Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till vissa ändringar i lagen den 30 juni 193b för Sveriges riksbank och i bankoreglementet m. m.

1949-05-10 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:33, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till vissa ändringar i lagen den 30 juni 193b för Sveriges riksbank och i bankoreglementet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

1

5r 33.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till

vissa ändringar i lagen den 30 juni 193b för Sveriges

riksbank och i bankoreglementet m. m.

I skrivelse till bankoutskottet den 21 april 1949 hava fullmäktige i riksbanken

framlagt förslag till ändrad lydelse i vissa delar av dels lagen den 30

juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank, dels ock gällande bankoreglemente.

Till stöd för ändringsförslagen hava fullmäktige anfört följande:

Sedan konstitutionsutskottet vid 1946 års riksdag (uti. nr 4) i anledning

av väckta motioner föreslagit vissa ändringar i § 72 regeringsformen och §

73 riksdagsordningen angående utseende av suppleanter för bankofullmäktige

(och riksgäldsfullmäktige) in. in., beslöt sagda års riksdag att som

vilande antaga de av utskottet framlagda förslagen. Sedermera beslöt 1948

års riksdag att som vilande antaga vissa ändringar i §§ 70—73 riksdagsordningen

(jfr konstitutionsutskottets uti. nr 16 och 30). Genom sistnämnda

ändringar — vilka avse statsrevisorernas verksamhet samt avskaffande av

tryckfrihetskommittén — hava hittillsvarande § 71 och § 73 första stycket

betecknats såsom §§70 och 71, medan § 73 kommit att bestå av sista stycket

av sagda paragraf enligt dess förutvarande lydelse. Innevarande års riksdag

har slutligt antagit dessa förslag (jfr konstitutionsutskottets memorial nr 10

samt SFS 1949 nr 112).

De i konstitutionsutskottets utlåtande nr 4: 1946 avsedda grundlagsändringarna

innebära, att en personlig suppleant skall tillsättas för var och en

av de av riksdagen utsedda sex fullmäktige i riksbanken. Den riksdagsvalda

suppleanten för fullmäktig, som utsetts till chef för riksbanken, skall dock

inträda som fullmäktig först vid förfall även för den av fullmäktige enligt

§ 72 regeringsformen utsedde suppleanten (d. v. s. vice riksbankschefen).

Vid förfall för både fullmäktig och hans av riksdagen valde suppleant äga

bankofullmäktige inkalla annan — icke personlig — suppleant till tjänstgöring.

Utöver dessa ändringar i sak har i § 72 regeringsformen vidtagits en formell

ändring så att uttrycket »förste deputerad», som numera icke förekommer

i bankoreglementet eller i avlöningsreglementet för riksdagens verk,

utbytts mot »chef för riksbanken».

I sitt förenämnda utlåtande nr 4: 1946 uttalade konstitutionsutskottet, att

bestämmelserna rörande val av fullmäktige i riksbanken samt suppleanter

för dem borde i likhet med vad som gällde för val av statsrevisorer och suppleanter

för dem kompletteras med närmare föreskrifter annorstädes än i

grundlag. Frågan om utformningen och placeringen av dessa föreskrifter

syntes emellertid böra lösas först i samband med ett slutligt genomförande

av ändringarna i § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Ändringarna i § 72 riksdagsordningen avse att möjliggöra att statsrevisorerna

sammanträda redan vid riksdagens början. Enligt nämnda paragraf i

dess hittillsvarande lydelse skulle revisionsförrättningen taga sin början å

dag, som bestämdes i instruktionen för revisorerna — d. v. s. den 16 september

varje år. Denna bestämmelse bar upphört att gälla och även stadgan
1

llihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. Nr 33—35.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

det om att revisionen skall vara avslutad inom tre månaders tid. Revisorerna

få därigenom möjlighet att fortsätta sin verksamhet utan iakttagande

av en dylik tidsbegränsning.

Med anledning av vad sålunda förekommit få bankofullmäktige — efter

att hava låtit undersöka, vilka ändringar som påkallas i lagen för Sveriges

riksbank samt i bankoreglementet såsom en följd av de vidtagna grundlagsändringarna

— härmed framlägga förslag i berörda hänseende. I samband

härmed torde vissa andra ändringar böra vidtagas i nämnda lag och reglemente.

De av fullmäktige föreslagna ändringarna framgå av härvid fogade

bilagorna A och B.1

Beträffande de särskilda förslagen må anföras följande.

a) Ändringarna i riksbankslagen.

Riksbankslagens 28 § — vilken delvis återgiver stadgandena i § 72 regeringsformen

samt i hittillsvarande §§71 och 73 riksdagsordningen och vilken

icke innefattar några bestämmelser därutöver — måste ändras med hänsyn

till de vidtagna grundlagsändringarna. Det lämpligaste torde därvid vara,

att paragrafen utformas endast såsom en hänvisning till ifrågavarande grundlagsbestämmelser,

därvid paragrafen torde kunna erhålla följande lydelse:

»Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses

på sätt i § 72 regeringsformen samt §§ 70 och 71 riksdagsordningen stadgas.»

I 29 § har föreslagits en formell ändring, som icke sammanhänger med

grundlagsbestämmelserna utan med det förhållandet att gällande avlöningsoch

pensionsstat för riksbanken numera icke innehåller någon uppgift om

vilket årligt arvode som skall utgå till fullmäktig. Arvodenas storlek angives

i stället i § 16 mom. 5 bankoreglementet.

Även den föreslagna ändringen i 30 § är av formell natur och avser att

utbyta uttrycket »förste deputeraden» mot »chefen för riksbanken».

Samma ändring bör vidtagas i 31 § tredje stycket och i 32 §. I detta sammanhang

synas bestämmelserna i 31 § första stycket angående vissa straffpåföljder

in. in. såsom diskvalifikationsgrund för fullmäktig böra utgå såsom

icke längre tillämpliga. I andra stycket av samma paragraf torde en

ändring böra ske, varigenom förbudet för fullmäktig att vara ledamot av

styrelse i annan utländsk bank än banken för internationell betalningsutjämning

kommer att avse annan utländsk bank än sådan där staten eller

riksbanken är delägare. Ändringen är, åtminstone för närvarande, av rent

formell natur.

I 36 § torde uttrycket »den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste

deputeraden» böra utbytas mot »suppleant för fullmäktig», varjämte vissa

formella ändringar torde böra vidtagas.

I 37 § andra stycket stadgas, att fullmäktige skola avgiva berättelse till

statsrevisorerna. Denna berättelse har hittills lämnats till revisorerna till deras

första sammanträde den 16 september. Ehuru revisorerna efter de i år

vidtagna ändringarna i § 72 riksdagsordningen komma att igångsätta sin

verksamhet strax efter riksdagens början, torde det vara lämpligt att berättelsen

avlämnas vid samma tid som hittills. 37 § andra stycket torde böra

kompletteras med stadgande härom.

Enligt 37 § sista stycket skola fullmäktige föranstalta om tryckning m. in.

av den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess helhet,

som statsrevisorerna jämlikt hittills gällande instruktion avgiva för

varje år. Eftersom § 72 riksdagsordningen och § 6 instruktionen för statsrevisorerna

(jfr statsutskottets uti. nr 42: 1948) ändrats så att revisorerna

1 Se bil. A och B vid detta utlåtande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

3

under ett kalenderår kunna avgiva flera berättelser angående bl. a. riksbanken,

bör 37 § sista stycket ändras så att formuleringen anknyter till de nya

bestämmelserna angående statsrevisorerna.

b) Ändringarna i bankoreglementet.

I § 2 mom. 1 bankoreglementet synes uttrycket »den av fullmäktige utsedde

suppleanten för förste deputeraden» kunna utgå, eftersom nämnda

suppleant i sin egenskap av vice riksbankschef är tjänsteman i riksbanken.

I § 9 torde samma uttryck lämpligen böra utbytas mot »suppleant för

fullmäktig». Andra stycket i sistnämnda paragraf torde helt kunna utgå.

I § 16 torde mom. 2 böra undergå en formell ändring med anledning av

de vidtagna grundlagsändringarna. Vidare torde i samma mom. böra tillfogas

ett nytt stycke, som uttryckligen medgiver vad hittills i praxis tilllämpats,

nämligen att suppleant kan inkallas att deltaga i fullmäktigesammanträde

utan att han därvid inträder såsom fullmäktig.

Förevarande paragraf innefattar i mom. 5—7 bestämmelser angående arvode

samt resekostnads- och traktamentsersättning till fullmäktiges ledamöter

och suppleanter för dem. Dessa bestämmelser torde böra undergå vissa

ändringar. Det synes därvid ur systematisk synpunkt lämpligt att i 5 inom. intagas

bestämmelserna angående arvode till fullmäktige, att i 6 mom. inrymmas

stadgandena om arvode till suppleanter samt att i 7 mom. sammanföras

bestämmelser om resekostnads- och traktamentsersättning till fullmäktiges

ledamöter och suppleanter.

Såsom ovan nämnts har det hittills i viss utsträckning förekommit att

vid behandling inom bankofullmäktige av ärenden av synnerlig vikt, såsom

beträffande riksbankens penningpolitik, suppleanterna varit inkallade

till sammanträde med fullmäktige, oaktat att fullmäktiges ordinarie ledamöter

varit tillstädes. Enligt hittills gällande bestämmelser har det icke varit

möjligt att bereda dem någon ersättning härför. Det synes icke rimligt att

i fortsättningen bibehålla ett dylikt system.

Det kunde då kanske ligga närmast till hands att i § 16 mom. 6 införa en

bestämmelse, enligt vilken av Konungen förordnad eller av riksdagen vald

suppleant under den tid, han tjänstgör såsom fullmäktig eller eljest efter

kallelse deltar i sammanträde med fullmäktige, skulle äga åtnjuta ersättning

efter 7 000 kronor för år räknat. Detta skulle innebära, att suppleanten

kommer att per tjänstgöringsdag få utkvittera = cirka 19 kronor

365

20 öre, d. v. s. samma belopp som han med nuvarande bestämmelser erhåller

vid tjänstgöring såsom fullmäktig. Dessutom skulle han erhålla traktamentsersättning

enligt reseklass A för tid, som åtgått för resan till och från sammanträdesorten.

Det må tilläggas, att man skulle kunna uppnå eu viss förbättring

i ersättningen till suppleant, som är bosatt utom Stockholm, om

man kompletterade bestämmelsen med föreskrift om att dylik suppleant

dessutom skall äga uppbära traktamentsersättning jämväl för den tid han

nödgas vistas i Stockholm för deltagande i sammanträde med fullmäktige.

Inom fullmäktige har emellertid väckts frågan, om det icke kunde vara

skäligt och lämpligt att, i likhet med vad som gäller för fullmäktige, tillerkänna

suppleanterna ett visst årligt arvode. Anledningen till eu dylik

ändring i gällande system för bestämmande av ersättningen skulle vara att

det ur fullmäktiges synpunkt är angeläget alt suppleanterna i möjligaste

män följa fullmäktiges arbete, detta även om de icke mera konstant deltaga

i fullmäktiges sammanträden. Fullmäktige vilja erinra om alt i vissa statliga

bolag årsarvoden utgå till slyrelsesupplcanlcrna. Såsom lämpligt arvodesbelopp

skulle fullmäktige vilja föreslå 1 500 kronor per år. När suppleant

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

inkallats för att tjänstgöra såsom fullmäktig bör han i så fall, med avstående

från arvodet såsom suppleant, i stället få uppbära det för samma tid utgående

fullmäktigearvodet. Detta synes naturligt, eftersom den ordinarie fullmäktigen

har att för samma tid avstå från sitt arvode. Om ett dylikt system införes,

torde man kunna slopa nuvarande bestämmelse om att suppleant äger åtnjuta

traktamentsersättning för tid, som åtgår för resa till och från sammanträdesorten,

detta i likhet med vad som gäller för fullmäktiges ledamöter.

Om bankoutskottet och riksdagen skulle biträda vad sålunda föreslagits,

torde § 16 mom. 6 bankoreglementet böra erhålla följande avfattning:

»Mom. 6. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger

uppbära ett årligt arvode av 1 500 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han i stället att

åtnjuta arvode efter 7 000 kronor för år räknat.»

Enligt § 20 bankoreglementet åligger det styrelserna för bankens avdelningskontor

att till statsrevisorerna avgiva berättelser, vilka skola vara inlämnade

till fullmäktige senast fjorton dagar före revisorernas sammanträde.

Enligt hittills gällande instruktion skulle revisorerna såsom förut

nämnts sammanträda den 16 september. Som statsrevisorerna jämlikt den

ändrade instruktion, som kommer att tillämpas från och med den 1 juli

1949, kunna sammanträda redan i början av riksdagen, torde § 20 böra ändras.

Eljest skulle avdelningskontorens berättelser till statsrevisorerna komma

att avgivas samtidigt med berättelserna till bankoutskottet. Med hänsyn

till att den nuvarande tiden för avgivande av berättelserna till statsrevisorerna

torde bibehållas även i fortsättningen — särskilt som räkenskaperna

för riksbankens bosättnings- och egnahemslåneverksamhet avslutas per budgetår

— synes det lämpligt att i § 20 inrymma föreskrift om att berättelserna

skola vara avlämnade till fullmäktige senast den 1 september.

Det må erinras om att konstitutionsutskottet förutsatt att de av riksdagen

valda suppleanterna skulle utses för samma tid som den fullmäktig, för

vilken vederbörande är personlig suppleant. Om uttrycklig bestämmelse

härom anses erforderlig, torde den emellertid icke böra inrymmas i riksbankslagen

eller bankoreglementet. Det synes därför icke ankomma på fullmäktige

att framlägga förslag härutinnan.

Fullmäktige vilja slutligen ifrågasätta, huruvida icke i ansvarighetslagen

för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret m. fl. den 26 juni 1936 sista meningen i 2 §

andra stycket bör utgå, eftersom ifrågavarande bestämmelse efter de i år

vidtagna ändringarna av §§ 2 och 72 riksdagsordningen torde sakna reell

betydelse och eventuellt kan ge anledning till tolkningssvårigheter.

Under hänvisning till det anförda ha fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen godkänna de vid skrivelsen såsom bilagor A

och B fogade förslagen till vissa ändringar i lagen den 30 juni 1934 för

Sveriges riksbank samt i bankoreglementet.

Utskottet. Till följd av de i år beslutade ändringarna av de i regeringsformen

och riksdagsordningen meddelade bestämmelserna om utseende av

suppleanter för fullmäktige i riksbanken samt om statsrevisorernas verksamhet

erfordras, såsom fullmäktige framhållit, vissa ändringar i riksbankslagen

och bankoreglementet. I samband med att fullmäktige nu framlagt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

5

förslag i sådant avseende ha fullmäktige jämväl föreslagit vissa andra, väsentligen

formella ändringar i nämnda författningar. Den ur saklig synpunkt

viktigaste ändringen avser införandet av fasta årsarvoden till fullmäktiges

suppleanter (§ 16 mom. 6 bankoreglementet). Innebörden av de

olika ändringsförslagen framgår av de i de härvid fogade bilagorna A och

B intagna författningstexterna jämte den av fullmäktige anförda motiveringen

för ändringsförslagen.

Utskottet har vid granskning av fullmäktiges förslag icke funnit anledning

till erinran mot desamma och får därför tillstyrka bifall till fullmäktiges

framställning. Vad beträffar frågan om grunderna för bestämmande av ersättningen

till fullmäktiges suppleanter har utskottet kommit till den uppfattningen,

att fullmäktiges förslag innebär den mest ändamålsenliga lösningen

av problemet att, med bibehållande av nuvarande arvoden till suppleant

vid tjänstgöring såsom fullmäktig, lämna en skälig ersättning för

det med uppdraget i övrigt förenade arbetet.

Fullmäktige ha slutligen ifrågasatt, att sista meningen i 2 § andra stycket

i ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

m. fl. skulle utgå. Här åsyftade bestämmelser innebär, att justitieombudsmannen

utan särskilt förordnande äger väcka åtal för brott, som i

lagen avses, under tid då riksdagen eller dess revisorer icke äro församlade.

Under erinran att revisorerna numera utöva sin befattning under hela året

föreslår utskottet, att beslut om bestämmelsens upphävande fattas i nu

förevarande sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande förslag, må

1) för sin del antaga i bilaga A intagna förslag till lag om

ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank;

2) godkänna i bilaga B intagna förslag till ändringar i

bankoreglementet; samt

3) för sin del antaga i bilaga C intagna förslag till lag

om ändrad lydelse av 2 § ansvarighetslagen för fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl. den

26 juni 1936 (nr 324).

Stockholm den 10 maj 1949.

På bankoutskottets vägnar:

ÅKE WIBERG.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Leander, Lundqvist*, Näsgård*,

Fahlander, Petersson i Karlskrona*, Andersson i Tidaholm och Johannesson*;
från

andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby, Fröderberg*,

Persson i Norrby, Schmidt, Svensson i Alingsås, fru Humla och

herr Johansson i Kalmar.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Lundqvist.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

7

Bilaga A.

Förslag

till

Lag

om

ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att 28—32 samt 36 och 37 §§ lagen den 30 juni 1934

för Sveriges riksbank1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

28

Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen

av sju fullmäktige. Av

dessa förordnar Konungen en fullmäktig

jämte en suppleant; de övriga

sex jämte tre suppleanter väljas av

riksdagen. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten skall vara

fullmäktiges ordförande men må ej

utöva annan befattning inom riksbankens

styrelse.

På sätt i § 71 riksdagsordningen föreskrives,

välja fullmäktige själva

bland sig en vice ordförande att föra

ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Fullmäktige utse inom sig en förste

deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant

för honom att med fnllmåktigs

rätt och ansvar vid inträffande förfall

träda i hans ställe.

Föreslagen lydelse:

§•

Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige,

vilka jämte suppleanter utses

på sått i § 72 regeringsformen

samt §§ 70 och 71 riksdagsordningen

stadgas.

29 §.

Fullmäktiges ordförande åtnjuter Fullmäktiges ordförande åtnjuter

av riksbankens medel årligt arvode av riksbankens medel arvode till betill

belopp, motsvarande vad envar av lopp, motsvarande vad envar av de

de övriga fullmäktige i denna sin övriga fullmäktige i denna sin egenegenskap

äger uppbära enligt avlö- skap äger uppbära enligt beslut av

ningsstat, fastställd av riksdagen, riksdagen, samt därutöver ettusensaint

därutöver ettusenfemhundra femhundra kronor för år räknat,

kronor för år räknat.

1 Senaste lydelse av 36 §, se 1939: 203.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

30

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig

i riksgäldskontoret må ej vara

fullmäktig i riksbanken eller av fullmäktige

utsedd suppleant för förste

deputeraden.

31

Fullmäktig i riksbanken må ej den

vara, som icke är svensk medborgare;

ej den, som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd; ej

den, som är förklarad ovärdig att i

rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning; ej den, som genom utslag,

vilket ännu icke vunnit laga

kraft, år dömd till straffpåföljd, varom

sist förmåles; ej heller den, som år

förklarad ovärdig att inför rätta föra

andras talan.

Fullmäktig må ej vara ledamot av

styrelse i annan inhemsk bank än

sparbank eller postsparbanken och ej

heller i annan utländsk bank än banken

för internationell betalningsutjåmning

(Banque des Réglements Internationaux).

Vad i denna paragraf stadgas om

fullmäktig gäller även den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste

deputeraden.

32

Fullmäktige kunna--— redo

I fråga---beslutar riksdagen

Om ansvarighet för fullmäktig och

för den av fullmäktige utsedde suppleanten

för förste deputeraden är särskilt

stadgat.

§•

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig

i riksgäldskontoret må ej vara

fullmäktig i riksbanken eller av fullmäktige

utsedd suppleant för chefen

för riksbanken.

§•

Fullmäktig i riksbanken må ej den

vara, som icke är svensk medborgare;

ej heller den, som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd.

Fullmäktig må ej vara ledamot av

styrelse i annan inhemsk bank än

sparbank eller postsparbanken och ej

heller i annan utländsk bank än sådan,

i vilken staten genom riksbanken

eller annat organ är delägare.

Vad i denna paragraf stadgas om

fullmäktig gäller även den av fullmäktige

utsedde suppleanten för chefen

för riksbanken.

§•

skyldiga.

Om ansvarighet för fullmäktig och

för den av fullmäktige utsedde suppleanten

för chefen för riksbanken är

särskilt stadgat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

9

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

36 §.

Fullmäktige i riksbanken, den av Fullmäktig i riksbanken, suppleant

fullmäktige utsedde suppleanten för för fullmäktig, ledamot av avdelningsförste

deputeraden, ledamöter av av- kontors styrelse samt vid riksbanken

delningskontorens styrelser samt vid anställd tjänsteman skola dolt och

riksbanken anställda tjänstemän sko- förtegat hålla vad enligt denna lag

la dolt och förtegat hålla vad enligt skall hållas hemligt,

denna lag skall hållas hemligt.

Utan hinder---myndigheters ämbetsutövning.

37 §.

Efter varje---allmänheten tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att

till riksdagens revisorer över statsverket,

riksbanken och riksgäldskontoret

avgiva berättelse i omförmälda

hänseenden.

Den berättelse angående verkställd

granskning av riksbanken i dess helhet,

som jämlikt gällande instruktion

för varje år av riksdagens revisorer

avgives, skall på fullmäktiges föranstaltande

tryckas, offentliggöras och

till riksdagen överlämnas jämte de

yttranden och förklaringar, till vilka

densamma kan giva anledning.

Härförutom hava fullmäktige att

senast den 15 september varje år till

riksdagens revisorer avgiva berättelse

i omförmälda hänseenden.

Av riksdagens revisorer avgiven berättelse

angående verkställd granskning

av riksbanken skall på fullmäktiges

föranstaltande tryckas och offentliggöras

samt till riksdagen och

dess revisorer överlämnas jämte de

yttranden och förklaringar, till vilka

densamma kan giva anledning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Bilaga B.

Förslag

till

vissa ändringar i bankoreglementet.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Å de sedlar, som riksban- Mom. 1. Å de sedlar, som riksbanken

utgiver, anbringas genom tryck ken utgiver, anbringas genom tryck

namnteckningar av fullmäktig, den av namnteckningar av fullmäktig eller

fullmäktige utsedde suppleanten för tjänsteman, två i förening.

förste deputeraden eller tjänsteman,

två i förening.

Mom. 2. Riksbanken är---riksdag fastställt.

Mom. 3. Inlösen av —--och omständigheter.

Fullmäktig i riksbanken, den av

fullmäktige utsedde suppleanten för

förste deputeraden, ledamot av styrelse

vid avdelningskontor samt tjänsteman

i riksbanken må icke såsom

kommissionär taga befattning med

växeldiskontering eller med anskaffande

av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta

förbud, göres anmälan därom hos

riksdagens justitieombudsman, överträdes

förbudet av den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste deputeraden,

där han icke är fullmäktig,

eller av ledamot i avdelningskontors

styrelse, anmäles förhållandet hos

fullmäktige. Överträder tjänsteman

detta förbud, gäller vad i § 10 stadgas.

Fullmäktig i riksbanken, suppleant

för fullmäktig, ledamot av styrelse

vid avdelningskontor samt tjänsterna^

i riksbanken må icke såsom

kommissionär taga befattning med

växeldiskontering eller med anskaffande

av lån eller annan kredit i

riksbanken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

11

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse---

Mom. 2. Vid förfall —-— — förordnade

suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig

än ordföranden eller riksbankschefen

inkallas av riksdagen utsedd suppleant,

om styrelsen eljest ej är beslutför

eller förekommande ärendes vikt

det föranleder.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen

vice riksbankschefen är

förhindrad att träda i hans ställe, äga

fullmäktige förordna annan av riksdagen

vald fullmäktig eller sektionschef

att uppehålla befattningen såsom

riksbankschef.

Mom. 4. När fullmäktig — — — såsom fullmäktig.

Mom. 5. Envar av--- — 7 000 kronor.

Därjämte utgå----riksbankens tjänst.

Beträffande den —--riksdagens verk.

Fullmäktig, som ej är bosatt i

Stockholm, äger uppbära resekostnadsersåttning

efter samma grunder

som ledamot av riksdagen för varje

resa, som han i och för fullgörande

av uppdraget såsom fullmäktig företager

från hemorten och åter.

Till annan vikarie för riksbankschefen

än vice riksbankschefen utgår

ersättning med belopp, som fullmäktige

bestämma.

Mom. 6. Av Konungen förordnad

eller av riksdagen vald suppleant äger

att under tid, då han tjänstgör såsom

fullmäktig, åtnjuta ersättning med

7 000 kronor för år räknat.

Suppleant, som här avses, äger att

av fullmäktige.

Mom. 2. Vid förfall----förord
nade

suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig

inkallas, med iakttagande av stadgandena

i § 71 riksdagsordningen, av

riksdagen utsedd suppleant, om styrelsen

eljest ej är beslutför.

Suppleant må inkallas även i andra

fall än ovan i detta mom. avses, om

ärende av vikt förekommer.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen

vice riksbankschefen är

förhindrad att träda i hans ställe, äga

fullmäktige förordna annan av riksdagen

vald fullmäktig eller sektionschef

att uppehålla befattningen såsom

riksbankschef. Till här avsedd

vikarie för riksbankschefen utgår ersättning

med belopp, som fullmäktige

bestämma.

Mom. 6. Av Konungen förordnad

eller av riksdagen vald suppleant äger

uppbära ett årligt arvode av 1 500

kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör

såsom fullmäktig, äger han i stället

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 33-

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

vid resa för inträde i tjänstgöring så- åtnjuta arvode efter 7 000 kronor för

som fullmäktig samt vid återresa ef- år räknat.

ter slutad tjänstgöring åtnjuta, förutom

resekostnadsersättning efter

samma grunder som ledamot av riksdagen,

traktamente enligt traktamentsklass

A i allmänna resereglementet.

Mom. 7. Vid resa för förrättning i

riksbankens ärenden äger fullmäktig

eller suppleant för fullmäktig åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning:
a)

vid resa inom riket med belopp,

som enligt grunderna i allmänna resereglementet

tillkommer förråt tningsman,

vilken är hänförd till reseoch

traktamentsklass I A; samt

b) vid resa utom riket enligt grunder,

som av fullmäktige bestämmas.

Mom. 7. Fullmäktig äger att för

resa, som han för deltagande i sammanträde

med fullmäktige eller direktionen

företager från hemorten

eller ort, där han vistas för fullgörande

av offentligt uppdrag, samt för

återresa, åtnjuta resekostnadsersättning

enligt reseklass I i allmänna reser

eglementet. Äger fullmäktig i egenskap

av ledamot av riksdagen rätt till

fri resa å statlig eller enskild järnväg,

skall vid ersättningens beräkning

avdrag ske med belopp, varmed resekostnaden

till följd härav minskas.

Vid resa inom riket för förrättning

i riksbankens ärenden i andra fall ån

i första stycket avses äger fullmäktig

uppbära, förutom i nämnda stycke

angiven resekostnadsersättning, traktamentsersättning

enligt traktamentsklass

A i allmänna reser eglementet.

Vid resa utom riket utgår resekostnads-

och traktamentsersättning enligt

grunder, som fullmäktige bestämma.

Vad ovan i detta mom. sägs skall

äga tillämpning jämväl å suppleant,

vilken inkallats för deltagande i sammanträde

med fullmäktige eller direktionen

eller eljest fullgör uppdrag för

riksbanken.

§ 20.

Styrelse för avdelningskontor Styrelse för avdelningskontor

skall till riksdagens bankoutskott och skall årligen till riksdagens bankout
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

13

Nuvarande lydelse:

riksdagens revisorer över stats-, banko-

och riksgåldsverken avgiva berättelser

angående avdelningskontorets

rörelse i sin helhet. Berättelserna böra

till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet

senast å dagen före riksdagens

början och den till revisorerna

senast fjorton dagar före deras

sammanträde. Berättelserna skola av

fullmäktige överlämnas till bankoutskottet

respektive revisorerna.

Föreslagen lydelse:

skott och riksdagens revisorer avgiva

berättelser angående avdelningskontorets

rörelse i dess helhet. Berättelserna

böra till fullmäktige inlämnas,

den till bankoutskottet senast å dagen

före riksdagens början och den till revisorerna

senast den 1 september. Berättelserna

skola av fullmäktige överlämnas

till bankoutskottet respektive

revisorerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Bilaga C.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl. den 26 juni 1936 (nr 324).

Härigenom förordnas, att 2 § ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret in. fl. den 26 juni 1936 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

2 §•

Riksdagen eller---i riksgäldskontoret.

Åtal, varom sålunda förordnats, Åtal, varom sålunda förordnats,

skall av riksdagens justitieombuds- skall av riksdagens justitieombudsman

anställas. Yppas anledning till man anställas.

åtal under tid, då riksdagen eller

dess revisorer icke äro församlade,

äge justitieombudsmannen utan särskilt

förordnande väcka åtal.

Den som---utslag avgjort.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:321 Skrivelse till ''Konungen i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till vissa ändringar i lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank och i bankoreglem a1 i texten