Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående en översyn av socialvården.

1949-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1949:10, Utlåtande i anledning av väckt motion angående en översyn av socialvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående en översyn av socialvården.

I en inom första kammaren väckt, till dess första tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 70, har herr Domö m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en översyn av socialvården med beaktande

av i motionen angivna synpunkter företages utan avvaktande av det

utredningsarbete, som redan pågår rörande vissa specialområden inom socialvården,

samt att detta utredningsarbete uppdrages åt ett fristående

organ.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen

från socialstyrelsen, socialvårdskommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Svenska socialvårdsförbundet och Svenska socialtjänstemannaförbundet.

Jämväl Landskommunernas förbund har beretts

tillfälle att inkomma med yttrande men icke begagnat sig härav.

Socialstyrelsen framhåller, att då det av motionärerna framförda förslaget

synes avse en stort upplagd utredning i syfte att dels uppdraga de

grundläggande principerna för de olika socialvårdsreformerna, dels på

ändamålsenligaste sätt samordna de olika grenarna och framför allt dels

företaga en avvägning av, i vilken ordning de olika reformerna böra komma

till utförande, detta skulle innebära att såväl redan genomförda eller

beslutade socialreformer som ock nu föreliggande utarbetade nya reformförslag

skulle upptagas till omprövning i grundläggande och väsentliga

delar. En sådan utredning torde taga avsevärd tid i anspråk och kan icke

anses påkallad. Därest vidare behandling av föreliggande förslag och ytterligare

detaljplanering skulle inställas i avvaktan på slutförandet av en

stor generalplan, skulle detta säkerligen medföra ytterligare dröjsmål med

reformernas genomförande utöver vad som på grund av den ekonomiska

situationen och övriga förhållanden är nödvändigt. Det skulle innebära

en olycklig växling av arbetsmetod och medföra risk för spolierandet av

en betydande del av det utförda arbetet om den av motionärerna avsedda

generalplaneutredningen igångsattes på nuvarande stadium. Man bör i

stället begränsa sig till en sådan samordning mellan de olika reformerna

och avvägning av deras inbördes angelägenhetsgrad, som enligt sakens

natur alltid måste ske i samband med prövningen av de föreliggande förslagen

inom vederbörande departement. Eu sådan planering torde ganska

nära ansluta sig till det önskemål, som framställdes av riksdagen 1945.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1949. 12 samt. 1 avd. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.

Motionärerna ha emellertid även pekat på en fråga, som enligt socialstyrelsens

mening är värd stort beaktande och som synes böra göras till

föremål för en samlad utredning, nämligen arhetskraftsproblemet. Snart

sagt i varje sammanhang framträder behovet av ökad personal inom socialvården.

Socialstyrelsen föreslår i anledning av den remitterade motionen en

hemställan till Kungl. Maj:t att vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa

det planläggningsarbete i fråga om socialreformer, som pågår inom

Kungl. Maj:ts kansli, samt att en allsidig utredning igångsättes angående

arhetskraftsproblemet.

Socialvårdskommittén är av den uppfattningen, att en planläggning av

det socialpolitiska reformarbetet visserligen är en nödvändig sak men att

å andra sidan en sådan planläggning av naturliga skäl icke kan sträcka sig

så långt in i framtiden utan endast avse ett fåtal år. Ett fastlåsande på

längre sikt av de socialpolitiska åtgärderna skulle hindra det socialpolitiska

arbetets anpassning efter de förändrade förhållandena och sålunda ge en

sämre effekt. En till ett fåtal år begränsad planläggning hör företagas av

Kungl. Maj:t.

Kommittén avstyrker motionen utom i fråga om en allsidig utredning

av arhetskraftsproblemet.

En minoritet inom kommittén har velat tillstyrka motionen med hänsyn

till den ekonomiska belastning de sociala utgifterna medföra. Det gäller

därför att välja vilka reformer, som böra komma i främsta rummet, och

vilka, som måhända måste stå tillbaka.

Svenska landstingsförbundets styrelse är positivt inställd till att en översyn

av och avvägning mellan olika föreliggande reformförslag kommer till

stånd, men anser att härför knappast något särskilt organ torde behöva

tillsättas, översynen torde kunna göras inom de olika departementen, eventuellt

i samarbete mellan olika organisationer och myndigheter.

Svenska stadsförbundets styrelse anför, att det skulle vara föga rationellt

att nu, när socialvårdskommittén står inför slutet av sitt verk, tillskapa

ytterligare ett utredningsorgan. Det kan ifrågasättas, om icke motionärernas

syfte bäst vunnes genom att kontakten mellan departementen och de

arbetande kommittéerna bleve intimare.

Styrelsen anser det vidare önskvärt, om årligen i statsverkspropositionen

kunde lämnas överblickar över hur man ser på förhållandet mellan

socialvårdsutgifter och statsinkomster samt på möjligheten att rekrytera

erforderlig personal.

Svenska socialvårds förbundet understryker vikten av att en ekonomisk

generalplan upprättas för socialreformarbetet samt att arbetskraftsproblemet

inom socialvården upptages till skärskådande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.

3

Sveriges socialtjänstemannaförbund anser en samlad socialvårdsplan icke

enbart av ekonomiska skäl önskvärd. De som arbeta inom socialvården

torde i allmänhet ha en stark känsla av det angelägna i att en tidtabell uppföres

för genomförandet av de mest angelägna reformerna. Då socialvårdskommittén

har till uppgift att åstadkomma en allmän översyn av socialvården

och att söka samordna dennas olika grenar, synes dock mindre

välbetänkt att genom en annan kommitté åstadkomma en sådan översyn

och samordning.

För egen del får utskottet anföra följande:

Riksdagen begärde år 1945 i skrivelse till Kungl. Maj:t att, sedan pågående

utredningar på socialvårdens område i väsentliga delar slutförts, planering

måtte vidtagas inom vederbörande departement i syfte att samordna

utredningsresultaten och uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken

samt att en samlad kostnadsberäkning därvid måtte utarbetas.

Kungl. Maj:t föreläde 1946 års riksdag eu finansplan, i vilken även räknades

med kostnaderna för de socialpolitiska reformerna. Liknande översikter,

gärna ännu mera utarbetade, böra enligt utskottets mening med

jämna mellanrum föreläggas riksdagen, eventuellt årligen i samband med

framläggandet av statsverkspropositionen. Därvid torde även böra redogöras

för de krav på personal, som de olika socialreformerna kunna medföra,

samt sättet för dessa kravs tillgodoseende. Såväl socialstyrelsen som

socialvårdskommittén och Svenska socialvårdsförbundet ha i sina yttranden

över motionen mycket starkt understrukit behovet av en allsidig utredning

av arbetskraftsproblemet med hänsyn till socialvården. Utskottet

vill för sin del likaledes betona denna faktors utomordentliga betydelse

i dessa sammanhang och skulle gärna se att antingen genom Kungl. Maj ds

försorg en dylik utredning komme till stånd eller också att socialvårdskommittén

före avslutandet av sin verksamhet kunde få i uppdrag att föranstalta

om eu sådan. Genom en dylik utredning och ovannämnda översikter

erhölles en bättre överblick av samhällets resurser både ur ekonomisk

synpunkt och med avseende på personal, vilket gjorde det lättare att

avväga de olika socialreformerna och åstadkomma önskvärd samordning

av desamma.

Utskottet finner det i dagens läge tillräckligt att utöver vad utskottet

yttrat om behovet av en utredning av arbetskraftsbehovet — i enlighet med

vad som rekommenderats av socialvårdskommittén och landstingsförbundet

— förorda att en översyn av socialvården i och för dess samordning

företages inom vederbörande departement och hemställer,

alt första kammaren i anledning av förevarande motion

för sin del måtte besluta, alt riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj it ville hemställa om eu översyn av socialvården i fråga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.

om samordning mellan dess olika delar samt de krav i

olika hänseenden, som skilda reformförslag kunna medföra,

samt att denna översyn måtte företagas inom vederbörande

departement.

Stockholm den 22 april 1949.

På utskottets vägnar:

JOHN SANDBERG.

Närvarande: herrar Sandberg, Nilsson, Ernst Hjalmar, Larsson*), Arrhén,

Widner, Weiland, Damström och Pålsson.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Arrhén.

StateDS Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949

145049

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. a1 i texten