/50 kunna upptagas till 30 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor, komma att

uppgå till 33,6 miljoner kronor under budgetåret 1948/49 och obetydligt

lägre belopp under budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket beräknar

emellertid med stöd av uppbördssiffrorna inkomsterna under titeln för innevarande

budgetår till 40 miljoner kronor och föreslår att inkomstposten

för nästa budgetår upptages till likaledes 40 miljoner kronor.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna ansluter jag mig,

där icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.

Vid beräkningen av titeln preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet m. m. bär riksräkenskapsverket utgått från att uppbörden

av kvarstående skatt på grund av 1949 års taxering helt kommer att

falla på budgetåret 1949/50 och icke till någon del förskjutas till det därefter

följande budgetåret. Beträffande den kvarstående skatten på grund

av 1948 års taxering kommer uppbörden att fördela sig på budgetåren

1948/49 och 1949/50 till följd av riksdagens beslut om anstånd med erläggandet

av denna skatt. Då man enligt min mening icke bör bortse från möjligheten,

att visst anstånd med erläggandet av ifrågavarande skatt under år

1950 kan komma att genomföras, och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen,

som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar

jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt

uttages med 100 procent av grundbeloppet -— att inkomsttiteln nu preliminärt

upptages med ett 100 miljoner kronor lägre belopp än riksräkenskapsverket

beräknat, eller 2 200 miljoner kronor. Sistnämnda belopp överstiger

det i gällande riksstat uppförda med 100 miljoner kronor.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgifterna för år 1949,

liksom för år 1948, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift

angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln

skogsvårds a vgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp

av 5 miljoner kronor.

Vad angår varuskatten, som i riksstaten för innevarande budgetår

är uppförd med 160 miljoner kronor, kan denna enligt av riksräkenskapsverket

från kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter för nästa budgetår beräknas inflyta med ca 153 miljoner

kronor. Jag förordar, att titeln uppföres med ett till 155 miljoner kronor

avrundat belopp, vilket föranleder en ökning i förhållande till riksräkenskapsverkets

beräkningar med 5 miljoner kronor.

I fråga om inkomsttiteln tobaksskatt, som av riksräkenskapsverket

för innevarande budgetår beräknats utfalla med 450 miljoner kronor och

för nästa budgetår uppskattats till samma belopp, anser jag, att man bör

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

11

kunna räkna med någon ökning för sistnämnda budgetår. Jag förordar därför,

att titeln upptages till ett 5 miljoner kronor högre belopp än riksräkenskapsverket

beräknat.

I propositionen nr 181 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1949/50. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel

upptogs i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 2 300 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen sänktes detta belopp till 2 200 miljoner kronor

med hänsyn till att visst anstånd med erläggande av kvarstående skatt

under år 1950 kunde komma att medgivas. Sedan riksräkenskapsverkets

beräkning avgavs, ha vissa uppgifter om preliminärskatteuppbörden i

januari och mars innevarande år blivit tillgängliga, varjämte uppgifter nu

föreligga om det belopp, som under första hälften av budgetåret 1949/50 skall

utbetalas till kommunerna. Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring

av den av riksräkenskapsverket förut avgivna beräkningen rörande denna

inkomsttitel. EU osäkerhetsmoment ligger dock i svårigheten att beräkna,

hur den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering efter det medgivna

anståndet med dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande

budgetåret och budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket vill vidare understryka,

att ämbetsverket för sin del saknar hållpunkter för ett bedömande

av i vilken utsträckning det i riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptagna

beloppet bör reduceras i anledning av vad i statsverkspropositionen uttalats

rörande anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av

1949 års taxering.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvartåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 80 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

den 25 februari 1949 avgiven beräkning uppskattas inkomsten

till 64 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 32 miljoner kronor,

gåvoskatt 8 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt 24 miljoner kronor.

Vid avgivandet av sin decemberberäkning ansåg sig riksräkenskapsverket

sakna tillräcklig grund för ett frångående av 1945 års statsskatteberednings

beräkning av den årliga avkastningen av kvarlåtenskapsskatten samt uppskattade

i enlighet härmed uppbörden av denna skatt för budgetåret 1949/50

till 40 miljoner kronor. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter om den

faktiska uppbörden anser sig riksräkenskapsverket emellertid böra räkna

med väsentligt lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatt. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, alt inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 70 miljoner kronor.

Loitcrivinslskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats

till 26 miljoner kronor. 1 sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen

med vidhållande av tidigare gjord beräkning uppskattat uppbörden

under nästa budgetår till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej

anledning föreslå ändring i statsverksproposilionens beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. Denna titel beräknades i

december 1948 av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor och upptogs

i statsverkspropositionen till detta belopp. Generalpoststyrelsen har nu liksom

i sin ursprungliga beräkning uppskattat titeln till 45 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat inkomsten

å denna titel till 50 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln även för

budgetåret 1949/50 upptages till 50 miljoner kronor.

Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till 85 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 1 innevarande mars inkomsterna å titeln

till 90 miljoner kronor. Man synes emellertid böra räkna med att tillförseln

av nya fordon väsentligen kommer att tagas i anspråk för ersättning av

förslitna fordon. Med hänsyn till föreliggande uppgifter om fordonsbeståndets

storlek anser riksräkenskapsverket därför skäl saknas att frångå statsverkspropositionens

beräkning.

Bensinskatt. Denna skatt, som i statsverkspropositionen upptagits till 350

miljoner kronor, har nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till

385 miljoner kronor. Härvid har styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt

kommer att stiga i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av

fordonsbeståndet. Generaltullstyrelsen har beräknat nettouppbörden av bensinskatt

för importerad bensin till 270 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen

har beräknat uppbörden av skatt å inom riket tillverkad bensin och motorsprit

till 75 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor uppgivits avse

skatt å motorsprit. Enligt från statens bränslekommission införskaffade uppgifter

rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin synes skatten

å importerad och inom riket tillverkad bensin kunna uppskattas till drygt

335 miljoner kronor. Inkomsten av skatt å brännoljor, som i riksräkenskapsverkets

decemberberäkning med ledning av uppgifter från länsstyrelserna

beräknades till drygt 15 miljoner kronor, torde med hänsyn till numera föreliggande

uppgifter om uppbörden under nu löpande budgetår böra uppskattas

till ej oväsentligt högre belopp. Å andra sidan torde titeln komma

att belastas med viss skatterestitution till jordbrukare och fiskare. Riksräkenskapsverket

anser sig ej böra föreslå någon ändring av den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsten å denna titel.

Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

i december 1948 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning till

225 miljoner kronor, vilket belopp även godtogs i statsverkspropositionen.

Generaltullstyrelsen förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28

februari 1949, att tullmedlen beräknas till 210 miljoner kronor. Härvid har

generaltullstyrelsen utgått från dels en ytterligare nedskärning av importvärdet

under år 1949 med 100 miljoner kronor till 4 200 miljoner kronor,

dels en större förskjutning av importen än vad tidigare beräknats till förmån

för råvaror, halvfabrikat och andra dylika lågt fullbelagda eller helt

tullfria varor, varigenom uppbörden av tullmedel skulle komma att utgöra

endast något över 5 procent av den totala importens värde mot förut beräknade

5 Vj procent. Riksräkenskapsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens

senaste beräkning och föreslår alltså, att tullmedlen i det slutliga

riksstatsförslaget beräknas till 210 miljoner kronor.

Varuskatt. I riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptogs varuskatten

till ett till 150 miljoner kronor avjämnat belopp, vilket i statsverkspropositionen

höjdes till 155 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

ha i till riksräkenskapsverket avgivna förnyade beräkningar

liksom tidigare upptagit uppbörden av varuskatt till 145 respektive 6 miljoner

kronor, vartill kommer den kvarstående uppbörden av allmän om
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

sättningsskatt, som torde uppgå till ett par miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens

beräkning av denna inkomsttitel.

Pappersskatt. Denna titel beräknades i statsverkspropositionen till 50

miljoner kronor. Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter torde

skatten å varor, som tillverkas inom riket, böra beräknas till ett till 45

miljoner kronor nedsatt belopp med hänsyn till föreslagna restitutioner av

pappersskatt. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsten av pappersskatt,

som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens

och generaltullstyrelsens beräkningar förordar riksräkenskapsverket,

att inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1949/50 beräknas till

46 miljoner kronor.

Trafikskatt. I statsverkspropositionen har trafikskatten beräknats till 35

miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 5 mars 1949 beräknat uppbörden av trafikskatt till 34 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket finner emellertid ej anledning föreslå ändring i

statsverkspropositionens beräkning.

Tobaksskatt. I statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till

455 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 26 februari 1949 uppskattat tobaksskatten till

430 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas skatten till 435

miljoner kronor. Med utgångspunkt från inkomsterna av tobaksskatt under

de senast förflutna sex månaderna beräknar riksräkenskapsverket i anslutning

till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten

till 430 miljoner kronor för nästa budgetår.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna inkomsttitel

har kontrollstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari

1949 beräknat till 450 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen,

och riksräkenskapsverket förordar, att titeln upptages till

nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Denna titel beräknades av

riksräkenskapsverket i december 1948 till 36 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga

beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35

miljoner kronor. Under innevarande budgetår beräknas å denna inkomsttitel

inflyla 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning

frångå sin tidigare beräkning av uppbörden för budgetåret 1949/50.

Maltdrycksskatt. Denna skatt beräknades i riksräkenskapsverkets decemberberäkning

till 65 miljoner kronor och upptogs med detta belopp i statsverkspropositionen.

Under innevarande budgetår beräknas maltdrycksskatten

ge 65 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 28 februari 1949 beräknat skatten till 63 miljoner kronor

för budgetåret 1949/50, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av

styrelsens ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket finner ej skäl föreligga

alt frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.

Skatt ä läskedrycker. För innevarande budgetår beräknas denna skatt

lämna en inkomst av 28 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 30 miljoner

kronor. Nedgången torde i huvudsak förklaras av den ur försäljningssynpunkt

ogynnsamma sommaren år 1948. I riksräkenskapsverkets i december

avgivna inkomstberäkning upptogs skatten för nästa budgetår till 30

miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. I kontrollstyrelsens

förnyade beräkning liar uppbörden uppskattats till 27 miljoner

kronor, vilket belopp överstiger det av styrelsen ursprungligen beräknade

med 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreligga

att frångå sin tidigare beräkning av denna titel.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits

till 40 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln

lämna en avkastning av 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner

ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

I propositionen nr 181 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa

budgetår ha endast i några i det följande berörda fall givit mig anledning

att frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande

inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår

jag med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln

upptages till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter således, att anståndsförfarande

kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i

anledning av 1949 års taxering. I fråga om inkomsttiteln arvsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt föreligga nu uppgifter om den faktiska uppbörden,

vilka giva anledning till antagande att lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatten

komma att inflyta än tidigare räknats med. Jag förordar

därför i anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning, att denna titel

i riksstaten uppföres med 70 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

föreslog jag, att tobaksskatten, som av riksräkenskapsverket då beräknades

utfalla med 450 miljoner kronor för det löpande budgetåret och för nästa

budgetår uppskattades till samma belopp, höjdes något i förhållande till

utfallsberäkningen. Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter

beräknas uppbörden för det löpande budgetåret endast giva 435 miljoner

kronor. Ämbetsverket har med hänsyn till inkomsterna under de senaste

månaderna föreslagit en ytterligare nedräkning med 5 miljoner kronor

för nästa budgetår. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt upptages

till samma belopp som det beräknade utfallet, vilket i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en minskning med 20 miljoner

kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, för vilka riksräkenskapsverket

nu föreslagit viss nedräkning, nämligen tullmedel, pappersskatt och totalisatormedel,

finner jag ej anledning att föreslå någon ändring. Jag utgår

därvid från att sådan osäkerhet alltid måste i stort sett vidlåda beräkningarna

av statsintäkterna, att även om måhända en del av titlarna icke

komma att utfalla enligt beräkningarna, uppkommande brister i viss utsträckning

böra kunna kompenseras med merinkomster å andra titlar.

Utöver de ändringar, som sålunda i samband med riksräkenskapsverkets

beräkningar föreslagits, förordar jag, att inkomsttiteln accis å margarin och

vissa andra fettvaror nedräknas med 12 miljoner kronor till 8 miljoner

kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t beslutad sänkning av margarinaccisen

i samband med upphävande av ransoneringen av matfett och ändring

av priserna för smör och margarin. De beräknade inkomsterna för

nästa budgetår, som i statsverkspropositionen upptogos till 5 116 miljoner

kronor, skulle sålunda med utgångspunkt från nu föreslagna ändringar

uppgå till (5 116 — 10 — 20 —-12 =) 5 074 miljoner kronor.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt

därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär

skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition

utgick jag från att någon ändring av den statliga inkomstskatten

icke skulle äga rum utan att den även efter den 1 juli 1949 skulle utgå

med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet för nästkommande

budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt

stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande

budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs

senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg bundet, ha de

nu verkställda beräkningarna av inkomsterna och utgifterna under nästa

budgetår icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen

intagna ståndpunkten. Visserligen beräknas budgetöverskottet nu till

ett ca 100 miljoner kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen men

vad jag i denna uttalade om att det rådande läget i fråga om den samhällsekonomiska

balansen icke kunde utgöra tillräcklig motivering för att genom

skatteskärpning öka överbalanseringen synes mig alltjämt äga giltighet. Jag

förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och

familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1949/50, uttages med 100 procent av grundbeloppet

såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1949 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1948.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört bär Kungl. Maj :t

i propositionen nr 181 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1949/50 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

upptagits till 70 miljoner kronor, att inkomsttiteln accis å margarin

och vissa andra fettvaror upptagits till 8 miljoner kronor samt att inkomsttiteln

tobaksskatt upptagits till 435 miljoner kronor.

De i propositionen nr 181 föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de

nu nämnda inkomsttitlarna innebära således följande minskningar i lörhällande

till statsverkspropositionens motsvarande beräkningar, nämligen

arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor,

accis å margarin och vissa andra fettvaror med 12 miljoner kronor samt

tobaksskatt med 20 miljoner kronor eller alltså en sammanlagd minskning

med 42 miljoner kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

I de likalydande motionerna I: 298 och II: 379 har framhållits angelägenheten

av att riksdagen redan i år fattade beslut om en sänkning av skattetrycket.

Då å andra sidan någon väsentlig reduktion av budgetöverskottet

icke borde äga rum, måste skattelättnaderna hållas inom snäva gränser.

Motionärerna ansåge, att skattesänkningen borde ske genom en reduktion

av uttagningsprocenten vid inkomstbeskattningen av enskilda personer

från 100 till 90 procent. En sådan reduktion skulle minska inkomsterna för

statskassan under nästkommande budgetår med */„ av skatterna under 6

månader eller med omkring 65 miljoner kronor. Såsom skäl för en sådan

provisorisk skattejustering, vilken icke på något sätt föregrepe resultatet

av den nyligen beslutade översynen av skattesystemet, pekades särskilt på

den omständigheten att de senaste årens inflation höjt den nominella inkomstnivån,

vilket med rådande skatteskalor innebure en ej oväsentlig

skärpning av skattetrycket, som icke varit avsedd. Den, som nu hade en

taxerad inkomst av 6 600 kronor i stället för 6 000 kronor för ett par år

sedan, hade i verkligheten i stort sett oförändrad realinkomst men betalade

till staten en rätt väsentligt höjd andel i skatt. Detsamma gällde över hela

linjen för alla skattebetalare, ehuru i något skiftande grad. En viss sänkning

av inkomstbeskattningen såsom kompensation för denna genom inflationen

åstadkomna men aldrig avsedda skatteskärpning vore alltså starkt

motiverad.

Den av motionärerna föreslagna sänkningen av inkomstbeskattningen

skulle medföra en lättnad för det stora flertalet skattebetalare. Undantagna

bleve endast de allra största inkomsttagarna och de personer med stora

inkomster, som vore innehavare av miljonförmögenheter. Om det skulle

visa sig önskvärt, att den i år möjliga skattelättnaden ej till så stor del träffade

de denna grupp i inkomstavseende närstående som fallet bleve genom

en uttagningsprocent av 90 över hela linjen, erbjöde sig möjligheten att antingen

skattereduktionen begränsades till ett visst maximibelopp eller också

metoden att för inkomstbelopp överskjutande viss storlek en uttagningsprocent

mellan 90 och 100 fastställdes.

Motionärerna ville emellertid starkt understryka, att även konsumtionsbeskattningen

i vårt land på vissa punkter vore för hög och därför så snart

som möjligt borde reduceras. Detta gällde särskilt beskattningen av papper

och den extra beskattningen av bensin.

Täckning för de genom inkomstskattens sänkning för statskassan förlorade

65 miljoner kronorna kunde erhållas dels genom upphävande av

bensinransoneringen, varigenom statskassan kunde antagas bekomma omkring

45 miljoner kronor i ökade skatteintäkter, dels ock genom bifall till

en av motionärer från folkpartiet föreslagen avveckling av vissa importsubventioner,

varigenom skulle inträda en besparing för statsverket av 22,5

miljoner kronor.

Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år

1949 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

17

liggande propositionen nr 181 förordat, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent

av grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj :t vidare avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1949/50.

I de likalydande motionerna 1: 298 och II: 379 har yrkats, att det procenttal,

med vilket den statliga inkomstskatten skall utgå under andra hälften

av budgetåret 1949/50, skall bestämmas till 90. För erhållande av täckning

för det inkomstbortfall, som därigenom skulle uppkomma för statsverket

och som av motionärerna beräknats till 65 miljoner kronor, har i motionerna

anvisats bl. a. bensinransoneringens avskaffande, varigenom enligt

motionärernas beräkning skulle uppkomma en ökning av de i form av bensinskatt

till statsverket inflytande skatteintäkterna av omkring 45 miljoner

kronor. I enlighet härmed har i motionerna jämväl yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för bensinransoneringens

avskaffande. Sistnämnda del av motionerna har av utskottet upptagits

till behandling i betänkandet nr 38.

Såsom framgår av utskottets betänkande nr 38 har utskottet avstyrkt de

ifrågavarande motionerna, i vad desamma avse frågan om bensinransoneringens

avskaffande. Utskottets i nämnda betänkande gjorda hemställan har

bifallits av riksdagen (riksdagens skrivelse den 18 maj 1949, nr 252). På

grund av riksdagens beslut i detta hänseende står således den av motionärerna

anvisade utvägen till erhållande av täckning för det genom en sänkning

av skatteprocenten uppkommande inkomstbortfallet icke öppen. Vid

bifall till motionerna i nu ifrågavarande del skulle alltså inträda en avsevärd

minskning av överbalanseringen å driftbudgeten för nästkommande

budgetår. Eftersom enligt gällande bestämmelser procenttalet för den statliga

inkomstskattens uttagande skall vara detsamma under hela kalenderåret

1950, skulle vid bifall till motionerna en minskning av skatteintäkterna

för staten uppkomma jämväl för budgetåret 1950/51.

Enligt statsverkspropositionen beräknades överskottet å driftbudgeten

för nästkommande budgetår till 721 miljoner kronor. I propositionen nr 181

beräknas detta budgetöverskott till 618 miljoner kronor. Ehuru enligt sedermera

verkställda beräkningar budgetöverskottet å driftbudgeten för nästkommande

budgetår på grund av beräknade besparingar å vissa anslag synes

kunna uppskattas till omkring 670 miljoner kronor, anser utskottet icke

tillrådligt att genom en nu beslutad sänkning av den direkta beskattningen

minska detta budgetöverskott. Utskottet vill härvid erinra om att överbalanseringen

av budgeten väsentligen uppkommit genom de vid 1948 års riksdag

beslutade skärpningarna av vissa konsumtionsskatter, vilka skärpningar

i enlighet med utskottets förslag i dess av innevarande års riksdag godkända

betänkanden nr 38 och 39 skola bibehållas under nästkommande budgetår.

Då dessa skatteskärpningar vid tillkomsten av desamma uttryckligen

förklarades vara av tillfällig art, bör enligt utskottets mening en sänkning

av den statliga inkomstbeskattningen icke ifrågakomma, innan spörsmålet

2 Bihang till riksdagens protokoll 19\9. 7 samt. AV 47.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

om avvecklingen av skärpningarna i konsumtionsbeskattningen tagits under

omprövning.

Utskottet får i detta sammanhang erinra om att enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 22 april 1949 sakkunniga tillkallats med uppdrag att verkställa

en översyn av skatterna till staten och deras verkningar. Då syftet

med denna utredning är bl. a. att undersöka möjligheterna till ett lägre samlat

skattetryck och hur en rimlig fördelning av detsamma skall ha så litet

ogynnsamma verkningar som möjligt på produktionen, finner utskottet jämväl

denna omständighet tala för att en sänkning av procenttalet för den

statliga inkomstskattens uttagande för närvarande ej sker. Utskottet tillstyrker

således propositionen nr 181 i denna del och avstyrker motionerna

I: 298 och II: 379, i vad desamma gälla samma fråga.

Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften

för år 1949 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej

heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen

nr 181 gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

propositionen nr 181 framlagda förslag angående skatteprocenten

och med avslag å de likalydande motionerna I: 298

av herr Bergvall m. fl. och II: 379 av herr Ohlin in. fl., i vad

motionerna avse skatteprocenten, besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet;
B)

att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen

om skogsvårdsavgift skall för år 1949 utgå med en och en

halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m..... 2 200 000 000

Kupongskatt ............. 6 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

............. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ........ 5 000 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

19

Kronor

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

.................. 150 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ..... 70 000 000

Lotterivinstskatt .......... 26 000 000

Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m..... 50 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........... 85 000 000

Bensinskatt .............. 350 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............... 225 000 000

Varuskatt ................ 155 000 000

Pappersskatt .............. 50 000 000

Trafikskatt .............. 35 000 000

Accis å silke .............. 3 700 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 8 000 000

Skatt å kaffe .............. 11 000 000

Tobaksskatt .............. 435 000 000

Brännvinstillverkningsskatt.. 17 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag..... 26 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag .... 30 000 000

Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å spritdrycker. . 450 000 000

Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å vin ........ 36 000 000

Maltdrycksskatt .......... 65 000 000

Skatt å läskedrycker ...... 30 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 40 000 000

Postverket (överskott) ...................

Stockholm den 19 maj 1949.

På bevillningsutskottets vägnar:

Kronor

2 358 150 000

435 000 000

1 616 700 000

17 000 000

ADOLV OLSSON.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Ekman, Hedman, Falk, Wehtje,

Rosander, Sjö, Petrén, Niklasson och Isaksson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Kristensson i

Osby, Sundström, Hagberg i Malmö, Olofsson, Andersson i Dunker, Bladh,

Kärrlander och Wedén.

Reservationer:

I) av herrar Wehtje, Isaksson och Hagberg i Malmö, vilka anfört:

»I de reservationer till båda kamrarnas protokoll, högerns ledamöter anförde

mot 1947 års skattebeslut, framhölls att det beslutade skattesystemet

genom sina återverkningar på arbetshåg, sparvilja och företagarlust var

ägnat ’att hålla tillbaka välståndsutvecklingen i vårt land till skada inte

bara för dem, av vilka nya offer nu krävas, utan för hela vårt folk’.

Vid 1948 års riksdag begärdes i en partimotion från högern översyn över

skattesystemet samt att därpå grundade förslag om skattelindringar skyndsamt

måtte framläggas. Hade denna motion bifallits, hade vid detta års

riksdag beslut kunnat fattas om inbördes sammanhängande, väl avvägda

skattelättnader, vilka kunnat träda i kraft den 1 januari 1950.

Sedan i år kravet upprepats, har riksdagen ibegärt sådan översyn. Sakkunniga

äro tillkallade, och finansministern har i sina direktiv framhållit att antingen

borde ''arbetet med översyn av det statliga skattesystemet’ vara slutfört

''redan i början av nästa år’ eller också ''frågan om provisoriska jämkningar

i skalorna för den statliga inkomstskatten’ tagas upp till ''särskild

behandling för att eventuellt kunna föreläggas 1950 års riksdag’.

Det är således möjligt, ehuru icke säkert, att riksdagen 1950 kan bliva i

tillfälle att fatta beslut om skattelättnader. Nästa år eventuellt beslutade

reformer kunna dock giva resultat för skattebetalaren tidigast den 1 januari

1951.

Kravet på omedelbara skattelindringar är emellertid så starkt och så väl

grundat, att det måste tillmötesgås så snart ske kan —- den 1 januari 1950.

Sedan alla de försök, som från högerns sida gjorts att få till stånd bestående

lättnader genom sänkningar i den direkta eller indirekta beskattningen av

riksdagen avvisats, är enda möjligheten nu provisoriska lindringar i bördorna,

åstadkomna genom sänkt uttagsprocent för den statliga inkomstskatten.

Även om en sådan sänkning är schematisk, måste den dock komma att

öka arbetsvilja, produktion och därmed skatteunderlaget. Den dämpar också

i viss mån de skadliga verkningarna av marginalskatten. Om man däremot

såsom inom utskottet ifrågasatts differentierar uttagsprocenten efter

stigande inkomst, skärper man progressiviteten och ökar marginalskatten.

Då vi förmena att redan den nuvarande progressiviteten är ur samhällseko
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

21

nomisk synpunkt skadlig och dessutom att differentierad uttagsprocent

icke torde vara lagligt möjlig, hava vi icke kunnat biträda de förslag, om

sålunda sänkt uttagsprocent, som inom utskottet framförts.

Det är emellertid nödvändigt att riksdagen i handling ger svenska folket

fog för förhoppningen att skattetrycket kan minskas. Vi föreslå därför en

provisorisk skattelättnad åstadkommen genom en med 10 enheter sänkt uttagsprocent.

Detta provisorium får icke fattas som ett föregripande av de

pågående skatteutredningarnas resultat.

Riksdagen bör vid detta tillfälle även anhålla om förslag till 1950 års vårsession

till bestående, verkligt samordnade lättnader i själva skattesystemet.

Vi hemställa sålunda,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 181 icke kunnat oförändrad bifallas

— måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften

av budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent

av grundbeloppet samt att de likalydande motionerna 1: 298

och II: 379, i vad motionerna avse skatteprocenten, måtte

anses besvarade genom vad sålunda hemställts; ävensom

i anslutning därtill i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala,

att ett starkt behov av snara samordnade lättnader i beskattningen

föreligger,

att synnerlig hänsyn måste tagas härtill i den statliga utgiftspolitiken;

samt

att förslag om rationellt verkande bestående skattelättnader,

grundade på en allmän översyn av nu gällande skattesystem

och avsedda att träda i kraft den 1 januari 1951 måtte

framläggas för 1950 års riksdag vid dess vårsession;

B) att riksdagen måtte---(= utskottet s. 18 rad

15—rad 11 nedifrån)---- halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet in. in. . . 2 150 000 000

Kupongskatt ............ 6 000 000

--— (= utskottet s. 18

rad 4 nedifrån—s. 19 rad

rad 8 uppifrån)---

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Kronor Kronor

Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

in. m..... 50 000 000 2 308 150 000

Automobilskattemedel:

—--(= utskottet s. 19

råd 10 uppifrån—rad 4

nedifrån)---

Postverket (överskott) .................. 17 000 000»

II) av herrar Petrén, Sandberg, Kristensson i Osby och Wedén, vilka anfört

:

»I motionerna I: 215 och II: 269 liksom i vår reservation till bevillningsutskottets

utlåtande nr 18 har den uppfattningen kommit till uttryck, att

ett viktigt mål för samhällets ekonomiska politik under de närmaste åren

är att steg för steg åstadkomma en reduktion av skattetrycket. Vi anse det

angeläget att redan i år beslut fattas om en sänkning av skatterna. Det rådande

skattesystemet utövar obestridligen ett ogynnsamt inflytande på arbetsprestationer

och sparande. Det är av vikt att statsmakterna utan dröjsmål

ta första steget till en skattesänkning, så att medborgarna få en känsla

av att skattetrycket efter att under en lång period i stort sett ha varit

stigande nu kommer att förete en fallande tendens. De psykologiska verkningarna

av ett skattesänkningsbeslut redan i år böra ej underskattas,

även om hänsyn till det allmänna ekonomiska läget sätter ganska snäva

gränser för de omedelbara skattesänkningarna.

Enligt vår mening bör den skattesänkning, som nu kan komma i fråga,

åstadkommas genom en reduktion av uttagningsprocenten vid inkomstbeskattningen

för enskilda personer från 100 till 90 %. En sådan reduktion

skulle minska inkomsterna för statskassan under nästkommande budgetår

med inemot 50 miljoner kronor. Som skäl för en sådan provisorisk skattejustering

vilja vi utom vad ovan anförts även hänvisa till att de senaste

årens inflation höjt den nominella inkomstnivån, vilket med rådande skatteskalor

innebär en ej oväsentlig skärpning av skattetrycket, som ej var avsedd,

när beslut om nuvarande skattesystem fattades år 1947. En viss sänkning

av inkomstbeskattningen som kompensation är alltså starkt motiverad.

I verkligheten skulle för flertalet skattebetalare ett beslut om 90 %

uttagning under nästa budgetår innebära en hårdare beskattning än 100 %

uttag vid det för ett par år sedan rådande penningvärdet.

Den av oss föreslagna skattesänkningen är att betrakta endast som en

provisorisk åtgärd i avvaktan på den översyn av skattesystemet, varom

riksdagen i år fattat beslut, och kan därför icke anses föregripa utredningens

arbete och resultat.

I motionerna hade yrkats på bensinransoneringens snara avskaffande och

beräknats att därigenom skulle uppkomma en ökning av de i form av bensinskatt

till statsverket inflytande intäkterna med omkring 45 miljoner kronor.

Sedan riksdagen emellertid nu avslagit motionerna i den nämnda de
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

23

len, har möjligheten att erhålla viss täckning för den inkomstminskning,

som skulle uppstå genom sänkningen av inkomstskatten bortfallit. Vi beklaga

detta, men anse icke frågan om en sänkning av inkomstskatten i avgörande

grad beroende av utgången i ransoneringsfrågan. Det torde icke

heller få anses uteslutet, att regeringen vid lämplig tidpunkt under nästa

budgetår finner sådana omständigheter föreligga, att bensinransoneringen

kan avskaffas.

Det förtjänar att här påpekas, att budgetöverskottet, vilket i statsverkspropositionen

beräknades till 721 miljoner kronor och i proposition nr 181

till 618 miljoner kronor för nästa budgetår, på grund av beräknade besparingar

på vissa anslag nu synes kunna uppskattas till omkring 670 miljoner

kronor. Den senaste uppräkningen av budgetöverskottet svarar sålunda

mer än väl mot den av oss beräknade ökade inkomsten av bensinskatten,

varför dennas bortfall icke behöver hindra genomförandet av vårt förslag

om skattesänkning. Den föreslagna skattesänkningen innebär icke en sådan

reducering av budgetöverskottet att syftet med detsamma skulle riskeras.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under hela kalenderåret. Man torde därför

böra räkna med en minskning i skatteintäkterna — bortsett från den inverkan

ett ändrat skatteunderlag kan medföra — närmast även för första

hälften av budgetåret 1950/51. För hela kalenderåret 1950 torde inkomstminskningen

röra sig omkring 120 miljoner kronor. Under förutsättning

att under det närmaste året en målmedveten politik bedrives för återställande

och befästande av den samhällsekonomiska balansen, bör man emellertid

kunna räkna med en betydligt mindre överbalansering av driftbudgeten

budgetåret 1950/51 än för 1949/50. Vi anse det ingalunda önskvärt,

att staten under långa perioder beskattar medborgarna väsentligt utöver vad

som erfordras för täckande av utgifterna på driftbudgeten.

Det är oss angeläget att starkt understyrka, att även konsumtionsbeskattningen

i vårt land på vissa punkter är alldeles för hög. Den bör därför så

snart som möjligt reduceras. Detta gäller särskilt beskattningen av papper

och den extra beskattningen av bensin, vilka båda skatter även verka menligt

på näringslivet. Enligt vår mening bör man redan nu taga i sikte att

under nästkommande år, om inga oförutsedda händelser inträffa, avskaffa

dessa båda extra skatter.

Vid vårt övervägande av vilken åtgärd för en sänkning av skattetrycket,

som först är möjlig att vidtaga inom ramen för den erforderliga överbalanseringen,

hava vi emellertid, som även framgår av det föregående, kommit

till det resultatet att det bör gälla den direkta skatten. En sänkning

av den direkta skatten är ägnad all utöva just den stimulerande effekt på

produktionen som för närvarande framför allt är behövlig. Vi anse sannolikt,

att denna effekt vid en sänkning av den direkta inkomstskatten är större

än vid en sänkning av den indirekta beskattningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

propositionen nr 181 framlagda förslag angående skatteprocenten

och med bifall till de likalydande motionerna I: 298

av herr Bergvall m. fl. och II: 379 av herr Ohlin m. fl., i

vad motionerna avse skatteprocenten, besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för förra hälften av budgetåret 1949/50 med 100 procent

av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår

med 90 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte---(= utskottet s. 18 rad

15—rad 11 nedifrån)--— halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. ..

Kupongskatt ............

---(= utskottet s. 18

rad 4 nedifrån—s. 19 rad

8 uppifrån)---

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. in.

Automobilskattemedel:

--■ •—- (= utskottet s. 19

rad 10 uppifrån—rad 4

nedifrån)---

Postverket (överskott) ......

Kronor Kronor

2 150 000 000

6 000 000

50 000 000 2 308 150 000

17 000 000»

III) av herrar Niklasson och Andersson i Dunker, vilka anfört:

»Kraven på en skattepolitik som stimulerar företagsamhet, arbetsvilja

och sparsamhet ha i dagens läge fått en allt större betydelse, då även skattepolitiken

måste inordnas under en produktionsfrämjande ekonomisk politik.

Det står fullt klart att nuvarande höga skatter ha en hämmande inverkan

på medborgarnas intresse att öka sin arbetsinsats och sitt sparande.

Det framstår som en angelägen uppgift, vilken kräver en snar lösning, att

lätta det hårda skattetrycket.

När det gäller att lindra skattebördan böra enligt vår mening de konsumtionsskatter,

som verka mest fördyrande och tyngande på produktionen, i

första hand avskaffas eller minskas. Från dessa utgångspunkter bär det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

25

framstått som synnerligen önskvärt att den av förra årets riksdag beslutade

tilläggsskatten på bensin och brännoljor redan i år blivit slopad. Denna

skatt drabbar inte endast produktionen utan går även hårdast ut över landsbygdens

folk. Den extra bensinskatten fördyrar frakter och resor för de

folkgrupper, som äro nödsakade att använda bussar och bilar framför

allt där avstånden äro långa. Den försvårar ett uppnående av den likställighet

i olika avseenden, som de flesta numera äro ense om skall genomföras

mellan glesbygdernas och tätorternas folk. Det kan icke ur rättvisesynpunkt

vara riktigt att uttaga en konsumtionsskatt, som i så hög grad drabbar

de i fråga om kommunikationer sämst ställda landsändarna. Det är alldeles

påtagligt att särskilt Norrlands befolkning på grund av de stora

avstånden hårt träffas av den förhöjda bensinskatten.

De motioner som vid innevarande riksdag väckts med yrkande att tillläggsskatten

på bensin skulle slopas redan från den 1 juli i år, ha emellertid

av riksdagen avslagits. Det har härvid särskilt gjorts gällande att

inkomstbortfallet för statens vidkommande skulle bli så stort, att överbalanseringen

av budgeten minskades i så hög grad att den ekonomiska stabiliseringen

skulle äventyras. Häremot kan emellertid invändas att budgetöverskottet

även utan den extra bensinskatten torde komma att uppgå till

en synnerligen betydande summa eller omkring 500 miljoner kronor. Det

torde icke med fog kunna påstås att budgetöverskottet ovillkorligen måste

vara högre för att verka tillräckligt inflationshämmande. Vilken storlek

budgetöverskottet bör ha är en avvägningsfråga, om vilken delade meningar

kunna råda. Någon hållbar motivering för att budgeten för närvarande måste

överbalanseras med just 670 miljoner kronor har icke presterats. Det kan

sålunda icke göras gällande, att den ekonomiska stabiliseringen skulle

vara beroende av de belopp den extra bensinskatten inbringar.

Eftersom den ekonomiska politiken, däri inberäknat skattepolitiken,

måste anpassa sig till olika konjunkturlägen, är det naturligtvis nödvändigt,

att vid bedömandet av behovet av överbalansering även taga med i beräkningen

den sannolika utvecklingen av det ekonomiska läget. Och det torde

knappast kunna förnekas att tendenser till en avmattning av högkonjunkturen

nu framträda allt tydligare. I denna situation avtager behovet av en

överbalansering.

Som inledningsvis framhållits bär kravet på skattelättnader växt sig allt

starkare. Enligt vår mening är en sådan lättnad också möjlig. Att därvid

den i fjol beslutade tilläggsskatten å bensin bort komma i främsta rummet

är självklart ur de synpunkter vi anse oss böra förfäkta. Mot denna form

av konsumtionsskatt kan nämligen som nyss framhållits förutom att den i

likhet med konsumtionsskatter i allmänhet icke är avpassad i förhållande

till skattekraften invändas att den drabbar landsbygdens folk hårdare än

andra. Då förslaget om slopande av tilläggsskatten på bensin nu fallit, återstår

eu sänkning av den statliga inkomstskatten som enda möjlighet att vid

denna riksdag åstadkomma en lättnad i det samlade skattetrycket. Enligt

vår mening hade det varit önskvärt att sänkningen av denna skatt hade

8 Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 7 samt. AV 47.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

kunnat utformas så, att skattelättnaden så nära som möjligt motsvarat en

konsuintionsskattesänkning. I viss mån skulle detta ha kunnat vinnas genom

att begränsa det inkomstbelopp för vilket skattelättnad medgivits. Ett

sådant förslag kan emellertid icke f. n. göras till föremål för riksdagens

prövning. I denna situation anse vi oss böra förorda en sänkning till 90 av

uttagningsprocenten för inkomstskatten för andra hälften av kommande

budgetår. Denna sänkning av statsskatten, bör självfallet anses vara av

provisorisk karaktär i avvaktan på de förslag som kunna förväntas av den

nu tillsatta skatteutredningen.

Den av oss föreslagna sänkningen av uttagningsprocenten torde medföra

en minskning av statsverkets inkomster för helt år räknat med sammanlagt

140 miljoner kronor. För budgetåret 1949/50 torde emellertid inkomstminskningen

icke uppgå till fullt 50 miljoner kronor på grund av att endast två

skatteuppbörder med den lägre uttagningsprocenten infalla under förra

hälften av kalenderåret 1950. Den minskning av budgetöverskottet, som

sålunda uppstår genom sänkningen av uttagningsprocenten, blir för budgetåret

1949/50 förhållandevis begränsad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställes,

A) att riksdagen —- med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 181 icke kunnat oförändrad bifallas

— måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra

hälften av budgetåret 1949/50 med 100 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 90

procent av grundbeloppet samt att de likalydande motionerna

I: 298 och II: 379, i vad motionerna avse skatteprocenten,

måtte anses besvarade genom vad sålunda hemställts;
B)

att riksdagen måtte--— (= utskottet s. 18 rad

15—rad 11 nedifrån)---halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1949/50 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet in. m. 2 150 000 000

Kupongskatt ............ 6 000 000

-—■ — — (=utskottet s. 18

rad 4 nedifrån—s. 19

rad 8 uppifrån)--—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

27

Kronor

Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m. . . 50 000 000

Automobilskattemedel:

---(= utskottet s. 19

råd 10 uppifrån—rad 4

nedifrån)---

Postverket (överskott) ................

Kronor

2 308 150 000

17 000 000»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 a1 i texten