Sök i Ratio Lex

Memorial angående användande av riksbankens vinst för år 1948 m. m.

1949-03-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:19, Memorial angående användande av riksbankens vinst för år 1948 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 19.

1

Nr 19.

Memorial angående användande av riksbankens vinst för

år 1948 m. m.

Enligt § 1 i den för bankoutskottet gällande instruktionen åligger det utskottet

att till riksdagen meddela yttrande och förslag om användande av

den under det föregående året upplupna bankovinsten.

I riksstaten för budgetåret 1948/49 bar under rubriken Riksbanksfonden

upptagits ett formellt belopp av 100 kronor.

Enligt den av fullmäktige i riksbanken till utskottet avgivna berättelsen

angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1948 uppgick

riksbankens nettovinst för detta år till 74 111 717 kronor 32 öre. Såsom

balanserade vinstmedel från föregående år redovisades ett belopp av

11 668 336 kronor 13 öre. Till förfogande stående vinstmedel utgöra sålunda

85 780 053 kronor 45 öre.

Utskottet har i fråga om bankovinsten för år 1948 inhämtat yttrande från

fullmäktige i riksbanken. I skrivelse den 17 februari 1949 hava fullmäktige

hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen

dels att ett belopp av 62 miljoner kronor av riksbankens vinst för år 1948

skall få användas för nedskrivning å den förlust i anledning av den svenska

kronans appreciering den 13 juli 1946, som överförts till riksgäldskontoret,

därigenom att den icke räntebärande skuldförbindelse å 182 miljoner kronor,

som riksgäldskontoret överlämnat till riksbanken, nedskrives till 120 miljoner

kronor,

dels ock att återstående vinst för år 1948, 12 111 717 kronor 32 öre, måtte

få överföras till räkningen för odisponerade vinstmedel.

Till stöd för detta förslag hava fullmäktige anfört följande:

I proposition nr 370 till 1946 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

besluta, att den bokförda nettoförlust å riksbankens innehav av guld och

främmande valutor, som uppkommit i anledning av apprecieringen av den

svenska kronan den 13 juli 1946, skulle för redovisning överföras till riksgäldskontoret,

som därvid skulle till riksbanken överlämna en mot förlusten

svarande, icke räntebärande skuldförbindelse. Sedan riksdagen på förslag av

bankoutskottet (uti. nr 71/1946) bifallit propositionen, utfärdade riksgäldskontoret

en icke räntebärande skuldförbindelse till riksbanken å det i propositionen

avsedda beloppet 182 miljoner kronor. Nämnda förbindelse har införts

å tillgångssidan i riksbankens bokslut.

I förenämnda proposition framhölls, att ifrågavarande reglering av apprecieringsförlusten

borde ske endast provisoriskt och betraktas såsom en ren

bokföringsåtgärd. överlämnandet av en räntefri skuldförbindelse från riksgäldskontoret

till riksbanken innebure nämligen ingenting annat än en provisorisk

omföring av förlustens redovisning till riksgäldskontoret, vilken lämC4i

49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 sand. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 19.

nåd© frågan om en slutlig reglering öppen men löste bokföringsproblemet.

Så länge förlustfrågan stode öppen, borde några vinster å riksbankens verksamhet

lämpligen icke inlevereras till statsverket. Om löpande vinster tills

vidare fonderades inom banken, skapades härigenom en reserv, som kunde

komma till användning om och när en förlust slutligen konstaterades. Skulle

någon definitiv förlust icke uppkomma, finge givetvis frågan om dispositionen

av vinstmedlen upptagas till ny prövning.

I sitt ovan omförmälda utlåtande nr 71/1946 meddelade bankoutskottet, att

inom utskottet viss tvekan varit rådande om lämpligheten av en fondering

av riksbankens vinstmedel i avvaktan på förlustfrågans slutliga reglering. Det

hade emellertid synts utskottet mindre tilltalande att riksbanken skulle till

budgeten inleverera vinstmedel, samtidigt som en stor bokföringsmässig förlust

redovisades. Bland annat med hänsyn härtill hade utskottet icke velat

motsätta sig att vinstmedlen tills vidare fonderades inom banken.

Hur stor den slutliga förlusten å apprecieringen blir, kan ännu icke angivas.

Emellertid kan man med hänsyn till nedgången i riksbankens guldoch

valutabehållning utgå från att en relativt stor del av beloppet om 182

miljoner kronor är att anse såsom förlust.

_ Med hänsyn till det anförda anse fullmäktige i riksbanken, att 1948 års

vinst icke till någon del bör inlevereras till statsverket och att detsamma bör

gälla beträffande reserverade vinstmedel för år 1947. Däremot vill det synas

lämpligt att ett belopp om förslagsvis 62 miljoner kronor av tillgängliga vinstmedel

användes för nedskrivning av riksbankens till riksgäldskontoret överförda

nettoförlust å apprecieringen och därmed av riksgäldskontorets förbindelse.

Vid bifall härtill skulle denna förbindelse komma att uppgå till

120 miljoner kronor.

I detta sammanhang vilja fullmäktige anmäla, att avbetalninqslånefonden,

vilken uppgår till 65 miljoner kronor, per den 15 februari 1949 tagits i anspråk

för utlåning till ett belopp av i runt tal 61 650 000 kronor. Ehuru riksbanken

infört strängare restriktioner beträffande utlämnande av lån från

fonden än som tidigare tillämpats, har utlåningen stigit med cirka 80 000 kronor

per vecka i genomsnitt under det senaste halvåret. Då det är svårt att

ytterligare begränsa utlåningen, kan man förutse, att det belopp om cirka

3 350 000 kronor, som står till förfogande, icke kommer att visa sig tillräckligt

till dess att fonden tillföres ökade medel genom nytt anslag å riksstaten

(kapitalbudgeten). Om hinder ej möter från riksdagens sida, böra fullmäktige

därför vara oförhindrade att i avvaktan på att fondens kapital ökas av återstående

vinstmedel å (85 780 053: 45 — 62 000 000 =) 23 780 053 kronor 45

öre använda vad som kan bliva erforderligt för att fortsätta låneverksamheten

enligt hittills tillämpade grunder.

Över bankofullmäktiges förslag till användande av bankovinsten har utskottet

inhämtat yttrande av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka i skrivelse

den 10 mars 1949 förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

Utskottet. I likhet med fullmäktige anser utskottet, att någon inleverering

till statsverket av vinstmedel från riksbanken icke bör ske under innevarande

år. Såsom fullmäktige föreslagit, synes däremot av 1948 års vinst ett belopp

av 62 miljoner kronor böra användas för nedskrivning av den förlust å 182

miljoner kronor, som uppkommit för riksbanken i anledning av apprecieringen

av den svenska kronan den 13 juli 1946 och vilken för redovisning överförts

till riksgäldskontoret. I anslutning härtill skulle den mot förlusten svarande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 19. 3

icke räntebärande skuldförbindelse å 182 miljoner kronor, som riksgäldskontoret

överlämnat till riksbanken, nedskrivas till 120 miljoner kronor.

Fullmäktige ha föreslagit, att riksbanken skulle, om avbetalningslånefondens

nu kvarstående behållning — cirka 3,3 5 miljoner kronor -— skulle förbrukas,

få i avvaktan på ökning av fondens kapital använda tillgängliga vinstmedel

för fortsatt låneverksamhet enligt hittills tillämpade grunder. Då enligt

vad utskottet inhämtat fullmäktige ämna, om så skulle erfordras, å riksstaten

för budgetåret 1950/51 begära förstärkning av fonden, har utskottet icke

velat motsätta sig, att den ifrågasatta anordningen provisoriskt tillämpas intill

den 1 juli 1950.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) besluta dels att av riksbankens vinst för år 1948 ett belopp

av 62 000 000 kronor skall tagas i anspråk för nedskrivning av

den icke räntebärande skuldförbindelse, som riksgäldskontoret

överlämnat till riksbanken för bokföringsmässig reglering av

riksbankens förlust i anledning av den svenska kronans appreciering

den 13 juli 1946, från 182 000 000 till 120 000 000 kronor,

dels ock att återstående vinst för år 1948, 12 111 717 kronor 32

öre, skall överföras till räkningen för odisponerade vinstmedel;

samt

2) medgiva, att riksbanken må för fortsatt utgivande av avbetalningslån

enligt för avbetalningslånefonden gällande villkor

för tiden intill den 1 juli 1950 använda erforderligt belopp av

bankens odisponerade vinstmedel, därest till fonden anvisade

medel icke skulle vara tillräckliga härför.

Stockholm den 22 mars 1949.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Leander, Lundqvist*, Näsgård,

Mogård, Grym, Johannesson* och Andersson i Örnsköldsvik;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Fröderberg, Eriksson i Sandby*,

Persson i Norrby, Schmidt*, Svensson i Alingsås*, Johansson i Kalmar och

Hallberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:146 Skrivelse till Konungen angående användande av riksbankens vinst för år 1948 m. m. a1 i texten