Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1949-01-15 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken

till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för

Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1948, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1949.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,

Näsgård, Petersson i Karlskrona, Mogård och Grym;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,

Fröderberg, Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson

i Alingsås och fru Humla.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 saml. Nr 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1948.

För utvecklingen på valutamarknaden ha förhållandena på utrikeshandelns

område varit bestämmande. Importregleringen, vilken påverkat årets

import i betydligt större grad än fjolårets och som varit restriktiv särskilt

med avseende på införseln mot dollars, har lett till att importöverskottet

för 1948 stannat vid cirka 900 miljoner kronor mot cirka två miljarder

kronor under närmast föregående år. Då en förhållandevis större del av

importen torde ha varit förskotts betald vid slutet av 1947 än vid utgången

av 1948 samt eftersom importöverskottet delvis täckts av frakt- och andra

inkomster från utlandet, ha anspråken på riksbanken för betalning av importöverskottet

stannat vid ett nettobelopp av 119 miljoner kronor. Motsvarande

belopp för 1947 uppgick till 1 184 miljoner kronor.1

Vid bedömningen av det totala valutautflödet har man jämväl att taga

hänsyn till bland annat valutautvecklingen hos affärsbankerna samt förändringen

i clearingställningen gentemot utlandet. Uppgifter härom föreligga

ännu icke för hela året. I den senaste konjunkturrapporten (Översikt

över det ekonomiska läget 1949) har med utgångspunkt från utvecklingen

till och med november månad det totala valutautflödet för året uppskattats

till cirka 300 miljoner kronor. Med hänsyn till den gynnsamma valutautvecklingen

under december månad är det sannolikt att det totala valutautflödet,

när den fullständiga statistiken föreligger, kommer att visa sig

hava varit mindre än nämnda belopp.

Riksbankens nettobehållning av guld och utländska valutor samt riksgäldskontorets

pundbehållning uppgick vid årets slut till 713 miljoner kronor

mot 832 miljoner kronor vid årets början.2 Härvid bär avdrag gjorts

1 Denna redovisning skiljer sig från den som tillämpats i tidigare berättelser därutinnan, att de

i denna berättelse anförda siffrorna icke inkludera köpta terminsvalutor; ej heller bär avdrag gjorts

för sålda terminsvalutor. Vidare tages här hänsyn till förändringarna i riksbankens kronskulder

till utlandet.

2 Jfr. not 1.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

för riksbankens skuld i svenska kronor till utländsk bank och bankir, vilken

den 31 december 1948 utgjorde 97 miljoner kronor mot 165 miljoner

kronor ett år tidigare.

Behållningen av guld hade vid årets början ett dagsvärde av 379 miljoner

kronor och vid dess slut ett värde av 290 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning med 89 miljoner kronor. Leveranserna till riksbanken

av inom landet producerat guld hade under året ett värde av 6 miljoner

kronor eller samma belopp som året dessförinnan. Den inhemska förbrukningen

av guld för industriella och liknande ändamål belöpte sig till 10

miljoner kronor mot 14 miljoner kronor under år 1947.

I förhållandet mellan de olika i totalbehållningen ingående valutorna

ha under året vissa förskjutningar förekommit. Sålunda har behållningen

av dollars ökat till 113 miljoner kronor vid utgången av 1948, främst beroende

på guldförsäljning under årets första del samt på nedskärningen

av importen från dollarländerna. Däremot har innehavet av pund undergått

en minskning med 144 miljoner kronor. Till följd av det svenska betalningsunderskottet

gentemot Storbritannien ökades under förra delen av

året skulderna i svenska kronor, medan pundtillgångarna ej undergingo

några större förändringar. I oktober skedde en avräkning till ett belopp

av cirka 130 miljoner kronor av Sveriges ackumulerade pundtillgångar mot

de engelska krontillgodohavandena. Behållningen av franska francs har

nedgått med 110 miljoner kronor. Denna nedgång beror till cirka 70 miljoner

kronor på en överföring av svenska fordringar från i francs till i

svenska kronor utställda skattkammarväxlar. I fråga om övriga valutor har

en mindre nedgång ägt rum beträffande schweizerfrancs och holländska

floriner, medan någon ökning skett av behållningen av norska och tjeckiska

kronor.

Till fullföljande av den överenskommelse angående multilateralt kompensationsförfarande,

som träffats mellan de i det europeiska ekonomiska

samarbetet deltagande länderna, har riksbanken ställt övertrasseringsrätter

till förfogande för vissa länder, ävensom erhållit övertrasseringsrätter å

andra länder. Dessa övertrasseringsrätter ha emellertid endast till en mindre

del utnyttjats fram till utgången av år 1948.

Riksbankens noteringar av utländska växelkurser ha med få undantag

varit oförändrade under året. Kursen på argentinska pesos har justerats

ett flertal gånger. Säljkursen var vid årets början 89 kronor 50 öre och vid

dess slut 75 kronor 50 öre, medan köpkursen, som vid årets början noterades

till 87 kronor 25 öre, icke noterades den 31 december. Köpkursen

på schweiziska francs har under året höjts från 83 kronor 25 öre till 83

kronor 30 öre. I samband med tvenne devalveringar av den franska valutan

ha motsvarande ändringar vidtagits av noteringen å pariserfrancs.

Den ordning för terminsaffärer, som fastställdes den 13 december 1947,

har varit gällande under hela år 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

För att reglera kursutvecklingen på obligationsmarknaden fortsatte riksbanken

under året sina köp av statsobligationer samt av hypoteksbankens

och stadshypotekskassans obligationer. Dessa köp ledde under året till att

riksbankens innehav av obligationer ökades från 1 406 miljoner kronor till

1 992 miljoner kronor,1 d. v. s. med 586 miljoner kronor. Under 1947 uppgick

obligationsportföljens ökning till 957 miljoner kronor.

Riksbankens behållning av skattkammarväxlar minskades under året

med 15 miljoner kronor. Föregående år ökades behållningen av skattkammarväxlar

med omkring 245 miljoner kronor. Vid början av år 1948

uppgick denna behållning till 1 340 miljoner kronor och vid dess slut till

1 325 miljoner kronor.2 Riksgäldskontoret kunde inlösa en del av sina utelöpande

skattkammarväxlar under de månader, då statsverkets kassaställning

förbättrades i samband med skatteuppbörderna, men måste tidvis däremellan

utfärda nya.

Ränteläget var i stort sett oförändrat, dock med en viss dragning uppåt

under årets tre första kvartal och en tendens till sänkning under december.

Den under 1947 träffade överenskommelsen med svenska bankföreningen,

svenska sparbanksföreningen och jordbrukskasseorganisationen angående

en frivillig begränsning av kreditgivningen kompletterades under våren

1948 efter överläggningar med affärsbankerna. Delvis på grund av den

frivilliga kredit begränsningen ha affärsbankernas totala kreditgivning under

året icke undergått några väsentliga förändringar. Efter överläggningar,

som chefen för försäkringsinspektionen på uppdrag av chefen för finansdepartementet

upptagit med försäkringsbolagen, förklarade sig dessa bolag

i maj villiga att tills vidare under sex månader icke minska sitt innehav

av stats- och hypoteksobligationer. Med sparbankerna förda överläggningar

resulterade i en skrivelse från sparbanksföreningen till styrelserna för

samtliga sparbanker med uppmaning att i långivning och likviditetspolitik

beakta nödvändigheten av återhållsamhet. Mot slutet av året överenskoms

med stadshypotekskassan, hypoteksbanken och AB Industrikredit om en

begränsning av dessa institutioners utlåning under år 1949.

Enligt riksdagens beslut om partiell sterilisering av aktiebolagens vinster

skola vissa belopp insättas på särskilt spärrkonto i riksbanken. Vid slutet

av 1948 innestod på dylikt konto 128 miljoner kronor.

Sedelcirkulationens stegring var under första kvartalet 1948 relativt

måttlig. Under april månad blev emellertid stegringen ungefär fördubblad

jämfört med föregående månad, varefter under återstoden av året beloppet

utelöpande sedlar varit omkring 200 miljoner kronor större än under

motsvarande tid 1947.

1 På grund av ändrade principer för obligationernas värdering vid bokslutet (se sid. (i) bär en

nedskrivning av obligationsjKirtföIjen med omkring 6.3 miljoner kronor företagits i 194<8 års bokslut.

* Häri ingå skattkammarväxlar till ett belopp av c:a 700 miljoner kronor, vilka övertogos av

riksbanken i samband med avvecklingen av posten »Till riksgäldskontorets förfogande ställda medel».

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

I enlighet med de direktiv angående omläggning av riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser,

vilka meddelades av 1947 års riksdag, ha fullmäktige

utarbetat förslag till nya sedeltäckningsbestämmelser. Förslaget överlämnades

till Kungl. Maj:t genom skrivelse av den 4 mars 1948.

Fullmäktige framhöllo, att tidigare rådande förhållanden i fråga om sedlars

lagstadgade inlösbarhet i guld numera förändrats, sedan centralbankssedlarna

erkänts som lagligt betalningsmedel, oavsett inlösbarheten. Centralbankens

guldkassa hade därigenom närmast fått betydelse som kassareserv

för betalningar till utlandet. Fullmäktige föreslogo att sedeltäckningsbestämmelserna

utformades så, att riksbanken finge möjlighet att

disponera guldkassan för att täcka en temporär brist i betalningsbalansen

utan att detta skulle medföra menliga konsekvenser i fråga om sedelutgivningsrätten.

Den obligatoriska guldtäckningen borde därför upphävas och

kunna ersättas med täckning genom den hittillsvarande supplementära

sedeltäckningen. Fullmäktige ansågo sig emellertid i rådande penningpolitiska

läge icke böra förorda en genomgripande ändring av ifrågavarande

bestämmelser och föreslogo därför, att sedelutgivningen under budgetåret

1948/49 skulle regleras genom en särskild, av Kungl. Maj:t och riksdagen

gemensamt stiftad lag, varigenom riksbankslagens sedeltäckningsbestämmelser

temporärt skulle sättas ur kraft utan att ändras eller upphävas.

Riksdagen anslöt sig till en på grundval av förslaget utarbetad proposition,

varefter den 28 maj 1948 utfärdades lag med särskilda bestämmelser rörande

riksbankens sedelutgivning, att gälla från och med den 1 juli 1948 tills

vidare intill utgången av juni 1949. Enligt denna äger riksbanken rätt att

under budgetåret 1948/49 utgiva sedlar till ett högsta belopp av 3 200

miljoner kronor.

Vid uppgörandet av bokslutet för år 1948 redovisas guldbehållningen på

riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom

en särskild tillgångspost, »Övervärde å guld», upptages emellertid skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

De utländska valutorna upptagas till en medelkurs mellan de vid årets

slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och

värden efter inköps- respektive försäljningspriser vid handeln med guld

och valutor regleras å kursdifferenskontot.

I närmast föregående bokslut har hänsyn icke tagits till upplupna, icke

utbetalda obligationsräntor. Dessa ha däremot redovisats i berättelsen till

bankoutskottet och uppgingo vid slutet av 1947 till 18.7 miljoner kronor.

Å andra sidan ha redan avräknade diskonton på skattkammarväxlar inbegripits

i vinst- och förlusträkningen även om de avsett tiden efter årsskiftet.

I årets bokslut ha upplupna räntor och diskonton per den 31 december

1948 krediterats vinst- och förlustkontot. Genom detta beräkningssätt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

7

ha omkring 30.9 miljoner kronor tillförts detta konto såsom ett vinstbelopp.

Vidare ha vid slutet av 1948 obligationerna upptagits till köpkursen

på Stockholms fondbörs den 30 december 1948, dock högst pari, mot tidigare

till inköpspriset, dock högst pari, varigenom en nedskrivning med

omkring 6.3 miljoner kronor av obligationsbehållningen blivit erforderlig.

Riksbankens nettovinst redovisas, delvis på grund av nämnda förändringar

av bokföringsprinciperna, under år 1948 med ett belopp av 74 111 717

kronor 32 öre mot 10 592 372 kronor 36 öre under år 1947.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1

Utgående

1947

I

9 4 8

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Tillgångar)

Kassa.

Guldbehållning...............

231 779 215

41

177 662 714

36

övervärde å guld...............

146 823 721

63

112 542 882

10

290 205 596

46

(378 602 937

04)

Silvermynt..................

916 299

15

803 401

15

Brons-, järn- och kopparmynt........

8 380

17

11 162

91

814 564

06

(924 679

32)

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

57 584 910

42

66 649 230

89

Svenska statspapper och

obligationer.

Skattkammarväxtar..............

1 340 000 000

_

1 325 000 000

_

Statens, hypoteksbankens och stadshypo-

tekskassans obligationer..........

1 406 528 001

88

1 991 793 876

50

3 316 793 876

50

(2 746 528 001

88)

Andra obligationer...............

25 000

—

—

—

Fordran på staten för förskott enligt

Washingtonöverenskommelsen . . .

69 818 707

28

132 891 707

28

Lånerörelse.

Rediskonterade växlar............

191 831

74

_

Diskonterade växlar..............

38 081 899

89

64 712 919

68

Hypoteks- och kommunlån..........

70 645 805

06

75 361 701

—

Kredit i checkräkning............

17 625 187

04

15 227 646

49

Avbetalningslån................

59 427 551

37

61 288 705

71

På indrivning beroende medel........

11 811

72

94 363

97

216 685 336

85

(185 984 086

82)

Utrikesrörelse.

Utländska statspapper och obligationer . .

451 934 188

64

245 698 233

75

Växlar, betalbara i utlandet.........

—

—

20 385 070

62

Fordran hos utländsk bank eller bankir, m. fl.

58 377 563

89

145 196 534

84

Övriga utländska tillgångar:

Utländska bankers sedlar.........

585 292

38

657 385

65

Övrigt.....................

88 680 794

58

134 562 589

76

546 499 814

62

(599 577 839

49)

Hos riksgäldskontoret innestående

medel....................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksgäldskontorets förbindelse ....

182 000 000

—

182 000 000

Övriga tillgångar..............

1 486 206

16

41 844 878

97

Summa

4 229 300 211

59

| 4 801 152 848

81

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

balansräkning.

1947

1

9 4 8

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.............

[2 895 149 975

69

3 112 664 280

69

Postväxelräkning..............

4 328118

72

4 691 058

23

Depositionsräkning............

2 359 247

59

1 620 257

02

Kapitalräkning...............

300 000

—

300 000

—

Uppsägningsräkning............

66 000 000

—

61 000 000

—

Spärrkontomedel..............

—

—

128 077 931

15

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

630 846 587

13

679112 374

32

Skuld till bankaktiebolag...........

196 754 864

32

357 816 960

bb

Andra insättare ................

71 886 992

51

101513 589

97

1 138 442 924

94

(899 488 443

96)

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir, in. fl.

164 715 815

35

96 545 861

87

Kursdifferenskonto.............

3 990 219

83

7 204 872

48

Övriga skulder...............

44 532 211

14

23 057 765

80

Kapital.

Grundfond....................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond.............

60 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...................

20 000 000

—

20 000 000

—

TjänstepenBionsfond..............

2 863 441

32

2 863 441

32

Familjepensionsfond..............

3 904 401

86

3 904 401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

1 075 963

77

11 668 336

13

vinst för året.................

10 592 372

36

74 111 717

32

227 547 896

63

(148 436 179

31)

Ansvarsförbindelser kr. . . 13 043115:32

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken i

Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000

(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7 500 000:—.

|

Summa

4 229 300 211

|59 |

| 4 801 152 848|81

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Lånerörelse.

Inom linjen förda avbetalningslån

Kantor å inlåningsräkningar ....

Guldtransporter, m. m........

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige.

Fullmäktige......................

Suppleanter......................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren

och suppleanter för dem.......

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......

Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....

Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .

Kallortstillägg.....................

Vikariatsersättning..................

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret

i Malmö...................

Felräkningspengar..................

Särskild ersättning till maskinmästaren.....

Ersättning till jourhavande vaktchef.......

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

Övertidsersättning..................

Avlöning till icke ordinarie personal.

Nettolöner.......................

Kallortstillägg.....................

Vikariatsersättning..................

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga

befattningshavare .................

Övertidsersättning..................

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

Ersättning till extra chaufför...........

Arvoden och särskilda ersättningar.

Personliga arvoden..................

Kompensationer (för mistad vikariatsersättning)

Ersättning för arbetet med proklaman......

Gratifikationer och belöningar...........

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........

Rörligt tillägg.....................

Barntillägg.......................

19 4 7

1

9

4 8

Kronor

Kronor

Kronor

2 973

30

1 025 987

50

407 069

86

6 709 698

34

287 191

57

55 242

60

55 506

94

1526

93

2 614

36

144 622

95

142 335

45

3 019 424

59

3 394 782

16

54 594

18

50 512

92

4 983

33

3 064

52

1 781

77

1 834

—

43 432

03

50 488

41

2 400

_

2 400

_

10828

71

8 892

11

600

—

—

—

3 573

—

3 717

—

4 742

—

4 334

—

2172

70

2 567

90

625 311

60

862 935

51

401

05

417

42

14 443

55

24 077

01

574 405

81

697 268

_

10 826

91

8 418

60

906

—

1206

—

19

50

4 533

87

5 894

17

5 304

39

—

—

750

—

500

—

4 623

75

10 378

45

11 224

50

11 719

50

743 248

15

541 734

98

13 489

35

11 583

96

5 899 202

87

(5 359 393

72)

Transport |

6 593 464

30

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar

Räntor å hypoteks- och kommunlån.....

Räntor å avbetalningslån............

Räntor å kredit i checkräkning........

Avgifter för kredit i checkräkning......

Inkasseringsavgifter...............

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

Utrikesrörelse.

Remboursprovisioner............. • • •

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . .

Svenska statspapper och obligationer.

Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor.....

Räntor å statspapper och obligationer.....

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner .

Ersättning för utländska clearingar......

Provisioner....................

Inbetalda tjänstepensionsavgifter.......

Inbetalda familjepensionsavgifter.......

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings

lånefond.....................

Inkomster av hantverks- och småindustrilån

Inkomster av fastigheter............

Ersatta lagsökningskostnader..........

Courtage å obligationer.............

Kassaöverskott..................

Markförsäljning i Tumba............

Diverse .......................

Summa

1947

1

9

4 8

Kronor

Kronor

Kronor

876 355

67

971 715

87

1 942 949

11

1 659 926

68

1911 731

06

2 058 393

56

219164

33

260 200

63

23 499

57

39 335

26

864

59

1257

90

5 973

36

4 984

74

4 995 814

64

(4 980 537

99)

553 254

68

698 977

54

6 305 780

54

675 043

27

1 374 020

81

(6 859 035

22)

244 348

76

216 570

98

15 205 959

69

78 105 504

69

78 322 075

67

(15 450 308

45)

206 390

60

226 938

23

25 000

—

10 000

—

129 668

25

15 222

99

96

38

—

—

252

55

264

—

140 520

_

135 160

—

412

79

1 136

88

294 145

40

306 579

73

248

54

1 185

03

85 465

37

21894

43

1120

69

987

14

188 000

—

—

13 535

66

17 166

82

736 535

25

" (1 084 856

23)

a 28 374 73''

89

1

85 428 446|37

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

Pensioner m. m :

Pensioner åt f. d. befattningshavare

Pensioner åt efterlevande till f. d. t

havare .................

Diverse pensioner och understöd . .

Rörligt tillägg..............

Förvaltningsutgifter.

Rese- och tjänstgöringstraktamenten .

Uniformsbeklädnad............

Sjukvård och begravningshjälp m. m.

Fastighetsunderhåll...........

gårdar .....................

Värme och belysning.............

Hyror för fein kontor.............

Inventarier och deras underhåll.......

Inventeringar vid avdelningskontoren ...

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

Bokbindeii, blanketter och tidningar m. m.. . .

Annonser och kungörelser...........

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

Lagsöknings- och rättegångskostnader.....

Kostnader för soliditetsupplysningar......

Transportkostnader.................

Bevakning vid huvudkontoret..........

Inspektion av avdelningskontoren........

Diverse rese- och flyttningskostnader.......

Lönenämnden och delegerade vid riksdagens

verk in. m.....................

Riksbankens kostnader för avdelningen i U. S. A.

Egnahemslånekostnader...............

Diverse ............

Kostnader för sedeltryckeriet.

Kostnader för pappersbruket .

Övriga utgifter.

Avdelningskontorens om byggnadskon ton .

Räntor å lånebanksobligationer......

Ränta å kassörers felräkningspengar . . .

Ersatt kassaförlust..............

Oourtage å obligationer...........

Diverse .............

Summa utgifter och förluster

Saldo vinst..........

Summa

19 4 7

19 4 8

Kronor

Kronor

Kronor

Transpor

6 593 464

30

746 465

16

843 96£

lc

289 104

29

350 274

5

9 975

06

14 884

5E

199 22C

18

145 453

3E

1 354 575

64

(1 244 761

69

56 653

62

16 725

2C

21 188

41

19 497

57

27 181

24

30 777

53

113 022

35

64 509

86

83 376

30

105 336

28

228 844

10

192 880

25

42 329

55

42 965

07

153 544

38

193 438

55

11 131

70

10 030

10

97 164

47

95 234

60

79199

53

91 647

85

18 979

93

21306

72

557 685

59

509 117

97

33

55

26

75

28 559

31

25 467

67

11 752

02

13 454

65

51 904

25

53 123

61

2 503

10

3 740

30

11 946

12

47 021

80

5131

01

2 987

55

19 666

65

—

—

—

—

62118

17

174 794

—

204 186

60

1 805 594

65

(1 796 591

18)

693 542

36

800 028

53

738 743

56

687 831

68

5 061

1

7 637

33

7 637

33

944

94

627

89

18 910

76

2 975

70

132 517

12

63 256

33

45 602

73

737

—

75 234

25

(210 673

88)

17 782 365

53

11 316 729

J5

10 592 372

36

74111 717.

32

28 374 737

39

| 85 428 446|37

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

13

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

28 374 737

19 4 7

Kronor

19 4 8

Kronor

89

Summa

28 374 737 89

Kronor

85 428 446

37

85 428 446

37

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1947 och

1948 års slut.

1947

1948

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15 101 300

—

15 151 300

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Summa

16 934 526

22

16 984 526

22

Fastigheten i:

Stockholm : bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 30U 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.............................

200 000

—

200 000

—

Gävle.............................

280 000

—

280 000

—

Halmstad...........................

380 000

—

380 000

—

Härnösand..........................

205 000

—

205 000

—

Jönköping....... ...................

150 000

—

150 000

—

Karlstad............................

163 000

—

163 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

230 000

—

Linköping...........................

277 000

—

277 000

—

Luleå.............................

370 000

—

370 000

—

Mariestad...........................

150 000

—

200 000

—

Norrköping..........................

313 000

—

313 000

—

Nyköping...........................

428 600

—

428600

—

Sundsvall...........................

250 000

—

250 000

—

Uppsala............................

560 000

—

560 000

—

Visby.............................

200 000

—

200 000

—

Växjö.............................

346 600

—

346 600

—

Örebro.............................

275 000

—

275 000

_

Östersund...........................

200 000

—

200 000

—

Tumba ............................

2 823 100

—

2 823100

—

Diverse valv.........................

125 000

—

125 000

-

Summa

15101 300

—

15 151 300

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12 277

39

12 277

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat

papper .......................

338 473

40

338 473

40

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1 315 328

04

1315 328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> » 41/* % » ..........

5 527

07

5 527

07

» >3 % > ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1 674 084

81

1 674 084 |81

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.

Fördelningen den 31 december 1948 pa riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånejonden framgår av efterföljande

tabell: * 2

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

14 853

■)24 525 947

46

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

2 790

3 510 563

—

Malmö................

1934

s)2 674 986

81

Falun.................

701

1 372 229

—

Gävle ................

1 759

2 343 194

—

Halmstad..............

556

1054 818

—

Härnösand .............

517

800 308

—

Jönköping..............

1300

2 444 347

—

Kalmar ...............

291

451 329

—

Karlskrona.............

580

673 747

—

Karlstad...............

379

707 788

—

Kristianstad.............

346

734 412

—

Linköping..............

613

1 225 054

—

Luleå.................

1594

2 257 968

—

Mariestad..............

312

686 435

34

Norrköping.............

1 355

1 695 481

—

Nyköping..............

486

945 685

—

Sundsvall..............

. 928

1 196179

—

Umeå ................

1 108

1 850 896

—

Uppsala...............

2 367

4 193 704

—

Visby.................

484

893 993

—

Vänersborg.............

220

504 196

—

Västerås...............

897

1 440 242

—

Växjö................

190

417 265

—

Örebro................

753

1 360 589

—

Östersund..............

754

1 347 549

—

Summa

38 067

61 308 905

61

'') Därav 31 st. till ett sammanlagt belopp av kr. 19 110:09 på indrivning beroende.

2) » 1 > » » belopp av kr. 1089:81 på indrivning beroende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1948

på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånej onden,

vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår i riksbankens

balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret........................

18 232

13 632 650

44

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

5 706

3 991 083

39

Malmö...................

5 726

3 971 421

86

Falun..................

1 532

1 071 020

—

Gävle..................

2 669

2 017 772

50

Halmstad................

1 143

742 818

—

Härnösand...............

1 213

859 242

—

Jönköping ...............

2 215

1 703 146

—

Kalmar.................

689

394 031

—

Karlskrona...............

852

615 550

—

Karlstad ...............

2 086

1 404 550

—

Kristianstad..............

1293

862 085

—

Linköping ...............

1 341

887 578

—

Luleå..................

1229

852 129

—

Mariestad................

1 390

1 091 954

—

Norrköping...............

1088

751 629

35

Nyköping................

1824

1 358 134

—

Sundsvall................

1 144

856 702

—

Umeå..................

873

654 466

50

Uppsala.................

1 595

1 229 760

57

Visby..................

182

144 792

—

Vänersborg...............

1 074

788 416

95

Västerås ................

2186

1 722 502

—

Växjö..................

553

393 531

—

Örebro .................

2196

1 638 174

—

Östersund ...............

845

600 930

20

Summa

60 876

44 236 069

76

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

17

Egnahems- m. fl. lån.

Vid utgången av år 1948 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp

på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

5 939

73 415 058

82

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2 881

7 612 066

53

Malmö.................

1015

6 091048

12

Falun..................

2 676

8 968 140

10

Gävle..................

3 920

11318 000

81

Halmstad...............

3 643

15 409 502

43

Härnösand ..............

4 560

11 684 065

51

Jönköping...............

1400

6 356 428

10

Kalmar.................

2 676

9 062 143

73

Karlskrona..............

2 596

9 087 473

78

Karlstad................

5 407

18 017 646

91

Kristianstad..............

5 787

22116 370

49

Linköping...............

2 465

8 442 704

21

Luleå..................

8 248

19 339 498

94

Mariestad...............

3 029

10 039 903

70

Norrköping..............

1225

4 844 896

56

Nyköping...............

2 830

13 991 438

67

Sundsvall...............

2115

5 471 245

69

Umeå..................

6 665

20 154 260

58

Uppsala................

3 331

11 617 902

10

Visby..................

3 041

9 029 867

83

Vänersborg..............

5 711

19 872 291

85

Västerås................

1610

6 438 068

02

Växjö.................

2 702

10 305 762

89

Örebro.................

2 080

4 626 094

66

Östersund...............

5 757

16 441 623

74

Summa

>) 93 309

359 753 504

77

>) Motsvarande antal och belopp uppgick per den 1 juli 1948, då riksbanken övertog ifrågavarande

låneverksambet, till 95 938 lån till ett sammanlagt belopp av kr. 355 453 713:35.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memoiial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1948 utestående

lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,

fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontor

som huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

30 862

162 474 228

97

Bostadsegnahemslån.......................

16 346

70 409 914

29

TJppsko vslån............................

1280

352 109

89

Nybyggnadslån..........................

21 869

34 776 161

20

Förbättringslån..........................

5 638

17 851 692

56

1942 års tilläggslån.......................

2 750

3 728 323

44

Lån till estlandssvenskar....................

53

415 382

55

Premielån..........................

4 582

& 188 an&

58

Gödselvårdslån..........................

1368

554 916

Täckdikningslån..........................

5 179

4 246 078

24

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

12

8 641

67

Siloanläggningslån........................

962

772 115

80

Transport

90 901

300 787 870

19

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån.............................

249

598 0fi2

90

Arbetarsmåbrukslån.......................

1 519

37 383 770

85

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

106

2 479 979

04

Bostadsegnahemslån » » ...

453

17 483 491

49

Uppskovslån » » ...

21

16 459

30

1942 års tilläggslån » > ...

60

1 003 871

—

Summa

93 309

359 753 504

77

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 4 juni 1948, utsågos till fullmäktige i riksbanken för valperioden 1948—

1951 herr Ivar Rooth och undertecknad Allan Andersson, vilka då voro i

tur att avgå.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1949 försiggått

utsågos samtidigt ledamöterna av riksdagens andra kammare direktören

John Bergvall och ombudsmannen Olof Andersson (båda omvalda)

samt fil. lic. Henrik Åkerlund, nyvald efter direktören Ragnar Sundén.

Fullmäktige utsågo därefter den 8 juni 1948 för tiden till dess nytt val

av fullmäktige år 1949 försiggått

till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt

till riksbankschef: herr Rooth.

Envoyén D. H. A. C. Hammarskjöld, som sedan den 1 juli 1941 fungerat

som fullmäktiges ordförande, har på egen begäran av Kungl. Maj:t den 3

december 1948 entledigats från uppdraget. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat

undertecknad Jonsson att för tre år från och med sistnämnda dag

vara fullmäktig i riksbanken.

Den 4 december 1948 biföll riksdagen av dåvarande riksbankschefen

Ivar Rooth gjord framställning om entledigande från uppdraget att vara

fullmäktig i riksbanken. Riksdagens valmän för utseende av fullmäktige i

riksbanken utsågo därefter den 9 december 1948 till fullmäktig efter herr

Rooth för återstående delen av valperioden 1948—1951 undertecknad

Böök.

Vid den 10 december 1948 företaget val utsågo fullmäktige undertecknad

Böök att för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1949 försiggått vara

riksbankschef.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden

hava alternerat såsom jourhavande fullmäktig i perioder om 14

dagar enligt av fullmäktige fastställd turordning.

Till vice riksbankschef för tiden intill dess nytt fullmäktigeval under år

1949 ägt rum förordnade fullmäktige den 8 juni 1948 bankdirektören i riksbanken

Harald Magnusson med uppdrag för honom att tillsvidare även

fungera såsom chef för sektion I.

Undertecknad Böök, som genom fullmäktiges beslut den 6 mars 1947

erhöll ledighet från tjänsten som bankdirektör i riksbanken för att upprätthålla

befattningen såsom chef för utrikesdepartementets handelsavdelning,

frånträdde genom valet till riksbankschef nyssnämnda bankdirektörstjänst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

Bankokommissarien Lennart Hammarskiöld, vilken under undertecknad

Bööks nämnda tjänstledighet förordnats att mot vikariatslön uppehålla

sagda bankdirektörstjänst, har för tiden från och med den 11 december

1948 till och med den 31 december 1949 utsetts att vara bankdirektör i

riksbanken med uppdrag för honom att tillsvidare fungera såsom chef

för sektion II.

Såsom chef för sektion III är bankdirektören Hjalmar Ekengren alltjämt

förordnad.

Sedan 1948 års riksdag beslutat godkänna fullmäktiges framställning i

skrivelse den 11 november 1948 om sådan organisatorisk ändring av riksbankens

ledning att det i gällande övergångsplan II för riksbanken upptagna

antalet tjänster som bankdirektör i lönegraden Cp 19 finge ökas

från två till tre — jämför bankoutskottets utlåtande nr 55/1948 —, hava

fullmäktige den 10 december 1948 förordnat bankokommissarien Gunnar

Månsson att för tiden till och med den 31 december 1949 vara bankdirektör

med uppdrag för honom att tillsvidare fungera som chef för sektion I. Vice

riksbankschefen Magnussons uppdrag att vara chef för sektion I har därmed

upphört.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse hava fullmäktige för tiden

till dess nytt val av fullmäktige nästa år försiggått utsett undertecknad

Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören

och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno

Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga

omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Hagberg

(omvald), för Ekengren bankdirektören Gunnar Månsson (nyvald) samt

för Lundquist chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören

Gösta Carlsson (omvald).

Industristyrelsen har under 1948 hållit 27 sammanträden.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1949 hava fullmäktige

för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (båda

omvalda), med undertecknad Hagberg såsom suppleant för dessa.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien i riksbanken

Harry Nordmark att under år 1949 vara, Sandberg ledamot i direktionen

för Göta Kanalverk och Nordmark ombud vid revisionen av samma verk

(båda omvalda).

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren

hänvisas till fullmäktiges protokoll för den 22 december 1948, § 5.

§ 5.

Riksbanken har fungerat såsom clearingsnämndens bankförbindelse för

de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.

Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å

ena, och Argentina, Belgien, Bulgarien, Colombia, Danmark, Frankrike,

Grekland, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien,

Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern, Österrike samt de

engelsk-amerikanska, franska och sovjetiska ockupationszonerna i Tyskland,

å andra sidan, träffade betalningsavtalen.

§ 6.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 6 i fullmäktiges

berättelse till bankoutskottet'' vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.

§7.

Från avbetalningslånefonden, vilken enligt beslut av 1948 års riksdag

höjts med 5 miljoner kronor till 65 miljoner kronor (jfr statsutskottets

memorial nr 229), utgjorde utlåningen vid utgången av år 1948 sammanlagt

61 308 905 kronor 61 öre. Däri ingår ett belopp om 4 513 037 kronor

25 öre, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober

1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk

eller därmed jämförlig examen. Antalet garantilån utgjorde 464, därav

vid huvudkontoret 175 och vid avdelningskontoren 289.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast

3 procent.

Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid.

15 intagna uppgifter.

§ 8.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar

fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 9.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom

kapital anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 45.6 miljoner kro
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

nor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1948 utlåningen

44 236 069 kronor 76 öre och antalet utestående lån 60 876.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 16. Sedan lånerörelsens början och till utgången av år 1948 hava utlämnats

117 605 lån till ett belopp av sammanlagt 122 973 615 kronor samt

efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 435 708 kronor

28 öre.

Räntan å lån, som utlämnas från fonden, utgör 4 procent.

En ny broschyr, avsedd att lämna sökande av bosättningslån råd och

vägledning vid deras bosättning, har utgivits av riksbanken i samarbete

med svenska slöjdföreningen.

§ 10.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års

lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor, som

enligt handelsdepartementets skrivelse till fullmäktige den 17 juni 1948

må disponeras jämväl under budgetåret 1948/49 — har ett belopp av

500 000 kronor överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar,

vilkas medverkan förutsättes för utlämnande av lån från fonden.

Vid utgången av år 1948 hade utlämnats sammanlagt 44 lån med ett då

utestående belopp av tillhopa 309 340 kronor, nämligen

Sammanlagd

Kontor Antal lånesumma kr.

Falun ................................. 11 st. 88 700

Jönköping ............................. 6 » 23 000

Kalmar ............................... 4 » 29 100

Norrköping ............................ 9 » 83 000

Uppsala ............................... 11 » 74 140

Vänersborg ............................ 3 » 11 400

44 st. 309 340

Räntan å lån från fonden utgör 41/? procent.

§ 11.

Vid utgången av år 1948 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån

vid riksbankens samtliga kontor 152 132 kronor 68 öre, därav vid huvudkontoret

90 411 kronor och vid avdelningskontoren 61 721 kronor 68 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 12.

Sedan 1948 års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 149 angående

omorganisation av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

B ankautskottets memorial nr 1.

23

råde m. m. framlagda förslag beträffande det statliga stödet för yttre och

inre rationalisering inom jordbruket, har Kungl. Maj:t genom brev den 30

juni 1948 förordnat, att förvaltningen av nedan angivna statliga utlåningsfonder

skulle från och med den 1 juli 1948 överföras till riksbanken. De

lånefonder, vilkas förvaltning genom brevet överflyttades å riksbanken, utgjordes

av egnahems-, arrende-, arbetarsmåbruks-, gödselvårds-, täckdiknings-,

allmänna nyodlings- och norrländska nyodlingslånefonderna, diversemedelsfonden

för premielån till egnahemslåntagare samt lånefonden

för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Vidare överfördes å

riksbanken förvaltningen av lån till uppförande av siloanläggningar, tillliiggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet (1942 års tilläggslån), lån till

kolonisation för estlandssvenskarna (estlandslån) och lån till bostadsförbättringsverksamhet

(förbättringslån).

Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t, bland annat, att handhavandet och

utbetalandet av lån, beviljade före den 1 juli 1948 till nedannämnda ändamål,

skulle från och med sagda dag ankomma på riksbanken, nämligen

gödselvårdslån, täckdikningslån, nyodlings- och betesförbättringslån, jordbruksegnahemslån

och bostadsegnahemslån, skogslån, förstärkningslån, premielån,

äldre tilläggslån, uppskovslån, 1942 års tilläggslån, estlandslån, nybyggnadslån

och förbättringslån samt lån för uppförande av siloanläggningar,

ävensom statslån till laneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,

arrendelån och arbetarsmåbruksstatslån.

I brevet har vidare meddelats vissa närmare bestämmelser angående riksbankens

övertagande av ifrågavarande lån.

Vidare har genom två andra Kungl. brev den 30 juni samt Kungl. brev

den 20 augusti 1948 till riksbanken överlämnats

dels handhavandet och utbetalandet av före den 1 juli 1948 beviljade

statslån till låneförmedlare för utlämnande av bostadsegnahemslån,

dels utbetalandet av förbättringsbidrag, som beviljas med stöd av kungörelsen

den 22 juni 1939 (nr 464) om förbättringsbidrag samt nybyggnadsoeh

förbättringslån för bostadsföretag å landsbygden,

dels ock utbetalandet av beviljade bidrag enligt 19 § kungörelsen den 7

juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet.

Genom vad Kungl. Maj:t sålunda beslutat har riksdagen kommit att få

i viss män vidgade uppgifter i förhållande till vad som förutsattes i förenämnda

proposition. Fullmäktige hava emellertid förklarat sig beredda att

låta riksbanken åtaga sig dessa uppgifter, då därigenom lättnad skulle

kunna beredas lantbruksnämnder och länsbostadsnämnder.

Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava numera till riksbanken överlämnat

de fondmedel för de egnahems- m. fl. lån, som enligt nämnda Kungl.

brev skola förvaltas av riksbanken. Ifrågavarande fonder ingå ej i riksbankens

balansräkning utan redovisas separat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

Förhandlingar ha förts med representanter för lantbruksstyrelsen och

bostadsstyrelsen för att söka uppnå en ur praktisk synpunkt lämplig handläggning

av ifrågavarande låneverksamhet. Fullmäktige och lantbruksstyrelsen

hava därefter i gemensam skrivelse till Konungen framlagt vissa förslag

i ämnet.

Närmare anvisningar till riksbankens avdelningskontor om förvaltningen

av lånen hava utarbetats och tillställts kontoren.

Beträffande lånens fördelning på huvudkontoret och de olika avdelningskontoren

vid utgången av år 1948 hänvisas till sammanställningar å sid. 17

och 18.

Övertagandet av här avsedda, i jämförelse med riksbankens övriga

låneverksamhet högst betydande lånestock har medfört behov av personalförstärkningar

vid vissa avdelningskontor. Förvaltningen av lånen har

dessutom nödvändiggjort komplettering av kontorsutrustningar vid flertalet

avdelningskontor.

I samband med övertagandet av ifrågavarande lån har vidtagits åtgärder

för att rationalisera aviutskriftema för dessa lån men även för riksbankens

avbetalnings-, bosättnings- och hypotekslån. Till detta ändamål har

till huvudkontoret förlagts ett centralt adressregister, som inrymts i härför

iordningsställda lokaler. Den för adressregistret erforderliga utrustningen

har kostnadsberäknats till c:a 100 000 kronor.

§ 13.

Sedan mitten av år 1947 har riksbanken genomfört reglering av riksbankens

försäljning av guld för inhemsk förbrukning. Enligt de grunder, som

tillämpats under år 1948, har tilldelningen för guldsmedsändamål utgjort

50 procent av inköpen under år 1946, därvid dock vid beräkning av dessa

inköp vissa avdrag skett. Därutöver har lämnats viss tilläggstilldelning för

att i princip möjliggöra tillverkning av släta guldringar till samma antal

som under år 1946. Även försäljningen av guld för medaljframställning har

reglerats i syfte att minska guldåtgången. I fråga om guldförsäljningen för

dentaländamål har däremot någon begränsning icke tillämpats utan riksbanken

har tillgodosett föreliggande behov.

Den inom landet under år 1948 försålda kvantiteten finguld utgjorde

2 407 kg, med följande fördelning på de olika huvudgrupperna av ändamål:

dentalguld ............................................... 803 kg

guldsmedsguld (därav för släta ringar uppskattningsvis 550 kg) 1 450 »

diverse industriella ändamål................................ 23 »

medaljer ................................................ 131 »

Till jämförelse må nämnas, att riksbanken till inhemska förbrukare försålde

3 686 kg år 1946 och 3 397 kg år 1947.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 14.

På förslag av en av fullmäktige tillsatt kommitté för utredning av frågan

om den fortsatta beräkningen av riksbankens konsumtionsprisindex har arbetsuppgifterna

rörande nämnda index för budgetåret 1948/49 överflyttats

på socialstyrelsen. Kostnaderna för arbetet bestrides under nämnda tid av

riksbanken.

Frågan angående det slutgiltiga ordnandet av indexarbetet är föremål

för kommitténs närmare utredning.

§ 15.

Enligt bemyndigande av 1948 års riksdag — jämför bankoutskottets utlåtande

nr 51/1948 — hava delegerade för riksdagens verk utfärdat »Avlöningsreglementet

för riksdagens verk» samt övergångs- och tilläggsbestämmelser

till avlöningsreglementet. Vidare hava delegerade vidtagit den

ändring i 1947 års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk, som sammanhänger

med avlöningsreglementets ändrade benämning.

§ 16.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och

pappersbruket — uppgick vid ingången av år 1949 till följande antal

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp ............................... 37

b) » Cr ............................... 6

c) » Ca ............................... 315

därav bankpersonal ........................ 190

biträdespersonal ...................... 55

vaktpersonal ........................ 70

extra ordinarie tjänstemän.................................... 128

därav bankpersonal............................ 65

biträdespersonal ......................... 54

vaktpersonal ............................ 9

aspiranter .................................................. 36

därav bankaspiranter .......................... 25

biträdesaspiranter........................ 11

extra tjänstemän............................................ 15

Summa 537

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen

för sedelräkning och för tjänstgöring under kortare perioder, till ett antal

av cirka 300. Av sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1948 i medeltal

150 per arbetsdag.

3 — Bihantj till riksdagens protokoll 19^9. 8 saml. Nr 1.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

Å andra sidan tjänstgjorde vid ingången av år 1949 sammanlagt 14 ordinarie

och extra ordinarie riksbankstjänstemän hos Valutakontoret.

§ 17.

Nytt kollektivavtal gällande från och med den 1 januari 1948 har träffats

för städningspersonalen vid riksbankens huvudkontor och sedeltryckeri

samt de avdelningskontor, där förut gällande kollektivavtal ägt tilllämpning.

Kollektivavtalet hade utarbetats på grundval av det kollektivavtal

angående arbets- och löneförhållanden för städningspersonal, som bifogats

Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 mars 1948 (nr 80) till statliga myndigheter

och institutioner angående kollektivavtal beträffande städning.

Vid de kontor, där städningen ombesörjes av vaktmästaren vid kontoret,

eventuellt med biträde av dennes hustru, och å vilket arbete kollektivavtalet

ej är tillämpligt, har särskild överenskommelse träffats om ersättningens

storlek.

§ 18.

Sedan 1948 års riksdag bemyndigat fullmäktige att för inrättande av ny

fabrikshiss vid Tumba bruk av riksbankens medel använda ett belopp av

förslagsvis 83 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr 53/1948) har

avtal träffats om leverans och inmontering av hissen.

Den nya ångcentralen vid bruket, vartill 1946 års riksdag anvisat ett

belopp om förslagsvis 275 000 kronor (se bankoutskottets utlåtande nr

75/1946), har tagits i bruk. Kostnaden torde komma att uppgå till ungefär

sagda belopp.

Moderniseringen av brukets personalbostäder har fortgått i den utsträckning

gällande restriktioner tillåtit. Det s. k. »Gula huset» har rivits.

Inom ramen för det av 1947 års riksdag lämnade medgivandet till utökning

av maskinparken vid sedeltryckeriet (se bankoutskottets utlåtande

nr 25/1947) har anskaffats en s. k. Ivellypress och en skärmaskin för tillhopa

cirka 40 000 kronor samt avtal träffats dels om anskaffande av en

graveringsmaskin för 44 500 kronor och av en lottpress för 141 200 kronor

dels ock om tillverkning här i riket av två koppartrycksrotationsmaskiner

av märket Beaune för en kostnad av 185 000 kronor, vartill kommer 45 000

kronor i licensavgift till en fransk firma för denna tillverkning.

Med representanter för civilförvaltningens personalförbund hava nya kollektivavtal

ingåtts för arbetarpersonalen vid riksbankens båda industrier,

gällande till utgången av 1949.

Därjämte har nytt kollektivavtal träffats för förmännen vid Tumba

bruk. Jämlikt beslut av delegerade för riksdagens verk hava dessa förmän

samt de kollektivavtalsanställda förmännen vid sedeltryckeriet erhållit pensionsrätt

enligt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för riksdagens

verk. (De åtnjöto dessförinnan pensionsrätt enligt de för arbetare

gällande bestämmelserna.)

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 19.

27

Sedan avtal härom träffats med »Kungakommittén 1948» har riksbanken

i anledning av Hans Majestät Konungens 90-årsdag utgivit sedlar å

5 kronor av ny typ, vilka tillhandahållits allmänheten till ett pris av 10

kronor. Kursdifferensen 5 kronor per sedel skall enligt avtalet redovisas

till Kungakommittén och tillföras en fond, benämnd »Gustaf V:s 90-årsfond

för Sveriges ungdom».

Per den 30 november 1948 — det senaste datum för vilket uppgift hittills

finns tillgänglig — uppgick försäljningen till cirka 158 000 sedlar.

Enligt det träffade avtalet ankommer det på Kungakommittén att bestämma,

när försäljningen av sedlarna skall upphöra. Något sådant besked

har ännu icke ingått.

Bortsett från bestyret med att åstadkomma ifrågavarande jubileumssedel

har under det gångna året arbetet på att framställa en ny sedeltyp i stort

sett legat nere, men avsikten är att under innevarande år söka intensifiera

detta arbete.

§ 20.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts

av dåvarande riksbankschefen Rooth vid kontoret i Karlskrona,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand,

Luleå, Sundsvall, Umeå, Uppsala och Västerås,

av bankdirektören Hammarskiöld vid kontoren i Falun och Östersund

samt

av numera bankdirektören Månsson vid kontoren i Göteborg, Malmö,

Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Norrköping,

Nyköping, Visby, Vänersborg, Växjö och Örebro.

Vid inspektionerna av kontoren i Luleå och Umeå deltog även undertecknad

Hall.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum hava under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid

samtliga avdelningskontor.

§ 21.

För riktigheten av de å sid. 8—14 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankkamreraren Axel Rosengren och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka

undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 22.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser

från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören

vid Tumba bruk.

Stockholm den 12 januari 1949.

CONRAD JONSSON.

David Hall.

Klas Böök. Edv. Björnsson.

C. P. V. Gränebo.

Allan Andersson. Erik Hagberg.

/ Gunnar Olsson.

Stockholm 1949 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

490071

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.