Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förhöjd pension åt t. f. banbiträdet M. Tengberg.

1949-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1949:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förhöjd pension åt t. f. banbiträdet M. Tengberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förhöjd pension åt

t. f. banbiträdet M. Tengberg.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena under nr 45 i första kammaren av herr

Anderberg och den andra under nr 42 i andra kammaren av herr Andersson

i Munkaljungby, hemställes, »att riksdagen måtte besluta, att t. f. banbiträdet

Mauritz Tengberg i Åstorp vid avgång ur tjänst måtte erhålla pension

enligt 15 löneklassen».

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Tengberg, som är född den 17 februari 1887, anställdes vid f. d. Hälsingborg—Hässleholms

järnvägar den 5 april 1904 och befordrades till ordinarie

reparationsförman den 1 april 1924. Han övergick i samband med statens

övertagande av nämnda järnväg den 1 juli 1940 till statens järnvägar, där

han erhöll anställning såsom ordinarie banvakt från och med den 1 januari

1941 med placering i dåvarande lönegraden A 5. Tengberg, som i sin tidigare

anställning varit delaktig i Understödsföreningen Hälsingborg—Hässleholms

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, blev jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering

av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och pensionärer vid

statens järnvägar in. fl. underkastad 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

räknat från och med den 1 juli 1945. Fr. o. m. den

1 juli 1947 har Tengberg såsom befattningshavare i lönegraden Ca 9 blivit

underkastad 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

I en den 27 september 1945 dagtecknad, till järnvägsstyrelsen ställd skrift

anförde Tengberg i huvudsak följande. I egenskap av arbetsförman vid

den enskilda järnvägen hade han uppburit ett särskilt förmansarvode av

250 kronor för år, å vilket arvode beräknats pensionsavdrag. Vid övergången

till statens järnvägar hade han berättigats att utöver avlöning enligt

den lönegrad, vartill hans befattning hörde, erhålla s. k. parenteslön (härmed

förstås personligt lönetillägg högst med sådant belopp, att de sammanlagda

löneförmånerna motsvara avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad,

för vilken tjänstepensionsunderlaget är högre än för den lönegrad, vartill

befattningshavarens tjänst är hänförd; har tjänstemannen tillerkänts sådant

lönetillägg, skall han jämlikt 2 § 2 mom. kungörelsen den 29 juni

1945 [nr 500] i fråga om tjänstepensionsunderlag icke hänföras till lägre

lönegrad än den, efter vilken avlöning sålunda må åtnjutas). I anslutning

till det anförda hemställde Tengberg, att han i fråga om pensionsunderlag

Bihang till riksdagens protokoll 19W). 8 samt. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 5.

måtte hänföras till åtminstone dåvarande lönegraden A 7 (nuvarande lönegraden

Ca 11; slutlöneklass 14).

Genom beslut den 31 oktober 1945 avslog järnvägsstyrelsen Tengbergs

framställning, enär han enligt bilaga C till avtal den 1 juli 1940 angående

statsförvärv av Hälsingborg—Hässleholms järnvägar m. fl. blivit inplacerad

i lönegrad A 5 samt han avtalsenligt icke blivit tillförsäkrad s. k. parenteslön.

Häröver anförde Tengberg besvär hos kammarrätten. Han framhöll därvid

bl. a., att han från statens järnvägar utöver lön tillförsäkrats ett personligt

lönetillägg så avvägt, att hans sammanlagda löneförmåner därigenom

bragts att motsvara den lön, som skolat tillkomma honom vid den enskilda

järnvägen enligt där tillämpade grunder. Enligt Tengbergs förmenande

vore detta lönetillägg att betrakta som »parenteslön». Att förbehåll

härom icke influtit i bilaga C till avtalet angående statsförvärv av den enskilda

järnvägen kunde bero på ett rent förbiseende.

Genom utslag den 13 mars 1947 fann kammarrätten ej skäl göra ändring

i järnvägsstyrelsens beslut.

I förevarande sammanhang må erinras, att i ovannämnda avtal om statsförvärv

av Hälsingborg—Hässleholms järnvägar — vilket avtal med den i

bilaga C till avtalet intagna lönegradsplaceringen för personalen vid förenämnda

enskilda järnväg godkänts av Kungl. Maj :t — under § 5 mom. 1

intogs ett generellt förbehåll om att i bilagan upptagna befattningshavare

skulle äga övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av innehavda

förmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss

tjänstetid, som enligt vid den enskilda järnvägen tillämpade grunder skulle

ha tillkommit dem enligt vid tiden för övergången gällande avtal. I enlighet

härmed inplacerades Tengberg i samband med övergången till statens

järnvägar såsom banvakt i dåvarande lönegraden A 5 från och med den 1

januari 1941 i 7 löneklassen med en årsavlöning av 3 393 kronor 60 öre

inklusive rörliga tilläggsförmåner, varjämte han med tillämpning av förenämnda

avtalsklausul om skydd mot löneminskning tillerkändes ett personligt

lönetillägg å 133 kronor 42 öre för år; hans sammanlagda förmåner

uppbragtes på så sätt till 3 527 kronor 2 öre eller det belopp, som vid samma

tidpunkt skolat tillkomma honom vid den enskilda järnvägen enligt där

tillämpade grunder (42 procents dyrtidstillägg). Från och med den 1 juli

1943 utgjorde Tengbergs avlöning vid statens järnvägar, till följd av procentuell

förhöjning av de rörliga tilläggsförmånerna, tillhopa 3 734 kronor

40 öre för år; från samma tidpunkt utgick det personliga lönetillägget med

228 kronor 82 öre för år, vadan de sammanlagda förmånerna kommo att

uPP§å till 3 963 kronor 22 öre eller det belopp, som med tillämpning av då

gällande grunder (62 procents dyrtidstillägg) skolat tillkomma honom vid

den enskilda järnvägen. Sedan Tengberg den 1 januari 1944 uppflyttats i

dåvarande 8 löneklassen, innebärande en höjning av hans ordinarie löne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5.

3

förmåner med 189 kronor för år, nedsattes det personliga lönetillägget med

sistnämnda belopp, vadan detsamma i fortsättningen utgick med allenast

(228: 82 — 189: — =) 39 kronor 82 öre för år. — Efter det Tengberg

fr. o. in. den 1 juli 1946 uppflyttats i slutlöneklassen, har det personliga

lönetillägget helt upphört att utgå.

Utskottet. I motionerna yrkas, att Tengberg vid avgång ur tjänst måtte

erhålla pension enligt 15 löneklassen. Ett bifall till motionerna skulle innebära,

att Tengberg tillförsäkrades pension enligt en högre löneklass än

slutlöneklassen i den lönegrad hans ordinarie tjänst såsom banvakt tillhör.

Nuvarande 15 löneklassen utgör nämligen slutlöneklassen i 12 lönegraden,

under det att slutlöneklassen i Tengbergs till 9 lönegraden hänförliga banvaktsbefattning

bär nummerbeteckningen 12. Det i motionerna väckta yrkandet

anknyter närmast till den uppfattning, som av Tengberg framförts

vid pensionsfrågans prövning besvärsvägen hos kammarrätten, nämligen

att han vid övergången i statens järnvägars tjänst skulle ha tillförsäkrats

s. k. parenteslön. Härmed förstås såsom förut nämnts personligt

lönetillägg till sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna komma

att motsvara slutlönen i en högre lönegrad än den befattningshavaren tillhör.

Denna form av lönetillägg är avsedd att komma till användning endast

för det fall, att vederbörande vid övergången i statens järnvägars tjänst

inplaceras i en befattning, i vilken slutlönen understiger den avlöning, som

skolat tillkomma honom jämlikt före övergången gällande bestämmelser.

Såsom ovan påvisats är detta icke fallet med Tengberg, i det att han efter

uppnående av slutlöneklassen i innehavande befattning erhållit en avlöning

överstigande den lön, inklusive förmansarvode, som skolat tillkomma honom

vid den enskilda järnvägen enligt där tillämpade grunder.

I motionerna anföres som stöd för det väckta yrkandet ytterligare, att

Tengberg under sin anställning vid Hälsingborg—Hässleholms järnvägar

erlagt pensionsavgifter å det till honom därifrån utbetalda förmansarvodet.

Utskottet vill i anledning härav allenast erinra, att Tengberg genom övergången

i statens järnvägars tjänst kommit i en i pensionshänseende avsevärt

gynnsammare ställning än om statsövertagandet icke ägt rum och

Tengberg kvarstått vid den gamla pensionskassans förpliktelser.

Under åberopande av det anförda och då Tengbergs pensionsfråga redan

prövats av kammarrätten såsom slutlig besvärsinstans, hemställer utskottet,

alt förevarande likalydande motioner I: 45 och II: 42 icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 mars 1949.

På bankoutskottets vägnar:

ÅKE WIBERG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande ni• 5.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik*, Leander, Lundqvist, Näsgård,

Fahlander*, Petersson i Karlskrona, Mogård och Grym*;

från andra kammaren: herrar Wiberg, Andersson i Munkaljungby,

Fröderberg, Persson i Norrby, Nilsson i Landskrona, Schmidt, fru Humla

och herr Sköldin.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916346

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.