Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 37

1949-05-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:37, Bankoutskottets memorial nr 37

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 37.

1

Nr 37.

Memorial med förslag till ändrad lydelse av § 10 instruktionen

för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgåldsverken.

Bestämmelser om arvoden till riksdagens revisorer återfinnas i § 10 instruktionen

för revisorerna. Ny lydelse av denna paragraf har med giltighet

från och med den 1 juli 1949 fastställts av 1948 års riksdag i samband

med godkännande av vissa andra av statsutskottet i dess utlåtande nr 42

förordade ändringar i instruktionen, vilka föranletts av 1947 års revisionsutrednings

betänkande rörande revisorernas verksamhet. Arvodena för revisorerna

skola enligt nämnda beslut utgå efter samma grunder som nu gälla

för riksdagens ledamöter, d. v. s. med 750 kronor för månad till revisor,

som är bosatt i huvudstaden, och 1 000 kronor för månad till annan revisor.

Revisor, som tillika är riksdagsman, äger under tid, då han icke uppbär

riksdagsmannaarvode, åtnjuta arvode för sitt revisorsuppdrag under sammanlagt

högst tre månader. Revisor, som icke är riksdagsman, äger under

samma tid åtnjuta arvode på enahanda sätt samt för den tid i övrigt, som

revisorsuppdraget varar, arvodet beräknat efter sammanträdesdagarnas antal.

Revisor, som tillika utövar riksdagsmannauppdraget och därför åtnjuter

arvode, äger under en period av sammanlagt högst tre månader för år,

varunder riksdagen är samlad, åtnjuta arvode med ett belopp motsvarande

240 kronor för månad. Till revisor som blivit vald till ordförande eller vice

ordförande utgår särskilt arvode med ett belopp av 500 kronor för år.

Statsutskottet vid 1948 års riksdag förutsatte, att frågan om revisorernas

arvoden toges under omprövning, därest ett system med fasta årsarvoden

för riksdagens ledamöter kornme att införas. I proposition nr 133 till innevarande

års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit införande av fasta årsarvoden

för riksdagsmännen från och med den 1 juni 1949, varvid arvodena

beräknats till belopp motsvarande vad som i verkligheten utgick till riksdagsmännen

under 1948 års riksdag. Konstitutionsutskottet har i sitt utlåtande

den 5 maj 1949, nr 23, med vissa smärre jämkningar tillstyrkt

Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Enligt utskottets förslag skulle arvodena

utgå med 6 650 kronor för år, om riksdagsmannen är bosatt å ort där

riksdag hålles, samt eljest med 8 866 kronor för år.

Jämväl för riksdagens revisorer torde det enligt bankoutskottets mening

vara lämpligt att införa fasta årsarvoden. Enligt § 72 riksdagsordningen i

dess av 1949 års riksdag fastställda lydelse skola revisorerna väljas årligen

inom sex dagar efter riksdagens början och därefter utöva sin befattning

till dess nytt val av revisorer ägt rum. För eu omläggning till årsarvoden

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 8 samt. Nr 37.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 37.

talar dessutom den omständigheten, att de bestämmelser angående månatligen

utgående arvoden, som provisoriskt beslutats av fjolårets riksdag,

i tillämpningen kunna leda till växlande resultat, beroende på de utbetalningsperioder,

som fastställas, samt på om riksdagen håller session eller ej.

Enligt bestämmelserna kan därjämte revisor, som tillika är riksdagsman,

för sitt revisorsuppdrag erhålla högre sammanlagt arvode än revisor, som

icke är riksdagsman.

Vad angår storleken av årsarvodena, synas dessa — i viss anslutning

till vad som förordats vid övergången till årsarvoden för riksdagsmännen

— böra fastställas med utgångspunkt från den totala ersättning, som högst

skuile kunna utgå enligt de av 1948 års riksdag fastställda grunderna. Årsarvodet

skulle således utgöra summan av tre månadsarvoden å 750 respektive

1 000 kronor samt tre månadsarvoden å 240 kronor. För revisor, bosatt

i huvudstaden, skulle årsarvodet sålunda bli 2 970 kronor och för annan

revisor 3 720 kronor. Någon skillnad i arvodesberäkningen för revisor, som

utövar eller icke utövar riksdagsmannauppdraget, synes ej böra finnas.

Enligt den nya organisationen torde revisorernas arbete komma att väsentligen

koncentreras till tiden den 16 augusti—den 15 december. Med hänsyn

härtill torde det icke vara lämpligt att fördela arvodet lika på samtliga

dagar av mandattiden. En dylik regel skulle ur rättvisesynpunkt vara mindre

tillfredsställande för det fall, att revisor nödgats frånträda sitt uppdrag,

så att hans suppleant måst inkallas. Utskottet vill därför föreslå, att av arvodet

till revisor bosatt i huvudstaden 570 kronor och till annan revisor

720 kronor skola anses belöpa på tiden från revisionens början till och med

den 15 augusti samt återstoden — 2 400 resp. 3 000 kronor — på mandattiden

därefter.

Beträffande utbetalningen av arvodena föreslår utskottet, att 570 resp.

720 kronor utbetalas vid mitten av augusti; återstoden torde böra utbetalas

med lika belopp vid mitten av envar av september—december månader.

I enlighet med det av utskottet ovan framlagda förslaget böra de fyra

första styckena i § 10 instruktionen ersättas med två nya stycken av den

lydelse, som framgår av härvid fogade Bilaga. Nuvarande femte stycket

om särskilda arvoden till ordföranden och vice ordföranden skulle kvarstå

oförändrat, varefter skulle tilläggas ett nytt stycke rörande utbetalningstider.

Vidare bör i nionde stycket, där hänvisning sker till tid, då riksdagsman

uppbär riksdagsmannaarvode, i stället hänvisas till tid, »då riksdagssession

pågår». Slutligen bör bestämmelsen i sista stycket, att vid

beräkning av arvode månaden skall räknas till 30 dagar, utgå.

De av utskottet föreslagna ändringarna synas böra träda i kraft den 1

juli 1949. Arvodena till de i år valda revisorerna torde böra utgå med fulla

årsbelopp, oaktat revisorerna utsetts först den 6 april 1949.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att, med tillämpning fr. o. m.

den 1 juli 1949, § 10 instruktionen för riksdagens revisorer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 37.

3

av stats-, banko- och riksgäldsverken skall hava den ändrade

lydelse, som framgår av härvid fogade Bilaga.

Stockholm den 10 maj 1949.

På bankoutskottets vägnar:

ÅKE WIBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Leander, Fahlander, Andersson

i Tidaholm, Grym, Persson i Vinslöv och Andersson i Örnsköldsvik; samt

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,

Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, Svensson i Alingsås, fru

Humla och herr Åqvist.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 37.

Bilaga.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 10 instruktionen för riksdagens revisorer av stats-,

banko- och riksgäldsverken.

Av 1948 års riksdag beslutad lydelse:

Föreslagen lydelse:

§ 10.

Revisor äger åtnjuta arvode med

2 970 kronor för år, om han är bosatt

i huvudstaden, samt eljest med 3 720

kronor för år.

Av arvodet anses 570 respektive 720

kronor belöpa på tiden från revisionens

början till och med den 15 augusti

samt 2 400 respektive 3 000 kronor

på återstående mandattid.

§ 10.

Revisor, som tillika utövar riksdagsmannauppdraget

och därför åtnjuter

arvode, äger under en period

av sammanlagt högst tre månader för

år varunder riksdagen är samlad åtnjuta

arvode med ett belopp motsvarande

240 kronor för månad.

Revisor, som tillika är riksdagsman,

äger under tid, då han icke

uppbär riksdagsmannaarvode, åtnjuta

arvode för sitt revisorsuppdrag under

sammanlagt högst tre månader.

Revisor, som icke är riksdagsman,

äger under samma tid åtnjuta arvode

på enahanda sätt samt för den tid i

övrigt, som revisorsuppdraget varar,

arvodet beräknat efter sammanträdesdagarnas

antal.

Arvodet utgår för revisor, som är

bosatt i huvudstaden, med ett belopp

motsvarande 750 kronor för månad

och för annan revisor med ett belopp

motsvarande 1 000 kronor för månad.

Till revisor, som blivit vald till ordförande eller vice ordförande,

särskilt arvode med 500 kronor för år.

utgår

A v arvodet utbetalas till revisor bosatt

i huvudstaden 570 kronor och

till annan revisor 720 kronor vid mit
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 37.

5

Av 1948 års riksdag beslutad lydelse:

Föreslagen lydelse:

ten av augusti. Återstoden av arvodet

utbetalas med lika belopp vid mitten

av envar av månaderna september—

december.

Under resa---äger revisor uppbära traktamente enligt traktaments
klass

A i allmänna resereglementet.

Vid resa till och från revisionen---är fråga.

Besöker revisor---i hemorten.

Revisor, som icke är riksdagsman, Revisor, som icke är riksdagsman,

äger vid resa till och från revisionen äger vid resa till och från revisionen

under tid, då riksdagsman uppbär

riksdagsmannaarvode, rätt till traktamente

enligt traktamentsklass A i

allmänna resereglementet.

Arvode och ----av riksgäldskontoret.

Vid beräkning---30 dagar.

under tid, då riksdagssession pågår,

rätt till traktamente enligt traktamentsklass

A i allmänna resereglementet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:338 Skrivelse till Konungen med förslag till ändrad lydelse av § 10 instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken. a1 i texten