Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1949-11-24 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

1

Nr 48.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

rörande pensionering genom statens pensionsanstalt

av vissa icke-statliga befattningshavare, m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 1 april 1949 dagtecknad proposition nr 200, sonr hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t a) att utfärda reglemente för pensionering genom statens pensionsanstalt

av vissa icke-statliga befattningshavare i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen förordats; b) att under de förutsättningar

och i den omfattning, som i propositionen förordats, vidtaga ändringar i

sålunda utfärdat reglemente; c) att med iakttagande av de huvudgrunder,

som i propositionen förordats, meddela de bestämmelser i övrigt, som erfordras

för pensionsregleringens genomförande; samt d) att under budgetåret

1949/50 till statens pensionsanstalts förfogande ställa medel för de

utgifter, som må bliva erforderliga för bestridande av kostnaderna för vissa

i propositionen angivna arbetsuppgifter; dels besluta, att pensionsåldern för

i statens tjänst anställd ordinarie sjuksköterskepersonal utom vid statens

sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka, ävensom ordinarie

barnmorskor från och med den 1 januari 1950 skall inträda vid utgången av

den kalendermånad, varunder 60 års ålder uppnås, dock under iakttagande

av övergångsbestämmelser av i propositionen angivet innehåll.

Såsom bilagor till statsrådsprotokollet i förevarande ärende (bil. 1—3) ha

fogats förslag till 1) reglemente för pensionering genom statens pensionsanstalt

av vissa icke-statliga befattningshavare; 2) kungörelse med övergångsbestämmelser

till nämnda reglemente; samt 3) kungörelse angående

tillämpning av nämnda reglemente å övningslärare vid högre kommunala

skolor in. fl. ■— Ifrågavarande förslag ha upprättats av den i det följande

omförmälda 1944 års pensionsutredning, och tillåter sig utskottet hänvisa

till desamma (prop. s. 229 o. f.).

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förchaft följande

i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren nr 301 av fröken Osvald jämte åtta av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 387 av herr Norup jämte

Iiihamj till riksdagens protokoll 191/9. 8 samt. Nr 48.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bankoatskottets utlåtande nr 48.

fjorton av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 200 måtte besluta

1) att sådan hos hushållningssällskap anställd hemkonsulent, till vilkens

avlöning staten bidrager, skall hänföras till pensionsklass 1: 22 samt

2) att befattningshavare hos Hushållningssällskapens förbund skola kunna

anslutas till statens pensionsanstalt»;

inom första kammaren nr 302 av herr Andrée jämte fyra av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 388 av herr Olsson i Mellerud

jämte tre av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner

hemställes, »att riksdagen måtte besluta dels att underläkare, anställd hos

landsting eller stad utanför landsting och inplacerad i löneplan, måtte beredas

pensionsrätt i SPA; dels att laboratoriesköterskor, anställda vid sjukhuslaboratorier,

alltjämt måtte bibehållas vid sin pensionsrätt i SPA»;

inom första kammaren nr 303 av herr Persson, Ivar, jämte sex av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 386 av herr Nilsson

i Svalöv jämte elva av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande

motioner hemställes, »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 200

måtte besluta att vid statsunderstödda folkhögskolor och lantmannaskolor

skola anställda husmödrar och vaktmästare kunna pensioneras genom statens

pensionsanstalt»;

inom andra kammaren nr 385 av herr Johnsson i Stockholm, i vilken

motion hemställes, »att riksdagen ville besluta, att för Stockholms stadsmissions

vidkommande rätt till tjänste- och familjepension ur SPA jämväl

skall tillkomma biträdande pastor»;

inom första kammaren nr 307 av herr Holmbäck jämte fem av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 396 av herr Hagård

jämte fem av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner

hemställes, »att riksdagen ville besluta, att jämväl Centralförbundet för

nykterhetsundervisning måtte beviljas möjlighet att vinna anslutning till

statens pensionsanstalt för sina befattningshavare eller, om detta yrkande

icke bifalles, att riksdagen ville hos Ivungl. Maj :t hemställa om proposition

till 1950 års riksdag, så att dylik anslutning möjliggöres»;

inom första kammaren nr 308 av herr Lindén jämte tre av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 395 av fröken Ager jämte

två av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes,

»att de provisoriska pensionsbestämmelserna komma att omfatta övningslärare

med en undervisningsskyldighet om lägst 15 veckotimmar samt vid

fortsättningsskolor en årlig undervisningsskyldighet om lägst 480 timmar;

att pensionsåldern för samtliga övningslärare sättes till 63 år; att pensionsklasserna

fastställas i överensstämmelse med vad motionärerna i den i motionen

intagna tabellen föreslagit; att de övningslärare, som nu åtnjuta

högre löner än som fastställts i riksdagens principbeslut, erhålla pension

enligt denna högre lön, antingen via statens pensionsanstalt eller därigenom

att det blir dem obetaget att, utan försämring av de från statens pensionsänstalt

utgående pensionsförmånerna, mottaga kommunal tilläggspension;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

3

samt att där kommunerna äro villiga att utbetala sådan tilläggspension,

dylik över huvud taget skall kunna erhållas utan försämring av de från

statens pensionsanstalt utgående pensionerna»;

inom första kammaren nr 309 av herr Åman jämte två av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 393 av fröken Höjer jämte

fyra av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes,

»att riksdagen måtte uttala, att Kungl. Maj :t vid utfärdande av

reglemente för statens pensionsanstalt måtte taga hänsyn till de synpunkter,

som här anförts, och att utredning även måtte verkställas om formerna

för statens pensionsanstalts framtida verksamhet»;

inom andra kammaren nr 394 av herr Bergstrand, i vilken motion hemställes,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av förslaget i proposition

nr 200 att läkarna vid de fristående centraldispensärerna inordnas i pensionsklass

1: 34»;

inom första kammaren nr 331 av herrar Åman och Fahlander samt inom

andra kammaren nr 422 av herr Kyling, i vilka likalydande motioner hemställes,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 200

med förslag rörande pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa

icke-statliga befattningshavare måtte besluta att för folkhögskolans rektorer

och lärare fastställa pensionsklasser beräknade i överensstämmelse med

de grunder, som i motionen föreslagits»;

inom första kammaren nr 332 av herr Persson, Ivar, jämte sju av kammarens

övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 419 av herr Malmborg

i Skövde jämte tre av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande

motioner hemställes, »att riksdagen måtte beträffande beräkningen av pensionsklasser

för i proposition nr 200 med förslag rörande pensionering genom

statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare under

A-befattningar upptagna befattningar vid statsunderstödd folkhögskola besluta,

att ifrågavarande befattningar skola upptagas i pensionsklass motsvarande

slutlön inom varje befattning med in natura i lön ingående förmåner

upptagna till ett värde, vilket kan antagas motsvara det verkliga, att

hemställa till Kungl. Maj:t att för varje ifrågavarande befattning efter prövning

i enlighet med ovanstående vidtaga sådana modifikationer i det i propositionen

nr 200 framställda förslaget till pensionsklasser, att pensionsklasserna

för varje grupp befattningshavare grundas på den reella slutlönen

för varje grupp samt i samband därmed verkställa uppflyttning av föreslagna

pensionsklasser i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, dock högst

två pensionsklasser för varje under A-befattningar upptagna befattningar

vid statsunderstödd folkhögskola»;

inom första kammaren nr 333 av herr Sanne och herr Petersson, Emil,

samt inom andra kammaren nr 423 av fröken Höjer jämte två av kammarens

övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes, »att riksdagen

måtte besluta, all frågan om höjning av pensionsåldern för sköterskor

in. fl. vid de kommunala sinnessjukhusen får anstå tills ytterligare utredning

skett»;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

inom första kammaren nr 334 av herr Sunne och herr Petersson, Emil,

samt inom andra kammaren nr 424 av fröken Höjer jämte fyra av kammarens

övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes, »att riksdagen

måtte besluta den ändringen av förslagets 37 § 2 mom., att vikarie

å befattning, som enligt reglementet är förenad med tjänstepensionsrätt för

innehavaren, icke erhåller minskning av eventuellt utgående tjänstepension»

;

inom första kammaren nr 335 av herr Ohlon jämte två av kammarens övriga

ledamöter samt inom andra kammaren nr 421 av herr Edberg jämte

två av kammarens övriga ledamöter, i vilka likalydande motioner hemställes,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 200

måtte med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit besluta det tillägg till den

vid propositionen fogade förteckningen, att under ’I. Undervisningsväsendet’

infogas en ny rubrik ''Handelshögskolan i Göteborg’ och därunder ''Professor’

(pensionsklass:) ’1:37’ (i 10 § avsedd levnadsålder:) ’65’ (bestämmelse

ur § 39:) ’10 a)’»; samt

inom andra kammaren nr 420 av fröken Vinge och herr Wallentheim,

i vilken motion hemställes, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det

framlagda .förslaget, att pensionsrätt i statens pensionsanstalt må tillkomma

även skolpsykologer och de särskilda konsulenter för vissa ämnen, speciellt

övningsämnen, som tillsättas i vissa större skoldistrikt.

Beträffande motiveringen för Kungl. Maj :ts förslag ävensom för de i motionerna

framställda förslagen får utskottet, i den mån redogörelse för desamma

icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

I. Inledning.

Den till statens pensionsanstalt (SPA) förlagda pensioneringen av ickestatliga

befattningshavare sker dels enligt reglementet för pensionsanstalten

den 31 december 1919 (nr 878) och dels enligt de för de högre kommunala

skolorna och folkskolan gällande särskilda tjänste- och familjepensionsreglementena.

Förutom denna till det statsunderstödda pensionsväsendet hänförliga

pensionering omfattar SPA:s verksamhet pensionering av arbetare

i statens tjänst inom vissa förvaltningsområden, varjämte SPA:s styrelse

i egenskap av direktion för lärarinnornas pensionsanstalt handhar pensioneringen

av lärarinnor vid vissa statsunderstödda enskilda läroanstalter.

I det följande bortses från pensioneringen av arbetare i statens tjänst och,

där ej annat framgår, även från den pensionering av icke-statliga befattningshavare,

som sker enligt andra pensionsbestämmelser än reglementet

för SPA.

Grunderna för den pensionering av icke-statliga befattningshavare, som

staten utövar genom statens pensionsanstalt, ha i den mån de innefattas i

reglementet för pensionsanstalten sedan länge varit i behov av omprövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

5

Bestämmelserna för ifrågavarande pensionering ansluta sig till sitt innehåll

i viss mån till de grunder, som vid reglementets tillkomst år 1919 gällde

beträffande pensionering av civila statstjänstemän. Mot bakgrunden av den

utveckling, som sedermera ägt rum i fråga om statstjänstemännens pensionering,

ha bestämmelserna kommit att framstå såsom alltmera otidsenliga.

Samtidigt har frågan om pensioneringsverksamhetens avgränsning vunnit

ökad aktualitet. Detta sammanhänger med att pensioneringen efter hand

fått allt större omfattning men även med att tvekan i vissa fall uppkommit

beträffande det berättigade eller lämpliga i att utvidga pensioneringen till

att omfatta nya grupper av befattningshavare.

Omprövning är sålunda påkallad icke blott av det frågekomplex, som

avser själva pensionsgrunderna, utan även beträffande frågan om det sätt,

varpå pensioneringsverksamheten bör avgränsas ur olika principiella och

praktiska synpunkter.

En utredning av ifrågavarande problem har numera kommit till stånd genom

1944 års pensionsutredning, som framlagt resultatet av sina överväganden

i ämnet i ett den 30 oktober 1948 dagtecknat betänkande med förslag

angående pensionering genom SPA av vissa icke-statliga befattningshavare

(SOU 1948: 47) A I betänkandet har framlagts förslag till nytt reglemente

för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga

befattningshavare. Detta reglementsförslag bygger i huvudsak på de pensioneringsprinciper,

som kommit till uttryck i de för statstjänstemännen

gällande pensionsbestämmelserna. Vidare framlägges förslag till provisorisk

pensionsreglering för vissa kategorier av övningslärare in. fl.

Föredragande departementschefen anför i detta sammanhang huvudsakligen

följande:

»Redan i detta sammanhang vill jag förutskicka, att jag finner åtskilliga

av de synpunkter beaktansvärda, som i remissyttrandena anlagts på frågan

om pensioneringens omfattning. Jag anser därför skäl föreligga att göra det

definitiva lösandet av denna fråga beroende på ytterligare utredning. Därest

i enlighet härmed fråga nu närmast blir om en provisorisk gränsdragning,

synas i en del fall tillräckliga skäl icke finnas att genomföra förslag om undantagande

från pensioneringen av grupper, som nu äro inordnade under

densamma. Att frågan skulle bliva om ett provisorium bör å andra sidan

icke utgöra något ovillkorligt hinder mot att i pensioneringen medtaga nya

grupper, då skäl därtill anses föreligga; uppenbarligen är dock en viss försiktighet

härvidlag påkallad. Vad härefter angår pensioneringens utformning

och frågan huruvida en pensionsreglering nu hör genomföras efter de

av pensionsutredningen uppdragna riktlinjerna, anser jag mig kunna i denna

del i huvudsak biträda utredningens förslag, vilket i stort sett avser att

bereda ifrågavarande icke-statliga befattningshavare samma pensionsrätt 1

1 Utredningen har bestått av generaldirektören E. V. Sverne, ordförande, ledamoten av riksdagens

första kammare bibliotekarien Ebon Andersson, statskommissarien E. O. F. Björn, förbundsdirektören

i Svenska landstingsförbundet I. Dahlgren samt numera framlidne f. d. direktören

i SPA S. Lindstedt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

som statstjänstemännen. Jag är således beredd att på grundval av det föreliggande

förslaget förorda, att en pensionsreglering enligt däri angivna huvudgrunder

genomföres den 1 januari 1950. Beträffande de önskemål, som

vissa remissmyndigheter framfört om underlättande i pensionshänseende av

en övergång melan olika arbetsgivare och om en mera fullständig tillämpning

inom den statliga pensioneringen än för närvarande av grundsatsen om

pensionsrättens oantastbarhet, vill jag erinra om att riksdagen i olika skrivelser

till Kungl. Maj :t hemställt om allmän översyn av pensionsreglementena

och oantastbarhetsprincipens tillämpning. En utredning härom synes

mig kunna igångsättas under den närmaste framtiden. Den uppfattning,

som framkommit i vissa remissyttranden om att den pensionsnivå, som tillläinpas

för statstjänstemännen, icke kan godtagas för andra närstående befattningshavargruppers

vidkommande, anser jag mig icke kunna biträda.

Jag vill härvid erinra om att denna pensionsnivå, som är av så sent datum

som den 1 juli 1947, för statstjänstemännens del godtagits av tjänstemannaorganisationer,

till vilka i betydande utsträckning även de här avsedda personalkategorierna

äro anslutna, och att statsmakterna för sin del funnit

ifrågavarande nivå skälig.

Vad angår det förslag pensionsutredningen efter särskilt uppdrag utarbetat

rörande provisorisk reglering av pensionsförhållandena för dels sådana

kategorier av övningslärare, å vilka gällande reglemente för statens

pensionsanstalt äger tillämpning, dels ock befattningshavare vid statsunderstödda

privatläroverk, sammanhänger behovet av en dylik pensionsreglering

nära med att den lönereglering för övningslärare vid olika statliga

och kommunala skolformer, varom principbeslut fattades vid fjolårets

riksdag, befunnits icke kunna genomföras under budgetåret 1949/50

och att förslag ej heller ansetts kunna föreläggas innevarande års riksdag

om lönereglering för befattningshavare vid de statsunderstödda privatläroverken.

Den förra av dessa löneregleringsfrågor sammanhänger organisatoriskt

i viss mån med den sedan flera decennier olösta frågan om anställnings-

och avlöningsförhållanden för kyrkomusiker, i det att man förutsatt

att övningslärartjänster i största möjliga utsträckning skola anordnas som

heltidstjänster — i den mån så erfordras genom inrättandet av s. k. kombinerade

tjänster — samtidigt som i det föreliggande utredningsförslaget

rörande kyrkomusiker förutsatts, att dessa skola kunna erhålla fyllnadstjänstgöring

i skola. Angivna förhållande gör det uppenbarligen önskvärt,

att båda omregleringarna genomföras samtidigt. Senare denna dag torde

komma att föreslås avlåtande av proposition till riksdagen rörande principbeslut

om lönereglering för kyrkomusiker, och om sådant beslut fattas föreligger

möjlighet att vidtaga organisatoriska förberedelser till övningslärar-

och kyrkomusikerreformernas genomförande.1 Med utgångspunkt

härifrån och från att det skall bliva möjligt att för nästa års riksdag

vid början av dess vårsession anmäla förslag till avlöningsbestäm- 1

1 Prop. nr 199/1949 ang. kyrkomusiker har numera godkänts av riksdagen (första lagutsk.

uti. nr 39; riksd. skr. nr 327).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottcts utlåtande nr 48.

7

melser för ifrågavarande personalgrupper, anser jag det kunna förutsättas

att det blir möjligt att genomföra berörda omregleringar den 1

juli 1950. Vad de statsunderstödda privatläroverkens befattningshavare

beträffar synes det i och för sig naturligt att dessas anställnings- och

avlöningsförhållanden ordnas med motsvarande statliga och kommunalanställdas

som förebild, och med hänsyn till de beträffande dessa skolor föreliggande

särskilda förhållandena —- huvudmännens svaga ekonomiska

ställning och det allmännas intresse av skolornas verksamhet bl. a. med

hänsyn till svårigheten att vid andra skolor absorbera elevmaterialet —

torde man enligt min mening våga räkna med att en principiell likställighet

härvidlag kan genomföras den 1 juli 1950. Med hänsyn till nu anförda

omständigheter ha skäl ansetts tala för att en reglering av pensionsförhållandena

för övningslärarna och privatläroverkens lärare icke skall

anstå längre än nödvändigt utan genomföras samtidigt med ikraftträdandet

av nytt reglemente för statens pensionsanstalt. Fråga har emellertid

härvid endast ansetts kunna bliva om provisoriska anordningar, som mera

syfta till att underlätta en tillämpning av det avsedda nya reglementet för

statens pensionsanstalt på dessa grupper än till att på förhand uttaga de

konsekvenser i pensionshänseende, som kunna beräknas följa på en lönereglering.

Det från angivna utgångspunkter av 1944 års pensionsutredning

utarbetade förslaget till provisorisk pensionsreglering synes mig efter vissa

jämkningar godtagbart; jag återkommer i det följande till denna fråga.

I skilda sammanhang har frågan om en förbättring av s. k. äldre pensioner

från statens pensionsanstalt förts på tal. Därest en pensionsreglering

för aktiv personal kommer till stånd i enlighet med vad jag här förordat,

synes mig anledning finnas att upptaga denna fråga till närmare övervägande.

En utredning av detta spörsmål bör således enligt min uppfattning

numera komma till stånd. Vid denna synes även förtjänt att övervägas,

huruvida och i så fall på vilka vägar pension kan beredas ett

mindre antal manliga f. d. lärare vid de statsunderstödda privatläroverken,

för vilkas pensionering huvudmännen icke sörjt på ett sätt, som kan anses

tillfredsställande.»

Kungl. Maj :t har numera genom beslut den 3 juni 1949 uppdragit åt pensionsanstalten

att verkställa ifrågavarande utredning.

II. Allmänna förutsättningar för statens medverkan till pensionering

av icke-statliga befattningshavare.

De befattningar, som äro eller kunna bli förenade med pensionsrätt enligt

reglementet för SPA, kunna efter det verksamhetsområde, vartill de

böra, indelas i följande huvudgrupper, nämligen befattningar inom undervisningsområdet

(f. n. omkring 2 600 befattningar), hälso- och sjukvården

samt socialvården (sammanlagt omkring 14 800 befattningar), polisväsendet

(omkring 1 400 befattningar), jordbruket med binäringar (omkring 200

befattningar), sjömanshusen (omkring 70 befattningar) och de kungl. leal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

rarna (omkring 300 befattningar). Härtill komina vissa befattningar inom

kyrkoväsendet, som äro eller kunna bli förenade med pensionsrätt avseende

endast familjepension (omkring 40 befattningar). Inom de skilda verksamhetsområdena

är pensioneringens omfattning begränsad sålunda, att

pensioneringen förbehålles befattningshavare inom viss gren av verksamhetsområdet

eller viss grupp av befattningshavare inom verksamhetsområdet

eller gren därav. Pensioneringen enligt reglementet för SPA omfattar, på

sätt av det anförda framgår, f. n. omkring 19 000 befattningshavare.

De befattningshavare, som omfattas av pensioneringen, tillhöra i allmänhet

verksamhetsgrenar, som till större eller mindre del finansieras genom

bidrag av statsmedel. Det förekommer dock, att befattningshavare äro anslutna

till SPA utan att något särskilt statsbidrag utgår till verksamheten.

Detta är fallet särskilt i fråga om befattningshavare inom hälso-, sjuk- och

socialvården, där krav på statsbidrag i allmänhet ej uppställts såsom villkor

för pensionsrätt.

1944 års pensionsutredning har närmast utgått från det bestående förhållandet,

att statens medverkan till pensionering av icke-statliga befattningshavare

innebär en form av statsunderstöd till den verksamhet, inom

vilken dessa befattningshavare äro anställda. Från denna utgångspunkt

har frågan om avgränsningen av den statliga pensioneringsverksamheten

med avseende å icke-statliga befattningshavare i stort sett kommit att sammanfalla

med frågan, vilken verksamhet staten har anledning att understödja

i ifrågavarande form. Pensionsutredningen förutsätter, att fråga skall

vara om sådan verksamhet eller gren av verksamhet, som står staten nära

och som genom statsmakternas åtgärder av ena eller andra slaget utmärkts

som en på staten ankommande angelägenhet, ehuru den handhaves av ickestatligt

organ. Vad som i sista hand borde vara avgörande vore att staten

och det allmänna hade ett så påtagligt intresse av verksamheten, att

denna kunde sägas falla inom ramen för den offentliga samhällsverksamheten.

Jämte denna primära avgränsningsregel har utredningen uppställt

en supplementär regel, enligt vilken den statsunderstödda pensioneringen

i allmänhet endast bör omfatta sådana befattningshavare, på vilkas arbetsinsats

den verksamhet, som staten vill främja, är mera direkt beroende

och beträffande vilka inflytande på kompetens och anställningsvillkor är

önskvärt från statens sida. Utredningen har emellertid ansett påkallat att

undantag från denna begränsningsregel göres i fråga om sådan verksamhet

eller gren av verksamhet, som ekonomiskt och organisatoriskt står staten

särskilt nära.

Med tillämpning av nu angivna regler har pensionsutredningen kommit

fram till en gränsdragning för statens medverkan till pensionering av ickestatliga

befattningshavare, vilken innebär inskränkningar eller utvidgningar

på enstaka punkter men i det stora hela sammanfaller med den nuvarande.

Utredningens förslag är icke enhälligt. I huvudfrågorna ha särskilda yttranden

avgivits av två av utredningens ledamöter (herrar Björn och Dahlgren).

Dessa ha visserligen biträtt den av utredningen i första hand uttalade

uppfattningen att en statsunderstödd pensionering bör i princip förbehållas

befattningshavare inom sådan verksamhet eller gren av verksam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

9

het, som står staten nära och som genom statsmakternas åtgärder av ena

eller andra slaget utmärkts såsom en på staten ankommande angelägenhet.

Reservanterna ha däremot icke ansett hållbart att vid avgörande av frågan

om pensioneringsvillkoren för personal, som är knuten till en och samma

verksamhet, differentiera allt efter befattningshavarnas större eller mindre

betydelse för verksamheten; har verksamheten befunnits ha sådan karaktär

att staten bör ekonomiskt medverka till pensioneringen av dess personal,

bör enligt reservanternas mening pensioneringen omfatta alla befattningshavare,

som eljest i fråga om anställningsförhållandena fylla uppställda

fordringar. Härutöver ha emellertid reservanterna uttalat, att statlig pensionering

av icke-statliga befattningshavare icke nödvändigtvis behövde utgöra

statsunderstödd pensionering, utan att den statsunderstödda pensioneringen

i statens pensionsanstalt borde kompletteras med en icke statsunderstödd

pensioneringslinje.

Departementschefen har i huvudsak anfört:

För egen del har jag funnit åtskilliga av de synpunkter beaktansvärda,

som framkommit i de särskilda yttrandena av två ledamöter i pensionsutredningen

och som jämväl omfattas av ett flertal remissinstanser. Jag anser

sålunda förtjänt av närmare övervägande, huruvida icke den statsunderstödda

pensioneringen inom statens pensionsanstalt bör kompletteras med

en icke statsunderstödd. Lösningen av denna fråga skulle visserligen i stort

sett kunna anses ligga innesluten i det av berörda reservanter framförda

förslaget till utvidgning av den statsunderstödda pensioneringen och om

införande av en av huvudmännen helt bekostad pensioneringslinje. Vid

ett genomförande av ett sådant förslag anmäla sig emellertid vissa spörsmål

av den art att de påkalla särskild eller förnyad utredning. Hit höra

icke blott frågan om den s. k. oantastbarhetsprincipen utan även sådana

spörsmål som frågan om gränsdragning mellan områden för den statsunderstödda

och den icke statsunderstödda pensioneringen, frivillig eller obligatorisk

anslutning till pensioneringen, fonderingsfrågan och frågan om grunder

för utmätande av de pensionskostnader som skola av huvudmännen bestridas

m. in.

Vid en blivande utredning bör även uppmärksammas frågan om förhållandet

i fortsättningen mellan pensionsanordningarna för sådana personalgrupper,

för vilka avlöningsförhållandena helt regleras genom statens försorg,

och pensionsanordningarna för övriga personalgrupper och i allmänhet

eftersträvas att erhålla en så klar gränsdragning i olika avseenden som

möjligt. Vid inrättande av en icke statsunderstödd pensioneringslinje i statens

pensionsanstalt uppkomma vidare särskilda frågor om förhållandet

mellan å ena sidan staten såsom huvudman för pensioneringen och å andra

sidan inrättningar för pensionering av personal, vilken skulle kunna inbegripas

i en av statens pensionsanstalt handhavd pensionering av icke-statliga

befattningshavare. Det torde böra ankomma på en blivande utredning

att jämväl klarlägga dessa frågor.

En revision av gällande bestämmelser för SPA-pensioneringen är emellertid

starkt påkallad, icke blott med hänsyn till det trängande behovet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

av bestämmelsernas modernisering utan även med hänsyn till angelägenheten

av att åstadkomma i möjligaste mån enhetliga pensioneringsgrunder

inom det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.

Jag har i stort sett ansett mig kunna förorda anslutning till statens pensionsanstalt

i de fall, då detta föreslagits av pensionsutredningen. Även i

några andra fall synas mig bärande skäl vara anförda för en dylik anslutning.

Jag anser emellertid, att nyanslutning under förhandenvarande omständigheter

icke bör ske i andra än fullt klara fall. Slutligen bör framhållas

att den omständigheten, att viss befattning bibehålies eller inordnas under

den statsunderstödda pensioneringen, icke bör betraktas som prejudicerande

vid gränsdragningsfrågans fortsatta behandling.

Vad särskilt angår ett av statskontoret framfört förslag, att som villkor

för anslutning till den statsunderstödda SPA-pensioneringen under alla förhållanden

bör gälla att befattningshavaren i och för sin tjänst icke är tillförsäkrad

tjänste- eller familjepensionsrätt i eljest av huvudmannen vidtagen

ordning, finner jag detta böra beaktas vid den slutliga utformningen av

pensionsreglementet därigenom att en föreskrift meddelas innefattande befogenhet

för Kungl. Maj :t att med tillämpning av reglementets bestämmelser

om sammanträffande av förmåner förordna om minskning av reglementsenlig

förmån med hänsyn till dylik av huvudmannen utfäst förmån. Vad

angår de till pensionsanstalten nu anslutna befattningshavarna, bör reduktion

icke i något fall ifrågakomma i vidare mån än den reglementsenliga

förmånen jämte den av huvudmannen särskilt ordnade pensionen överstiger

den sammanlagda pensionsförmån befattningshavaren haft att påräkna enligt

de för honom omedelbart före reglementets ikraftträdande gällande statliga

och icke-statliga pensioneringsgrunderna för den av honom då innehavda

befattningen.

Slutligen vill jag — med anledning av förslag i ett par remissyttranden

■—■ uttala, att jag icke är beredd förorda att åtgärder vidtagas för införande

av möjlighet att erhålla statsbidrag till privat pensionering. Jag vill erinra

om att statsmakterna intagit denna ståndpunkt i åtskilliga fall, där valet

stått mellan anslutning till statens pensionsanstalt och statsbidrag till privatpensionering.

Anledning att nu intaga en annan ståndpunkt synes mig

icke föreligga.

III. Detaljfrågor rörande avgränsningen av pensioneringen i

statens pensionsanstalt.

1. Undervisningsväsendet.

1944 års pensionsutredning. Inom undervisningsväsendet omfattar den nuvarande

SPA-pensioneringen bl. a. övningslärare vid folkskolor och högre

kommunala skolor. Dessa lärare förutsättas av pensionsutredningen skola bibehållas

vid pensionsrätt enligt nu gällande reglemente för SPA i avvaktan

på lösning av den aktuella frågan om pensionsreglering för övningslärare i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

11

allmänhet. I övrigt föreslår utredningen, att under SPA-pensioneringen skola

inbegripas följande befattningshavargrupper.

. 1) Lärare vid fortsättningsskola,

2) lärare vid stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på landet tillhörig läroanstalt,

som tjänar samma ändamål som folkskola,

3) lärare samt sådan husmoder vid elevhushåll, som tillika är lärarinna,

vid statsunderstödd folkhögskola,

4) vissa fast anställda befattningshavare vid institut för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning (socialinslitut),

5) ämneslärare vid statsunderstött, med allmänt läroverk förenat kommunalt

gymnasium,

6) ämneslärare vid specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och sltogsstuderande,

7) lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild anstalt för yrkesundervisning,

8) lärare vid kommunalt eller enskilt statsunderstött seminarium för utbildande

av lärare för yrkesundervisning eller undervisning i hushållsgöromål

eller kvinnlig slöjd,

9) lärare vid bergsskolan i Filipstad, Lennings textiltekniska institut i

Norrköping och textilinstitutet Borås,

10) lärare vid statsunderstött handelsgymnasium,

11) föreståndare och lärare vid statsunderstödd lantbruks-, lantmannaeller

lanthushållsskola, statsunderstödd trädgårdsskola (fruktodlingsskola),

lanthushållningsseminariet å Rimforsa ävensom vid statsunderstödd yrkesskola

för jordbruket,

12) lärare vid statsunderstödd skola tillhörande barna- och ungdomsvården,

vissa lärare vid statsunderstödd sinnesslöskola eller epileptikerskola,

lärare vid statsunderstödd förskola för dövstumma barn samt vissa

lärare vid statsunderstödd vanföreanstalt,

13) bibliotekarie vid den statsunderstödda biblioteksverksamheten i Tornedalen

(huvudbiblioteket) samt

14) landsantikvarie, till vilkens avlönande staten bidrager.

I jämförelse med vad nu gäller innebär detta förslag å ena sidan, att pensioneringens

omfattning inskränkes såtillvida, att den nuvarande möjligheten

att till pensioneringen ansluta befattningshavare vid vissa slag av enskilda

läroanstalter kommer att kvarstå endast för skola tillhörig stiftelsen

Sunnerdahls hemskolor på landet och att föreståndarbefattningen vid August

Abrahamsons stiftelse å Nääs uteslutes från pensioneringen.

Utredningsförslaget innebär å andra sidan en utvidgning av pensioneringen

därigenom, att möjlighet till upptagande i pensioneringen skulle beredas

ämneslärare vid vissa statsunderstödda kommunala gymnasier och vissa

befattningshavare vid socialinstituten ävensom följande befattningshavare

vid undervisningsväsendet i viss mån närstående verksamhetsgrenar,

nämligen bibliotekarie vid den statsunderstödda biblioteksverksamheten i

Tornedalen samt med statsbidrag avlönade landsantikvarier.

Beträffande motiveringen för utredningens förslag i dessa delar hänvisar

utskottet till s. 44—48 i propositionen. Remiss]]ttrandena över förslaget i

förevarande delar återfinnas å s. 48—59 i propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

2. Hälso- och sjukvården.

1944 års pensionsutredning. Under denna rubrik upptar pensionsutredningen

till granskning dels viss verksamhet inom hälsovården av mera allmänt

hygienisk karaktär, dels vissa verksamhetsgrenar inom den personligt inriktade

hälso- och sjukvården, dels ock verksamhet för utbildning av och

arbetsförmedling för sjuksköterskor.

Vad först angår verksamhet inom hälsovården av allmänt hygienisk karaktär,

förekommer SPA-pensionering endast beträffande vissa kommunalt

anställda veterinärer samt besiktningsveterinärer vid enskilda slakterier,

som ställts under offentlig kontroll (kontrollslakterier). Pensionsutredningen

föreslår, att den medverkan som staten lämnat till pensioneringen

av ifrågavarande kommunalt och enskilt anställda veterinärer genom anslutning

till SPA avvecklas. Motiveringen härför återfinnes å s. 59—60 i

propositionen.

Beträffande verksamhet inom den personligt inriktade hälso- och sjukvården

eller för utbildning av och arbetsförmedling för sjuksköterskor föreslår

utredningen, att nedan angivna befattningshavargrupper skola få anslutning

till SPA-pensioneringen.

A. Sluten vård.

1. Vid vårdanstalt, varå lagen den 20 december 1940 om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus äger tillämpning, med undantag av akademiska

sjukhuset i Uppsala: dels av Kungl. Maj :t utnämnd överläkare vid

lasarett (lasarettsläkare), sanatorium (sanatorieläkare) och epidemisjukhus

(epidemisjukhusläkare), dels av Kungl. Maj :t utnämnd läkare vid sjukstuga

(sjukstugeläkare), dels ock barnmorska, husmoder, sjukgymnast, sjuksköterska

och social kurator.

2. Vid kuranstalt, ansluten till pensionsstyrelsen, statsunderstödd enskild

anstalt för kirurgisk tuberkulos (kustsanatorium) och statsunderstödd vanföreanstalt:

dels av Kungl. Maj :t utnämnd överläkare vid kustsanatorium

och vanföreanstalt samt överläkare vid kuranstalt, dels husmoder, sjukgymnast,

sjuksköterska och social kurator, dels ock annan till läkarpersonal ej

hänförlig befattningshavare.

3. Vid sanatorium tillhörande Konung Oscar II:s jubileumsfond: dels

överläkare, dels ock husmoder, sjuksköterska och social kurator.

4. Vid sinnessjukhus, inrättat av stad som åtnjuter statsbidrag för av staden

ombesörjd sinnessjukvård, ävensom annan ovan ej upptagen statsunderstödd

kommunal eller enskild, av allmännyttig sammanslutning eller stiftelse

driven vårdinrättning avsedd för hälso- eller sjukvård (förlossningsvård)

: barnmorska, husmoder, sjuksköterska och social kurator.

5. Vid enskild, icke statsunderstödd, av allmännyttig sammanslutning eller

stiftelse med vederbörligt tillstånd driven inrättning för förlossningsvård

eller sjukvård: barnmorska, husmoder och sjuksköterska.

6. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala: dels överläkare, dels barnmorska,

husmoder, sjukgymnast, sjuksköterska och social kurator, dels ock annan

till läkarpersonal ej hänförlig befattningshavare.

B. Öppen vård.

1. I allmän hälso- och sjukvård m. m.: dels extra provinsialläkare, avlönad

med bidrag av staten, dels distriktsbarnmorska, avlönad med bidrag av

staten, dels distriktssköterska, avlönad med bidrag av staten, dels annan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

13

kommunalt anställd barnmorska eller sjuksköterska, dels ock sjukgymnast

vid särskild poliklinik för sjukgymnastik och massage, som drives av

landsting eller stad utanför landsting.

2. I statsunderstödd dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande:

dels av medicinalstyrelsen förordnad läkare vid fristående centraldispensär,

dels ock sjuksköterska.

3. I vård, som bedrives av allmännyttig sammanslutning eller stiftelse:

sjuksköterska.

4. I statsunderstödd folktandvård: dels föreståndare för centraltandpoliklinik,

dels distriktstandläkare, distriktstandsköterska samt annan fast anställd

tandläkare och tandsköterska med tjänstgöring av viss omfattning,

dels ock tandtekniker.

C. Utbildning av och arbetsförmedling för sjuksköterskor.

1. Föreståndarinna och lärarinna (instruktionssköterska) vid godkänd

sjuksköterskeskola.

2. Föreståndarinna vid godkänd sjuksköterskebyrå.

Detta förslag innebär såväl vissa utvidgningar som vissa begränsningar

av SPA-pensioneringen. Förslagets huvudsakliga verkningar härutinnan låta

sig lättast överblickas, om befattningshavarna omgrupperas efter arten av

sina arbetsuppgifter och en undersökning av varje särskild dylik befattningshavargrupp

därefter företages. Den närmast till hands liggande grupperingen

torde vara en indelning i läkare, barnmorskor, husmödrar, sjukgymnaster,

sjuksköterskor, sociala kuratorer, tandläkare, tandsköterskor, tandtekniker,

föreståndarinnor och lärarinnor vid sjuksköterskeskolor, föreståndarinnor

vid sjuksköterskebyråer samt andra befattningshavare. Utredningens

förslag innebär icke någon förändring i fråga om pensioneringens omfattning

beträffande barnmorskor, husmödrar, sjukgymnaster, tandläkare, tandsköterskor,

föreståndarinnor och lärarinnor vid sjuksköterskeskolor eller

föreståndarinnor vid sjuksköterskebyråer. Förslaget innebär däremot vissa

ändringar i fråga om de inom SPA-pensioneringen redan nu företrädda

grupperna läkare och sjuksköterskor varjämte möjlighet till pensionering

genom SPA:s försorg skall beredas sociala kuratorer inom den slutna vården,

tandtekniker inom den statsunderstödda folktandvården ävensom befattningshavare

i allmänhet vid akademiska sjukhuset i Uppsala, de till

pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna, anstalterna för kirurgisk tuberkulos

och vanföreanstalterna.

Beträffande läkarna innebär förslaget å ena sidan en inskränkning av pensioneringen

såtillvida, som från densamma skulle uteslutas förste underläkare,

tillika biträdande överläkare, vid till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalter

och sådan extra provinsialläkare, till vilkens avlöning staten icke

bidrager.

Utredningsförslaget innebär å andra sidan en utvidgning av läkarpensioneringen

genom alt i densamma skulle upptagas de läkare vid sjukhusen

i Uppsala och Lund samt Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier, som enligt

särskilt stadgande i nu gällande reglemente för SPA äro undantagna från

pensioneringen, ävensom av Kungl. Maj:t utnämnda epidemisjukhusläkare

och sjukstugeläkare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

I fråga om SPA-pensioneringen av sjuksköterskor innebär pensionsutredningens

förslag, att från pensioneringen undantagas sjuksköterskor anställda

i sjukvård, som anordnats av bruk, fabrik eller därmed jämförliga företag

för anställd personal och dess familjer.

Förutom de nu redovisade huvudsakliga och mera direkta verkningarna

av pensionsutredningens förslag kommer detsamma att medföra vissa indirekta

verkningar på pensioneringens omfattning, vilket sammanhänger

med att den begränsning till vissa slag av huvudmän, som f. n. gäller i fråga

om pensioneringen av husmödrar och sjuksköterskor in. fl. föreslås i viss

mån modifierad, samtidigt som den skulle utsträckas till att gälla även för

barnmorskor.

I detta sammanhang behandlar pensionsutredningen även frågan om pensionering

av föreståndare och föreståndarinnor för sjukvårdsanstalter och

anför härom att det ej ansetts behövligt att bland de befattningshavare vid

den slutna sjukvården som skola erhålla anslutning till SPA särskilt upptaga

föreståndare och föreståndarinnor, då någon föreståndare i sådan vård

hittills icke ifrågakommit till erhållande av pensionsrätt och alla de till

SPA anslutna befattningshavare, som kunna betraktas som föreståndarinnor,

äro sjuksköterskor och i sådan egenskap kunna få en efter avlöningen

avpassad tillfredsställande pensionsrätt.

Beträffande motiveringen för utredningens förslag i ovan angivna delar

hänvisar utskottet till s. 61—66 i propositionen.

Remissyttrandena i hithörande delar återfinnas å s. 67—79 i propositionen.

3. Socialvården.

1944 års pensionsutredning. Enligt pensionsutredningens förslag till avgränsning

av SPA:s pensionsverksamhet på socialvårdens område skulle

pensioneringen komma att omfatta de grupper, som framgå av följande

sammanställning.

A. Anstaltsvård.

Vid av kommun, allmännyttig sammanslutning eller stiftelse bedriven

vårdinrättning av följande slag, nämligen statsunderstött vårdhem för barn

(barnhem), statsunderstödd skola tillhörande barna- och ungdomsvården,

statsunderstödd erkänd eller enskild alkoholistanstalt, i fattigvårdslagen avsett

statsunderstött arbetshem samt vårdhem för åldringar (ålderdomshem)

: dels föreståndare för vårdanstalt, dels föreståndarinna för vårdanstalt,

biträdande föreståndarinna vid barnhem eller kommunalt ålderdomshem,

husmoder och sjuksköterska, dels läarrinna vid barnhem (mödrahem)

för meddelande av särskild utbildning i barnavård eller husligt arbete under

förutsättning att statsbidraget beräknats med hänsyn till dylik utbildning,

dels ock annan befattningshavare vid erkänd alkoholistanstalt.

B. Social hemhjälpsverksamhet.

Heltidsanställd hemvårdarinna, till vilkens avlöning staten bidrager.

C. Sjukförsäkringsverksamhet.

Verkställande tjänsteman hos sådan allmän sjukkassa, som omförmäles

i lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

15

Pensionsutredningens förslag i fråga om personal i anstaltsvård innebär,

att SPA-pensioneringen liksom hittills skall omfatta vissa befattningshavare

i vård av barn och åldringar samt fattiga och alkoholister. Förslaget innebär

emellertid i dessa delar dels en inskränkning av pensioneringen på barnavårdens

område bl. a. därigenom att den s. k. halvöppna barnavården icke

omfattas av förslaget, dels ock en utvidgning av pensioneringen, i det att

pensioneringen enligt förslaget skulle komma att omfatta biträdande föreståndarinnor

vid statsunderstött barnhem och kommunalt ålderdomshem,

vissa lärarinnor vid barnhem samt befattningshavare i allmänhet vid erkända

alkoholistanstalter.

Motiveringen för ifrågavarande förslag är intagen å s. 80—83 i propositionen.

Utredningens förslag om pensionsrätt för heltidsanställda och med bidrag

av statsmedel avlönade hemvårdarinnor inom den sociala hemjälpsverksamheten

avser ej någon ändring i vad nu gäller.

Vad slutligen angår den i utredningens förslag upptagna sjukförsäkringsverksamheten,

är denna en för SPA-pensioneringen helt ny gren.

Utredningens motivering i denna del återfinnes å s. 83—84 i propositionen.

Remissyttrandena i hithörande delar redovisas i propositionen å s. 84—88.

4. Polisväsendet.

1944 års pensionsutredning. Beträffande SPA-pensioneringens omfattning

inom polisväsendet innebär pensionsutredningens förslag, att polispersonal

skall kunna anslutas till pensioneringen i samma omfattning som hittills.

Pensionsrätt skulle sålunda kunna erhållas för ordinarie befattningshavare i

polisdistrikt, till vars polisväsen statsbidrag utgår jämlikt 15 § 2 mom. polislagen,

d. v. s. polisdistrikt på landsbygden eller polisdistrikt som omfattar

köping för vilken köpingsbrev utfärdats före år 1865.

Beträffande remissyttrandena i denna del hänvisas till propositionen

s. 88—89.

5. Jordbruket med binäringar m. m.

1944 års pensionsutredning. Inom det verksamhetsområde som av pensionsutredningen

betecknas jordbruket med binäringar skulle enligt utredningens

förslag till avgränsning av SPA-pensioneringen pensioneringen komma

att omfatta de befattningshavargrupper, som framgå av följande sammanställning.

1. Vissa fast anställda befattningshavare hos hushållningssällskap i verksamhet

till främjande av jordbruket och därtill hörande binäringar samt

fiske och hemslöjd ävensom vissa hemkonsulenter hos hushållningssällskapen.

2. Vid mejerisammanslutning anställda special- och distriktskonsulenter,

vilka avlönas med bidrag av statsmedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr iS.

3. Vissa fast anställda befattningshavare vid lantbruksakademien.

4. Fast anställda befattningshavare vid statsunderstödda lokala frökontrollanstalter

och statsunderstödda lokala lantbrukskemiska kontrollstationer.

5. Fast anställda befattningshavare hos Sveriges utsädesförening och

Sveriges fjäderfäavelsförening.

Detta förslag innebär dels en inskränkning av pensioneringen genom att

befattningshavare vid Svenska smörprovningarna och Weibullsholms växtförädlingsanstalt

framdeles ej skulle få pensionsrätt i SPA, dels ock en utvidgning

av pensioneringen genom att till densamma skulle få anslutas befattningshavare

hos Sveriges fjäderfäavelsförening.

Beträffande några av de med pensionsutredningens förslag avsedda befattningshavarna,

nämligen vissa befattningshavare hos hushållningssällskap och

vissa konsulenter hos mejerisammanslutning, har inom utredningen förekommit

viss tvekan, huruvida anledning finnes för staten att medverka till

deras pensionering.

Utredningens motivering för ovannämnda förslag redovisas i propositionen

å s. 89—93.

Remissyttrandena över utredningens förslag i här avsedda delar ha intagits

å s. 93—97 i propositionen.

6. Kyrkoväsendet.

1944 års pensionsutredning. Inom kyrkoväsendet avser SPA-pensioneringen

f. n. allenast rätt till familjepension för vissa prästerliga befattningshavare.

Pensionsutredningen föreslår, att de befattningshavare, som angivas i följande

sammanställning, skola kunna erhålla pensionsrätt i SPA.

1. Vid Svenska kyrkans diakonistyrelse: förste sekreterare (direktor),

annan sekreterare samt föreståndare för lekmannaskolan i Sigtuna.

2. Vid Svenska kyrkans missionsstyrelse: svenska kyrkans missionsdirektor,

sekreterare, samt missionär.

3. Vid Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse: sjömanspräst samt sekreterare.

4. Vid diakonissanstalterna vid Ersta, i Härnösand och i Göteborg, diakonissanstalten

Samariterhemmet i Uppsala, Svenska diakonsällskapets anstalt

å Sköndal samt Stockholms stadsmission: föreståndare för eller biträdande

pastor vid diakon- eller diakonissanstalt samt föreståndare för

Stockholms stadsmission.

Pensionsutredningens förslag innebär, dels en omläggning av pensioneringen

till att avse rätt till såväl tjänste- som familjepension, dels borttagande

av det i fråga om vissa befattningar i nu gällande reglemente för

pensionsrätt stadgade villkoret, att vederbörande befattningshavare skall

vara präst, dels utvidgning av pensioneringen till att kunna avse även missionärer,

dels ock viss inskränkning av pensioneringen genom att från densamma

skulle avskiljas predikanterna vid Blasieholmskyrkan i Stockholm

och S:t Johanneskyrkan i Göteborg samt domkyrkosysslomän och s. k.

brukspräster.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

17

Utredningens motivering för ifrågavarande förslag återfinnes å s. 98—99

i propositionen.

Beträffande innehållet i remissyttrandena på förevarande punkter hänvisar

utskottet till propositionen s. 99—101.

7. Sjömanshusen.

Pensionsutredningens förslag i fråga om SPA-pensioneringens avgränsning

inom området för sjömanshusens verksamhet innebär, att befattningshavare

på området för framtiden böra få anslutas till SPA i samma omfattning

som hittills.

Utredningens förslag i denna del har ej föranlett någon erinran i remissyttrandena.

8. De kungl. teatrarna.

1944 års pensionsutredning. Pensionsrätt enligt reglementet för SPA tillkommer

följande befattningshavare vid de kungl. teatrarna, nämligen dels

musikutövande befattningshavare vid hovkapellet, dels ock teaterchef, regissör,

chef för dekorationsateljé, solist, skådespelare, tjänsteman, kormästare,

korist, balettmästare och balettmedlem samt befattningshavare tillhörande

den tekniska personalen.

Efter en redogörelse för hurusom dessa befattningshavargrupper vunnit

anslutning till pensioneringen genom beslut av 1938 års respektive 1943 års

riksdag, uttalar pensionsutredningen om pensioneringens omfattning på

området för de kungl. teatrarnas verksamhet, att utredningen icke anser sig

ha anledning att ifrågasätta någon inskränkning av den förhållandevis nyligen

beslutade anslutningen av här ifrågavarande personal till pensioneringen

i SPA.

Remissyttrandena över förslaget i förevarande del återfinas å s. 101—103

i propositionen.

9. Vissa andra verksamhetsområden.

Pensionsutredningen har beträffande rättsväsendets verksamli,

etsgrenar uttalat, att det i och för sig skulle kunna ifrågasättas att

låta SPA-pensioneringen omfatta domstolsväsendet i städer med egen jurisdiktion

och den statsunderstödda rättshjälpsverksamheten. Utredningen har

emellertid icke ansett sig böra framlägga förslag om någon av dessa verksamhetsgrenars

anslutning till SPA-pensioneringen.

Pensionsutredningen upptager vidare till granskning även inom andra än

de förut behandlade områdena förekommande, av vissa enskilda institutioner

frivilligt bedriven ideell verksamhet av allmännyttig karaktär. Däribland

märkas Sk ytteförbundens överstyrelse, centralförbundet

för befäls ut bildning, Svenska pistol- och s p o r t s k ytte

f ö r bil n d e n, sjövärnskåren, riksförbundet Sveriges lotta

k å r e r, Svenska röda korset och Svenska blå stjärnan

2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 8 samt. Nr 48.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

samt Sveriges riksidrottsförbund. Utredningen har emellertid

icke ansett sig kunna tillstyrka anslutning till SPA-pensioneringen för något

av berörda organ.

I det av statskommissarien Björn angivna särskilda yttrandet nämnas

skytteförbundens överstyrelse och riksidrottsförbundet som exempel på sådana

organisationer, vilkas befattningshavare han i motsats till utredningsmajoriteten

ansett icke böra uteslutas från möjlighet till delaktighet i pensioneringen.

Utredningens motiveringar för ovannämnda förslag tillika med remissinstansernas

yttranden däröver finnas intagna å s. 103—106 i propositionen.

Departementschefen anför för egen del i huvudsak följande:

Undervisningsväsendet. De av pensionsutredningen föreslagna

ändringarna i fråga om SP A-pensioneringens omfattning inom undervisningsväsendet

ha icke givit mig anledning till erinran. Vid förslagets definitiva

utformande bör emellertid beaktas att lärare vid fristående arbetshem

böra ha luöjlighet att erhålla anslutning till pensioneringen i samma

utsträckning som hittills. Det bör vid utformandet vidare iakttagas att övningslärare

vid fortsättningsskolor avses skola inbegripas i den provisoriska

pensionsreglering, varom jag i det följande kommer att framlägga förslag,

och att de sålunda böra utbrytas ur nu förevarande förslag.

Vad angår de i en del remissyttranden förordade utvidgningarna av SPApensioneringen

till vissa ytterligare befattningshavare såsom vaktmästare

och husmödrar m. fl. vid vissa av de av utredningsförslaget omfattade läroanstalterna

anser jag att dessa frågor böra övervägas i samband med den

fortsatta utredningen rörande SPA:s framtida verksamhet.

Betydelsen för de svenska utlandsförsamlingarna av att lärarna vid där befintliga

svenska skolor erhålla pensionsrätt framhålles av beskickningarna

i London och Paris. Anslutningen till pensioneringen av dessa lärare har

också tillstyrkts av statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen. Med hänsyn

till vad nämnda myndigheter anfört finner jag övervägande skäl tala

för att tillträde till pensioneringen beredes dessa lärare och föreslår sålunda

att detta sker. Vid ett genomförande av detta förslag bör dock pensioneringen

i enlighet med vad pensionsanstalten förordat begränsas till att avse

sådana lärare till vilkas avlöning statsbidrag utgår.

Vad beträffar folkliga musikskolan i Arvika anser jag det med hänsyn

till den relativt korta tid, varunder undervisning årligen pågår vid skolan,

i likhet med pensionsutredningen i viss mån tveksamt om tillräckliga förutsättningar

för anslutning till SPA äro för handen. På av skolöverstyrelsen

och statens pensionsanstalt anförda skäl finner jag mig emellertid böra

förorda att lärarna vid skolan erhålla möjlighet att vinna anslutning till

SPA. Jag förutsätter dock härvid att pensionsrätten regleras efter viss minimitid,

förslagsvis minst 35 veckor årligen, såsom full tjänstgöring.

Vidkommande övriga av remissinstanserna till upptagande i SPA-pensioneringen

förordade institutioner synas mig frågorna därom böra över
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

19

vägas i samband med den fortsatta utredningen om SPA-pensioneringen och

densammas eventuella utbyggnad med en icke-statsunderstödd linje.

Hälso- och sjukvården. Mot anslutning till SPA-pensioneringen

av de befattningshavargrupper som omfattas av pensionsutredningens förslag

ha i remissyttrandena endast gjorts erinringar i fråga om sociala kuratorer

och befattningshavare vid akademiska sjukhuset.

Med hänsyn till bl. a. vad statens pensionsanstalt anfört beträffande de

sociala kuratorerna anser jag att dessa befattningshavare i avvaktan på

ytterligare utredning rörande SPA:s verksamhet tillsvidare icke böra anslutas

till pensioneringen.

Vad angår befattningshavarna vid akademiska sjukhuset anser jag däremot

övervägande skäl tala för att dessa befattningshavare nu anslutas till

SPA i avvaktan på en eventuell sådan reglering av deras anställningsförhållanden,

att de kunna överföras till de allmänna pensionsreglementena.

Jag förordar sålunda i de delar varom här är fråga utredningens förslag.

Utredningens förslag innebär att bl. a. besiktningsveterinärer vid enskilda

kontrollslakterier skulle betagas nuvarande möjlighet att vinna anslutning

till SPA. Med hänsyn till vad statens pensionsanstalt och veterinärstyrelsen

anfört om dessa befattningshavare finner jag mig böra förorda att befattningshavarna

även i fortsättningen anslutas till pensioneringen. Jämväl

förste underläkare, tillika biträdande överläkare, vid till pensionsstyrelsen

anslutna kuranstalter böra bibehållas vid pensionsrätt i pensionsanstalten.

Vad angår de förslag till utvidgning av pensioneringen till vissa av utredningsförslaget

icke omfattade institutioner m. in. som framförts i en del

remissyttranden finner jag med hänsyn till vad därvid anförts övervägande

skäl tala för att i SPA-pensioneringen nu upptaga sjuksköterskor i svenska

utlandsförsamlingar, befattningshavare vid Svenska röda korsets hem för

gomdefekter i den omfattning som förordats av pensionsstyrelsen samt överläkar-,

rektors- och terapeutbefattningar vid Ericastiftelsens läkepedagogiska

institut.

Som av den föregående redogörelsen framgår innebär pensionsutredningens

av mig förordade förslag beträffande bl. a. kustsanatorierna och pensionsstyrelsens

sjukhus att samtliga befattningshavare vid dessa vårdanstalter

utom underläkare skulle kunna vinna anslutning till SPA. De skäl

som föranlett förslaget om en dylik utsträckning av pensioneringen synas

mig föreligga även beträffande jubileumsfondens sanatorier. Dessa sanatorier

finansieras nämligen på sådant sätt att, i den män vårdavgifter och

andra fondens egna inkomster ej förslå att bestrida utgifterna, underskottet

täckes av statsmedel. De anslag som till följd härav varje år upptagas i

riksstaten uppgå till förhållandevis mycket betydande belopp. Vid nu angivna

förhållanden anser jag mig böra förorda att möjlighet beredes jubileumsfonden

att vinna anslutning till pensioneringen i samma omfattning

som den för bl. a. kustsanatorierna föreslagna. Jag vill i detta sammanhang

även föreslå att motsvarande möjlighet måtte beredas Konung Gustaf

V:s 80-årsfond med avseende å befattningar som inrättats för stadigvarande

behov vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 4S.

De frågor om ytterligare utvidgningar av SPA-pensioneringen som framförts

i remissyttrandena torde böra upptagas till övervägande i samband

med den fortsatta utredningen om SPA:s verksamhet.

Med anledning av ett i remissyttranden från Stockholms stad uttalat önskemål

att anslutning till SPA bör erhållas för samtliga laboratoriebiträden,

oavsett om de inneha sjuksköterskeutbildning eller ej, anser jag mig böra

här uttala, att vid den av mig förordade omfattningen av SPA-pensioneringen

dylika biträden icke bliva inbegripna i pensioneringen vare sig de

inneha förenämnda utbildning eller ej. De laboratoriebiträden som f. n. åtnjuta

pensionsrätt såsom sjuksköterskor torde följaktligen icke utan vidare

komma att överföras till det nya reglementet.

Socialvården. Med hänsyn till vad statens pensionsanstalt och styrelsen

för svenska landskommunernas förbund anfört beträffande pensionsutredningens

förslag till vissa biträdande föreståndarinnors upptagande

i SPA-pensioneringen förordar jag, att med avgörandet av denna fråga

får anstå i avvaktan på fortsatt utredning om SPA:s verksamhet.

Vad angår frågan om sjukkasseverksamhetens anslutning till SPA-pensioneringen

synes mig denna fråga i sin helhet böra övervägas i samband

med en eventuell utbyggnad av pensioneringen med en icke-statsunderstödd

gren. Jag anser mig sålunda icke nu böra framlägga förslag om anslutning

till SPA-pensioneringen av verkställande tjänsteman hos sjukkassa.

Vad i övrigt beträffar pensionsutredningens förslag till omfattning av

SPA-pensioneringen inom socialvården har detta icke givit mig anledning

till erinran.

De förslag till ytterligare utvidgningar av pensioneringen inom detta område

som framkommit i vissa remissyttranden synas i allmänhet böra övervägas

i samband med fortsatt utredning av SPA:s verksamhet.

Polisväsendet. Pensionsutredningens förslag i fråga om pensioneringens

omfattning inom polisväsendet har ej givit mig anledning till erinran.

Den i vissa remissyttranden ifrågasatta utvidgningen av pensioneringen

till att avse jämväl andra polisdistrikt än egentliga landsbygdsdistrikt torde

böra övervägas i samband med utbyggnad av pensioneringen med en ickestatsunderstödd

gren.

Jordbruket med binäringar, in. m. Pensionsutredningens förslag,

i vad detsamma avser förordande av pensionering i SPA för vissa befattningshavargrupper

inom det verksamhetsområde som av utredningen

betecknas jordbruket med binäringar, och vad utredningen därom anfört

har icke givit mig anledning till erinran. Om efter ytterligare utredning den

av bl. a. statskontoret förordade utbyggnaden av SPA-pensioneringen med

en icke-statsunderstödd pensioneringsgren framdeles skulle komma till

stånd, bör emellertid ett genomförande av pensionsutredningens förslag i

denna del icke utgöra hinder för att, om tillräckliga skäl därför befinnas

föreligga, till denna gren överföra fjäderfäavelsföreningen och andra vederbörande

producentintressen mera direkt tjänande institutioner såsom t. ex.

utsädesföreningen och konsulentverksamheten inom mejerihanteringen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr h8.

21

Vad härefter angår pensionsutredningens förslag, att befattningshavare

vid svenska smörprovningarna och Weibullsholms växtförädlingsanstalt ej

framdeles skulle få pensionsrätt i SPA, finner jag mig bl. a. på grund av

de skäl, som anförts i remissyttrandena, icke kunna biträda förslaget. Jag

förordar sålunda, att anslutning till SPA-pensioneringen alltjämt må stå

öppen för ifrågavarande institutioners befattningshavare i samma utsträckning

som hittills.

Vad beträffar Södra Sveriges fiskeriförening, föreningen för växtförädling

av fruktträd, föreningen för växtförädling av skogsträd och hushållningssällskapens

förbund är jag icke beredd att utan ytterligare utredning taga

ställning till frågan om öppnande av möjlighet för dessa institutioner att

vinna anslutning till SPA.

Beträffande frågan om anslutning till SPA av jordbrukarungdomens förbund

och institutet för konserveringsforskning kan jag biträda de uttalanden,

som därvidlag gjorts av lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien.

Vad vidare beträffar frågan om de statliga bolagens anslutning till SPA

synes mig denna fråga böra tagas under närmare övervägande i samband

med utredning av SPA-pensioneringens utbyggnad med en icke-statsunderstödd

gren.

Kyrkoväsendet. I vad pensionsutredningens förslag rör kyrkoväsendet

innebär detsamma bl. a. en omläggning av SPA-pensioneringen till

att gälla både tjänste- och familjepension. Mot utredningens förslag i denna

del har jag icke funnit anledning till erinran. Vissa av de av förslaget berörda

befattningshavarna kunna emellertid enligt nu gällande bestämmelser

bliva berättigade att uppbära emeritilön. Med hänsyn härtill och då jag

icke anser det böra ifrågakomma att för någon befattningshavargrupp meddela

särskilda bestämmelser om tillämpning av det nya reglementet enbart

med avseende å familjepension, finner jag det ändamålsenligt att, så länge

emeritilöneinstitutet upprätthålles, reglementets bestämmelser om sammanträffande

av tjänstepension eller tjänstelivränta med annan dylik förmån

göras tillämpliga även där tjänstepension eller tjänstelivränta utgår jämsides

med emeritilön.

Vad beträffar pensionsutredningens förslag till pensioneringens omfattning

inom kyrkoväsendet har detsamma icke givit mig anledning till erinran

i vad förslaget avser utvidgning av pensioneringen till vissa icke-prästerliga

befattningshavare och till de hos Svenska kyrkans missionsstyrelse anställda

missionärerna. Beträffande missionärerna torde emellertid i samband med en

eventuell framtida utbyggnad av SPA-pensioneringen med en icke-statsunderstödd

gren böra tagas under övervägande huruvida icke dessa i enlighet

med den av statskontoret uttalade meningen böra överföras till nämnda

pensioneringsgren.

Utredningens förslag till avveckling av de nuvarande pensioneringsmöjligheterna

för predikanten vid Blasieholmskyrkan i Stockholm, domkyrkosysslomän

och brukspräster kan jag också biträda.

Vad härefter angår det av pensionsutredningen föreslagna uteslutandet

av predikanten vid S:t Johanneskyrkan i Göteborg från möjlighet alt vin
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

na anslutning till SPA finner jag med hänsyn till vad utredningen och domkapitlet

i Göteborg anfört om nämnda kyrka övervägande skäl tala för att

befattningshavaren även i fortsättningen erhåller sådan möjlighet.

Vad slutligen angår i vissa remissyttranden framförda önskemål eller

yrkanden om utvidgning av SPA-pensioneringen till ytterligare personalgrupper

vid diakonianstalterna och de kyrkliga styrelserna samt till prästerliga

befattningshavare vid Israelsmissionen torde frågor om dylika utvidgningar

böra upptagas till övervägande i samband med den fortsatta utredningen

om SPA:s pensioneringsverksamhet. Därvid torde eventuellt även

böra övervägas huruvida anledning kan finnas att lämna tillträde till statligt

ordnad pensionering för kyrkoherdarna i tyska församlingen i Göteborg

samt tyska och finska församlingarna i Stockholm.

Sjömanshusen. Vad pensionsutredningen anfört och föreslagit beträffande

anslutning till SPA-pensioneringen av sjömanshusens befattningshavare

har ej givit mig anledning till erinran.

De 1c ung 1. teatrarna. Pensionsutredningens förslag i vad avser

pensioneringens omfattning beträffande befattningshavare vid de lcungl.

teatrarna, vilket icke innebär någon ändring i nu gällande förhållanden, har

ej givit anledning till erinran från min sida. I samband med en eventuell

framtida utbyggnad av SPA-pensioneringen torde det emellertid böra övervägas,

huruvida befattningshavarna i enlighet med den uppfattning, åt vilken

statskontoret givit uttryck, böra överföras till den icke statsunderstödda

pensioneringen.

Vad angår frågan om utvidgning av SPA-pensioneringen till att omfatta

jämväl andra med bidrag av lotterimedel understödda teatrar, än de kungl.

teatrarna, samt på sådant sätt understödd orkesterverksamhet vill jag uttala,

att denna fråga enligt min mening är väl förtjänt att övervägas vid

den fortsatta utredningen om SPA:s framtida pensioneringsverksamhet.

Vissa andra verksamhetsområden. Vad angår rättsväsendels

verksamhetsgrenar har pensionsutredningen på anförda skäl icke ansett

sig böra framlägga förslag om anslutning av befattningshavare till

SPA-pensioneringen. Ej heller jag anser mig böra nu framlägga något dylikt

förslag. Frågan torde emellertid, bl. a. med hänsyn till att i vissa remissyttranden

hemställts eller uttalats önskemål att möjlighet beredes att

vinna anslutning till SPA för vissa hithörande befattningshavare, böra upptagas

till ytterligare övervägande vid den fortsatta utredningen om SPA:s

framtida pensioneringsverksamhet.

Vad beträffar skytteförbundens överstyrelse, centralförbundet för befälsutbildning

och riksidrottsförbundet anser jag med hänsyn till vad i remissyttrandena

och i det av ledamoten i pensionsutredningen Björn avgivna

särskilda yttrandet anförts övervägande skäl tala för att dessa organisationer

beredas möjlighet att vinna anslutning till SPA för sina befattningshavare.

Jag är emellertid icke i tillfälle att utan ytterligare utredning framlägga

förslag i ämnet. Det här anförda gäller f. ö. även beträffande kulturhistoriska

museet i Lund och centralförbundet för nylcterhetsundervisning, vilka

institutioner i det föregående berörts under undervisningsväsendet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

23

Vissa övergångsförhållanden. I avvaktan på slutförandet

av den förutsatta ytterligare utredningen om pensionsanstaltens verksamhet

torde sådana till SPA nu anslutna befattningshavare, som icke enligt vad

jag i det föregående förordat kunna erhålla anslutning till pensioneringen

enligt det föreslagna nya SPA-reglementet, ävensom, i den mån Kungl. Maj :t

därom förordnar, efterträdare å samma befattningar böra på framställning

av vederbörande huvudmän kunna utan binder av nämnda förhållande

bliva tillsvidare förenade med pensionsrätt enligt det nya reglementet. Förutsättning

härför bör likväl vara, att framställning i ämnet göres inom kort

tid efter reglementets ikraftträdande, förslagsvis senast den 1 juli 1950.

IV. Pensioneringens utformning, m. m.

1944 års pensionsutredning har framlagt förslag till ett pensionsreglemente,

som motsvarar de för statstjänstemännen gällande allmänna tjänsteoch

familjepensionsreglementena av år 1947 och för vilket nämnda reglementen

i huvudsak utgjort förebild. Därvid har utredningen uttalat, att det

syntes naturligt, att pensioneringsgrunderna för de befattningar, som kunde

anslutas till statens pensionsanstalt, så nära som möjligt anpassades efter

de för de statliga befattningshavarna gällande pensioneringsgrunderna, försåvitt

icke på grund av särskilda förhållanden en avvikelse därifrån kunde

anses motiverad. Inom utredningen hade visserligen diskuterats, huruvida

icke i vissa hänseenden, även om skiljaktiga förhållanden icke i och för

sig motiverade någon åtskillnad, borde förordas andra grunder än de för

statstjänstemännen gällande, men utredningen hade stannat för att modifikationer

i dessa hänseenden lämpligen icke borde företagas annat än i

samband med ändringar av de för statstjänstemännen gällande pensionsbestämmelserna.

Departementschefen anför bl. a. följande:

För egen del kan jag helt ansluta mig till utredningens uppfattning att

det får anses naturligt att tillämpa samma grundsatser beträffande ifrågavarande

pensionering av icke-statliga befattningshavare som vid statstjänstemännens

pensionering och att avvikelser endast böra förekomma i den

mån de äro motiverade av skiljaktiga förhållanden för statliga och ickestatliga

befattningshavare.

Vad härefter angår frågan vilka särskilda anordningar, som påkallas till

följd av att pensioneringen avser icke statsanställd personal, anser jag, att

jämkningar i några avseenden böra vidtagas i utredningens förslag. 1 den

mån ej annat angives i det följande, biträder jag emellertid utredningens

förslag även i ifrågavarande avseende.

Beträffande ordningen för anslutningen till statens pensionsanstalt har

pensionsutredningen föreslagit, att de icke-statliga befattningar, som enligt

beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen må förenas med pensionsrätt, skola

fördelas på tre grupper, A, B och C, samt att befattning tillhörande grupp B

skall vara förenad med pensionsrätt allenast under förutsättning, att den är

registrerad hos statens pensionsanstalt. Statens pensionsanstalt har uttalat

att registrering ej bör medgivas, med mindre huvudmannen anmäler samtliga

befattningar av det slag, varom fråga är, till erhållande av pensions
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr t8.

rätt. I förevarande avseende ansluter jag mig till sistnämnda uppfattning,

som avser att valet skall slå mellan anslutning eller icke-anslutning av

samtliga befattningar av ifrågavarande slag hos huvudmannen; registreringen

bör i enlighet härmed icke vidare gälla, om huvudmannen inrättar

ytterligare befattning av samma slag utan att för denna begära registrering,

och ej heller, om huvudmannen genomför lönereglering för registrerad befattning

utan alt för pensionsanstalten göra anmälan därom.

Till frågan om pensioneringens omfattning hör också spörsmålet om pensionering

av befattningshavare med deltidsarbete. Även enligt min mening tala

vägande skäl för att anslutning till statens pensionsanstalt skall kunna erhållas

av deltidsanställd befattningshavare. Jag vill emellertid erinra om att frågan

om pensionsvillkoren för statsanställd personal med deltidsarbete är föremål

för särskild utredning genom 1947 års lärarpensionssakkunniga; den

av remissinstanserna berörda frågan synes därför böra upptagas sedan

nämnda sakkunniga redovisat resultatet av sitt utredningsarbete.

Utredningens förslag om pensionsålder för olika befattningar kan jag i

huvudsak biträda. Jag ansluter mig sålunda till utredningens i samförstånd

med Svensk sjuksköterskeförening upprättade förslag om att pensionsåldern

lör sjuksköterskor skall höjas från 55 till 60 år och föreslår vidare i likhet

med utredningen, att sistnämnda pensionsålder även skall tillämpas å barnmorskor;

i anslutning härtill framlägger jag i det följande vissa förslag om

ändring i pensionsåldern för motsvarande personal med anställning i statens

tjänst. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det synes mig lämpligt

att 1948 års pensionsålderskommitté företager en granskning av pensionsåldrarna

för icke-statliga befattningshavare med anslutning till statens

pensionsanstalt.

Det av utredningen föreslagna systemet med pensionsklasser anser jag

lämpligt, och likaså synas mig de bestämmelser böra genomföras, som reglementsförslaget

innehåller om sättet för bestämmande av pensionsklass.

Jag anser även, att utredningens uppfattning om sättet för bestämmande

av pensionsklass för sådana befattningar, för vilka det statliga lönesystemet

ej tillämpas, i allmänhet får godtagas.

Vad angår de pensionsklasser för särskilda befattningar, som i enlighet

med utredningens förslag böra angivas i reglementet, kan jag i stort sett

biträda utredningens förslag. Jag vill emellertid med anledning av vad som

framhållits vid remissbehandlingen ej motsätta mig alt pensionsklass 1: 33

tillämpas för extra provinsialläkare, läkare vid fristående, centraldispensär,

sjukstugeläkare samt distriktstandläkare och med dem jämställda tandläkare

eller mot att pensionsklass 1: 15 blir gällande för såväl distriktsbarnmorskor

som anstaltsbarnmorskor. Jag är däremot icke beredd att nu förorda

avsteg från utredningens förslag i övrigt. Vad särskilt angår det från

olika håll gjorda uttalandet om att högre pensionsklasser än de av utredningen

förutsatta borde bliva gällande för rektorer och lärare vid statsunderstödda

folkhögskolor och lägre lantbruksundervisningsanstalter, vill

jag erinra om att förslag till lönereglering för dessa personalgrupper avvaktas

från 1941 års lärarlöncsakkunniga och att detta förslag icke lämpligen

bör föregripas genom åtgärder i detta sammanhang.

I fråga om familjepension och familjelivränta har utredningen föreslagit

ett sådant avsteg från vad som gäller för statstjänstemännen, att full

överensstämmelse mellan familj epensionsrätten för manlig och kvinnlig

befattningshavare icke skulle komma att föreligga på detta område. Utredningen

har därvid bl. a. utgått från att anordningen med s. k. änklingspension

hämtade sin motivering i förhållanden, som sammanhängde med statstjänstemännens

tidigare avlönings- och pensionsförhållanden och som sak
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr A8.

25

nade motsvarighet för de icke-statliga befattningshavarnas del. En ledamot

av utredningen har emellertid ansett, att tillräcklig anledning att på denna

punkt genomföra en åtskillnad mellan statliga och icke-statliga befattningshavare

saknas, och till denna uppfattning har ett stort antal remissinstanser

anslutit sig. För egen del hyser jag samma uppfattning; även om änklingspensioneringen

för sin uppkomst närmast har att tacka förhållanden

av betydelse endast för statstjänstemännen, kan enligt min mening i detta

sammanhang icke bortses från att änklingspensionen blivit en förmån att

räkna med vid bedömande av pensionsrättens innebörd, och då jag vidare

är av uppfattningen att pensionsbestämmelserna böra givas samma

innehåll för manliga och kvinnliga befattningshavare biträder jag på denna

punkt reservantens förslag.

Beträffande Kungl. Maj :ts prövningsrätt vid sammanträffande av förmåner

vill jag till en början erinra om att jag i det föregående förordat en

viss utvidgning av denna prövningsrätt i stället för rigorösa anordningar

innebärande förbud mot erhållande av pensionsrätt och mot retroaktiv

tjänstårsberäkning. Det jämkningsförslag, som pensionsanstalten framställt,

synes också böra genomföras. I övrigt vill jag föreslå, att Kungl. Maj :t skall

kunna delegera sin prövningsbefogenhet till pensionsanstalten eller, om så

skulle kunna ske — vilket i och för sig vore synnerligen önskvärt — meddela

generella bestämmelser i ämnet.

För lärare vid musikskolan i Arvika torde de i 39 § i reglementsförslaget

under 7 a, 8 a och 19 a upptagna bestämmelserna böra erhålla tillämpning.

Enligt vad jag tidigare förordat skulle sådana till SPA nu anslutna befattningar,

vilka icke omfattas av det föreslagna nya SPA-reglementet, på

framställning av vederbörande huvudman kunna utan hinder av nämnda

förhållande bliva tills vidare förenade med pensionsrätt enligt reglementet.

Till reglering av denna anordning erfordras vissa särskilda bestämmelser

bl. a. om den grupp till vilken befattning skall hänföras, om pensionsålder

och i fråga om tillämpning av övergångsbestämmelserna till reglementet.

Befattningarna böra hänföras till grupp B. Pensionsåldern synes, bortsett

från att inträdet i densamma bör ske vid utgången av födelsemänaden, böra

bibehållas vid den som nu gäller. För befattning med f. n. 55 års pensionsålder

bör dock pensionsåldern bliva 60 år. Tjänståldern synes böra utgöra

25 tjänstår för extra provinsialläkare och eljest 30 tjänstår. Beträffande befattningshavare,

som får pensionsåldern höjd från 55 till 60 år och tjänståldern

höjd från 25 till 30 år, synas de för sådana fall förordade övergångsbestämmelserna

till det nya reglementet böra tillämpas.

I detta sammanhang vill jag slutligen återkomma till den i det föregående

berörda frågan om höjning av pensionsåldern för sjuksköterskor och

barnmorskor från 55 till 60 år. Vid genomförande av mitt i det föregående

framställda förslag om dylik höjning av pensionsåldern för befattningshavare

med anställning i icke-statlig verksamhet synes det naturligt att samma

åtgärd vidtages även för motsvarande statsanställd personal. Även för

denna torde sålunda pensionsåldern böra från och med den 1 januari 1950

utgöra 60 år, dock alt samma övergångsbestämmelser som förordats för

icke-statliga befattningshavare böra gälla för de statliga befattningshavarna.

Från (let nu sagda hör emellertid göras undantag för sköterskor in. fl.

vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka; beträffande

dessa synes det mig vanskligt all nu utan ytterligare utredning genomföra

en dylik åtgärd, och jag vill därför förorda all ell ställningstagande

till frågan får anstå intill dess resultatet av 1948 års pensionsåldersutrednings

arbete föreligger.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

V. Finansieringen av SPA-pensioneringen.

Beträffande verkningarna å anslagsbehovet efter genomförandet av den

föreslagna pensionsregleringen räknar pensionsutredningen först och främst

med ett inkomstbortfall av omkring 6 miljoner kronor motsvarande ränta

å pensionsfonden, vilken vid den av utredningen föreslagna tillämpningen

av det för statsanställdas pensionering gällande finansieringssystemet förutsättes

skola förvandlas till en kapitalfond, vars avkastning upptages som

inkomst å riksstatens driftbudget. Vidare räknar utredningen med en ökning

av avgiftsinkomsten för närmaste budgetår med ungefär 1,5 miljoner

kronor. Slutligen antages att pensionsutgifterna till en början icke komma

att nämnvärt påverkas av förslagets genomförande. Slutresultatet blir sålunda,

att anslagsbehovet ökar med i runt tal 4,5 miljoner kronor. I detta

sammanhang har pensionsutredningen beräknat, att huvudmansavgifterna

enligt reglementsförslaget täcka ungefär 47 procent av pensionskostnaderna,

kostnaderna för rörligt tillägg däri inräknade.

I anslagstekniskt hänseende förordar pensionsutredningen förutom pensionsfondens

förvandling till kapitalfond, att den nuvarande anordningen

med ett gemensamt anslag för tjänste- och familjepensioner bibehålies men

att i riksstaten uppföres ett särskilt anslag för SPA:s förvaltningskostnader,

vilka för närvarande inberäknades i anslaget Bidrag till pensioneringskostnaderna

för statens pensionsanstalt.

Departementschefen har anfört:

Vad pensionsutredningen anfört och föreslagit i fråga om finansieringen

av pensioneringen enligt det nya reglementet och övrig av statens pensionsanstalt

omhänderhavd statsunderstödd pensionering har icke givit mig anledning

till erinran. Vid bifall till de övriga förslag som jag i detta sammanhang

framlägger torde vad utredningen förordat beträffande förvandling

av anstaltens pensionsfond till en kapitalfond, vars avkastning upptages

såsom inkomst å riksstatens driftbudget, och uppförande i riksstaten av

anslag för anstaltens förvaltningskostnader, med beaktande tillika av vad

riksräkenskapsverket anfört i ämnet, böra genomföras fr. o. in. budgetåret

1950/51.

Beträffande den av pensionsanstalten föreslagna centrala registreringen

av anstaltens delägare, vilken även förordats av statskontoret och riksräkenskapsverket,

finner jag densamma nu lämpligen böra komma till stånd

i den omfattning anstalten föreslagit. När tillräcklig praktisk erfarenhet av

registreringen vunnits, bör emellertid till övervägande upptagas frågan om

central matrikelföring beträffande samtliga befattningshavare inom den av

pensionsanstalten administrerade statsunderstödda pensioneringen.

Den personalökning hos anstalten, som kan bliva erforderlig på grund

av uppläggande av ett centralt personalregister ävensom med hänsyn till

genomförandet av den föreslagna nya pensionsordningen, kan emellertid

svårligen med någon säkerhet beräknas, innan erfarenhet vunnits beträffande

omfattningen av de nya arbetsuppgifterna. För nästa budgetår torde

därför Kungl. Majvt lämpligen böra erhålla bemyndigande att till anstaltens

förfogande ställa medel för de utgifter, som må bliva erforderliga för

bestridande av kostnaderna för förenämnda uppgifter. Jag gör i det följande

hemställan om medgivande i sådant hänseende. Därest kostnad uppstår

i samband med beredande av ökat lokalutrymme för anstalten, torde

Kungl. Maj :t äga möjlighet att anvisa härför erforderliga medel.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

27

VI. Provisorisk pensionsregSering för viss icke-statlig

lärarpersonal.

1948 års riksdags principbeslut om lönereglering för övningslärare avser

vissa sådana lärare vid de kommunala skolorna med pensionsrätt enligt nu

gällande reglemente för statens pensionsanstalt samt ett antal övningslärare

vid folk- och fortsättningsskolor, för vilka vederbörande huvudmän av olika

anledningar icke utnyttjat möjligheten att bereda befattningshavarna dylik

pensionsrätt. För att dessa lärarkategorier, vilka icke äro inbegripna i det

av mig förut förordade nya reglementet för pensionering genom statens

pensionsanstalt, ej under tiden innan löneregleringen genomföres i pensionshänseende

skola bli försatta i ett ogynnsamt läge i jämförelse med de befattningshavare,

som avses i det nya reglementet, har en provisorisk reglering

av deras pensionsförhållanden ansetts angelägen. Denna pensionsreglering

har befunnits lämpligen böra ske i huvudsaklig anslutning till de i det

nya reglementet innefattade bestämmelserna. En provisorisk pensionsreglering

har ansetts böra företagas jämväl i fråga om de befattningshavare, som

beröras av det av 1944 års lönekommitté för privatläroverken avgivna betänkandet

rörande lönereglering för lärare vid sådana läroverk och vilka inneha

anställningar motsvarande ordinarie eller extra ordinarie anställning.

Departementschefen anför bl. a. följande:

Det förslag som 1944 års pensionsutredning framlagt i denna fråga synes

mig utgöra en godtagbar grund för frågans lösning. I vad avser några av

förslagets mera väsentliga punkter har jag dock funnit anledning förorda

en delvis annan reglering än den av pensionsutredningen föreslagna.

Vidkommande pensionsregleringens omfattning biträder jag pensionsutredningens

förslag. Den närmare precisering av förutsättningarna för regleringens

tillämpning å övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor, som

föreslagits av statens pensionsanstalt, bör emellertid beaktas. Med hänsyn

bl. a. till regleringens förutsatta karaktär av provisorium har jag icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att tillmötesgå de i vissa remissyttranden framställda

önskemålen, att en undervisningsskyldighet av mellan 480 och 720

timmar per år beträffande lärare vid fortsättningsskola respektive mellan

15 och 20 veckotimmar för övriga övningslärare skulle vara tillräcklig för

anslutning till pensionsregleringen.

Med avseende å de allmänna grunderna för pensionsregleringen har utredningen

beträffande samtliga av regleringen berörda befattningshavare

med undantag allenast för manliga lärare vid privatläroverk i fråga om såväl

fortlöpande avgifter som engångsavgifter föreslagit vissa avvikelser från

det förut behandlade och av mig i huvudsak förordade reglementsförslaget.

Vad angår pensionsutredningens förslag till pensionsklasser för övningslärarna

vid de högre kommunala skolorna bör detta på sätt statens pensionsanstalt

föreslagit jämkas så till vida, att ordinarie lärare i kvinnlig slöjd vid

annan skola än kommunal flickskola och ordinarie lärare i manlig slöjd

hänföras till pensionsklass 1: 19. Lärare av sistnämnda slag, som enligt

skolöverstyrelsens beprövande anses inneha s. k. högre kompetens, synes

emellertid böra hänföras till pensionsklass 1: 21 (för e. o. 1: 20).

Pensionsutredningens sålunda modifierade förslag till pensionsklasser för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankontskottets utlåtande nr 48.

de högre kommunala skolornas övningslärare torde böra införas även för

motsvarande lärare vid folk- och fortsättningsskolor, vilka enligt vad jag

nyss förordat skulle hänföras till grupp A. Beträffande lärarinna i kvinnlig

slöjd, som i vissa fall skall placeras i lönegrad Ca 13 eller Ca 12, bör

emellertid även upptagas pensionsklasserna 1: 16 och 1: 15. Det torde böra

ankomma på skolöverstyrelsen att beträffande lärare vid folk- och fortsättningsskolor

avgöra, huruvida befattningshavare vid de provisoriska bestämmelsernas

tillämpning skall anses såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare.

Därvid torde i allmänhet såsom ordinarie lärare böra betraktas lärare,

som enligt vederbörlig av överstyrelsen godkänd tjänstereglering i avseende

å anställningsformen är likställd med ordinarie folk- eller småskollärare.

Vad angår pensionsklasser för de till grupp B hänförda lärarna böra dessa

bestämmas av statens pensionsanstalt på grundval av de vid vederbörande

läroanstalt gällande lönerna. Med hänsyn till pensionsregleringens provisoriska

karaktär synes mig därvid böra tillåtas, att det sammanlagda lönebeloppet

— givetvis med undantag från eventuella arvoden för s. k. övertimmar

och dylikt — anses jämförligt med ett enligt statens Iöneplansförordning

på skolorten utgående lönebelopp, oavsett huruvida förstnämnda

belopp varierar med levnadskostnader och ortsgruppering eller ej. Att som

skolöverstyrelsen ifrågasatt för dessa befattningshavare avpassa pensionsklasserna

efter ett löneregleringsförslag, som ännu icke prövats av statsmakterna,

kan jag icke förorda.

Beträffande pensionsåldern för lärare i hushållsgöromål har skolöverstyrelsen

föreslagit att denna fastställes till 63 år. Såvitt angår de högre kommunala

skolorna skulle detta innebära en sänkning med 2 år av nu gällande

pensionsålder. En dylik sänkning torde med hänsyn till pågående

översyn av de för befattningshavare i allmänhet gällande pensionsåldrarna

icke böra företagas i detta sammanhang. Vad angår övriga skolor är pensionsåldern

för nämnda lärare för närvarande 60 år. Sådan lärare kommer,

oavsett om den nya pensionsåldern blir 63 eller 65 år, vid genomförande

av de av mig förordade övergångsbestämmelserna till det nya reglementet

att kunna avgå med ålderspension redan vid utgången av den månad under

vilken han uppnår 60 levnadsår, om läraren är född före den 1 januari 1891.

Med hänsyn härtill synes det icke påkallat att för provisoriet fastställa lägre

pensionsålder för dessa lärare än 65 år.

Utskottets yttrande.

Det i propositionen framlagda förslaget, som bygger på en av 1944 års

pensionsutredning verkställd utredning, avser utfärdande av nytt reglemente

för statens pensionsanstalt, vilket fr. o. m. år 1950 skulle ersätta det

nu gällande reglementet av år 1919. Det nya reglementet har utformats

efter förebild av gällande pensionsbestämmelser för statstjänstemän. Beträffande

frågan om pensioneringens omfattning bebådas emellertid fortsatt

utredning. Förslaget i denna del åsyftar sålunda en i viss mån provisorisk

lösning. Denna bygger på det nu bestående förhållandet, att pensioneringen

har karaktären av cn statsunderstödd verksamhet.

Att förslaget, trots att det definitiva ställningstagandet till avgränsningsfrågan

ansetts kräva ytterligare utredning, nu kunnat framläggas medför

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

29

den påtagliga vinsten, att de betydande befattningshavargrupper, som omfattas

av förslaget, utan avvaktan på en dylik utredning kunna få sina pensionsförhållanden

ordnade mera tidsenligt och i nära anslutning till det

statliga pcnsioneringssystemet. Vidare erhålles genom förslagets genomförande

en utgångspunkt för utredning av frågan om förbättring av vissa från

pensionsanstalten utgående äldre pensioner. Härtill kommer att det nya

reglementet är ägnat att i viss mån avhjälpa den författningsmässiga förbistring,

som f. n. råder beträffande den av pensionsanstalten administrerade

pensioneringen av icke-statliga befattningshavare. Ett i och för sig

önskvärt, än mera fullständigt avlägsnande av denna förbistring skulle

bl. a. erfordra, att under det nya reglementet inordnades även de andra ickestatliga

till anstalten anslutna befattningshavargrupper, vilka redan nu pensioneras

enligt det statliga pensionssystemet med tillämpning av särskilda

reglementen.

Ehuru det framlagda förslaget icke i allo innebär en slutgiltig lösning, i

det att främst frågan om pensioneringens omfattning eller avgränsning ansetts

behöva ytterligare utredas, finner utskottet i likhet med departementschefen

detta icke böra utgöra hinder för att förslaget nu genomföres. Vid

granskning av förslaget har utskottet funnit sig kunna i huvudsak ansluta

sig till detsamma. Endast på några enstaka punkter har utskottet funnit sig

böra föreslå jämkningar i reglementsförslaget.

Innan utskottet övergår till att behandla reglementsförslaget i dess olika

delar, vill utskottet upptaga vissa spörsmål, som sammanhänga med den

fortsatta utredningen i avgränsningsfrågan.

1944 års pensionsutredning har med avseende å avgränsningen av pensionsanstaltens

verksamhet uppdragit vissa allmänna riktlinjer, vilka utredningen

sammanfattat i en primär och en supplementär regel. Enligt den

primära regeln borde pensioneringen i princip begränsas till att omfatta

vissa staten närstående verksamhetsområden. I den supplementära regeln

har uppställts kravet, att pensioneringen inom godtaget pensioneringsområdc

i allmänhet borde förbehållas befattningshavare av mera direkt betydelse

för verksamheten, såsom lärare inom undervisningsväsendet, läkare och

sjuksköterskor inom sjukvården in. fl. grupper, för vilka särskilda kompetenskrav

finnas uppställda.

Den primära regeln har i allmänhet lämnats utan erinran från de hörda

myndigheternas sida. Den supplementära regeln, vilken i stort sett återspeglar

den nuvarande ordningen beträffande pensioneringsverksamhetens

avgränsning, har däremot mött gensagor såväl av vissa reservanter inom utredningen

som från en del remissmyndigheters sida. Reservanterna inom

utredningen, till vilkas mening ifrågavarande remissmyndigheter mer eller

mindre fullständigt anslutit sig, ha därvid givit uttryck åt den uppfattningen,

att pensioneringen borde omfatta samtliga befattningshavare vid verksamhet,

beträffande vilken staten befunnits böra ekonomiskt medverka

till pensioneringen. Reservanterna ha vidare uttalat, alt den statsunder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

stödda pensioneringen i statens pensionsanstalt borde kompletteras med en

icke statsunderstödd pensioneringslinje.

De synpunkter, som sålunda av reservanterna anlagts på frågan om pensioneringens

omfattning, synas utskottet förtjänta att tagas under övervägande

i samband med den bebådade fortsatta utredningen. Så vitt utskottet

kan finna, måste emellertid frågorna om den supplementära regelns tilllämpning

samt om gränsdragningen mellan en statsunderstödd och en icke

statsunderstödd pensionering bli väsentligen beroende på storleken av de

bidrag staten kan påtaga sig för ifrågavarande ändamål. I detta sammanhang

må jämväl framhållas den ökade betydelse, som fonderingsfrågan får

vid en mera avsevärd utvidgning av pensioneringsverksamheten, särskilt för

det fall denna kommer att omfatta även en på bidragsplikt från huvudmännen

helt grundad pensioneringslinje.

En i viss mån vidare syn på den av staten genom pensionsanstalten bedrivna

pensioneringsverksamheten beträffande icke-statliga befattningshavare

anlägges i de likalydande motionerna I: 309 och II: 393. I dessa yrkas

bl. a., att utredning måtte verkställas om formerna för statens pensionsanstalts

framtida verksamhet. Enligt motionärernas förmenande borde sålunda

i sammanhang med den fortsatta utredningen i avgränsningsfrågan även

Irågan om pensionsanstaltens ställning över huvud upptagas till prövning,

varvid ett övervägande av anstaltens ställning i hela pensionsförsäkringssystemet

på arbetsmarknaden vore önskvärt. Kunde en tillfredsställande

lösning av de särskilda tjänstemannagruppernas pensionsfråga ernås genom

att huvudmännen i egen regi eller genom särskilda pensionskassor ordnade

pensioneringen, borde från det allmännas sida intet vara att invända

däremot. Vid den av motionärerna förutsatta utredningen borde fördenskull

ett alternativ övervägas, enligt vilket kommuner och andra arbetsgivare,

som för sina arbetstagare antagit ett med det statliga likvärdigt pensioneringsreglemente,

i den sålunda anordnade pensioneringen skulle kunna

inbegripa även arbetstagare, som kunde anslutas till statens pensionsanstalt.

I detta fall skulle statsbidrag till pensioneringen utgå efter samma

grunder som vid pensionering genom anslutning till anstalten.

Även utskottet hyser den uppfattningen, att de i motionerna sålunda berörda

spörsmålen lämpligen böra övervägas i samband med den fortsatta

utredningen. Över huvud taget synes denna vara oförhindrad att ingå på

alla de principfrågor, som kunna aktualiseras i förevarande sammanhang.

Jämsides med det i motionerna berörda alternativet bör sålunda upptagas

även den under remissbehandlingen framkastade tanken på att staten genom

pensionsanstalten skulle ombesörja pensioneringen av samtliga icke-statliga

befattningshavare i allmän tjänst. Härigenom skulle undvikas de svårigheter

av administrativ eller ekonomisk beskaffenhet, som eljest ofta göra sig gällande,

när en befattningshavare flyttar från en huvudman till en annan. Även

utan en så genomgripande omläggning kan emellertid den överensstämmelse

mellan å ena sidan den statligt ordnade pensioneringen samt å andra

sidan kommunal och enskild pensionering, som må befinnas önskvärd, ernås

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr h8.

31

genom att de icke-statliga pensionssystemen i möjligaste mån bringas i samklang

med det statliga systemet.

I samma motioner har vidare frågan om den s. k. oantastbarhetsprincipen

berörts. Utskottet vill erinra, att riksdagen vid skilda tillfällen i skrivelser

till Kungl. Maj:t hemställt om översyn av de allmänna pensionsreglementena,

i vad rör bl. a. nämnda fråga. Utskottet, som med tillfredsställelse

konstaterat, att departementschefen ställt en dylik utredning i utsikt

inom den närmaste framtiden, vill uttala den förhoppningen, att denna

utredning måtte resultera i ett så vitt möjligt fullständigt klarläggande av

spörsmålet om pensionsrätten betraktad som en intjänad löneförmån ock,

de av ett sådant betraktelsesätt följande konsekvenserna beträffande pensionsrättens

innehåll och utformning.

Den i propositionen föreslagna anpassningen av pensioneringsgrunderna till

det för statens egna tjänstemän tillämpade pensionssystemet innebär en anpassning

även i fråga om pensionsnivån. För att en dylik anpassning skall

fylla sitt syfte förutsättes, att icke huvudmännen vid sidan av statlig pensionsrätt

tillförsäkra befattningshavarna särskild tilläggspension. I sådant

avseende föreslås i propositionen en föreskrift innefattande befogenhet för

Kungl. Maj :t att förordna om minskning av reglementsenlig pension med

hänsyn till dylik av huvudmannen utfäst förmån. Vad angår de nu till

anstalten anslutna befattningshavarna får enligt propositionen reduktion

icke ske i så stor omfattning, att befattningshavaren lider minskning i den

sammanlagda pensionsförmån han haft att påräkna enligt nuvarande grunder

för pensionering genom anstalten jämte eventuell tilläggspension från huvudmannen.

I de redan delvis behandlade likalydande motionerna I: 309 och II: 393

har emellertid framförts det önskemålet att — i avbidan på den av motionärerna

begärda utredningen rörande pensionsanstaltens framtida verksamhet

— det blivande pensionsreglementet måtte så utformas, att därav

klart framgår, att särskilda tilläggspensioner från huvudmännen kunna

ifrågakomma. Till stöd härför har bl. a. anförts, att pensionerna för de

kommunala tjänstemännen till skillnad från de statliga pensionerna så gott

som genomgående äro dyrortsgraderade och att, då ju icke samtliga kommunala

befattningshavare kunna anslutas till pensionsanstalten, en anordning

innebärande ett reellt förbud mot tilläggspensioner skulle missgynna

dit anslutna befattningshavare.

Den i propositionen föreslagna anpassningen till den statliga pensionsnivån

innebär dels att pensionernas storlek blir oberoende av den ortsgrupp inom

vilken befattningshavaren har sin verksamhet liksom av den relation mellan

lön och pension, som tillämpas beträffande annan av huvudmannen ordnad

pensionering, dels ock att en av huvudmannen tillämpad lönenivå i den

mån den ligger över det för en jämförlig statstjänst gällande löneläget i

princip ej tillätes inverka på pensionsunderlagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottels utlåtande nr 48.

Utan åtgärder mot ett åsidosättande från huvudmännens sida av denna

anpassning skulle en befattningshavare hos en kommun, som anser sig

böra följa ett dyrortsgraderat pensionssystem eller eljest tillämpar en från

den statliga pensioneringen avvikande relation mellan lön och pension,

genom kommunal tilläggspension kunna påräkna högre tjänstepension än

en i övrigt likställd befattningshavare i statens tjänst. Skulle kommunen

dessutom tillämpa en högre lönenivå än staten och även detta ansåges motivera

en kommunal tilläggspension, bleve den kommunalanställde befattningshavaren

i pensionshänseende givetvis än mera gynnad i jämförelse

med den statsanställde.

Den för statstjänstemännen tillämpade pensionsnivån är av så sent datum

som den 1 juli 1947. Den har för statstjänstemännens del godtagits

av tjänstemannaorganisationer, till vilka i betydande utsträckning av den

nu ifrågavarande pensioneringen omfattade personalkategorier äro anslutna,

samt har av statsmakterna befunnits skälig. Utskottet kan för sin del

icke biträda den uppfattning, varåt motionärerna givit uttryck och enligt

vilken tillämping av den statliga pensionsnivån för statstjänstemännen närstående

grupper icke vore motiverad. Enligt utskottets uppfattning böra de

olägenheter, som f. n. göra sig gällande på pensionsområdet, i den mån de

äro att härleda från tillämpning av andra principer vid avvägning av pensionsnivån

inom kommunal än inom statlig pensionering, i första hand undanröjas

genom åtgärder inom det icke-statliga pensionsområdet. Av det

anförda framgår, att utskottet icke kan biträda den uppfattning, som härvidlag

framförts i motionerna I: 309 och II: 393.

Vad beträffar de befattningshavargrupper, som skola anslutas till det nu

föreslagna reglementet, innebär förslaget i första hand, att de till pensionsanstalten

nu anslutna befattningshavargrupperna med ett fåtal undantag

överföras till det nya reglementet. Vidare föreslås, att ytterligare en del kategorier

befattningshavare skola erhålla anslutning till pensioneringen. I övrigt

ha framkomna förslag om medtagande av nya grupper av befattningshavare

ansetts kräva ytterligare utredning.

Såsom tidigare angivits, åsyftar det i propositionen framlagda förslaget

närmast en provisorisk lösning av frågan om gränsdragningen för pensioneringen.

Ehuru det icke varit möjligt för utskottet att på varje särskild

punkt ägna förslaget en mera ingående undersökning, har utskottet likväl

fått det intrycket, att den gjorda gränsdragningen bör kunna godtagas att

gälla intill dess efter ytterligare utredning förevarande problemkomplex

vunnit den mera allsidiga belysning, som erfordras för ett definitivt ställningstagande

till avgränsningsfrågan. Utskottet vill därför tillstyrka bifall

till Kungl. Maj :ts förslag i förevarande del. Utskottet vill emellertid understryka

det av departementschefen gjorda uttalandet, att den omständigheten,

att viss befattning nu bibehålies vid eller inordnas under den statsunderstödda

pensioneringen, icke bör betraktas som prejudicerande vid den

fortsatta behandlingen av gränsdragningsfrågan.

Av det sagda följer, att utskottet icke är berett att nu tillstyrka några

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

33

omedelbara positiva åtgärder i anledning av följande motioner, i vilka yrkanden

framställts om anslutning till pensionsanstalten av nedan nämnda

befattningshavargrupper, nämligen likalydande motionerna I: 303 och II:

386 (husmödrar och vaktmästare vid statsunderstödda folkhögskolor och

lantmannaskolor), likalydande motionerna I: 307 och II: 396 (vissa befattningshavare

hos centralförbundet för nykterhetsundervisning), likalydande

motionerna I: 335 och II: 421 (professor vid handelshögskolan i Göteborg),

motionen 11:420 (skolpsykologer och vissa konsulenter i övningsämnen),

likalydande motionerna I: 302 och II: 388 (i vad motionerna

avse underläkare), likalydande motionerna I: 301 och II: 387 (i vad motionerna

avse befattningshavare vid hushållningssällskapens förbund) samt

motionen II: 385 (biträdande pastor hos Stockholms stadsmission). Utskottet

vill dock beträffande underläkarna göra det uttalandet, att lösandet

genom statens medverkan av pensionsfrågan för denna grupp

— bl. a. med hänsyn till dess egenskap av rekryteringskår i förhållande

till flertalet av de med statlig pensionsrätt förenade läkartjänsterna

— utgör en angelägenhet av den betydelse, att den om möjligt

bör upptagas till fristående behandling. Vad angår befattningshavare hos

centralförbundet för nykterhetsundervisning är utskottet vidare av den uppfattningen,

att åtgärder för beredande av pensionsrätt åt dem i pensionsanstalten

böra vidtagas efter den särskilda utredning, departementschefen

ansett erforderlig. I övrigt förordar utskottet, att de framförda förslagen

hänskjutas till den kommande utredningen rörande pensioneringsverksamhetens

avgränsning. Vad särskilt angår det i likalydande motionerna I: 303

och II: 386 framställda yrkandet om anslutning till pensionsanstalten av

husmödrar och vaktmästare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantmannaskolor

vill utskottet framhålla, att även om i och för sig goda skäl

kunna tala för kravet på en dylik anslutning, motsvarande anställningshavare

vid folkskolorna och de högre kommunala skolorna för närvarande

sakna statligt ordnad pensionering och att den väckta frågan därför torde

böra skärskådas i ett större sammanhang.

I likalydande motionerna I: 302 och II: 388 har vidare yrkats, att laboratoriesköterskor,

anställda vid sjukhuslaboratorier, måtte bibehållas vid

hittillsvarande pensionsrätt. I propositionen erinras på förevarande punkt

om att under remissbehandlingen av pensionsutredningens förslag önskemål

framkommit om anslutning till pensionsanstalten av samtliga laboratoriebiträden,

oavsett om de inneha sjuksköterskeutbildning eller ej. För

egen del har departementschefen uttalat, atl vid den av honom förordade

omfattningen av pensioneringen dylika biträden icke bleve inbegripna i

pensioneringen, vare sig de innehade förenämnda utbildning eller ej. De

laboratoriebiträden, som f. n. åtnjöte pensionsrätt såsom sjuksköterskor,

syntes följaktligen icke utan vidare komma alt överföras till det nya reglementet.

För egen del anser utskottet, att den omständigheten, atl ett biträde

med sköterskeutbildning har sin tjänstgöring förlagd till sjukhuslaboratorium,

icke bör utgöra hinder för pensionering i vanlig ordning. Ut!5

ISiliang till riksdagens protokoll 19^9. 8 samt. Nr 48.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr iS.

skottet förutsätter därför, att dylika biträden alltjämt i pensionshänseende

betraktas som sjuksköterskor. Med vad utskottet nu anfört torde syftet

med motionerna i förevarande del få anses tillgodosett.

Vad slutligen angår en i förevarande sammanhang till utskottet inkommen

framställning från Svenska socialvårdsförbundets kamratförening, vari

uttalats önskemål om anslutning till pensionsanstalten av biträdande föreståndarinnor

vid barn- och ålderdomshem, torde detta önskemål lämpligen

böra tagas under övervägande vid den blivande utredningen.

Beträffande själva pensioneringsreglerna innebär Kungl. Maj :ts förslag,

såsom tidigare nämnts, att för pensioneringen skulle komma att gälla ett

pensionsreglemente, som nära motsvarar de statliga tjänste- och familj epensionsreglementena.

Utskottet, som redan i det föregående angivit sin

principiella inställning till reglementsförslaget, vill här endast uttala, att de

ändringar, som jämlikt innevarande riksdags beslut beträffande upphävande

av vissa verkningar i pensionshänseende av avsättning m. in. vidtagits

i de allmänna pensionsreglementena, självfallet böra föranleda motsvarande

ändring i det blivande reglementet. I övrigt torde reglementsförslaget,

med iakttagande av de jämkningar, som utskottet förordar, böra läggas

till grund för blivande bestämmelser i ämnet. Såsom i propositionen (s.

226—227) förutsatts, bör Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande dels att utfärda

nytt reglemente för pensionsanstalten, dels att under de förutsättningar

och i den omfattning, som angivas i propositionen, vidtaga ändringar

i detsamma, dels ock att meddela de bestämmelser i övrigt, som erfordras

för pensionsregleringens genomförande.

I propositionen har bl. a. berörts spörsmålet om pensionering av befattningshavare

med deltidsarbete. Departementschefen anför härom, att vägande

skäl kunna tala för att anslutning till pensionsanstalten skall kunna

erhållas för sådan befattningshavare. Då emellertid frågan om pensionsvillkoren

för statsanställd personal med deltidsarbete f. n. är föremål för särskild

utredning genom sakkunniga, har departementschefen ansett frågan

om pensionering av icke-statliga befattningshavare med deltidsanställning

böra upptagas först sedan de sakkunniga redovisat resultatet av sitt arbete.

På de skäl departementschefen sålunda anfört finner sig utskottet böra biträda

propositionen på förevarande punkt under uttalande tillika av den

förhoppningen, att den nu pågående utredningen måtte bedrivas med all

möjlig skyndsamhet. Härmed torde motionerna I: 309 och II: 393 få anses

besvarade, så vitt angår däri framfört önskemål om en omedelbar anslutning

till pensionsanstalten av deltidsanställd personal.

I propositionen föreslås beträffande pensionsåldrarna en höjning från 55

till 60 år för, bl. a., sjuksköterskor med icke-statlig anställning. I konsekvens

härmed föreslås samtidigt motsvarande höjning för statliga sjuksköterskor,

dock med undantag av sköterskor m. fl. vid statens sinnessjukhus och statens

anstalt för fallandesjuka, för vilka pensionsåldern skulle utgöra oförändrat

55 år i avbidan på slutförandet av 1948 års pensionsålderskommittés

s. 35 Kontrollera mot PDF

Rankontskoltets utlåtande nr 48.

35

uppdrag. I likalydande motionerna I: 333 och 11:423 har i analogi härmed

yrkats, att frågan om höjning av pensionsåldern för sköterskor in. fl. vid de

kommunala sinnessjukhusen måtte få anstå till dess ytterligare utredning

skett. Med hänsyn till önskvärdheten av en enhetligt avvägd pensionsålder i

befattningar, vilkas innehavare — låt vara inom å ena sidan statlig och å

andra sidan kommunal verksamhet — utföra samma arbete, tillstyrker

utskottet det i motionerna framställda yrkandet. Vid bifall härtill torde det

för hel pension erforderliga antalet tjänstår böra bibehållas vid 25. Härjämte

torde beträffande sjuksköterskorna vid de kommunala sinnessjukhusen

genom Kungl. Maj :ts försorg böra vidtagas de ändringar i de särskilda

övergångsbestämmelserna om tjänstår sberäkning för sjuksköterskor och

barnmorskor, som må befinnas erforderliga med hänsyn till sinnessjukhussköterskornas

bibehållande vid nuvarande pensions- och tjänståldrar.

I fråga om grunderna för fastställande av pensionsklasser har utskottet

endast på en punkt funnit anledning föreslå jämkning i propositionsförslaget.

Detta gäller rektorer och lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och

lägre lantbruksundervisningsanstalter. Vid bestämmande av pensionsklasser

för dessa befattningshavargrupper ha i propositionen de nuvarande kontanta

löneförmånerna ansetts jämförliga med däremot svarande eller närmast

lägre lönebelopp i dyrortsgrupp 3 enligt löneplan nr 1 i statens löneplansförordning.

Härvid har det årliga värdet av naturaförmånerna — fri

bostad samt fritt bränsle och lyse — i huvudsaklig överensstämmelse med

de i pensionsanstaltens nuvarande reglemente angivna grunderna uppskattats

till belopp motsvarande 12 procent av de kontanta löneförmånerna. Enligt

denna uppskattning skulle värdet av naturaförmånerna utgöra, för rektor

högst 1 656 kronor, för fast anställd ämneslärare högst 1 333 kronor och

för e. o. ämneslärare högst 732 kronor.

Emellertid har i likalydande motionerna I: 331 och II: 422 yrkats, att pensionsklasserna

för rektorer och lärare vid folkhögskolorna måtte bestämmas

under hänsynstagande till dels att de nuvarande löneförmånerna anses jämförliga

med lönebeloppen i ortsgrupp 2, dels ock en enhetlig värdering av

naturaförmånerna till, för år räknat, 2 000 kronor för rektor, 1 500 kronor

för fast anställd ämneslärare och 1 000 kronor för e. o. ämneslärare. Till

stöd härför har anförts, att flertalet folkhögskolor vore belägna å dyrortsgrupp

2 ävensom att 1941 års lärarlönesakkunniga vid sin utredning rörande

lönereglering för lärarpersonalen vid bl. a. de statsunderstödda folkhögskolorna

utgått från nyssnämnda värderingar. Vidare har i likalydande motionerna

1:332 och 11:419 påyrkats uppflyttning av de i propositionen föreslagna

pensionsklasserna för här ifrågavarande befattningshavare i enlighet

med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, dock högst två pensionsklasser,

varvid naturaförmånerna borde upptagas till ett värde, som

kunde antagas motsvara det verkliga. Skolöverstyrelsens nyssnämnda förslag

innebär, alt i avbidan på förestående lönereglering folkhögskolornas

lärare icke skulle placeras lägre än en löneklass under motsvarande lärarpersonal

vid realskolorna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr A8.

En i anledning av de sålunda väckta förslagen inom utskottet verkställd

undersökning synes i viss mån bekräfta den i motionerna I: 331 och 11:422

lämnade uppgiften beträffande folkhögskolornas belägenhet i dyrortshänseende.

Med hänsyn härtill och då vidare de i motionerna förordade grunderna

för naturaförmånernas uppskattande torde giva ett mera adekvat uttryck

för dessa förmåners verkliga värde än den i propositionen tillämpade beräkningsgrunden,

anser utskottet goda skäl tala för att syftet med motionerna

i princip tillgodoses. I enlighet härmed vill utskottet föreslå den

jämkningen i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag, att pensionsklasserna

för manliga befattningshavare vid folkhögskolorna höjas ett steg. Detta

skulle dock ej gälla de fast anställda ämneslärarna vid enbart huvudkurs,

för vilka med hänsyn till deras begränsade tjänstgöringsskyldighet en förbättrad

placering i pensionsklass synts kunna utgöra ett föregripande av

den pensionsreglering, som kan förväntas i samband med en lönereglering

på grundval av 1941 års lärarlönesakkunnigas nyligen avgivna förslag till

lönereglering för folkhögskollärarna. I anslutning härtill böra motsvarande

kvinnliga befattningshavare, med hänsyn till att de enligt gällande bestämmelser

icke äga erhålla sista ålderstillägget, inom ramen för en höjning av

pensionsklasserna med ett steg hänföras till pensionsklass närmast under

den för vederbörande manliga befattningshavare fastställda. Detta innebär

en höjning för samtliga kvinnliga lärare med undantag dels för rektor vid

skola med endast huvudkurs och dels för fast anställd lärarinna vid enbart

huvudkurs om minst 24 veckor.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat bör, med hänsyn till folkhögskollärarnas

och lärarpersonalens vid lantmanna-, lantbruks- och trädgårdsskolor

samt lanthushållsskolor inbördes principiella likställighet i

lönehänseende, en motsvarande jämkning vidtagas beträffande de i propositionen

föreslagna pensionsklasserna för sistnämnda lärarpersonal.

Detta medför höjning av pensionsklassen med ett steg för samtliga rektorer,

för ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om minst 150

dagar, för e. o. ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om minst

125 eller 150 dagar samt för e. o. äiuncslärarinnor vid lanthushållsskola,

medan pensionsklasserna för övriga här avsedda befattningshavare skulle

bliva de i propositionen föreslagna.

De av utskottet föreslagna pensionsklasserna, jämförda med pensionsklasserna

enligt propositionen, framgå av den vid detta utlåtande såsom

bilaga fogade sammanställningen.

I förevarande sammanhang har utskottet slutligen förehaft dels motionen

11:394, i vilken hemställts att läkare vid fristående centraldispensär måtte

hänföras till pensionsklass 1 : 34 i stället för 1: 33 enligt Kungl. Maj :ts förslag,

dels ock likalydande motionerna I: 301 och II: 387, i vad desamma

avse hänförande av hemkonsulent hos hushållningssällskap till pensionsklass

1: 22 i stället för pensionsklass 1:17 enligt Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet finner sig icke berett att på grundval av föreliggande material

taga definitiv ställning till de sålunda väckta frågorna och kan därför icke

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

37

tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet förutsätter emellertid, att nämnda

frågor bli föremål för närmare övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg.

I de förut behandlade motionerna 1:309 och 11:393 har ifrågasatts, att

den i reglementsförslaget intagna tabellen över pensionsklasserna borde

utbyggas uppåt, så att den konune att upptaga de högsta pensionsunderlag,

som finnas i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena. Beträffande

löneplan 1 överensstämmer tabellen i anstaltens reglemente i tillämpliga

delar med de allmänna reglementena. Utskottet har för sin del icke

något att erinra mot att tabellen beträffande löneplan 2 kompletteras med

ytterligare en pensionsklass, nr 20, avseende de högsta i de statliga reglementena

förekommande tjänste- och familjepensionsunderlagen.

I likalydande motionerna I: 334 och II: 424 har förts på tal ett spörsmål,

som angår frågan om sammanträffande av förmåner. Efter mönster av förhållandena

inom statsförvaltningen har i det föreliggande reglementsförslaget

intagits föreskrift bl. a. därom, att på Kungl. Maj :ts prövning skall bero,

huruvida innehavare av eller vikarie å befattning, som är förenad med

tjänstepensionsrätt, skall vidkännas minskning i honom enligt reglementet

tillerkänd tjänstepension eller tjänstelivränta. I motionerna yrkas nu sådan

ändring av förslaget, att vikarie, varom nyss talats, icke skall erhålla minskning

av eventuellt utgående tjänstepension. Till stöd härför anföres, att den

ifrågasatta reglementsföreskriften uppenbarligen komme att minska pensionerade

befattningshavares villighet att åtaga sig vikariat, vilket med hänsyn

till rådande brist på utbildad personal inom många områden vore synnerligen

olägligt och ägnat att beröva statliga och kommunala myndigheter

värdefull arbetskraft.

I anledning av vad motionärerna sålunda anfört vill utskottet framhålla,

att den Kungl. Maj :t tillagda befogenheten att förordna om reduktion av

sammanträffande förmåner lämnar utrymme för ett hänsynstagande till

förhållandena i det enskilda fallet och att bestämmelserna självfallet kunna

givas en mindre restriktiv tillämpning under tider av minskad tillgång på

kvalificerad arbetskraft. Rent principiellt hyser emellertid utskottet den

uppfattningen, att det icke ligger något stötande i att en pensionerad befattningshavare,

vilken anlitas som vikarie å viss tjänst, som regel vid

tjänstgöring får åtnöjas med samma förmåner inklusive statlig eller kommunal

pension, som tillkomma tjänstens ordinarie innehavare. Vad angår

återanställda pensionerade befattningshavare i statens tjänst stadgas i statens

allmänna avlöningsreglemente, att det skall bero på beslut eller bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj :t, om och i vad mån tjänstepension

skall föranleda avdrag å lönen. Utskottet är av den meningen, att

en reglering av motsvarande spörsmål för pensionerade befattningshavare,

som avses i reglementet för statens pensionsanstalt, också bör ske på lönesidan

och då helst genom att generella bestämmelser meddelas. Ett lämpligt

tillfälle att lösa denna tekniskt sett komplicerade fråga torde erbjuda

sig, sedan 1948 års pensionsålderskommitté, som bl. a. har i uppdrag alt ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

arbeta förslag till avlöningsbestämmelser för återanställd pensionerad personal

i statens tjänst, framlagt resultatet av sitt arbete. I avvaktan härå finner

utskottet de av Kungl. Maj :t föreslagna reglerna böra gälla. Med hänsyn

till det nu anförda och då propositionsförslaget i förevarande del syftar till

att i sak samma grunder härvidlag skola gälla inom det statliga och det

statsunderstödda pensionsväsendet, finner utskottet icke skäl tillstyrka någon

åtgärd i anledning av motionerna.

I de förenämnda likalydande motionerna 1:309 och 11:393 har slutligen

framställts det önskemålet, att nuvarande regler rörande tjänstårsberäkning

i pensionshänseende för befattningshavare, som beviljas tjänstledighet

antingen för studier eller resa för egen utbildning eller ock för sjukdom,

bibehållas oförändrade. Dessa regler innebära, att tjänstårsberäkning må

ske även för det fall, att befattningshavaren under ledigheten nödgas avstå

hela lönen. Enligt förslaget skulle emellertid som villkor för tjänstårsberäkning

gälla, bl. a., att befattningshavaren därunder bibehåller minst halva

lönen. Då de föreslagna bestämmelserna utformats efter förebild av de statliga

pensioneringsföreskrifterna, finner utskottet sig sakna anledning förorda

någon åtgärd i anledning av motionerna i denna del.

Med avseende å de övergångsanordningar, som erfordras vid genomförande

av det föreliggande förslaget, innebär detsamma att befattning, som är

avsedd att undantagas från den blivande pensioneringen, på av huvudmannen

gjord framställning må kunna tills vidare förenas med pensionsrätt enligt

bestämmelserna i det nya pensionsreglementet. Blivande innehavare av

dylik befattning skulle dock endast efter särskilt medgivande av Kungl.Maj :t

få reglementet på sig tillämpligt. Intill dess avgränsningsfrågan blivit definitivt

löst, synas emellertid enligt utskottets mening övervägande skäl tala

för att sist avsedda befattningshavare må utan sådant medgivande kunna

erhålla pensionsrätt enligt det nya reglementet. — Vidare innebär förslaget

ett slopande av den Kungl. Maj :t nu tillagda befogenheten att i vissa fall

medgiva befattningshavare rätt att kvarstå i pensionsanstalten även efter

övergång till verksamhet liggande utom pensionsreglementets tillämpningsområde.

Så länge avgränsningsfrågan ännu är olöst, synes emellertid hinder

ej böra föreligga för Kungl. Maj :t att till prövning i varje särskilt fall upptaga

fråga om pensionsrätt enligt det nya reglementet för sådan f. d. befattningshavare.

Någon särskild föreskrift härom torde icke behöva intagas

i reglementet.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra i anslutning till en till utskottet

överlämnad, i statens pensionsanstalt upprättad promemoria upptaga

en fråga om bibehållande av pensionsrätt i anstalten för befattningshavare i

polisdistrikt, som i samband med administrativ indelningsändring (inkorporering

eller bildandet av ny köping eller stad) icke enligt det nuvarande liksom

ej heller enligt det föreslagna nya reglementet äga kvarstå i pensionsanstalten.

Ett slutligt ställningstagande till frågan om avgränsningen av pensioneringen

i statens pensionsanstalt kan tänkas få till innebörd, att pensioneringen, vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

39

angår polisväsendet, kominer att omfatta även polispersonal i städer och köpingar.

Skulle detta bliva fallet, måste det komma att framstå såsom föga rationellt

att ett polisdistrikt på grund av företagen indelningsändring nödgats

utträda ur pensionsanstalten med sina dit anslutna befattningshavare samt

för mellantiden ordna pensioneringen på annat sätt. Till undvikande av nu

berörda olägenheter ifrågasättes i promemorian en anordning, enligt vilken

befattningshavare, som på grund av ändring i den administrativa indelningen

övergår till polisdistrikt, som icke omfattas av pensioneringen i statens

pensionsanstalt, på framställning av detta polisdistrikt skulle kunna förbli

ansluten till pensioneringen. Härvid skulle utöver reglementsenlig avgift

utgå särskild avgift till belopp som jämte förstnämnda avgift motsvarar

värdet av befattningshavarens tjänste- och familjepensionsrätt med avdrag

för värdet av de pensionsdelar som kunna anses belöpa på tjänstetiden

före indelningsändringen. Vid befordran eller lönereglering i samband

med övergången eller eljest skulle befattningshavaren kunna hänföras

till motsvarande högre pensionsklass.

För egen del finner utskottet övervägande skäl tala för anordnandet av

en dylik övergångspensionering och att den får tillämpas i fråga om indelningsändringar,

som ske den 1 januari 1950 eller senare under provisorietiden.

Lämpligt synes vara, att anordningen får avse jämväl befattningshavare,

som berörts av indelningsändring vid årsskiftet 1948/49. Kungl.

Maj :t torde böra bemyndigas att vidtaga de åtgärder, som må befinnas erforderliga

för att här avsedda befattningshavare må kunna erhålla möjlighet

att bibehållas vid pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Vad i propositionen anförts i fråga om finansieringen av statens pensionsanstalts

pensioneringsverksamhet har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet förordar också, att pensionsanstalten erhåller medel för

bestridande av kostnaderna för genomförandet av vissa rationaliseringsåtgärder

beträffande registrering av anstaltens klientel in. m.

I den föreliggande propositionen framlägges vidare förslag om en provisorisk

pensionsreglering för vissa kategorier av övningslärare samt lärarpersonal

vid statsunderstödda privatläroverk i avbidan på pensionsregleringar,

vilka förutsättas åtfölja blivande löneregleringar för dessa personalkategorier.

Denna pensionsreglering, som är avsedd att genomföras den

1 januari 1950, bygger i vad angår övningslärarna i allt väsentligt på 1948

års riksdags principbeslut om lönereglering för övningslärare samt innebär

i fråga om pensionsåldrarna en anpassning till vad som nu gäller för övningslärare

vid de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna.

I betraktande av att de definitiva pensionsregleringarna kunna förväntas

inom en nära framtid, kunde det måhända förefalla opåkallat att för

en kortare mellantid genomföra en provisorisk reglering. På av departementschefen

anförda skäl vill utskottet emellertid förorda, att eu dylik

reglering nu kommer till stånd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr >t8.

I de likalydande motionerna I: 308 och II: 395 ha i anledning av Kungl.

Maj :ts förslag i nu förevarande del framställts vissa från förslaget skiljaktiga

yrkanden rörande minimitjänstgöring för erhållande av pensionsrätt,

pensionsåldrar, pensionsklasser samt särskilda tilläggspensioner. Utskottet

är för sin del icke berett att i nuvarande läge förorda några ändringar

i förslaget, vilka kunna vara ägnade att föregripa en blivande definitiv

pensionsreglering. Utskottet föreställer sig emellertid, att de i motionerna

avsedda spörsmålen komma att underkastas prövning i samband med den

slutliga löne- och pensionsregleringen. Vid angivna förhållanden finner sig

utskottet böra avstyrka, att åtgärder i nu förevarande sammanhang vidtagas

i motionernas syfte. Utskottet förordar således, att Kungl. Maj :t erhåller

bemyndigande att utfärda bestämmelser angående ifrågavarande provisoriska

pensionsreglering för övningslärare in. fl. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen föreslagits.

Vad slutligen angår det i propositionen framlagda förslaget beträffande

pensionsåldern för statliga sjuksköterskor och barnmorskor, har prövningen

av denna fråga icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet förutsätter

emellertid, att tjänståldern för de befattningar, vilkas pensionsålder

skall höjas, ökas i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker, att Kungl.

Maj :t erhåller bemyndigande att utfärda övergångsbestämmelser av i propositionen

antytt innehåll.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition samt med bifall till likalydande motionerna

1:331 och 11:422, likalydande motionerna 1:332 och

11:419 och likalydande motionerna 1:333 och 11:423 och

med avslag å likalydande motionerna I: 334 och II: 424, må

bemyndiga Kungl. Maj :t

a) alt utfärda reglemente för pensionering genom statens

pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare i

huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet förordat;

b) att under de förutsättningar och i den omfattning, som

av utskottet förordats, vidtaga ändringar i sålunda utfärdat

reglemente;

c) att med iakttagande av de huvudgrunder, som av utskottet

förordats, meddela de bestämmelser i övrigt, som

erfordras för pensionsregleringens genomförande ävensom i

huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet förordat

vidtaga åtgärder för bibehållande i vissa fall av pensionsrätt

hos statens pensionsanstalt; samt

d) att under budgetåret 1949/50 till statens pensionsanstalts

förfogande ställa medel för de utgifter, som må bliva

erforderliga för bestridande av kostnaderna för upprättande

av ett centralt personalregister samt för genomförande av

den nya pensionsordningen;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 48.

41

II) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, må med tillämpning från och med den 1

januari 1950 besluta, att pensionsåldern för i statens tjänst

anställd ordinarie sjuksköterskepersonal, utom vid statens

sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka, ävensom

ordinarie barnmorskor skall inträda vid utgången av

den kalendermånad, varunder 60 års ålder uppnås, samt att

det för hel pension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra

30, dock under iakttagande av de av utskottet förordade övergångsbestämmelserna

;

HD att riksdagen må förklara, att likalydande motionerna

I: 301 och II: 387, likalydande motionerna I: 302 och

II: 388, likalydande motionerna I: 303 och II: 386, motionen

II: 385, likalydande motionerna I: 307 och II: 396, likalydande

motionerna I: 309 och II: 393, motionen II: 394, likalydande

motionerna I: 335 och II: 421 samt motionen II:

420 må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört och

hemställt;

B. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition samt med avslag å likalydande motionerna

I: 308 och II: 395, må bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda

bestämmelser om provisorisk pensionsreglering för vissa övningslärare

vid högre kommunala skolor in. fl. i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av utskottet förordats.

Stockholm den 24 november 1949.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,

Näsgård, Fahlander, Petersson i Karlskrona och Mogård*;

från andra kammaren: herrar Fröderberg, Persson i Norrby, Nilsson

i Landskrona, fru Humla, herrar Sköldin, von Seth*, Johansson i Kalmar

och Gustafson i Göteborg.

'' Ej närvarande vid justeringen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 45.

Bilaga.

Sammanställning

av pensionsklasser för vissa befattningshavare vid folkhögskolor och lägre Iantbruksundervisningsanstalter

enligt propositionen nr 200/1949 och enligt utskottets förslag.

Pensionsklass

Befattningshavare

Proposi-

tions-

förslaget

Utskottets

förslag

Folkhögskola.

Rektor: vid skola med såväl huvudkurs som kvinnlig kurs man

kvinna

vid skola med endast huvudkurs ................ man

kvinna

Ämneslärare med fast anställning

vid såväl huvudkurs som kvinnlig kurs ................ man

kvinna

vid endast 24 veckors huvudkurs ...................... man

kvinna

vid endast 21 veckors huvudkurs ...................... man

kvinna

Extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring

vid 24 veckors huvudkurs............................. man

kvinna

vid 21 veckors huvudkurs.............................. man

kvinna

Lantmannaskola med vinlerkurs om minst 125 dagar.

Rektor ........................................................

Ämneslärare....................................................

Extra ordinarie ämneslärare ....................................

Lantmannaskola med vinterkurs om minst 150 dagar.

Rektor ........................................................

Ämneslärare....................................................

Extra ordinarie ämneslärare ....................................

Lantmannaskola med helårskurs in. fl., lantbruksskola och trädgårdsskola.

Rektor ........................................................

Ämneslärare....................................................

Extra ordinarie ämneslärare ....................................

Lanlhushällsskola med halvärskurs.

Rektor .........................................................

Ämneslärarinna ................................................

Extra ordinarie ämneslärarinna..................................

Lanthushållsskola med årskurs m. fl.

Rektor.........................................................

Ämneslärarinna.................................................

Extra ordinäre ämneslärarinna..................................

1:30

1:29

1:27

1: 27

1:26

1:25

1:25

1:24

1:24

1:22

1: 15

1: 13

1: 13

1:11

1:26

1:24

1:13

1:27

1:24

1: 14

1:30

1:27

1:19

1:13

1: 11

1:2

1: 22

1:19

1:9

1:31

1:30

1:28

1:27

1:27

1: 26

1:25

1:24

1: 24

1:23

1:16

1: 14

1:14

1: 12

1:27

1:24

1: 14

1:28

1 25

1:15

1:31

1: 27

1:19

1:14

1:11

1:3

1: 23

1: 19

1: 10

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

43

Reservationer:

1) av herr Åkerberg, vilken ansett att första och andra styckena å s. 32

(beviljande av särskild tilläggspension) bort ha följande lydelse:

»Utan åtgärder----(= utskottet)---den statsanställde.

Den för statstjänstemännen tillämpade pensionsnivån är av så sent datum

som den 1 juli 1947. Den har för statstjänstemännens del godtagits

av tjänstemannaorganisationer, till vilka i betydande utsträckning av den

nu ifrågavarande pensioneringen omfattade personalkategorier äro anslutna,

samt har av statsmakterna befunnits skälig. Utskottet finner sig fördenskull

svårligen kunna i princip biträda den uppfattning, varåt motionärerna

givit uttryck och enligt vilken tillämpning av den statliga pensionsnivån

för statstjänstemännen närstående grupper icke vore motiverad.

Emellertid äger frågan om särskilda tilläggspensioner nära samband

med de spörsmål rörande pensioneringens omfattning och anstaltens framtida

verksamhet, som upptagits av samma motionärer och vilka enligt

vad utskottet ovan föreslagit skulle hänskjutas till särskild utredning. Vid

sådant förhållande synas nuvarande möjligheter att bevilja tilläggspensioner

övergångsvis böra få bibehållas i avvaktan på slutförandet av en dylik

utredning. Dock hör härvid iakttagas, att tilläggspension icke må utgå med

högre belopp än att densamma tillsammans med den från anstalten utgående

pensionen motsvarar de nuvarande sammanlagda pensionsförmånerna.»

2) av herrar Lundqvist, Petersson i Karlskrona, von Seth och Gustafson i

Göteborg, vilka inom utskottet yrkat,

a) att sista meningen i sista stycket å s. 30 (riktlinjer för den fortsatta

utredningen i avgränsningsfrågan) bort utgå samt att stycket således boit

ha följande lydelse:

»Även utskottet----(= utskottet)---en annan.»;

b) att första och andra styckena å s. 32 (beviljande av särskild tilläggspension)

bort ha följande lydelse:

»Utan åtgärder---(= utskottet---den statsanställde. Å andra

sidan skulle ett bifall till propositionen på denna punkt innebära att en

tjänsteman, som pensioneras i statens pensionsanstalt, skulle kunna få

lägre pension än en annan tjänsteman i samma lönegrad hos samma arbetsgivare.

Frågan om särskilda tilläggspensioner äger nära samband med de spörsmål

rörande pensioneringens omfattning och anstaltens framlida verksamhet,

som upptagits av samma motionärer och vilka enligt vad utskottet ovan

föreslagit skulle hänskjutas till särskild utredning. Vid sådant förhallande

synas nuvarande möjligheter att bevilja tilläggspensioner böra få bibehållas

i avvaktan på slutförandet av en dylik utredning. I förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag innebär detta, att under provisorietiden någon minskning av

reglemcntsenlig pension icke skall ske med hänsyn till av huvudmannen

utfäst tilläggspension.»;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bankoutskottets utlåtande nr 48.

c) att tredje stycket å s. 37 (sammanträffande av förmåner) bort hava

följande lydelse:

»Vad motionärerna sålunda anfört finner utskottet vara värt beaktande.

Utskottet får därför, med biträdande av det i motionerna framställda yrkandet,

föreslå att i reglementsförslaget intagen föreskrift om minskning

av tjänstepension eller tjänstelivränta för i reglementet avsedd f. d. befattningshavare,

som erhåller avlöning såsom vikarie å befattning med tjänstepensionsrätt

enligt reglementet, måtte utgå ur förslaget»;

samt att utskottet, i anledning av vad under c) anförts, bort hemställa,

»A. I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition samt med bifall till likalydande motionerna

I: 331 och II: 422, likalydande motionerna I: 332 och

II: 419, likalydande motionerna 1:333 och II: 423 samt

likalydande motionerna I: 334 och II: 424, må bemyndiga

Kungl. Maj :t

a) att utfärda----utskottet förordat;

b) att under---utfärdat reglemente;

c) att med----pensionsanstalt; samt

d) att under---nya pensionsordningen.;»

d) att första stycket å s. 38 (tjänstårsberäkning) bort ha följande lydelse:
»I

de förenämnda — — (= utskottet)--halva lönen. Utskottet för
ordar,

att tjänstledighet för studier må tillgodoräknas befattningshavare intill

högst ett år av anställningstiden, oavsett om lön utgått under tjänstledigheten

eller ej. I övrigt finner utskottet sig sakna anledning att f. n.

förorda någon åtgärd i anledning av motionerna i denna del.»; samt

e) att första stycket a s. 40 (provisorisk pensionsreglering för vissa kategorier

av övningslärare in. fl.) bort ha följande lydelse:

»I de likalydande--(= utskottet) — — definitiv pensionsreglering.

Dock vill utskottet i vad gäller pensionsåldern för lärare i teckning, slöjd

och hushållsgöromål vid folk- och fortsättningsskolor tillstyrka det, i motionerna

framförda förslaget, att denna pensionsålder, som f. n. är 60 år, fastställes

till 63 år i stället för i propositionen föreslagna 65 år. Utskottet förutsätter,

att övriga i motionerna avsedda spörsmål komma att underkastas

prövning i samband med den slutliga löne- och pensionsregleringen.

Vid angivna förhållande finner sig utskottet böra avstyrka, att ytterligare

åtgärder i nu förevarande sammanhang vidtagas i motionernas syfte. Utskottet

förordar således, att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att utfärda

bestämmelser angående ifrågavarande provisoriska pensionsreglering

för övningslärare in. fl. i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen

föreslagits och med iakttagande av ovan förordad jämkning beträffande

pensionsåldern.»;

samt att utskottet, i anledning av vad under e) anförts, bort hemställa

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48.

45

»B. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition samt likalydande motionerna I: 308 och II:

395, må bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser

om provisorisk pensionsreglering för vissa övningslärare

vid högre kommunala skolor in. fl. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av utskottet förordats.»

3) av herr Fahlander;

4) av herr Mogård; samt

5) av herr Fröderberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattnin a1 i texten