Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1949-01-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1948 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1949.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se under memorial nr 1.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § Öl av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1948 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod

utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade

förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.

Den under september 1948 utkomna årsboken för budgetåret 1947/48

innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet,

varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets

utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period,

hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast

lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under

senare halvåret 1948.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1948.

7.947 års premielån. Intill tidpunkten för andra dragningen å ifrågavarande

lån, som ägde rum den 5 juli 1948, hade sålts obligationer av lånet

för sammanlagt 279,2 milj kr. Återstående obligationer, 20,8 milj. kr., äro

fortfarande osålda.

Den 31 december 1948 hade likvid influtit till riksgäldskontoret för försålda

obligationer av 1947 års premielån till ett sammanlagt belopp av

279 215 750 kr.

I samband med åttonde dragningen å 1944 års premielån, vilken förrättades

i Umeå den 11 oktober 1948, hölls en konferens därstädes angående

aktuella spörsmål i samband med statens premielån och den pågående

sparpropagandan m. m. Till konferensen hade inbjudits representanter

för tidningar och kreditinstitut m. fl. inom Västerbottens och Norrbottens

län.

Sparobligationer och rikskonton. Vid utgången av budgetåret 1947/48

hade såsom statsskuld för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp

av kr. 138 167 145: 60, motsvarande de sparobligationer som voro utelöpande

den 31 mars 1948. Vid årsskiftet den 31 december 1948 hade den bokförda

statsskulden för utelöpande sparobligationer nedgått till kr.

135 655 532: 09 beroende i huvudsak på inlösen i samband med att löptiden

för de i tredje försvarslånet ingående sparobligationerna börjat utgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2. 3

Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1948 till kr.

26 090 063: 36.

Statsskuldförbindelser. Ifrågavarande skuldkonto utvisade ingen förändring

under senare halvåret 1948.

Förräntningen av vissa fondmedel. Enligt beslut av fullmäktige skall

ränta å medel, som innestå i riksgäldskontoret å vissa såsom fonderad

statsskuld redovisade konton, beräknas efter en räntesats, motsvarande den

effektiva medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret

upptagits under de fem närmast förut förflutna budgetåren. De ifrågavarande

kontona äro: statens pensionsanstalt, folkpensioneringsfonden,

olycksfallsförsäkringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden,

allmänna familjepensionsfonden, pensionsfonden för vissa

riksdagens verk, riksbankens pensionsfond, Bergsjö bredspårsfond, Sparbankernas

säkerhetskassa, vanföreanstalten och fonden för skoglig forskning.

I överensstämmelse med förut angivna beräkningssätt bar ifrågavarande

räntefot för budgetåret 1948/49 fastställts till 3,i %.

Dollarkrediten enligt Marshallplanen. Sedan Sverige för tredje kvartalet

1948 tilldelats en kredit å högst 10 milj. dollar i anslutning till Marshallplanen,

träffades den 28 oktober 1948 mellan riksgäldskontoret och ExportImport

Bank of Washington närmare överenskommelse om ifrågavarande

kredit. Fullmäktige ha vidare medgivit, att å krediten disponerade belopp

få ställas till förfogande för Sveriges riksbank.

Efter förhandlingar mellan riksbanken och riksgäldskontoret angående

bl. a. redovisningen till riksgäldskontoret av valutan för de dollarlån, som

riksgäldskontoret sålunda upptagit och i fortsättningen komme att upptaga

i U. S. A. enligt Marshallplanen och för vilka återbetalningsskyldighet föreligger,

har överenskommits att riksbanken skall ställa mot dollarvalutan

svarande kronbelopp till riksgäldskontorets förfogande över två särskilda

konton, från vilka överföringar till riksgäldskontoret skola ske vid lämpliga

tidpunkter i större poster. Då det amerikanska hjälpprogrammet för

Sveriges del icke har till syfte att tillföra staten medel för budgetändamål,

har härvid förutsatts, att valutan för dollarkrediterna skall av riksgäldskontoret

disponeras för att inlösa av riksbanken innehavda statspapper, i

första hand statsobligationer med kort återstående löptid samt skattkammarväxlar.

Den ökning av statsskulden, som bokföres i samband med indragningen

av lånevalutan, kommer således att uppvägas av en lika stor

minskning av annan statsskuld. Förräntningen och amorteringen av dollarkrediterna

skall omhänderhavas av riksgäldskontoret.

Statsförvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägsaktiebolag. I enlighet med

riksdagens beslut ha bl. a. de till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

Gävle hörande järnvägsaktiebolagen per den 1 juli 1948 införlivats med statens

järnvägar. Samtidigt har riksgäldskontoret övertagit betalningsansvaret

för bolagen åvilande skulder, nämligen obligationslån å sammanlagt

22 467 000 kr. och reverslån å sammanlagt kr. 23 195 700: 35, varav genom

järnvägsstyrelsen den 9 juli inlöstes lån å tillhopa kr. 5 990 153:71.

Statsförvärv av Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar. I samband

med statsövertagandet den 1 juli 1948 av ifrågavarande järnvägar ha från

riksgäldskontorets sida vidtagits bl. a. följande åtgärder.

Knligt avtal av den 24 och 25 februari 1948 mellan järnvägsstyrelsen för

svenska staten, å ena, samt Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara—

Stenstorps, Mariestad—Moholm, Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan

Nossebro Nya järnvägsaktiebolag, å andra sidan, angående överlåtelse till

staten av bolagens järnvägar och övriga tillgångar, har till Västergötland—

Göteborgs järnvägsaktiebolag såsom köpeskilling överlämnats ett av riksgäldskontoret

utfärdat fordringsbevis å 900 000 kr. löpande med 3 % årlig

ränta, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet, samt förfallande till betalning

den 1 juli 1958, dock med rätt för bolaget att på anfordran utfå dels

upplupna, till kapitalet lagda räntor, dels av kapitalet högst 440 000 kr.

ävensom att erhålla sådan uppdelning av återstående fordran, som kräves

för utskiftning till bolagets aktieägare.

Vidare har, jämlikt avtal den 22 och 24 februari 1948 mellan järnvägsstyrelsen

för svenska staten samt Lidköpings stad, angående överlåtelse till

staten av staden tillhöriga järnvägar m. in., till staden såsom dellikvid överlämnats

ett av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis å 300 000 kr. förfallande

till betalning senast den 31 december 1963 och löpande med 3 %

arlig ränta, att den 1 juli årligen utbetalas till staden. Räntegottgörelsen

skall dock enligt avtalet upphöra samt fordringsbeviset utan vederlag återlämnas

till riksgäldskontoret vid den tidpunkt före utgången av år 1963,

då normalspårig järnvägsförbindelse för person- och godstrafik kan komma

att öppnas mellan å ena sidan Lidköping och å andra sidan station vid

statens järnvägars nuvarande normalspårsnät.

Slutligen har, enligt överenskommelse den 23 och 24 februari 1948 mellan

svenska staten genom järnvägsstyrelsen, å ena, samt V. Lindahl och G.

Posse, å andra sidan, rörande förvärv för svenska statens räkning den 1 juli

1948 av aktiemajoriteten i Västergötlands Biltrafikaktiebolag, till Skaraborgs

Enskilda Bank Aktiebolag såsom ombud för Lindahl och Posse utlämnats

ett av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis å 540 000 kr. (motsvarande

likvider för 360 st. aktier å 1 500 kr. per styck) löpande med 3 %

ränta, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet, samt förfallande till återbetalning

den 1 juli 1958, med rätt dock för bevisets innehavare att dels på

anfordran utfå förfallna till kapitalet lagda räntor, dels erhålla uppdelning

av sin fordran.

Ifrågavarande skuldbevis äro bokförda såsom fonderad statsskuld under

kontot Av staten övertagna lån.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

Skattkammar växlar. Riksgäldskontorets totala växelskuld utgjorde den

1 juli 1948 1 714,2 milj. kr., varav 800 milj. kr. motsvarande växlar, vilka i

december 1946 övertagits av riksbanken huvudsakligen i samband med avvecklingen

av vissa riksgäldskontorets lån hos statsinstitutioner, samt 239,2

milj. kr. växlar, vilka utfärdats vid konverteringen av 1942 års försvarslån;

av sistnämnda växlar inlöstes 16 milj. kr. på förfallodagen den 15 november,

medan återstående 223,2 milj. icke förfalla till inlösen förrän den

15 september 1949. Växlarna å 800 milj. kr. omsattes den 16 december mot

nya växlar med en löptid av 3 månader och ett diskonto av 1 %.

Av de övriga vid budgetårets ingång utelöpande växlarna å 675 milj. kr.

omsattes å förfallodagen den 13 juli växlar å 400 milj. kr. per den 13 september

1948 samt växlar å 75 milj. kr. per den 20 juli 1948. Växlarna å

400 milj. kr. omsattes ytterligare den 13 september och den 13 november,

tillsammans med under tiden nydiskonterade växlar, sista gången mot

växlar förfallande den 14 januari 1949.

Även under senare halvåret 1948 förekom en betydande nyupplåning hos

riksbanken mot skattkammarväxlar, vilken upplåning sammanhängde med

fluktuationerna i riksgäldskontorets inkomster och utgifter i samband med

det nya skatteuppbörds- och redovisningssystemet (se härom närmare i riksgäldskontorets

senaste årsbok s. 26).

Vid årsskiftet utgjorde riksgäldskontorets upplåning mot skattkammarväxlar

675 milj. kr., bortsett från ovannämnda växlar å 800 milj. och 223,2

milj. kr. Diskontosatsen var under juli 1 % men steg därefter till 1,5 %

för att i december åter nedgå till 1 %.

Av den totala växelskulden den 31 december 1948 å 1 698,2 milj. kr. innehade

riksbanken växlar å sammanlagt 1 325 milj. kr., medan återstoden försålts

i marknaden. Motsvarande siffror för den totala skulden resp. riksbankens

växelinnehav vid budgetårets början voro respektive 1 714,2 och

1 375 milj. kr.

Tillfällig inlåning från postsparbanken. Den 16 augusti inbetalade postsparbanken

till riksgäldskontoret 20 milj. kr., att återbetalas vid anfordran.

Ränta härå erlades efter 0,5 %. Av på nämnda villkor deponerade medel

återbetalades den 1 september 5 milj. kr. Den 8 september deponerades ytterligare

20 milj. kr., vilket belopp skulle återbetalas den 8 november och

förräntas efter 1,5 %. Sistnämnda deposition omfördes å förfallodagen till

ä vista-medel, och i samband därmed sänktes räntan för depositionen till 1 %.

Eu vid budgetårets ingång innestående deposition å 10 milj. kr., löpande

med 1 % ränta och förfallande till återbetalning den 12 augusti 1948, omsattes

först på två månader, varvid räntan höjdes till 1,5 %, och överfördes

därefter till å vista-medlen, varvid räntefoten åter sattes till 1 %.

Enligt beslut av fullmäktige har räntan för av postsparbanken deponerade

medel, att återbetalas vid anfordran, från och med den 1 januari 1949

sänkts till 0,5 %.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

Tillfällig inlåning från postgirokontoret. Av postgirokontorets den 1 juli

1948 i riksgäldskontoret innestående depositioner med bestämd återbetalningstid,

sammanlagt 124 milj. kr., återbetalades den 22 september en deposition

å 25 milj. kr., löpande med 1,75 % ränta. En annan deposition å

15 milj. kr. per den 18 augusti 1948, sedermera omsatt vid två tillfällen,

senast for tiden till den 18 december 1948, löpande med till en början 1 %

och senare 1,5 % ränta, överfördes sistnämnda dag till postgirokontorets å

vista-medel i riksgäldskontoret. Vid årsskiftet hade sålunda det sammanlagda

beloppet av ifrågavarande på viss tid bundna medel nedgått till 84

milj. kr. Härav förfalla 50 milj. kr. den 21 januari 1949 (2 % ränta), 10

milj. kr. den 30 september 1949 (1,9 % ränta), 14 milj. kr. den 28 februari

1950 (1,9 % ränta) och 10 milj. kr. den 31 mars 1950 (2,i % ränta).

Vid det nya budgetårets början utgjorde postgirokontorets fordran på

riksgäldskontoret för överlämnade medel att återbetalas vid anfordran 15

milj. kr., varå räntan beräknades efter 0,5 %. Även under senare halvåret

1948 var omsättningen av postgirokontorets ifrågavarande å vista-medel i

samband med de olika skatteuppbördsterminerna mycket omfattande. Inlill

den 31 december 1948 insattes sålunda sammanlagt 1 520 milj. kr., medan

uttagen uppgingo till 1 405 milj. kr., varjämte såsom ovan nämnts från

postgirokontorets depositioner med bestämd återbetalningstid överförts 15

milj. kr. Netto ökade alltså riksgäldskontorets ifrågavarande skuld med 130

milj. kr. till 145 milj. kr.

Räntan å å vista-medlen höjdes i augusti från 0,5 % till 1 %, men har

fr. o. m. den 1 januari 1949 åter sänkts till 0,5 %.

Statens krigsförsäkringsnämnd. Den 1 juli 1948 hade nämnden hus riksgäldskontoret

innestående sammanlagt 250 milj. kr., förfallande i olika

poster under budgetåret 1948/49. Då ifrågavarande belopp beräknats icke

bli erforderligt för avveckling av nämndens verksamhet utan i sinom tid

komma att disponeras av Kungl. Maj :t, ha fullmäktige på framställning av

nämnden beslutat, att medlen från och med den 1 juli 1949 skola hållas

tillgängliga efter två månaders förut skedd uppsägning.

Statens reservförrådsnämnd. Nämndens i riksgäldskontoret insatta medel,

vilka den 1 juli 1948 uppgingo till 45 milj. kr., återbetalades i sin helhet

den 21 oktober. Någon ränta härå har icke utgått.

Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret uppgick den 1

juli 1948 till kr. 5 746 518: 39, varav ett belopp av kr. 1 143 418: 02 var placerat

med en uppsägningstid av 45 dagar och återstoden, kr. 4 603 100: 37,

bundits med ett års uppsägning. Räntefoten utgjorde respektive 0,5 % och

1 %. Under tiden till den 31 december 1948 insatte exportkreditnämnden på

sistnämnda villkor (ett års uppsägning och 1 % ränta) ytterligare sammanlagt

kr. 2 053 481: 61.

Efter medgivande av fullmäktige har Aktiebolaget Aerotransport, i samband

med upptagande av dollarlån från bolagets sida för fullgörande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

likvid för i Förenta staterna inköpta flygplan, den 4 september 1948 i riksgäldskontoret

insatt ett belopp av 7 992 000 kr., utgörande återstoden av

ett bolaget den 25 juli 1947 beviljat lån ur luftfartslånefonden å ursprungligen

cirka 20 milj. kr. De sålunda insatta medlen skola återbetalas med en åttondel

eller 999 000 varje halvår, fr. o. m. den 12 mars 1949 t. o. in. den 12

september 1952, och förräntas, med beräkning av en genomsnittlig placeringstid

av 2 1/t år, efter en räntefot av 2,75 % för år. Mellan riksgäldskontoret

och bolaget har överenskommits, att bolaget skall, i händelse något av

de inköpta flygplanen skulle drabbas av haveri, äga hos riksgäldskontoret

till omedelbar återbetalning uppsäga den del av bolagets lån till riksgäldskontoret,

som hänfört sig till det havererade flygplanet. Härvid förutsättes,

att särskild överenskommelse skall träffas om eventuell jämkning av räntan

å sålunda återbetalat belopp.

Från Flyktkapitalbyrån mottog riksgäldskontoret i juli och augusti 1948

för tillfällig förvaltning kr. 2 066 072: 50, varav ett belopp av kr. 1 066 072: 50

skall återbetalas den 6 juli 1949 samt återstående 1 milj. kr. den 18 augusti

1949. Båda depositionerna löpa med 2 % ränta. Vidare ha fullmäktige medgivit,

att en flyktkapitalbyråns tidigare deposition å 1 600 000 kr., vilken förföll

till återbetalning den 31 december 1948, finge, tillika med därå upplupen

ränta efter 1,35 %, bindas under ytterligare ett år mot 2 % ränta.

Av Norrbottens läns landstings kortfristiga placeringar i riksgäldskontoret

å sammanlagt 5 milj. kr. återbetalades under månaderna september—

december 1948 sammanlagt 3 milj. kr.

Aktiebolaget Bofors hade den 1 juli 1948 innestående i riksgäldskontoret

en deposition å 25 587 537 kr. löpande med 1 % ränta och bunden med ett

års uppsägning. Ifrågavarande deposition återbetalades den 7 augusti.

Lån hos träindustriens konjunkturutjämningsfonder. Under tiden 1 juli

—31 december ha till riksgäldskontoret inbetalats följande fondmedel:

Cellulosaindustriens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal.................................

1948 » » .................................

Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal.................................

1948 » » .................................

Trämasseindustriens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal.................................

1948 » » .................................

De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond

1947 års avtal.................................

1948 » » .................................

Kopparfors och Storviks konjunkturutjämningsfond

1948 års avtal.................................

Tegefors konjunkturutjämningsfond

1948 års avtal.................................

kr. 704 325: 67

» 28 300 000: —

» 2 760 000: —

» 13 900 000: —

» 210 510: 59

» 2 025 000: —

» 700 000: —

» 3 700 000: —

» 1 250 000: -

» 311 000: —

Summa kronor 53 860 836:26.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

Upplupen ränta per den 1 oktober 1948 å de enligt 1947 års respektive

avtal inbetalade medlen ha härutöver gottskrivits vederbörande fyra konjunkturutjämningsfonders

konto nr 4 med respektive kr. 1 417 657: 76, kr.

559 558: 36, kr. 92 574: 12 och kr. 67 734: 72. Beträffande insättningarna för

ifrågavarande fyra konjunkturutjämningsfonder jämlikt 1948 års preliminära

avtal har överenskommelse ännu ej kunnat träffas angående den räntesats,

efter vilken de insatta medlen skola förräntas eller angående deras

uppdelning på olika konton.

Insättningarna för Kopparfors och Storviks konjunkturutjämningsfond

samt Tegefors konjunkturutjämningsfond skola, enligt därom särskilt träffade

överenskommelser, återbetalas den 31 december 1950 och förräntas efter

en räntefot av 2,3 % för år.

Uppköpta svenska statsobligationer. Ifrågavarande konto utvisade den 1

juli 1948 en ingående balans å kr. 57 120 173:31. Såsom förut nämnts överfördes

till detta konto ett belopp av 7 771 800 kr. från kontot Från järnvägsstyrelsen

övertagna obligationer. Till följd av amortering genom nedskrivning

av statsskulden å 1937 års 3 % amorteringslån har kontot minskat

med kr. 53 777 820:31 samt genom vissa amorteringar med 282 000 kr.

Efter dessa transaktioner utvisade kontot den 31 december 1948 en utgående

balans å 10 832 153 kr.

Från järnvägsstyrelsen övertagna obligationer in. m. Å ifrågavarande konto,

som den 1 juli 1948 utvisade en ingående balans å kr. 53 240 166: 10,

ha under tiden t. o. in. den 31 december 1948 följande förändringar ägt rum.

Å ena sidan har tillkommit ett belopp av kr. 42 108 475:44, motsvarande

från järnvägsstyrelsen övertagna obligationer m. m. i samband med förstatligandet

av Bergslagernas m. fl. pensionskassor och införlivandet med statens

järnvägar av de till trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle hörande

järnvägsbolagen. Till konto Uppköpta svenska statsobligationer ha, såsom

ovan nämnts, överförts sammanlagt 7 771 800 kr., medan kr. 13 989 089: 60

influtit vid nedskrivning av statsskulden samt kr. 1 631 757: 16 använts för

amortering och inlösen av vissa lån in. m. Härefter balanserade kontot per

den 31 december 1948 ett skuldbelopp av kr. 71 955 994: 78.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 1 juli 1948 5 060 milj. kr. Under tiden till den 31 december

1948 återbetalades härav netto 35 milj. kr.

Rörliga krediter. Å de av riksgäldskontoret för vissa ämbetsverk jämlikt

riksdagens beslut öppnade rörliga krediterna togos under tiden 1 juli—31

december 1948 i anspråk följande belopp; nämligen för telegrafstyrelsen

33 milj. kr., för domänstyrelsen 1 milj. kr. samt för statens reproduktionsanstalt

65 000 kr. Å andra sidan återbetalades under samma tid å krediterna,

av telegrafstyrelsen 20 milj. kr. och av domänstyrelsen 17 milj. kr.

Efter dessa transaktioner utvisade kontot Rörliga krediter den 31 december

1948 ett utnyttjat kreditbelopp av sammanlagt 58 115 000 kr. mot 61 050 000

kr. vid budgetårets början.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

9

Norrbottens Järnverk. 1946 års riksdag beslöt, att staten genom riksgäldskontoret

skulle ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens Järnverk

aktiebolag å högst 70 milj. kr. Efter därom av bolaget gjorda framställningar

har riksgäldskontoret vid tre olika tillfällen under tiden augusti—

november 1948 och sedan samråd i ärendet ägt rum med handels- och finansdepartementen

tecknat garanti för en bolagets checkräkningskredit hos riksbanken,

envar å 5 milj. kr.

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag om ökning av Sveriges allmänna

hypoteksbanks grundfond med 10 milj. kr. till 70 milj. kr. och med stöd av

Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 26 juni 1948 ha fullmäktige utfärdat

och tillställt hypoteksbanken en riksgäldskontorets förbindelse att såsom

hypoteksbankens grundfond till banken vid anfordran överlämna svenska

statens 4 1/2 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, å nominellt

70 milj. kr. med rätt för banken att förfoga över dessa obligationer enligt

bestämmelserna i förordningen angående hypoteksbanken. En tidigare motsvarande

grundfondsförbindelse å 60 milj. har härvid återställts till riksgäldskontoret.

Folkrörelsernas sparkampanj. Såsom förskott till bestridande av löpande

utgifter läto fullmäktige i september till Folkrörelsernas sparkampanj utbetala

ett belopp av 300 000 kr.

Helgeandsholmskommittén. Sedan fullmäktige i november 1945 efter beslut

av riksdagen tillsatt en kommitté för frågan om ordnandet av riksdagshusets

omgivningar, har kommittén, som antagit benämningen 1945 års Helgeandshohnskommitté,

efter verkställd utredning i juli 1948 till fullmäktige överlämnat

sitt betänkande i ämnet. Efter tagen del av de i betänkandet framlagda

förslagen till riksdagshusplanens ordnande in. in. ha fullmäktige utsett

undertecknade Örne och Magnusson samt generaldirektören H. Leo att

förhandla med Stockholms stad för utrönande av huruvida staden kunde vara

villig att bidraga med medel till utförande av kommitténs förslag. Staden

har i anledning härav såsom sina förhandlingsdelegerade utsett borgarrådet

Z. Höglund och fil. dr Y. Larsson. Ärendet är för närvarande föremål för

överläggning inom förhandlingsdelegationen.

Stockholm den 4 januari 1949.

ANDERS ÖRNE

AXEL LINDQVIST

ARTUR RYDBERG

KARL MAGNUSSON

ERNST ERIKSSON

AXEL STRAND

ELON ANDERSSON

/

Torsten Bjerlöw

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 8 samt. Xr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.