Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929

1949-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

1

Nr 15.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen

den 3 augusti 1929 (nr 256) om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

m. m.

I en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 64, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad

lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929 (nr 256) om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

dels ock besluta att staten skall — för ökning av Svenska bostadskreditkassans

grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande

svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor

med rätt för kassan att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna

i förordningen om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3

augusti 1929 (nr 256) om Svenska bostadskreditkassan och om

bostadskreditföreningar.

Härigenom förordnas, att § 2 förordningen den 3 augusti 1929 om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar skall erhålla följande

ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 2.

Såsom grundfond för kassan stål- Såsom grundfond för kassan ställer

staten genom fullmäktige i riks- ler staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska gäldskontoret till förfogande svenska

1 Bilmng till riksdagens protokoll 1950. H samt. Nr 15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

Nuvarande lydelse:

statens fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp

av minst trettio miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara att

tillhöra staten, som dock ej äger att

för annat ändamål förfoga över dem,

så länge kassans samtliga förbindelser

icke äro fullgjorda.

Föreslagen lydelse:

statens fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av

minst trettiofem miljoner kronor.

Grundfondsobligationerna fortfara att

tillhöra staten, som dock ej äger att

för annat ändamål förfoga över dem,

så länge kassans samtliga förbindelser

icke äro fullgjorda.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I en den 1 december 1948 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift har

Svenska bostadskreditkassan hemställt om ökning av kassans grundfond

från 30 till 40 miljoner kronor. Såsom motivering härför har kassan anfört

att då grundfonden utgjorde 30 miljoner kronor, vore kassans upplåningsrätt

begränsad till 300 miljoner kronor. Vid slutet av november 1948

hade kassan utelöpande obligationer till ett belopp av i runt tal 280 miljoner

kronor. Den outnyttjade upplåningsrätten utgjorde således allenast ca

20 miljoner kronor. För att kassan skulle kunna möta låneanspråken sedan

den nu kvarstående lånerätten utnyttjats, vilket beräknades ske under loppet

av år 1949, syntes en ökning av grundfonden påkallad, ökningen borde

lämpligen bestämmas till förslagsvis 10 miljoner kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

Frågan om ökning av bostadskreditkassans grundfond är i viss mån

beroende av hur spörsmålet om kassans fortsatta verksamhet löses. I detta

hänseende må erinras om att 1945 års bankkommitté föreslagit att bostadskreditkassan,

som icke syntes kunna inplaceras i det nya systemet med statlig

kreditgarantigivning, borde upplösas. Å andra sidan har i direktiven

för den nu igångsatta utredningen rörande kassans fortsatta verksamhet

framhållits, att vid utredningen borde undersökas även andra alternativ

för att åstadkomma den lämpligaste organisationen på förevarande område.

Enligt min mening bör bostadskreditkassan i avvaktan på resultatet av

nyssnämnda utredning fullfölja den verksamhet som organisationen hittills

drivit. Den omständigheten, att frågan om bostadskreditorganisationens

framtida ställning är svävande, torde sålunda icke i och för sig böra föranleda,

att förslaget om höjning av kassans grundfond avvisas.

Vid framläggandet för innevarande års riksdag av förslaget om höjning

av grundfonden för Sveriges allmänna hypoteksbank (propositionen nr 26)

framhöll jag, att det kunde ifrågasättas — bl. a. på grund av den återhåll
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

3

samhet beträffande kreditgivningen, som för närvarande borde iakttagas —

huruvida en höjning av liypoteksbankens grundfond nu vore nödvändig.

Enligt vad i samma proposition vidare uttalades kunde emellertid tillräckliga

skäl icke anses föreligga att helt avvisa förslaget om en höjning av

nämnda grundfond, bl. a. med hänsyn till att möjligheter borde finnas till

en mera liberal utlåningspolitik i händelse den ekonomiska utvecklingen

skulle komma att medgiva detta. De här återgivna synpunkterna torde i

stort sett vara tillämpliga även beträffande spörsmålet om höjning av bostadskreditkassans

grundfond.

I enlighet härmed anser jag mig böra tillstyrka, att kassans grundfond

höjes med 5 miljoner kronor. Denna höjning torde vara tillräcklig för att

täcka kassans upplåningsbehov under tiden till dess definitivt avgörande

kan träffas i frågan, huruvida organisationen alltjämt bör bestå eller icke.

Då jag tillstyrker höjningen av grundfonden förutsätter jag vidare •att bostadskreditkassan

i likhet med övriga hypoteksinstitutioner i nuvarande läge

—- av skäl som anförts i förenämnda proposition nr 26 — i största möjliga

utsträckning begränsar sin utlåning. I den mån närmare överenskommelse

härom erfordras, synes en dylik böra träffas mellan riksbanken och bostadskreditkassan

såsom skett beträffande hypoteksbankens och stadshypotekskasisans

kreditgivning. De av bankofullmäktige anförda synpunkterna

beträffande bostadskreditkassans utlåning under det närmaste året torde

härigenom kunna tillgodoses.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört och

har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 15 mars 1949.

På bankoutskottels vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Lundqvist, Näsgård, Fahlander,

Petersson i Karlskrona, Mogård, Andersson i Tidaholm och Johannesson

;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby*,

Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson i Alingsås, fru

Humla och herr Bäckström.

* E] närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av § 2 förordningen den 3 augusti 1929 a1 i texten