Sök i Ratio Lex

Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.

1949-03-31 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 3TU 1949:1, Utlåtande med förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tred je tillfälliga utskotts utlåtande nr l.

1

Nr 1.

Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande med

förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare

m. m.

Enligt första kammarens beslut den 2 mars 1949, innefattande bifall till en

av herr Andersson, Jones Erik, väckt motion, nr 235, har det ålegat utskottet

att utarbeta förslag till de ändringar i ordningsstadgan för första kammaren,

som kunde erfordras till följd av ikraftträdandet av ett av innevarande

riksdag för dess del antaget, från 1948 års riksdag vilande förslag till

ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen berörande riksdagens

arbetsformer, samt att i samband därmed föreslå de jämkningar i

ordningsstadgan i övrigt, som till äventyrs kunde befinnas av omständigheterna

påkallade.

Till utskottets handläggning har därjämte från första kammaren hänvisats

en inom kammaren väckt motion, nr 158, av herr Mannerskantz m. fl.

I motionen hemställes, »att första kammaren måtte besluta sådan ändring

av sin ordningsstadga, att replikrätt efter en talare må efter talmannens

beprövande medges alla de ledamöter, som tidigare deltagit i debatten och

önska ordet för dylikt kort genmäle».

Riksdagen har den 23 mars 1949 för sin del godkänt och antagit ett från

1948 års riksdag vilande, i konstitutionsutskottets memorial nr 10 till innevarande

riksdag under punkt 13) upptaget förslag till ändrad lydelse av regeringsformen

och riksdagsordningen berörande riksdagens arbetsformer

(här nedan benämnt grundlagsändringsförslaget).

Enligt § 78 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,

äger riksdagen i en riksdagsstadga fastställa de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt

inom riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses

nödiga till iakttagande jämte grundlagarna. Härjämte äger vardera kammaren

i en ordningsstadga fastställa föreskrifter i ämne, som angår kammaren

enskilt.

Riksdagen har vidare samma dag, under förutsättning att grundlagsändringsförslaget,

jämte ett av riksdagen för dess del godkänt och antaget förslag

till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen,

upptaget under punkt 4) i konstitutionsutskottets nämnda memorial, slutligt

genomföres, antagit ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag till

riksdagsstadga.

I Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 12 samt. 3 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Ikraftträdandet av grundlagsändringsförslaget och av riksdagsstadgan

nödvändiggör ändringar i den av första kammaren den 31 maj 1933 antagna

ordningsstadgan för kammaren. Utskottet kommer i det följande att

framlägga förslag till sådana följdändringar. Utskottet har vid utarbetandet

av de föreslagna ändringarna kunnat bygga på tre tidigare utkast i ämnet.

I det av de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga i ämnet avgivna

betänkande (Betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer

och därmed sammanhängande frågor, SOU 1947: 79), varå grundlagsändringsförslaget

är byggt, diskuterades sålunda även ändringar i kamrarnas

ordningsstadgor, och ett utkast till sådana ändringar finnes fogat vid

betänkandet. Vid Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag

med förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen berörande

riksdagens arbetsformer var vidare fogat ett utkast till ändringar i

kamrarnas ordningsstadgor, innefattande en överarbetning på vissa punkter

av de sakkunnigas förslag. Slutligen hade det vid 1948 års riksdag för

behandling av de genom propositionen föreslagna grundlagsändringarna

m. m. tillsatta särskilda utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till

ändringar i samma stadgor.

I nämnda tre utkast föreslås, särskilt beträffande replikrätten och regleringen

av instituten interpellationer och enkla frågor, även sådana ändringar

i kamrarnas ordningsstadgor, som, ehuru fallande inom ramen för en

revision av riksdagens arbetsformer, dock icke hava karaktären av nödvändiga

följdändringar till grundlagsändringsförslaget. Utskottet kommer i

det följande att i huvudsaklig anslutning till utkasten framlägga förslag till

ändringar även av nu antytt slag i första kammarens ordningsstadga.

Utskottet, som för fullgörande av sitt uppdrag samrått med det inom

andra kammaren tillsatta tillfälliga utskottet nr 4 med i huvudsak motsvarande

uppgift, föreslår slutligen vissa ytterligare ändringar i första kammarens

ordningsstadga, som betingas av önskemålet att vinna största möjliga

likhet mellan kamrarnas ordningsstadgor. Därest de av de båda utskotten

framlagda förslagen av respektive kammare antagas, komma kamrarnas

ordningsstadgor hädanefter att, förutom med avseende å övergångsstadgandena,

förete avvikelser från varandra endast i fråga om § 2 mom. 2

och § 7 mom. 3, vilka avvikelser äro av den art, att de icke torde kunna

undvikas.

Då de av utskottet föreslagna sakliga ändringarna i första kammarens

ordningsstadga beröra icke mindre än elva av stadgans för närvarande tjugofem

paragrafer, har det synts utskottet mest lämpligt att låta ändringsförslaget

få formen av ett förslag till helt ny ordningsstadga.

De punkter, på vilka den föreslagna stadgan skiljer sig från den nuvarande,

redovisas här nedan. De paragrafer och moment, som därvid icke

beröras, äro med bortseende från obetydliga formella justeringar likalydande

med motsvarande paragraf och moment i den nu gällande ordningsstadgan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 3

§ 1 mom. 2.

Uttrycket »nödig betjäning» i gällande ordningsstadga åsyftar numera,

sedan åt kammarens vaktmästare beretts extra ordinarie anställning, vissa

befattningshavare i kammarens kansli. Då uttrycket sålunda knappast kan

anses träffande, föreslås det ersatt av orden »de övriga befattningshavare

som erfordras». Härigenom vinnes också överensstämmelse med terminologien

i § 30 andra stycket riksdagsstadgan.

§ 5.

För vinnande av överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor

föreslås, att kammarens ekonomiska angelägenheter uppdragas åt fyra särskilt

utsedda ledamöter. Antalet av nämnda ledamöter är enligt den för

andra kammaren nu gällande ordningsstadgan tre, men föreslås av andra

kammarens fjärde tillfälliga utskott, i syfte att bereda plats åt representanter

för de fyra större riksdagspartierna, utökat till fyra.

§ 6.

Omredigeringen har delvis karaktären av följdändring till § 30 andra

stycket riksdagsstadgan, delvis är den åter betingad av önskemålet att vinna

överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor. I sistnämnda

hänseende föreslås att antalet av de kammarledamöter, som utses att jämte

talmannen och vice talmännen tillsätta befattningshavare hos kammaren,

utökas till sex.

§ 7.

Mom. 1. Enligt § 36 riksdagsordningen, i paragrafens lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,

skall kammares allmänna beredningsutskott tillsättas

inom samma tid som de ständiga utskotten. Med hänsyn härtill har det

synts lämpligt att i förevarande moment upptaga bestämmelser om val av

ledamöter och suppleanter även i kammarens allmänna beredningsutskott.

Mom. 2. Den nuvarande bestämmelsen om ordningen för suppleanternas

inkallande har fått utgå. Bestämmelser i detta hänseende ha nämligen upptagits

i § 12 riksdagsstadgan.

Mom. 4. Det nuvarande mom. 4, upptagande regler om sättet för val av

statsrevisorer och suppleanter för dem, har utgått, enär förevarande spörsmål

blivit reglerat i § 8 riksdagsstadgan.

§ 8.

Hänvisningen till § 50 riksdagsordningen föreslås, som en följd av att

nämnda paragraf enligt grundlagsändringsförslaget erhåller annat nummer,

ändrad i överensstämmelse härmed.

§ 10.

I denna paragraf föreslås med hänsyn till att arbetsplena i vissa fall börja

först klockan 2 den ändringen, att tiden, före vilken anslag om kvällsplenum

bör uppsättas, framflyttas från klockan 2 till klockan 4 på dagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens tred je tillfälliga utskotts utlåtande nr i.

§ 11.

Då de nuvarande tillfälliga utskotten enligt grundlagsändringsförslaget

skola ersättas av ett allmänt beredningsutskott för vardera kammaren med

möjlighet för kammare att därjämte tillsätta enskilt utskott, föreslås bestämmelserna

i förevarande paragraf lämpade därefter. Paragrafen föreslås

vidare kompletterad med en med § 15 första stycket riksdagsstadgan

analog regel angående tiden för anslående av kallelse till utskottssammanträde.

§ 12.

Mom. 2. Enligt § 52 andra stycket riksdagsordningen, i lagrummets nuvarande

lydelse, må kammarledamot, som under överläggningen i en fråga

redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort

genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.

Närmast i syfte att möjliggöra för ledamot, som icke yttrat sig tidigare i debatten

men som utsatts för angrepp av en talare, att omedelbart bemöta sådant

angrepp, har genom grundlagsändringsförslaget på denna punkt vidtagits

den ändringen, att varje ledamot må, oberoende av om han tidigare yttrat

sig i debatten eller icke, kunna erhålla ordet för genmäle. Grundlagsbestämmelsen

förutsättes kompletterad genom bestämmelser i kamrarnas

ordningsstadgor. I sakkunnigbetänkandet föreslogs, att rätten till genmäle,

samtidigt som den frigjordes från förutsättningen att den replikerande yttrat

sig tidigare i debatten, dock skulle i huvudsaklig överensstämmelse med

gällande ordning vara så till vida begränsad, att genmälet ej finge innefatta

annat än upplysning eller rättelse i anledning av den siste talarens

anförande eller bemötande av angrepp från dennes sida ävensom att det

skulle ankomma på talmannens prövning, huruvida ledamot skulle erhålla

ordet för genmäle. I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit,

framhöll särskilda utskottet, att utvidgningen av replikrätten givetvis endast

borde avse kammarledamot, vilkens personliga uttalanden av en annan

talare missuppfattats på ett sådant sätt, att han borde få tillfälle

att lämna upplysning eller rättelse, eller som personligen utsatts för angrepp.

Den utvidgade replikrätten borde däremot, enligt särskilda utskottets

uttalande, icke medgivas ledamöter som ansåge sig utsatta för missuppfattning

eller angrepp av annan talare som, utan att klart utpeka någon

särskild ledamot, uttalat sig om en grupp eller åsiktsriktning.

Utskottet ansluter sig helt till de av särskilda utskottet framförda synpunkterna.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka, att

en kammarledamot bör anses vara personligen utpekad, så snart han av

någon talare så betecknats, att tvekan icke kan råda om vem talaren åsyftat.

Något uttryckligt nämnande vid namn bör således icke erfordras.

De sakkunniga hade vidare föreslagit, att talmannen, när särskilda skäl

talade därför, kunde på begäran medgiva rätt till genmäle under längre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 5

tid än tre minuter, dock högst under tio minuter. Särskilda utskottet underströk,

att talmannen, när han utnyttjade rätten att låta talare erhålla förlängd

repliktid, i regel icke borde låta genmälet överskrida fem minuter. Enligt

tillfälliga utskottets mening kan det visserligen vara lämpligt, att en ledamot

under särskilda omständigheter må kunna erhålla rätt till genmäle

under något längre tid än tre minuter. Det synes emellertid icke vara behövligt,

att den förlängda repliktiden uppgår till mer än två gånger den

normala repliktiden. Skulle det bliva vanligt, att repliker överskrida nämnda

tidmått, måste det även befaras att debatterna bliva snedvridna. Utskottet

föreslår alltså, att genmäle i regel icke må överskrida tre minuter,

men att talmannen av särskilda skäl må medgiva ledamot rätt till genmäle

under sex minuter. Begäran om förlängd repliktid skall framställas i

samband med att vederbörande begär ordet för replik. Det får däremot

icke komma i fråga, att ledamot, som redan påbörjat genmäle, men som

under sitt anförande finner den ordinära repliktiden för kort, erhåller förlängd

tid.

I fråga om den i första kammaren rådande praxis att tillåta endast en

ledamot ett kort genmäle efter närmast föregående anförande anmärkte

de sakkunniga, att denna praxis innebure en orättvisa mot andra ledamöter,

som kunde ha lika stor eller större anledning att bemöta en föregående

talare. De sakkunniga föreslogo därför, att kamrarnas ordningsstadgor

ändrades så, att det klart framginge, att mer än en ledamot kunde få

replikera en och samma talare. I överensstämmelse med dessa synpunkter,

till vilka utskottet ansluter sig, har förevarande moment i utskottets förslag

utformats. Genom den föreslagna ändringen torde huvudsyftet med

den av herr Mannerskantz m. fl. väckta motionen vara tillgodosett.

Frågan hur många gånger en talare må yttra sig under ett och samma

replikskifte, har utskottet ansett lämpligen böra överlämnas åt praxis att

lösa.

Mom. 4. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här

en bestämmelse av innebörd, att kammarledamot, som erhållit rätt till

kort genmäle, skall äga yttra sig före statsrådsledamot. Som de sakkunniga

framhållit kan nämligen ett statsrådsanförande många gånger vara så långt,

att en därpå följande replik med anledning av det nästföregående anförandet

kommer att hänga i luften.

§ 18-

Mom. 1. Den nuvarande hänvisningen till § 2 reglementariska föreskrifter

för riksdagen bör ändras till att avse motsvarande bestämmelse

i riksdagsstadgan.

Mom. 2. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här,

att ett tredje stycke tillfogas, med bestämmelse att, om utskott jämlikt

§ 59 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

slaget, hemställt, att betänkande skall företagas till avgörande efter allenast

en bordläggning, sådant förhållande skall anmärkas på föredragningslistan.

§ 20.

I förevarande paragraf regleras sättet för framställande och besvarande

av spörsmål, d. v. s. interpellationer och enkla frågor. Utskottet vill erinra

om att dessa institut bliva grundlagsfästa genom den i grundlagsändringsförslaget

upptagna nya lydelsen av § 52 riksdagsordningen. De ändringar,

som av utskottet föreslås i förevarande paragraf av första kammarens ordningsstadga,

beröra ej rätten att framställa interpellationer och enkla frågor

utan allenast förfarandet vid framställande av interpellationer och vid

svars avgivande m. in.

I fråga om sättet för framställande av interpellation föreslås, att talmannen

må medgiva uppläsning av interpellation i allenast vissa delar. Interpellantens

motivering för sin begäran att få framställa interpellation

synes nämligen i många fall lämpligen kunna framläggas i utdrag. Har

motiveringen upplästs i allenast vissa delar, bör det dock vara den fullständiga

motiveringen, som tages till protokollet.

De sakkunniga hade, för att om möjligt förhindra att svar å framställda

interpellationer avgåves på ett så onjutbart och svårfattligt sätt som hittills

många gånger varit fallet, förordat, att långa svar icke skulle föredragas

i sin helhet. I stället föreslogs, att statsråd vid besvarande av interpellation

borde ge en muntlig sammanfattning av det fullständiga svaret, som

i tryckt form borde utdelas till kammarledamöterna omedelbart före svarets

avgivande. Det tryckta svaret skulle intagas såsom bilaga till protokollet.

Vid behandlingen av förevarande avsnitt av de sakkunnigas förslag anmärkte

föredragande departementschefen, att det icke borde vara obligatoriskt

för statsråd att vid svars avgivande förfara enligt de föreslagna

nya metoderna, utan att han borde äga valrätt mellan dessa och att som

hittills fullständigt uppläsa svaret. För sistnämnda fall borde det ej heller

åligga honom att i förväg avlämna svaret för tryckning.

I anslutning till sistnämnda synpunkter, till vilka även särskilda utskottet

anslöt sig, har det nedan intagna förslaget utformats.

Beträffande besvarandet av enkla frågor föreslås, att endast vederbörande

statsråd och frågeställaren må yttra sig i debatten, såvida icke kammaren

på förslag av talmannen eller annan ledamot beslutar, att allmän

debatt skall få äga rum. Sådant beslut bör ifrågakomma endast i det fall,

att en ledamot i frågeform ställt ett spörsmål, som med hänsyn till sin

betydelse borde ha upptagits i interpellationsform eller där statsrådets svar

föranleder därtill. Beslut att debatt skall få äga rum bör fattas utan överläggning.

Utskottet föreslår vidare att sedan vid spörsmålets besvarande samtliga

anmälda talare haft ordet, överläggningen formellt förklaras avslutad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 7

För att kammarens ledamöter i god tid i förväg skola bliva underrättade

om när spörsmål kommer att besvaras, föreslås, att senast klockan 6 eftermiddagen

dagen före svarets avgivande meddelande härom anslås i riksdagshuset.

Liksom nu bör dessutom anteckning om spörsmåls besvarande

göras på föredragningslistan för den dag, då svaret skall lämnas.

Utskottet föreslår dessutom de av praktiska behov påkallade ändringarna,

att interpellation bör avlämnas i tre och enkel fråga i fyra exemplar.

Det synes icke erforderligt att i stadgetexten erinra om att framställt

spörsmål må kunna omedelbart besvaras.

De tre tidigare utkasten till ändringar i kamrarnas ordningsstadgor upptaga

i förevarande paragraf en bestämmelse av innehåll, att svar å framställda

spörsmål böra, där ej särskilda skäl till annat föranleda, avgivas

viss veckodag. Utskottet ansluter sig till den uppfattning, som kommit till

uttryck i utkasten. Dock synes det utskottet mest ändamålsenligt att lämna

den närmare utformningen härav åt praxis.

§ 21.

Förevarande paragraf behandlar i sin gällande lydelse sättet för företagande

inom kammaren av val och omröstning till beslut annorledes än medelst

omröstningsapparat. Genom den lydelse § 75 riksdagsordningen erhåller

enligt grundlagsändringsförslaget öppnas möjlighet att förrätta val

medelst acklamation, ett förfarande som torde komma att bliva det regelmässiga.

Bestämmelserna i förevarande paragraf av första kammarens ordningsstadga

kunna i sin gällande lydelse tillämpas endast å val som förrättas

med slutna sedlar. För val medelst acklamationsförfarande synas

icke erfordras bestämmelser utöver de i § 75 riksdagsordningen upptagna.

Till skillnad från motsvarande paragraf i andra kammarens ordningsstadga

behandlar den nu ifrågavarande paragrafen all omröstning till beslut,

som ej äger rum medelst omröstningsapparat, sålunda även omröstning

medelst namnupprop. Bestämmelser i sistnämnda hänseende hava emellertid

upptagits i § 4 mom. 4 riksdagsstadgan. Förevarande paragraf i första

kammarens ordningsstadga synes sålunda böra behandla allenast val

med slutna sedlar och sluten omröstning till beslut.

De övriga ändringar, som föreslås vidtagna i paragrafen, äro betingade

av önskemålet att vinna överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor.

§ 25.

Denna paragraf i den gällande stadgan har närmast karaktären av en

övergångsbestämmelse och bör i en ny ordningsstadga utan olägenhet kunna

undvaras.

Ö ve rgång s s t ad gande.

Av praktiska skäl böra i fråga om vården av kammarens ekonomiska angelägenheter

och tillsättandet av befattningshavare hos kammaren de nu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

varande reglerna förbliva i huvudsak gällande under innevarande riksdag.

Bestämmelser härom föreslås upptagna under punkterna 1 och 2.

Bestämmelsen under punkt 3 är föranledd av övergångsstadgandet till

grundlagsändringsför slaget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att första kammaren, under förutsättning att de under

punkterna 4) och 13) i konstitutionsutskottets memorial

nr 10 till innevarande riksdag, med uppgift å vilande

förslag till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till

ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen

slutligt genomföras, måtte antaga följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 9

Förslag

till

Ordningsstadga

för

Riksdagens första kammare.

§ 1.

Mom. 1. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags

första söckendag klockan 11 förmiddagen.

Mom. 2. Den ledamot, som enligt 33 § riksdagsordningen äger att, innan

val av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för

tillfället protokollsförande och de övriga befattningshavare, som erfordras.

§ 2.

Mom. 1. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse om förloppet

av den i 32 § riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning

och anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller

några frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.

Mom. 2. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger om,

andre vice talmannens till vänster om talmansbordet.

Övriga medlemmar intaga plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,

som är föreskriven i 1 § lagen om val till riksdagen.

För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

§ 3.

Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava

sin plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket

befordras.

§ 4.

För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt

stadgat.

§ 5.

Kammaren utser fyra ledamöter att handhava vården om kammarens

ekonomiska angelägenheter.

§ 6.

Kammaren utser sex ledamöter att deltaga i tillsättandet av de i 30 § andra

stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Vid tillsättandet av nämnda befattningshavare för kammarens sekreterare

protokoll. Protokollet skall vid kammarens nästf oljande sammanträde

uppläsas.

§ 7.

Mom. 1. Val av ledamöter i de ständiga utskotten och i kammarens allmänna

beredningsutskott skola företagas i den följd, vari utskotten i 36 § riksdagsordningen

finnas angivna; i enahanda ordning utses suppleanter till

ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda beslutar för annat

utskott än utrikesutskottet, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.

Mom. 2. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest

icke kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande

fjärdedelen av de ordinarie ledamöternas.

Mom. 3. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande

val bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse om valets

utgång sistnämnda kammare ofördröj ligen meddelas.

§ 8.

Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet,

vilka val enligt 49 § riksdagsordningen ock gälla som val av ledamöter

och suppleanter i utrikesnämnden, skall hos Konungen skyndsamt

anmälas.

§ 9.

Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan

kammarens bifall undandraga sig sådant uppdrag.

§ 10.

Mom. 1. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till

riksdagens hus och på de platser i övrigt talmannen beslutar, samt skall,

där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande

tidningarna. Om, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på

kvällen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 4 på dagen och

kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag till sådant sammanträde

bör ske jämväl i kammarens samlingssal.

Mom. 2. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam

omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.

Mom. 3. Skall sammanträde för ärende, varom i 56 § riksdagsordningen

sägs, hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad

på sätt talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej

förekomma.

§ 11.

Mom. 1. Kammarens allmänna beredningsutskott ävensom enskilt utskott,

där sådant blivit inom kammaren tillsatt, sammankallas första gången

av talmannen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 11

Mom. 2. Till sammanträde av utskott, som i 1 mom. sägs, skall kallelse

anslås senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag.

Dessa utskott må ej sammankomma å tid, då sammanträde hålles av

kammaren.

§ 12.

Mom. 1. Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av

talmannen och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två

eller flera samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem

emellan.

Mom. 2. Utan hinder av den i 1 mom. stadgade ordning må ledamot efter

talmannens beprövande kunna erhålla ordet för kort genmäle, innefattande

upplysning eller rättelse i anledning av föregående talares anförande

eller bemötande av angrepp från dennes sida. Sådant genmäle må icke överskrida

tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl medgivit ledamoten

rätt till genmäle under sex minuter.

Mom. 3. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter

äger ledamot rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av

skäl instämma med närmast föregående talare. .

Mom. i. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i 53 §

riksdagsordningen omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna,

skall han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende

av ordningen kammarens ledamöter emellan; dock att ledamot, som

erhållit rätt till kort genmäle, äger yttra sig före statsrådsledamot.

§ 13.

Mom. 1. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående

från den särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han

i samlingssalen innehar.

Mom. 2. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall

tala stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro anordnade

i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd

för talare.

Mom. 3. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning

och stillhet råda i samlingssalen.

§ 14.

Reservation enligt 60 § riksdagsordningen emot kammarens beslut bör

av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.

§ 15.

Mom. 1. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar,

till expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens

ordentliga och skyndsamma gång.

Mom. 2. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som

talmannen därtill utser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens tred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 16.

Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,

som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens

kansli.

§ 17.

Mom. 1. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges

kammarens protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.

Ändring i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.

Mom. 2. Över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden

skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 18.

Mom. 1. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden,

som omförmälas i 3 § riksdagsstadgan.

Mom. 2. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat

särskilt beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl

vid varje ärende anteckning om skedd bordläggning.

Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda

beslutar, de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,

uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å

föredragningslistan till nästa sammanträde.

Har vederbörande utskott jämlikt 59 § riksdagsordningen hemställt, att

betänkande skall till avgörande företagas efter allenast en bordläggning,

skall detta anmärkas på föredragningslistan.

Mom. 3. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid

mellan sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.

Mom. 4. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlingssalen

och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas

till kammarens ledamöter.

Mom. 5. För sammanträde, varom i 56 § riksdagsordningen sägs, erfordras

ej föredragningslista.

§ 19.

Mom. 1. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan,

icke till slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter

därförinnan fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.

Mom. 2. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av

vad utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag

varder tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet

till slutligt avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av

bevisningsgrunder, skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva

sitt ändringsförslag så tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande

kan medhinnas. I sådan händelse må förslaget efter talmannens beprövande

tryckas och utdelas i enahanda ordning som utskottets betänkande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första kammarens t r c d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 13

§ 20.

Mom. 1. Ledamot av kammaren må, såsom i 52 § riksdagsordningen sägs,

till ledamot av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan;

sådana spörsmål äro antingen interpellationer eller enkla frågor för

upplysningars inhämtande.

Mom. 2. Interpellation skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll

samt vara försedd med särskild motivering. Interpellation skall i

tre exemplar avlämnas i kammaren samt skall uppläsas, talmannen likväl

obetaget att på begäran medgiva uppläsning av interpellationen blott i vissa

delar. Kammaren beslutar, huruvida interpellationen må framställas eller

icke. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. Har interpellationen

begärts på bordet, skall den vila till nästa sammanträde, då

kammaren, på sätt nyss är sagt, ovillkorligen skall avgöra, huruvida interpellationen

må framställas eller icke. Har kammaren medgivit interpellationens

framställande, låte talmannen vederbörande statsråd ofördröjligen

undfå del av interpellationen.

Mom. 3. Enkel fråga skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll

utan att vara försedd med särskild motivering. Enkel fråga skall i fyra

exemplar tillställas talmannen. Talmannen låte vederbörande statsråd genom

kammarens kansli ofördröjligen undfå del av frågan.

Mom. 4. Sedan vederbörande statsråd meddelat talmannen sin avsikt att

besvara spörsmål, varav han undfått del, överenskommer talmannen med

statsrådet om vid vilket sammanträde spörsmålet må besvaras. Uppgift om

dagen för besvarandet skall intagas i den dagens föredragningslista samt senast

klockan 6 eftermiddagen föregående dag anslås i nedre förstugorna

till riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar. Vid sammanträdet

erhåller statsrådet ordet för spörsmålets besvarande, innan föredragningsärendena

för dagen uppropas, dock ej före gemensam omröstning

eller val.

Svar å framställd interpellation må omedelbart före avgivandet i tryckt

eller stencilerad form utdelas till kammarens ledamöter. I sådant fall må

statsrådet kunna begränsa sitt anförande till en sammanfattning av huvudpunkterna

i det utdelade svaret.

Vid besvarande av enkel fråga må endast den ledamot, som framställt

spörsmålet, och det statsråd, som lämnar svaret, deltaga i överläggningen.

Kammaren vare dock obetaget att, då viss fråga besvaras, på förslag av

talmannen eller annan ledamot besluta upphäva den sålunda stadgade inskränkningen

i yttranderätten; sådant beslut skall fattas utan föregående

överläggning.

Sedan alla anmälda talare erhållit ordet, skall överläggningen på talmannens

hemställan förklaras avslutad.

Mom. 5. Kammarens kansli skall upprätta särskild förteckning över avlämnade

spörsmål och deras behandling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

§ 21.

Mom. 1. Då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna

sedlar, böra fyra ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet, två för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och granskning

samt två för att jämte sekreteraren över valet eller omröstningen föra

särskilda anteckningar. När därvid upprop av ledamöterna anställes, bör

varje ledamot i den ordning, vari hans namn uppropas, framträda till talmansbordet

och till talmannen avlämna sin röstsedel. Ej må i annan än nu

stadgad ordning röstsedel avlämnas.

Mom. 2. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av

talmannen upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne, för sådant ändamål

utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen eller

valet förda anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning till beslut

talmannen tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång samt vid

val sekreteraren därom upprätta och justera protokoll, vari de valdas namn

införas i den ordning, efter vilken de tilldelats plats vid valet. Utgången

av valet meddelas kammaren genom uppläsning och justering av omförmälda

protokoll. Den av sekreteraren över valet förda anteckning skall med

hans underskrift bestyrkas samt därefter fogas vid valprotokollet för att

jämte detta förvaras.

§ 22.

Kammarens förhandlingar skola vara offentliga utom då kammaren i något

ärende beslutat att överläggningen skall hållas inom lyckta dörrar eller

Konungen jämlikt 56 § riksdagsordningen därom förordnat eller justering

verkställes av sådant kammarens protokoll, som enligt vad därom särskilt

är stadgat skall hållas hemligt.

§ 23.

Talmannen äger utfärda nödiga föreskrifter om åhörarnas tillträde till

läktarna samt för ordningens vidmakthållande därstädes.

Den, som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår

eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden

förordna om samtliga åhörares avlägsnande.

Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar,

sig skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet

att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning, skall

överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för laglig

beivran anmälas.

§ 24.

Mom. 1. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen

för en tid av högst åtta dagar. Önskar ledamot längre ledighet, skall han

därom göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för

längre tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda

beviljande av ledighet utöver nämnda tid.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 15

Mom. 2. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,

skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara

behörigen styrkt.

Mom. 3. Över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava

behörigen styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet tillgå. I

förteckningen skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons

början och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan av vederbörande

ledamot bestyrkas.

Denna ordningsstadga träder genast i kraft.

Intill början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan trätt i

kraft, skall dock följande gälla:

1. 5 § skall hava den lydelse, som framgår av 5 § i den av kammaren den

31 maj 1933 antagna ordningsstadgan för kammaren;

2. Antalet av de ledamöter, som enligt 6 § första stycket utses att jämte

talmannen och vice talmännen tillsätta de i 30 § andra stycket riksdagsstadgan

avsedda befattningshavare hos kammaren, skall vara fyra;

3. Vad i 11 § sägs om kammarens allmänna beredningsutskott, skall

hava avseende å tillfälligt utskott.

Genom denna ordningsstadga upphäves den av kammaren den 31 maj

1933 antagna ordningsstadgan för kammaren.

2) att den inom första kammaren väckta motionen nr 158

måtte anses besvarad genom vad utskottet under 1) hemställt.

Stockholm den 31 mars 1949.

På utskottets vägnar:

GOTTFRID KARLSSON.

Närvarande: herrar Gottfrid Karlsson, Holmback, Ewerlöf, Heiding, Nils

Elowsson, Sandberg och Ivar Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.