Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av af färsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition
1949-03-29 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1949:21, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock av af färsdrivande verks medel. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande proposition
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
1
Nr 21.
Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner
eller understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att
utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock
av af färsdrivande verks medel.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får
utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 77) och motioner.
A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I. Justitiedepartementet.
1 :o.
Städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta Eufemia Holstein, född
Wijk. I en den 25 februari 1949 dagtecknad proposition nr 77 har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen
medgiva, att städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta Eufemia
Holstein, född Wijk, må från och med månaden näst efter den, varunder
hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd in. in. uppbära en årlig pension av 660
kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
II. Utrikesdepartementet.
2:o.
Portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am Main Josef Felux.
Under punkten 2 av propositionen nr 77 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am Main Josef
1 — Bihang till riksdagens protokoll lOU). 8 samt. Nr 21.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
Felux må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin
anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. in. uppbära en årlig pension av 2 700 kronor, varå tillläggsförmåner
icke skola utgå.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
3:o.
Kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i London Robert Francis
Myhill. Under punkten 3 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t
riksdagen medgiva, att kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i
London Robert Francis Myhill må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig pension
av 3 000 kronor, varå tilläggsförmåner icke skola utgå.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
III. Försvarsdepartementet.
4:o.
Expeditionschefen i försvarsdepartementet, statssekreteraren greve Gustaf
Bogislaus von Schwerin. Under punkten 4 av propositionen nr 77 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen medgiva, att expeditionschefen i försvarsdepartementet,
statssekreteraren greve Gustaf Bogislaus von Schwerin må från och
med månaden näst efter den, då efter avsked från kanslirådsbefattningen
förordnandet för honom å expeditionschefsämbetet upphör, under sin återstående
livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. in. å 1 068 kronor för år.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får hemställa,
att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
3
5 :o.
Byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen Ernst Emanuel Hollinder.
Under punkten 5 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen
Ernst Emanuel Hollinder må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 2 700 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
6:o.
Förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid Lovisa Engvall, född
Petersson. Under punkten 6 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t
riksdagen medgiva, att förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid
Lovisa Engvall, född Petersson, må, räknat från och med den 1 juli 1948,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
in. in. uppbära en årlig pension av 1 080 kronor; skolande såsom villkor
härför gälla, att Engvall avstår från den rätt till uppskjuten livränta,
som författningsenligt tillkommer henne.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
IV. Socialdepartementet.
7 :o.
Förre ordföranden och chefen för arbetsrådet, generaldirektören John Vilhelm
Nordin. Under punkten 7 av propositionen nr 77 föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att förre ordföranden och chefen för arbetsrådet, generaldirektören
John Vilhelm Nordin må, räknat från och med den 1 januari
1949, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension — en tilläggspension från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. in. å 1 500 kronor för år.
Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
8:o.
Städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson, född Jonsson.
Under punkten 8 av nämnda proposition föreslår Kungl. Maj :t riksdagen
medgiva, att städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson, född
Jonsson, må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. in. uppbära en årlig pension av 540 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
V. Kommunikationsdepartementet.
9:o.
Verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik Griibb. Under punkten
9 av propositionen nr 77 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att
verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik Griibb må från och med
månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. in.
uppbära en årlig pension av 2 700 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande framställning.
10:o.
Ingenjören Carl Ericsson. I motionen II: 276 hemställa herrar Hagård
och Fröderberg, »att riksdagen måtte besluta att tilldela ingenjören Carl
Ericsson, Gävle, en årlig statspension med 2 750 kronor eller med det belopp,
som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Ericsson är född den 11 mars 1881 och således 68 år gammal;
att han den 19 juni 1899 antogs till volontär vid Svea ingenjörkårs 5:e
kompani;
att han, efter befordran till vice korpral, korpral och distinktionskorpral,
erhöll beställning som sergeant på stat vid fortifikationen den 25 juni 1904;
att han den 25 juni 1906 erhöll avsked från sin sergeantsbeställning;
att han innehaft anställningar vid vägväsendet, dels under tiden 1 oktober
1915—31 december 1916, då han såsom tekniskt biträde tjänstgjorde hos
dåvarande distriktsingenjören i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
5
C. Gyllenberg, dels under tiden 1 mars 1921—31 december 1924, då han
tjänstgjorde som arbetsledare och redogörare vid väg- och brobyggnader
vid södra Sveriges statsarbeten, dels under tiden 16 juni 1931—31 mars
1940, då han innehade anställning som biträdande ingenjör hos civilingenjören
Lars Lundeberg, dels ock under tiden 26 juni 1945—15 juni 1946,
då han för vägundersökningar var anställd hos civilingenjören B. von
Krusenstierna;
att han under tiden 15 februari 1917—30 juni 1919 var anställd hos
kanalkommissionen för undersökningar av Göta kanal;
att han under tiden 30 juni 1919—31 december 1920 var anställd vid
Harsprångets kraftverksbyggnad;
att han varit anställd inom försvarsväsendet dels under tiden 1 april—
31 juli 1940 såsom platskontrollant å flygförvaltningens arbetsplatser, varvid
han kontrollerat utförandet av dränerings- och grundförstärkningsarbeten
för rullbanor samt av beläggningar bestående av asfaltbetong och
lerbetong, dels under tiden 5 augusti 1940—31 december 1941 såsom chefskontrollant
vid av AB Kasper Höglund på bok och räkning utförda vägoch
befästningsarbeten i Norrbotten samt såsom arbetsledare vid färdigställandet
därstädes av vissa anläggningar i fortifikationsstyrelsens egen
regi, dels ock under tiden 22 juni 1942—15 september 1944 vid fältpost
40291, varvid han tjänstgjort vid den centrala expeditionen samt såsom
arbetsledare vid statliga sten- och betongarbeten.
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och försvarets civilförvaltning.
Väg- och vattenbijggnadsstgrelsen har yttrat:
Vad först gäller Ericssons anställning hos distriktsingenjören Gyllenberg
får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddela, att styrelsen tidigare i liknande
ärenden ansett sig böra tillstyrka, att sådan anställning, med hänsyn
till arten av därunder fullgjort arbete, finge tagas i betraktande för
bestämmandet av eventuell pension genom särskilt beslut av riksdagen.
Beträffande Ericssons tjänstgöring som arbetsledare och redogörare vid
södra Sveriges statsarbeten må nämnas, att enligt av riksdagen tillämpade
bedömningsgrunder (se exempelvis prop. nr 110: 1939, bankoutsk. uti. nr
28, p. 13, riksd. skr. nr 134; ang. pension åt platsledaren vid statens arbetslöshetskommission
I\ O. Sandell) tjänstgöring som arbetsledare vid södra
Sveriges statsarbeten tidigare i liknande fall medräknats för bestämmande
av riksdagspension.
Vidkommande slutligen Ericssons övriga här ifrågavarande anställningar
må nämnas, att Lundeberg och von Krusenstierna båda voro av styrelsen
behörigförklarade vägförrättningsmän (styrelsen har hos von Krusenstierna
kontrollerat, att uppgiften om anställning hos honom är riktig). Styrelsen
har tidigare i liknande ärenden ansett sig av principiella skäl icke kunna
tillstyrka att hänsyn till sådan tjänstgöring tages för bestämmande av
pension.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
Försvarets civilförvaltning har anfört:
Civilförvaltningen har inhämtat, att Ericsson under den tid, han varit
anställd vid försvarsarbetena i Norrbotten, åtnjutit en avlöning av 750
kronor i månaden i ett för allt. Under den tid, han varit anställd vid fältpost
40291, har han enligt uppgift åtnjutit en månadslön av omkring 600
kronor.
Därest det med hänsyn till Ericssons arbetsuppgifter och avlöningsförmåner
samt den sammanlagda tid, varunder han varit anställd i statens
tjänst, skulle anses skäligt, att Ericsson må komma i åtnjutande av pension
av statsmedel, har civilförvaltningen intet att erinra mot att ovannämnda
anställningstider tagas i betraktande i pensionshänseende.
Under samma förutsättning tillstyrker civilförvaltningen, att den tid,
varunder Ericsson efter fyllda 21 år innehaft militäranställning eller tiden
11 mars 1902—25 juni 1906, må tagas i betraktande i pensionshänseende.
Ifrågavarande anställning i och för sig berättigar honom icke till någon
pension eller ersättning i annan form av statsmedel.
För egen del har statskontoret anfört:
Vid bedömandet av spörsmålet om pension skall ifrågakomma för Ericsson
bör såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit hänsyn icke
tagas till den tid denne varit anställd hos behörigförklarade vägförrättningsmännen
Lundeberg och von Krusenstierna (se bankoutsk. uti. nr 26/1947,
p. 11).
De anställningstider i statens tjänst, vilka försvarets civilförvaltning samt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anse böra tagas i betraktande i pensionshänseende,
belöpa sig till inalles 13 år 4 månader 6 dagar. Läggas därtill
de tidsperioder, under vilka Ericsson varit anställd hos kanalkommissionen
samt vid Harsprångets kraftverksbyggnad, kommer den för pension beräkningsbara
styrkta anställningstiden i statens tjänst att uppgå till sammanlagt
17 år 2 månader 21 dagar. Anställningen inom de olika statliga
verksamhetsområdena har emellertid icke varit sammanhängande utan har
fördelat sig på en tidrymd om icke mindre än (1902—1944) 42 år. Under
den övervägande större delen av denna tid har Ericsson alltså varit anställd
i enskild eller kommunal verksamhet.
I utlåtande till Kung], Maj:t i tidigare förekommande liknande fall, där
tjänstgöringen haft intermittent karaktär, har statskontoret givit uttryck
åt den meningen, att för pension borde krävas att anställningen varit av
väsentligt längre varaktighet än som vanligen fordras för beviljande av
riksdagspension. Då enligt statskontorets mening den för pension godtagbara
anställningstid, som Ericsson kan åberopa, i betraktande av den totala
verksamhetstidens längd varit alltför kortvarig för att grunda rätt till
pension, anser sig ämbetsverket icke kunna understödja motionärernas
yrkande.
Utskottet. Såsom utredningen i ärendet giver vid handen, uppgå de styrkta
anställningstider i statens tjänst, vilka må kunna tagas i beräkning för beviljande
av pension åt Ericsson, till sammanlagt 17 år 2 månader 21 dagar.
Med hänsyn till omfattningen av denna tjänstgöring vill utskottet icke motsätta
sig, att Ericsson, som därutöver i betydande utsträckning anlitats för
arbetsuppgifter av allmänt gagnelig karaktär, erhåller en pension av stats
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
1
medel under sin återstående livstid. I anslutning till det i motionen alternativt
framställda förslaget om att Ericsson måtte tillerkännas pension med
det belopp, som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt, vill
utskottet tillstyrka, att riksdagen beviljar Ericsson en årlig pension av
1 800 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 276,
må medgiva, att ingenjören Carl Ericsson må från och med
den 1 januari 1949 under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära
en årlig pension av 1 800 kronor.
VI. Ecklesiastikdepartementet.
11 ro.
Värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum Jacob Jacobsson.
Under punkten 10 av propositionen nr 77 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum Jacob
Jacobsson må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 428 kronor.
Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
12:o.
E. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala, professorn Erik
Eskil Gunnar Ekholm. Under punkten 11 av nämnda proposition föreslår
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att e. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Uppsala, professorn Erik Eskil Gunnar Ekholm må från och
med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under
sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner och
understöd in. in. till sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner
uppgå till hel pension för befattning i lönegrad Ca 26.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en av
herr Holmbäck i första kammaren under nr 251 väckt motion, vari hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att Ekholm må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid uppbära -—- utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner och under
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
stöd m. in. till sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner
uppgå till hel pension för lönegraden Ca 30.
Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
Utskottet. På de i ärendet anförda skälen finner sig utskottet böra förorda,
att Ekholm tillerkännes en tilläggspension utöver den honom såsom
e. o. bibliotekarie författningsenligt tillkommande pensionen. Beträffande
storleken av denna tilläggspension har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag oförändrat. Utskottet kan följaktligen icke biträda
motionärens längre gående yrkande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med avslag å motionen 1:251, må bifalla
Kungl. Majrts förevarande framställning.
13 :o.
F. d. direktören vid musikkonservatoriet, professorn Sven Kjellström. I
två likalydande motioner, väckta den ena under nr 222 i första kammaren
av herr Bergvall och den andra under nr 280 i andra kammaren av herrar
Hjalmarson och Ståhl, hemställes, »att riksdagen ville medgiva, att f. d.
direktören vid musikkonservatoriet, professor Sven Kjellström, måtte
komma i åtnjutande av oavkortad pension enligt för direktörstjänsten gällande
bestämmelser». •
Av handlingarna inhämtas,
att Kjellström är född den 30 mars 1875 och således nära 74 år gammal;
att han under aren 1910—1929 verkat i folkbildningsförbundets tjänst
genom att anordna och leda s. k. musikaftnar;
att han jämväl i övrigt under en lång följd av år varit verksam på olika
områden av svenskt musikliv, bl. a. genom att på bekostnad av LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag årligen under tiden 1912—1928 organisera en s. k.
musikvecka i Lappland;
att han under tiden den 29 juli 1929—den 30 mars 1940 eller under en
tjänstetid av 10 år 8 månader uppehållit befattningen som direktör vid det
med musikaliska akademien förenade musikkonservatoriet;
att nämnda befattning icke var förenad med pensionsrätt;
att han enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag tillerkändes en riksdagspension
å 5 004 kronor årligen, varvid pensionsbeloppet bestämts med utgångspunkt
från en förordnandepension å 6 000 kronor och med reduktion
av 1 000 kronor med hänsyn till att antalet tjänstår för hel pension understigit
12;
samt att Kjellströms pension, efter omregleringar under åren 1946 och
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
9
1947, numera utgår med 7 608 kronor årligen jämte 12 procent rörligt
tillägg.
Sedan musikkonservatoriet omorganiserats till musikhögskola, har direktörst
jänsten därstädes fr. o. in. den 1 juli 1945 omvandlats till pensionsberättigande
befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid. För befattningen,
vilken är hänförd till lönegraden Cp 7, gäller i tjänstepensionshänseende
ett begynnelseunderlag av 9 960 kronor och ett slutunderlag av
9168 kronor.
Till stöd för det i motionerna väckta förslaget anföres bl. a.:
En förutsättning för att Kjellström skulle lämna sin tidigare, mera lönande
verksamhet för att övertaga direktör st jänsten vid musikkonservatoriet
var, att han fick komma i åtnjutande av pension enligt de bestämmelser,
som kunde komma att gälla för denna befattning. Musikaliska
akademiens dåvarande preses, presidenten Marks von Wurtemberg, framhöll,
att direktörsbefattningen icke var lönereglerad och att den därför
ej var förenad med författningsenlig rätt till pension. Men han sade sig
hysa den fasta förhoppningen, att utredningen härom skulle bliva slutförd
innan Kjellström uppnådde pensionsåldern. Så blev emellertid icke fallet.
Professor Kjellström är numera för sitt uppehälle praktiskt taget hänvisad
till sina pensionsförmåner, och på grund av sin höga ålder har han förhållandevis
stora utgifter för sitt uppehälle samtidigt som hans inkomster av
tillfälliga uppdrag i stort sett upphört.
Med hänsyn till Sven Kjellströms stora insatser i vårt lands musikliv,
hans långvariga och framgångsrika verksamhet inom Musikaliska akademien
och dess musikkonservatorium och inom folkbildningsförbundet samt
icke minst hans banbrytande verksamhet på folkmusikens område anse vi
det vara med rättvisa och billighet förenligt att han får komma i åtnjutande
av hela den pension, som enligt nu gällande bestämmelser är förenad
med befattningen som direktör vid musikkonservatoriet.
Utskottet. Såsom redogörelsen utvisar, uppbär Kjellström såsom f. d.
direktör vid musikkonservatoriet enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag
en avkortad pension till belopp av 7 608 kronor för år jämte rörligt tillägg.
Vid fastställandet av pensionen togs icke någon hänsyn till Kjellströms
mångåriga verksamhet inom olika områden av svenskt musikliv, bl. a. i
folkbildningsförbundets tjänst. Då nu av skäl, för vilka redogöres i motionerna,
frågan om Kjellströms pensionsförmåner åter underställts riksdagen,
har utskottet i likhet med motionärerna funnit det vara i hög grad
motiverat, att riksdagen såsom erkänsla för hans betydelsefulla och banbrytande
insatser särskilt på folkmusikens område i någon form tillerkänner
honom en förhöjning av hans pension. En sådan åtgärd synes utskottet
välgrundad jämväl med hänsyn till alt Kjellström även efter tillträdandet
av pensionen bibehållit en framskjuten ställning inom musiklivet. Pensionsförhöjningen
synes lämpligen, såsom motionärerna tänkt sig, böra beslutas
1 den formen, att Kjellström, mot avstående av den honom nu tillkommande
pensionen, tilldelas hel pension enligt för direktörstjänsten vid
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt. Nr 21.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
musikhögskolan gällande bestämmelser. Härigenom skulle Kjellström erhålla
en förbättring av sina pensionsförmåner med omkring 1 800 kronor
om året.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner I: 222
och II: 280, må medgiva, att f. d. direktören vid musikkonservatoriet,
professorn Sven Kjellström må, i stället för
honom nu tillkommande pension, från och med den 1 januari
1949 uppbära hel pension enligt för direktörstjänsten
vid musikhögskolan gällande bestämmelser.
VII. Jordbruksdepartementet.
14:o.
Husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola Matilda Dahlberg,
född Johansson. Under punkten 12 av propositionen nr 77 föreslår Kungl.
Maj :t riksdagen medgiva, att husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola
Matilda Dahlberg, född Johansson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära
en årlig pension av 1 320 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
B. Affärsdrivande verks medel.
Telegrafverkets medel.
15 :o.
Förre linjevakten Isak Robert Nilsson. I motionen II: 193 hemställer herr
Jacobson i Vilhelmina, »att riksdagen måtte besluta att tillerkänna f. linjevakten
Isak Robert Nilsson, Tärnaby, en med hänsyn till den mångåriga
anställningen i telegrafverkets tjänst häremot svarande pension eller gratifikation
i annan ordning».
Av handlingarna inhämtas,
att Nilsson är född den 22 maj 1887 och således 61 år gammal;
att han år 1922 samt åren 1926—1947 jämlikt kontrakt med telegrafstyrelsen
tjänstgjort såsom linjevakt i Tärna;
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
11
att hans arbetstid uppgått till i medeltal 600 timmar per år under de
senaste fem åren;
att hans arvode på grund av ifrågavarande anställning utgått med i
medeltal 1 000 kronor för år under de senaste fem åren;
samt att han är sjuklig och medellös.
Hos telegrafstyrelsen anhöll telegraf- och telefonmannaförbundet år 1948,
att styrelsen måtte undersöka möjligheterna för Nilsson att erhålla pension
eller understöd på grund av förenämnda anställning.
I skrivelse den 23 december 1948 till förbundet meddelade telegrafstyrelsen
att, enär Nilsson vid tidpunkten för anställningens upphörande ej hade
en anställningstid av 25 år, vilket enligt av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser
vore en förutsättning för årligt understöd, styrelsen ansett sig icke
kunna bevilja Nilsson dylikt understöd. Då vidare Nilsson ej haft daglig
arbetstid av sådan längd, att anställningen som linjevakt kunde anses ha
utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla, vilket enligt
bestämmelserna i 1 § kungörelsen den 30 juni 1947 med föreskrifter angående
pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst vore en förutsättning
för pension enligt kungörelsen, hade styrelsen ej heller kunnat
bevilja Nilsson sådan pension.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Nilsson
under en tidrymd av omkring 23 år stått till telegrafverkets förfogande för
utförande av på linjevakt ankommande arbeten. Enär den styrkta tjänstetiden
icke uppgått till 25 år, har telegrafstyrelsen funnit sig förhindrad tilldela
honom årligt understöd jämlikt därom gällande bestämmelser. Då
emellertid Nilsson måst lämna sin anställning på grund av sjukdom, anser
utskottet sig böra tillstyrka, att Nilsson, som är medellös, tillerkännes något
understöd, förslagsvis i form av en gratifikation å 500 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 193,
må medgiva, att förre linjevakten Isak Robert Nilsson må
tillerkännas en gratifikation av 500 kronor, att utgå av
telegrafverkets medel.
Stockholm den 29 mars 1949.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 21.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Fahlander,
Mogård, Persson i Vinslöv och Andersson i Örnsköldsvik;
från andra kammaren: herrar Wiberg, Eriksson i Sandby, Persson i
Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson i Alingsås, Åqvist och
Hallberg.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916528
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:147 Skrivelse till Konungen angående användande av riksbankens vinst för år 1948 m. m. a1 i texten