Bankoutskottets memorial nr 1
1949-01-15 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1949:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1948, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 15 januari 1949.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,
Näsgård, Petersson i Karlskrona, Mogård och Grym;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,
Fröderberg, Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson
i Alingsås och fru Humla.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 saml. Nr 1.
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1948.
För utvecklingen på valutamarknaden ha förhållandena på utrikeshandelns
område varit bestämmande. Importregleringen, vilken påverkat årets
import i betydligt större grad än fjolårets och som varit restriktiv särskilt
med avseende på införseln mot dollars, har lett till att importöverskottet
för 1948 stannat vid cirka 900 miljoner kronor mot cirka två miljarder
kronor under närmast föregående år. Då en förhållandevis större del av
importen torde ha varit förskotts betald vid slutet av 1947 än vid utgången
av 1948 samt eftersom importöverskottet delvis täckts av frakt- och andra
inkomster från utlandet, ha anspråken på riksbanken för betalning av importöverskottet
stannat vid ett nettobelopp av 119 miljoner kronor. Motsvarande
belopp för 1947 uppgick till 1 184 miljoner kronor.1
Vid bedömningen av det totala valutautflödet har man jämväl att taga
hänsyn till bland annat valutautvecklingen hos affärsbankerna samt förändringen
i clearingställningen gentemot utlandet. Uppgifter härom föreligga
ännu icke för hela året. I den senaste konjunkturrapporten (Översikt
över det ekonomiska läget 1949) har med utgångspunkt från utvecklingen
till och med november månad det totala valutautflödet för året uppskattats
till cirka 300 miljoner kronor. Med hänsyn till den gynnsamma valutautvecklingen
under december månad är det sannolikt att det totala valutautflödet,
när den fullständiga statistiken föreligger, kommer att visa sig
hava varit mindre än nämnda belopp.
Riksbankens nettobehållning av guld och utländska valutor samt riksgäldskontorets
pundbehållning uppgick vid årets slut till 713 miljoner kronor
mot 832 miljoner kronor vid årets början.2 Härvid bär avdrag gjorts
1 Denna redovisning skiljer sig från den som tillämpats i tidigare berättelser därutinnan, att de
i denna berättelse anförda siffrorna icke inkludera köpta terminsvalutor; ej heller bär avdrag gjorts
för sålda terminsvalutor. Vidare tages här hänsyn till förändringarna i riksbankens kronskulder
till utlandet.
2 Jfr. not 1.
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
för riksbankens skuld i svenska kronor till utländsk bank och bankir, vilken
den 31 december 1948 utgjorde 97 miljoner kronor mot 165 miljoner
kronor ett år tidigare.
Behållningen av guld hade vid årets början ett dagsvärde av 379 miljoner
kronor och vid dess slut ett värde av 290 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning med 89 miljoner kronor. Leveranserna till riksbanken
av inom landet producerat guld hade under året ett värde av 6 miljoner
kronor eller samma belopp som året dessförinnan. Den inhemska förbrukningen
av guld för industriella och liknande ändamål belöpte sig till 10
miljoner kronor mot 14 miljoner kronor under år 1947.
I förhållandet mellan de olika i totalbehållningen ingående valutorna
ha under året vissa förskjutningar förekommit. Sålunda har behållningen
av dollars ökat till 113 miljoner kronor vid utgången av 1948, främst beroende
på guldförsäljning under årets första del samt på nedskärningen
av importen från dollarländerna. Däremot har innehavet av pund undergått
en minskning med 144 miljoner kronor. Till följd av det svenska betalningsunderskottet
gentemot Storbritannien ökades under förra delen av
året skulderna i svenska kronor, medan pundtillgångarna ej undergingo
några större förändringar. I oktober skedde en avräkning till ett belopp
av cirka 130 miljoner kronor av Sveriges ackumulerade pundtillgångar mot
de engelska krontillgodohavandena. Behållningen av franska francs har
nedgått med 110 miljoner kronor. Denna nedgång beror till cirka 70 miljoner
kronor på en överföring av svenska fordringar från i francs till i
svenska kronor utställda skattkammarväxlar. I fråga om övriga valutor har
en mindre nedgång ägt rum beträffande schweizerfrancs och holländska
floriner, medan någon ökning skett av behållningen av norska och tjeckiska
kronor.
Till fullföljande av den överenskommelse angående multilateralt kompensationsförfarande,
som träffats mellan de i det europeiska ekonomiska
samarbetet deltagande länderna, har riksbanken ställt övertrasseringsrätter
till förfogande för vissa länder, ävensom erhållit övertrasseringsrätter å
andra länder. Dessa övertrasseringsrätter ha emellertid endast till en mindre
del utnyttjats fram till utgången av år 1948.
Riksbankens noteringar av utländska växelkurser ha med få undantag
varit oförändrade under året. Kursen på argentinska pesos har justerats
ett flertal gånger. Säljkursen var vid årets början 89 kronor 50 öre och vid
dess slut 75 kronor 50 öre, medan köpkursen, som vid årets början noterades
till 87 kronor 25 öre, icke noterades den 31 december. Köpkursen
på schweiziska francs har under året höjts från 83 kronor 25 öre till 83
kronor 30 öre. I samband med tvenne devalveringar av den franska valutan
ha motsvarande ändringar vidtagits av noteringen å pariserfrancs.
Den ordning för terminsaffärer, som fastställdes den 13 december 1947,
har varit gällande under hela år 1948.
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
För att reglera kursutvecklingen på obligationsmarknaden fortsatte riksbanken
under året sina köp av statsobligationer samt av hypoteksbankens
och stadshypotekskassans obligationer. Dessa köp ledde under året till att
riksbankens innehav av obligationer ökades från 1 406 miljoner kronor till
1 992 miljoner kronor,1 d. v. s. med 586 miljoner kronor. Under 1947 uppgick
obligationsportföljens ökning till 957 miljoner kronor.
Riksbankens behållning av skattkammarväxlar minskades under året
med 15 miljoner kronor. Föregående år ökades behållningen av skattkammarväxlar
med omkring 245 miljoner kronor. Vid början av år 1948
uppgick denna behållning till 1 340 miljoner kronor och vid dess slut till
1 325 miljoner kronor.2 Riksgäldskontoret kunde inlösa en del av sina utelöpande
skattkammarväxlar under de månader, då statsverkets kassaställning
förbättrades i samband med skatteuppbörderna, men måste tidvis däremellan
utfärda nya.
Ränteläget var i stort sett oförändrat, dock med en viss dragning uppåt
under årets tre första kvartal och en tendens till sänkning under december.
Den under 1947 träffade överenskommelsen med svenska bankföreningen,
svenska sparbanksföreningen och jordbrukskasseorganisationen angående
en frivillig begränsning av kreditgivningen kompletterades under våren
1948 efter överläggningar med affärsbankerna. Delvis på grund av den
frivilliga kredit begränsningen ha affärsbankernas totala kreditgivning under
året icke undergått några väsentliga förändringar. Efter överläggningar,
som chefen för försäkringsinspektionen på uppdrag av chefen för finansdepartementet
upptagit med försäkringsbolagen, förklarade sig dessa bolag
i maj villiga att tills vidare under sex månader icke minska sitt innehav
av stats- och hypoteksobligationer. Med sparbankerna förda överläggningar
resulterade i en skrivelse från sparbanksföreningen till styrelserna för
samtliga sparbanker med uppmaning att i långivning och likviditetspolitik
beakta nödvändigheten av återhållsamhet. Mot slutet av året överenskoms
med stadshypotekskassan, hypoteksbanken och AB Industrikredit om en
begränsning av dessa institutioners utlåning under år 1949.
Enligt riksdagens beslut om partiell sterilisering av aktiebolagens vinster
skola vissa belopp insättas på särskilt spärrkonto i riksbanken. Vid slutet
av 1948 innestod på dylikt konto 128 miljoner kronor.
Sedelcirkulationens stegring var under första kvartalet 1948 relativt
måttlig. Under april månad blev emellertid stegringen ungefär fördubblad
jämfört med föregående månad, varefter under återstoden av året beloppet
utelöpande sedlar varit omkring 200 miljoner kronor större än under
motsvarande tid 1947.
1 På grund av ändrade principer för obligationernas värdering vid bokslutet (se sid. (i) bär en
nedskrivning av obligationsjKirtföIjen med omkring 6.3 miljoner kronor företagits i 194<8 års bokslut.
* Häri ingå skattkammarväxlar till ett belopp av c:a 700 miljoner kronor, vilka övertogos av
riksbanken i samband med avvecklingen av posten »Till riksgäldskontorets förfogande ställda medel».
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
I enlighet med de direktiv angående omläggning av riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser,
vilka meddelades av 1947 års riksdag, ha fullmäktige
utarbetat förslag till nya sedeltäckningsbestämmelser. Förslaget överlämnades
till Kungl. Maj:t genom skrivelse av den 4 mars 1948.
Fullmäktige framhöllo, att tidigare rådande förhållanden i fråga om sedlars
lagstadgade inlösbarhet i guld numera förändrats, sedan centralbankssedlarna
erkänts som lagligt betalningsmedel, oavsett inlösbarheten. Centralbankens
guldkassa hade därigenom närmast fått betydelse som kassareserv
för betalningar till utlandet. Fullmäktige föreslogo att sedeltäckningsbestämmelserna
utformades så, att riksbanken finge möjlighet att
disponera guldkassan för att täcka en temporär brist i betalningsbalansen
utan att detta skulle medföra menliga konsekvenser i fråga om sedelutgivningsrätten.
Den obligatoriska guldtäckningen borde därför upphävas och
kunna ersättas med täckning genom den hittillsvarande supplementära
sedeltäckningen. Fullmäktige ansågo sig emellertid i rådande penningpolitiska
läge icke böra förorda en genomgripande ändring av ifrågavarande
bestämmelser och föreslogo därför, att sedelutgivningen under budgetåret
1948/49 skulle regleras genom en särskild, av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt stiftad lag, varigenom riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser
temporärt skulle sättas ur kraft utan att ändras eller upphävas.
Riksdagen anslöt sig till en på grundval av förslaget utarbetad proposition,
varefter den 28 maj 1948 utfärdades lag med särskilda bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgivning, att gälla från och med den 1 juli 1948 tills
vidare intill utgången av juni 1949. Enligt denna äger riksbanken rätt att
under budgetåret 1948/49 utgiva sedlar till ett högsta belopp av 3 200
miljoner kronor.
Vid uppgörandet av bokslutet för år 1948 redovisas guldbehållningen på
riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom
en särskild tillgångspost, »Övervärde å guld», upptages emellertid skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas till en medelkurs mellan de vid årets
slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och
värden efter inköps- respektive försäljningspriser vid handeln med guld
och valutor regleras å kursdifferenskontot.
I närmast föregående bokslut har hänsyn icke tagits till upplupna, icke
utbetalda obligationsräntor. Dessa ha däremot redovisats i berättelsen till
bankoutskottet och uppgingo vid slutet av 1947 till 18.7 miljoner kronor.
Å andra sidan ha redan avräknade diskonton på skattkammarväxlar inbegripits
i vinst- och förlusträkningen även om de avsett tiden efter årsskiftet.
I årets bokslut ha upplupna räntor och diskonton per den 31 december
1948 krediterats vinst- och förlustkontot. Genom detta beräkningssätt
Bankoutskottets memorial nr 1.
7
ha omkring 30.9 miljoner kronor tillförts detta konto såsom ett vinstbelopp.
Vidare ha vid slutet av 1948 obligationerna upptagits till köpkursen
på Stockholms fondbörs den 30 december 1948, dock högst pari, mot tidigare
till inköpspriset, dock högst pari, varigenom en nedskrivning med
omkring 6.3 miljoner kronor av obligationsbehållningen blivit erforderlig.
Riksbankens nettovinst redovisas, delvis på grund av nämnda förändringar
av bokföringsprinciperna, under år 1948 med ett belopp av 74 111 717
kronor 32 öre mot 10 592 372 kronor 36 öre under år 1947.
8
Bankoutskottets memorial nr 1
Utgående
1947
I
9 4 8
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Tillgångar)
Kassa.
Guldbehållning...............
231 779 215
41
177 662 714
36
övervärde å guld...............
146 823 721
63
112 542 882
10
290 205 596
46
(378 602 937
04)
Silvermynt..................
916 299
15
803 401
15
Brons-, järn- och kopparmynt........
8 380
17
11 162
91
814 564
06
(924 679
32)
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
57 584 910
42
66 649 230
89
Svenska statspapper och
obligationer.
Skattkammarväxtar..............
1 340 000 000
_
1 325 000 000
_
Statens, hypoteksbankens och stadshypo-
tekskassans obligationer..........
1 406 528 001
88
1 991 793 876
50
3 316 793 876
50
(2 746 528 001
88)
Andra obligationer...............
25 000
—
—
—
Fordran på staten för förskott enligt
Washingtonöverenskommelsen . . .
69 818 707
28
132 891 707
28
Lånerörelse.
Rediskonterade växlar............
191 831
74
_
Diskonterade växlar..............
38 081 899
89
64 712 919
68
Hypoteks- och kommunlån..........
70 645 805
06
75 361 701
—
Kredit i checkräkning............
17 625 187
04
15 227 646
49
Avbetalningslån................
59 427 551
37
61 288 705
71
På indrivning beroende medel........
11 811
72
94 363
97
216 685 336
85
(185 984 086
82)
Utrikesrörelse.
Utländska statspapper och obligationer . .
451 934 188
64
245 698 233
75
Växlar, betalbara i utlandet.........
—
—
20 385 070
62
Fordran hos utländsk bank eller bankir, m. fl.
58 377 563
89
145 196 534
84
Övriga utländska tillgångar:
Utländska bankers sedlar.........
585 292
38
657 385
65
Övrigt.....................
88 680 794
58
134 562 589
76
546 499 814
62
(599 577 839
49)
Hos riksgäldskontoret innestående
medel....................
6 767 843
18
6 767 843
18
Riksgäldskontorets förbindelse ....
182 000 000
—
182 000 000
Övriga tillgångar..............
1 486 206
16
41 844 878
97
Summa
4 229 300 211
59
| 4 801 152 848
81
Bankoutskottets memorial nr 1.
9
balansräkning.
1947
1
9 4 8
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.............
[2 895 149 975
69
3 112 664 280
69
Postväxelräkning..............
4 328118
72
4 691 058
23
Depositionsräkning............
2 359 247
59
1 620 257
02
Kapitalräkning...............
300 000
—
300 000
—
Uppsägningsräkning............
66 000 000
—
61 000 000
—
Spärrkontomedel..............
—
—
128 077 931
15
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
630 846 587
13
679112 374
32
Skuld till bankaktiebolag...........
196 754 864
32
357 816 960
bb
Andra insättare ................
71 886 992
51
101513 589
97
1 138 442 924
94
(899 488 443
96)
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir, in. fl.
164 715 815
35
96 545 861
87
Kursdifferenskonto.............
3 990 219
83
7 204 872
48
Övriga skulder...............
44 532 211
14
23 057 765
80
Kapital.
Grundfond....................
50 000 000
—
50 000 000
—
Avbetalningslånefond.............
60 000 000
—
65 000 000
—
Reservfond ...................
20 000 000
—
20 000 000
—
TjänstepenBionsfond..............
2 863 441
32
2 863 441
32
Familjepensionsfond..............
3 904 401
86
3 904 401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
1 075 963
77
11 668 336
13
vinst för året.................
10 592 372
36
74 111 717
32
227 547 896
63
(148 436 179
31)
Ansvarsförbindelser kr. . . 13 043115:32
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken i
Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000
(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frcs 7 500 000:—.
|
Summa
4 229 300 211
|59 |
| 4 801 152 848|81
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
Inom linjen förda avbetalningslån
Kantor å inlåningsräkningar ....
Guldtransporter, m. m........
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige.
Fullmäktige......................
Suppleanter......................
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
och suppleanter för dem.......
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......
Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....
Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .
Kallortstillägg.....................
Vikariatsersättning..................
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Malmö...................
Felräkningspengar..................
Särskild ersättning till maskinmästaren.....
Ersättning till jourhavande vaktchef.......
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
Övertidsersättning..................
Avlöning till icke ordinarie personal.
Nettolöner.......................
Kallortstillägg.....................
Vikariatsersättning..................
Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga
befattningshavare .................
Övertidsersättning..................
Ersättning till s. k. lokalvakt...........
Ersättning till extra chaufför...........
Arvoden och särskilda ersättningar.
Personliga arvoden..................
Kompensationer (för mistad vikariatsersättning)
Ersättning för arbetet med proklaman......
Gratifikationer och belöningar...........
Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........
Rörligt tillägg.....................
Barntillägg.......................
19 4 7
1
9
4 8
Kronor
Kronor
Kronor
2 973
30
1 025 987
50
407 069
86
6 709 698
34
287 191
57
55 242
60
55 506
94
1526
93
2 614
36
144 622
95
142 335
45
3 019 424
59
3 394 782
16
54 594
18
50 512
92
4 983
33
3 064
52
1 781
77
1 834
—
43 432
03
50 488
41
2 400
_
2 400
_
10828
71
8 892
11
600
—
—
—
3 573
—
3 717
—
4 742
—
4 334
—
2172
70
2 567
90
625 311
60
862 935
51
401
05
417
42
14 443
55
24 077
01
574 405
81
697 268
_
10 826
91
8 418
60
906
—
1206
—
19
50
4 533
87
5 894
17
5 304
39
—
—
750
—
500
—
4 623
75
10 378
45
11 224
50
11 719
50
743 248
15
541 734
98
13 489
35
11 583
96
5 899 202
87
(5 359 393
72)
Transport |
6 593 464
30
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar
Räntor å hypoteks- och kommunlån.....
Räntor å avbetalningslån............
Räntor å kredit i checkräkning........
Avgifter för kredit i checkräkning......
Inkasseringsavgifter...............
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
Utrikesrörelse.
Remboursprovisioner............. • • •
Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . .
Svenska statspapper och obligationer.
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor.....
Räntor å statspapper och obligationer.....
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner .
Ersättning för utländska clearingar......
Provisioner....................
Inbetalda tjänstepensionsavgifter.......
Inbetalda familjepensionsavgifter.......
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings
lånefond.....................
Inkomster av hantverks- och småindustrilån
Inkomster av fastigheter............
Ersatta lagsökningskostnader..........
Courtage å obligationer.............
Kassaöverskott..................
Markförsäljning i Tumba............
Diverse .......................
Summa
1947
1
9
4 8
Kronor
Kronor
Kronor
876 355
67
971 715
87
1 942 949
11
1 659 926
68
1911 731
06
2 058 393
56
219164
33
260 200
63
23 499
57
39 335
26
864
59
1257
90
5 973
36
4 984
74
4 995 814
64
(4 980 537
99)
553 254
68
698 977
54
6 305 780
54
675 043
27
1 374 020
81
(6 859 035
22)
244 348
76
216 570
98
15 205 959
69
78 105 504
69
78 322 075
67
(15 450 308
45)
206 390
60
226 938
23
25 000
—
10 000
—
129 668
25
15 222
99
96
38
—
—
252
55
264
—
140 520
_
135 160
—
412
79
1 136
88
294 145
40
306 579
73
248
54
1 185
03
85 465
37
21894
43
1120
69
987
14
188 000
—
—
13 535
66
17 166
82
736 535
25
" (1 084 856
23)
a 28 374 73''
89
1
85 428 446|37
12
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
Pensioner m. m :
Pensioner åt f. d. befattningshavare
Pensioner åt efterlevande till f. d. t
havare .................
Diverse pensioner och understöd . .
Rörligt tillägg..............
Förvaltningsutgifter.
Rese- och tjänstgöringstraktamenten .
Uniformsbeklädnad............
Sjukvård och begravningshjälp m. m.
Fastighetsunderhåll...........
gårdar .....................
Värme och belysning.............
Hyror för fein kontor.............
Inventarier och deras underhåll.......
Inventeringar vid avdelningskontoren ...
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
Bokbindeii, blanketter och tidningar m. m.. . .
Annonser och kungörelser...........
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
Lagsöknings- och rättegångskostnader.....
Kostnader för soliditetsupplysningar......
Transportkostnader.................
Bevakning vid huvudkontoret..........
Inspektion av avdelningskontoren........
Diverse rese- och flyttningskostnader.......
Lönenämnden och delegerade vid riksdagens
verk in. m.....................
Riksbankens kostnader för avdelningen i U. S. A.
Egnahemslånekostnader...............
Diverse ............
Kostnader för sedeltryckeriet.
Kostnader för pappersbruket .
Övriga utgifter.
Avdelningskontorens om byggnadskon ton .
Räntor å lånebanksobligationer......
Ränta å kassörers felräkningspengar . . .
Ersatt kassaförlust..............
Oourtage å obligationer...........
Diverse .............
Summa utgifter och förluster
Saldo vinst..........
Summa
19 4 7
19 4 8
Kronor
Kronor
Kronor
Transpor
6 593 464
30
746 465
16
843 96£
lc
289 104
29
350 274
5
9 975
06
14 884
5E
199 22C
18
145 453
3E
1 354 575
64
(1 244 761
69
56 653
62
16 725
2C
21 188
41
19 497
57
27 181
24
30 777
53
113 022
35
64 509
86
83 376
30
105 336
28
228 844
10
192 880
25
42 329
55
42 965
07
153 544
38
193 438
55
11 131
70
10 030
10
97 164
47
95 234
60
79199
53
91 647
85
18 979
93
21306
72
557 685
59
509 117
97
33
55
26
75
28 559
31
25 467
67
11 752
02
13 454
65
51 904
25
53 123
61
2 503
10
3 740
30
11 946
12
47 021
80
5131
01
2 987
55
19 666
65
—
—
—
—
62118
17
174 794
—
204 186
60
1 805 594
65
(1 796 591
18)
693 542
36
800 028
53
738 743
56
687 831
68
5 061
1
7 637
33
7 637
33
944
94
627
89
18 910
76
2 975
70
132 517
12
63 256
33
45 602
73
737
—
75 234
25
(210 673
88)
17 782 365
53
11 316 729
J5
10 592 372
36
74111 717.
32
28 374 737
39
| 85 428 446|37
Bankoutskottets memorial nr 1
13
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
28 374 737
19 4 7
Kronor
19 4 8
Kronor
89
Summa
28 374 737 89
Kronor
85 428 446
37
85 428 446
37
14
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1947 och
1948 års slut.
1947
1948
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33 226
22
33 226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
15 101 300
—
15 151 300
—
Aktier i Internationella Banken i Basel..........
1 800 000
—
1 800 000
—
Summa
16 934 526
22
16 984 526
22
Fastigheten i:
Stockholm : bankhuset...................
4 250 000
—
4 250 000
—
sedeltryckeriet................
1 200 000
—
1 200 000
—
Göteborg...........................
1 300 000
—
1 30U 000
—
Malmö.............................
425 000
—
425 000
—
Falun.............................
200 000
—
200 000
—
Gävle.............................
280 000
—
280 000
—
Halmstad...........................
380 000
—
380 000
—
Härnösand..........................
205 000
—
205 000
—
Jönköping....... ...................
150 000
—
150 000
—
Karlstad............................
163 000
—
163 000
—
Kristianstad.........................
230 000
—
230 000
—
Linköping...........................
277 000
—
277 000
—
Luleå.............................
370 000
—
370 000
—
Mariestad...........................
150 000
—
200 000
—
Norrköping..........................
313 000
—
313 000
—
Nyköping...........................
428 600
—
428600
—
Sundsvall...........................
250 000
—
250 000
—
Uppsala............................
560 000
—
560 000
—
Visby.............................
200 000
—
200 000
—
Växjö.............................
346 600
—
346 600
—
Örebro.............................
275 000
—
275 000
_
Östersund...........................
200 000
—
200 000
—
Tumba ............................
2 823 100
—
2 823100
—
Diverse valv.........................
125 000
—
125 000
-
Summa
15101 300
—
15 151 300
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................
12 277
39
12 277
39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................
338 473
40
338 473
40
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1 315 328
04
1315 328
04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
> » 41/* % » ..........
5 527
07
5 527
07
» >3 % > ..........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1 674 084
81
1 674 084 |81
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.
Fördelningen den 31 december 1948 pa riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånejonden framgår av efterföljande
tabell: * 2
Utestående lån
Belopp
Antal
Kronor
Huvudkontoret.........................
14 853
■)24 525 947
46
Avdelningskontoret i: Göteborg...............
2 790
3 510 563
—
Malmö................
1934
s)2 674 986
81
Falun.................
701
1 372 229
—
Gävle ................
1 759
2 343 194
—
Halmstad..............
556
1054 818
—
Härnösand .............
517
800 308
—
Jönköping..............
1300
2 444 347
—
Kalmar ...............
291
451 329
—
Karlskrona.............
580
673 747
—
Karlstad...............
379
707 788
—
Kristianstad.............
346
734 412
—
Linköping..............
613
1 225 054
—
Luleå.................
1594
2 257 968
—
Mariestad..............
312
686 435
34
Norrköping.............
1 355
1 695 481
—
Nyköping..............
486
945 685
—
Sundsvall..............
. 928
1 196179
—
Umeå ................
1 108
1 850 896
—
Uppsala...............
2 367
4 193 704
—
Visby.................
484
893 993
—
Vänersborg.............
220
504 196
—
Västerås...............
897
1 440 242
—
Växjö................
190
417 265
—
Örebro................
753
1 360 589
—
Östersund..............
754
1 347 549
—
Summa
38 067
61 308 905
61
'') Därav 31 st. till ett sammanlagt belopp av kr. 19 110:09 på indrivning beroende.
2) » 1 > » » belopp av kr. 1089:81 på indrivning beroende.
16
Bankoutskottets memorial nr 1
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1948
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånej onden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens
balansräkning.
Utestående lån
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret........................
18 232
13 632 650
44
Avdelningskontoret i: Göteborg.................
5 706
3 991 083
39
Malmö...................
5 726
3 971 421
86
Falun..................
1 532
1 071 020
—
Gävle..................
2 669
2 017 772
50
Halmstad................
1 143
742 818
—
Härnösand...............
1 213
859 242
—
Jönköping ...............
2 215
1 703 146
—
Kalmar.................
689
394 031
—
Karlskrona...............
852
615 550
—
Karlstad ...............
2 086
1 404 550
—
Kristianstad..............
1293
862 085
—
Linköping ...............
1 341
887 578
—
Luleå..................
1229
852 129
—
Mariestad................
1 390
1 091 954
—
Norrköping...............
1088
751 629
35
Nyköping................
1824
1 358 134
—
Sundsvall................
1 144
856 702
—
Umeå..................
873
654 466
50
Uppsala.................
1 595
1 229 760
57
Visby..................
182
144 792
—
Vänersborg...............
1 074
788 416
95
Västerås ................
2186
1 722 502
—
Växjö..................
553
393 531
—
Örebro .................
2196
1 638 174
—
Östersund ...............
845
600 930
20
Summa
60 876
44 236 069
76
Bankoutskottets memorial nr 1
17
Egnahems- m. fl. lån.
Vid utgången av år 1948 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret..........................
5 939
73 415 058
82
Avdelningskontoret i: Göteborg................
2 881
7 612 066
53
Malmö.................
1015
6 091048
12
Falun..................
2 676
8 968 140
10
Gävle..................
3 920
11318 000
81
Halmstad...............
3 643
15 409 502
43
Härnösand ..............
4 560
11 684 065
51
Jönköping...............
1400
6 356 428
10
Kalmar.................
2 676
9 062 143
73
Karlskrona..............
2 596
9 087 473
78
Karlstad................
5 407
18 017 646
91
Kristianstad..............
5 787
22116 370
49
Linköping...............
2 465
8 442 704
21
Luleå..................
8 248
19 339 498
94
Mariestad...............
3 029
10 039 903
70
Norrköping..............
1225
4 844 896
56
Nyköping...............
2 830
13 991 438
67
Sundsvall...............
2115
5 471 245
69
Umeå..................
6 665
20 154 260
58
Uppsala................
3 331
11 617 902
10
Visby..................
3 041
9 029 867
83
Vänersborg..............
5 711
19 872 291
85
Västerås................
1610
6 438 068
02
Växjö.................
2 702
10 305 762
89
Örebro.................
2 080
4 626 094
66
Östersund...............
5 757
16 441 623
74
Summa
>) 93 309
359 753 504
77
>) Motsvarande antal och belopp uppgick per den 1 juli 1948, då riksbanken övertog ifrågavarande
låneverksambet, till 95 938 lån till ett sammanlagt belopp av kr. 355 453 713:35.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt Nr 1.
18
Bankoutskottets memoiial nr 1.
De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1948 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:
Antal
Belopp
Kronor
Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontor
som huvudkontoret:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån........................
30 862
162 474 228
97
Bostadsegnahemslån.......................
16 346
70 409 914
29
TJppsko vslån............................
1280
352 109
89
Nybyggnadslån..........................
21 869
34 776 161
20
Förbättringslån..........................
5 638
17 851 692
56
1942 års tilläggslån.......................
2 750
3 728 323
44
Lån till estlandssvenskar....................
53
415 382
55
Premielån..........................
4 582
& 188 an&
58
Gödselvårdslån..........................
1368
554 916
Täckdikningslån..........................
5 179
4 246 078
24
Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .
12
8 641
67
Siloanläggningslån........................
962
772 115
80
Transport
90 901
300 787 870
19
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån.............................
249
598 0fi2
90
Arbetarsmåbrukslån.......................
1 519
37 383 770
85
Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .
106
2 479 979
04
Bostadsegnahemslån » » ...
453
17 483 491
49
Uppskovslån » » ...
21
16 459
30
1942 års tilläggslån » > ...
60
1 003 871
—
Summa
93 309
359 753 504
77
Bankoutskottets memorial nr 1.
19
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 4 juni 1948, utsågos till fullmäktige i riksbanken för valperioden 1948—
1951 herr Ivar Rooth och undertecknad Allan Andersson, vilka då voro i
tur att avgå.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1949 försiggått
utsågos samtidigt ledamöterna av riksdagens andra kammare direktören
John Bergvall och ombudsmannen Olof Andersson (båda omvalda)
samt fil. lic. Henrik Åkerlund, nyvald efter direktören Ragnar Sundén.
Fullmäktige utsågo därefter den 8 juni 1948 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1949 försiggått
till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt
till riksbankschef: herr Rooth.
Envoyén D. H. A. C. Hammarskjöld, som sedan den 1 juli 1941 fungerat
som fullmäktiges ordförande, har på egen begäran av Kungl. Maj:t den 3
december 1948 entledigats från uppdraget. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat
undertecknad Jonsson att för tre år från och med sistnämnda dag
vara fullmäktig i riksbanken.
Den 4 december 1948 biföll riksdagen av dåvarande riksbankschefen
Ivar Rooth gjord framställning om entledigande från uppdraget att vara
fullmäktig i riksbanken. Riksdagens valmän för utseende av fullmäktige i
riksbanken utsågo därefter den 9 december 1948 till fullmäktig efter herr
Rooth för återstående delen av valperioden 1948—1951 undertecknad
Böök.
Vid den 10 december 1948 företaget val utsågo fullmäktige undertecknad
Böök att för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1949 försiggått vara
riksbankschef.
Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
hava alternerat såsom jourhavande fullmäktig i perioder om 14
dagar enligt av fullmäktige fastställd turordning.
Till vice riksbankschef för tiden intill dess nytt fullmäktigeval under år
1949 ägt rum förordnade fullmäktige den 8 juni 1948 bankdirektören i riksbanken
Harald Magnusson med uppdrag för honom att tillsvidare även
fungera såsom chef för sektion I.
Undertecknad Böök, som genom fullmäktiges beslut den 6 mars 1947
erhöll ledighet från tjänsten som bankdirektör i riksbanken för att upprätthålla
befattningen såsom chef för utrikesdepartementets handelsavdelning,
frånträdde genom valet till riksbankschef nyssnämnda bankdirektörstjänst.
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
Bankokommissarien Lennart Hammarskiöld, vilken under undertecknad
Bööks nämnda tjänstledighet förordnats att mot vikariatslön uppehålla
sagda bankdirektörstjänst, har för tiden från och med den 11 december
1948 till och med den 31 december 1949 utsetts att vara bankdirektör i
riksbanken med uppdrag för honom att tillsvidare fungera såsom chef
för sektion II.
Såsom chef för sektion III är bankdirektören Hjalmar Ekengren alltjämt
förordnad.
Sedan 1948 års riksdag beslutat godkänna fullmäktiges framställning i
skrivelse den 11 november 1948 om sådan organisatorisk ändring av riksbankens
ledning att det i gällande övergångsplan II för riksbanken upptagna
antalet tjänster som bankdirektör i lönegraden Cp 19 finge ökas
från två till tre — jämför bankoutskottets utlåtande nr 55/1948 —, hava
fullmäktige den 10 december 1948 förordnat bankokommissarien Gunnar
Månsson att för tiden till och med den 31 december 1949 vara bankdirektör
med uppdrag för honom att tillsvidare fungera som chef för sektion I. Vice
riksbankschefen Magnussons uppdrag att vara chef för sektion I har därmed
upphört.
§ 2.
Till ledamöter i riksbankens industristyrelse hava fullmäktige för tiden
till dess nytt val av fullmäktige nästa år försiggått utsett undertecknad
Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno
Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga
omvalda).
Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Hagberg
(omvald), för Ekengren bankdirektören Gunnar Månsson (nyvald) samt
för Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören
Gösta Carlsson (omvald).
Industristyrelsen har under 1948 hållit 27 sammanträden.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1949 hava fullmäktige
för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (båda
omvalda), med undertecknad Hagberg såsom suppleant för dessa.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien i riksbanken
Harry Nordmark att under år 1949 vara, Sandberg ledamot i direktionen
för Göta Kanalverk och Nordmark ombud vid revisionen av samma verk
(båda omvalda).
21
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 4.
Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till fullmäktiges protokoll för den 22 december 1948, § 5.
§ 5.
Riksbanken har fungerat såsom clearingsnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.
Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å
ena, och Argentina, Belgien, Bulgarien, Colombia, Danmark, Frankrike,
Grekland, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern, Österrike samt de
engelsk-amerikanska, franska och sovjetiska ockupationszonerna i Tyskland,
å andra sidan, träffade betalningsavtalen.
§ 6.
De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 6 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet'' vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.
§7.
Från avbetalningslånefonden, vilken enligt beslut av 1948 års riksdag
höjts med 5 miljoner kronor till 65 miljoner kronor (jfr statsutskottets
memorial nr 229), utgjorde utlåningen vid utgången av år 1948 sammanlagt
61 308 905 kronor 61 öre. Däri ingår ett belopp om 4 513 037 kronor
25 öre, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober
1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk
eller därmed jämförlig examen. Antalet garantilån utgjorde 464, därav
vid huvudkontoret 175 och vid avdelningskontoren 289.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast
3 procent.
Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid.
15 intagna uppgifter.
§ 8.
Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.
Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.
För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.
§ 9.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 45.6 miljoner kro
-
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
nor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1948 utlåningen
44 236 069 kronor 76 öre och antalet utestående lån 60 876.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 16. Sedan lånerörelsens början och till utgången av år 1948 hava utlämnats
117 605 lån till ett belopp av sammanlagt 122 973 615 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 435 708 kronor
28 öre.
Räntan å lån, som utlämnas från fonden, utgör 4 procent.
En ny broschyr, avsedd att lämna sökande av bosättningslån råd och
vägledning vid deras bosättning, har utgivits av riksbanken i samarbete
med svenska slöjdföreningen.
§ 10.
Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor, som
enligt handelsdepartementets skrivelse till fullmäktige den 17 juni 1948
må disponeras jämväl under budgetåret 1948/49 — har ett belopp av
500 000 kronor överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,
vilkas medverkan förutsättes för utlämnande av lån från fonden.
Vid utgången av år 1948 hade utlämnats sammanlagt 44 lån med ett då
utestående belopp av tillhopa 309 340 kronor, nämligen
Sammanlagd
Kontor Antal lånesumma kr.
Falun ................................. 11 st. 88 700
Jönköping ............................. 6 » 23 000
Kalmar ............................... 4 » 29 100
Norrköping ............................ 9 » 83 000
Uppsala ............................... 11 » 74 140
Vänersborg ............................ 3 » 11 400
44 st. 309 340
Räntan å lån från fonden utgör 41/? procent.
§ 11.
Vid utgången av år 1948 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 152 132 kronor 68 öre, därav vid huvudkontoret
90 411 kronor och vid avdelningskontoren 61 721 kronor 68 öre.
Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.
§ 12.
Sedan 1948 års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 149 angående
omorganisation av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets om
-
B ankautskottets memorial nr 1.
23
råde m. m. framlagda förslag beträffande det statliga stödet för yttre och
inre rationalisering inom jordbruket, har Kungl. Maj:t genom brev den 30
juni 1948 förordnat, att förvaltningen av nedan angivna statliga utlåningsfonder
skulle från och med den 1 juli 1948 överföras till riksbanken. De
lånefonder, vilkas förvaltning genom brevet överflyttades å riksbanken, utgjordes
av egnahems-, arrende-, arbetarsmåbruks-, gödselvårds-, täckdiknings-,
allmänna nyodlings- och norrländska nyodlingslånefonderna, diversemedelsfonden
för premielån till egnahemslåntagare samt lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Vidare överfördes å
riksbanken förvaltningen av lån till uppförande av siloanläggningar, tillliiggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet (1942 års tilläggslån), lån till
kolonisation för estlandssvenskarna (estlandslån) och lån till bostadsförbättringsverksamhet
(förbättringslån).
Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t, bland annat, att handhavandet och
utbetalandet av lån, beviljade före den 1 juli 1948 till nedannämnda ändamål,
skulle från och med sagda dag ankomma på riksbanken, nämligen
gödselvårdslån, täckdikningslån, nyodlings- och betesförbättringslån, jordbruksegnahemslån
och bostadsegnahemslån, skogslån, förstärkningslån, premielån,
äldre tilläggslån, uppskovslån, 1942 års tilläggslån, estlandslån, nybyggnadslån
och förbättringslån samt lån för uppförande av siloanläggningar,
ävensom statslån till laneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,
arrendelån och arbetarsmåbruksstatslån.
I brevet har vidare meddelats vissa närmare bestämmelser angående riksbankens
övertagande av ifrågavarande lån.
Vidare har genom två andra Kungl. brev den 30 juni samt Kungl. brev
den 20 augusti 1948 till riksbanken överlämnats
dels handhavandet och utbetalandet av före den 1 juli 1948 beviljade
statslån till låneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,
dels utbetalandet av förbättringsbidrag, som beviljas med stöd av kungörelsen
den 22 juni 1939 (nr 464) om förbättringsbidrag samt nybyggnadsoeh
förbättringslån för bostadsföretag å landsbygden,
dels ock utbetalandet av beviljade bidrag enligt 19 § kungörelsen den 7
juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet.
Genom vad Kungl. Maj:t sålunda beslutat har riksdagen kommit att få
i viss män vidgade uppgifter i förhållande till vad som förutsattes i förenämnda
proposition. Fullmäktige hava emellertid förklarat sig beredda att
låta riksbanken åtaga sig dessa uppgifter, då därigenom lättnad skulle
kunna beredas lantbruksnämnder och länsbostadsnämnder.
Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava numera till riksbanken överlämnat
de fondmedel för de egnahems- m. fl. lån, som enligt nämnda Kungl.
brev skola förvaltas av riksbanken. Ifrågavarande fonder ingå ej i riksbankens
balansräkning utan redovisas separat.
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
Förhandlingar ha förts med representanter för lantbruksstyrelsen och
bostadsstyrelsen för att söka uppnå en ur praktisk synpunkt lämplig handläggning
av ifrågavarande låneverksamhet. Fullmäktige och lantbruksstyrelsen
hava därefter i gemensam skrivelse till Konungen framlagt vissa förslag
i ämnet.
Närmare anvisningar till riksbankens avdelningskontor om förvaltningen
av lånen hava utarbetats och tillställts kontoren.
Beträffande lånens fördelning på huvudkontoret och de olika avdelningskontoren
vid utgången av år 1948 hänvisas till sammanställningar å sid. 17
och 18.
Övertagandet av här avsedda, i jämförelse med riksbankens övriga
låneverksamhet högst betydande lånestock har medfört behov av personalförstärkningar
vid vissa avdelningskontor. Förvaltningen av lånen har
dessutom nödvändiggjort komplettering av kontorsutrustningar vid flertalet
avdelningskontor.
I samband med övertagandet av ifrågavarande lån har vidtagits åtgärder
för att rationalisera aviutskriftema för dessa lån men även för riksbankens
avbetalnings-, bosättnings- och hypotekslån. Till detta ändamål har
till huvudkontoret förlagts ett centralt adressregister, som inrymts i härför
iordningsställda lokaler. Den för adressregistret erforderliga utrustningen
har kostnadsberäknats till c:a 100 000 kronor.
§ 13.
Sedan mitten av år 1947 har riksbanken genomfört reglering av riksbankens
försäljning av guld för inhemsk förbrukning. Enligt de grunder, som
tillämpats under år 1948, har tilldelningen för guldsmedsändamål utgjort
50 procent av inköpen under år 1946, därvid dock vid beräkning av dessa
inköp vissa avdrag skett. Därutöver har lämnats viss tilläggstilldelning för
att i princip möjliggöra tillverkning av släta guldringar till samma antal
som under år 1946. Även försäljningen av guld för medaljframställning har
reglerats i syfte att minska guldåtgången. I fråga om guldförsäljningen för
dentaländamål har däremot någon begränsning icke tillämpats utan riksbanken
har tillgodosett föreliggande behov.
Den inom landet under år 1948 försålda kvantiteten finguld utgjorde
2 407 kg, med följande fördelning på de olika huvudgrupperna av ändamål:
dentalguld ............................................... 803 kg
guldsmedsguld (därav för släta ringar uppskattningsvis 550 kg) 1 450 »
diverse industriella ändamål................................ 23 »
medaljer ................................................ 131 »
Till jämförelse må nämnas, att riksbanken till inhemska förbrukare försålde
3 686 kg år 1946 och 3 397 kg år 1947.
25
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 14.
På förslag av en av fullmäktige tillsatt kommitté för utredning av frågan
om den fortsatta beräkningen av riksbankens konsumtionsprisindex har arbetsuppgifterna
rörande nämnda index för budgetåret 1948/49 överflyttats
på socialstyrelsen. Kostnaderna för arbetet bestrides under nämnda tid av
riksbanken.
Frågan angående det slutgiltiga ordnandet av indexarbetet är föremål
för kommitténs närmare utredning.
§ 15.
Enligt bemyndigande av 1948 års riksdag — jämför bankoutskottets utlåtande
nr 51/1948 — hava delegerade för riksdagens verk utfärdat »Avlöningsreglementet
för riksdagens verk» samt övergångs- och tilläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet. Vidare hava delegerade vidtagit den
ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk, som sammanhänger
med avlöningsreglementets ändrade benämning.
§ 16.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick vid ingången av år 1949 till följande antal
ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Cp ............................... 37
b) » Cr ............................... 6
c) » Ca ............................... 315
därav bankpersonal ........................ 190
biträdespersonal ...................... 55
vaktpersonal ........................ 70
extra ordinarie tjänstemän.................................... 128
därav bankpersonal............................ 65
biträdespersonal ......................... 54
vaktpersonal ............................ 9
aspiranter .................................................. 36
därav bankaspiranter .......................... 25
biträdesaspiranter........................ 11
extra tjänstemän............................................ 15
Summa 537
Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning och för tjänstgöring under kortare perioder, till ett antal
av cirka 300. Av sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1948 i medeltal
150 per arbetsdag.
3 — Bihantj till riksdagens protokoll 19^9. 8 saml. Nr 1.
26
Bankoutskottets memorial nr 1.
Å andra sidan tjänstgjorde vid ingången av år 1949 sammanlagt 14 ordinarie
och extra ordinarie riksbankstjänstemän hos Valutakontoret.
§ 17.
Nytt kollektivavtal gällande från och med den 1 januari 1948 har träffats
för städningspersonalen vid riksbankens huvudkontor och sedeltryckeri
samt de avdelningskontor, där förut gällande kollektivavtal ägt tilllämpning.
Kollektivavtalet hade utarbetats på grundval av det kollektivavtal
angående arbets- och löneförhållanden för städningspersonal, som bifogats
Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 mars 1948 (nr 80) till statliga myndigheter
och institutioner angående kollektivavtal beträffande städning.
Vid de kontor, där städningen ombesörjes av vaktmästaren vid kontoret,
eventuellt med biträde av dennes hustru, och å vilket arbete kollektivavtalet
ej är tillämpligt, har särskild överenskommelse träffats om ersättningens
storlek.
§ 18.
Sedan 1948 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för inrättande av ny
fabrikshiss vid Tumba bruk av riksbankens medel använda ett belopp av
förslagsvis 83 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr 53/1948) har
avtal träffats om leverans och inmontering av hissen.
Den nya ångcentralen vid bruket, vartill 1946 års riksdag anvisat ett
belopp om förslagsvis 275 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr
75/1946), har tagits i bruk. Kostnaden torde komma att uppgå till ungefär
sagda belopp.
Moderniseringen av brukets personalbostäder har fortgått i den utsträckning
gällande restriktioner tillåtit. Det s. k. »Gula huset» har rivits.
Inom ramen för det av 1947 års riksdag lämnade medgivandet till utökning
av maskinparken vid sedeltryckeriet (se bankoutskottets utlåtande
nr 25/1947) har anskaffats en s. k. Ivellypress och en skärmaskin för tillhopa
cirka 40 000 kronor samt avtal träffats dels om anskaffande av en
graveringsmaskin för 44 500 kronor och av en lottpress för 141 200 kronor
dels ock om tillverkning här i riket av två koppartrycksrotationsmaskiner
av märket Beaune för en kostnad av 185 000 kronor, vartill kommer 45 000
kronor i licensavgift till en fransk firma för denna tillverkning.
Med representanter för civilförvaltningens personalförbund hava nya kollektivavtal
ingåtts för arbetarpersonalen vid riksbankens båda industrier,
gällande till utgången av 1949.
Därjämte har nytt kollektivavtal träffats för förmännen vid Tumba
bruk. Jämlikt beslut av delegerade för riksdagens verk hava dessa förmän
samt de kollektivavtalsanställda förmännen vid sedeltryckeriet erhållit pensionsrätt
enligt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för riksdagens
verk. (De åtnjöto dessförinnan pensionsrätt enligt de för arbetare
gällande bestämmelserna.)
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 19.
27
Sedan avtal härom träffats med »Kungakommittén 1948» har riksbanken
i anledning av Hans Majestät Konungens 90-årsdag utgivit sedlar å
5 kronor av ny typ, vilka tillhandahållits allmänheten till ett pris av 10
kronor. Kursdifferensen 5 kronor per sedel skall enligt avtalet redovisas
till Kungakommittén och tillföras en fond, benämnd »Gustaf V:s 90-årsfond
för Sveriges ungdom».
Per den 30 november 1948 — det senaste datum för vilket uppgift hittills
finns tillgänglig — uppgick försäljningen till cirka 158 000 sedlar.
Enligt det träffade avtalet ankommer det på Kungakommittén att bestämma,
när försäljningen av sedlarna skall upphöra. Något sådant besked
har ännu icke ingått.
Bortsett från bestyret med att åstadkomma ifrågavarande jubileumssedel
har under det gångna året arbetet på att framställa en ny sedeltyp i stort
sett legat nere, men avsikten är att under innevarande år söka intensifiera
detta arbete.
§ 20.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av dåvarande riksbankschefen Rooth vid kontoret i Karlskrona,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand,
Luleå, Sundsvall, Umeå, Uppsala och Västerås,
av bankdirektören Hammarskiöld vid kontoren i Falun och Östersund
samt
av numera bankdirektören Månsson vid kontoren i Göteborg, Malmö,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Norrköping,
Nyköping, Visby, Vänersborg, Växjö och Örebro.
Vid inspektionerna av kontoren i Luleå och Umeå deltog även undertecknad
Hall.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt rum.
Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.
§ 21.
För riktigheten av de å sid. 8—14 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Axel Rosengren och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka
undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
28 Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 22.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.
Stockholm den 12 januari 1949.
CONRAD JONSSON.
David Hall.
Klas Böök. Edv. Björnsson.
C. P. V. Gränebo.
Allan Andersson. Erik Hagberg.
/ Gunnar Olsson.
Stockholm 1949 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
490071
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.