Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om fortsatt giltighet under år 1950 av gällande övergångsplan för riksbanken m. m.

1949-11-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:49, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om fortsatt giltighet under år 1950 av gällande övergångsplan för riksbanken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om

fortsatt giltighet under år 1950 av gällande övergångsplan

för riksbanken m. m.

Genom beslut av 1946 års riksdag (bankoutsk. uti. nr 76) fastställdes en

ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken (den s. k. Övergångsplan 11),

avsedd att tillämpas tills vidare t. o. m. den 31 december 1949. Denna plan

— vilken undergått formella jämkningar i anslutning till den av 1947 års

riksdag beslutade löneregleringen för tjänstemän vid riksdagens verk —

ersatte en av 1943 års riksdag godkänd övergångsplan, vilken gällde under

tiden 1 januari 1944—31 december 1946.

I sitt förenämnda av riksdagen godkända utlåtande nr 76/1946 hade

bankoutskottet förutsatt, att fullmäktige i riksbanken skulle i sinom tid

inkomma med förslag beträffande riksbankens personalorganisation efter

utgången av innevarande år. Med anledning härav hava fullmäktige i riksbanken

med skrivelse till utskottet den 19 maj 1949 framlagt förslag i ärendet.

Med bifall till utskottets hemställan i utlåtande nr 47 har riksdagen till

innevarande höstsession uppskjutit behandlingen av förenämnda förslag.

Fullmäktige hava i sin förevarande skrivelse framhållit, att fullmäktige

vid förslagets utarbetande haft att taga hänsyn till att Kungl. Maj :t genom

proposition nr 151 till 1949 års riksdag framlagt förslag angående allmänna

riktlinjer för inrättande av en statlig affärsbank. Enligt dessa allmänna

riktlinjer skulle en dylik affärsbank inrättas, bestående utav Jordbrukarbanken,

vissa övriga affärsbankskontor samt — eventuellt med vissa undantag

— riksbankens avdelningskontor. I propositionen hade förutsatts,

att de utredningar, som berörde överförandet till den statliga affärsbanken

av den del av riksbankens rörelse, som ej vore av centralbankskaraktär,

och därmed sammanhängande problem skulle verkställas gemensamt

av riksbanken och Jordbrukarbanken.

I skrivelsen anföra fullmäktige vidare följande.

Med hänsyn till förenämnda proposition har riksbankens direktion låtit

genom chefen för sektion 111 upprätta en vid skrivelsen såsom bilaga A fogad

promemoria angående riksbankens personalorganisation efter utgången

av år 1949, innefattande förslag om förlängning av gällande övergångsplan

för en tid av ett år, d. v. s. till utgången av år 1950.

Sedan fullmäktige den 28 april 1949 preliminärt godkänt vad i promemorian

anförts och föreslagits, hava fullmäktige jämlikt bestämmelserna angående

förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk berett de personalorganisationer

inom riksbanken, som beröras av förslagen, nämligen

1 Bihang till riksdagens protokoll 19>t9. 8 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Riksbankstjänstemännens förening, föreningen Kvinnor i statens tjänst och

Civilförvaltningens personalförbund, tillfälle att taga del av förslagen.

Med anledning av därom inkomna framställningar hava sedermera muntliga

förhandlingar ägl rum med Riksbankstjänstemännens förening och föreningen

Kvinnor i statens tjänst på sätt närmare framgår av härvid fogade

förhandlingsprotokoll (bilagorna B—ZJJ.1 Vidare hava före promemorians

upprättande förhandlingar ägt rum med Sveriges juristförbund angående

löneställningen för ombudsmanstjänsten vid huvudkontoret, över vilka förhandlingar

upprättats härvid såsom bilaga F1 fogade protokoll. Representant

för Juristförbundet har därefter deltagit i de med Riksbankstjänstemännens

förening förda förhandlingarna (jfr bilaga R). — Civilförvaltningens personalförbund

har under hand meddelat, atl förbundet icke hade något att

anföra i ärendet.

Sedan riksdagen numera godkänt vad i förenämnda proposition nr 151

angående inrättande av en statlig affärsbank in. in. föreslagits, hava fullmäktige

tagit under övervägande de framställningar, som avgivits av personalorganisationerna

och Sveriges juristförbund, och få i anslutning därtill

anföra följande.

Såsom i den av fullmäktige preliminärt godkända promemorian framhållits

och även understrukits av riksbankens representanter vid de förda förhandlingarna,

synes det icke möjligt att nu framlägga förslag till inrättande

av nya eller höjning av redan förefintliga ordinarie tjänster i avvaktan

på den utredning, som förutsatts skola äga rum angående riksbankens organisation

efter tillkomsten av en statlig affärsbank. Därvid bortses från

de nya kontorsbiträdestjänster i lönegraden Ca 8, som kunna erfordras på

grund av att bestämmelserna om reglerad befordringsgång äga tillämpning

även vid riksbanken. Fullmäktige kunna följaktligen icke biträda de förslag

i sådant hänseende, vilka framförts av personalorganisationerna. Hade

utgångspunkten varit en annan, nämligen att riksbanken skulle bibehållas

vid hittillsvarande uppgifter, kunde skäl ha förelegat till en omvärdering

av vissa tjänster.

Däremot avse fullmäktige att, såsom vid förhandlingarna ställts i utsikt,

inrätta vissa extra ordinarie tjänster i högst lönegraden Ce 23 vid de avdelningskontor,

som fått särskilt stor ökning av arbetsbelastningen till följd

av riksbankens övertagande av egnahemslån, beviljade före den 1 juli

1948. För huvudkontorets vidkommande hava fullmäktige funnit det av befordringsskäl

motiverat atl inrätta ett mindre antal tjänster såsom extra

ordinarie kameralbiträden i lönegraden Ce 11 och möjligen någon tjänst

såsom extra ordinarie kontorist i lönegraden Ce 13. Även i övrigt kan det

bliva nödvändigt att med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter tillskapa

någon enstaka extra ordinarie tjänst utöver vad som kan följa av den för

bankens icke-ordinarie personal tillämpade befordringsgången. Från personalorganisationernas

sida har framhållits, att någon invändning icke kommer

att resas mot att de som erhålla extra ordinarie tjänster uppsägas från

desamma, om riksbankens verksamhet efter en blivande omorganisation

skulle motivera detta.

I övrigt anse fullmäktige det vara lämpligast att nu under den tid, övergångsplanen

enligt förslaget skulle erhålla fortsatt giltighet, tillgodose förefintliga

eller uppkommande behov av personalförstärkning, i den mån det

rör tjänster i 22:a eller högre lönegrad, genom meddelande av vikariatsförordnanden.

Utöver vad sålunda anförts hava fullmäktige icke funnit anledning till

1 Här uteslutna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

3

några särskilda uttalanden eller förslag i anledning av de framställningar,

som gjorts av personalorganisationerna, däri inberäknat Sveriges juristförbund.

Dessa framställningar böra enligt fullmäktiges mening i nuvarande

läge icke föranleda någon åtgärd.

Fullmäktige vilja slutligen anmäla en fråga, som icke omnämnts i promemorian.

Sekr eter art jänsten å direktionsexpeditionen är i gällande övergångsplan

uppförd i lönegraden Ca 25. Tjänsten tillhörde samma lönegrad

även före omorganisationens genomförande. Innehavaren av tjänsten, sekreteraren

Jacob Hagströmer, har sedan industristyrelsens tillkomst i april

1944 med tjänsten förenat uppdrag att vara sekreterare även hos industristyrelsen

och han har härför åtnjutit ett särskilt arvode av 600 kronor för

år. Fullmäktige hava för avsikt att — om riksdagen icke har något att

erinra häremot — bereda Hagströmer extra ordinarie tjänst i lönegraden

Ce 27. Därvid förutsättes, att han även i fortsättningen skall fullgöra sekreterarsysslan

hos industristyrelsen, men utan att särskilt arvode härför

utgår. Det må i detta sammanhang nämnas, att uppdraget såsom sekreterare

hos industristyrelsen är krävande och förenat med relativt mycket arbete

samt att hänsyn icke togs till detta arbete, när sekreterareänsten å direktionsexpeditionen

erhöll sin nuvarande lönegradsplacering.

Under hänvisning till vad sålunda samt i den av fullmäktige preliminärt

godkända promemorian anförts ha fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen att, med godkännande av vad fullmäktige i ärendet

föreslagit, besluta dels att den för riksbanken gällande ramen för tjänstetillsättningar

(övergångsplan II) skall erhålla fortsatt giltighet till och

med den 31 december 1950, dels att fullmäktige i riksbanken måtte bemyndigas

att, i den mån detta föranledes av bestämmelserna angående reglerad

befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster såsom

kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av förenämnda övergångsplan,

dels ock att delegerade för riksdagens verk måtte bemyndigas att i fall, där

innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas att med vikariatslön

uppehålla vakant befattning med lönegradsbeteckningen Cp, medgiva

att förstnämnda tjänst föres över stat och att den på stat befintliga

tjänsten må återbesättas.

I samband med fullmäktiges skrivelse har utskottet förehaft två till utskottet

från Riksbankstjänstemännens förening överlämnade framställningar

i fråga om inrättande av nya ordinarie tjänster i riksbanken in. in.

Utskottet. Det föreliggande förslaget innebär, att senast fastställda ram

för tjänstetillsättningar inom riksbanken, den s. k. övergångsplan II, vars

giltighet utgår vid slutet av år 1949, skall tillämpas jämväl under år 1950.

Även under år 1950 skulle alltså riksbankens personalorganisation bibehållas

vid oförändrad omfattning, oaktat såsom utredningen ger vid banden

riksbankens arbetsuppgifter icke oväsentligt ökats under de senaste

åren dels genom övertagande av förvaltningen av lån, som beviljats av

egnahemsnämnder och hushållningssällskap — detta gäller främst vissa

avdelningskontor — och dels genom en ansvällning av den vid huvudkontoret

bedrivna utrikesrörelsen. Att fullmäktige ansett sig icke böra nu fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

lägga förslag om inrättande av nya eller uppflyttning av redan befintliga

tjänster, vilka åtgärder i och för sig kunde vara motiverade, sammanhänger

med att innevarande riksdag beslutat inrätta en statlig affärsbank, till

vilken viss del av riksbankens rörelse skall överflyttas, och att frågan om

en ny omorganisation av riksbanken därigenom blivit aktuell och avses

komma att underställas nästa års riksdag.

I likhet med fullmäktige finner utskottet lämpligt, att i avvaktan på den

förestående omorganisationen någon förändring av antalet ordinarie tjänster

i riksbanken icke vidtages under år 1950, bortsett från de nya kontorsbiträdestjänster

i lönegraden Ca 8 som kunna erfordras på grund av bestämmelserna

om reglerad bcfordringsgång. Utskottet får därför tillstyrka

bifall till fullmäktiges förslag om förlängd giltighet av övergångsplan II

samt om bemyndigande att tillsätta vissa kontorsbiträdesbefattningar.

För att i någon mån provisoriskt förbättra löneställningen och befordringsgången

under den fortsatta giltighetstiden för övergångsplan II ha

fullmäktige ställt i utsikt att inrätta dels vissa extra ordinarie tjänster i

högst lönegraden Ce 23 vid avdelningskontor, där ökningen av arbetsbördan

varit särskilt framträdande, dels ock ett mindre antal tjänster såsom

extra ordinarie kameralbiträden i lönegraden Ce It och möjligen någon

tjänst såsom extra ordinarie kontorist i lönegraden Ce 13. Det har därvid

förutsatts, att de som erhålla extra ordinarie tjänster kunna uppsägas från

desamma, om riksbankens verksamhet efter en blivande omorganisation

skulle motivera detta. I övrigt skulle behovet av personalförstärkning i vad

rör tjänster i 22 eller högre lönegrad tillgodoses genom meddelande av vikariatsförordnanden.

Vad fullmäktige sålunda anfört föranleder från utskottets sida endast

det uttalandet, att de tilltänkta åtgärderna i förevarande läge synas innebära

en godtagbar lösning av personalens kompensationsfråga under den

återstående tiden för nuvarande riksbanksorganisation. Enligt gällande avlöningsreglemente

ankommer på fullmäktige att bestämma antalet extra

ordinarie tjänster i högst 30 lönegraden. Med hänsyn härtill äro fullmäktige

oförhindrade att inrätta ett större antal sådana tjänster än som redovisats

i deras skrivelse, därest och i den mån enligt fullmäktiges uppfattning

behov därav skulle göra sig gällande under nämnda tid.

Fullmäktige ha slutligen framlagt förslag om bemyndigande för delegerade

för riksdagens verk att i fall, där innehavare av tjänst tillsatt med

konstitutorial förordnas att med vikariatslön uppehålla vakant befattning

med lönegradsbeteckning Cp, medgiva att förstnämnda tjänst föres över

stat och att den på stat befintliga tjänsten må återbesättas. Mot detta förslag

har utskottet icke något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må

1) besluta, att den för riksbanken gällande ramen för

tjänstetillsättningar (övergångsplan II) skall erhålla fortsatt

giltighet till och med den 31 december 1950;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

5

2) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att, i den mån detta

föranledes av bestämmelserna angående reglerad befordringsgång

för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster

såsom kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av

förenämnda övergångsplan; samt

3) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att i fall,

där innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas

att med vikariatslön uppehålla vakant befattning

med lönegradsbeteckningen Cp, medgiva att förstnämnda

tjänst föres över stat och att den på stat befintliga tjänsten

må återbesättas.

Stockholm den 17 november 1949.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Leander, Lundqvist,

Näsgård*, Petersson i Karlskrona och Mogård;

från andra kammaren: herrar Fröderberg, Eriksson i Sandby, Persson

i Norrby, Sköldin, Johansson i Kalmar, Hallberg, Gustafson i Göteborg och

Stattin.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Bilaga A.

PM

angående riksbankens personalorganisation efter utgången

av år 1949.

Vid 1943 års riksdag framlade fullmäktige i riksbanken förslag till personalplan

för riksbanken, avsedd att träda i tillämpning sedan riksbankens

samtidigt beslutade omorganisation genomförts. Detta förslag blev i

princip av riksdagen godkänt med vissa av bankoutskottet föreslagna ändringar.

För att bereda personalen i riksbanken bättre befordringsmöjligheter

än som skulle ha blivit möjligt vid tillämpning av personalplanen godkände

emellertid riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med av fullmäktige

framlagt förslag, en ram för tjänstetillsättningar —• en s. k. övergångsplan

— avsedd att tillämpas från och med den 1 januari 1944 tills vidare

till och med den 31 december 1946 (se BU:s uti. 1943 nr 76).

På förslag av fullmäktige beslöt sedermera 1946 års riksdag (se BU:s

uti. 1946 nr 76) att godkänna ny ram för tjänstetillsättningar inom riksbanken,

betecknad såsom övergångsplan II, att tillämpas till och med den

31 december 1949. Därvid förutsatte riksdagen, att fullmäktige i sinom tid

skulle inkomma med förslag beträffande personalorganisationen efter utgången

av den nya treårsperioden.

Med stöd av bemyndigande av 1947 års riksdag (se BU:s uti. nr 58) hava

delegerade för riksdagens verk den 14 juli 1947 vidtagit de ändringar i

sistnämnda övergångsplan för riksbanken, vilka erfordrades i samband med

den av samma riksdag beslutade löneregleringen för tjänstemän vid riksdagens

verk. Enligt beslut av 1948 års riksdag (se BU:s uti. nr 55) har antalet

bankdirektörstjänster ökats från två till tre.

Med hänsyn till att giltighetstiden för övergångsplanen utlöper med utgången

av innevarande år bör frågan om bankens personalorganisation för

tiden därefter upptagas till bedömande. Därvid torde följande synpunkter

böra beaktas.

Den av 1943 års riksdag beslutade omorganisationen av riksbanken kan

numera sägas vara genomförd, i den mån det ansetts möjligt och lämpligt

att fullfölja densamma. I organisationsplanen, sådan den redovisats på s. 2

och 3 i bankoutskottets förenämnda utlåtande 1946 nr 76, har endast skett

den ändringen att under kontorscentralen tillkommit en särskild arbetsgrupp,

benämnd fondexpeditionen, för handhavande av ärenden angående

riksbankens köp och försäljning av stats- och statsgaranterade obligationer

m. m.

Biksbankens arbetsuppgifter hava emellertid under giltighetstiden för nuvarande

övergångsplan II högst betydligt ökats. Detta gäller särskilt för avdelningskontoren.

Genom att riksbanken från och med den 1 juli 1948 övertagit

förvaltningen av lån, som beviljats av egnahemsnämnder och hushållningssällskap,

har nämligen antalet av avdelningskontoren förvaltade lån

mer än fördubblats. (Jfr fullmäktiges berättelse till innevarande års riksdag,

intagen i bankoutskottets memorial 1949 nr 1.) Detta har nödvändiggjort

en ökning av den icke-ordinarie personalen vid kontoren. Det kunde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr AO.

7

emellertid vara motiverat att även den ordinarie personalen vid åtminstone

några av kontoren ökades. Skäl kunde jämväl tala för en nagot ändrad avvägning

av de tjänster, som övergångsplanen upptager för avdelningskontoren.

Det förhåller sig nämligen så, att de ökade arbetsuppgifterna fördela

sig mycket olika mellan kontoren. Även vid huvudkontoret kunde anledning

föreligga till jämkningar i gällande personalorganisation. Att någon

närmare undersökning icke nu synes böra ske beträffande de ändringar i

nuvarande övergångsplan för riksbanken, som i och för sig kunde vara motiverade,

föraniedes därav att bankens blivande arbetsuppgifter nu icke

kunna överblickas. Genom proposition nr 151 till innevarande års riksdag

har Kungl. Maj :t framlagt förslag angående allmänna riktlinjer för inrättandet

av en statlig affärsbank. Enligt dessa allmänna riktlinjer skulle en

dylik affärsbank inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbankskontor

samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelningskontor.

De utredningar, som beröra överförandet till den statliga

affärsbanken av den del av riksbankens rörelse, som ej är av centralbankskaraktär,

och därmed sammanhängande problem borde verkställas gemensamt

av riksbanken och Jordbrukarbanken. Det har i propositionen förutsatts

att förhandlingar därvid skulle äga rum med de berörda personalorganisationerna.

Sedan ifrågavarande och vissa andra i propositionen omförmälda

utredningar verkställts, borde — enligt vad i propositionen vidare

fr am hålles — förslag i ämnet föreläggas nästa års riksdag.

Vid sådant förhållande synes det lämpligaste vara att förlänga den nu

gällande övergångsplanen för en tid av ett år, d. v. s. till utgången av år

1950. Om, såsom i förenämnda proposition förutsatts, nästa års riksdag

kommer att få taga ställning till de frågor, som sammanhänga med det inbördes

förhållandet mellan riksbanken och den blivande statliga affärsbanken,

måste det nämligen te sig naturligt att riksbankens egen personalfråga

efter förhandlingar med de berörda personalorganisationerna underställes

samma års riksdag.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör med det slutliga avgörandet av

samtliga frågor, som sammanhänga med lönegradsplaceringen av olika

tjänster i riksbanken, anstå till dess alt nyssnämnda utredningar avslutats.

Härav följer att saklig ståndpunkt för närvarande icke bör tagas till den

framställning om höjd lönegradsplacering av tjänsten såsom bankombudsman

(vid huvudkontoret), som framförts av Sveriges juristförbund.

Fullmäktige torde emellertid böra utverka bemyndigande att, i den mån

det å övergångsplanen upptagna antalet kontorsbiträdestjänster i lönegraden

Ca 8 skulle visa sig otillräckligt för befordran i enlighet med grunderna

för reglerad befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta

det ytterligare antal ordinarie tjänster i sagda lönegrad som betingas av

nämnda befordringsgång. Huruvida ell sådant bemyndigande behöver tagas

i anspråk kan nu icke med säkerhet bedömas.

Den omständigheten att gällande övergångsplan utgör en ram för tjänstetillsättningar

innebär att fullmäktige i varje särskilt fall hava alt pröva, huruvida

ledigbliven tjänst bör återbesättas. Fullmäktige framhöllo också i sill

skrivelse den 14 november 1946 med förslag till nämnda övergångsplan, att

fullmäktige borde äga viss frihet att bestämma om ledigbliven tjänst borde

återbesättas även om fullmäktige därvid — liksom dittills — givetvis i

möjligaste mån kom me att beakta de berättigade önskemål från personalens

sida, som kunde göras gällande. Bankoulskottet uttalade i frågan i sitt

förenämnda av riksdagen godkända utlåtande nr 76/1946 att det skulle

åligga fullmäktige att vid uppkommande vakanser pröva frågan, huruvida

ledigbliven tjänst borde återbesättas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Det kunde visserligen ligga nära till hands att med hänsyn till de i ovan

omförmälda proposition nr 151 framlagda förslagen undvika att i fortsättningen

tillsätta ordinarie tjänster, till dess att frågan om riksbankens framtida

organisation lösts. En sådan åtgärd måste emellertid te sig såsom synnerligen

obillig ur personalens synpunkt, detta särskilt med tanke på den

minskning av antalet ordinarie tjänster, som blivit en följd av riksbankens

omorganisation. Hittills tillämpat system, enligt vilket ledigblivna ordinarie

tjänster regelmässigt ledigförklarats, torde sålunda böra tillämpas jämväl

under det år, varmed övergångsplanen enligt förslaget skulle förlängas.

Från denna regel bör emellertid avsteg ske beträffande tjänster, vilka

tillsättas medelst förordnande på viss tid. Orsaken härtill är, att tjänstemän

förordnande på viss tid icke äro förflyttningsskyldiga (jfr 13 § avlöningsreglementet

för riksdagens verk) och att de, om deras förordnanden icke

förlängas, omedelbart bliva berättigade att uppbära tjänstepension. Dylika

tjänster torde i stället böra tillsättas genom förordnande med vikariatslön,

i den mån förutsättningarna härför föreligga. För närvarande uppehälles

en tjänst såsom bankokommissarie i lönegraden Cp 10 efter dylikt

förordnande och man torde hava att räkna med att detsamma kommer

att bliva fallet även beträffande två direktörstjänster i lönegraden Cp 9 vid

avdelningskontor. För att personalens befordringsmöjligheter i övrigt icke

härigenom skola minskas, torde framställning böra göras till bankoutskottet

om bemyndigande för delegerade för riksdagens verk att — i likhet med

vad som gäller beträffande ordinarie tjänster tillsatta medelst förordnande

tills vidare — medgiva att den konstitutorialtjänst, vilken innehaves av den

som erhållit dylikt vikariatslöneförordnande, må sättas över stat och ledigförklaras.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde skrivelse böra avlåtas till bankoutskottet

med hemställan dels att den för riksbanken gällande ramen för

tjänstetillsättningar (övergångsplan II) skall erhålla fortsatt giltighet

t. o. in. den 31 december 1950, dels att fullmäktige i riksbanken måtte bemyndigas

att, i den mån detta föranledes av bestämmelserna angående reglerad

befordringsgång för icke-ordinarie biträdespersonal, tillsätta tjänster

såsom kontorsbiträde i lönegraden Ca 8 utan hinder av förenämnda övergångsplan,

dels ock att delegerade för riksdagens verk måtte bemyndigas

att i fall, där innehavare av tjänst tillsatt medelst konstitutorial förordnas

att med vikariatslön uppehålla vakant befattning med lönegradsbeteckningen

Cp, medgiva att förstnämnda tjänst föres över stat och att den på stat

befintliga tjänsten må återbesättas.

Stockholm den 27 april 1949.

Hjalmar Ekengren.

498095. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.