Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929
1949-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1949:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 15.
1
Nr 15.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen
den 3 augusti 1929 (nr 256) om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,
m. m.
I en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 64, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad
lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929 (nr 256) om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,
dels ock besluta att staten skall — för ökning av Svenska bostadskreditkassans
grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande
svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor
med rätt för kassan att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
Berörda författningsförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3
augusti 1929 (nr 256) om Svenska bostadskreditkassan och om
bostadskreditföreningar.
Härigenom förordnas, att § 2 förordningen den 3 augusti 1929 om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar skall erhålla följande
ändrade lydelse.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
§ 2.
Såsom grundfond för kassan stål- Såsom grundfond för kassan ställer
staten genom fullmäktige i riks- ler staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska gäldskontoret till förfogande svenska
1 Bilmng till riksdagens protokoll 1950. H samt. Nr 15.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 15.
Nuvarande lydelse:
statens fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp
av minst trettio miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara att
tillhöra staten, som dock ej äger att
för annat ändamål förfoga över dem,
så länge kassans samtliga förbindelser
icke äro fullgjorda.
Föreslagen lydelse:
statens fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av
minst trettiofem miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara att
tillhöra staten, som dock ej äger att
för annat ändamål förfoga över dem,
så länge kassans samtliga förbindelser
icke äro fullgjorda.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I en den 1 december 1948 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift har
Svenska bostadskreditkassan hemställt om ökning av kassans grundfond
från 30 till 40 miljoner kronor. Såsom motivering härför har kassan anfört
att då grundfonden utgjorde 30 miljoner kronor, vore kassans upplåningsrätt
begränsad till 300 miljoner kronor. Vid slutet av november 1948
hade kassan utelöpande obligationer till ett belopp av i runt tal 280 miljoner
kronor. Den outnyttjade upplåningsrätten utgjorde således allenast ca
20 miljoner kronor. För att kassan skulle kunna möta låneanspråken sedan
den nu kvarstående lånerätten utnyttjats, vilket beräknades ske under loppet
av år 1949, syntes en ökning av grundfonden påkallad, ökningen borde
lämpligen bestämmas till förslagsvis 10 miljoner kronor.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande:
Frågan om ökning av bostadskreditkassans grundfond är i viss mån
beroende av hur spörsmålet om kassans fortsatta verksamhet löses. I detta
hänseende må erinras om att 1945 års bankkommitté föreslagit att bostadskreditkassan,
som icke syntes kunna inplaceras i det nya systemet med statlig
kreditgarantigivning, borde upplösas. Å andra sidan har i direktiven
för den nu igångsatta utredningen rörande kassans fortsatta verksamhet
framhållits, att vid utredningen borde undersökas även andra alternativ
för att åstadkomma den lämpligaste organisationen på förevarande område.
Enligt min mening bör bostadskreditkassan i avvaktan på resultatet av
nyssnämnda utredning fullfölja den verksamhet som organisationen hittills
drivit. Den omständigheten, att frågan om bostadskreditorganisationens
framtida ställning är svävande, torde sålunda icke i och för sig böra föranleda,
att förslaget om höjning av kassans grundfond avvisas.
Vid framläggandet för innevarande års riksdag av förslaget om höjning
av grundfonden för Sveriges allmänna hypoteksbank (propositionen nr 26)
framhöll jag, att det kunde ifrågasättas — bl. a. på grund av den återhåll
-
Bankoutskottets utlåtande nr 15.
3
samhet beträffande kreditgivningen, som för närvarande borde iakttagas —
huruvida en höjning av liypoteksbankens grundfond nu vore nödvändig.
Enligt vad i samma proposition vidare uttalades kunde emellertid tillräckliga
skäl icke anses föreligga att helt avvisa förslaget om en höjning av
nämnda grundfond, bl. a. med hänsyn till att möjligheter borde finnas till
en mera liberal utlåningspolitik i händelse den ekonomiska utvecklingen
skulle komma att medgiva detta. De här återgivna synpunkterna torde i
stort sett vara tillämpliga även beträffande spörsmålet om höjning av bostadskreditkassans
grundfond.
I enlighet härmed anser jag mig böra tillstyrka, att kassans grundfond
höjes med 5 miljoner kronor. Denna höjning torde vara tillräcklig för att
täcka kassans upplåningsbehov under tiden till dess definitivt avgörande
kan träffas i frågan, huruvida organisationen alltjämt bör bestå eller icke.
Då jag tillstyrker höjningen av grundfonden förutsätter jag vidare •att bostadskreditkassan
i likhet med övriga hypoteksinstitutioner i nuvarande läge
—- av skäl som anförts i förenämnda proposition nr 26 — i största möjliga
utsträckning begränsar sin utlåning. I den mån närmare överenskommelse
härom erfordras, synes en dylik böra träffas mellan riksbanken och bostadskreditkassan
såsom skett beträffande hypoteksbankens och stadshypotekskasisans
kreditgivning. De av bankofullmäktige anförda synpunkterna
beträffande bostadskreditkassans utlåning under det närmaste året torde
härigenom kunna tillgodoses.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört och
har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.
Stockholm den 15 mars 1949.
På bankoutskottels vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Lundqvist, Näsgård, Fahlander,
Petersson i Karlskrona, Mogård, Andersson i Tidaholm och Johannesson
;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby*,
Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson i Alingsås, fru
Humla och herr Bäckström.
* E] närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929 a1 i texten