Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1949-03-03 · 136 sidor, varav 132 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 132 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i

den till riksdagen den 3 januari 1949 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

gjorda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

A. Jordbruksdepartementet.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 1

(s. 1—3) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga viss ändring i personalförteckningen

för jordbruksdepartementet samt att godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning till avlöningar med 500 000 kronor, vilket belopp med

2 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt

19 400 kronor och utgiftsminskning av 17 400 kronor.

Av utgiftsökningen hänföra sig 17 400 kronor till förslag om inrättande

av en byråchefstjänst i lönegrad Cr 10 å statssekreteraravdelningen. Övriga

2 000 kronor av ökningen föranledas av beräknade löneklassförändringar

och gällande befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal m. in. Utgiftsminskningen,

17 400 kronor, hänför sig till föreslagen indragning av två

amanuenstj änster.

Departementschefen har beträffande inrättandet av byråchefsbefattningen

och begränsningen av antalet amanuenser anfört följande:

»Å statssekreteraravdelningen tjänstgöra sedan den 1 juli 1942 såsom biträde

åt statssekreteraren en förste och en andre kanslisekreterare samt

amanuenspersonal till växlande antal. Denna personal har emellertid visat

sig otillräcklig med hänsyn till arbetsbelastningen, och en förstärkning av

densamma synes därför nödvändig. Då det i främsta rummet är önskvärt,

att statssekreterarens arbetsbörda lättas, synes denna förstärkning — i lik
1

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

g

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

het med vad som i samma syfte skett i flera andra departement — lämpligen

böra ske så, att en byråchefstjänst i lönegrad Cr 10 inrättas. Jag förordar

alltså, att en dylik tjänst från och med nästa budgetår skall upptagas i personalförteckningen

för jordbruksdepartementet.

I övrigt ifrågasätter jag beträffande departementets personal icke någon

annan förändring än att antalet amanuenser med hänsyn till den nedgång

i antalet ärenden å expeditionschef savdelningen, som inträtt främst till följd

av vidtagna decentraliseringsåtgärder, torde kunna minskas med två. Anmärkas

bör emellertid att det är ovisst, huruvida denna nedgång kan väntas

bliva bestående. Bland annat torde nämligen antalet besvärsärenden från

lantbruksorganisationen komma att öka i den mån som arbetet i denna tilltager

i omfattning.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot att jordbruksdepartementet

i likhet med vad som skett i flera andra departement förstärkes med en

byråchefstjänst å statssekreteraravdelningen. Då utskottet ej heller i övrigt

har något att invända mot Ivungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

jordbruksdepartementet uppföra en befattning såsom byråchef

i lönegrad Cr 10;

2) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen...... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... » 291 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 130 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50 800

Summa kronor 500 000;

3) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkt 2 (s. 3) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag

av 52 500 kronor, vilket belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Ökningen, som föreslagits med hänsyn

till medelsåtgången, hänför sig med 1 000 kronor till anslagsposten reseersättningar

och med 5 000 kronor till anslagsposten expenser.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

52 500 kronor.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 3 (s.

3—9) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändring i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 525 000

kronor, vilket belopp med 65 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen belöpa 7 800 kronor å ordinarieposten,

1 200 kronor å arvodesposten, 45 600 kronor å icke-ordinarieposten

och 10 400 kronor å anslagsposten rörligt tillägg. Ordinarieposten har belastats

med ett belopp av 12 000 kronor till följd av att en revisorstjänst i lönegrad

Ca 24 överflyttats från statskontoret till lantbruksstyrelsen i samband

med att förvaltningen av avdikningslånefonden överförts från statskontoret

till lantbruksstyrelsen. För innevarande budgetår har ordinarieposten upptagits

med nedsatt belopp, enär samtliga vid lantbruksstyrelsens omorganisation

nyinrättade tjänster icke väntades kunna bliva besatta redan den 1

juli 1948. Posten har till följd härav för budgetåret 1949/50 uppräknats med

11 000 kronor. På grund av att medelsbehovet under posten numera kunnat

beräknas mera exakt har posten minskats med 15 200 kronor. Höjningen av

arvodesposten med 1 200 kronor är föranledd av att arvodet till inspektrisen

för lanthushållsskolorna från och med nästa budgetår uppräknats till 2 400

kronor efter att alltsedan år 1933 ha utgått med oförändrat belopp. Av de

föreslagna merutgifterna under icke-ordinarieposten, 45 600 kronor, hänföra

sig 1 300 kronor till att en skrivbiträdestjänst utbytts mot en ritbiträdestjänst

i lönegrad Ce 11. I anledning av gällande befordringsgång för amanuens-

och biträdespersonal har posten uppräknats med 1 300 respektive 2 000

kronor. Till vikariatsersättningar samt tillfälliga biträden och övertidsersättningar

har beräknats elt belopp av 34 000 kronor. Icke-ordinarieposten

har sluligen ökats med 9 000 kronor till följd av att densamma under innevarande

budgetår uppförts med nedsatt belopp. Med anledning av att posten

för nästa budgetår kunnat mera exakt beräknas, har den minskats med

2 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

lantbruksstyrelsen uppföra ytterligare en befattning såsom

revisor i lönegrad Ca 24;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 722 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 15 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis

.......................... » 10 000

4. Ersättningar för byggnadskontroll, för
slagsvis

........................ » 70 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.......................... » 553 600

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 153 400

Summa kronor 1 525 000;

3) till Lantbruksstgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 525 000 kronor.

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 4 (s. 9) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstgrelsen: Omkostnader,

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 235 000

kronor.

5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och kontantbidrag.

Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 9—10) innebär en anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp, 60 000 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för

utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.

6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Under punkten 6 (s. 10—19) har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att — förutom att medgiva vissa ändringar

i personalförteckningen för lantbruksnämnderna och godkänna ändrad

avlöningsstat — för ändamålet anvisa 6 240 000 kronor, innebärande en

ökning med 740 000 kronor i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

5

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 1(54

av herrar Isaksson och Hallagård samt II: 213 av herrar Onsjö och Larsson

i Luttra, vari hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva att å lantbruksingenjörsavdelningen

vid lantbruksnämnden i Skaraborgs län måtte få anställas

ytterligare en extra lantbruksingenjör och två assistenter, dels ock

besluta att förevarande anslag måtte höjas med i anledning därav erforderligt

belopp.

Yrkandena i motionerna innebära — under förutsättning att jämväl de

två assistenterna skulle placeras å icke-ordinarie stat — att anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle behöva höjas med

20 220 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande de skäl som anförts för motionerna får utskottet hänvisa till

dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande i ämnet meddelat, att lantbruksnämnden

i Skaraborgs län efter begäran om utökning av personalen

för utövande av nämndens täckdikningsverksamhet tillförts ytterligare en

lantbrukskonsulenttjänst. Lantbruksstyrelsen har vidare medgivit lantbruksnämnderna

i de mellansvenska länen rätt att för täckdikningsarbetet

anställa viss extra personal. Med hänsyn till önskemålet att täckdikningsverksamheten

skall kunna upprätthållas i samma omfattning som tidigare i

hushållningssällskapens regi, har lantbruksstyrelsen ansett att ytterligare

befattningar böra inrättas, nämligen en ordinarie och en extra ordinarie

lantbrukskonsulenttjänst i 26 lönegraden, två ordinarie och två extra ordinarie

lantbruksinstruktörstjänster i 16 lönegraden samt två kontors- eller

skrivbiträdestjänster. För genomförande av föreskriven underhållskontroll

av statsunderstödda torrläggningsföretag har lantbruksstyrelsen vidare föreslagit

att antalet ordinarie assistentbefattningar ökas så, att varje lantbruksingenjörsavdelning

erhåller en ordinarie assistent.

Departementschefen har förklarat sig böra avstyrka ifrågavarande personalförstärkningar

såväl med hänsyn till nödvändigheten av att i nuvarande

ekonomiska läge iakttaga största möjliga återhållsamhet vid inrättandet av

nya tjänster som med hänsyn till önskvärdheten av att ytterligare erfarenheter

av verkningarna av den nya lantbruksorganisationen inhämtas, innan

densamma utvidgas. Emellertid förordar departementschefen att personalen

förstärkes i den mån som erfordras på grund av Kungl. Maj :ts förslag

om att viss av skogsvårdsstyrelserna hittills bedriven betesförbättringsverksamhet

skall fr. o. in. den 1 juli 1949 övertagas av lantbruksnämnderna.

Departementschefen hemställer i anledning därav att medel beräknas för

anställande av fem lantbruksassistenter och åtta lantbruksinstruktörer, därvid

avlöning till instruktörerna bör beräknas efter löneklass 12.

Beträffande beräkningen av lantbruksnämndernas avlöningsstat har departementschefen

vidare anfört i huvudsak följande.

Ordinarieposten synes i första hand böra höjas med 409 000 kronor, motsvarande

det belopp, varmed posten nedsatts för innevarande budgetår med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

hänsyn till att samtliga tjänster icke beräknats bliva tillsatta redan den 1

juli 1948. Vidare bör posten uppräknas med 18 400 kronor på grund av

överförandet till ordinarie stat av fyra kontorsbiträdestjänster i Ce 8 enligt

reglerad befordringsgång. Ordinarieposten skulle alltså behöva uppföras med

(2 430 000 -f- 409 000 -j- 18 400 =) 2 857 400 kronor. Under posterna arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ersättningar till

sakkunniga samt ersättningar till täckdiknings- och cementeringsförinän

torde böra beräknas oförändrade belopp av respektive 170 000, 50 000 och

100 000 kronor. Icke-ordinarieposten synes med hänsyn till vad departementschefen

i det föregående förordat rörande personal för betesförbättringsverksamheten

och till att de tekniska biträdena tills vidare böra beredas

anställning som extra tjänstemän böra höjas med 89 600 respektive 6 600

kronor. Förslagen om beräknande av medel till vikariatsersättningar och till

avlöningar till tillfälliga biträden medföra vidare en ökning av posten med

13 000 respektive 39 000 kronor. Icke-ordinarieposten torde slutligen i likhet

med ordinarieposten böra ökas med det belopp, 114 000 kronor, varmed den

nedsatts för innevarande budgetår på grund av att samtliga tjänster icke

beräknades bliva tillsatta redan den 1 juli 1948. Då posten å andra sidan

bör minskas med 18 400 kronor i anledning av förenämnda kontorsbiträdens

överförande till ordinarie stat, skulle till avlöningar till icke-ordinarie personal

behöva anvisas (2 200 000 + 89 600 + 6 600 + 13 000 + 39 000 +

114 000 — 18 400 = ) 2 443 800 kronor. Posten rörligt tillägg slutligen bör

beräknas till 618 800 kronor. Anslaget skulle sålunda behöva upptagas med

(2 857 400 + 170 000 -f 50 000 + 100 000 + 2 443 800 + 618 800 =) 6 240 000

kronor. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas till att i personalförteckningen

för lantbruksnämnderna vidtaga de ändringar, som föranledas

av att man under nästa budgetår bör räkna med elva egnahemsdirektörer

å övergångsstat, vilket innebär en minskning med två, och av att fyra kontorsbiträdestjänster

böra överföras å ordinarie stat.

Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet, att ytterligare erfarenheter

av verkningarna av den nya organisationen böra avvaktas, innan

sådana utvidgningar företagas, som ej äro föranledda av att lantbruksnämnderna

erhålla nya uppgifter. Härtill kommer att under nuvarande förhållanden

största möjliga återhållsamhet bör iakttagas i fråga om inrättandet

av nya tjänster. De i motionerna framställda yrkandena torde därför

icke för närvarande böra bifallas. På grund härav och då utskottet ej heller

i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalvdande motionerna I: 164

och II: 213,

1) medgiva att i personalförteckningen för lantbruksnämnderna

antalet egnahemsdirektörer må minskas med

två och antalet kontorsbiträden ökas med fyra;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

7

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 2 857 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 170 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis

............................ » 50 000

4. Ersättningar till täckdiknings- och ce
menteringsförmän,

förslagsvis .... » 100 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 2 443 800

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 618 800

Summa kronor 6 240 000;

3) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 6 240 000 kronor.

7:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under

punkten 7 (s. 19—20) innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en uppräkning av anslaget med 100 000 kronor till 1 450 000

kronor. Ökningen är föranledd av att lantbruksnämnderna nästa budgetår

komma att arbeta med fulltalig personalstyrka inom den nuvarande organisationens

ram samt att en mindre personalutökning tillstyrkts för betesverksamheten.

Stat för anslagets användning föreslås skola i sinom tid fastställas

av Kungl. Maj:t.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000

kronor.

8:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 8 (s. 21) gjorda framställning —

innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar

åt ortsombuden för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

-9:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Ä riksstaten för löpande budgetår

har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 9 (s. 21) föreslagit att för nästa budgetår

måtte anvisas ett utrustningsanslag av 75 000 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Utrustning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

75 000 kronor.

10:o) Lantbruksnämnderna: Byggnadsrådgivning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 10 (s. 22) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Byggnadsrådgivning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 25 000

kronor.

11 :o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Under

punkten 11 (s. 22—23) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår till ändamålet anvisa oförändrat belopp av 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 116

av herr Aaby-Ericsson m. fl. och II: 138 av herr Nolin m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande framställning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget för

nästa budgetår måtte upptagas med ett till 500 000 kronor förhöjt belopp,

därvid styrelsen betonat, att regionalplanearbetet på grund av dess nyckelställning

i rationaliseringsarbetet icke borde eftersättas eller inskränkas på

grund av knapphet på medel.

Departementschefen har med hänsyn till ovissheten om vilken omfattning

planeringsarbetet kan få under nästa budgetår liksom om vilka kostnader

arbetet kommer att draga ansett att för verksamheten icke behöver beräknas

större anslag än för innevarande budgetår.

Utskottet. För genomförande av det tidigare antagna rationaliseringsprogrammet

för jordbruket är, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, planeringsarbetet

av synnerlig betydelse. Fördenskull anser sig utskottet icke kunna

förorda, att detta arbete tills vidare nedlägges. Utskottet, som icke har

något att erinra mot vad Kungl. Maj :t anfört rörande medelsbehovet, hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 116

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

9

och II: 138, till Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

12:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Enligt Kungl. Maj:ts under punkten

12 (s. 23—24) gjorda framställning skulle förevarande avlöningsanslag

upptagas med ett från 102 500 kronor till 119 000 kronor höjt belopp. Ökningen,

IG 500 kronor, föranledes av att lantbruksattachén i London och

lantbruksrepresentanten i Washington enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 oktober

1948 tillerkänts prisutjämningstillägg med respektive 3 000 och 13 500

kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . kronor 83 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ * ooo

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 500

Summa kronor 119 000;

2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kronor.

13:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 13 (s. 24) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 42 000

kronor.

C. Lantbruksakademien m. m.

14:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 14 (s. 25) — innebärande att för nästa budgetar

till ändamålet anvisas oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2G 600 kro
-

nor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

15:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkten 15 (s.

25—26) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till

museum, bibliotek in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 12 000 kronor.

16 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för

jordbrukets forskningsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 16 (s. 26—27) — innebärande en anslagsökning med 2 000

kronor för täckande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråds samarbete

med övriga forskningsråd och atomkommittén — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för

bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 42 000

kronor.

17:o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten

17 (s. 27—28) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet

anvisa 250 000 kronor, innebärande en ökning med 50 000 kronor i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 119

av herr Elof sson, Gustaf, m. fl., och II: 139 av herr Nilson i Spånstad m. fl.,

vai i hemställts, att riksdagen måtte besluta att till jordbrukets forskningsråd

för budgetåret 1949/50 utöver av Kungl. Maj :t föreslagna medel anvisa ett

reservationsanslag å 100 000 kronor för Främjande av lagringsforskning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

I skrivelse den 26 augusti 1948 har jordbrukets forskningsråd föreslagit,

att för nästa budgetår ett anslag av 500 000 kronor skulle anvisas för ändamålet.

Forskningsrådet har därvid framhållit, att för innevarande budgetår

förutom årets anslag jämte reservation från föregående år, tillhopa

207 615 kronor, ett bidrag av 19 300 kronor från Svenska spannmålsaktiebolaget

stått till rådets förfogande. För planenlig fortsättning av de med

bidrag från rådet pågående undersökningarna samt för angelägna nya forskningsuppgifter

hade emellertid redan före ingången av budgetåret 193 671

kronor anvisats att utgå under förutsättning att erforderligt statsanslag

ställdes till rådets förfogande. Av detta belopp avsåges 80 701 kronor för

lagringsforskning. Dessutom hade 5 000 kronor reserverats för viss undersökning.

Det för främjande av forskning disponibla beloppet fram till bud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

11

getårsskiftet 1949/50 inskränkte sig sålunda till 28 244 kronor. Härav återstode

emellertid nu endast 15 394 kronor, sedan ytterligare ansökningar om

forskningsunderstöd bifallits av rådet. Härigenom inskränktes i hög grad

rådets möjlighet att effektivt fylla sin uppgift. Med hänsyn till bland annat

önskvärdheten av viss beredskap för oförutsedda, hastigt uppkommande

behov av ekonomiskt stöd till brådskande forskningsuppgifter vore denna

knapphet på medel mycket beklaglig.

Forskningsrådet har vidare anfört, att man finge räkna med att det vid

ingången av budgetåret 1949/50 komme att föreligga ett ackumulerat behov

av forskningsunderstöd till betydande belopp. För att forskningsrådet

skulle kunna i önskvärd utsträckning tillgodose dels sistnämnda behov,

dels under året uppkommande anspråk på forskningsunderstöd vore det

ofrånkomligt, att det till rådets disposition stående reservationsanslaget för

budgetåret 1949/50 uppräknades till lägst 500 000 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 8 september 1948 uttalat, att

ämbetsverket med hänsyn till nödvändigheten av att statsutgifterna i rådande

läge begränsades ansåge anslaget för budgetåret 1949/50 böra uppföras

med högst 200 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Den betydelse forskningen på jordbrukets område har för strävandena

att öka jordbruksproduktionen och i övrigt förbättra förhållandena inom

jordbruksnäringen synes motivera en höjning av ifrågavarande anslag. I

nuvarande läge kan jag dock icke tillstyrka, att anslaget uppräknas till högre

belopp än 250 000 kronor, eller samma belopp som under budgetåret

1947/48.»

Utskottet. Forskningen på jordbrukets område är av stor vikt för produktionen

och folkförsörjningen och är därför förtjänt av statsmakternas intresse

och bistånd. Icke minst gäller detta den betydelsefulla lagringsforskningen.

Ehuru det fördenskull är önskvärt att de medel, som kunna anses

erforderliga, ställas till förfogande för verksamheten, synes det dock med

hänsyn till det ekonomiska läget nödvändigt, att verksamheten för närvarande

liedrives på sådant sätt, att kostnaderna därför hållas inom ramen för den

av Kung!. Maj :t föreslagna medelsanvisningen. 1 enlighet härmed hemställer

utskottet,

A. att riksdagen må till Främjande au forskning på jordbrukets

område in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor;

B. att de likalydande motionerna I: 119 och II: 139 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

18:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 18 (s. 28—31) innefattar anslagsanvisning till avlöningar

med 408 500 kronor, vilket belopp med 1 700 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 66 av herrar Sundelin och Osvald samt II: 78 av herrar Johnsson i

Kastanjegården och Jacobsson i Igelsbo, likalydande, vari — såvitt nu är i

fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att två försteassistentbefattningar

vid anstalten i lönegrad Ce 24 för prövning och kontroll av bekämpningsmedel

ombildas till två överassistentbefattningar samt att ytterligare

en överassistentbefattning inrättas vid anstaltens upplysnings- och kontrollavdelning;
2)

I: 227 av herrar Björck och Nilsson, Bror, samt II: 288 av herrar Spångberg

och Hansson i Skediga, likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam utredning angående den lämpligaste

organisationen av växtskyddsanstaltens vetenskapliga och praktiska

verksamhet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har i sitt anslagsäskande bland

annat erinrat om att styrelsen under år 1947 verkställt en utredning rörande

behovet av förändringar i anstaltens organisation och utrustning, såvitt

avsåg huvudinslitutionen, samt att styrelsen gemensamt med lantbruksstyrelsen

jämväl avgivit en utredning rörande behovet av filialer till anstalten

m. in. Enär flera remissinstanser begärt, att förstnämnda utredning skulle

överses av sakkunniga utanför anstalten, har styrelsen anhållit, att en sådan

översyn måtte företagas med det snaraste. I avvaktan härpå har styrelsen

för nästa budgetår inskränkt sig till att begära inrättande av fyra nya överassistenttjänster

i lönegrad Ce 27, nämligen två för prövningen av bekämpningsmedlen,

en vid zoologiska avdelningen samt en vid upplysnings- och

kontrollavdelningen. Förstnämnda två tjänster skulle ersätta två nu befintliga

befattningar som förste assistent i lönegrad Ce 24. Därjämte har styrelsen,

som räknat med att en norrlandsfilial skulle kunna träda i verksamhet

den 1 juli 1950 och begärt att en föreståndare skulle utses i förväg för att

kunna deltaga i förberedelsearbetena för filialen, upptagit lön till en föreståndare

i lönegrad Ce 29 under ett kvartal. Av styrelsens motivering för

inrättandet av de nya överassistenttjänsterna må nämnas följande.

Styrelsen har anfört, att de två förste assistenter i lönegrad Ce 24, som

handhade prövningen av bekämpningsmedel, vid flera tillfällen erbjudits

anställning inom den kemiska industrien med avsevärt bättre lönevillkor

än de som staten i regel gåve. Om löneförbättring för dessa förste assistenter

länge läte vänta på sig, komme anstalten med säkerhet att förlora dem och

bliva nödsakad att ersätta dem med mindre erfarna personer. Styrelsen anhölle

därför, att ifrågavarande två tjänster som förste assistent måtte omändras

till överassistenttjänster.

I fråga om den zoologiska avdelningen har styrelsen erinrat om, att vid

inrättandet av en överassistenttjänst från och med innevarande budgetår

vid denna avdelning en tjänst som förste assistent indragits. Den kvarvarande

förste assistenten å avdelningen ägnade sig åt biodlingsfrågorna, vilka

noga räknat icke tillhörde växtskyddet. För sin egentliga verksamhet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l.

13

hade sålunda den zoologiska avdelningen, i motsats till de båda andra avdelningarna,

ingen förste assistent. Detta vore så mycket mera beklagligt

som en högt förtjänt tjänsteman, vilken som specialuppgift hade ekonomiskt

ytterst viktiga undersökningar rörande förrådsskadedjuren, icke

kunnat beredas gynnsammare ställning än som assistent i 22 lönegraden.

I sin år 1947 verkställda utredning hade styrelsen förordat en försöksledarbefattning

i lönegrad Ce 29 för utövaren av denna verksamhet. Liksom i

fråga om bekämpningsmedelsprövningen ville styrelsen emellertid provisoriskt

föreslå en överassistentbefattning. Skulle detta icke vinna bifall, föresloge

styrelsen alternativt återupprättande av den indragna försteassistenttjänsten.

Beträffande upplysnings- och kontrollavdelningen, vid vilken från och

med innevarande budgetår inrättats en överassistenttjänst, har styrelsen

framhållit, att styrelsen i sin utredning förordat dels en klyvning av avdelningen,

dels inrättande av en tjänst mellan avdelningsföreståndare och förste

assistent i var och en av de nya avdelningarna. För att anstalten skulle

kunna effektivt tjäna allmänheten vore det av största vikt att upplysningsoch

kontrollavdelningen förfogade över två över assistenter. Styrelsen anhölle

därför, att ytterligare en" överassistenttjänst inrättades vid denna avdelning.

Med hänsyn till den allvarliga brist på arbetskraft, som rådde på

avdelningen, ansåge styrelsen någon indragning av arbetskraft icke böra

ifrågakomma i detta fall.

Med hänsyn till förslagen om inrättande av fyra nya överassistenttjänster

och, från och med den 1 april 1950, av en filialföreståndartjänst har

styrelsen uppräknat posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 21 600

kronor. Därjämte har posten rörligt tillägg höjts med 2 600 kronor. Hela

avlöningsanslaget har sålunda av styrelsen beräknats till 431 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissutlåtande

den 18 september 1948 understrukit behovet av en översyn av

den år 1947 verkställda utredningen rörande anstaltens organisation och

utrustning ävensom biträtt förslaget om ändring av två tjänster som förste

assistent för bekämpningsmedelsprövningen till överassistenttjänster i lönegrad

Ce 27. Styrelsen har vidare tillstyrkt inrättande av en överassistenttjänst

å upplysnings- och kontrollavdelningen. Slutligen har styrelsen ansett,

att i stället för den föreslagna överassistenttjänsten å zoologiska avdelningen

en befattning som förste assistent borde återinrättas.

Statskontoret har i remissutlåtande den 6 september 1948 erinrat om att

i avvaktan på den ytterligare översyn av växtskyddets organisation, som ansetts

erforderlig, vissa smärre utbyggnader av denna provisoriskt vidtagits

vid 1948 års riksdag. Med hänsyn till den prövning, som föregått nämnda

riksdagsbeslut, kunde statskontoret icke tillstyrka framställningen om genomförande

redan vid 1949 års riksdag av en utvidgning av dessa provisoriska

åtgärder. Ämbetsverket avstyrkte alltså inrättande av nya överassistenttjänster.

Ej heller syntes tillräckliga skäl vara anförda lör bifall till den

alternativt gjorda hemställan om återupprättande av en förste assistentbefattning

vid zoologiska avdelningen.

Förslaget att för budgetåret 1949/50 skulle anvisas lön under ett kvartal

till en föreståndare för en blivande norrlandsfilial för att sätta denne i tillfälle

all förbereda filialens trädande i funktion föranledde statskontoret

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

allenast att uttala, att en dylik ågärd icke torde böra vidtagas förrän statsmakterna

tagit definitiv ståndpunkt till frågan om filialens inrättande.

Departementschefen har anfört:

»Någon utökning av antalet överassistenttjänster kan jag i nuvarande

läge icke tillstyrka. Med hänsyn till vad anstaltsstyrelsen anfört i fråga om

den zoologiska avdelningen vill jag däremot icke motsätta mig, att en

assistenttjänst å denna avdelning omändras till en tjänst som förste assistent

i lönegrad Ce 24. Då jag icke är beredd att nu taga ställning till frågan om

inrättande av en norrlandsfilial till anstalten, kan jag slutligen ej förorda,

att medel beräknas för avlöning åt en föreståndare för en dylik filial.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde någon annan förändring beträffande

anstaltens avlöningsstat icke behöva företagas än att anslagsposten

avlöningar till icke-ordinarie personal, till följd av förslaget om utbyte

av en assistenttjänst mot en tjänst som förste assistent samt beräknade

löneklassförändringar, uppräknas med 1 700 kronor till 299 800 kronor.»

Utskottet. 1947 års utredning rörande växtskyddsanstalten kommer enligt

vad utskottet inhämtat att inom en nära framtid bliva föremål för den av

anstaltsstyrelsen begärda översynen. Resultatet av denna torde icke böra

föregripas genom inrättande av andra än oundgängligen nödvändiga nya

tjänster. Utskottet anser sig därför ej för närvarande böra tillstyrka annan

förändring i fråga om personalen än vad departementschefen föreslagit.

Under hänvisning till vad riksdagens revisorer år 1948 uttalat angående

storleken av de förluster, som årligen åsamkas växtodlingen genom växtsjukdomar

och skadeinsekter, samt behovet av en snar effektivisering av

växtskyddsorganisationen vill utskottet emellertid understryka angelägenheten

av att översynen slutföres så skyndsamt som möjligt.

Vid omförmälda översyn torde samtliga spörsmål rörande anstaltens organisation

och verksamhet komma att tagas under övervägande. Något skäl

att, såsom föreslagits i motionerna I: 227 och II: 288, föranstalta om en ny

utredning rörande samma frågor föreligger därför icke enligt utskottets mening.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 66

och II: 78, såvitt nu är i fråga,

1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 64 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 299 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 43 500

Summa kronor 408 500;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

15

2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 408 500 kronor;

B. att de likalydande motionerna 1:227 och 11:288 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

19:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Under punkten 19 (s. 31—

33) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett

belopp av 92 000 kronor, innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 66 av herrar

Sundelin och Osvald samt II: 78 av herrar Johnsson i Kastanjegården och

Jacobsson i Igelsbo, vari såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte

bevilja ett reservationsanslag av 12 000 kronor till växtskyddsanstalten för

inköp av en traktor med tillhörande redskap.

I sin förutnämnda skrivelse den 25 augusti 1948 har styrelsen för statens

växtskyddsanstalt uppskattat medelsbehovet under omkostnadsanslaget för

nästa budgetår till 105 300 kronor. Detta innebär en ökning med 13 300

kronor i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Styrelsen har

härvid räknat med att utgifterna skulle stiga med 27 300 kronor till 135 300

kronor och inkomsterna med 14 000 kronor till 30 000 kronor. Av inkomsterna

ha 12 000 kronor beräknats erhållas vid bekämpningsmedelskontrollen

och 18 000 kronor genom försäljning av publikationer m. in.

Därjämte har styrelsen i särskild skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt

om ett reservationsanslag å 12 000 kronor för anskaffande av en traktor

med tillhörande redskap.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i ullåtande

den 13 december 1948 tillstyrkt anstaltsstyrelsens sistnämnda framställning.

Efter redogörelse för yttranden av högskolestyrelsen och statskontoret i

anledning av anstaltsstyrelsens förstnämnda framställning har departementschefen

anfört:

»Utgiftsposterna i anstaltens omkostnadsstat torde, bland annat med hänsyn

till storleken av de faktiska utgifterna under sistförflutna budgetår, böra

höjas något. Uppräkningen torde emellertid kunna begränsas till 21 000

kronor. Härvid synes posten reseersättningar böra höjas med 1 000 kronor

till 17 000 kronor, delposten övriga expenser med 8 200 kronor till 27 400

kronor samt posten övriga utgifter med 11 800 kronor till 58 900 kronor.

Någon medelsanvisning till inköp av en jordbrukstraktor anser jag mig

icke för närvarande kunna tillstyrka. Då såsom särskilda uppbördsmedel

under budgetåret 1947/48 influtit omkring 45 000 kronor, synes man berättigad

att för nästa budgetår räkna med dylika inkomster å minst 37 000

kronor mot i löpande budgetårs stat upptagna 16 000 kronor. Härigenom

skulle uppräkningen av utgiftsposternas belopp balanseras och anslaget

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

kunna upptagas med oförändrat belopp, 92 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet att under nuvarande

förhållanden medelsanvisning för det med motionerna avsedda ändamålet

icke bör förekomma. Med anledning härav och då utskottet icke

heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande framställning,

hemställer utskottet,

1) att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 kronor, samt

2) att motionerna I: 66 och II: 78, såvitt avser medelsanvisning

för växtskyddsanstaltens omkostnader, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

20 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 22 (s. 35—36) innefattar en anslagsanvisning

av 73 600 kronor, vilket belopp med 10 400 kronor överstiger anvisningen

för innevarande budgetår. Anslaget har å ena sidan minskats med

ett belopp av 2 600 kronor, som för budgetåret 1948/49 beräknats som ersättning

för de förluster folkhögskolan Vilan fått vidkännas för undervisningen

vid gymnasiet under läsåren 1946/47 och 1947/48, samt å andra sidan ökats

med 13 000 kronor. Av ökningen ha 3 500 kronor avsetts för lärararvoden,

därav 1 200 kronor för att kostnaden för hela avlöningen åt en lärare skall

täckas, 1 500 kronor till andra kostnader än lärarlöner, hälsovård och undervisningsmateriel

samt 8 000 kronor för stipendier.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-

och skogsstuderande för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 73 600 kronor.

21 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 23 (s. 36) — innebärande i

förhållande till budgetåret 1948/49 en minskning med 4 100 kronor på grund

av beräknad nedgång i utgifterna för ålderstillägg, rörligt tillägg och kristillägg

—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 79 400 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

17

22 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation

vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 24 (s. 37), vilken framställning innebär en oförändrad anslagsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.

23 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 27 (s. 39) — innebärande anslagsanvisning

för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets

område för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av kö 000 kronor.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

24:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under

punkten 28 (s. 40—41) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad

avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 467 000 kronor,

vilket belopp med 7 900 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Beräkningen innefattar å ena sidan en ökning av ickeordinarieposten

med 3 700 kronor för avlöning åt hushållerskan vid Flyinge,

vilken erhållit extra ordinarie anställning, med 2 000 kronor för uppflyttning

av stallbetjäntaspiranter till stallbetjänter, med 1 000 kronor för ökade

medel till taxesättningar till hovslagarna, med 2 000 kronor till tillfällig arbetshjälp

och med 1 400 kronor för beräknade löneldassförändringar samt

av posten rörligt tillägg med 300 kronor. Mot dessa utgiftsökningar om tillhopa

10 400 kronor svarar en minskning av det för ersättningar till arvodesavlönad

personal avsedda beloppet med 2 500 kronor. Förstnämnda post

föreslås tillika icke längre böra uppföras förslagsvis.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

alt riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

2 Hihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 67 600

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 2 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 348 800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän .......... » 1 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 46 700

Summa kronor 467 000;

2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 467 000 kronor.

25:o) Statens hingstdepåer och stuteri: ©mkostnader. Under punkten 29

(s. 42—44) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett förslagsanslag av 253 000 kronor, vilket belopp med 16 500 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar

å ena sidan en ökning av posten reseersättningar med 2 500 kronor,

posten lyse och vatten med 1 000 kronor, posten beklädnad med likaledes

1 000 kronor, posten övriga expenser med 500 kronor och posten byggnaders

underhåll med 12 000 kronor samt å andra sidan en ökning av de beräknade

inkomsterna med 500 kronor.

Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 253 000 kronor.

26:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel

anvisades för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 152 800

kronor, därav 40 000 kronor skulle användas till omändring och modernisering

av ett bostadshus vid Flyinge. Med hänsyn till rådande ekonomiska läge

anvisades för innevarande budgetår inga medel för ändamålet. För budgetåret

1949/50 har Kungl. Maj :t under punkten 30 (s. 44—45) hemställt om

en anslagsanvisning av 22 500 kronor, avseende beräknade merkostnader för

nämnda omändring och modernisering.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 22 500 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

19

27:o) Hästavelns befrämjande. Under punkten 31 (s. 45—51) har Kungl.

Maj :t beräknat medelsbehovet för hästavelns befrämjande under budgetåret

1949/50 till 1 406 200 kronor eller 8 700 kronor lägre än medelsanvisningen

för innevarande budgetår. Enär en icke obetydlig reservation beräknas

finnas vid ingången av budgetåret 1949/50, bar Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för ändamålet anvisa 1 206 200 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt, att anslaget

för nästa budgetår måtte upptagas med ett med 26 300 kronor till

1 441 200 kronor förhöjt belopp.

Beträffande den huvudsakliga skillnaden mellan anslagsberäkningen för

nästa budgetår och medelsanvisningen för innevarande budgetår må följande

anföras.

Den under anslagsposten hästpremieringen föreslagna uppräkningen av

delposten årsarvoden till premieringsnämndsordförandena med 3 000 kronor

föranledes av att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juli 1948 höjt årsarvodet

för en var av de fem ordförandena till 2 100 kronor.

Genom beslut samma dag förordnade Kungl. Maj :t vidare, att för 1948

års premieringar finge användas intill 54 500 kronor till särskilda dagarvoden

ävensom till resekostnads- och traktamentsersättningar samt de övriga

kostnader, som åvilade statsverket för premieringsväsendet i dess helhet.

Lantbruksstyrelsen har ansett sistnämnda belopp erforderligt för nästa

budgetår under delposten särskilda dagarvoden m. m. Härutöver har lantbruksstyrelsen

föreslagit en ytterligare uppräkning av sagda delpost med

2 000 kronor. Detta belopp skulle ställas till lantbruksstyrelsens fria förfogande

för resekostnads- och traktamentsersättning till de av Kungl. Maj :t

förordnade ledamöterna och suppleanterna i hästpremieringsnämnderna, i

den mån det kunde befinnas önskvärt eller nödvändigt att bereda dem tillfälle

att under kortare tid i studie- eller förkovringssyfte närvara vid premieringarna

eller besöka statens hingstdepåer och stuteri eller andra centra

för hästaveln. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att nämnda ledamöter och

suppleanter i regel icke komme i kontakt med det egentliga premieringsarbetet

i andra fall än då ordföranden vore förhindrad att leda förrättningen. Under

ogynnsamma förhållanden skulle de därför kunna komma att ställas

inför svårbemästrade uppgifter utan att ha någon egentlig erfarenhet beträffande

vare sig hästmaterialet eller det tekniska förfarandet vid premieringarna.

Under de senaste åren hade tillfälle beretts några av dem att under

kortare perioder följa premieringsarbetet. De hade därvid jämlikt beslut

av Kungl. Maj:t från fall till fall erhållit resekostnads- och traktamentsersättning

enligt de grunder, som gällde för ledamot av premieringsnämnd.

Vidkommande delposten penningpris in. in. må anmärkas, att lantbruksstyrelsen

med skrivelse den 20 november 1947 inkommit till Kungl. Maj :t

med förslag till nytt reglemente för den med statsmedel understödda

hästpremieringen. Lantbruksstyrelsen har därvid anfört,

att det med hänsyn till de vanskliga förhållanden, varunder hästaveln

för närvarande bedreves på grund av den pågående mekaniseringen, vore

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

nödvändigt att åtgärder vidtoges för att hindra en menlig inverkan på hästavelns

utveckling i kvalitativt hänseende. Härvidlag vore premieringsväsendet

av grundläggande betydelse. Enligt förslaget, som i möjligaste mån

bygger på det nu gällande reglementet, skulle nuvarande penningpriser i

stort sett bibehållas, dock att priset till hingst, som premierades med värdebokstaven

A, skulle höjas från 125 till 150 kronor samt penningpris till

fölsto av ardennerras skulle utgå med samma belopp som till sto av varmblodigt

slag eller av nordsvensk ras. Den för ardennersto nu gällande åldersgräns

av tio år, efter vilken penningpris ej utgår, skulle i visst fall höjas,

i det att ardennersto över tio år, som finge sin värdebokstav höjd före fyllda

femton år, skulle kunna erhålla sådant pris det år höjningen skedde. Dessa

ändringar ha beräknats icke medföra ökade kostnader, enär villkoren för att

erhålla penningpris skulle skärpas väsentligt. Vidare har föreslagits höjning

från 20 till 30 kronor av värdet av de frisedlar, som utgöra belöningar

för treåriga ston. Enligt förslaget skulle därjämte hushållningssällskapen

befrias från alla kostnader för belöningar i samband med hästpremieringar.

Dessa kostnader skulle i stället framdeles helt åvila statsverket. En inom

lantbruksstyrelsen verkställd utredning har givit vid handen, att statsverkets

kostnad för penningpris, skådepenningar och inlösen av frisedlar

skulle ha uppgått till sammanlagt omkring 410 000 kronor, därest förslaget

tillämpats vid 1947 års premieringar. Nämnda belopp överstiger med omkring

100 000 kronor vad som beviljats av statsmedel för sådant ändamål

under vartdera budgetåret 1947/48 och 1948/49. Styrelsen har framhållit,

att därest förslaget antoges och konime att tillämpas från och med år 1949,

skulle delposten penningpris in. in. likväl ej behöva höjas för budgetåret

1949/50. Å delposten hade nämligen under budgetåret 1947/48 uppstått ett

överskott å 77 433 kronor och för budgetåret 1948/49 beräknats ett överskott

å minst 68 350 kronor.

Under anslagsposten särskilda bidrag för främjande av nordsvensk hästavel

har lantbruksstyrelsen föreslagit sänkning av delposten kostnader för

inköp och försäljning av avelsston genom hushållningssällskapens försorg

från 50 000 kronor till 20 000 kronor.

Beträffande anslagsposten understöd åt hästavelsföreningar m. m. har

centralförbundet för befälsutbildning i särskild framställning i ämnet hemställt,

att för nästa budgetår måtte anslås ett belopp av 25 000 kronor till

anordnande av rid- och körkurser. För innevarande budgetår har förbundet

för samma ändamål av Kungl. Maj :t tilldelats ett anslag å 12 000 kronor

att utgå av det belopp å 50 000 kronor, som ställts till Kungl. Maj :ts

förfogande för understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns område.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig anse ett statsbidrag å 15 000 kronor

vara till fyllest.

Till ridhusdrift eller till annat understöd åt sammanslutningar för bedrivande

av ridning anvisades för budgetåret 1948/49 70 000 kronor. Fördelningen

av anslaget var tidigare i huvudsak anförtrodd kommittén för

ridbefrämjandet. Kommitténs verksamhet har emellertid numera helt över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

21

tagits av den nyligen bildade Riksföreningen för ridningens främjande, Ridfrämjandet.

Genom beslut den 24 september 1948 beviljade Kungl. Maj :t

föreningen 10 000 kronor för budgetåret 1948/49 till kostnaderna för dess

organisationsarbete, vilket bidrag utanordnades av förut omförmälda anslag

å 50 000 kronor. För budgetåret 1949/50 har föreningen räknat med

att erhålla statsbidrag med sammanlagt omkring 125 000 kronor. Lantbruksstyrelsen,

som ansett att statsbidraget borde anpassas till en successiv utveckling

av verksamheten, har tillstyrkt ett bidrag av 90 000 kronor. Härutöver

borde enligt lantbruksstyrelsens förmenande ifrågakomma ett bidrag

till föreningens organisationskostnader, eftersom föreningen för sådant ändamål

endast disponerar de årsavgifter, beräknade till omkring 5 000 kronor,

vilka kunna inflyta från de lokala organisationerna. Då behov av medel

till organisationsarbetet torde bliva en år efter år återkommande angelägenhet,

har det synts lantbruksstyrelsen lämpligt, att i det statsbidrag, som

kunde komma i fråga för föreningens syfte, inkluderades visst belopp, förslagsvis

10 000 kronor, såsom bidrag till organisationskostnaderna.

Beträffande anslagsposten understöd åt hästavelsföreningar m. m. har

lantbruksstyrelsen uttalat att, därest mot förmodan beloppet icke skulle under

budgetåret behöva tagas helt i anspråk för hästavelsföreningar, borde

medlen få användas för att tillgodose jämväl andra behov på hästavelns

område.

För innevarande budgetår har till hovvård anslagits ett belopp av 70 000

kronor, varav 15 000 kronor voro avsedda att användas till demonstrationer

av hovvård och hovbeslag samt 55 000 kronor till understödjande av hovvårdsföreningar

och ambulerande hovslagare. Lantbruksstyrelsen har anhållit

att även för budgetåret 1949/50 måtte för hovvård anvisas 70 000 kronor.

Under hänvisning till att svårigheter föreligga att finna personer lämpliga

såsom ledare av demonstrationerna samt att anslutningen till dessa

varit ojämn, har lantbruksstyrelsen tillika hemställt, att anslaget skulle i

sin helhet få användas för understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande

hovslagare.

I remissutlåtande den 26 januari 1948 över förslaget till nytt hästpremieringsreglemente

bär statskontoret i huvudsak allenast motsatt sig ändringen

att fölston av ardennerras beträffande penningpriser skulle jämställas

med fölston av varmblodig eller nordsvensk ras.

Sedan 1947 års riksdag medgivit, att av de medel, som för budgetåret

1946/47 tillförts stuteriväsendets fond, ett belopp av högst 75 000 kronor

finge tagas i anspråk för inköp av tävlingshästar till de olympiska spelen

1948, har Svenska ridsportens centralförbund anmält att av detta belopp

återstode odisponerade 36 984 kronor. Förbundet har hemställt, att sistnämnda

summa skall få användas för inköp av fyra å fem svenskfödda tävlingshästar,

avsedda för olympiska spelen i Helsingfors 11)52.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har anfört:

»Under de senaste åren ha betydligt höjda anslag utgått till hästavelns

främjande. I nuvarande ekonomiska läge torde den statliga verksamheten

på detta område ej höra ytterligare vidgas. Medelsanvisningen bör därför

enligt min mening tills vidare icke ökas med mindre detta påkallas av särskilt

vägande skäl.

Den under anslagsposten hästpremieringen föreslagna höjningen av årsarvoden

till ordförandena i premieringsnämnderna bör godtagas, .då den är

helt föranledd av Kungl. Maj :ts förut omförmälda beslut i ämnet den 30

juli 1948.

Vad angår det belopp av 2 000 kronor i delposten särskilda dagarvoden

m. in., som föreslås skola ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för resekostnads-

och traktamentsersättningar till ledamöter och suppleanter i premieringsnämnderna

i samband med studiebesök vid premieringsförrättningar

och avelscentra, synas de av lantbruksstyrelsen härvidlag anförda synpunkterna

förtjäna beaktande. Jag vill därför förorda den föreslagna medelsanvisningen

för detta ändamål. I övrigt innebär uppräkningen av delposten

icke någon annan förändring än som föranledes därav, att kostnaden

för de ordinarie resekostnads- och traktamentsersättningarna in. m. upptagits

till .det högre belopp, som Kungl. Maj :t genom beslut nyssnämnda dag

godkänt i fråga om 1948 års premieringar.

Frågan om medelsanvisningen till penningpris och andra belöningar sammanhänger

med behandlingen av förslaget till nytt reglemente för den med

statsmedel understödda hästpremieringen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit

torde åtgärder vara erforderliga för att under nuvarande förhållanden

vidmakthålla intresset för hästaveln och hindra en kvalitetsförsämring.

Vad lantbruksstyrelsen i sådant syfte föreslagit synes mig lämpligt och

torde endast såvitt angår inlösen av frisedlar medföra någon egentlig ökning

av summan av de utgående belöningarna. För närvarande gäller, att

statsverket och hushållningssällskapen gemensamt bidraga till kostnaderna

för penningpris och övriga belöningar. Därvid skall iakttagas, att av

statsmedel ej får användas mera än att beloppet därav förhåller sig till

det av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna beloppet som 7 till 3.

Jag finner det emellertid lämpligt att, såsom föreslagits, kostnaden för belöningar

helt överflyttas på statsverket. En sådan omläggning torde dock

ej behöva inverka på medelsbehovet för budgetåret 1949/50, då hushållningssällskapens

räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret och det nya

reglementet bör träda i kraft först den 1 januari 1950. Ifrågavarande anslag

bör därför även för budgetåret 1949/50 uppföras med 310 000 kronor.

Någon höjning av bidragsbeloppet till Ridfrämjandet torde icke böra vidtagas,

utan för ändamålet torde böra anvisas oförändrat belopp av 70 000

kronor. Därest bidrag till föreningens administrationskostnader skulle anses

höra utgå, torde detta få bestridas från anslagsposten till understödjande

åtgärder i allmänhet å hästavelns område. Från samma post torde

bidrag till centralförbundet för befälsutbildning böra beviljas. Jag förordar,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

23

att ifrågavarande post för nästa budgetår uppräknas med 3.0 000 kronor till

60 000 kronor.

Vad lantbruksstyrelsen anfört angående det anslag å 100 000 kronor,

som brukar ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för understöd åt hästavelsföreningar

in. in. utöver övriga under samma anslagspost upptagna

delposter, kan jag ansluta mig till. Jag föreslår fördenskull att anslaget,

därest det icke behöver helt disponeras för understöd åt hästavelsföreningar,

måtte få tagas i anspråk för att tillgodose andra behov på hästavelns område.

I fråga om anslagsposten hovvård tillstyrker jag att, med frångående av

hittillsvarande uppdelning, 70 000 kronor anvisas till understöd åt hovvårdsföreningar

och ambulerande hovslagare. Därest det belopp, som för

innevarande budgetår anslagits till demonstrationskurser, icke går åt för

detta ändamål, torde hinder ej möta att beloppet tages i anspråk för nämnda

understödjande verksamhet.

Beräkningen av övriga anslagsposter synes böra godtagas.

Till hästavelns befrämjande torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas

(377 000 + 232 200 + 207 000 + 460 000 + 70 000 + 60 000 =)

1 406 200 kronor. Då man torde kunna räkna med att vid ingången av budgetåret

1949/50 en icke obetydlig reservation kommer att förefinnas å anslaget,

synes detta emellertid kunna uppföras med ett 200 000 kronor lägre

belopp, eller 1 206 200 kronor.

Svenska ridsportens centralförbunds framställning att för inköp av tävlingshästar

till olympiska spelen 1952 få använda visst restbelopp av medel,

som anvisats för samma ändamål till de olympiska spelen 1948, anser jag

böra bifallas under förutsättning att riksdagen icke har något att erinra

häremot.

Vid bifall till vad jag sålunda och i det föregående förordat skulle för

olika hästavelsändamål för nästa budgetår böra beräknas sammanlagt

2 009 500 kronor enligt följande sammanställning:

Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen

Avlöningar ...................... kronor 52 800

Omkostnader .................... * 8 000 kronor

Statens hingstdepåer och stuteri

Avlöningar ...................... kronor 467 000

Omkostnader ...................... » 253 000

Byggnadsarbeten .................. » 22 500 »

Hästavelns befrämjande ............................ »

Summa kronor 2 009 500

Riksräkenskapsverket har beräknat att under budgetåret 1949/50 komma

att inflyta 10 000 000 kronor i totalisatormedel.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

60 800

742 500

1 206 200

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 206 200 kronor.

28 :o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 33

(s. 52—53) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett anslag av 136 400 kronor, vilket belopp med 3 600 kronor understiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar å

ena sidan en höjning av bidraget för kaninavelns främjande med 2 500 kronor,

vilken ökning emellertid allenast innebär en överföring av beloppet från

anslaget till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

och å andra sidan en minskning med 6 100 kronor av bidraget till forsknings-

och försöksverksamheten vid institutet för husdjursförädling vid

Wiad. Minskningen beror därpå, att det föreslagna bidraget avser endast

verksamheten under sista halvåret 1949, enär i särskild proposition kommer

att föreslås att Wiadegendomen skall övertagas av staten, varvid gemensam

kameral förvaltning skall anordnas för institutet och lantbrukshögskolan.

Enligt förslaget torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att i

sinom tid fördela anslagsmedlen å de olika ändamålen.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder på husdjursavelns

område m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

136 400 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

29:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 34 (s. 53—56) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att medgiva

ändringar i personalförteckningen för veterinärstyrelsen och godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 402 400 kronor,

vilket belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Utgiftsökningen hänför sig till förslag om inrättandet av

en ny befattning som extra ordinarie förste byråsekreterare i lönegrad 27 å

styrelsens administrativa byrå. Ordinarieposten å 145 400 kronor har, jämfört

med postens storlek innevarande budgetår, å ena sidan höjts med 16 200

kronor till följd av att byråchefstjänsten å adminstrativa byrån överförts å

ordinarie stat men har å andra sidan nedsatts med 20 800 kronor, motsvarande

avlöning till fyra kontorsbiträden, vilka inneha förordnanden å högre

extra ordinarie tjänster. Icke-ordinarieposten har till följd av förslagen om

inrättande av en förste byråsekreterartjänst och överförande av nyssnämnda

avlöningskostnader för de fyra kontorsbiträdena, löneökningar på grund

av reglerad befordringsgång samt beräknade löneklassförändringar ökats

med (12 000 -f- 12 200 -)- 2 000 -j- 2 600 =) 28 800 kronor. Ordinarieplace
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

25

ringen av omförmälda byråchefstjänst har å andra sidan medfört att posten

minskats med 16 200 kronor. Arvodesposten har med hänsyn till medelsåtgången

minskats med 2 000 till 3 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva att i personalförteckningen för veterinärstyrelsen

må vidtagas de förändringar, som föranledas av förslaget

om överförande å ordinarie stat av en byråchefstjänst

och inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare i lönegrad

Ce 27;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinär styrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 145 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 214 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 40 000

Summa kronor 402 400;

3) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 402 400 kronor.

30:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts fraim

ställning under punkten 35 (s. 56—57) — innebärande anslagshöjning med

3 500 kronor av posten publikationstryck — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 62 900

kronor.

31 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 36 (s. 57—64) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att

medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärhögskolan och godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning med 1 385 000 kronor, vilket

belopp med 429 400 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. nr 177; r. skr. nr 266) skall en förstärkning

av de högre vetenskapliga befattningarna vid veterinärhögskolan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ske från och med budgetåret 1949/50. Tre nya professurer skola sålunda

inrättas genom uppdelning av dels professuren i födoämneshygien, parasitologi

och bakteriologi i två professurer, den ena i födoämneshygien och

den andra i bakteriologi, dels professuren i obstetrik och bujatrik i "två professurer,

den ena i obstetrik och gynekologi och den andra i medicin för idisslare,

dels ock professuren i fysiologi och farmakologi i två professurer, den

ena i fysiologi och den andra i farmakologi. Vidare skola enligt förenämnda

beslut inrättas fem nya laboratorstjänster i lönegrad Ca 29, nämligen en vid

envar av avdelningarna för medicin för idisslare, fysiologi och kirurgi samt

en för ledningen av ett nytt kliniskt centrallaboratorium "och en såsom föreståndare

för en nyinrättad självständig röntgenavdelning. Därjämte skola

högskolans nuvarande extra ordinarie sju laboratorstjänster och två prosektorstjänster

överföras å ordinarie stat. Slutligen innefattar riksdagens beslut

även, att fem docentstipendier inrättas vid högskolan och att rektorsarvodet

höjes från 1 500 kronor till 2 004 kronor. Förslag rörande förstärkning

av assistent- och biträdespersonalen avsågos skola prövas i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50.

Efter redogörelse för styrelsens för veterinärhögskolan anslagsäskande

för nästa budgetår och statskontorets remissyttrande i anledning därav har

departementschefen framhållit, att redan tillkomsten av ett antal nya vetenskapliga

befattningar och nya institutioner vid veterinärhögskolan nödvändiggjorde

att en viss komplettering skedde av den biträdande personalen.

Den ökning av antalet tjänster i 24 och lägre lönegrader, som högskolans

styrelse nu föreslagit, hade emellertid ett vidare syfte. Därmed avsåges

nämligen att över huvud taget giva högskolans avdelningar bättre tillgång

till hjälpkrafter i syfte att skapa större arbetsmöjligheter för de vetenskapliga

befattningshavarna. 1946 års högskoleutredning torde ha visat, att en

sådan utbyggnad av högskolans personalorganisation vore av behovet påkallad.

Samtidigt måste emellertid framhållas, att särskilt med hänsyn till

behovet att begränsa statsutgifterna i nuvarande läge eu viss återhållsamhet

vore nödvändig vid inrättandet av nya tjänster. Även med tanke på tillgången

på kompetent arbetskraft inom här ifrågavarande sysselsättningsområden

torde det vara skäl att söka väga angelägenhetsgraderna av de anmälda

behoven.

Sedan departementschefen redogjort för sin inställning till de ifrågasatta

personalförstärkningarna och avlöningsförbättringarna, har departementschefen

vidare anfört:

»Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle veterinärhögskolans avlöningsstat

för nästa år erhålla följande utseende.

Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän torde på grund av

tillkomsten av tre nya professorstjänster i lönegrad Ca 33 och fem nya laboratorstjänster

i lönegrad Ca 29 böra höjas med 46 600 respektive 66 200 kronor.

överförandet av sju laborators- och två prosektorstjänster från ickeordinarie

till ordinarie stat medför en ytterligare ökning med 125 600 kronor.

Slutligen bör posten i anledning av förslaget att inrätta en institutionsvaktmästartjänst

i Ca 11 och beräknade löneklassförändringar uppräknas

med 5 600 respektive 2 300 kronor. Posten skulle följaktligen bestämmas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

27

till (362 800 + 46 600 + 66 200 + 125 600 + 5 600 + 2 300 =) 609 100

kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, torde böra ökas dels med 500 kronor på grund av förhöjt arvode till

rektor, dels med 61 000 kronor på grund av tillkomsten av fem docentstipendier,

därvid inräknats dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg

å dessa, dels med 37 100 respektive 2 200 kronor pa grund av föreslagna

arvoden för åtta förste och fyra tredje amanuenser samt speciallärare.

Arvodesposten skulle sålunda uppföras med sammanlagt (28 900 + 500 +

61 000 + 37 100 + 2 200 =) 129 700 kronor. Den av mig förordade ökningen

av den extra ordinarie och extra personalen med sju assistenter, två

kanslibiträden, ett röntgenbiträde, två djurskötare, ett kontorsbiträde, åtta

laboratoriebiträden och fem skrivbiträden föranleder en uppräkning av

posten avlöningar till icke-ordinarie personal med sammanlagt (71 700 +

11 200 + 5 300 -f- 10 000 + 2 400 + 19 000 + 29 600 =) 149 200 kronor.

På grund av beräknade löneklassförändringar och ökade medelsbehov för

vikariatsersättningar torde posten vidare böra uppräknas med 18 000 respektive

1 800 kronor. Genom överföring av sju laboratorer och två prosektorer

till ordinarie stat uppkommer å andra sidan en minskning med 125 600

kronor. Posten torde därför böra uppföras med (469 000 + 149 200 + 18 000

_i_ i 800 — 125 600 =) 512 400 kronor. För rörligt tillägg bör slutligen beräknas

ett belopp av (94 900 + 38 900 =) 133 800 kronor. Anslaget skulle

sålunda behöva uppföras med (609 100 + 129 700 -j- 512 400 + 133 800 =)

1 385 000 kronor.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för veterinärhögskolan

må vidtagas de ändringar, som föranledas dels av

1948 års riksdags beslut att inrätta tre professorstjänster

och fem ordinarie laboratorstjänster samt att överföra sju

laborator stjänster och två prosektorstjänster å ordinarie

stat, dels ock av det i det föregående återgivna förslaget om

inrättande av en ordinarie institutionsvaktmästartjänist;

2) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 609 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslags
-

vis

129 700

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal .......................... kronor 512 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 133 800

Summa kronor 1 385 000;

3) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 385 000 kronor.

32:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 37 (s. 64—65) om anslag för ändamålet med 163 000 kronor

innebär jämfört med anvisningen för innevarande budgetår en ökning med

4 000 kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar

å sammanlagt 14 300 kronor och utgiftsminskning å 10 300 kronor. Av utgiftsökningarna

hänföra sig 4 000 kronor till posten sjukvård in. in., varjämte

för posten övriga expenser avsetts 10 300 kronor. Såsom utgiftsminskning

redovisas bortfallande av ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp

av 10 300 kronor för anskaffande av viss utrustning för fysiologiska

och kemiska avdelningarna.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 163 000

kronor.

33:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 38 (s. 65—66) om anvisande för ändamålet av 150 000 kronor

innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning

av anslaget med 77 800 kronor.

Departementschefen har förklarat sig väl medveten om angelägenheten av

att den inledda upprustningen av högskolan fullföljdes även med avseende

på de årliga medelsanvisningarna för institutionernas behov av materiel

in. in. Med hänsyn till det ekonomiska läget och då det syntes tveksamt,

huruvida samtliga avdelningar och särskilt vissa av de nyinrättade omedelbart

hade trängande behov av så stora belopp som högskolestyrelsen äskat,

har departementschefen ansett att skäl funnes för att i varje fall till en

början räkna med mera reducerade medelsbehov. Den närmare.fördelningen

av anslaget borde ankomma på Kungl. Maj :t.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och

hemställer därför,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

29

34:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 39 (s. 67) —

innebärande i förhållande till innevarande budgetår anslagsökning med

3 500 kronor —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

35:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. För ifrågavarande ändamål är för

innevarande budgetår uppfört ett obetecknat anslag av 6 000 kronor.

Kungl. Maj :t bär under punkten 40 (s. 67) föreslagit riksdagen att för

ändamålet för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Departementschefen har — efter redogörelse för en framställning i ämnet

från styrelsen för veterinärhögskolan — anfört.

»I anledning av riksdagens beslut om inrättande av doktorandstipendier

och om ökade stipendieförmåner för elever torde anslaget böra höjas med

25 000 kronor. Jag kan däremot icke biträda förslaget om att inrätta resestipendier

åt befattningshavarna vid högskolan. Jag föreslår därför, att anslaget

till stipendier upptages med 31 000 kronor för nästa budgetår.»

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 31 000 kronor.

36:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I

anslutning till högskoleutredningens förslag att statliga bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar skulle lämnas vid veterinärhögskolan, har

Kungl. Maj :t under punkten 41 (s. 68) föreslagit, att ett förslagsanslag av

6 000 kronor måtte anvisas för detta ändamål.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

37:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:ts framställning

under punkiten 42 (s. 68—69) innebär an,slagsanvisning, med

175 000 kronor, vilket belopp med 173 000 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden, lydande å sammanlagt

297 000 kronor, har departementschefen anfört.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

»Det synes angeläget, att utbyggnaden av högskolans personalorganisation

kompletteras med medelsanvisningar av engångskaraktär för institutionernas

utrustning. Jag har icke heller i och för sig något att erinra

mot de belopp, som högskoleutredningen beräknat behövas härför och som

högskolans styrelse upptagit i sina anslagsäskanden för nästa budgetår.

Med hänsyn till bland annat storleken av de äskade beloppen synes det emellertid

vara nödvändigt att fördela dessa kostnader på två elller flera år.

Detta torde icke heller medföra några större olägenheter. I betraktande av

alt ett flertal trängande utrustningsbehov torde föreligga under det närmaste

budgetåret, då även flera nya avdelningar skola träda i verksamhet,

vill jag dock förorda, att en relativt stor andel av den beräknade totalsumman

göres tillgänglig för högskolan redan nästa budgetår. Jag föreslår därför,

att anslaget för inredning och utrustning upptages för budgetåret 1949/

50 med ett belopp av sammanlagt 175 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid fördela anslaget mellan högskolans institutioner.

»

Utskottet. Framställningen biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och

utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

38:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 44 (s. 70—78) innefattar —- förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för anstalten

och godkänna ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till

avlöningar med 1 205 000 kronor, vilket belopp med 40 000 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande år.

Framställningen innefattar förslag om ökning av personalen å anstaltens

bakteriologiska avdelning med en laboratorstjänst i Ce 27 och ett tekniskt

biträde för att bereda anstalten möjlighet att på ett effektivt sätt bedriva

virologiska undersökningar. För tillverkning av valpsjukevaccin ifrågasättes

en förstärkning av den serologiska avdelningen med ett första laboratoriebiträde

i Ce 15, en vaktmästare i Ce 9 och ett tekniskt biträde. Kungl.

Maj:t har därvid förutsatt, att tillverkningen av vaccinet och prissättningen

å det framställda ympämnet skola avvägas så, att inkomsterna av de försålda

preparaten komma att minst täcka framställningskostnaderna. Dessa

nya tjänster föranleda en uppräkning av icke-ordinarieposten i anslaget

med tillhopa 32 100 kronor. Vidare föreslås, att en fortbildningskurs för

stadsveterinärer anordnas vid anstalten. Kostnaden för arvoden åt lärare

vid kursen beräknas till 3 200 kronor. Enligt framställningen böra därjämte

från icke-ordinarie till ordinarie stat överföras en befattning såsom reparatör,

tillika ersättare för maskinmästare, en nattvaktstjänst och en kontorsbiträdestjänst,

vilken åtgärd medför motsvarande minskning av icke-ordinarieposten.

För rörligt tillägg beräknas slutligen ett med 4 700 kronor höjt

belopp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

31

I sina anslagsäskanden har anstalten bland annat hemställt, att fyra i

Ce 27 placerade laboratortjänster måtte hänföras till 29 lönegraden, därvid

laboratortjänsten vid tuberkuloslaboratoriet och ytterligare en laboratortjänst

skulle överföras å ordinarie stat.

Departementschefen har rörande denna hemställan anfört, att beslutet

vid 1948 års riksdag om upprustning av högskolorna på jordbrukets område

bland annat innebure, att laboratorstjänsterna vid dessa högskolor från

och med nästa budgetår skulle inplaceras i 29 lönegraden. Starka skäl kunde

otvivelaktigt anföras för att samma lönegradsplacering skulle beredas

de laboratorer vid anstalten, som nu vore placerade i 27 lönegraden. Med

hänsyn till den stora återhållsamhet, som nu borde iakttagas i fråga om

lönegradsuppflyttningar, ansåge departementschefen sig dock ej för närvarande

kunna förorda att sistnämnda laboratorer uppflyttades till 29 lönegraden

eller att två av dessa tjänster överfördes å ordinarie stat.

Härefter har anstalten i en den 2 mars 1949 dagtecknad promemoria

hemställt, att åtminstone laboratorstjänsten vid tuberkuloslaboratoriet under

anstaltens bakteriologiska avdelning måtte med oförändrad lönegrad

överföras å ordinarie stat för att möjliggöra ordinarie anställning för den

nuvarande innehavaren. Denne vore alltsedan den 1 januari 1938 anställd

vid anstalten, till en början såsom assistent vid det dåvarande tuberkuloslaboratoriet

samt under tiden den 1 december 1939—den 1 december 1943

såsom föreståndare för laboratoriet. Från och med den 1 juli 1942 vore han

extra ordinarie laborator i 27 lönegraden. Inom sitt verksamhetsområde intoge

han närmast ställning såsom ställföreträdande avdelningsföreståndare.

Utskottet. Vad först angår de i 27 lönegraden placerade laboratorerna

tala enligt utskottets mening åtskilliga omständigheter för att dessa i likhet

med laboratorerna vid högskolorna på jordbrukets område böra hänföras

till 29 lönegraden. Liksom departementschefen anser sig emellertid

utskottet icke för närvarande kunna tillstyrka en sådan uppflyttning. Med

hänsyn till vad som upplysts angående laboratorstjänsten vid tuberkuloslaboratoriet

vill utskottet dock förorda, att denna tjänst överföres å ordinarie

stat i oförändrad lönegrad. Vid bifall härtill bör ordinarieposten uppräknas

med 12 000 kronor och icke-ordinarieposten minskas med samma

belopp. Utskottet, som erinrar om att riksdagen vid behandlingen av punkt

3 i tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 medgivit att av anslaget

till Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader för innevarande

år få till ett belopp av 7 000 kronor bestridas kostnader för vissa förberedelser

för tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten, biträder i övrigt

Kungl. Maj ds förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för statens veterinärmedicinska

anstalt må vidtagas de ändringar, som föranledas

av förslagen om överförande å ordinarie stat av en

lahoratorstjänst i 27 lönegraden, eu tjänst som reparatör,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

tillika ersättare för maskinmästare, och en nattvaktstjänst

samt inrättande av en ny laboratorstjänst i lönegrad Ce 27;

2) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 345 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 4 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................ » 726 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 128 100

Summa kronor 1 205 000;

3) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000

kronor.

39:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under

punkten 45 (s. 79—81) gjorda framställning om anvisande för ändamålet

av ett förslagsanslag av 542 800 kronor innebär i förhållande till innevarande

budgetårs anvisning en ökning med 94 100 kronor.

Anstaltsstgrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 hemställt, att anslaget

för nästa budgetår måtte höjas med 89 300 kronor till 538 000 kronor.

Därjämte har styrelsen anhållit om ett anslag å 40 000 kronor till vetenskaplig

forskning.

Departementschefen har efter redogörelse för anstaltsstyrelsens förslag

samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört följande:

»För att möjliggöra någon komplettering av anstaltens bibliotek'' vill jag

förorda en uppräkning av delposten övriga expenser med 1 000 kronor. Därjämte

torde böra beräknas 500 kronor till expenser för den av mig under

föregående anslagspunkt förordade kursen för stadsveterinärer. Då posten

publikationstryck under senaste budgetåret visat sig för knappt beräknad,

synes densamma böra ökas med 1 000 kronor. Av samma anledning torde

posten förbrukningsartiklar böra uppräknas med 40 000 kronor till 160 000

kronor. Under nästföregående punkt har jag förordat ett förslag om igångsättande

av tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten. Då denna tillverkning

emellertid icke torde kunna väntas få tillräcklig omfattning redan vid

ingången av budgetåret, synes posten inköp av bakteriologiska preparat behöva

uppräknas med 25 000 kronor. Enär ifrågavarande tillverkning medför

ökat behov av djur, bör posten inköp och underhåll av djur höjas med

10 000 kronor. Däremot är jag i nuvarande läge icke beredd att tillstyrka

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

33

att medel anvisas till inköp av en ny lastbil eller att posterna inköp och underhåll

av inventarier och apparatur samt yttre renhållning in. in. uppräknas.

Dessa poster böra alltså upptagas med oförändrade belopp av 17 500 kronor

respektive 800 kronor. De av mig nu förordade anslagsökningarna uppgå

till (1 500 + 1 000 + 40 000 + 25 000 + 10 000 =) 77 500 kronor. Å andra

sidan torde posten tvätt och inre renhållning enligt styrelsens förslag

kunna minskas med 3 400 kronor till 30 000 kronor.

Vad angår anstaltsstyrelsens framställning om medel för forskning inom

anstaltens område finner jag det med hänsyn till den upprustning, som

avses skola ske vid högskolorna och vid statens skogsforskningsinstitut i

syfte bland annat att öka dessas forskningsmöjligheter, i hög grad önskvärt

att jämväl statens veterinärmedicinska anstalt beredes förbättrade möjligheter

att fullgöra sina betydelsefulla forskningsuppgifter med avseende på

bland annat de spörsmål, som höra samman med anstaltens diagnostiska

verksamhet. Jag vill därför förorda, att under omkostnadsanslaget uppföres

en post till särskilda undersökningar. Posten torde böra få disponeras endast

efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall. Jag föreslår, att posten

för nästa budgetår uppföres med 20 000 kronor.

Anslaget synes sålunda för nästa budgetår böra upptagas med ett belopp

av (448 700 + 77 500 — 3 400 + 20 000 =) 542 800 kronor eller 94 100 kronor

mer än det belopp, som avsetts för löpande budgetår. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för anstalten.

»

Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 542 800 kronor.

40 :o) Veter inär staten: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 46 (s. 82—85) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att för

veterinärstaten godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar

med 2 818 000 kronor, vilket belopp med 43 000 kronor överstiger

motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 126 av herrar Isaksson och Aaby-Ericsson samt II: 140 av herr Östlund

m. fl., likalydande, vari hemställts att riksdagen ville besluta höjning

av anslaget till Veterinärstaten: Avlöningar med 50 000 kronor till 2 825 000

kronor för möjliggörande av inrättande av sju nya veterinärdistrikt; samt

2) 1: 165 av herrar Munnerskantz och Heiding samt II: 216 av herr Jonsson

i Skedsbygd m. fl., likalydande, i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte medgiva inrättande av sju nya ordinarie veterinärdistrikt under hudst

Iiihang till riksdagens protokoll 19W). JO samt. Nr 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

getåret 1949/50 samt under nionde huvudtiteln, punkten Veterinärstaten:

Avlöningar, anvisa de medel, utöver av departementschefen äskade, som

bleve behövliga för detta ändamål.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

I skrivelse den 31 augusti 1948 har veterinärstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte anvisas ett med 184 000 kronor till 2 959 000 kronor

förhöjt avlöningsanslag. Av ökningen hänföra sig 87 000 kronor till ordinarieposten,

6 200 kronor till arvodesposten, 82 000 kronor till icke-ordinarieposten

och 8 800 kronor till rörligt tillägg. Ökningen under ordinarieposten

beror till 50 000 kronor på förslag om inrättande av sju nya veterinärdistrikt

och till 37 000 kronor på vissa korrigeringar av posten med anledning

av medelsåtgången under budgetåret 1947/48. Höjningen av arvodesposten

sammanhänger med att styrelsen föreslagit att antalet civila veterinärstipendiatbefattningar

skulle ökas från 8 till 12. Uppräkningen av ickeordinarieposten

föranledes av förslag om ändrade grunder för ersättningar

åt vikarier å läns- och distriktsveterinärbefattningar.

Rörande förslaget att inrätta sju nya veterinärdistrikt har veterinärstyrelsen

erinrat, att i anslagsäskandena för de tre senaste budgetåren hemställts

om inrättande av fem nya veterinärdistrikt för ett vart av nämnda

budgetår och att riksdagen åren 1946 och 1947 medgivit inrättande av sammanlagt

tio nya distrikt. Däremot hade framställningen i ämnet för budgetåret

1948/49 med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna

icke bifallits. Trots detta har styrelsen ansett sig nödsakad att återkomma

med förslag i ämnet. Styrelsen har därefter anfört bland annat följande.

Enligt den promemoria beträffande behovet av nya veterinärdistrikt, som

medicinalstyrelsen år 1946 tillställde departementschefen, var avsikten att

söka få inrätta tjugufem nya veterinärdistrikt med fem distrikt årligen

under de närmaste fem åren. Anledningen därtill är huvudsakligen att

åtskilliga av de distrikt, som tillkommo genom Kungl. Maj :ts kungörelse

den 10 november 1935 angående indelning av riket i veterinärdistrikt, visat

sig för stora med hänsyn till den intensifierade sjukvård, som numera förekommer

inom desamma.

De stora förmögenhetsvärden kreaturen representera och de lättnader,

som beretts de mindre bemedlade beträffande kostnaderna för djursjukvården,

ha medfört, att djurägarna numera tillkalla veterinär i en utsträckning,

som icke förekommit tidigare. Härigenom ha svårigheter uppstått för

distriktsveterinärerna inom vissa djurrika eller eljest mer svårskötta distrikt

att medhinna sitt arbete, och i avsikt att minska deras alltför stora

arbetsvolym samt bereda djurägarna tillfälle att i möjligaste mån erhålla

tillkallad veterinär inom rimlig tid har veterinärstyrelsen, då några nya

distrikt av statsfinansiella skäl icke kunde inrättas under andra världskriget,

förordnat ett antal extra veterinärer att utan kostnad för statsverket

biträda i djursjukvården. Den fasta avlöningen till dessa bestrides

regelmässigt av kommuner, vilkas djurägande befolkning för erhållande av

en effektivare djursjukvård måste ha tillgång till veterinär på närmare håll

än det, där den ordinarie distriktsveterinären är bosatt. Dessa kommuner

intaga en ogynnsam ställning i förhållande till dem, som ha förmånen att

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

35

vara närmare belägna stationsorten för statsavlönad distriktsveterinär. Flera

av de kommuner, som anslagit medel till avlönande av extra veterinär, ha

med motivering att tillhandahållande av veterinär vore en statlig angelägenhet

hos styrelsen anhållit att vederbörande så kallade extra distrikt

skulle göras till ordinarie. Inför en dylik situation och för att icke den

berörda femårsplanen för veterinärorganisationens utbyggande skall i alltför

hög grad förskjutas anser styrelsen sig böra anhålla icke blott om inrättande

av de fem nya distrikt, varom framställning gjordes föregående

år, utan därutöver om ytterligare två eller sammanlagt sju distrikt.

Förslaget om ökning av antalet civila veterinärstipendiatbefattningar har

av styrelsen motiverats med att stora svårigheter förelåge att tillgodose

behovet av vikarier å vakanta statliga veterinärtjänster samt för av sjukdoms-

och olycksfall drabbade veterinärer. Härtill komine att i de tider,

då skyddsympning mot mul- och klövsjuka måste företagas, tillräcklig

veterinär arbetskraft, över vilken styrelsen kunde förfoga, icke stode att

uppbringa. Med hänsyn härtill borde stipendiatbefattningarna ökas med fyra

till tolv.

Det av styrelsen framlagda förslaget om ändrade grunder för vikariatsersättningar

framfördes av styrelsen redan i dess anslagsäskanden för innevarande

budgetår och finnes redovisat i 1948 års statsverksproposition

(IX H. T. p. 44).

Statskontoret har i remissutlåtande den 4 oktober 1948 avstyrkt bifall

till förslagen om utökning av antalet veterinärdistrikt och inrättande av

fyra ytterligare veterinärstipendier.

Statens lönenämnd har i utlåtande den 20 oktober 1948 funnit skäl kunna

anföras för att ersättningen till vikarier å läns- och distriktsveterinärtjänster

skulle utgå enligt något förmånligare grunder än som för närvarande

vore fallet. Lönenämnden har emellertid ansett, att frågan om gottgörelse

till veterinär under dylik vikariatstjänstgöring lämpligen borde upptagas

till behandling samtidigt med en omprövning av spörsmålet om ersättning

till vissa läkare under tjänstgöring som vikarier för provinsialläkare eller

förste provinsialläkare.

Efter redogörelse för vad sålunda i ärendet förekommit har departementschefen

anfört:

»Såsom av det föregående framgår ha under de tre senaste budgetåren

inrättats sammanlagt tio nya veterinärdistrikt. I och för sig anser jag det

önskvärt, att ytterligare några distrikt tillskapas. På grund av nödvändigheten

att begränsa statsutgifterna kan jag dock icke nu förorda veterinärstyrelsens

förslag härom. Av samma skäl kan jag icke heller tillstyrka, att

för närvarande någon ändring göres i grunderna för ersättningar åt vikarier

å läns- och distriktsveterinärbefattningar. För att emellertid de svårigheter,

som föreligga att tillgodose behovet av vikarier å statliga läns- och distriktsveterinärtjänster,

skola avhjälpas i görlig mån vill jag biträda veterinärstyrelsens

förslag, att antalet statliga veterinärstipendiater under nästa budgetår

ökas från åtta till tolv.

Ordinarieposten torde med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet vin
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

der budgetåret 1947/48 böra uppräknas med 36 800 kronor till 2 337 400

kronor. Förslaget om ökning av antalet veterinärstipendiater föranleder en

höjning av arvodesposten med (4X1 550 =) 6 200 kronor till 34 600 kronor.

Icke-ordinarieposten och posten rörligt tillägg synas böra upptagas med

oförändrade belopp av respektive 170 000 kronor och 276 000 kronor. Sammanlagt

skulle alltså under avlöningsanslaget till veterinärstaten erfordras

en medelsanvisning för budgetåret 1949/50 av (2 337 400 + 34 600 + 170 000

-f- 276 000 =) 2 818 000 kronor eller 43 000 kronor mer än för löpande budgetår.

»

Utskottet. Som departementschefen framhållit är det önskvärt att ytterligare

några veterinärdistrikt tillskapas. Enligt utskottets förmenande är behovet

av flera distrikt så angeläget, att den återhållsamhet, vartill det ekonomiska

läget för närvarande manar, ej bör hindra att fyra nya distrikt

inrättas under nästa budgetår. Huru dessa distrikt på lämpligaste sätt skola

förläggas torde få bestämmas av Kungl. Maj :t efter förslag av veterinärstyrelsen.

Kostnaderna för de nya distrikten, i avrundat tal 32 000 kronor, komma

att belasta dels avlöningsstatens ordinariepost, dels ock posten rörligt

tillägg, vilka poster till följd härav böra uppräknas till respektive (2 337 400

+ 28 500 =) 2 365 900 kronor och (276 000 + 3 500 =) 279 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

ävensom motionerna I: 126 och II: 140 samt I: 165 och

II: 216

1) medgiva att i personalförteckningen för veterinärstaten

antalet distriktsveterinärer ökas med fyra;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 2 365 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 34 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................ kronor 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 279 500

Summa kronor 2 850 000;

3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor.

41 :o) Veterinär staten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 47 (s. 85) — innebärande en av reseersättningar

betingad anslagshöjning med 13 000 kronor — hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

37

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

42:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Tillstyrkande Kungl Maj:ts

framställning under punkten 48 (s. 85—86) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 3 400 kronor.

43:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 49 (s. 86—88 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet anvisa

ett förslagsanslag av 1 625 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande

till löpande budgetår med 125 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning i ärendet

av veterinärstyrelsen samt av statskontoret avgivet yttrande, anfört:

»Det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreaturen fortskrider

i stort sett i enlighet med de grunder, som antogos av statsmakterna

vid 1941 års riksdag. Anslutningen till den kliniska tuberkuloskontrollen

har jämväl under senast förflutna år minskat i samband med att allt fler

besättningar såsom praktiskt taget fria från tuberkulos kunnat överföras

till tuberkulinkontrollen. Under kalenderåret 1948 har för varje djur över

två års ålder, som är anslutet till den av hushållningssällskapen anordnade

kontrollen, utgått statsbidrag med 2 kronor 50 öre. Med hänsyn till nedgången

i anslutningen synas vissa jämkningar böra göras i grunderna för

statsbidragets bestämmande i syfte att undvika alltför höga avgifter för djurägarna.

Jag har därför intet att erinra mot veterinärstyrelsens förslag, att

bidrag till hushållningssällskap må under år 1949 utgå med 3 kronor 50 öre

per djur för högst 2 000 anslutna djur samt 2 kronor för varje djur över

2 000. De merkostnader för statsverket som föranledas av denna ändring

synas bliva jämförelsevis obetydliga.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t den 30 december

1948 beslutat föreslå riksdagen upphäva stadgandet i 9 § 1 mom. förordningen

angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreaturen, att ersättning

för ett inom tuberkulosfritt område på föreskrivet sätt nedslaktat

nötkreatur skall utgå endast under förutsättning att djurägaren innehaft

djuret minst 60 dagar.

I likhet med vad som gällt för de senaste budgetåren torde bemyndigande

böra utverkas av riksdagen att av ifrågavarande anslag disponera visst be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

lopp för utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar.

Även om de skäl, som veterinärstyrelsen anfört, tala för att för ändamålet

borde beräknas ett något högre belopp än som avsetts för innevarande budgetår,

anser jag mig dock icke i nuvarande läge kunna förorda någon höjning

av medelsanvisningen härför. För utrensningen torde sålunda böra

användas ett oförändrat belopp av 500 000 kronor. De hittills tillämpade

grunderna för denna verksamhet torde därvid böra följas. Dock bör hinder

icke föreligga för Kungl. Maj :t att i den utsträckning, som finnes lämplig,

uppdraga åt veterinärstyrelsen att besluta om medlens fördelning mellan

olika hushållningssällskap. I övrigt anser jag mig kunna godtaga den beräkning

av medelsbehovet, som veterinärstyrelsen gjort med utgångspunkt

från medelsåtgången under sistlidna budgetår. Anslaget torde sålunda för

nästa budgetår böra uppföras med 1 625 000 kronor, vilket i förhållande till

medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en minskning med 125 000

kronor.»

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreaturen för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 1 625 000 kronor.

44:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier. Tillstyrkande

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 50 (s. 89) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens

veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 88 000 kronor.

45:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Under punkten 51 (s. 89

—94) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet

anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor, d. v. s. samma belopp

som anvisats för löpande budgetår. Till statsbidrag för undersökningar vid

hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier har medelsbehovet

beräknats till 327 000 kronor. Kostnaderna för statsbidrag till hushållningssällskapen

för kastsjukebekämpandet i icke friskförklarade djurbesättningar

ha uppskattats till 200 000 kronor. För åtgärder inom kastsjukeskyddade

och kastsjukefria områden — vilka åtgärder dock för närvarande

icke ansetts komma att draga några större kostnader — samt för sanerings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

39

verksamheten inom de kastsjukesmittade områdena har anslagsbehovet beräknats

till 120 000 kronor. Särskilda uppbördsmedel i form av årsavgifter

från anslutna djurägare ha ansetts komma att inflyta till ett belopp av

25 000 kronor.

I skrivelse den 20 juli 1948 har veterinärstijrelsen, liksom år 1947, gjort

framställning om sådan uppmjukning av bestämmelserna om bidrag vid

nedslaktning att bidrag skulle få utgå även då ett större antal djur måste

slaktas inom en besättning.

Statskontoret, lantbruksstyrelsen, Riksförbundet landsbygdens folk och

Sveriges lantbruksförbund ha i remissyttranden lämnat nyssnämnda framställning

utan erinran.

Veterinärstyrelsen har vidare i en den 31 augusti 1948 dagtecknad framställning

hemställt om ändring av gällande taxor för blodprovstagning i

fråga om smittsam kastning. Styrelsen har därvid framhållit, att det vore

otillfredsställande att det funnes fyra olika taxor för arbete av samma slag.

Härtill komme att taxorna i många fall gåve en så ringa ersättning, att veterinärerna

ofta kände föga lust att utföra dylikt arbete. Utformningen av

taxebestämmelserna utgjorde alltså ett hinder för ett effektivt kastsjukebekämpande.

Taxorna borde enligt styrelsens mening i stället få följande

utseende:

Tjänstetaxan: 50 öre för provtaget eller ympat djur upp till 100 djur

och därefter 25 öre för djur samt tillika fem kronor i arvode för varje besättning,

där prov tages eller ympning äger rum.

Praktiktaxan: 50 öre för provtaget eller ympat djur upp till 100 djur och

därefter 25 öre för djur.

Statsunderstödda kastsjukebekämpandet: 50 öre för provtaget eller ympat

djur upp till 100 djur och därefter 25 öre för djur samt tillika fem kronor

i arvode för varje besättning där prov tages eller ympning äger rum.

(För veterinär anställd av hushållningssällskap: 50 öre för vart och ett av

de 100 första under samma dag provtagna eller ympade djuren och därefter

25 öre för varje överskjutande djur.)

Veterinärstyrelsen har i anslutning härtill anfört bland annat följande.

Veterinärstyrelsen anser för sin del att ett i samtliga taxor genomgående

provtagningsarvode av 50 öre för djur upp till 100 och därefter 25 öre för

djur är skäligt och lämpligt. Därjämte bör för förrättning inom besättning

ansluten till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet eller då tjänstetaxan

tillämpas utgå ett arvode per besättning av fem kronor liksom fallet

är vid tuberkulosbekämpandet. Då praktiktaxan tillämpas har veterinären

rätt att uttaga särskilt inställelsearvode, varför något särskilt besättningsarvode

då icke bör utgå. Ej heller bör besättningsarvode utgå till veterinär,

anställd vid hushållningssällskap, vilken verkställer förrättning inom besättning

ansluten till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet. Dessa veterinärer

äro anställda speciellt för ifrågavarande ändamål och intaga därigenom

en särställning, vilket torde motivera att särskilt besättningsarvode

icke utgår. I dessa fall få löneförmånerna anses kompensera det uteblivna

besättningsarvodet. .

Vad beträffar ersättningen för resekostnader bör denna som hittills galdas

av statsmedel, då tjänstetaxan tillämpas, av djurägaren, då praktik
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

taxan tillämpas, och av hushållningssällskapet, då förrättningen verkställes

av veterinär anställd hos hushållningssällskap. Vad slutligen angår de förrättningar

inom besättningar anslutna till det statsunderstödda kastsjukebekämpandet,

som verkställas av andra veterinärer än de hos hushållningssällskapen

anställda, kan man enligt veterinärstyrelsens mening icke förfara

så som Svenska veterinärläkarföreningen på sin tid föreslog, d. v. s.

låta djurägaren svara för kostnaderna. Det bör nämligen beaktas, att många

djurägare, framför allt ägare av mindre besättningar, därigenom skuile

åsamkas onormala kostnader för provtagning eller ympning. Vidare äro

flertalet besättningar anslutna kollektivt genom vederbörande mejeriförening

och det är därvid icke alltför ovanligt, att den enskilde djurägarens

intresse för bekämpandet är ringa eller intet trots att han icke belastas

med några som helst kostnader för bekämpandet. Skulle man nu fordra

att dessa kollektivt anslutna djurägare skulle betala reseersättningar för

erforderliga förrättningar i besättningen, kornme detta att medföra''allvarliga

slitningar och tvister och skapa ett allmänt missnöje bland djurägarna.

Det är därför enligt styrelsens mening mera motiverat, att reseersättningen

betalas av den som anordnar bekämpandet, d. v. s. hushållningssällskapet

respektive veterinärstyrelsen. Självfallet bör man fordra en noggrann planläggning

av resorna från veterinärernas sida då det gäller förrättningar

av detta slag. Då en kombination med annan förrättning stundom torde

ligga inom möjligheternas gräns och veterinärerna givetvis böra uppmanas

att som hittills i största möjliga utsträckning söka kombinera tjänsteförrättningar,

bör det förbehållet göras, att ersättning för resekostnaden vid

dylika förrättningar i vissa fall kan erhållas av den som anordnar bekämpandet,

men att i så fall framställning härom bör göras före förrättningen.

Det bör nämligen vara sällskapen obetaget att, då så kan anses lämpligt, i

stället låta sina veterinärer utföra förrättningen om hänsynstagande till

kostnaderna eller lämplighetsskäl tala härför.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Vad först angår framställningen om uppmjukning av bestämmelserna

om bidrag vid nedslaktning, vill jag erinra om att veterinärstyrelsen framfört

samma förslag i sin skrivelse angående anslagsäskanden för innevarande

budgetår. Med hänsyn till de ökade kostnader, som väntades bliva en

följd av ett genomförande av förslaget, ansågs detsamma då icke böra bifallas.

Jordbruksutskottet, vars utlåtande biträddes av riksdagen, förklarade

emellertid, att vissa skäl syntes tala för en uppmjukning i den riktning

styrelsen föreslagit. Utskottet förutsatte därför att Kungl. Maj :t i fortsättningen

skulle ha sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. Då enligt

vad styrelsen nu uppgivit den föreslagna ändringen icke torde komma att

föranleda ökade utgifter för staten i sådan mån, att anslagsberäkningen

synes behöva röna inverkan därav, vill jag i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna tillstyrka, att ersättning av statsmedel må, när särskilda skäl

därtill äro, av veterinärstyrelsen medgivas jämväl för nedslaktning av flera

djur i smittad besättning ävensom för totalslakt av akut infekterad besättning.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot de nya bidragsbestämmelserna,

torde dessa böra få träda i tillämpning så snart riksdagens beslut

i frågan föreligger.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

41

Ersättning till veterinär för tagande av blodprov eller ympning med avseende

å smittsam kastning utgår för närvarande enligt fyra olika taxor.

Betydande fördelar torde stå att vinna genom en förenkling av dessa taxor.

Veterinärstyrelsens förslag i detta avseende synes i huvudsak kunna godtagas.

Jag är emellertid icke nu beredd att tillstyrka en sådan höjning av ersättningarna,

som de föreslagna ändringarna innebära. Jag vill därför föreslå,

att den ändringen vidtages i styrelsens förslag, att ersättning skall för

varje besättning, där prov tages, utgå med 50 öre för vart och ett av de första

50 djuren och därefter med 25 öre för varje följande djur. Härjämte bör i

vissa fall, på sätt veterinärstyrelsen föreslagit, utgå ett besättningsarvode

av fem kronor. För veterinär, anställd vid hushållningssällskap, bör dock

ersättningen för varje dag, då provtagning eller ympning sker, utgå med

50 öre för vart och ett av de 50 första djuren samt med 25 öre för varje

följande djur.

Veterinärstyrelsens förslag i fråga om ersättning för resekostnader kan

jag biträda.

Icke heller genomförandet av den nu förordade omläggningen av taxebestämmelserna

torde göra någon ökning av medelsanvisningen under ifrågavarande

anslag behövlig. Vid dylikt förhållande och då veterinärstyrelsens

beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag icke givit mig

anledning till erinran, synes anslaget för nästa budgetår böra upptagas med

oförändrat belopp av 620 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande au

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam

kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 620 000 kronor.

46ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring. I överensstämmelse med Kungl. Maj ds under

punkten 52 (s. 94) gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

47:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter. Kungl. Maj ds framställning under punkten 53 (s. 95—96)

innefattar anslagsanvisning med 300 000 kronor, vilket belopp med 100 000

kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom riksdagens

andra kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 137, av

herrar Nilson i Spånstad och Pettersson i Dahl, vari hemställts att riksdagen

måtte besluta dels att ur anslaget till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter 25 000 kronor skulle få

användas till bekämpande av hönstyfus inom avelsbesättningar i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer, som uppdragits av lantbruksstyrelsen

och veterinärstyrelsen i utredning den 24 och 27 februari 1948, dels ock

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utfärdande av bestämmelser om

vissa villkor för rätten att yrkesmässigt idka hönseri- eller kläckerirörelse

i enlighet med i nämnda utredning framlagt förslag därom.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen får utskottet hänvisa

till denna.

Veterinärstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om en anslagsanvisning

med 400 000 kronor. Av det begärda beloppet ha 30 000 kronor

avsetts till försöksverksamhet för bekämpande av sjukdomen smittsam juverinflammation,

varom styrelsen hemställt redan i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår. Vidare har styrelsen beräknat ett medelsbehov av

75 000 kronor för statens utgifter för hönstyfusprov, vilka enligt angivna

förslag den 24 och 27 februari 1948 rörande ändrade bestämmelser för bekämpande

av hönstyfus skulle anordnas vid hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska

laboratorier. Styrelsen har slutligen förnyat en senast

i dess förslag till anslagsäskanden för innevarande budgetår gjord hemställan

om ett årligt expensbidrag med 500 kronor åt länsveterinär.

Departementschefen bär i ärendet anfört:

»Såsom jag nämnt vid behandlingen av punkten 44 avseende avlöningar

till statens veterinärmedicinska anstalt har Kungl. Maj :t uppdragit åt lantbruksstyrelsen

och veterinärstyrelsen att överarbeta förslaget om ändrade

bestämmelser för bekämpande av hönstyfus. Då denna överarbetning icke

torde kunna verkställas inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas

årets riksdag, och då ett överförande av hönstyfusproven till hushållningssällskapens

veterinärbakteriologiska laboratorier skulle innebära ökade utgifter

för staten anser jag, att undersökningarna av proven böra tills vidare

kvarbliva hos veterinärmedicinska anstalten. Beträffande den föreslagna

försöksverksamheten för bekämpande av smittsam juverinflammation är

jag av samma åsikt, som min företrädare i ämbetet uttalade i fjolårets statsverksproposition,

nämligen att med igångsättande av sådan verksamhet bör

anstå, till dess ett gynnsammare ekonomiskt läge inträder. Jag anser mig

icke heller kunna föreslå, att länsveterinärerna skola tillerkännas expensbidrag

vid bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar. Med hänsyn

härtill och under hänsynstagande till medelsåtgången under budgetåret

1947/48 syneis anslaget för nästa budgetår kunna minskas med 100 000 kronor

till 300 000 kronor.»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

43

Utskottet. Genom kungörelse den 20 november 1931 (nr 402) meddelades

bestämmelser angående bekämpandet av hönskolera, hönspest och hönstyfus

ävensom angående rätt för djurägare till ersättning av allmänna medel

för djur, som nedslaktats i samband med bekämpandet. Vid tillkomsten av

epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105) upphävdes kungörelsen såvitt angick

de båda förstnämnda sjukdomarna. I samband därmed igångsattes en utredning

angående reformering av bekämpandet av hönstyfus. 1 betänkande

den 24 och 27 februari 1948 föreslogo lantbruksstyrelsen och veterinärstyrelsen

ändrade bestämmelser för bekämpandet, därvid vissa förslag även

framlades angående villkor för rätt att yrkesmässigt idka hönseri- och kläckerirörelse.

Genom beslut den 3 december 1948 uppdrog Kungl. Maj :t emellertid

åt ämbetsverken att överarbeta förslaget och därvid gemensamt utreda

frågan om möjligheten att nå tillfredsställande resultat vid bekämpandet

genom åtgärder, som helt eller huvudsakligen begränsades till a ve Isbesättningar.

Då således möjlighet till bekämpande av hönstyfus redan finnes samt det

med fog kan förutsättas, att även vid den pågående överarbetningen kommer

att beaktas frågan om villkor för rätt att yrkesmässigt idka hönserioch

kläckerirörelse, synes resultatet av utredningen böra avvaktas, innan

någon åtgärd vidtages i det syfte, motionen avser.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 137, till Förekommande

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

48 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 54 (s. 96) — innebärande

en med 5 000 kronor minskad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk

och grädde m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

G. Lanthushållning i allmänhet.

49:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 56 (s. 97 101) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning till

avlöningar med 3 168 000 kronor, vilket belopp med 53 700 kronor understiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1949/50 måtte till hushållningssällskapen anvisas ett avlönings1- anslag av 3 235 000 kronor. I fråga om antalet av de befattningshavare, för

vilka statsbidrag beräknats, och grunderna för bidraget innebär denna hemställan

inga andra avvikelser från våld som gällt för år 1948 än att dels

statsbidrag ej beräknats för andra jordbrukskonsulenter än de 29 å personalförteckningen

upptagna, dels statsbidrag föreslagits skola utgå för ytterligare

två jordbruksinstruktörer och två fiskeritjänstemän, dels förutsatts

att under år 1949 16 maskinkonsulentbefattningar skulle kunna tillsättas

och dels föreslagits en höjning av statsbidraget för hemkonsulenter och

fiskeritjänstemän.

Därjämte har framställning gjorts av Kalmar läns södra hushållningssällskap

om medel för en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål

samt av Hushållningssällskapens förbund om medelsanvisning till avlönande

av maskininstruktörer hos sällskapen.

Departementschefen bär anfört:

»Antalet med statsbidrag avlönade befattningar hos hushållningssällskapen

bör enligt min mening ej nu utökas utöver vad som förutsatts vid den

år 1947 beslutade omorganisationen. Jag kan med hänsyn bland annat härtill

ej förorda någon höjning av antalet med statsbidrag avlönade jordbruksinstruktörer,

fiskeritjänstemän eller skriv- och kontorsbiträden och

ej heller, att statsbidrag nu skall beviljas för avlönande av maskininstruktörer.

Däremot kan jag godtaga lantbruksstyrelsens beräkning, att 16 av de

å personalförteckningarna upptagna maskinkonsulentbefattningarna kom*

ma att besättas under år 1949. Vad angår antalet jordbrukskonsulenter vill

jag erinra om att för år 1948 övergångsvis utgått statsbidrag till åtta jordbrukskonsulenter

utöver det i personalförteckningarna uppförda antalet av

29. En av dessa har varit placerad i Östergötlands läns hushållningssällskap.

Enligt vad jag inhämtat har det för detta sällskap visat sig svårt att

redan nu avveckla sagda provisorium. Jag finner det därför lämpligt, att

statsbidrag till avlönande av denne befattningshavare övergångsvis skall få

ulgå jämväl för år 1949. Medel torde sålunda böra beräknas för avlönande

av 30 jordbrukskonsulenter.

Vad till slut angår frågan om hemkonsulenternas och fiskeritjänstemännens

löneställning vill jag erinra om att dessa befattningshavare vid 1948

års riksdag erhöllo en provisorisk löneförbättring. I avbidan på det slutliga

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

45

ställningstagandet till frågan om dessa befattningshavares löneställning synes

ej tillräcklig anledning föreligga att nu medgiva någon ändring av statsbidragsgrunderna

i syfte att möjliggöra en ytterligare lönehöjning.

I anslutning till vad jag sålunda anfört finner jag medelsbehovet under

förevarande anslag kunna uppskattas till följande belopp.

I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkningar böra för avlöningarna åt

de i personalförteckningarna uppförda befattningshavarna med undantag

för jordbrukskonsulenter och jordbruksinstruktörer avses 1 547 000 kronor.

Till avlöningar åt sistnämnda befattningshavare böra beräknas 321 000 respektive

513 500 kronor. Till grundavlöningar åt hemkonsulenter och fiskeritjänstemän

böra avses oförändrade belopp av 205 800 respektive 213 200

kronor, varjämte för ålderstillägg åt dessa befattningshavare böra upptagas

37 500 kronor. För kallortstillägg, vikariatsersättningar och sjukvård böra i

enlighet med lantbruksstyrelsens förslag beräknas 40 000 kronor. Slutligen

torde för rörligt tillägg böra avses 290 000 kronor. Såsom statsbidrag till

hushållningssällskapen för bestridande av avlöningskostnader in. m. skulle

sålunda för nästa budgetår behöva anvisas (1 547 000 + 321 000 + 513 500

+ 205 800 + 213 200 + 37 500 + 40 000 + 290 000 =) 3 168 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet, som ej finner anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts beräkning, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 3 168 000 kronor.

50:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten 57

(s. 101—103) har Kungl. Maj :t hemställt att för ändamålet måtte anvisas

ett reservationsanslag av 3 100 000 kronor, vilket innebär en ökning med

100 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Ökningen hänför sig till beräknade merkostnader till följd av de

höjningar, som skett i fråga om rese- och traktamentsersättningar.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 3 100 000 kronor.

51 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 58 (s. 103—104),

vilken framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

52 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt.

: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 60 (s. 104—107) gjorda

framställning innefattar -— förutom hemställan till riksdagen att för statens

centrala frökontrollanstalt fastställa ändrad personalförteckning och

godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med

1 201 300 kronor, vilket belopp med 1 300 kronor överstiger anvisningen för

innevarande år. ökningen hänför sig till att höjd ersättning skall utgå för

vaktmästargöromål vid Alnarpsfilialen. I övrigt föreslås inga andra förändringar

än som betingas därav, att fem kontorsbiträden i lönegrad Ce 8

enligt den reglerade befordringsgången överföras å ordinarie stat.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för statens centrala

frökontrollanstalt antalet kontorsbiträdestjänster må

ökas med fem;

2) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 179 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................... » 910 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 112 000

Summa kronor 1 201 300;

3) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 1 201 300 kronor.

53 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader. Under punkten 61 (s. 107) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 324 000 kronor, innebärande

en ökning av 12 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen

för innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 7 000 kronor till posten

sjukvård, 700 kronor till posten reseersättningar, 3 800 kronor till posten

övriga expenser och 500 kronor till posten publikationstryck.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

47

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kronor.

54 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 62

(s. 108) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Understöd åt lokala frökontrollanstalter för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

55 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.

Kungl. Maj:t har under punkten 63 (s. 108) föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innefattande en ökning

av anslaget för innevarande budgetår med 5 000 kronor. Sagda belopp

avses skola användas för att främja anläggande av frörenserier.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

56 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Under punkten 67 (s. 110—113) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett med 28 000 kronor till 515 300 kronor förhöjt

belopp.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:63 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med 11:83 av herr

Nilsson i Svalöv m. fl., samt II: 224 av herr Andersson i Dunker m. fl., i

vilka motioner — såvitt nu är i fråga —- hemställts att riksdagen måtte till

Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 558 600 kronor;

2) 1:166 av herr Osvald, likalydande med 11:218 av herr Svensson i

Ljungskile, vari beträffande ifrågavarande punkt hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Bidrag till Sveriges

utsädesförening för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 523 900

kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I fråga om de skål som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

I skrivelse den 20 juli 1948 har Sveriges utsädesförening hemställt om ett

anslag å 569 500 kronor för nästa budgetår. Vid sin framställning har föreningen

fogat bland annat förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret

1949/50. Detta förslag innebär i förhållande till staten för innevarande budgetår

ändringar i bland annat följande avseenden.

Avlöningsposten till tjänstemän vid huvudanstalten i Svalöv har höjts med

20 800 kronor på grund av att föreningen liksom i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1948/49 föreslagit, att två andre assistentbefattningar å avdelningarna

för korn- och spånadsväxter samt oljeväxter skulle uppföras

å lönestaten och att en vakant tredje assistenttjänst å avdelningen för råg

och potatis skulle ändras till en andre assistentbefattning. Föreningen har

därvid framhållit svårigheterna att i framtiden erhålla och bevara lämpliga

personer för de ifrågavarande befattningarna, om dessa alltfort skulle förbliva

arvodesbefattningar. Arvodet till föreståndaren vid huvudanstalten,

vilket varit oförändrat alltsedan föreningens ordinarie tjänster reglerades,

har höjts med 1 000 kronor till 3 000 kronor. Föreningen har motiverat

detta med förändringen i allmänna löneläget och de representationsplikter,

som åvilade föreståndaren. Slutligen har föreningen föreslagit, att arvodet

till kassören skulle höjas med 1 000 kronor. Därvid har föreningen anfört,

att sistnämnda befattningshavare alltsedan tjänsterna vid föreningen anknutits

till vissa lönegrader i det statliga lönereglementet erhållit avlöning

med ett belopp motsvarande lönegrad Ca 15. Efter denna lönereglering hade

emellertid föreningens verksamhet utvecklats mycket starkt, vilket ökat

arbetsuppgifterna i den centrala administrationen. Såsom kompensation

för detta efter löneplaceringen tillkomna merarbete hade föreningen årligen

sedan år 1934 beviljat kassören ett särskilt lönetillägg, vilket under

sistförflutna år uppgått till 1 020 kronor. Föreningen ansåge det dock vara

lämpligare och riktigare, att befattningen ifråga omreglerades, så att den

komme att motsvara tjänst i lönegrad Ca 19.

På grund av höjda arbetslöner ha kostnaderna för försöksverksamheten

vid Svalöv och filialerna ■— med beaktande av förenämnda förslag rörande

assistentbefattningar — uppräknats med 15 500 respektive 19 300 kronor

till 153 400 respektive 164 200 kronor.

Föreningen har föreslagit, att en assistenttjänst skulle inrättas vid Ultunafilialen.

För ändamålet har upptagits ett belopp av 8 600 kronor. Till motivering

härför har anförts, att visst samarbete uppehölles mellan filialen och

lantbrukshögskolan. Sålunda meddelade filialföreståndaren undervisning vid

högskolan. För att filialföreståndaren skulle medhinna detta fordrades, att

han som biträde erliölle en väl kvalificerad assistent. Föreningen har vidare

erinrat om att 1946 års högskoleutredning i sitt betänkande föreslagit inrättande

av en assistenttjänst vid Ultunafilialen.

Kontrollverksamheten för utsädesbolaget och för föreningens egen räkning

har beräknats draga en merkostnad av 5 000 respektive 2 000 kronor.

Ökningen å 5 000 kronor motsvaras dock å inkomstsidan av en lika stor uppräkning

av avgifterna från statens centrala frökontrollanstalt.

För de sedan år 1938 bedrivna förädlingsarbetena med lin, hampa, sojabönor,

vallmo, majs och sötlupin m. in. har för nästa budgetär i statförslaget

— under förutsättning av bifall till förslaget om inrättande av en ny andre

assistenttjänst å avdelningen för oljeväxter — upptagits ett belopp av 14 000

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

49

För diverse olika utgiftsändamål ha kostnaderna sammanlagt beräknats

till ett 8 600 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.

Liksom i föregående års statförslag har slutligen upptagits ett belopp av

3 000 kronor för bedrivande av förädlings- och försöksverksamhet å småländska

höglandet. Nämnda förslag har motiverats med att föreningen hittills

icke haft möjligheter till speciella förädlingsarbeten på sydsvenska höglandet.

Vad angår föreningens inkomster utöver statsbidrag ha dessa i statförslaget

beräknats till ett 10 000 kronor högre belopp än för budgetåret 1948/49.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissutlåtande

den 7 september 1948 tillstyrkt föreningens anslagsäskanden.

I detta sammanhang har departementschefen anmält en den 4 oktober

1948 dagtecknad framställning från Sveriges utsädesförening, vari föreningen

hemställt, att frågan om beredande av pensionsrätt för hos föreningen

anställda 56 s. k. avdelningsbiträden måtte utredas samt att medel

måtte anvisas till genomförande av pensioneringen.

I remissutlåtande den 22 oktober 1948 har statens pensionsanstalt funnit

sig kunna tillstyrka pensionsrätt för här ifrågavarande personal endast i den

mån utsädesföreningen för biträdesgöromålen inrättade befattningar i vedertagen

mening, för vilka lantbruksstyrelsen godkänt reglering och vilka jämlikt

§ 5 pensionsreglementet kunde anmälas till delaktighet i anstalten. Då

dessa förutsättningar icke syntes föreligga, har pensionsanstalten hemställt,

att utsädesföreningens framställning icke måtte föranleda någon Kungl.

Maj :ts särskilda åtgärd.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet vid behandlingen

av föreningens anslagsfråga för innevarande budgetår uttalade, att den av

honom föreslagna medelsanvisningen icke syntes vara tillräcklig för att föreningen

under budgetåret 1948/49 skulle kunna bedriva sin verksamhet i

samma omfattning som under närmast föregående budgetår. Han förutsatte

därför, att statsbidraget till föreningen skulle — så snart de ekonomiska

förhållandena gjorde detta möjligt — uppräknas i sådan utsträckning, att

föreningens verksamhet skulle kunna bedrivas i åtminstone samma utsträckning

som dittills. Det ekonomiska läget nödvändiggör samma återhållsamhet

vid anslagsprövningen som i fjol. Jag kan därför icke tillstyrka föreningens

förslag, att tre nya assistenttjänster, därav en vid Ultunafilialen,

skola inrättas eller att en tredje assistenttjänst skall ändras till eu befattning

som andre assistent. Ej heller kan jag förorda, att medel anvisas för

anordnande av en försöksstation på småländska höglandet.

Då arbetslönerna i försöksverksamheten stigit avsevärt och även föreningens

allmänna utgifter höjts torde en ökning av statsbidraget till föreningen

dock vara nödvändig, om en alltför stark begränsning av föreningens

verksamhet skall kunna undvikas. Jag förordar därför en anslagshöjning

av 28 000 kronor. Härvid har jag räknat med alt föreningens inkomster utöver

statsbidraget komma att uppgå till omkring 15 000 kronor mer än föreningen

beräknat.

4 Dihang till riksdagens protokoll 19&9. 10 samt. Nr 1.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Jag är icke beredd att nu förorda, att medel till bestridande av kostnaderna

för förädlingsarbeten med lin och hampa in. m. anvisas från förevarande

anslag. Frågan om anvisande av medel till denna verksamhet torde därför

i annat sammanhang ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t.

Enligt vad statens pensionsanstalt anfört torde en förutsättning för att de

s. k. avdelningsbiträdena skola kunna erhålla pensionsrätt vara, att för dem

inrättas reglerade befattningar. En dylik åtgärd kan jag, med hänsyn till

de avsevärda merkostnader den skulle medföra, i nuvarande läge icke förorda.

Föreningens framställning den 4 oktober 1948 torde därför icke för närvarande

böra föranleda någon åtgärd.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit torde anslaget för nästa

budgetår böra uppföras med (487 300 -f- 28 000 =) 515 300 kronor.»

Utskottet. Förädlings- och försöksverksamheten på jordbrukets område är

obestridligen av mycket stor betydelse för folkförsörjningen och dess behov

bör därför såvitt möjligt tillgodoses. På grund av den stränga återhållsamhet,

som med hänsyn till det ekonomiska läget måste iakttagas vid

all anslagsprövning, finner utskottet sig emellertid icke kunna förorda att

ifrågavarande anslag höjes mer än med det belopp, som fordras för att

föreningen skall kunna bedriva sin verksamhet i åtminstone samma omfattning

som för närvarande. Kungl. Maj :ts uppskattning av de härför erforderliga

medlen godtages av utskottet. I anledning härav och då vad

Kungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt icke föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag i förevarande del å motionerna 1: 63

och II: 83, likalydande, II: 224 samt I: 166 och II: 218, de

båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av fröodlingen

m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 515 300 kronor.

57:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsund ersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 68 (s. 113), innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av. fröodlingen m. m.:

Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning

av lin m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 60 000 kronor.

58:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 69 (s.

113—115) har Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen för nästa budgetår

måtte anvisa ett med 15 000 kronor till 175 000 kronor förhöjt belopp.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

51

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 63 av herr Mannerskantz in. fl., likalydande med II: 83 av herr Nilsson

i Svalöv m. fl.,

2) II: 224 av herr Andersson i Dunker m. fl. samt

3) I: 166 av herr Osvald, likalydande med II: 218 av herr Svensson i

Ljungskile.

I samtliga dessa motioner har — såvitt nu är i fråga — hemställts att

riksdagen måtte till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understödjande av

den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 230 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

I en av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök med

skrivelse den 23 augusti 1948 överlämnad framställning har W. Weibull

aktiebolag med Weibullsholms växtförädlingsanstalt anhållit om ett med

70 000 kronor till 230 000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår. Bolaget

har därvid gjort vissa jämförelser mellan de statsbidrag, som utgått till bolaget,

och dem, som tilldelats Sveriges utsädesförening. Enligt bolagets beräkningar

skulle för tiden 1924/25—1947/48 bolagets förädlingsverksamhet

ha åtnjutit statsbidrag med cirka 36 procent av kostnaderna, under det att

motsvarande siffra för utsädesföreningen utgjorde cirka 61 procent. Bolaget

har i detta sammanhang uttalat, att statsbidragen till bolaget och föreningen

borde avvägas efter samma grunder. Bolaget har vidare anfört bland annat

följande.

På grund av de genom den statliga prisregleringen knappt tillmätta handelsmarginalerna

blir saluförande av kontrollerad utsädesspannmål för närvarande

direkt förlustbringande, om denna försäljning belastas även med

kostnader för förädlingsarbete. På grund av utvecklingen beträffande arbetar-

och tjänstemannalöner har bolaget under de senaste två åren fått vidkännas

ökade kostnader om cirka 250 000 kronor årligen utan kompensation

i ökade priser. De nya skatterna å bensin och papper in. m. medföra ävenså

en kostnadsökning om cirka 60 000 kronor årligen. I denna situation vädjar

bolaget ånyo allvarligt, att den ursprungligen utformade principen om

statsbidrag motsvarande hälften av växtförädlingskostnaderna åter tillämpas.

Om ej en ingripande reglering av anslagsfrågan kommer till stånd,

synes för bolaget ej någon annan möjlighet stå till buds än en radikal omvärdering

och nedskärning av förädlingsprogrammet med bibehållande endast

av de nödvändigaste arbetsuppgifterna.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, som anslutit

sig till förevarande anslagsäskande, har yttrat i huvudsak följande.

Styrelsen är angelägen vitsorda, alt den vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt

bedrivna verksamheten är av stor betydelse för jordbrukets utveckling

och för livsmedelsförsörjningen. Med hänsyn härtill anser sig styrelsen

böra i princip tillstyrka, att sökandebolaget tilldelas understöd med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

50 procent av kostnaderna för förädlingsverksamheten. Enligt de av bolaget

gjorda beräkningarna skulle kostnaderna för dess förädlingsverksamhet för

budgetåret 1949/50 uppgå till 467 600 kronor, varav i statsbidrag enligt

nyssberörda princip skulle utgå i runt tal 230 000 kronor. Styrelsen förutsätter

dock att frågan om genomförandet av jämställdhet i kontrollhänseende

mellan bolaget och Sveriges utsädesförening snarast göres till föremål för

utredning, varvid de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd böra

ägnas särskild uppmärksamhet. Utredningen torde böra slutföras, innan

styrelsen yttrar sig över bolagets anslagsäslcanden för budgetåret 1950/51.

Departementschefen har anfört:

»Den vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid Weibullsholm, har obestridligen

stor betydelse för växtförädlingsarbetet och därmed även för

folkförsörjningen. Med beaktande härav och med hänsyn till de stegrade

kostnaderna anser jag en ökning av statsbidraget påkallad. Jag vill därför

i likhet med styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

förorda, att bidraget till förevarande verksamhet höjes. Med hänsyn till

nödvändigheten att begränsa statsutgifterna finner jag mig emellertid icke

kunna tillstyrka en större ökning av bidraget än med 15 000 kronor till

175 000 kronor.»

Utskottet. Bidraget till förevarande verksamhet höjdes för budgetåret

1947/48 med 35 000 kronor till 160 000 kronor. Vid behandlingen av frågan

om anslag för innevarande budgetår framhöll utskottet, att det i och

för sig vore önskvärt att verksamheten kunde främjas genom ökad medelsanvisning,

men fann sig med hänsyn till det statsfinansiella läget icke kunna

förorda någon ökning av anslaget. Ehuru enahanda betänkligheter förenu,

anser utskottet dock att på grund av de ytterligare stegrade kostnaderna

viss ökning, lämpligen av den storlek Kungl. Maj :t föreslagit, är

påkallad för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag såvitt nu är i fråga å motionerna

I: 63 och II: 83, likalydande, II: 224 samt I: 166 och II: 218,

de båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av

fröodlingen in. m.: Understödjande av den praktiskt vetenskapliga

verksamheten å Weibullsholm för budgetåret 1949/

50 anvisa ett anslag av 175 000 kronor.

59:o) Odling av gummiförande växter. Under punkten 70 (s. 115) har för

bedrivande av odlings- och försöksverksamhet med den gummiförande

maskrosväxten Taraxacum koksagys för budgetåren 1947/48 och 1948/49

anvisats reservationsanslag av 60 000 respektive 50 000 kronor. Av sistnämnda

belopp ha avsetts 30 000 kronor för vetenskapligt bedriven försöks-

och förädlingsverksamhet vid Sveriges utsädesförening och 20 000

kronor för odlingstekniska försök genom statens jordbruksförsöksanstalts

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

53

försorg. Beträffande tidigare försöksverksamhet med ifrågavarande växt

och härför lämnat statligt stöd torde få hänvisas till propositionen nr 113/

1947.

I skrivelse den 20 juli 1948 har Sveriges utsädesförening hemställt om

anvisande av ett anslag å 25 000 kronor för fortsatt förädlingsverksamhet

med koksagys.

Styrelsen för lantbruksbögskolan och statens lantbruksförsök har i avgivet

remissutlåtande den 23 augusti 1948 anslutit sig till föreningens anslagsäskande.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 2 december 1948 hemställt,

att för odlingstekniska försök vid statens jordbruksförsök måtte anvisas

oförändrat 20 000 kronor.

Departementschefen har anfört:

»Även nästa budgetår torde förevarande försöksverksamhet böra fortsättas

i den omfattning som i ärendet föreslagits. För ändamålet torde böra

anvisas ett anslag å 45 000 kronor. Av detta torde 25 000 kronor böra ställas

till förfogande för Sveriges utsädesförening och 20 000 kronor för statens

jordbruksförsök. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de

närmare föreskrifter angående anslagets disposition, som må befinnas erforderliga.

»

Utskottet. Försöksverksamheten hör även under nästa budgetår fortgå i

den angivna omfattningen. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t

med uppmärksamhet följer verksamheten och, därest omständigheterna

föranleda därtill, tager under övervägande huruvida densamma bör avvecklas.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Odling av gummiförande växter för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 45 000

kronor.

60:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

under punkten 71 (s. 115—118) gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalten

— anslagsanvisning till avlöningar med 189 300 kronor, vilket belopp

med 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

I skrivelse den 30 augusti 1948 har styrelsen för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras

med 243 400 kronor. Ökningen föranledes i huvudsak av föreslagna

nya tjänster och uppfinningar av tjänster i högre lönegrad.

Statskontoret har i remissutlåtande den 6 september 1948 erinrat om att

avlöningskostnaderna vid anstalten från budgetåret 1943/44 till budgetåret

1947/48 stigit från 110 793 kronor till 11)3 830 kronor, medan anstaltens

inkomster under motsvarande tid nedgått från 176 702 kronor till omkring

117 000 kronor. Den nu begärda anslagsökningen borde därför eu
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ligt statskontorets mening föranleda en närmare undersökning av anstaltens

organisation och arbetsformer i syfte, framför allt, att få utrönt huruvida

det vore möjligt att genom organisatoriska åtgärder undvika ytterligare

kostnadsökningar eller i vart fall nedbringa dessa under det av anstaltsstyrelsen

begärda beloppet.

Departementschefen har anfört:

»I likhet med statskontoret finner jag med hänsyn till den ogynnsamma

utvecklingen av förhållandet mellan kontrollanstaltens utgifter och inkomster

en översyn av anstaltens organisation och arbetsformer påkallad. Jag

torde senare få anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t. I avbidan på resultatet

av en dylik översyn torde inrättande av nya tjänster och uppfinningar

av tjänster i högre lönegrad icke böra företagas. Frågan om lönegradsplaceringen

för laboratoriebiträden och de tekniska biträdena torde

böra avgöras först när ståndpunkt tages till utredningen rörande löneställningen

för dylik personal. På grund härav anser jag annan ändring i anstaltens

avlöningsstat icke böra vidtagas än att icke-ordinarieposten i anledning

av bestämmelserna om reglerad befordringsgång uppräknas med

500 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 61 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 108 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 16 800

Summa kronor 189 300;

2) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

189 300 kronor.

61 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Under

punkten 72 (s. 118) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor, innebärande

en minskning i förhållande till löpande budgetår med 29 500 kronor.

Minskningen föranledes av att för budgetåret 1948/49 till utvändiga

reparationer av institutionsbyggnaden anvisats ett särskilt engångsbelopp

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

55

av 30 000 kronor. Å andra sidan lia posterna sjukvård in. in. och publikationstryck

ökats med 200 kronor respektive 300 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 46 000 kronor.

62 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 73 (s. 118—119) — innebärande

en med 3 000 kronor höjd medelsanvisning på grund av bidrag

till ytterligare en utbildad kemist vid stationen i Visby -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska

kontrollstationer för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 30 000 kronor.

63:o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med

Kungl. Maj :ts under punkten 74 (s. 119) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd

kemisk station för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

64:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj:ts under punkten

75 (s. 120) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

65:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 76 (s. 120) —- innefattande anslagsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

66:o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Kungl. Maj :t har under

punkten 77 (s. 120—121) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa

ett oförändrat belopp av 15 000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 25 augusti 1948 överläm
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

nåd framställning har styrelsen för Sveriges pomologislca förening anhållit

om ett till 25 000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt det framställda anslagsäskandet. Styrelsen

har framhållit, att föreningen gjort en betydelsefull insats på fruktodlingens

område. Föreningens omfattande verksamhet under de sista tio åren

hade möjliggjorts endast tack vare enskild offervillighet. Detta bidrag komme

att upphöra. Det vore därför angeläget att föreningen tillförsäkrades

ökat statsbidrag.

Departementschefen har anfört, att föreningens verksamhet såsom uttalats

i samband med behandlingen av anslagsfrågan för de senaste budgetåren

torde få anses vara av sådan beskaffenhet, att den i huvudsak bör

bestridas av föreningens egna medel.

Utskottet. Utskottet biträder Kung], Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska

förening för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

67:o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten

78 (s. 121—122) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår anvisa ett anslag av 25 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 120 av

herr Elof sson, Gustaf, m. fl. och II: 144 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,

vari hemställts att riksdagen måtte till Bidrag till Föreningen för växtförädling

av fruktträd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 60 000

kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 25 augusti 1948 överlämnad

framställning har styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd

anhållit om ett till 60 000 kronor förhöjt anslag till föreningens verksamhet

under kalenderåret 1949. Såsom motivering till det ökade anslagsbehovet

har föreningen anfört bland annat följande.

Den stegrade fruktkonsumtion, som under de senaste årtiondena kunnat

konstateras i vårt land, har medfört en aktualisering och utveckling av

den svenska fruktodlingen. Erfarenheten har visat att vårt land har synnerligen

stora förutsättningar för framställning av kvalitativt högvärdig

frukt, vilket innebär, att väsentliga delar av den nuvarande, omfattande

fruktimporten skulle med fördel kunna ersättas med inhemsk produktion.

Den svenska fruktodlingens framtidsmöjligheter bero dock till väsentlig

grad på att för våra särpräglade klimat- och jordmånsförhållanden lämpliga

sorter och grundstamsmaterial frambringas, vilket ytterligare understryker

betydelsen av inhemsk, rationellt bedriven växtförädling.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

57

Den nya institutionsbyggnaden vid Balsgård beräknas kunna tagas i bruk

under hösten 1948. Inköpet av egendomen, dess utrustning samt igångsättandet

av själva växtförädlingsverksamheten ha bekostats med anslag från

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I fortsättningen kunna dylika anslag

endast påräknas till anläggning och utrustning men ej för driften.

Under föreningens första verksamhetsår och fram till den 1 april 1948

har föreståndaren för statens trädgårdstorsök varit föreningen behjälplig

med organisering av det vetenskapliga och praktiskt inriktade förädlingsarbetet.

Då han emellertid icke ansett sig kunna fullfölja detta alltmer betungande

arbete, har styrelsen fått anställa en särskild föreståndare för

växtförädlingsarbetet. Den fast anställda personalen utgöres från och med

1948 av föreståndare och två vetenskapligt utbildade assistenter samt en

trädgårdsmästare. Anställandet av särskild föreståndare liksom även lönereglering

för institutionens övriga personal samt nya löneavtal med föreningens

trädgårdsarbetare ha emellertid medfört vissa merutgifter för föreningen.

Då möjligheterna att från enskilda erhålla ytterligare bidrag till

verksamheten utöver redan nu utgående synas stängda, ser sig föreningen

nödsakad hemställa om sådan ökning av statsanslaget att verksamheten kan

fortsättas och bedrivas i önskvärd omfattning.

Lantbruksstijrelsen har i sitt utlåtande tillstyrkt föreningens anslagsäskande

samt därvid yttrat huvudsakligen följande.

Under året ha inom verksamheten vid Balsgård inträffat betydande förändringar,

som motivera väsentligt ökat statsbidrag. I samband med att den

egentliga institutionsbyggnaden instundande höst beräknas bliva färdigställd,

måste det provisorium, varunder föreningen hittills arbetat, med nödvändighet

upphöra. De därav föranledda stegrade kostnader, som föreningen

beräknat för nästa budgetår, stå — såvitt lantbruksstyrelsen är riktigt underrättad

— i överensstämmelse med dylika utgifter vid motsvarande statliga

och statsunderstödda institutioner. Lantbruksstyrelsen är slutligen angelägen

framhålla, att den växtförädlingsverksamhet, som det här är fråga

om, bör ägnas samma intresse från statsmakternas sida som motsvarande

vetenskapliga verksamhet på det egentliga jordbrukets område, enär den

får anses vara av grundläggande betydelse för den i samband med konsumtionsutvecklingen

inom landet starkt fortskridande omläggningen av jordbruksproduktionen

framför allt inom småbruket i betydande delar av landet.

I remissutlåtande den 16 oktober 1948 har styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök ansett det med hänsyn till karaktären av

föreningens arbete icke vara omotiverat, att föreningen erhölle ökat statsanslag.

Departementschefen har anfört: ».lag torde få erinra om att anslaget för

ifrågavarande verksamhet från och med budgetåret 1947/48 höjdes till

25 000 kronor samt att i samband därmed förutsattes, att föreningen skulle

kunna planlägga sin verksamhet på sådant sätl, alt någon höjning av statsbidraget

ej komme att visa sig erforderlig åtminstone under de närmaste

åren. I betraktande härav kan jag i nuvarande läge icke förorda någon uppräkning

av anslaget.»

(Itskottet. Den verksamhet föreningen bedriver är enligt utskottets mening

till avsevärt gagn för fruktodlingen och torde såsom lantbruksstyrelsen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

framhållit vara förtjänt av samma intresse från statsmakternas sida som

motsvarande vetenskapliga verksamhet på det egentliga jordbrukets område.

Ehuru utskottet därför i och för sig icke har något att erinra mot en

höjning av statsbidraget, torde någon sådan dock icke vara möjlig i nuvarande

ekonomiska läge. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 120

och II: 144, till Bidrag till Föreningen för växtförädling av

fruktträd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

68 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 79

(s. 122) —- innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av

vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

69 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Tillstyrkande bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 80 (s. 123) -— innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

. att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

70:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna.

För detta ändamål är å gällande riksstat uppfört ett obetecknat

anslag av 14 700 kronor. På grund av omläggning av smörprovningarnas

förvaltningsår från budgetår till kalenderår avser den av Kungl. Maj :t under

punkten 83 (s. 124—125) gjorda framställningen medelsanvisning för

allenast andra halvåret 1949 med 7 400 kronor.

Utskottet. Utskottet bär icke något att erinra mot framställningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 7 400 kronor.

71 :o) Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk.

Under punkten 85 (s. 125—126) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett med 1 000 000 kronor till 74 000 000 kronor

minskat anslag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

59

Departementschefen har anfört:

»Någon utbetalning av producent- och kontantbidrag i enlighet med de

beslutade nya bidragsgrunderna bär ännu ej skett. Man saknar därför alltjämt

säkra utgångspunkter för beräknande av medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål. Med hänsyn till att bidragen avses skola bortfalla successivt

i samband med rationaliseringens fortskridande synes det emellertid, trots

denna ovisshet, motiverat att bidraget för nästa budgetår upptages med ett

något lägre belopp än det, som beräknats för innevarande budgetår. Minskningen

synes lämpligen kunna antagas till 1 000 000 kronor och anslaget

följaktligen böra upptagas med 74 000 000 kronor.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning finner utskottet icke anledning

till erinran och hemställer alltså,

att riksdagen må till Producent- och kontantbidrag till

vissa innehavare av mindre jordbruk för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000 kronor.

72:o) Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

I enlighet med en framställning av statens livsmedelskommission

har Kungl. Maj :t under punkten 87 (s. 126—1271 föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett med 1 000 000 kronor till 7 000 000 kronor

minskat belopp.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

73:o) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 88 (s. 127—

128) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Revision

av jordbrukskasserörelsen in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 53 000 kronor.

74:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten 89 (s. 128) —

innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande år en minskning

med 9 000 kronor — hemställer utskottet,

o

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag

till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

75 :o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond

för jordbrukare m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 90 (s. 128—

129) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av

57 000 kronor, vilket belopp med 13 000 kronor understiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår. Minskningen bär föranletts av ett mellan

lånenämnden för sekundär jordbrukskredit och Sveriges allmänna hypoteksbank

träffat avtal, varigenom banken mot en årlig ersättning av

13 000 kronor jämte vissa re,sekostnadsersättningar förbundit sig att svara

för kansligöromålen hos nämnden, vilka de senaste åren dragiit en årlig

kostnad av i riunt tal 26 000 kronor.

Utskottet. Utskottet bär icke något att erinra mot framställningen och

hemställer därför,

att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare

av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 57 000

kronor.

76:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 91 (s. 129—133) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalterna

anslagsanvisning till avlöningar med 166 500 kronor, vilket belopp

med 6 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:176 av

herrar Näslund och Pålsson samt II: 220 av herr Sandberg m. fl., vari föreslagits

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att frågan

om åtgärder för effektivisering av forsknings- och försöksverksamheten på

jordbrukets område i Norrland underställes riksdagen vid dennas eventuella

höstsession eller i varje fall senast i början av nästkommande år.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

Med skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

framställning från stgrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

om anvisande för nästa budgetår av ett med 43 200 kronor till 203 400

kronor förhöjt avlöningsanslag. Den begärda anslagshöjningen har huvudsakligen

föranletts av att anstaltsstyrelsen framlagt förslag om dels inrättande

av en provningsavdelning i Norrland, dels ock vissa personalförstärkningar

vid huvudstationen i Ultuna.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

61

Beträffande förstnämnda förslag har anstaltsstyrelsen erinrat, att den

framfört detsamma upprepade gånger under senare år men att frågan hittills

skjutits på framtiden. Styrelsen ansåge sig dock icke kunna underlåta

att återkomma med förslaget, då en lösning av denna fråga, vars betydelse

understrukits jämväl av norrlandskommittén, vore angelägen för att Norrland

med dess livskraftiga jordbruk icke i detta hänseende skulle förbliva i

sämre läge än landet i övrigt. Styrelsen hade tidigare utgått från att provningsavdelningens

lokalfråga skulle lösas i samband med upprättande av en

tilltänkt norrländsk forskningscentral. Såvitt nu kunde bedömas syntes

emellertid avgörandet om inrättande av en sådan forskningscentral kunna

komma att dröja. I sådant läge ville styrelsen föreslå uppförande av egna,

för avdelningen oundgängligen nödvändiga byggnader. Tillika äskades medel

för viss utrustning, nämligen maskiner, instrument och möbler in. in. I

fråga om personalen vid norrlandsavdelningen har styrelsen ansett, att denna

tills närmare erfarenheter vunnits borde begränsas till en överassistent i

lönegrad Ce 29, en montör med arvode å 6 500 kronor och skrivhjälp med en

ersättning av 2 500 kronor. Vidare borde fast provningsnämnd inrättas liksom

vid övriga provningsavdelningar.

Den begärda personalförstärkningen vid Ultunastationen innebär huvudsakligen,

att en ny assistentbefattning skulle inrättas, en kontorsbiträdestjänst

omändras till kanslibiträdestjänst och ytterligare ett kontorsbiträde

anställas.

Anstaltsstyrelsen har vidare i fråga om provningsnämnderna föreslagit,

att antalet ledamöter av provningsnämnden vid mejeriavdelningen i Alnarp

skulle utökas från fyra till fem på så sätt att lantbruksstyrelsen skulle äga

utse tre ledamöter i stället för, såsom för närvarande, två. Såsom motivering

härför har anförts, att erfarenheterna visat, att antalet ledamöter i ifrågavarande

nämnd vore alltför ringa i förhållande till storleken och arten av

det område nämndens arbete omspände. Slutligen har styrelsen hemställt,

att bestämmelserna om ersättning åt ledamöterna i provningsnämnderna

skulle ändras såtillvida, att till annan ledamot än anstalternas föreståndare

och överassistenter skulle utgå dels ett arvode av 20 kronor för varje föirättningsdag,

dels ersättning enligt rese- och traktamentsklass II B allmänna

resereglementet.

Lantbruks styrelsen, som tillstyrkt ett anslag å 202 200 kronor, bär icke

haft annat att erinra mot beräkningen av avlöningsanslaget för maskinoch

redskapsprovningsanstalterna för nästa budgetår än att arvodet åt innehavaren

av den föreslagna nya befattningen såsom assistent vid provningsanstaltens

lantbruksavdelning vid Ultuna — med hänsyn till det arvode,

som för närvarande utginge till motsvarande befattningshavare vid

provningsanstalternas lantbruksavdelning vid Alnarp — icke borde beräknas

till mer än 7 200 kronor.

Statskontoret bar i remissutlåtande den 4 oktober 1948 anfört löljande.

Då i rådande läge anstalternas organisation icke torde böra utvidgas, avstyrker

statskontoret såväl inrättande av den ånyo föreslagna särskilda norr
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

landsavdelningen som ökning av personalen vid de befintliga avdelningarna.

Vidare kan statskontoret icke heller biträda det på nytt framförda förslaget

om lönegradsuppflyttning av ett kontorsbiträde. Statskontoret har icke

något att erinra mot att under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal medel beräknas till arvode till kontorsbudet vid huvudstationen

i Ultuna, dock under förutsättning, att anslagsposten till ersättningar

till sakkunniga, tillfälliga biträden m. in. i motsvarande mån minskas.

Ämbetsverket vill icke motsätta sig, att bestämmelserna om arvode

samt rese- och traktamentsersättning till vissa ledamöter i provningsnämnderna

omarbetas i enlighet med föreslagna grunder, dock med det förbehållet

att de nya ersättningsreglerna icke komma att kräva höjd medelsanvisning.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»I samband med anmälan av förslag angående jordbruksförsöksverksamhetens

organisation (prop. 161/1948) uttalade föredragande departementschefen,

att förslaget om inrättande av en norrländsk institution för jordbruksforskning

icke kunde upptagas i dåvarande läge, då sträng sparsamhet

måste iakttagas i fråga om statsutgifter och återhållsamhet visas beträffande

nybyggnadsverksamheten. Med beaktande av dessa synpunkter, vilka

alltjämt äga giltighet, finner jag det icke nu böra övervägas att i Norrland

inrätta en provningsavdelning till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Jag är icke heller beredd att förorda de av anstaltsstyrelsen begärda

personalförstärkningarna vid de nuvarande avdelningarna i vidare mån

än att jag tillstyrker en uppräkning av icke-ordinarie posten för att tillgodose

behovet av ytterligare skrivhjälp vid anstalternas expedition i Ultuna samt

för att täcka utgifter på grund av reglerad befordringsgång och vikariatsersättningar

in. in. Härjämte torde arvode till ett kontorsbud böra beräknas

under icke-ordinarieposten i stället för, såsom hittills, under posten

ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden m. fl.

Däremot kan jag biträda förslaget att utöka antalet ledamöter i fasta

provningsnämnden vid mejeriavdelningen i Alnarp från fyra till fem. Tilllika

vill jag tillstyrka, att arvode samt rese- och traktamentsersättningar

till vissa ledamöter av provningsnämnderna skola bestämmas enligt av styrelsen

föreslagna grunder.»

De av departementschefen sålunda föreslagna personalförstärkningarna

m. in. ha beräknats medföra en ökning av posten ersättningar till sakkunniga,

tillfälliga biträden m. fl. med 700 kronor, icke-ordinarieposten med

2 400 kronor för arvode till kontorsbud, 4 800 kronor för ytterligare skrivhjälp

och 800 kronor i anledning av reglerad befordringsgång m. m. Å

andra sidan beräknas förstnämnda post minskas med 2 400 kronor, motsvarande

arvodet till kontorsbudet.

Utskottet. Vid behandlingen föregående år av propositionen angående ordnandet

av försöksverksamheten på jordbrukets område anslöt sig utskottet

till Kungl. Maj :ts förslag, att verksamheten med hänsyn till det statsfinansiella

läget och svårigheterna på byggnadsmarknaden skulle genomföras

endast i begränsad omfattning, varför en tilltänkt norrländsk institution för

forskning icke kunde komma till stånd omedelbart. Utskottet förutsatte

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

63

emellertid därvid, att Kungl. Maj :t skulle så snart de ekonomiska förhållandena

så medgåve upptaga denna fråga till förnyad prövning.

Såsom Kungl. Maj :t framhållit under nu ifrågavarande punkt, äga de anförda

synpunkterna alltjämt giltighet. Samma skäl kunna anföras i fråga

om anstaltens begäran om anslag för inrättande av en särskild provningsavdelning

i Norrland.

Emellertid synes behovet av en sådan avdelning vara trängande liksom

av åtgärder i övrigt för att utveckla forsknings- och försöksverksamheten

i Norrland på jordbrukets område. Utskottet anser därför, att frågan om en

förbättring i nämnda hänseenden bör upptagas till behandling så snart lämpligen

kan ske. Då det emellertid är svårt att bestämma någon viss tid härför

med hänsyn till de omständigheter, av vilka frågan är beroende, finner

utskottet sig dock icke kunna förorda den föreslagna skrivelsen till Kungl.

Maj :t. I detta sammanhang torde utskottet få erinra om att Kungl. Maj:t

i prop. nr 41 till innevarande riksdag hemställt om principbeslut, att en

försöksgård skall inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå och att viss

forskningsverksamhet på jordbrukets område skall förläggas dit.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har något

att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. kronor

2. Ersättningar till sakkunniga, tillfäl
liga

biträden m. fl., förslagsvis...... »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ »

Summa kronor

7 300

16 600

130 300

12 300

166 500;

2) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 166 500 kronor;

B. att de likalydande motionerna I: 176 och II: 220 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

77 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har under punkten 92 (s. 133—135) föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett anslag av 57 400 kronor, vilket i förhållande till

motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

36 700 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en höjning av posten

sjukvård med 200 kronor, posten reseersättningar med 3 000 kronor, delposten

instrument in. in. med 6 000 kronor och delposten övriga expenser

med 1 500 kronor ävensom medelsanvisning till en bromsvagn och en tankanläggning

vid provningsanstalterna i Ultuna med tillhopa 28 000 kronor.

Å andra sidan har anslaget minskats med ett belopp av 2 000 kronor, som

för innevarande budgetår beviljats för en engångsutgift.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 57 400 kronor.

78 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts under punkten 93 (s. 135) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 250 000

kronor.

79:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 94 (s. 136—137) innebär anslagsanvisning för ändamålet

med ett oförändrat belopp av 3 000 000 kronor.

Departementschefen bär anfört i ärendet:

»Jag torde först få erinra om att Kungl. Maj :t, sedan elektrifieringsberedningen

i skrivelse den 25 oktober 1948 hemställt att få disponera den spärrade

delen av anslaget för budgetåret 1947/48, 3 000 000 kronor, genom beslut

den 30 december 1948 medgivit, att av sagda medel finge tagas i anspråk

ett belopp av 1 000 000 kronor. Tillsammans med det i riksstaten för

innevarande budgetår upptagna anslaget, 3 000 000 kronor, ha sålunda för

detta budgetar 4 000 000 kronor ställts till förfogande för den statsunderstödda

elektrifieringsverksamheten.

Läget nödvändiggör, att denna verksamhet hålles inom en snäv ram även

under nästa budgetår. Någon ökning av medelsanvisningen kan jag därför

icke förorda. Å andra sidan synes det önskvärt, att verksamheten icke skall

behöva ytterligare inskränkas i förhållande till den omfattning den har

under innevarande budgetar. Man bör därför enligt min mening räkna

med att, såvida läget icke skulle ytterligare skärpas, av de återstående

spärrade medlen 1 000 000 kronor skola ställas till förfogande för verksamheten

under budgetåret 1949/50. Därest det skulle befinnas möjligt att

medgiva, att även återstoden av dessa medel får tagas i anspråk, torde de

belopp, som därvid bliva disponibla, böra fördelas lika på innevarande och

nästa budgetår. Jag vill till slut anmärka, att det enligt min uppfattning är

lämpligt att vid behandlingen av ansökningar om statsbidrag för här ifråga
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

65

varande ändamål en viss prövning sker av angelägenhetsgraden hos de olika

företagen. Härigenom torde det bliva möjligt att i någon mån eliminera olägenheterna

av den av omständigheterna framtvungna begränsningen av bidragsverksamheten.

»

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

80:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts under punkten 95 (s. 137—138) gjorda framställning —- innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens

förbund för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 160 000

kronor.

81 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 96 (s. 138—140) om anvisande

för ändamålet av ett förslagsanslag av 325 000 kronor innebär i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslaget med 100 000

kronor.

Departementschefen bär efter redogörelse för av lantbruksstyrelsen framställt

förslag ävensom för yttrande av statskontoret anfört följande i

ärendet:

»I samband med anmälan av förslag om stödåtgärder för maskinhållningen

inom jordbruket (prop. 188/1948) uttalade föredragande departementschefen,

att ökad maskinanvändning och mekanisering av driften vore ett

av de viktigaste leden i strävandena att åstadkomma bättre produktionsbetingelser

och höjda arbetsprestationer i jordbruket. Jag vill i anslutning

härtill framhålla, att en utvidgning av den gemensamma maskinanvändningen

är en av de allra snabbast verkande rationaliseringsåtgärderna och

därför i nuvarande läge i hög grad förtjänar det allmännas stöd.

Jordbrukets maskinlånefond har under årens lopp i allt större omfattning

tagits i anspråk för utlämnande av lån. De beviljade lånebeloppen ha stigit

från 895 000 kronor under budgetåret 1941/42 till 7 479 400 kronor under

budgetåret 1947/48. Jag förordar i annat sammanhang denna dag, att riksdagens

medgivande skall inhämtas till att under innevarande budgetår den

bidragsram, inom vilken maskinlån må beviljas och utfästelser om bidrag

göras, skall höjas från det i propositionen nr 188/1948 angivna beloppet av

500 000 kronor till 1 500 000 kronor. Vidare har jag för avsikt att förorda,

att för nästa budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor

till jordbrukets maskinlånefond. I anslutning härtill anser jag, att motsvarande

gräns för nästa budgetår, i enlighet med lanlbruksstyrelsens för
5

Bihang till riksdagens protokoll 1949. It) samt. Nr 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

slag, bör sättas till 1 500 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att utfärda erforderliga föreskrifter härom.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från

jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 325 000 kronor.

82:o) Jordbrukets upplysningsnämnd. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 98 (s. 140—142) om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag

av 43 000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en minskning av anslaget med 1 000 kronor. Beräkningen innefattar

höjningar med 100 kronor i anledning av att nämndens sekreterare

föreslås skola uppföras å extra ordinarie stat med placering i lönegrad 24,

med 100 kronor av posten pressvisningar och 500 kronor av posten reseersättningar.

Eftersom nämnden numera erhållit tjänstebrevsrätt förordas

en sänkning av expensposten med 1 200 kronor. Vidare föreslås posten prenumeration

och litteratur i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag skola

nedsättas med 500 kronor. Reglerad befordringsgång bör tillämpas beträffande

nämndens kontorsbiträde. Vid bifall till förslagen rörande sekreteraren

och kontorsbiträdet bör anslaget uppföras såsom förslagsanslag.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

således,

att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

83ro) Bidrag till jordbrukets rationalisering. Kungl. Maj:t har under punkten

99 (s. 142—146) föreslagit, att anslagsanvisningen till ändamålet måtte

bestämmas till 18 000 000 kronor, vilket belopp vid jämförelse med motsvarande

anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med 2 000 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 117 av herr AabgEricsson

m. fl. och II: 141 av herr Stattin m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville besluta att reservationsanslaget å 18 000 000 kronor till

bidrag till jordbrukets rationalisering måtte fördelas med 5 000 000 kronor

för bidrag till yttre och 13 000 000 kronor för bidrag till inre rationaliseringsverksamhet.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l. 07

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att förevarande

anslag för budgetåret 1949/50 måtte uppföras med ett belopp av

23 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen bar härvid anfört huvudsakligen följande.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget ha 5 000 000 kronor

avsetts för yttre rationalisering. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande kan

omfattningen av denna verksamhet icke heller under nästkommande budgetår

bliva så stor, som förutsatts i propositionen nr 75 till 1947 års riksdag,

eller mellan 20 och 25 miljoner kronor. Å andra sidan bör man utgå

ifrån att lantbruksnämnderna, sedan det första årets organisationsarbete

avslutats och nödig rutin erhållits, skola kunna bedriva en icke obetydligt

ökad verksamhet i denna centrala del av arbetet. Då lantbruksstyrelsen ännu

saknar längre tids erfarenhet av verksamheten, har lantbruksstyrelsen för

budgetåret 1949/50 beräknat en höjning av delposten med allenast 2 000 000

kronor till 7 000 000 kronor. Härav torde ett belopp av högst 250 000 kronor

få användas för utbetalande av statsbidrag till odlingsvägar i Norrland

och Dalarna, vartill bidrag beviljats före den 1 juli 1948.

För inre rationalisering ha beräknats 11 000 000 kronor. Under de senaste

budgetåren ha hushållningssällskapen ansökt om medel för bidrag

till täckdikning till ett sammanlagt belopp av omkring 2 000 000 kronor årligen.

Till sådana åtgärder, för vilka bidrag tidigare utgått ur anslaget till

förbättring av ofullständiga jordbruk in. in. ha bidragsbeloppen under senare

år uppgått till cirka 6 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen finner det

vara av synnerlig vikt att behovet av stöd för rationalisering av nu nämnd

art kan tillgodoses i större utsträckning än tidigare. Med hänsyn till att en

mycket stor del av dessa förbättringsåtgärder vidtagas av jordbrukarna

själva och utföras maskinellt synes ej heller arbetsmarknadsläget utgöra

hinder för en intensifiering. Lantbruksstyrelsen beräknar behovet av bidragsmedel

för här ifrågavarande ändamål till 8 000 000 kronor. Härav torde liksom

innevarande budgetår ett belopp av 50 000 kronor få användas för att

bestrida kostnaderna för sådana syneförrättningar, som omförmälas i 7 §

lagen den 30 juni 1947 (nr 288) om uppsikt å jordbruk.

För nybyggnad och förbättring av ekonomibyggnader, däri inbegripet

gödselvårds- och siloanläggningar, beräknade centrala lantbrukskommittén

medelsbehovet till 6 000 000 kronor under det första budgetåret. Behovet av

en ökad insats för förbättring av ekonomibyggnaderna på de nu bidragsberättigade

jordbruken är sedan många år så väl dokumenterat, att lantbruksstyrelsen

anser sig icke kunna beräkna medelsbehovet för bidrag till

ifrågavarande verksamhet lägre än till 6 500 000 kronor för nästa budgetår.

Den av skogsvårdsstyrelserna bedrivna betesverksamheten i Norrland och

Kopparbergs län kommer från och med den 1 juli 1949 att överföras å lantbruksnämnderna.

Till verksamheten bör från och med nästa budgetår utgå

bidrag ur anslaget till den inre rationaliseringen. Enligt uppgifter från lantbruksnämnderna

och skogsvårdsstyrelserna ha bidrag beviljats ett jämförelsevis

stort antal företag men bidragen ha till större delen ännu icke utbetalats,

eftersom bidragstagarna i allmänhet ba fem år på sig för att vidtaga

de planerade åtgärderna. Härutöver föreligga emellertid ett antal preliminära

kontrakt, där bidrag ställts i utsikt, om nödiga medel anvisas.

Skogsstyrelsen har framhållit vikten av att tillräckliga medel ställas till

förfogande, så alt företagen, som ofta ba påbörjats, kunna fullföljas och

det omfattande förberedelsearbetet för skogsvårdsområdens bildande icke

skett förgäves. Bidragsbchovet under budgetåret 1949/50 för de företag, beträffande

vilka definitiva eller preliminära kontrakt redan slutits eller un
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

der innevarande budgetår komma att slutas, har av skogsvårdsstyrelserna

och lantbruksnämnderna i samråd beräknats till 978 000 kronor. Behovet

av bidragsmedel för företag, som böra kontrakteras efter den 1 juli 1949,

har av samma myndigheter uppskattats till 630 000 kronor. Sammanlagda

medelsbehovet skulle sålunda uppgå till i runt tal 1 600 000 kronor. Lantbruksstyrelsen

finner erforderligt, att 1 500 000 kronor finnas tillgängliga

för ändamålet under nästkommande budgetår.

För den inre rationaliseringen skulle således föreligga ett bidragsbehov

av (8 000 000 + 6 500 000 + 1 500 000 =) 16 000 000 kronor.

Det sammanlagda behovet av bidragsmedel för nästa budgetår för jordbrukets

rationalisering skulle följaktligen enligt lantbruksstyrelsens beräkningar

uppgå till (7 000 000 + 16 000 000 =) 23 000 000 kronor. Liksom

under innevarande år bör Kungl. Maj :t äga befogenhet att vidtaga den förändring

i fördelningen av bidragsmedlen mellan yttre och inre rationalisering,

som kan finnas lämplig med hänsyn till efterfrågan på bidrag och till

omständigheterna i övrigt.

Lantbruksstyrelsen har därjämte i särskild skrivelse den 25 augusti 1948

föreslagit, att gällande bestämmelser angående bidrag till yttre rationalisering

skulle ändras så, att lantbruksnämnd, då så erfordrades för att

genomföra rationaliseringsprojekt som nämnden funne angeläget ur allmän

synpunkt, skulle få möjlighet att bestrida kostnader för lantmäteriförrättningar

och sammanläggningar samt vissa därmed förenade utgifter. Kostnaderna

borde utgå från förevarande anslag.

Statskontoret och lantmäteristyrelsen ha icke haft något att erinra mot

sistnämnda framställning. Dock borde enligt lantmäteristyrelsen garantier

skapas för att sakägare icke skulle kunna få bidrag för samma förrättning

från både lantmäteristyrelsen och lantbruksnämnden.

Därjämte har departementschefen anmält en från Älvsborgs läns södra

hushållningssällskap inkommen anhållan om gottgörelse med 8 095 kronor

för av sällskapet beviljade bidrag till gödselvårdsanläggningar, vilka bidrag

lantbruksstyrelsen ansett sig icke kunna utbetala, enär de utgått med

mer än 200 kronor per anläggning.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig att den begärda

gottgörelsen utbetalas. Däremot har riksräkenskapsverket uttalat, att gällande

bestämmelser icke medgiva sådan utbetalning.

Departementschefen har anfört:

»Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna och investeringarnas

omfattning bestämdes ifrågavarande anslag för innevarande

budgetår till ett belopp, väsentligt understigande vad som enligt 1942 års

jordbrukskommittés beräkningar kunde antagas vara erforderligt såsom

genomsnitt för en längre tidrymd. Av samma skäl finner jag det nödvändigt,

att medelsanvisningen under ifrågavarande anslag även för nästa

budgetår blir betydligt lägre än vad som i och för sig vore motiverat. Jag

kan därför icke förorda en anslagshöjning av den storlek, som lantbruksstyrelsen

föreslagit. En viss höjning av anslaget är dock även enligt min

uppfattning påkallad. Vid bedömandet av medelsbehovet synes nämligen

hänsyn böra tagas till att lantbruksnämndernas arbete kommit i gång först

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

69

successivt under innevarande budgetår. Vidare bör beaktas att, i enlighet

med vad jag förordat vid behandlingen av lantbruksnämndernas avlöningsanslag,

från och med nästa budgetår under nu ifrågavarande anslag böra

bestridas även kostnaderna för den betesförbättringsverksamhet i Norrland

utom lappmarkerna, som skogsvårdsstyrelserna hittills bedrivit med

anlitande av det norrländska skogsproduktionsanslaget. Lantbruksstyrelsen

har beräknat medelsbehovet enbart för sistnämnda verksamhet till omkring

1 500 000 kronor. Även om denna uppskattning förefaller väl hög motivera

enligt min mening nu berörda faktorer en höjning av anslaget med 2 000 000

kronor redan för att lantbruksnämndernas bidragsverksamhet för yttre och

inre rationalisering under nästa budgetår skall kunna bibehållas vid i huvudsak

den omfattning den kan beräknas uppnå under senare delen av innevarande

budgetår. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår upptages

med 18 000 000 kronor. Av detta belopp böra 6 000 000 kronor avses

för bidrag till yttre och 12 000 000 kronor för bidrag till inre rationalisering.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t, om

förhållandena skulle giva anledning därtill, äga rätt att vidtaga jämkning

i sagda fördelning. Ur anslaget torde vidare, liksom under nu löpande budgetår,

få bestridas kostnaderna för sådana syneförrättningar, som omförmälas

i 7 § lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å jordbruk, ävensom få användas

högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag till byggande av

odlingsvägar i Norrland och Dalarna.

Vad vidare angår lantbruksstyrelsens förslag, att lantbruksnämnd under

vissa villkor skulle få bestrida kostnader för lantmäteriförrättningar

och sammanläggningar samt vissa därmed förenade kostnader i samband

med åtgärder för yttre rationalisering, vill jag erinra om att samma förslag

på sin tid framlades av 1947 års centrala lantbrukskommitté. I propositionen

nr 149/1948 uttalade min företrädare i ämbetet med anledning därav,

att han i och för sig icke hade något att erinra mot de synpunkter, som

lågo till grund för kommitténs förslag. Frågan, om och i vad mån rationaliseringsorganen

borde utbetala dylika bidrag, stode emellertid i nära samband

med utformningen av bestämmelserna om taxor för lantmäteriförrättningar

och om de statsbidrag, som genom lantmäteriorganisationen utbetalades

för sådana förrättningar. Då dessa frågor vore under utredning i

lantmäteristyrelsen, ansåg han det lämpligast, att kommitténs förslag på

denna punkt skulle prövas först i samband med behandlingen av de förslag

till nya taxe- och bidragsbestämmelser, som vore att vänta från lantmäteristyrelsen.

Enligt vad lantmäteristyrelsen nu upplyst torde det emellertid

komma alt dröja, innan nämnda förslag utarbetats och därpå grundade nya

taxebestämmelser kunna utfärdas. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka den

av lantbruksstyrelsen nu föreslagna utvidgningen av lantbruksnämndernas

rätt att lämna bidrag till åtgärder för yttre rationalisering. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att vidtaga den författningsändring ävensom utfärda

de föreskrifter i övrigt, som kunna erfordras i anledning av vad jag

nu förordat.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Beträffande slutligen framställningen från Älvsborgs läns södra hushållningssällskap

vill jag med hänsyn till föreliggande omständigheter förorda,

att sällskapet erhåller gottgörelse av statsmedel för ifrågavarande utbetalningar.

Denna gottgörelse torde, därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, få utgå från förevarande anslag.»

Utskottet. Kungl. Maj :t har föreslagit, att från och med nästa budgetår

från nu ifrågavarande anslag böra bestridas även kostnaderna för den

verksamhet för betesförbättring i Norrland utom lappmarkerna, som hittills

bedrivits av skogsvårdsstyrelserna med anlitande av det norrländska

skogsproduktionsanslaget. Sagda kostnader, som lantbruksstyrelsen beräknat

till omkring 1 500 000 kronor för nästa budgetår, skola utgå ur de medel,

som anslås till den inre rationaliseringen. Vid sådant förhållande innebär

den av Kungl. Maj :t förordade fördelningen av anslagsökningen såsom i motionerna

påpekats att anslaget till den inre rationaliseringen faktiskt

minskas såvitt angår nuvarande ändamål. Utskottet vill emellertid erinra

om att lantbruksnämndernas verksamhet kommit i gång först under innevarande

budgetår, varför erfarenhet ännu saknas i fråga om såväl deras

totala medelsbehov för rationaliseringen av jordbruket som huru de anslagna

medlen lämpligast böra fördelas på den yttre och den inre rationaliseringen.

Under innevarande budgetår har Kungl. Maj :t med hänsyn härtill

varit bemyndigad att vidtaga jämkning i den angivna fördelningen. Enahanda

bemyndigande avses skola meddelas för budgetåret 1949/50. Då utskottet

förutsätter att jämkning kommer till stånd, så snart behov därav

föreligger, är motionernas syfte enligt utskottets mening tillräckligt tillgodosett

genom ett sådant bemyndigande.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har

något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 117

och II: 141, till Bidrag till jordbrukets rationalisering för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

18 000 000 kronor.

84:o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Kungl. Maj :t

har under punkten 100 (s. 146—147) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår

medgiva att statlig kreditgaranti må beviljas för lån för yttre rationalisering,

lån för inre rationalisering och jordbruksegnahemslån intill ett belopp

för ettvart slag av lån av 20 000 000 kronor samt för driftslån intill

ett belopp av 8 000 000 kronor ävensom att till täckande av förluster på

grund av garantien anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Anslagsanvisningen

innebär vid jämförelse med innevarande budgetår, att garantibeloppet

för såväl den yttre som den inre rationaliseringen höjts med

5 000 000 kronor samt för driftslån med 3 000 000 kronor.

Departementschefen har tillika hemställt att Kungl. Maj :t skall erhålla

befogenhet att medgiva jämkning i fördelningen av maximibeloppen ej blott

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

71

såsom under innevarande budgetår mellan lån för yttre rationalisering och

jordbruksegnahemslån utan även mellan dessa båda grupper av lån samt lån

för inre rationalisering, därvid departementschefen framhållit, att Kungl.

Maj :t redan äger motsvarande befogenhet beträffande bidragen till yttre och

inre rationalisering.

Utskottet. Under tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva att under budgetåret 1949/50 statlig kreditgaranti

må beviljas för dels lån avseende yttre rationalisering

intill ett belopp av 20 000 000 kronor, lån för inre rationalisering

intill samma belopp samt jordbruksegnahemslån

intill ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle

giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning,

dels driftslån intill ett belopp av 8 000 000 kronor;

2) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

85 :o) Ersättning åt. riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.

Kungl. Maj :t har under punkten 101 (s. 147—150) föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor, därvid framhållits

att det bör ankomma på Kungl. Maj :t att, i avbidan på ett närmare ställningstagande

till riksbankens framtida uppgifter och organisation i samband

med ett väntat förslag från 1945 års bankkommitté, träffa överenskommelse

med riksbanken om de grunder, efter vilka ersättning bör utgå under

nästa budgetår.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 för enahanda ändamål anvisat ett förslagsanslag av

325 000 kronor tillstyrker utskottet bifall till framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder m. in. för budgetaret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

86:o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 102 (s. 150) —

innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid

förlängning av vissa servitut för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

87 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa kronoparker.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 103 (s. 150—

151) och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisation

å vissa kronoparker för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 300 000 kronor.

88:o) Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten å AIträsks

kolonisationsområde. Kungl. Maj:t har under punkten 104 (s. 151—

152) föreslagit'' riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av

5 600 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning av lantbruksstyrelsen,

anfört följande:

»Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit torde Alträsks nybyggesnämnd böra

upphöra med utgången av innevarande budgetår och förvaltningen av ifrågavarande

kolonisationsområde från och med nästa budgetår övertagas av

lantbruksnämnden i Norrbottens län. Liksom övriga jordanskaffningsföretag

torde området böra redovisas under jordfonden. Då emellertid överföring

till fonden icke torde kunna ske förrän tidigast den 1 juli 1950, blir

ett särskilt anslag till kostnaderna för områdets förvaltning erforderligt

även under nästa budgetår. Anslaget synes i enlighet med lantbruksstyrelsens

beräkning böra upptagas med 5 600 kronor.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av

kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 600

kronor.

89:o) Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. Av det för innevarande år anvisade anslaget, 370 000 kronor,

ha 220 000 kronor ställts till lantbruksstyrelsens och 150 000 kronor till

domänstyrelsens förfogande. Kungl. Maj :ts framställning under punkten

105 (s. 152—154) innebär en höjning av medelsanvisningen för lantbruksstyrelsens

del till 300 000 kronor. Ökningen hänför sig till en beräknad utvidgning

av förbättringsverksamheten.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp

åt innehavare av odlingslägenheter in. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

73

90 :o) Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp. I enlighet med av domänstyrelsen

verkställd beräkning av medelsbehovet har Kungl. Maj:t under

punkten 106 (s. 154—155) hemställt, att riksdagen må för ändamålet

anvisa ett med 1 000 kronor till 104 000 kronor minskat anslag. Tillika har

förordats bemyndigande för domänstyrelsen att, då särskilda skäl därtill

föreligga, i undantagsfall få av anslaget bevilja bidrag till betesanläggning

vid kronolägenheter, även om dessa med hänsyn till sitt läge kunna komma

att ingå i skogsvårdsområde, dock under förutsättning att bildandet av

dylikt område icke kan väntas bliva genomfört inom de närmaste åren.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för nyodling m. m. å kronotorp

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

104 000 kronor.

91 :o) Betesförsök i Norrland. Under punkten 107 (s. 155—157) har Kungl.

Maj :t hemställt om ett reservationsanslag av 30 000 kronor för nästa budgetår

för anordnande av betesförsök i Norrland. Av i ärendet åberopad

utredning framgår, att försöken avses skola bedrivas under en följd av år,

minst fem, och draga ungefär lika kostnad för varje år.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

92 :o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Kungl. Maj :t har under

punkten 108 (s. 158—159) föreslagit riksdagen att medgiva, att under

budgetåret 1949/50 må beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa 4 000 000 kronor, ävensom att till ändamålet anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 123 av herr Sundelin

och II: 147 av herr Stjärne m. fl., i vilka motioner hemställts att under

budgetåret 1949/50 måtte dels beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa 5 000 000 kronor, dels till Grundförbättringar: Statens

avdikningsanslag anvisas ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att statens

avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 5 500 000

kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår

måtte bestämmas till högst 7 000 000 kronor. Styrelsen har härvid i huvudsak

anfört följande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Under budgetåret 1947/48 ha bidrag från avdikningsanslaget beviljats

dels av Kungl. Maj :t till fyra företag med tillhopa 34 500 kronor och dels •

av lantbruksstyrelsen till 627 företag med tillhopa 4 965 495 kronor eller

med sammanlagt 4 999 995 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1948/49 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande

ansökningar om statsbidrag till 1 797 torrläggningsföretag, representerande

ett bidragsbelopp, som kan beräknas till omkring 7 500 000 kronor.

Härutöver torde under samma budgetår nya ansökningar kunna förväntas

inkomma till ett sammanlagt belopp av cirka 4 500 000 kronor.

För att under löpande budgetår samtliga såväl föreliggande som under

året motsedda ansökningar skola kunna tillgodoses, erfordras således en

bidragstilldelning av (7 500 000 + 4 500 000 =) 12 000 000 kronor. Emellertid

må för ändamålet bidrag från statens avdikningsanslag beviljas till

ett belopp av endast 4 000 000 kronor. Av de för budgetåret ''l948/49 föreliggande

och påräknade ansökningarna om statsbidrag kunna följaktligen

ansökningar till sammanlagt (12 000 000 — 4 000 000 —) 8 000 000 kronor

väntas bliva överförda till budgetåret 1949/50. Jämväl under sistnämnda

budgetår torde nya ansökningar kunna väntas inkomma till ett belopp av

omkring 4 500 000 kronor. För att under budgetåret 1949/50 tillgodose

ansökningar om statsbidrag skulle således erfordras i runt tal (8 000 000 +

4 500 000 =) 12 500 000 kronor.

till undvikande av att, såsom tidigare varit fallet, ansökningarna om

statsbidrag på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och, till

allvarlig olägenhet för avdikningsverksamheten, bliva avgjorda först efter

flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra avvägas så, att den nuvarande

anhopningen av torrläggningsärenden om möjligt kan i huvudsak

avverkas inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill torde bidragstilldelningen

från anslaget under budgetåret 1949/50 icke böra sättas lägre än

till 7 000 000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storlek

torde det icke bliva möjligt att under budgetåret tillgodose andra än de med

hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.

Lantbruksstyrelsen har slutligen erinrat om att 1948 års riksdag medgivit

Kungl. Maj :t att inom ramen för den för varje budgetår medgivna

bidragstilldelningen av ifrågavarande anslag årligen disponera ett belopp av

20 000 kronor för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag.

Styrelsen har förutsatt, att detta medgivande tillika skulle omfatta

åtgärder, som oberoende av visst företag avse att gagna torrläggningsverksamheten

i dess helhet.

Departementschefen har anfört:

»I nuvarande läge kan jag icke förorda någon höjning av bidragstilldelningen

från avdikningsanslaget utan anser, att denna för nästa budgetår

bör bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår eller

4 000 000 kronor. I anslutning härtill torde även medelsanvisningen under

anslaget böra bibehållas vid oförändrat belopp av 3 600 000 kronor.

Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde från det belopp

av 20 000 kronor, som Kungl. Maj:t äger att — inom ramen för den varje

budgetår medgivna bidragstilldelningen av ifrågavarande anslag -— årligen

disponera för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag,

jämväl få bestridas kostnader för åtgärder vilka, oberoende av visst

företag, avse att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet.»

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

75

Utskottet. Såsom i ärendet framhållits är det angeläget, att ansökningar

om statsbidrag för ifrågavarande ändamål kunna avgöras utan större dröjsmål.

Ehuru det ur denna synpunkt är önskvärt att bidragstilldelningen och

medelsanvisningen fastställas till sådana belopp att de påtalade olägenheterna

avhjälpas, finner utskottet sig dock med hänsyn till det nuvarande

statsfinansiella läget icke kunna förorda någon höjning därav. På grund

av vad sålunda anförts och då utskottet ej heller i övrigt har något att

erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 123

och II: 147,

1) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000

kronor;

2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000

kronor.

93:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.

Under punkten 109 (s. 159—160) har departementschefen anmält,

att någon medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1949/50

icke torde vara erforderlig på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet

velat för riksdagen

omförmäla.

94:o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. Under

punkten 111 (s. 160—161) har departementschefen anmält, att någon

medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1949/50 icke torde vara

erforderlig på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet velat för

riksdagen

omförmäla.

95 :o) Arrendenämnder. Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 112 (s. 161) — innebärande medelsanvisning med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

96 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 113 (s. 161) — innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I. Fiskeriväsendet.

97 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Under punkten

114 (s. 162—172) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att -—- förutom

att medgiva ändringar i personalförteckningen för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök och godkänna ändrad avlöningsstat — för nästa

budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 610 400 kronor, vilket innebär en

ökning med 6 800 kronor jämfört med innevarande budgetårs anslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 169 av herrar Arrhén och Gustavson samt 11:210, likalydande, av

herr Staxäng m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig för att

undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket samt undersöknings-

och försöksanstalten för havsfisket i fortsättningen skulle benämnas

respektive isötvattensfiskelaboratoriet och havsfiskelaboratoriet samt att enklare

och klarare benämningar jämväl i övrigt skulle övervägas för institutionerna

inom fiskeristyrelsens verksamhetsområde; ävensom

2) I: 168 av herr Hällgren och II: 211, likalydande, av herrar Skoglund i

Umeå och Levin, vari hemställts att riksdagen måtte besluta att dels indraga

en i fiskeristyrelsens personalförteckning upptagen byråinspektörstjänst i

27 lönegraden, dels ock i personalförteckningen uppföra en laboratorstjänst

för ostkustfisket i lönegrad Ca 29.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök omfattar förutom själva styrelsen,

bestående av tre byråer och en tillsynsavdelning med undersökningsIaboratorium,

en undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket, en

undersöknings- och försöksanstalt för havsfisket samt vidare statens undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (Skagerak) ävensom

statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen (Eystrasalt).

I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har fiskeristyrelsen med statens

fiskeriförsök hemställt om ett med 53 950 kronor till 657 550 kronor förhöjt

avlöningsanslag för nästa budgetår. Av det sålunda beräknade medelsbehovet

hänföra sig 304 500 kronor till fiskeristyrelsen, 69 600 kronor till undersöknings-

och försöksanstalten för sötvattensfisket, 126 600 kronor till undersöknings-

och försöksanstalten för havsfisket, 135 450 kronor till statens

undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov samt 21 400 kronor

till statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

Styrelsen bär bland annat hemställt, att en laboratorstjänst i lönegrad

Ca 29 för ostkustfisket måtte inrättas.

Härutinnan har styrelsen till en början erinrat om att de arbetsuppgifter

som tidigare åvilat laboratorn för östersjöfisket, vilken tjänst indragits den

1 juli 1948, numera ålåge byråinspektören på byrån för saltvattensfisket.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

77

Denna förening av byråinspektörs- och undersökningsgöromål hade visat sig

behäftad med stora olägenheter för arbetet inom styrelsen. Sålunda hade

den ifrågavarande byråinspektören alltsedan sistnämnda dag oavbrutet måst

ägna sig åt undersökningsarbeten ombord å fartyget Eystrasalt. Med hänsyn

till den intensifiering av undersökningsarbetet inom östersjöområdet,

som påkallades av fiskarenas organisationer och som styrelsen funne nödvändig,

måste man räkna med att byråinspektören i fråga helt komme att

tagas i anspråk för dessa göromål. Detta bortfall av den vid sidan av byråns

chef ende rutinerade befattningshavaren å byrån innebure givetvis en avsevärd

försvagning av styrelsens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter

och motiverade enligt styrelsens uppfattning inrättande av den föreslagna

laboratorstjänsten.

Styrelsen bär vidare bland annat föreslagit att för fiskeriassistenterna och

fiskeriaspiranterna hos styrelsen måtte fastställas en befordringsgång av i

huvudsak samma innebörd som den, vilken redan tillämpas för vetenskapligt

utbildade assistenter vid statens bakteriologiska, rättskemiska och farmaceutiska

laboratorier samt vid statens institut för folkhälsan, d. v. s. från

Cf 22 till Ce 27.

Styrelsen har beträffande fartyget Skagerak föreslagit, att tjänsten såsom

trålmästare i Ce 15, vilken intill utgången av år 1948 uppehållits av en

överårig befattningshavare, skulle sammanföras med en nu kollektivavtalsavlönad

båtsmanstjänst till en trålmästartjänst i lönegrad Ce 13. Sammanförandet

har motiverats med att därigenom en rationellare arbetsfördelning

skulle vinnas. Styrelsen har vidare förordat en föreslagen utökning av den

kollektivavtalsavlönade personalen med ytterligare en förste motorman och

ett stewardbiträde, vilket förslag föredragande statsrådet enligt uttalande

i prop. nr 49/1948 då icke ansett sig kunna biträda.

Vad angår fartyget Eystrasalt har styrelsen föreslagit en höjning med 750

kronor av fartygets avlöningsanslag för att i någon mån kunna tillmötesgå

ett särskilt av fiskarena på ostkusten uttalat önskemål, att fartyget

måtte hållas i gång längre tid av året än nio och en halv månader. Med de

föreslagna ökningarna skulle fartyget enligt styrelsens beräkningar kunna

hållas bemannat i tio månader.

I skrivelse den 24 november 1948 har styrelsen hemställt, att den för undersöknings-

och försöksanstalten för havsfisket för nästa budgetår avsedda

arvodesposten måtte uppräknas med 4 000 kronor till 14 400 kronor för

bestridande av halva årsarvodet till en instrumentmakare. Återstoden av

arvodet avsåges skola bestridas av oceanografiska institutet i Göteborg.

Remissutlåtande över styrelsens anslagsäskande har avgivits — förutom

av statens lönenämnd — av statskontoret, som i huvudsak avstyrkt styrelsens

förslag.

Departementschefen har bland annat anfört i ärendet:

»Den organisation av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, som nu

gäller, genomfördes den 1 juli 1948. Redan med hänsyn till att några tillföll

it liga erfarenheter rörande den nya organisationen ännu ej vunits, anser

jag i likhet med statskontoret, att annan ändring av den för styrelsen fast
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ställda personalförteckningen icke nu bör ifrågakomma än att ordinarie

kontorsbiträdestjänster inrättas enligt grunderna för befordringsgången för

kontorspersonal. Sålunda bör ett kontorsbiträde i Ce 8 vid vardera av tillsynsavdelningen

samt undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket

överföras å ordinarie stat.

Frågan om fastställande av ny befordringsgång för fiskeriassistenterna

och aspiranterna synes ej nu böra prövas. Vid sådant förhållande bör ej

heller assistenten å tillsynsavdelningen nu uppflyttas i högre lönegrad.

Mot förslaget att utbyta den nuvarande trålmästartjänsten i Ce 15 å fartyget

Skagerak mot en liknande befattning i Ce 13 har jag intet att erinra.

Däremot kan jag icke biträda framställningen om utökning av besättningen

å fartyget med en motorman och ett stewardbiträde. Då jag i likhet med

fiskeristyrelsen anser, att fartyget Eystrasalt om möjligt bör hållas i gång

något längre tid om året än som nu är fallet, tillstyrker jag att fartygets

avlöningsanslag uppräknas med de för ändamålet av styrelsen beräknade

beloppen.

Förslaget att beräkna medel till halva avlöningskostnaden för en instrumentmakare,

vilken undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket

skulle dela med oceanografiska institutet, kan jag biträda. Då anstalten får

tillgång till denna arbetskraft, bör det emellertid bliva möjligt att inbespara

icke obetydliga belopp, som eljest skolat användas till kostnader för reparationer

å instrument m. in. Jag anser därför den i omkostnadsstaten för

anstalten upptagna delposten övriga utgifter: instrument- och laboratoriekostnader

kunna minskas med ett mot ifrågavarande avlöningskostnader

svarande belopp.»

Kungl. Maj :ts förslag jämte automatiska förändringar skulle medföra,

att i personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

antalet kontorsbiträdestjänster skulle ökas med två samt beträffande själva

styrelsen ordinarieposten uppräknas med 5 600 kronor och icke-ordinarieposten

minskas med 8 600 kronor. För undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket skulle ordinarieposten ökas med 900 kronor och

icke-ordinarieposten med 500 kronor. Beträffande undersöknings- och försöksanstalten

för havsfisket skulle ordinarieposten ökas med 5 100 kronor

och icke-ordinarieposten minskas med 1 100 kronor. I fråga om statens undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov skulle icke-ordinarieposten

ökas med 3 600 kronor samt beträffande statens undersökningsfartyg

för fiskeriadministrationen icke-ordinarieposten och posten särskilda

löneförmåner höjas med i avrundade tal 700 resp. 100 kronor.

Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet att närmare erfarenhet

av den nuvarande organisationen bör avvaktas, innan ändringar däri

vidtagas utöver vad som föranledes av den reglerade befordringsgången.

Ehuru de skäl, som anförts för inrättandet av en laboratorsbefattning i

lönegrad 29 för ostkustfisket, äro beaktansvärda, anser sig utskottet därför

icke för närvarande kunna biträda förslaget därom. Utskottet förutsätter

härvid, att Kungl. Maj :t, därest den nuvarande anordningen rörande ost
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

79

kustfisket skulle visa sig mindre lämplig, för budgetåret 1950/51 inkommer

med de förslag, vartill erfarenheterna under nästa budgetår kunna giva

anledning.

Såsom påpekats i motionerna 1:169 och 11:210 äro de nuvarande benämningarna

å institutionerna inom fiskeristyrelsens område ohanterliga

och det skulle vara önskvärt att en förenkling kunde åstadkommas. Med

hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan riksdagen hade frågan angående

institutionerna till behandling, synes det dock lämpligt att även härutinnan

närmare erfarenhet av den nuvarande organisationens lämplighet

avvaktas, innan någon ändring vidtages.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t

gjorda framställningen, hemställer alltså,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I:

168 och II: 211,

1) medgiva, att i personalförteckningen för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök antalet kontorsbiträdestjänster

ökas med två;

2) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis

................ kronor 60 600

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestäm-

da av Kungl. Maj :t,

förslagsvis.......... »

2 500

3. Avlöningar till icke-or-

dinarie personal, för-

slagsvis ............ »

182 900

4. Ersättningar till sak-

kunniga, förslagsvis »

1 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis

................ » 28 300 kronor 275 300

Undersöknings- och försöksanstalten för

sötvattensfisket.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis

................ kronor 42 400

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

2. Arvode, bestämt av

Kungl. Maj :t ........ kronor 1 100

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal

................ » 18 900

4. Rörligt tillägg, förslags
vis

................ » 7 200 kronor 69 600

Undersöknings- och försöksanstalten för

havsfisket.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis

................ kronor 30 600

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal,

förslagsvis......

4. Rörligt tillägg, förslags
vis

................

» 10 400

> 65 200

* 10 000 kronor 116 200

Statens undersöknings- och bevakningsfartyg

för havsfiskets behov.

1. Avlöningar till icke-ordi
narie

personal, förslagsvis

............ kronor 120 800

2. Rörligt tillägg, förslags
vis

................ » 6 300

3. Särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .... » 750 kronor 127 850

Statens undersökningsfartyg för

fiskeriadministrationen.

1. Arvode, bestämt av

Kungl. Maj :t........ kronor 6 000

2. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal,

förslagsvis...... » 13 900

3. Särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .... » 1 550 kronor 21450

Summa kronor 610 400;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

81

3) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

610 400 kronor;

B. att de likalydande motionerna I; 169 och II: 210 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

98:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under

punkten 115 (s. 172—177) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår anvisa ett med 11 800 kronor till 266 500 kronor förhöjt belopp.

Höjningen hänför sig beträffande själva styrelsen med 2 000 kronor till

posten reseersättningar och med 1 000 kronor till delposten laboratoriekostnader

för tillsynsavdelningen. I fråga om undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket hänför sig ökningen med 600 kronor till posten

reseersättningar, med 400 kronor till posten övriga expenser, med 100

till delposten bibliotek och med 1 000 kronor till laboratoriekostnader, medan

delposten underhåll av byggnader och dammar föreslås minskad med

3 000 kronor. Vad angår undersöknings- och försöksanstalten för havsfisket

föreslås ett engångsbelopp, som för innevarande år uppgår till 300 kronor,

ökat med 300 kronor för anskaffande av en pump, varjämte delposten

övriga utgifter: instrument- och laboratoriekostnader böra minskas med

4 000 kronor på grund av förslaget att under anstaltens avlöningsanslag

beräkna medel till avlönande av en instrumentmakare. I omkostnadsstaten

för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov

föreslås delposterna till proviant samt till bränn- och smörjoljor höjda med

2 000 resp. 7 000 kronor samt delposten undersökningsmateriel med 3 200

kronor. Vad slutligen angår omkostnaderna för statens undersökningsfartyg

för fiskeriadministrationen uppgår ökningen till 1 000 resp. 100 kronor

för posterna till oljor och andra förbrukningsartiklar, varjämte en ny post

å 100 kronor till sjukvård bör upptagas. Det avses, att Kungl. Maj :t i sinom

tid skall fastställa stat för anslagets användning.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 266 500 kronor.

99:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 116 (s. 177—178) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 121 200

kronor.

(i Bihnng till riksdagens protokoll 19i9. in samt. Nr 1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

100:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Under punkten 117 (s. 178

—179) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning med 27 500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört.

»I likhet med fiskeristyrelsen anser jag, att den för reseersättningar avsedda

anslagsposten, 9 400 kronor, bör höjas med hänsyn till den faktiska

medelsåtgången under budgetåret 1947/48. Jag är emellertid icke beredd

att biträda en höjning av nämnda anslagspost med större belopp än 16 000

kronor eller till 25 400 kronor. Därvid torde för fiskmästarnas resor böra

avses 2 500 kronor. Sistnämnda resekostnader synas emellertid, liksom

kostnaderna för fiskmästarnas avlöningar, slutligt böra gäldas av vissa

fiske- och arrendeavgiftsmedel. På samma sätt som i avlöningsstaten torde

därför i omkostnadsstaten för fiskeriintendenterna under rubriken ''Särskilda

uppbördsmedel’ böra upptagas en inkomsttitel ''Bidrag av vissa fiskeoch

arrendeavgiftsmedel’ å belopp motsvarande de beräknade kostnaderna

för fiskmästarnas reseersättningar. Då övriga poster i enlighet med styrelsens

förslag böra upptagas med oförändrade belopp, skulle förevarande

omkostnadsanslag för nästa budgetår behöva uppföras med (14 000 + 16 000

-— 2 500 =) 27 500 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att i sinom

tid fastställa stat för anslagets användning.»

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

27 500 kronor.

101 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 118 (s. 179—180) — innefattande medelsanvisning

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskets befrämjande i de särskilda

orterna för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

102:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten 119 (s.

180—182) har Kungl. Maj :t föreslagit att det för innevarande budgetår anvisade

anslaget, 65 700 kronor, uppräknas till 89 000 kronor.

Departementschefen har efter redogörelse för en framställning av fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök i ärendet anfört:

»Erfarenheterna från exporten av fisk och fiskprodukter under den senaste

tiden giva enligt min mening vid handen, att en viss kontroll över

kvaliteten av de exporterade varorna är nödvändig, om denna export skall

kunna få den omfattning och giva det ekonomiska utbyte, vartill i och för

sig förutsättningar finnas. Frågan om formen för en dylik kontroll är för

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

83

närvarande föremål för övervägande inom jordbruks* och folkhushållningsdepartementen.

Jag är därför ej för dagen beredd att taga ställning till densamma.

Jag vill emellertid här erinra, att Kungl. Maj :t torde äga befogenhet

att i administrativ väg uppställa vissa kvalitetsfordringar vid export

av fisk och fiskprodukter. För den händelse det skulle visa sig erforderligt

att utfärda dylika kvalitetsbestämmelser, torde vissa medel böra stå till

Kungl. Maj :ts förfogande för anordnande av kontroll över bestämmelsernas

efterlevnad. Jag tillstyrker därför fiskeristyrelsens förslag, att för detta ändamål

för nästa budgetår skall anvisas ett belopp av 20 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande användningen av beloppet.

Även i övrigt kan jag godtaga vad fiskeristyrelsen föreslagit under ifrågavarande

punkt.»

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 89 000 kronor.

103 :o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten

120 (s. 182—183) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för befrämjande

av fiske på avlägsna fiskevatten för budgetåret 1949/

50 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.

104 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 121 (s. 183—184) innebär

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp av 360 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 122

av herr Petersson, Emil och II: 143 av herr Jacobsson i Igelsbo in. fl., vari

hemställts att riksdagen måtte besluta att ett anslag på 675 000 kronor av

bensinskattemedel ställes till Kungl. Maj :ts förfogande för restitution till

de fiskare, som förbrukat bensinen.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till

dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt

om ett oförändrat anslag av 360 000 kronor för nästa budgetår. Styrelsen

har därvid meddelat att bensinförbrukningen vid det yrkesmässiga

fisket under de senare åren syntes ha uppgått till omkring 2 000 000 liter

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

per år. Då det vore antagligt, att förbrukningen under budgetåret 1949/50

konime att bliva ungefär lika stor, skulle alltså fiskarena med nuvarande

skattesats, 45 öre per liter varav tilläggsskatt 27 öre, under nämnda budgetår

komma att erlägga sammanlagt minst omkring 900 000 kronor i bensinskatt.

Rörande återbäringen av den sålunda beräknade bensinskatten

har styrelsen anfört bland annat följande.

Enligt fiskeristyrelsens mening har bensinskatten nu nått en sådan höjd

och förhållandena i övrigt utvecklats i sådan riktning, att det kan ifrågasättas,

huruvida icke åtminstone en del av den bensinskatt fiskarena ha att

erlägga bör restitueras direkt till förbrukarna. Å andra sidan har den hittills

tillämpade formen för återbäring av den av fiskarena erlagda bensinskatten

visat sig vara synnerligen gagnelig. Genom bidrag av ifrågavarande

anslag har nämligen organisationsarbetet bland fiskarena kunnat stödjas

och medel ställas till förfogande för anordnande av fiskevård, mindre fiskehamnar

och bryggor, telefonförbindelser m. in. i en utsträckning, som

annars icke varit möjlig. I varje fall synes det emellertid rättvist och billigt,

att fiskerinäringen och dess utövare erhålla kompensation för hela det belopp

som av dem erlagts i bensinskatt. Då emellertid frågan om rätt till

restitution av skatt å bensin, som användes för yrkesmässigt fiske, lärer

bliva föremål för utredning av särskilda sakkunniga, torde fiskeristyrelsen

icke behöva närmare ingå på detta spörsmål. I avvaktan på resultatet av

nämnda utredning vill styrelsen därför endast förorda, att under ifrågavarande

anslagstitel måtte för budgetåret 1949/50 anvisas samma belopp som

för innevarande budgetår eller 360 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Jag torde få erinra om att chefen för finansdepartementet med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1948 tillkallat särskilda sakkunniga

för att utreda frågan om skatterestitution för bensin, som användes

vid jordbrukets drift eller för yrkesmässigt bedrivet fiske. I direktiven

för utredningen har därvid uttalats, att vid utredningen särskilt borde prövas,

huruvida en eventuell restitution borde avse allenast den nu utgående

tilläggsskatten eller huruvida restitutionen borde avse även den ordinarie

bensinskatten. Ifrågavarande utredning synes emellertid icke kunna slutföras

inom sådan tid att därå grundade förslag kunna underställas 1949 års

riksdag. På grund härav torde vid beräkningen av förevarande anslag hänsyn

endast böra tagas till den ordinarie bensinskatten. Jag utgår härvid från

att de sakkuninga komma att framlägga förslag rörande den form, i vilken

fiskarena böra beredas gottgörelse för den tilläggsskatt de kunna komma

att erlägga under nästa budgetår. Då jag icke har något att erinra mot

fiskeristyrelsens beräkning av bensinkonsumtionen vid det yrkesmässiga

fisket under budgetåret 1949/50, torde förevarande anslag för sagda budgetår

böra uppföras med oförändrat belopp av 360 000 kronor.»

Utskottet. Yrkandet i motionerna avser restitution till förbrukarna av tillläggsskatten

å bensin, som använts eller kommer att användas i fisket under

tiden den 1 april 1948—den 30 juni 1949. Ehuru motionernas syfte är

i och för sig beaktansvärt, kan det dock enligt utskottets mening ej anses

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

85

lämpligt att föregripa den av departementschefen omförmälda utredningen.

På grund härav och då utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 122

och II: 143, till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 360 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

105:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 122 (s. 184—185) —

innebärande anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

106:o) Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster. Kungl.

Maj :t har under punkten 123 (s. 185) hemställt, att anslaget måtte för

nästa budgetår uppräknas från 100 kronor till 10 000 kronor.

Departementschefen har härom anfört:

»Jag torde få erinra om att jag i samband med anmälan av förslag till

en med statligt stöd anordnad fiskredskapsförsäkring (prop. 70/1948) uttalade,

att det icke vore möjligt att ens med någorlunda säkerhet beräkna

statens utgifter för bidrag vid försäkringsförluster. Enär verksamheten under

nästa budgetår icke torde hinna nå större omfattning, synes anslaget

för sagda budgetår icke behöva uppföras med högre belopp än 10 000

kronor.»

Utskottet. Biträdande anslagsberäkningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid

försäkringsförluster för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

107:o) Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag m. m. 1 enlighet med

Kungl. Maj :ts under punkten 124 (s. 185—186) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa elt förslagsanslag

av 37 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

108 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts under punkten 125 (s. 186) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budåret

1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret

1949/50 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

109 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkan av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 126 (s. 186—187) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

110:o) Understöd åt fiskare. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under

punkten 127 (s. 187—188) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd

åt fiskare må under budgetåret 1949/50 användas för med

anslaget avsett ändamål.

111 ro) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Utskottet biträder

Kungl. Maj :ts under punkten 128 (s. 188—189) gjorda framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till

fiskare för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret

1949/50 användas för med anslaget avsett ändamål.

112ro) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Under punkten

129 (s. 189—192) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår

till ändamålet anvisa ett anslag av 33 100 kronor, vilket belopp med

7 400 kronor överstiger anslagsanvisningen för löpande budgetår.

För innevarande budgetår har dock en reservation av omkring 6 250 kronor

därjämte varit tillgänglig.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 172

av herr Hällgren och II: 215 av herr Skoglund i Umeå m. fl., vari hemställts

att riksdagen vid prövning av frågan om medelsanvisningen under ifrågavarande

anslag måtte beakta vad i motionerna anförts om nödvändigheten

av en ökad medelsanvisning för ändamålet.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

87

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök liar i sitt anslagsäskande hemställt,

att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med ett till 92 400

kronor förhöjt belopp. Härvid ha för underhåll och drift av fiskefyrar m. in.

beräknats 6 890 eller avrundat 6 900 kronor och för utförande av vissa nya

säkerhetsanordningar 85 500 kronor.

I fråga om medelsbehovet för nyanläggning av vissa säkerhetsanordningar

har fiskeristyrelsen anfört i huvudsak följande.

Västerbottens läns fiskareförbund har anhållit att två fiskefyrar måtte

uppföras vid kusten av Lövångers socken i Västerbottens län, därav den ena

på Kallviksklubben och den andra på Hällgrundsstenen. Lotsstyrelsen har

uppskattat anläggningskostnaderna för fyren på Kallviksklubben till omkring

8 500 kronor och för den å Hällgrundsstenen till omkring 16 000 kronor.

Med hänsyn till det relativt ringa antalet fiskelag i Kräkånger och till

de höga anläggningskostnaderna för fyren å Hällgrundsstenen ävensom till

det förhållandet att det vid Kräkånger redan finnes en om ock ej fullgod

fyrbelysning anser sig fiskeristyrelsen icke nu böra förorda anvisande av

medel för denna fyr. Däremot vill styrelsen tillstyrka, att bidrag lämnas för

anordnande av fyr å Kallviksklubben i enlighet med lotsstyrelsens förslag.

Gävleborgs läns fiskareförbund har anhållit, att åtgärder måtte vidtagas

för anordnande av fiskefyr å Vitörarna* utanför norra delen av Hälsinglands

kust samt för ombyggnad och agafiering av fyren å Prästgrundet utanför Söderhamn.

Av en av lotsstyrelsen utarbetad kostnadsberäkning framgår, att

anläggning av fyren på Vitörarna (Sörskäret) skulle draga en kostnad av

omkring il 000 kronor och ändringen av fyren på Prästgrundet en kostnad

av omkring 12 000 kronor. Fyren på Vitörarna skulle i första hand bliva

till gagn för fiskarena i de stora fiskelägena Sörfjärden, Hårte och Mellanfjärden

men även för de talrika fiskare från andra trakter, som numera

tidvis fiska i denna trakt. Den nuvarande fyren å Prästgrundet är endast

utrustad med en fotogenlanterna. För inrättande av densamma anvisades

år 1937 ett statsbidrag av 300 kronor. Fyren får anses helt otillräcklig för det

numera starkt stegrade behovet av fyrbelysning i detta område. Då såväl

nyanläggningen av fyren å Vitörarna som ändringen av fyren på Prästgrundet

får anses vara till stort allmänt gagn, synes det fiskeristyrelsen skäligt

att dessa arbeten bekostas med allmänna medel.

Tosteberga—Landöns hamnförening, som omfattar fiskarena i de två varandra

närbelägna fiskelägena Tosteberga och Landön vid Kristianstads läns

ostkust, har anhållit att 500 kronor måtte anvisas för ändring av ledsektorerna

å den för den allmänna sjöfarten avsedda fyren Lägerholmen belägen

utanför nämnda fiskelägen i avsikt att underlätta inseglingen till Tosteberga

fiskehamn, vilken nyligen byggts med bidrag av statsmedel. Lotsslyrelsen

har godkänt den ifrågasatta ändringen. Styrelsen har emellertid senare

under hand meddelat fiskeristyrelsen, att ifrågavarande arbete beräknas

draga en kostnad av omkring 1 000 kronor. Fiskeristyrelsen vill förorda, att

delta belopp anvisas för nämnda ändamål.

Blekinge läns havsfiskeförening har hos lotsstyrelsen anhållit om utredning

och kostnadsberäkning rörande förbättring av bland annat fyrbelysningen

vid inseglingarna väster om Hasslö, öster om Tärnö samt öster om

Tjurkö. Lotsstyrelsen har sedermera angivit, hur de önskade förbättringarna

böra ernås ävensom kostnaderna för desamma. Vad angår förbättring

av belysningen vid inseglingen väster om Hasslö har lotsstyrelsen uppgjort

två alternativa förslag. Enligt det första av dessa skulle kostnaden uppgå

till omkring 6 000 kronor och enligt det andra till omkring 12 000 kronor,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

vilket senare förslag av lotsstyrelsen förordas. Detta förslag innebär uppförande

av en ny fyr på skäret Asta. Beträffande farleden öster om Tärnö

skulle enligt lotsstyrelsens förslag anordnas en fyr på Tärnö östra udde

för en beräknad kostnad av omkring 8 000 kronor. Vid farleden öster om

Tjurkö utgöras fyranordningarna nu av två elektriska lanternor på stolpar.

Lotsstyrelsen föreslår, dels att dessa fyrar förses med agaljuslanternor som

reserv att träda i funktion vid strömavbrott å de elektriska ledningarna,

dels att de nuvarande stolparna utbytas mot starkare sådana. Kostnaderna

för dessa arbeten uppskattas till omkring 12 000 kronor. Efter att under

hand ha inhämtat upplysningar från Blekinge läns havsfiskeförening får

fiskeristyrelsen beträffapde ifrågavarande fyrar anföra, att såväl farleden

väster om Hasslö som den öster om Tärnö ur fiskerisynpunkt äro av mycket

stor betydelse, emedan båda dessa farleder användas av talrika fiskebåtar

från de vid och innanför dessa farleder belägna fiskelägena. Med hänsyn

till den livliga trafiken genom dessa farleder måste den nuvarande fyrbelysningen

vid desamma anses otillfredsställande. Fiskeristyrelsen finner

det därför synnerligen önskvärt, att åtgärder vidtagas för en förbättring av

dessa säkerhetsanordningar i enlighet med lotsstyrelsens förslag, varvid

fiskeristyrelsen i likhet med lotsstyrelsen vill förorda det andra av de två

alternativa förslagen beträffande farleden vid Hasslö. Vad beträffar den föreslagna

förbättringen av fyrbelysningen vid Tjurkö synes denna förbättring,

ehuru välbehövlig, dock ej fullt så trängande som den vid Tärnö och

Hasslö. Med hänsyn härtill ävensom till de förhållandevis höga kostnader

denna förbättring skulle medföra, finner fiskeristyrelsen sig icke böra förorda

att medel anvisas för densamma.

Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening har hos lotsstyrelsen anhållit,

bland annat, att fyrar måtte anordnas dels å kumlet Södra Syster

på Väderöfjord utanför Fjällbacka, dels ock å Stora Flatskär vid inloppet

till Rossöhamn. Lotsstyrelsen har efter verkställd utredning anfört att såväl

fyren å Södra Syster som den vid inloppet till Rossöhamn skulle bliva

till stor nytta för fisket ävensom till påtagligt gagn för den allmänna sjöfarten.

Anläggningskostnaderna för fyren å Södra Syster beräknas uppgå

till 18 000 kronor och för den vid inloppet till Rossöhamn till 15 000 kronor.

Med hänsyn till att dessa två fyrar komma att bliva till gagn jämväl för

handelssjöfarten, har lotsstyrelsen förklarat sig villig att övertaga fyrarna

för framtida underhåll och drift. För egen del vill fiskeristyrelsen vitsorda

det stora behovet av dessa fyrar och förordar därför, att medel anvisas

för anordnande av desamma.

För de av fiskeristyrelsen förordade nyanläggningarna skulle erfordras

(8 500 + 11 000 + 12 000 + 1 000 + 12*000 + 8 000 + 18 000 + 15 000

= ) 85 500 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande uttalat, att förevarande anslag icke

borde uppföras med högre belopp än för budgetåret 1948/49.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Jag har intet att erinra mot fiskeristyrelsens förslag till medelsanvisning

till underhåll och drift av fiskefyrar in. in. för nästa budgetår. Jag föreslår

därför, att för detta ändamål beräknas ett belopp av 7 100 kronor.

De av fiskeristyrelsen ifrågasatta nya säkerhetsanordningarna synas

samtliga i och för sig ägnade att bliva till gagn för fiskerinäringen. Med

hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga största möjliga

återhållsamhet i fråga om investeringsverksamheten anser jag mig dock

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

89

icke kunna gå längre än att föreslå, att nya fiskefyrar nästa budgetår skola

få anläggas inom samma kostnadsram, som gällt för innevarande budgetår,

eller 26 000 kronor.

Anslaget torde sålunda för budgetåret 1949/50 böra uppföras med (7 100

+ 26 000 =) 33 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

i sinom tid besluta, till vilka nyanläggningar bidrag skall utgå.

Utskottet. Utskottet anser i likhet med departementschefen att det är nödvändigt

att under nuvarande förhållanden iakttaga stor återhållsamhet i

fråga om investeringsverksamheten. Utskottet delar därför Kungl. Maj :ts

uppfattning att den nu gällande kostnadsramen för nyanläggning av fiskefyrar

bör bestå oförändrad även under nästa budgetår. Då utskottet ej har

något att erinra mot den gjorda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 172

och 11:215, till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartgg

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 33100 kronor.

J. Skogsväsendet.

113:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 130 (s. 192—195) har

Kungl. Maj :t föreslagit — förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar i

personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning till skogsstyrelsens avlöningar med 300 000 kronor,

vilket belopp med 14 000 kronor understiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning

av ordinarieposten med 43 200 kronor på grund av ordinariesättningen

av en byrådirektörs-, en byråinspektörs- och en expeditionsvakttjänst ävensom

nyinrältande av en byråsekreterartjänst samt å andra sidan en minskning

av samma post med 15 900 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar

in. m. Icke-ordinarieposten har beräknats höjd med 2 000 kronor

för löneklassförändringar samt minskad med 33 000 kronor på grund

av den föreslagna ordinariesättningen och med 9 100 på grund av indragning

av eu amanuenstjänst i samband med nyinrättandet av byråsekreterartjänsten.

Posten rörligt tillägg avses skola sänkas med 1 200 kronor.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva att Kungl. Maj:t må vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för skogsstyrelsen, som föranledas av

förenämnda förslag om överförande å ordinarie stat av en

byrådirektörstjänst, en byråinspektörstjänst och en expedi
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

tionsvaktstjänst samt inrättande av en ordinarie byråsekreterartjänst;
2)

godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 114 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, för
slagsvis

........................... » 21500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 134 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 29 600

Summa kronor 300 000;

3) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

114:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 131

(s. 195 196) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet an
visa

ett med 2 700 kronor till 70 600 kronor uppräknat anslag. Ökningen beror

på att posten sjukvård in. m. höjts med 400 kronor samt att posten övliga

expenser tillförts tillhopa 2 300 kronor för anskaffande av en ny stencileringsapparat

och täckande av ökade utgifter för telefon.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 70 600 kronor.

H5:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 132 (s.

196—201) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen och godkänna ändrad

avlöningsstat för skogshögskolan — anslagsanvisning till avlöningar med

499 000 kronor, vilket belopp med 133 100 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden

mellan utgiftsökningar om sammanlagt 176 500 kronor och utgiftsminskningar

om tillhopa 43 400 kronor.

I enlighet med 1948 års riksdags beslut (prop. nr 177; r. skr. 266) skall

viss utbyggnad ske av skogshögskolans personal, innebärande bland annat,

att den för närvarande vakanta professuren i skogsteknologi omändras till

professur i virkeslära och den nuvarande laboratorsbefattningen i skogs
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

91

zoologi ombildas till en professur i skogszoologi med viltvård. Därjämte skall

en laboratorsbefattning i lönegrad Ca 29 inrättas vid avdelningen för skogsskötsel.

Dessa tjänster medföra ett ökat medelsbehov av (15 500 + 15 500 -f13

200 =) 44 200 kronor.

Departementschefen har efter redogörelse för styrelsens för skogshögskolan

och statens skogsforskningsinstitut anlagsäskande beträffande avlöningsstat

för skogshögskolan anfört i huvudsak följande.

»Vad angår förstärkning av skogshögskolans assistentpersonal är det ej

möjligt att biträda en ifrågasatt placering av nära nog hela assistentpersonalen

såsom förste assistenter i lönegrad Ce 24. En sådan placering kan

endast förordas beträffande en assistentbefattning å vardera av avdelningarna

för skogsekonomi och skogsbotanik. Det synes motiverat, att vissa kompetenskrav

uppställas för skogshögskolans förste assistentbefattningar. Föi

erhållande av sådan befattning bör föreskrivas, att vederbörande har jägmästarexamen

och två års praktik efter examen eller däremot svarande

andra meriter. Beträffande avdelningarna för virkeslära, skogszoologi med

viltvård, skogsskötsel och skoglig marklära synas dessa avdelningar böra

förses med assistenter med lägre lönegradsplacering. Det torde likaledes

vara erforderligt att vid avdelningen för skogsekonomi förutom den förut

föreslagna försteassistenttjänsten inrätta en assistenttjänst i lägre lönegrad.

Den nuvarande arvodesavlönade assistenttjänsten vid avdelningen för skogsekonomi

kan indragas, därest avdelningen erhåller här föreslagna tjänster

å icke-ordinarie stat.

Vad angår lönegradsplaceringen för här senast behandlade assistenttjänster

kommer i en särskild proposition rörande den fortsatta utbyggnaden av

lantbrukshögskolan, vilken proposition är avsedd att framläggas för årets

riksdag, förslag om att motsvarande tjänster vid lantbrukshögskolan skola

placeras i lönegrad Cg 17. Med hänsyn till de avlöningsförmåner, som erbjudas

nyexaminerade jägmästare på andra håll inom förvaltningen, synas

dock ifrågavarande assistenter vid skogshögskolan böra placeras i lönegrad

Cg 20. I likhet med vad som gäller vid lantbrukshögskolan bör studerande,

som ej avlagt examen men som förordnas till assistent, endast uppbära arvode

om 6 900 kronor per år. Medel torde böra beräknas för samtliga av styrelsen

föreslagna amanuenser, nämligen en förste amanuens med arvode

av 3 000 kronor och sju tredje amanuenser med arvode av 1 200 kronor för

år. Därigenom skulle samtliga avdelningar förses med en hjälpkraft av detta

slag.

Beträffande biträdespersonalen förordas, att medel beräknas for dels ett

laboratoriebiträde vid avdelningen för skogsbotanik, dels ett räknebiträde

vid avdelningen för skogsekonomi, dels ock ett skrivbiträde vid högskolans

kansli. I avvaktan på eu allmän reglering av laboratoriebiträdespersonalens

löneställning torde det dock icke vara lämpligt, att såsom styrelsen föreslagit

placera den bär ifrågavarande laboratoriebiträdestjänsten såsom ordinarie

i lönegrad 11. För samtliga här ifrågavarande biträdestjänster synes

tills vidare medel böra beräknas efter lönegrad Cf 4.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Särskilda medel för sakkunnigarvoden torde, i överensstämmelse med

vad som anförts beträffande motsvarande äskanden för veterinärhögskolan,

ej böra beräknas för skogshögskolan.

Mot styrelsens förslag att arvodet till en speciallärare i skoglig arbetslära

överföres till en sådan i maskin- och redskapslära synes icke vara något att

erinra.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för skogshögskolan

må vidtagas de ändringar, som föranledas av inrättandet

enligt beslut av 1948 års riksdag av en ny professorstjänst

och en ordinarie laboratorstjänst, varvid en extra ordinarie

laboratorstjänst utgår;

2) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 182 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 67 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 204 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 44 700

Summa kronor 499 000;

3) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 499 000 kronor.

116:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 133 (s. 201—203)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 142 800 kronor,

vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anslag med 26 400 kronor.

Ökningen föranledes av — förutom kostnadsstegringar för resor och

städning — att medel beräknats för assistenternas deltagande i studieresor

såsom biträden åt institutionsföreståndarna samt att ett belopp av 9 000

kronor upptagits för vissa trängande reparationsarbeten vid högskolans förläggningsbyggnader

i Bjurfors.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 142 800 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

93

117:0) Skogshögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 134 (s. 203—204) innebär en med 26 800 kronor till 27 300 kronor

ökad anslagsanvisning.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Till fullföljande av den upprustning av skogshögskolan, som inleddes

genom de vid 1948 års riksdag fattade principbesluten om organisationen

av högskolans institutioner och inrättande av vissa nya vetenskapliga befattningar

har jag tidigare förordat en utökning av assistent- och amanuenspersonalen.

Om högskolans institutioner skola kunna utnyttja sina personella

resurser för de forsknings- och undervisningsuppgifter, som äro avsedda

att tillgodoses genom upprustningsprogrammet, synes det oundgängligt,

att samtidigt med personalorganisationens utbyggnad erforderliga materielanslag

ställas till institutionernas förfogande. Jag finner det därför

angeläget att såsom högskolestyrelsen i anslutning till högskoleutredningens

förslag hemställt årliga anslag till de olika institutionerna uppföras

under förevarande anslagspost. Jag har icke heller något att erinra mot det

belopp av sammanlagt 26 000 kronor, som styrelsen ifrågasatt för ändamålet.

Jag torde därvid få erinra att detta belopp ligger avsevärt lägre än vad

högskoleutredningen ansett sig böra beräkna. Jag vill även tillstyrka, att

under förevarande anslag uppföras dels ett belopp av 1 000 kronor för fria

föreläsningar, dels ock ett belopp av 300 kronor till understödjande av studentkårens

praktikantutbyte med andra nordiska länder.»

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 27 300

kronor.

118:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 135 (s. 204—205) —

innebärande en på grund av kostnadsstegringar med 5 500 kronor höjd anslagsanvisning

för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.

119:o) Skogshögskolan: Stipendier. Under denna anslagspunkt, nr 136 (s.

205), har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 23 000 kronor, vilket belopp

med 8 000 kronor överstiger innevarande budgetårs anslag. Ökningen

sammanhänger med att 1948 års riksdag beslutat att vid skogshögskolan

skola finnas tio penningstipendier å 800 kronor för ordinarie studerande

och fyra licentiatstipendier å 2 500 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

120:o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 137 (s.

205—206) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 69 000 kronor, vilket

med 68 000 kronor överstiger nu gällande anslagsanvisning.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att till inredning och utrustning skulle för budgetåret 1949/50 anvisas

276 000 kronor.

Departementschefen har anfört:

»Högskolestyrelsen synes vid beräknandet av medelsbehoven under förevarande

anslag ha förutsatt, att väsentligt mera omfattande byggnadsarbeten

skulle komma till stånd än vad som under rådande förhållanden torde

vara möjligt att genomföra. Man synes sålunda endast böra räkna med att

genom ändringsarbeten i högskolans huvudbyggnad i Stockholm bereda dels

arbetsrum för sex nya tjänstemän, dels vissa laboratorielokaler. Under dessa

förhållanden anser jag det tillräckligt, därest under detta anslag anvisas

dels ett belopp av 20 000 kronor, avsett för såväl underhåll som inköp av

möbler m. m. till nya tjänsterum, dels ett belopp av 49 000 kronor till inredning

m. m. av föreslagna nya laboratorielokaler för avdelningarna för

skogsbotanik och skoglig marklära.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 69 000 kronor.

121 :o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj :t har

under punkten 138 (s. 206—207) hemställt att för nästa budgetår måtte till

ändamålet anvisas ett anslag av 50 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har erinrat

om att 1946 års högskoleutredning såsom ett led i upprustningsprogrammet

föreslagit, att engångsanslag skulle lämnas för att täcka mera angelägna

behov, som blivit eftersatta till följd av den under kristiden iakttagna

återhållsamheten med anslag till forskning och undervisning. För

skogshögskolans del hade utredningen beräknat sammanlagt 121 000 kronor

för sådant ändamål. Styrelsen har emellertid ansett, att anslaget utan större

olägenhet kunde fördelas på två å tre år, varigenom även en bättre planering

för medlens användning kunde ske. För budgetåret 1949/50 har styrelsen

ansett sig endast böra föreslå ett belopp av 66 600 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

95

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Jag är väl medveten om angelägenheten av att tidigare eftersatta behov

i viss utsträckning tillgodoses genom anslag av förevarande slag. Jag finner

det dock ur ekonomiska och finansiella synpunkter välbetänkt att såsom

högskolestyrelsen föreslår fördela anslagsäskandena på flera år. Detta förfaringssätt

står helt i överensstämmelse med uttalandet i propositionen nr

177 vid 1948 års riksdag, att upprustningen borde genomföras successivt.

Enligt min mening böra emellertid för budgetåret 1949/50 något lägre belopp

kunna beräknas till ifrågavarande ändamål än vad styrelsen föreslagit.

För att giva institutionerna avsedda arbetsmöjligheter torde å andra sidan

under första året för upprustningsprogrammets genomförande jämförelsevis

högre belopp erfordras än under följande år. Jag anser mig därför icke

kunna förorda större nedskärning av förevarande anslag för budgetåret

1949/50 än till 50 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

efter hörande av högskolestyrelsen fördela anslaget å de olika institutionerna.

»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas

upprustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

122 :o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning

under punkten 139 (s. 207) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola — anslagsanvisning

till avlöningar med 42 700 kronor, vilket belopp med 600 kronor

understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Minskningen

är föranledd av beräknad löneklassförändring.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj :t ............ kronor 3 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 35 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 200

Summa kronor 42 700;

2) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 42 700 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

123:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 140 (s.

208—209) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 4 500 kronor till

17 900 kronor ökad anslagsanvisning. Höjningen hänför sig med 1 000 kronor

till reseersättningar och med 3 500 kronor till underhåll av byggnader.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

17 900 kronor.

124:o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 141 (s. 209) -— innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 kronor.

125:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Under punkten 142 (s.

208) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 2 800 kronor till täckande

av uppkomna och från domänfonden ersatta merkostnader för vissa förbättringsarbeten,

till vilkas utförande medel anvisats under det för budgetåret

1946/47 upptagna reservationsanslaget till byggnadsarbeten vid skogsmästarskolan.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

2 800 kronor.

126:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 143 (s. 210—214) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen för statens

skogsforskningsinstitut och godkänna ändrad avlöningsstat för institutet —

anslagsanvisning till avlöningar med 798 500 kronor, vilket belopp med

111 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut bär i

sitt anslagsäskande hemställt, att skogsforskningsinstitutets avlöningsanslag

för budgetåret 1949/50 måtte uppföras med ett med 131 500 kronor till

819 000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har i ärendet framhållit att det inte torde finnas anledning

att göra någon erinran mot de anslagsäskanden, som avse de utav

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

67

1948 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag beslutade nya tjänsterna

vid skogsforskningsinstitutet. Inrättandet av ifrågavarande befattningar

och därmed förenade förändringar av skogsforskningsinstitutets organisation

förutsatte även vissa förstärkningar av assistent- och biträdespersonalen.

Efter närmare redogörelse för de förändringar rörande personalen departementschefen

förordade, har han anfört följande i fråga om utformningen

av avlöningsstaten.

»Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän synes böra höjas med

31 000 kronor på grund av att två avdelningsföreståndartjänster i lönegrad

Ca 33 tillkomma och med 1 500 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar.

Då å andra sidan posten torde kunna minskas med 7 400 kronor

med hänsyn till att en tjänst som första laboratoriebiträde i lönegrad Ca 15

icke kommer att uppehållas och med 5 300 kronor till följd av att medel icke

beräknas för en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8, skulle densamma behöva

upptagas med (212 600 -j- 31 000 -f- 1 500 — 7 400 — 5 300 =) 232 400

kronor. Posten arvoden till tillfälliga biträden bör upptagas med oförändrat

belopp av 100 kronor. Under icke-ordinarieposten föranleda de beslutade två

försöksledaretjänsterna i lönegrad Ce 29 en uppräkning med 26 400 kronor.

Vidare medföra förslagen att inrätta tre assistenttjänster i lönegrad Ce 24,

två skogsbiträdestjänster i Ce 13 och en tjänst som första laboratoriebiträde

i samma lönegrad samt att beräkna medel för en amanuens och tre skrivbiträden

ävensom att ombilda en byråsekreterartjänst till en tjänst som

förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 en ökning av medelsbehovet med

(30 700 + 12 200 + 6 100 + 8 100 + 11 400 + 600 =) 69 100 kronor. Därjämte

bör posten ökas med 5 300 kronor på grund av beräknade lönegradsförändringar

enligt den reglerade befordringsgången samt löneklassuppflyttningar.

Å andra sidan synes posten kunna minskas med 15 000 respektive

7 400 kronor genom indragning av en försöksledartjänst i lönegrad Ce

31 och en kansliskrivartjänst i Ce 15 samt med 1 700 kronor på grund av

att särskilda medel icke beräknas för renskrivning m. in. Icke-ordinarieposten

skulle alltså uppföras med (404 600 -f- 26 400 + 69 100 + 5 300 — 15 000

_ 7 400— 1 700 =) 481 300 kronor. För rörligt tillägg synes slutligen böra

beräknas ett med 14 500 kronor till 84 700 kronor förhöjt belopp. Sammanlagt

skulle alltså för budgetåret 1949/50 under förevarande avlöningsanslag

erfordras en medelsanvisning av (232 400 -f- 100 -f- 481 300 -f- 84 700 =)

798 500 kronor.»

Utskottet. Mot framställningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut

må vidtagas de ändringar, som föranledas

dels av 1948 års riksdags beslut att inrätta två avdelningsföreståndartjänster

i Ca 33 och två försöksledar
7

Ilihang till riksdagens protokoll 190). 10 samt. AV I.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

tjänster i Ce 29, varvid en försöksledartjänst i Ce 31 indrages,

dels av förut omförmälda förslag att inrätta en tjänst

som förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27 och att föra en

första laboratoriebiträdestjänst i Ca 15 å övergångsstat;

2) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 232 400

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

.......................... » 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 481 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 84 700

Summa kronor 798 500;

3) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 798 500

kronor.

127 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 144 (s. 215) — innebärande en ökning

av anslagsanvisningen med 19 000 kronor till följd av ökade omkostnader

för resor, städning och förnödenhetsartiklar — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 169 000 kronor.

128:o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning. Under punkten 145 (s.

215—216) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett särskilt anslag av 66 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet påpekat att genomförandet av utbyggnadsplanen

för skogsforskningsinstitutet ofrånkomligen torde fordra även

vissa utrustningsanslag för de nyinrättade avdelningarna. Liksom i fråga

om motsvarande anslag vid skogshögskolan och andra högskolor torde emellertid

även här nyanskaffning av apparatur in. m. böra begränsas till vad

som kan anses mest angeläget och, där så vore möjligt, fördelas på flera år.

Till utrustning av den ännu icke organiserade avdelningen för arbetslära

för nästa budgetår borde sålunda anvisas 20 000 kronor. För den genetiska

avdelningen torde böra avses 40 000 kronor. För anskaffning av möbler för

nya befattningshavare borde beräknas 6 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

99

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 66 000 kronor.

129:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Kungl.

Maj:t har under punkten 146 (s. 216—218) föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 162 000 kronor, vilket belopp

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 24 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 180

av herr Pålsson m. fl. och II: 219 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts

att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1949/50 anvisas med ett till

182 000 kronor förhöjt belopp för att medgiva undersökning rörande framställningskostnaderna

för småvirke.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Stgrelsen för skogshögskolan och statens forskningsinstitut har i sitt

anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte uppräknas med 45 900 kronor

till 183 900 kronor. Av ökningen hänföra sig 20 000 kronor till en ifrågasatt

undersökning över framställningskostnaderna för småvirke. Återstoden

motiveras av ökade lönekostnader för tillfällig arbetshjälp.

Statskontoret har i remissyttrande erinrat om att en för budgetåret 1948/

49 begärd ökning av anslaget för särskilda undersökningar lämnats utan

bifall. Ämbetsverket har vidare ifrågasatt, om icke influtna prisutjämningsavgifter

skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet.

Departementschefen bär i ärendet anfört:

»Med hänsyn till de begränsningar av statens utgifter, som måste vidtagas

i nuvarande läge, torde medel icke böra anvisas för nya större undersökningsarbeten,

såvida icke särskilt vägande skäl kunna anföras. Med hänsyn

härtill anser jag, att med de av styrelsen för skogsforskningsinstitutet

ifrågasatta undersökningarna rörande framställningskostnaderna för småvirke

bör anstå tills vidare. Vad angår redan pågående undersökningar vill

jag erinra om att storleken av innevarande budgetårs anslag nödvändiggör

vissa begränsningar av dessa i förhållande till närmast föregående budgetår.

Den ökning av anslaget med ett belopp av 25 900 kronor, som institutets

styrelse föreslagit för ifrågavarande undersökningar, avser att möjliggöra en

verksamhet av ungefär samma omfattning som under budgetåret 1946/47.

För att upprätthålla en undersökningsverksamhet av samma omfattning

som under innevarande budgetår torde en ökning av omkring 12 000 kronor

erfordras. Med hänsyn till alt undersökningarna synas ha betydelse för

landets råvaruförsörjning med trä anser jag att de icke böra inskränkas

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

mer än som redan skett. Jag vill därför förorda, att anslaget uppräknas med

sistnämnda belopp. Med hänsyn till institutets uppgifter vid tillämpning av

den nya skogsvårdslagen fordras särskilda medel för rådgivnings- och upplysningsverksamheten

beträffande skadeinsekter. Jag vill därför förorda att

ett belopp av 12 000 kronor anvisas för entomologiska prognosundersökningar.

Medlen synas tills vidare lämpligen kunna upptagas under förevavarande

anslag.»

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har av skogsforskningsinstitutet

utförts viss förberedande utredning rörande framställningskostnaderna för

olika småvirkessortiment. För att komplettera denna utredning måste emellertid

igångsättas en särskild undersökningsverksamhet, för vilken 20 000

kronor beräknas för budgetåret 1949/50.

Ehuru utskottet är väl medvetet om att det statsfinansiella läget tvingar

till den största återhållsamhet, finner utskottet ifrågavarande undersökningar

vara av sådan betydelse, att medel om möjligt likväl böra ställas till förfogande.

Detta anslag torde emellertid ej böra belastas med någon kostnadsökning

härför. Hinder torde däremot ej böra möta mot att Kungl. Maj :t av

de belopp av prisutjämningsavgifterna, som ej äro bundna vid vissa ändamål,

disponerar medel för undersökningarna. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 180

och II: 219, till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda

undersökningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 162 000 kronor.

130 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.

Under punkten 147 (s. 218) har Kungl. Maj:t hemställt om

anslagsanvisning för ändamålet med 190 000 kronor, vilket belopp överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 25 000 kronor.

Uppräkningen har föreslagits för att möjliggöra att med de med anslaget

avsedda verksamheterna skola kunna bibehållas vid nuvarande omfattning.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Riksskogstaxering och avnerkningsstatistik för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

131 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I enlighet

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 148 (s. 218—219) — innefattande

en medelsanvisning med ett med 5 000 kronor förhöjt belopp för

att möjliggöra att den med anslaget avsedda verksamheten skall kunna bibehållas

i nuvarande omfattning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Skogs produktforskning för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

101

132:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens skogsskolor m. m. Under anslagsrubriken Ersättning till statens domäners

fond för utgifter för statens skogsskolor in. in. anvisades å riksstalen

för budgetåret 1947/48 ett förslagsanslag av 284 000 kronor. Nettoutgiften

under anslaget var för samma budgetår 268 517 kronor. Genom beslut av

1948 års riksdag (IX H. T. p. 133; r. skr. nr 9) uppdelades anslaget i ett förslagsanslag,

benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

avlöningar vid statens skogsskolor in. in., samt ett reservationsanslag, benämt

Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor.

Kungl. Maj :t har under punkten 149 (s. 219—226) föreslagit riksdagen

att till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 209 000

kronor, vilket belopp överstiger motsvarande anslagsanvisning för innevarande

budgetår med 6 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177

av herr Grym och II: 222 av herr Fröderberg, vari hemställts att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om en allsidig utredning beträffande förbättrad

utbildning vid statens skogsskolor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Under punkten 149 har till en början redogjorts för de förslag till omläggning

av den förberedande skogsundervisningen, som år 1947 framlagts dels

av domänstyrelsen och skogsstyrelsen angående inrättande av nya statliga

skogsskolor in. in., dels ock av domänstyrelsen rörande omorganisation av

statens kolarskola. Vidare har under punkten återgivits det väsentligaste i

de över förslagen avgivna remissyttrandena.

Enligt förslaget rörande nya skogsskolor in. in. borde en ny statlig

skogsskola inrättas i Älvsbyn i Norrbottens län.

Ur domänstyrelsens förslag till omorganisation av k o 1 a r s k o1

a n må här återgivas följande.

Genom domänstyrelsens försorg skall anordnas en praktikkurs, lämpligen

benämnd statens förberedande skogskurs, med en utbildningstid av omkring

fyra månader och med genomgående praktisk undervisning med tyngdpunkten

på de skogstekniska arbetena. Enligt en närmare specificerad undervisningsplan

bör kursen omfatta 840 undervisningstimmar, varav 90 procent

för praktiska arbeten och övningar samt 10 procent för teoretisk undervisning

in. in. Elevantalet bör uppgå till cirka 200 per år. För att detta

antal skall kunna uppnås, har domänstyrelsen räknat med att två kurser

med högst 32 elever i varje skola anordnas varje år vid tre förläggningar,

varav en såsom hittills i Skinnskatteberg samt eu i Norrland och en i södra

Sverige.

För inträde vid kursen skall enligt förslaget fordras — utöver nu för

kolarskola gällande inträdesfordringar — sex månaders skogspraktik. Denna

fordran har ansetts böra upprätthållas för såväl sökande till skogshögskolan

som för sökande till skogsskola. Vidare har ifrågasatts, att med hänsyn

till den effektivisering av den praktiska utbildningen, som vunnes med den

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

föreslagna ombildningen av kolarskolan, den sammanlagda praktiska förutbildningen

till skogsskolorna, som nu omfattar allmän praktik under två

år och kolarskola två månader, skulle minskas till minst 24 månader, varav

allmän praktik under 20 månader och förberedande skogskurs fyra månader.

Av förslaget betingade ändringar i inträdesfordringarna för skogshögskolan

ha förutsatts skola prövas i annan ordning.

De nuvarande stipendierna vid kolarskolan å 40 kronor har domänstyrelsen

ansett böra utgå. I stället skulle eleverna erhålla ersättning för utfört

arbete enligt gängse arbetspriser, vilken ersättning beräknas täcka utgifterna

för uppehälle och undervisningsmateriel vid kursen.

1948 års riksdag (prop. nr 177; r. skr. nr 266) har beslutat att, såvitt avser

inträdesfordringarna till skogshögskolan, den nuvarande två månaders

kursen vid kolarskolan skall ersättas av en av staten inrättad fyra månaders

skogskurs av mera allsidig art. Vidare har vid samma riksdag beslutats,

att fordringarna i fråga om förpraktikens längd skola bibehållas med endast

den ändringen, att däri skall ingå nyssnämnda skogskurs i stället för kolarskolan.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 6 augusti 1948 medgivit, att den

första intagningen vid skogshögskolan av studerande, som skola följa den

sålunda antagna nya undervisningsordningen, må ske först den 1 juli 1950.

I sitt anslagsäskande har domänstyrelsen hemställt, att till ersättning till

statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor

m. m. måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett förslagsanslag av 216 400 kronor.

Härvid har styrelsen tillstyrkt en framställning från yrkeslärarna vid

statens skogsskolor om att dessa måtte bliva placerade i lönegrad Ca 21 från

och med nästa budgetår. Vidare har styrelsen föreslagit dels att för anordnande

av en statens förberedande skogskurs måtte anvisas ett förslagsanslag

av 18 000 kronor, dels att till byggnadsarbeten för iordningställande av

förläggningar för sådan kurs skulle anvisas ett reservationsanslag av 450 000

kronor.

Departementschefen har efter redogörelse för doinänstyrelscns framställning

i ärendet anfört:

»Jag torde få erinra om att skogsstyrelsens och domänstyrelsens förenämnda

förslag om inrättande av en ny statlig skogsskola anmälts för riksdagen

redan av min företrädare i ämbetet (IX H. T. 1948, p. 135). Därvid uttalade

denne, att situationen på byggnadsmarknaden lade hinder i vägen för förslagets

förverkligande, då detsamma förutsatte omfattande byggnadsarbeten.

De ökade utbildningsmöjligheter vid skogsskolorna, som vore nödvändiga

under de närmaste åren, borde därför åstadkommas genom anordnande av

provisoriska skogsskolekurser. Häremot framställdes icke någon erinran

från riksdagens sida, och i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan anvisades

erforderliga medel för en provisorisk skogsskolekurs under 1948—1949.

Dessa synpunkter äga alltjämt giltighet. Förslaget torde alltså ännu ej kunna

förverkligas. I stället bör även under 1949—1950 anordnas en provisorisk

skogsskolekurs. Till frågan om anvisande av medel för detta ändamål

torde jag få återkomma under en följande anslagspunkt.

Vad härefter angår medelsanvisningen under förevarande anslag till

skogsskolorna för år 1949 kan jag tillstyrka, att posten avlöningar upp
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

.Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

103

räknas med 1 300 kronor för att möjliggöra en höjning av arvodena åt

gårdskarlar och ämneslärare samt med 200 kronor på grund av löneklassförändringar.

Förslaget om uppflyttande i lönegrad av yrkeslärarna vid

skogsskolorna, vilken fråga prövades så sent som vid föregående års riksdag,

kan jag däremot icke biträda. Under posten expenser och underhåll

synes en uppräkning med 2 800 kronor tillräcklig. Mot domänstyrelsens

förslag att posterna rese- och traktamentsersättning samt kostnader för

lokalstyrelser skola upptagas med 400 respektive 300 kronor högre belopp

än för löpande budgetår, har jag slutligen intet att erinra. För avlöningar

in. in. vid statens skogsskolor skulle alltså för nästa budgetår behöva avses

ett belopp av (173 000 + 1 500 + 2 800 + 400 + 300 = ) 178 000 kronor.

För närvarande fordras genomgång av statens kolarskola för inträde såväl

vid skogshögskolan som vid skogsskolorna. Såsom i det föregående anförts

skall emellertid jämlikt beslut av 1948 års riksdag kolarskola såvitt

avser inträde vid skogshögskolan ersättas med en statens förberedande

skogskurs. Däremot innefattade nämnda beslut icke något avgörande rörande

samma spörsmål i fråga om skogsskolorna. Anledning synes emellertid

icke föreligga att i detta hänseende göra någon principiell skillnad mellan

sistnämnda skolor och skogshögskolan. Jag anser sålunda, att genomgång

av en dylik kurs bör uppställas såsom villkor även för inträde vid

skogsskolorna. Givetvis bör en dylik ändring i inträdesfordringarna dock

ej gälla dem, som redan genomgått kolarskola.

Någon anledning att bibehålla kolarskolan såsom utbildningsanstalt för

andra kategorier synes ej föreligga. Denna skola torde alltså böra helt omorganiseras.

Beträffande utformningen av denna omorganisation kan jag i

stort sett ansluta mig till domänstyrelsens förslag. Jag kan dock av kostnadsskäl

icke tillstyrka, att tills vidare mer än en av de av domänstyrelsen

ifrågasatta nya förläggningarna kommer till stånd. Vidare finner jag i likhet

med statskontoret någon ändring beträffande lärarpersonalen icke motiverad

av omorganisationen.

Den nya förläggningen torde böra placeras i övre Norrland.

Domänstyrelsen har föreslagit, att en första kurs skulle hållas vid Skinnskatteberg

med början i augusti år 1949 och att omorganisationen i övrigt

skulle vara helt genomförd från och med år 1950. Det synes emellertid

lämpligast, att verksamheten vid kolarskolan under hela år 1949 får bedrivas

i nu gällande ordning och att samtidigt vidtagas de byggnadsarbeten,

som erfordras för att kolarskolan från och med år 1950 skall ersättas

med en förberedande skogskurs med en förläggning i Skinnskatteberg

och eu förläggning på annan ort.

I anslutning till vad jag nu förordat i fråga om kolarskolan och dess ersättande

med förberedande skogskurs torde följande medelsanvisningar erfordras.

För upprätthållande av verksamheten vid kolarskolan under år 1949

i nuvarande omfattning torde under ifrågavarande anslag böra beräknas ett

belopp av 31 000 kronor. Vidare böra medel nu äskas till de byggnadsarbeten,

som erfordras för omorganisationen. Dessa äro dels omändring och

komplettering av kolarskolans hittillsvarande lokaler vid Skinnskatte
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

berg, dels anordnande av en ny förläggning. Kostnaderna härför ha av

domänstyrelsen numera uppskattats till 85 000 respektive 182 500 kronor.

Dessa beräkningar synas böra godtagas. Jag förordar alltså, att ett belopp

av (85 000 + 182 500 =) 267 500 kronor avses för ändamålet. Ifrågavarande

belopp synes böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt

Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens

förberedande skogskurs. Till frågan om anvisande av detta anslag

återkommer jag under en följande anslagspunkt. De löpande utgifterna

för den förberedande skogskursen torde, liksom kostnaderna för skogsskolorna,

böra förskotteras av domänverket från statens domäners fond och

fonden därefter beredas ersättning härför genom särskilt anslag. Med en

sådan anordning behövs icke något anslag för ändamålet för budgetåret

1949/50.

Vid bifall till de av mig i det föregående framlagda förslagen skulle anslaget

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens skogsskolor m. m. för nästa budgetår behöva upptagas med (178 000

+ 31 000 =) 209 000 kronor. Detta innebär en anslagsökning i förhållande

till löpande budgetår med 6 200 kronor.

Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att fatta beslut om platsen för

den nya förläggningen för statens förberedande skogskurs ävensom att meddela

de föreskrifter i övrigt som må befinnas erforderliga för förslagens

genomförande.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar utbildningen vid statens skogsskolor må framhållas, att frågan

om huru denna utbildning bör anordnas varit föremål för utredning

i vissa hänseenden av domänstyrelsen och skogsstyrelsen. Ämbetsverken ha

därvid bland annat anfört, alt undervisningens utformning kommer att närmare

övervägas i samråd med vissa därav berörda parter. Det torde kunna

förväntas, att de synpunkter, som framförts i motionerna I: 177 och II: 222,

därvid komma att beaktas.

Utskottet hemställer förty,

A. att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m.

m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 209 0ÖO

kronor;

B. att de likalydande motionerna 1:177 och 11:222 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

133:o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Under

punkten 150 (s. 226—227) har Kungl. Maj :t för ändamålet hemställt om en

anslagsanvisning av 40 000 kronor, vilket belopp understiger motsvarande

anslagsbelopp för innevarande budgetår med 70 700 kronor. Framställningen

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

105

innebär att av doinänstyrelsen äskade medel till arbeten vid skogsskolorna

i Hällnäs, Bispgården och Bjurfors ställas till förfogande.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Byggnads- och underhållsarbeten vid

statens skogsskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

134:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för provisorisk

skogsskolekurs. Under anslagstiteln Provisorisk skogsskolekurs anvisade 1947

års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag

av 48 000 kronor för anordnande under tiden mars 1947—

februari 1948 av provisorisk skogsskolekurs vid Kratte Masugn i Gävleborgs

län (prop. nr 2, bil. 6; r. skr. nr 15). För innevarande budgetår har

under anslagsrubriken Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för provisorisk skogsskolekurs anvisats ett anslag av 54 800 kronor till

täckande av kostnaderna under år 1948 för en provisorisk skogsskolekurs,

avsedd att äga rum under tiden mars 1948—februari 1949 vid Färna i Västmanlands

län.

Under punkten 151 (s. 227—229) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett belopp av 54 500 kronor, avsett att täcka kostnaderna

under år 1949 för dels angivna kurs vid Färna, dels ock en ny dylik

kurs, som skall äga rum under tiden mars 1949—februari 1950. Av den föreslagna

anslagsanvisningen äro dessutom 6 500 kronor avsedda för täckande

av uppkomna, ur domänfondens medel förskotterade merkostnader för

kurser vid Kratte Masugn.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för provisorisk skogsskolekurs för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 54 500 kronor.

135:o) Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens

förberedande skogskurs. Under åberopande av vad som anförts under punkten

149 i huvudtiteln hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag under punkten 152 (s. 229),

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för iordningställande

av förläggningar för statens förberedande skogskurs

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

267 500 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

136 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 153 (s.

229 230) — innebärande en ökning av anslagsanvisningen med 2 000 kro
nor

till följd av att pensionskostnaderna för innevarande budgetår endast

kunnat beräknas ungefärligt — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 339 800 kronor.

137 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till Skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.

Under anslagsrubriken Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet anvisades för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av

8 250 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget uppgick till 8 225 052 kronor.

För innevarande budgetår har under samma anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag

av 9 015 000 kronor. Därjämte har stått till förfogande en

beräknad reservation å 146 000 kronor från föregående års anslag. Genom

beslut den 17 juni 1948 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter angående

användningen av de disponibla anslagsmedlen, tillhopa 9 161 000 kronor.

Därvid ha skogsvårdsstyrelserna tilldelats sammanlagt 8 769 600 kronor,

varav 4 873 400 kronor till avlöningar till ordinarie personal m. m. och

3 896 200 kronor till övriga omkostnader i verksamheten. Vidare ha 20 000

kronor anvisats till stipendier vid vissa skogsbrukskurser och 371 400 kronor

avsatts för täckande av sedermera uppkommande behov.

Under punkterna 154 och 155 (s. 230—241) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för nästa budgetår anvisa dels ett förslagsanslag av 5 898 700

kronor till avlöningar, dels ock ett reservationsanslag av 3 961 600 kronor

till omkostnader.

I sitt anslagsäskande för budgetåret 1949/50 har skogsstyrelsen — under

erinran om vad jordbruksutskottet i sina utlåtanden nr 1 till 1947 och 1948

års riksdagar uttalat i ämnet — föreslagit, att medelsanvisningen från och

med budgetåret 1949/50 skulle ske under ett avlöningsanslag av förslagsanslags

karaktär och ett omkostnadsanslag av reservationsanslags karaktär,

benämnda Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar respektive Omkostnader.

I anslutning till sagda förslag har skogsstyrelsen hemställt, att för nästa

budgetår skulle såsom bidrag till skogsvårdsstyrelserna anvisas till avlöningar

ett förslagsanslag av 5 974 000 kronor och till omkostnader ett reservationsanslag

av 4 685 000 kronor, innebärande en sammanlagd ansiagsökning

i jämförelse med löpande budgetår å 1 644 000 kronor. Härvid har styrelsen

beräknat skogsvårdsstyrelsernas avlöningskostnader till förenämnda

belopp av 5 974 000 kronor och övriga omkostnader till 8 676 400 kronor,

varjämte upptagits ett belopp av 300 000 kronor till Kungl. Maj :ts förfogande

för täckande av under budgetåret uppkommande oförutsedda större

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

107

utgifter. Däremot har i motsats till vad som skett under föregående år några

medel för utdelande av stipendier till elever vid skogsbrukskur ser icke

beräknats i förevarande sammanhang. Detta har i stället ansetts böra ske

under anslaget till Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdskurser in. in.

Skogsstyrelsen har vidare upptagit skogsvårdsstyrelsernas egna inkomster

till 3 847 800 kronor, ersättning till skogsvårdsstyrelserna från vedutsyningsanslaget

till 100 000 kronor och bidrag från andra statsanslag till 17 800

kronor ävensom räknat med att av skogsvårdsstyrelsernas kapitaltillgångar

skulle tagas i anspråk 157 500 kronor samt att ett belopp av 168 300 kronor

skulle erhållas genom upplåning.

Vid sin prövning av medelsbehovet för nästkommande budgetår bär skogsstyrelsen

utgått från att i enlighet med 1946 års riksdags beslut det s. k.

normalprogrammet skulle kunna genomföras till omkring 65 procent.

I detta sammanhang har skogsstyrelsen anmält, att på dess föranstaltande

särskilda undersökningar igångsatts rörande möjligheterna att rationalisera

och effektivisera skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens beräkning av medelsbehovet till

skogsvårdsstyrelsernas avlöningar och omkostnader samt av statskontorets

remissutlåtande i anledning därav har departementschefen i ärendet anfört

följande:

»Såsom framgår av den föregående redogörelsen har skogsstyrelsen uppskattat

nettomedelsbehovet till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under

nästa budgetår till 10 659 000 kronor. Detta innebär en ökning med 1 498 000

kronor i förhållande till det belopp, som står till förfogande för ändamålet

för innevarande budgetår, och med 1 644 000 kronor i förhållande till de å

riksstaten anvisade medlen. Det ökade medelsbehovet, som främst avser omkostnaderna

i verksamheten, beror till en del på att skogsstyrelsen utgått

från att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, vilken för innevarande budgetår

begränsats till 55 procent av normalprogrammet, under nästkommande

budgetår åter skulle utvidgas till 65 procent av nämnda program. I övrigt

har ökningen motiverats med den allmänna kostnadsstegring som inträtt,

framför allt genom höjda löner och traktamentsersättningar samt ökade

resekostnader till följd av höjning av bensinskatten och priserna å järnvägsbiljetter.

Vad angår omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet är det allmänna

ekonomiska läget visserligen alltjämt lika ansträngt som då beslut

fattades om att denna verksamhet för innevarande år skulle inskränkas från

65 till 55 procent av normalprogrammet. Det torde emellertid icke utan risk

för mycket allvarliga återverkningar beträffande storleken av den framtida

skogsproduktionen vara möjligt att genomföra en sådan inskränkning

annat än rent tillfälligt. .lag anser därför, i likhet med skogsstyrelsen, att

för nästa budgetår medel böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande

till sådant belopp att verksamheten kan uppehållas i eu omfattning ungefärligen

motsvarande 65 procent av normalprogrammet. Detta kräver eu betydande

ökning av det allmännas bidrag till skogsvårdsstyrelserna utöver

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

den höjning, som föranledes av den skedda fördyringen av verksamheten.

Om en sådan höjning skall ske måste det emellertid också förutsättas att

skogsvårdsstyrelserna skola tillvarataga alla möjligheter att begränsa kostnaderna

för verksamheten. Såsom jag längre fram skall närmare angiva

böra enligt min mening även skogsägarna bära någon del av de inträffade

kostnadsökningarna.

Innan jag med dessa utgångspunkter ingår på en prövning av skogsvårdsstyrelsernas

medelsbehov för nästa budgetår torde jag emellertid få till behandling

upptaga frågan om en uppdelning av anslaget till skogsvårdsstyrelserna

i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag. Jag vill erinra om att

min företrädare i ämbetet i förra årets statsverksproposition uttalat, att han

visserligen funne en sådan uppdelning lämplig men att därmed borde få

anstå med hänsyn bland annat till den svårighet att uppdraga en gräns mellan

den extra och den tillfälliga personalen, som då förelåge. Då enligt vad

skogsstyrelsen anfört en sådan gränsdragning numera kan göras och ej heller

i övrigt något hinder synes möta mot att anslaget uppdelas på sätt nyss

sagts, bör en sådan uppdelning ske från och med nästa budgetår. Härvid synas

kostnaderna för avlöning till icke-ordinarie (extra) personal, vilka nu

hänföras till omkostnaderna i verksamheten, böra överföras till det ifrågasatta

nya avlöningsanslaget. Detta torde böra givas karaktär av förslagsanslag,

medan omkostnadsanslaget bör upptagas såsom reservationsanslag. Anslagen

torde böra benämnas Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdstvrelserna:

Avlöningar respektive Omkostnader.

Jag övergår härefter först till beräkningen av medelsbehovet under avlöningsanslaget.

I nuvarande läge kan jag icke förorda någon utökning av personalen.

På grund av beräknade löneklassförändringar torde emellertid avlöningskostnaderna

för den ordinarie personalen böra uppräknas med 95 000

kronor till 4 895 000 kronor. För arvoden till styrelseledamöter och revisorer

torde böra avses 75 600 kronor.

I fråga om den icke-ordinarie personalen har skogsstyrelsen bl. a. framlagt

förslag om att reglerad befordringsgång jämlikt kungörelsen nr 436/

1947 i full utsträckning skall införas för skogsvårdsstyrelsernas kontorsoch

skrivbiträdespersonal. För denna personal gälla för närvarande av Kungl.

Maj :t den 10 oktober 1947 meddelade avlöningsbestämmelser. Dessa medgiva

icke anställning å extra ordinarie stat. I likhet med styrelsen finner jag

detta ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande med hänsyn till att reglerad

befordringsgång jämlikt nyssnämnda kungörelse tillämpas på motsvarande

personal hos lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen. Jag tillstyrker

därför skogsstyrelsens förevarande förslag. Med beaktande härav kunna

avlöningskostnaderna till den icke-ordinarie personalen beräknas till 928 100

kronor. Detta är 6 000 kronor mer än det belopp som innevarande budgetår

avsetts för den extra personalen. Avlöningsanslaget torde sålunda böra uppföras

med (4 895 000 + 75 600 + 928 100 = ) 5 898 700 kronor.

Vad härefter angar omkostnadsanslaget föranleder min ståndpunkt, att

normalprogrammet under nästa budgetår bör uppfyllas till omkring 65 pro
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

109

cent, betydande uppräkningar av posterna avlöningar till tillfällig personal

resekostnader och traktamentsersättningar. Skogsstyrelsen har uppskattat

dessa kostnader till sammanlagt 4 789 900 kronor, därest normalprogrammet

skulle genomföras till 65 procent, medan de skulle stanna vid omkring

4 100 000 kronor, om normalprogrammet genomfördes endast till 55 procent.

Jag anser bland annat med tanlie på de resultat som böra kunna vinnas

genom de av styrelsen igångsatta rationaliseringsundersökningarna

ävensom genom andra åtgärder i besparingssyfte, att nämnda omkostnadsposter

böra kunna hållas inom eu ram av 4 700 000 kronor. Detta innebär

dock en uppräkning med mer än 900 000 kronor i förhållande till innevarande

budgetårs anslag. Jämväl beträffande posterna tjänstelokaler och expenser,

kursverksamhet samt annan upplysning och propaganda torde uppräkningen

kunna begränsas i förhållande till vad skogsstyrelsen föreslagit.

Jag förordar sålunda, att dessa poster höjas med respektive 82 400, 12 500 och

13 800 kronor till respektive 535 000, 100 000 och 60 000 kronor. Utgifterna

för skogsvårdsgårdar böra enligt min mening beräknas till 640 000 kronor

eller 28 400 kronor mindre än skogsstyrelsens uppskattning. I fråga om

posterna sjukvård, inventarier, övriga fastigheter, utgifter för kapital och

återbetalning av lån, diverse samt oförutsedda utgifter biträder jag styrelsens

förslag, enligt vilket dessa poster skulle uppföras med respektive 19 900,

136 500, 137 400, 2 800, 115 000, 53 600 och 230 000 kronor. Frånsett verksamheten

med frö och plantor uppskattar jag sålunda skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader under nästa budgetår till (4 700 000 -j- 535 000 + 100 000 +

60 000 + 640 000 + 19 900 + 136 500 + 137 400 + 2 800 + 115 000 +

53 600 + 230 000 =) 6 730 200 kronor.

Utgifterna för frö- och plantförsörjningen ha av skogsstyrelsen upptagits

med 619 600 respektive 1 158 900 kronor. Inkomsterna från försäljning av

frö och kött in. m. respektive från plantförsäljningen har styrelsen beräknat

till 414 900 respektive 733 500 kronor. Nettoförlusten under dessa verksamhetsgrenar

skulle sålunda enligt styrelsens uppskattning utgöra 630 100 kronor.

Enligt min mening bör ifrågavarande verksamhet hållas inom en sådan

ram, att nettoförlusterna begränsas till 375 000 kronor. I fråga om fröförsörjningen

torde jag emellertid här få anmäla, att jag har för avsikt att i

annat sammanhang denna dag hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att en utlåningsfond skall inrättas, ur vilken skogsvårdsstyrelserna

skola kunna erhålla lån för att tillgodose kapitalbehovet för fröinsamling

in. in. Därest ett sådant förslag bifalles av riksdagen komma skogsvårdsstyrelsernas

möjligheter att verka för tryggande av fröförsörjningen att avsevärt

förbättras. Under budgetåret eventuellt uppkommande ökade behov

av medel för anskaffande av skogsfrö kunna nämligen då tillgodoses från

nyssnämnda medel.

Skogsvårdsstyrelsernas övriga inkomster ha av skogsstyrelsen uppskattats

till 2 699 400 kronor. Detta belopp fördelar sig med 2 242 200 kronor å biträdesersättningar

och intäkter i övrigt av utförda uppdrag samt med respektive

320 500, 71 400, 48 400 och 16 900 kronor å skogsvårdsgårdar, övriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

fastigheter, kapital och diverse. Styrelsens beräkningar i förevarande hänseenden

synas mig böra godtagas utom i vad angår biträdesersättningarna.

Såsom jag förut antytt, synes det kunna ifrågasättas, om ej en del av den

kostnadsstegring, som inträtt bland annat till följd av höjningen av bensinskatten,

bör bäras av skogsägarna genom att biträdestaxorna justeras ytterligare

något uppåt. Med hänsyn härtill och till rådande konjunkturer inom

skogsbruket anser jag, att inkomsterna av biträdesersättningar böra kunna

uppräknas med 300 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas inkomster av andra

verksamhetsgrenar än frö- och plantförsörjningen torde sålunda böra upptagas

med i runt tal 3 000 000 kronor.

Med utgångspunkt från nu angivna beräkningsgrunder skulle till täckande

av skogsvårdsstyrelsernas omkostnader behövas ett belopp av (6 730 200 +

375 000 — 3 000 000 =) 4 105 200 kronor. Härutöver synes emellertid i anslutning

till vad skogsstyrelsen föreslagit böra upptagas ett belopp av 300 000

kronor till Kungl. Maj :ts förfogande för bestridande av uppkommande utgifter

av mera betydande storleksordning. Ä andra sidan torde, såsom skogsstyrelsen

uttalat, för ändamålet böra tagas i anspråk 157 500 kronor av

skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar samt 168 300 kronor av lånemedel.

Vidare torde liksom hittills skogsvårdsstyrelsernas merkostnader i

anledning av de extraordinära vedavverkningarna, vilka kostnader kunna

uppskattas till 100 000 kronor, få täckas från anslaget till Ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. in. Från andra

statsanslag torde slutligen kunna påräknas ett belopp av 17 800 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag bör följaktligen bestämmas till

(4 105 200 -f 300 000 — 157 500 — 168 300 — 100 000 — 17 800 = ) 3 961 600

kronor. Jag föreslår, att ett reservationsanslag av denna storlek anvisas för

ändamålet.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle såsom statsbidrag

till bestridande av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under

nästkommande budgetår behöva anvisas (5 898 700 + 3 961 600 =)

9 860 300 kronor. Då kostnaderna för stipendier åt elever vid vissa skogsbrukskurser,

vilka kostnader hittills bestritts från anslaget till skogsvårdsstyrelserna,

i fortsättningen böra bestridas från annat anslag, innebär detta

i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår en ökning med

(9 860 300 + 20 000 — 9 015 000 =) 865 300 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid vidtaga de ändringar i skogsvårdsstyrelsernas

personalförteckningar, som föranledas av förslaget om införande av

reglerad befordringsgång för skogsvårdsstyrelsernas kontors- och skrivbiträdespersonal,

samt att utfärda de närmare föreskrifter i övrigt, som må

erfordras på grund av nämnda förslag, ävensom att fastställa stater för

skogsvårdsstyrelserna för nästa budgetår.»

Ltskottet. Utskottet, som vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor

för innevarande budgetår framhöll önskvärdheten av att skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet icke inskränktes till allenast 55 procent av nor
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

111

malprogrammet, biträder Kungl. Maj :ts förslag att medel för budgetåret

1949/50 ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande till sådant belopp,

att verksamheten kan uppehållas i en omfattning, som ungefär motsvarar

65 procent av nämnda program. Mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning har

utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 5 898 700 kronor.

138:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 155 (s. 241)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 3 961 600 kronor.

139 :o) Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde

vid virkesavverkning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 156 (s. 241—242) — innebärande anslagsanvisning för

ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

140:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Enligt beslut av

1948 års riksdag ha från och med innevarande budgetår de förutvarande

anslagen till Skogsvård m. m.r Statens skogsutdikningsanslag och Skogsvård

in. m.: Statens skogsodlingsanslag sammanförts till nu ifrågavarande

anslag.

Kungl. Maj :ts under punkten 157 (s. 242—247) gjorda förslag till anslagsanvisning

med 700 000 kronor innebär att motsvarande anslag för innevarande

budgetår uppräknas med 350 000 kronor.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte

för nästa budgetår uppföras med 1 350 000 kronor. Tillika har styrelsen

anhållit, att odisponerad behållning av medel, som anvisats under statens

skogsutdikningsanslag och statens skogsodlingsanslag, skulle få tillföras

statens skogsförbättringsanslag. Styrelsen har beräknat denna behållning

till omkring 200 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»I överensstämmelse med den uppfattning, åt vilken jag givit uttryck på

tal om anslagen till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, anser jag det ofrånkomligt,

att medelsanvisningen under detta anslag höjes. Höjningen torde

dock kunna hållas inom en något snävare ram än skogsstyrelsen avsett.

För min del vill jag förorda, att skogsförbättringsanslaget för nästa budgetår

upptages till 700 000 kronor, varav 50 000 kronor för bidrag till åtgärder

mot skadegörelse av skogsinsekter och återstoden för övriga med

anslaget avsedda ändamål, eller sålunda för utbetalande av bidrag till markägare,

förvaltningsbidrag till skogssällskapet samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna

för av dem fritt utlämnad skogsodlingsmaterial. För sistnämnda

ändamål torde böra avses högst 50 000 kronor.

Vad härefter angår frågan om användningen av icke förbrukad behållning

å tidigare medelsanvisningar från statens skogsuldiknings- och skogsodlingsanslag,

delar jag skogsstyrelsens uppfattning, att sådan behållning

bör komma ifrågavarande bidragsverksamhet till godo. Detta synes lämpligen

böra ske på så sätt, att Kungl. Maj :t av riksdagen erhåller bemyndigande

att medgiva, att statens skogsförbättringsanslag årligen må överskridas

med belopp, motsvarande summan av de medel, som under året inlevererats

till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad behållning å statens

skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag. Härvid torde hinder icke böra

möta att under ett budgetår redovisad behållning även må disponeras under

senare budgetår. I detta sammanhang må slutligen erinras, att skogsstyrelsen

räknat med att under nästa budgetår skulle komma att stå till förfogande

en dylik behållning av cirka 200 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må

1) till Skogsvård m. m. Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 700 000

kronor;

2) medgiva, att under samma budgetår må från nämnda

anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande

av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst

650 000 kronor;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att den bidragssumina,

som står till förfogande för de under 2) avsedda

ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den

odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och

skogsodlingsanslag, som inlevererats eller inlevereras till

budgetutj ämningsfonden.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

113

141 :o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Under punkten 158 (s. 247—248) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp av 1 500 000 kronor.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande beräknat medelsbehovet till

4 200 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna i nu rådande läge förorda

någon ökning av anslaget men har erinrat om de ytterligare möjligheter

att tillgodose med anslaget avsedda ändamål, som finnas på grund

av att ett belopp å 1 000 000 kronor av anslaget för budgetåret 1947/48

ännu icke disponerats. Skulle det ekonomiska läget så medgiva, borde det

enligt departementschefens mening övervägas att helt eller delvis använda

även dessa medel. Departementschefen har vidare anfört, att hinder icke

torde möta att av anslaget högst 5 000 kronor tagas i anspråk för anordnande

av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Därjämte torde från anslaget

få utgå förvaltningsbidrag till skogssällskapet enligt gällande grunder.

Utskottet. Då jämväl utskottet anser att förevarande anslag bör bibehållas

vid samma belopp som anvisats för innevarande budgetår, biträder utskottet

Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo för budgetåret 1949/

50 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

142 :o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m. Kungl. Maj:t har under punkten 159 (s. 248—250) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag med oförändrat

belopp av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 179

av herr Pålsson m. fl. och II: 221 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att bidrag till betesanläggningar, som komma

till stånd i anslutning till bildande av skogsvårdsområden, fortfarande skulle

inom Norrland (utanför lappmarkerna) beviljas med tillämpning av motsvarande

bestämmelser, som nu gälla för det norrländska skogsproduktionsanslaget.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte för

nästa budgetår uppföras med ett till 1 800 000 kronor förhöjt belopp.

Departementschef en har erinrat om att enligt beslut av 1948 års riksdag

den betesförbättringsverksamhet, som bedrivits av skogsvårdsstyrelserna i

Norrland och i Kopparbergs län med stöd av norrländska skogsproduktionsanslaget,

skall — utom såvitt avser lappmarkerna — övertagas av lant
8

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

bruksnämnderna. Denna överföring har av departementschefen tidigare —

under punkten nr 6 — förordats böra ske den 1 juli 1949.

I fråga om storleken av det belopp, som bör anvisas under förevarande

anslag, har departementschefen anfört bland annat följande:

»Vid bedömandet av medelsbehovet under förevarande anslag bör till det

belopp som skogsstyrelsen i sin framställning angivit som erforderligt, eller

1 800 000 kronor, läggas tillhopa 500 000 kronor. Sistnämnda belopp avser

de åtgärder till vilka enligt skogsstyrelsens förslag bidrag skulle utgå enligt

skogsproduktionsanslagets regler men med anlitande av skogsförbättringsanslaget

samt anslaget till väg- och flottledsbyggnader i enskild ägo. I överensstämmelse

med den uppfattning om behovet av att intensifiera de skogsvårdande

åtgärderna, åt vilken jag tidigare givit uttryck, anser jag det även här önskvärt,

att medelstillgången skall ökas. Att märka är emellertid i detta sammanhang

att för innevarande år en betydande del av anslaget åtgått till sådana

betesförbättringsåtgärder, för vilka bidrag i fortsättningen bör utbetalas

av lantbruksnämnderna, samt till täckande av förvaltningskostnader i samband

med denna betesförbättringsverksamhet. Redan ett bibehållande av anslaget

vid nuvarande nivå innebär därför i realiteten en ej oväsentlig ökning av

de medel, som stå till förfogande för de åtgärder, för vilka anslaget i fortsättningen

skall användas. Jag har med hänsyn härtill ansett mig böra förorda att

anslaget för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat belopp av 1 000 000

kronor. Skulle den ekonomiska utvecklingen bliva sådan, att ytterligare

medel anses kunna ställas till förfogande för ändamålet under budgetåret

1949/50, finnes viss möjlighet härtill genom anlitande helt eller delvis av

den del — 500 000 kronor — av det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget,

som spärrats jämlikt Ivungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947.»

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Ivungl. Maj :ts framställning.

Från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. in.

kan statsbidrag utgå till betesanläggningar med ett grundbelopp av 60 procent

av anläggningskostnaden. Härutöver må i vissa fall tilläggsbelopp beviljas

med högst hälften av det belopp, varmed kostnaden överstiger det

beviljade grundbeloppet. Enligt beslut av 1948 års riksdag skall emellertid

den betesförbättringsverksamhet, som hittills bedrivits med stöd av nämnda

anslag, omhändertagas av lantbruksnämnderna utom såvitt angår lappmarkerna.

Efter denna överföring, som föreslagits skola äga rum den 1 juli

1949, kommer med angivna undantag bidrag till betesanläggningar att utgå

ur anslaget till den inre rationaliseringen. Härvid komma bestämmelserna

i kungörelsen den 11 juni 1948, nr 342, att bliva tillämpliga, vilket innebär

att statsbidrag i regel skall utgå med allenast 40 procent av kostnaden.

Enligt 15 § samma kungörelse må dock lantbruksnämnden medgiva, att

bidrag skall utgå med högre belopp, därest företaget på grund av planerad

yttre rationalisering utföres på mera kostsamt sätt än som eljest varit erforderligt

eller en höjning av bidraget i övrigt finnes skälig på grund av

särskilda omständigheter.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

115

Den minskning i bidragsförmånerna, som nämnda överflyttning medför,

har enligt vad som framgår av det anförda varit föremål för riksdagens

överväganden så sent som år 1948. Med hänsyn härtill ävensom till att möjlighet

lämnats öppen för lantbruksnämnderna att efter skälighetsprövning

öka bidragets storlek, synes det icke påkallat att på nytt pröva frågan förrän

erfarenhet vunnits om verkningarna av de nya bestämmelserna.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må till Skogsvård m. in.: Åtgärder för

ökad skogsproduktion i Norrland in. m. för budgetåret 1949/

50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

2) att motionerna I: 179 och II: 221 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

143:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 160 (s. 251) —innebärande anslagsanvisning

för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. mBidrag till vissa

föreningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

144 :o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 162 (s. 252) — innebärande anslagsanvisning för

ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

145 :o) Kurser för virkesmätare m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj ds

framställning under punkten 163 (s. 253) — innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kurser för virkesmätare m. in. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

146:o) Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å kronoskogar

i Västerbottens eller Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj ds

framställning under punkten 164 (s. 253) — innebärande oförändrad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader i samband med upplåtande

av viss utsyningsrätt å kronoskogar i Västerbottens eller

Norrbottens län för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

147:o) Belöningar för rovdjurs dödande. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 165 (s. 253) -— innebärande en

till följd av minskad medelsåtgång betingad anslagssänkning med 10 000

kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

148:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 166 (s. 253—254) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

K. Lantmäteri väsendet.

149 :o) Lanlmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 167 (s. 254—258) innefattar — förutom hemställan om medgivande

till ändring i personalförteckningen för lantmäteristyrelsen och godkännande

av ändrad avlöningsstat för styrelsen — anslagsanvisning till avlöningar

med 636 000 kronor, vilket belopp med 2 000 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår, ökningen föranledes av å ena

sidan en uppräkning av icke-ordinarieposten med 16 000 kronor för tillfällig

förstärkning av kamrerarekontorets personal och å andra sidan en minskning

av samma post med 14 000 kronor, med vilket belopp medelsanvisningen

i övrigt till tillfällig arbetskraft anses kunna nedsättas. En av de hos styrelsen

tillfälligt förordnade lantmätarna föreslås skola utbytas mot en förste

byråsekreterare i lönegrad Ce 27.

Angående en av lantmäteristyrelsen gjord framställning om dels uppflyttning

av kamrerartjänsten från lönegrad Ce 27 till lönegrad Ca 29, dels

ock nyinrättande av en byråsekreterartjänst i lönegrad Ca 24, en kansliskrivartjänst

i lönegrad Ca 15 samt en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13,

samtliga tjänster avseende kamrerarkontoret, har departementschefen anfört,

efter en redogörelse för framställningen jämte utlåtanden av statskontoret,

statens lönenämnd och riksräkenskapsverket:

»Såsom framgår av den föregående redogörelsen har den personal, som

vid 1947 års omorganisation av lantmäteriväsendet beräknades för kamrerarkontoret

vid lantmäteristyrelsen, visat sig otillräcklig. Följden härav

har blivit att svårigheter uppstått att bemästra de olika arbetsuppgifter som

åvila kontoret. Starka skäl kunna alltså anföras för att kontorets personal

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

117

skall utökas. Emellertid torde det ännu icke vara möjligt att med säkerhet

bedöma, i vad mån arbetsbelastningen å kontoret kan väntas bliva bestående.

Det synes sålunda exempelvis ej osannolikt, att det granskningsarbete

som utföres å kontoret skall kunna begränsas avsevärt, sedan de

nya bestämmelserna varit i kraft så lång tid, att viss enhetlighet vunnits i

fråga om tillämpningen av desamma. Med hänsyn härtill anser jag mig

icke nu böra tillstyrka lantmäteristyrelsens förslag om ändrad löneställning

för kamreraren och om nyinrättande av ett antal tjänster å kamrerarkontoret.

Då emellertid å andra sidan en tillfällig förstärkning av kontorets

personal synes nödvändig, vill jag i stället förorda, att för detta ändamål

beräknas ett belopp av 16 000 kronor.»

Härefter har civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund i en skrift

till utskottet den 18 februari 1949 understrukit vad som i ärendet anförts av

lantmäteristyrelsen samt remissmyndigheterna i fråga om personalbehovet

vid kamrerarkontoret. Förbundet har därvid till belysande av arbetsförhållandena

vid kontoret upplyst, att övertidstjänstgöringen därstädes, trots anställande

av extra personal utöver den ursprungligen föreslagna, under första

halvåret 1948 uppgått till 1 134 timmar och under andra halvåret 925 timmar,

däri icke inräknat övertid för kamreraren, som ej själv ägde uppbära

övertidsersättning. Ersättning för övertiden hade utgått med sammanlagt

9 104 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning. Med anledning

av utskottet lämnade upplysningar vill utskottet därvid understryka, att

arbetsbelastningen och förhållandena i övrigt å kamrerarkontoret synas

vara av sådan art, att såsom departementschefen framhållit starka skäl

måste anses tala för en utökning av kontorets personal. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Maj :t må vidtaga den ändring i

personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som föranledes

av förenämnda förslag om inrättande av en tjänst såsom

förste byråsekreterare i lönegrad Ce 27;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 328 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 245 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 61 800

Summa kronor 636 000;

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3) till Lantmäteristijrelsen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 636 000 kronor.

150:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Under punkten 168 (s. 258—

259) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 96 000 kronor,

vilket belopp med 2 500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Minskningen hänför sig till å ena sidan en ökning av delposten

övriga expenser med 6 000 kronor för installerande av en manuell

telefonväxel med gruppnummer samt å andra sidan en minskning av dels

samma delpost med ett för budgetåret 1948/49 anvisat engångsbelopp av

1 000 kronor, dels ock posten publikationstryck med 7 500 kronor. Ny omkostnadsstat

för styrelsen avses i sinom tid skola fastställas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 96 000

kronor.

151 ro) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 169 (s. 259—262) innebär ett med 50 000 kronor till

60 000 kronor höjt anslag för budgetåret 1949/50. Under innevarande år har

dock beräknats att på grund av reservationer från tidigare medelsanvisningar

ett belopp av 39 800 kronor stått till förfogande för ändamålet, ökningen

hänför sig till anordnandet av en utbildningskurs för kartlagningspersonal

för en kostnad av 6 500 kronor, till undersökning för åstadkommande av

, lämpligare kartpapperskvalitéer med 4 000 kronor, till utarbetande av instruktioner

och anvisningar med 2 700 kronor samt i övrigt till avlöningar

och utrustning för kartlagningsarbeten. Närmare föreskrifter för anslagets

användning torde få utfärdas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

152:o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 170 (s. 262—263) — innebärande, förutom

godkännande av ändrad avlöningsstat för lantmäterikontoren, en i enlighet

med lantmäteristyrelsens förslag med 2 000 kronor till 2 463 000 kronor

minskad medelsanvisning till avlöningar —- hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

119

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................. kronor 1 290 000

2. Avlöningar till tjänstemän å över
gångsstat,

förslagsvis ............ » 24 000

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

till-

lägg

Titel

An-

tal

Kro-

nor

2 200

1 500

150

Assistent i Västernorrlands län.......

i

3 850

2 200

1 500

—

Annan assistent.....................

i

3 700

Summa kronor

7 550

Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive

5, 10 och 15 år.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... kronor 892 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 257 000

Summa kronor 2 463 000;

2) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 463 000 kronor.

153:o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Under punkten 171 (s.

263—264) har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av 324 000

kronor, vilket belopp med 10 000 kronor överstiger anvisningen för innevarande

budgetår. Ökningen hänför sig till motsvarande uppräkning av delposten

bränsle, lyse och vatten. Ny omkostnadsstat föreslås skola i sinom tid

fastställas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

324 000 kronor.

154:o) Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser. j enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkten 172 (s. 264—265) gjorda framställning —

innebärande en med 16 500 kronor till 14 500 kronor nedsatt medelsanvisning,

beroende på av lantmäteristyrelsen föreslagen minskning av antalet

kurser — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurscr

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

155 :o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 173 (s. 265—271) innefattar — förutom hemställan

om medgivande till ändring i personalförteckningen för lantmäteriets

distriktsorganisation och godkännande av ändrad avlöningsstat för organisationen

— anslagsanvisning till avlöningar med 9 037 500 kronor, vilket belopp

med 128 400 kronor överstiger anvisningen för budgetåret 1948/49. Beräkningen

innefattar dels en minskning av ordinarieposten med 185 100

kronor, beroende på att antalet lantmätare å övergångsstat nedgår samt vissa

lantmätare förutsättas skola tjänstgöra hos lantmäteristyrelsen eller vid länskontoren

och avlönas från dessa myndigheters anslag, dels ock en ökning av

icke-ordinarieposten med 313 500 kronor i huvudsak med anledning av att

personalen utökas i enlighet med vad som förutsatts vid 1947 års omorganisation.

För att underlätta rekryteringen till lantmätaryrket förordar Kungl.

Maj :t att lantmäteristuderande kan tillerkännas gottgörelse under praktiktiden,

då han tjänstgjort som praktikant sex månader eller avslutat studierna

i de mätningstekniska ämnena vid tekniska högskolan. Gottgörelsen skall i

törsta hand omfatta rese- och traktamentsersättning men därutöver — efter

provning från fall till fall med hänsyn till behovet av dylik tjänstgöring —

avlöning som extra mätningstekniskt biträde i lönegrad Cg 8. För handläggning

av laga skiften inom vissa delar i Kopparbergs län föreslås en särskild

lantmätartjänst i lönegrad Ca 29 skola inrättas.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Maj :t må vidtaga den ändring i

personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation,

som föranledes av förenämnda förslag om inrättande

av ytterligare en lantmätartjänst i lönegrad Ca 29;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3 491 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .... » 2 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 4 601 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 942 000

Summa kronor 9 037 500;

3) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 037 500

kronor.

156:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Under punkten

174 (s. 271—272) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet

anvisa ett förslagsanslag av 1 875 000 kronor, avseende en ökning med 38 000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

121

kronor i jämförelse med motsvarande anslag för innevarande budgetår. Beräkningen

innefattar dels en höjning av delposten övriga expenser med

58 000 kronor med hänsyn till ökade kostnader för städning och telefon,

dels ock en sänkning av delposten bränsle, lyse och vatten med 20 000 kronor,

vilken sänkning föranletts av den faktiska medelsåtgången.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 1 875 000 kronor.

157:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Ersättning för publik renovation.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 175 (s. 272) gjorda framställning

— innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Ersättning för publik renovation för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

158:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Under punkten 176

(s. 273—274) har Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med ett från

300 000 till 150 000 kronor nedsatt belopp.

Efter redogörelse för framställningar i ärendet av lantmäteristyrelsen samt

yttrande av statskontoret har departementschefen anfört:

»För lantmäteridistriktens förseende med instrument och möbler ha hittills

anvisats anslag å tillhopa 2 890 000 kronor. Av skäl som i det föregående

närmare angivits torde emellertid de anvisade medlen icke komma att

förslå. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för

ifrågavarande ändamål. En medelsanvisning av den omfattning, som styrelsen

ifrågasatt, kan jag dock icke förorda utan anser anslaget böra begränsas

till 150 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en

del av det av styrelsen begärda beloppet avser instrument och möbler till

den föreslagna särskilda skiftesorganisationen i Kalmar län, vilken emellertid

enligt vad jag tidigare anfört ej nu bör inrättas.

överskott, som uppkommit vid utlåning av instrument från lantmäteristyrelsens

förråd, torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot,

av styrelsen få disponeras för nyanskaffning av instrument för förrådet.»

Nämnda överskott uppgick den 1 november 1948 till 7 071 kronor 80 öre.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsan
slag

av 150 000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

159:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Förskott, till hantlangning och

materiel m. ni. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten

177 (s. 274—275) — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Förskott till hantlangning och materiel m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

160:o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. Kungl.

Maj :t har under punkten 178 (s. 275—276) hemställt om en medelsanvisning

med ett från 173 000 kronor till 99 100 kronor nedsatt belopp. Av lantmäteristyrelsen

har för ändamålet begärts ett anslag av 139 600 kronor.

Den av Kungl. Maj :t vidtagna nedsättningen hänför sig till en förordad

minskning av antalet elever i en kurs för nyutbildning av mätningstekniska

biträden.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska

biträden m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 99 100 kronor.

161 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar.

Kungl. Maj :t har under punkten 179 (s. 276—278) hemställt

om medelsanvisning med oförändrat belopp, 200 000 kronor. Därjämte

har Kungl. Maj :t tillstyrkt ett av lantmäteristyrelsen framlagt förslag till

viss ändring rörande villkoren för erhållande av bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften.

Lantmäteristyrelsen har härom i huvudsak anfört följande.

Enligt lagen nr 96/1948 äger Kungl. Maj :t under vissa villkor beträffande

område av stad, vilket ej ingår i stadsplan eller efter den 1 januari 1948

fastställd byggnadsplan, förordna att, i stället för de i lagen om fastighetsbildning

i stad meddelade bestämmelserna om avstyckning av område, som

ej ingår i tomtindelning, eller om sammanläggning av stadsägor, vad för

landet är stadgat om avstyckning och sammanläggning skall äga tillämpning

med vissa undantag. Detta gäller även beträffande dylikt område inom

samhälle å landet, varest fastighetsbildningslagens bestämmelser om avstyckning

och sammanläggning skola tillämpas. Därest Kungl. Maj :t meddelar

dylikt förordnande för visst område skall således vid avstyckning inom detsamma

lagen om delning av jord å landet äga tillämpning. Däremot komma

laga^ skiften, ägoutbyten och vissa andra jorddelningsförrättningar inom

området att handläggas enligt bestämmelserna i 6 kapitlet fastighetsbildningslagen.

Som en följd härav kan statsbidrag jämlikt bestämmelserna i

kungörelsen nr 295/1928 utgå endast till avstyckningsförrättningar inom

sådana områden, för vilka förordnande utfärdats enligt förenämnda lag nr

96/1948. Till de jorddelningsförrättningar, vilka inom sådant område hand
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

123

läggas enligt 6 kapitlet fastighetsbildningslagen, kan däremot statsbidrag

för närvarande ej utgå.

Det framstår för lantmäteristyrelsen såsom oegentligt, att de för landet

gällande statsbidragsbestämmelserna på sätt sålunda framhållits i viss omfattning

skola sättas ur kraft beträffande landsbygdsområden, vilka kunna

förväntas bibehålla sin karaktär av ren landsbygd, enbart för att dessa områden

genom stadsbildning kommit under annan administration. Lantmäteristyrelsen

får därför föreslå, att i fråga om användningen av förslagsanslagen

Understöd åt jorddelningsväsendet in. in.: Bidrag till jorddelningsförrättningar

samt Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften utfärdas föreskrifter av huvudsakligen

följande innehåll, nämligen dels att vid förrättning som avses i 6 kapitlet

fastighetsbildningslagen inom område, där förordnande enligt lagen nr 96/

1948 meddelats, statsbidrag må utgå såsom om förrättningen verkställts

enligt bestämmelserna i jorddelningslagen, dels ock att denna bestämmelse

skall retroaktivt tillämpas i fråga om förrättning av nyss angivet slag, som

avslutats efter den 1 januari 1948 och som avsett område, beträffande vilket

under år 1948 meddelats förordnande enligt berörda lag nr 96/1948.

De föreslagna bestämmelserna torde icke i och för sig behöva föranleda

någon ökning av ifrågavarande anslag.

Statskontoret har icke framställt någon erinran mot förslaget.

Departementschefen har anfört, att det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att vidtaga de författningsändringar, som på grund av förslaget kunna

bliva erforderliga. De nya bestämmelserna avses skola tillämpas även

beträffande förrättningar, vilka avslutats före bestämmelsernas ikraftträdande

men efter utgången av år 1947 och vilka avsett område, för vilket

förordnande enligt ovannämnda lag meddelats före ikraftträdandet.

Utskottet. Genom den föreslagna författningsändringen synes en nuvarande

oegentlighet i fråga om villkoren för bidragsgivningen bliva avhjälpt.

Utskottet tillstyrker därför ändringen och biträder de av Kungl. Maj :t förordade

övergångsbestämmelserna. Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i

övrigt föranleder någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

in. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

162 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Kungl.

Maj :t har under punkten 180 (s. 278—279) hemställt om anslagsanvisning

med ett med 75 000 kronor till 275 000 kronor ökat belopp.

Efter redogörelse för eu framställning av lantmäteristyrelsen och remissyttrande

av statskontoret har departementschefen anfört i ärendet:

».lag torde få erinra, att jag under nästföregående anslagspunkt ansett

mig böra förorda viss ändring i villkoren för erhållande av bidrag från

ifrågavarande anslag. Någon anledning att på grund härav uppräkna an
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

slaget torde dock icke föreligga. Såsom lantmäteristyrelsen framhållit kan

för närvarande bidrag icke utgå till vägbyggnad förrän skiftet avslutats och

fastställts. Emellertid synes det önskvärt, att förskott å bidrag till nyssnämnda

ändamål under vissa villkor skall kunna utlämnas redan dessförinnan.

Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde Kungl. Maj :t

få äga vidtaga de ändringar i gällande bidragsbestämmelser, som erfordras

härför. I dylikt fall komma givetvis anspråken på förevarande anslag att

ökas. Med hänsyn härtill och till vad lantmäteristyrelsen anfört om den

ökade efterfrågan på odlingsbidrag anser jag i likhet med styrelsen anslaget

för nästa budgetår böra uppräknas med 75 000 kronor till 275 000

kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

163 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa fall

med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt

upplåtet område. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 181 (s. 279) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bestridande i vissa fall med allmänna medel av

kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt

upplåtet område för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

164:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till förrättningar

enligt lagen om enskilda vägar. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 182 (s. 280) — innefattande medelsanvisning med

oförändrat belopp •— och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda

vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

165 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt

vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Under punkten 183

(s. 280—282) har Kungl. Maj :t hemställt om medelsanvisning till oföränd
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

125

rat belopp, 50 000 kronor. Med hänvisning till att resultatet av en pågående

utredning angående ny lantmäteritaxa torde komma att dröja, har Kungl.

Maj :t därjämte tillstyrkt ett av lantmäteristyrelsen framlagt förslag, att

till sådan förrättningsman som här avses skall utgå tilläggsersättning med

75 procent av den gottgörelse, som han enligt 1927 års lantmäteritaxa äger

uppbära av sakägare. Därest riksdagen ej har nagot att erinra mot höjningen,

avses denna få träda i kraft så snart riksdagens beslut i frågan föreligger.

På Kungl. Maj :t föreslås skola få ankomma att vidtaga erforderliga ändringar

i de gällande bestämmelserna.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och

hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. in.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt

lagen om enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

166:o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av

fastighetsregister m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 184 (s. 282) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra

samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

167 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 185 (s. 282) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

168 :o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 186 (s. 283) — innefattande

en minskning i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden med

1 600 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens

läns lappmark för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslags
anslag

av 4 700 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

169 :o) Ströängars indragande till kronan. I enlighet med Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 187 (s. 283) — innefattande medelsanvisning

i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden med ett med 3 100

kronor minskat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 300

kronor.

170:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Utskottet biträder

Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 188 (s. 283—284) — innefattande

medelsanvisning i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskanden

med ett med 6 000 kronor minskat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs

län för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 64 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

171 ro) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 189 (s. 284—291) omfattar — förutom hemställan om medgivande

av ändring i personalförteckningen för rikets allmänna kartverk och

fastställande av ändrad avlöningsstat -— anslagsanvisning till avlöningar med

2 746 000 kronor, vilket belopp med 167 000 kronor överstiger nuvarande anvisning.

Höjningen hänför sig till den del den icke är av automatisk natur

i huvudsak till en föreslagen ökning av antalet kartassistenter för fältarbetet

med åtta samt ökning av personalen å beställningsavdelningen med en byrådirektör

stjänst i Ce 31, fyra kartassistenter och en ritare. Därjämte föreslås

avlöningarna till av kartverket anställda flygförare med undantag av kostnaderna

för flygtillägg skola överflyttas från anslaget Kartarbeten m. m. till

avlöningsanslaget.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må

1) medgiva, att i personalförteckningen för rikets allmänna

kartverk må vidtagas den ändring, som föranledes av

förslaget om inrättande av en byrådirektörstjänst i lönegrad

Ce 31;

2) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

127

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 1 345 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 9 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 1 108 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 282 800

Summa kronor 2 746 000;

3) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 746 000 kronor.

172:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 190 (s. 291—292) innefattar en med 19 400 kronor till

343 400 kronor ökad medelsanvisning. Ökningen hänför sig med 2 400 kronor

till posten sjukvård in. m„ med 17 000 kronor till posten övriga expenser i

anledning av nytt kollektivavtal med städpersonalen, höjd telefonavgift, pappersskatt

samt prishöjningar å fotografisk material. Ny omkostnadsstat avses

skola i sinom tid fastställas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

343 400 kronor.

173:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 191

(s. 292—293) har Kungl. Maj :t hemställt om anslagsanvisning med 838 000

kronor. För innevarande år har anvisats ett belopp av 621 000 kronor, vartill

emellertid kommit 125 000 kronor i reserverade medel. Den verkliga anslagshöjningen

avser sålunda ett belopp av 92 000 kronor. Beräkningen innefattar

å ena sidan en ökning med 35 000 kronor till fältarbetet, 65 000 kronor för

flygfotografering, 2 000 kronor för ortsnamnsgranskning och 3 000 kronor för

ritkurs för militär personal samt å andra sidan en minskning med 13 000

kronor på grund av att kostnaderna för avlöning åt kartverkets flygförare

med undantag för de särskilda flygtilläggen skola bestridas från kartverkets

avlöningsanslag. De medel, som avse andra ändamål än avlöning åt

flygförare samt ortnamnsgranskning, avses böra disponeras så, att de förslå

även till att täcka den kostnad utöver beräknade medel, som kan uppstå i

anledning av att kartverkets flygplan förflyttas till Norrtälje.

Utskottet. Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

alt riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartar
beten

in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservations
anslag

av 838 000 kronor.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

174:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 192 (s. 293—294) — innefattande medelsanvisning

med ett med 78 000 kronor till 223 800 kronor höjt belopp för

inköp av autografer, reproduktionskamera m. in. — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 223 800 kronor.

M. Lappväsendet.

175:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 193 (s. 295—297) innefattar hemställan om godkännande av

ny avlöningsstat för lappfogdarna in. fl. ävensom om anslagsanvisning till

lappfogdarnas m. fl. avlöningar för budgetåret 1949/50 med 225 200 kronor,

vilket belopp innebär en höjning av anslaget för innevarande år med

8 800 kronor. Beräkningen innefattar en ökning av medelsanvisningen till

ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lappbyarna och åt lappförmän

med 3 100 kronor, avlöning till ytterligare en tjänst såsom lapptillsyningsman

i lönegrad Ce 11 i Jämtlands län med 5 600 kronor. Återstoden

hänför sig till förändringar av löneklasser och beräknat rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lappfogdarna

in. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 54 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 47 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 105 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 18 400

Summa kronor 225 200;

2) till Lappfogdarna in. fl.: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 225 200 kronor.

176:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 194 (s. 297) —- innebärande en anslagsanvis
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

129

ning med ett med 18 300 kronor till 90 300 kronor ökat belopp, vilken ökning

med 200 kronor hänför sig till sjukvård, 17 100 kronor till reseersättningar

och 1 000 kronor till expenser — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 90 300

kronor.

N. Diverse. •

177 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Jämlikt Kungl. Maj :ts under punkten 195 (s. 298) gjorda framställning

— innefattande medelsanvisning med ett med 208 000 kronor till

2 152 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 152 000 kronor.

178:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 196 (s. 298) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 26 800 kronor.

179:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 197

(s. 298—299) innefattar en anslagsanvisning av 22 100 kronor, vilket belopp

med 2 100 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Ökningen avser att möjliggöra en arvodeshöjning för vissa tillsvningsmän.

Utskottet. Utskottet, som ej bar något att erinra mot framställningen,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för

förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 22 100 kronor.

180:o) Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 198 (s. 299—300) — innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

!) Dihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 1.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen inå till Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 12 000

kronor.

181 :o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Majt:s framställning under punkten 199 (s. 300) —

innefattande en med hänsyn till kursförhållandena med 2 000 kronor till

12 000 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,

•

att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk

anstalt för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

182 :o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. I enlighet med

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 200 (s. 300) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet

i Paris för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

183 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts under punkten 201 (s. 301) gjorda framställning

— innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 25 000 kronor.

184:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under pukten 202 (s. 301) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

185 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 203 (s. 301) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

131

186:o) Extra utgifter. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 204 (s. 301—302) — innebärande oförändrad medelsanvisning —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1949/

50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

187 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 205 (s. 302)

— innebärande en anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

188 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer

utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 mars 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Hjalmar

Nilsson, Jon Jonsson, Henry Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson, Einar

Persson och Hugo Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,

Andersson i Tungelsta, Norup, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,

Haeggblom och Allmän;

dock att vid behandlingen av punkterna

19—56 herr Jacobson i Vilhelmina deltagit i stället för herr Andersson i

Löbbo,

19—76 samt 133—188 herr Svensson i Vä deltagit i stället för herr Norup,

53—96 herr Mårtensson i Smedstorp deltagit i stället för herr Svensson i

Ljungskile,

'' 76—97 herr Jacobson i Vilhelmina deltagit i stället för herr Andersson i

Surahammar, samt

97—128 herr Utbult deltagit i stället för herr Svensson i Ljungskile.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Reservationer:

1) Vid punkten 11 :o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)

av herrar Hjalmar Nilsson, Osvald, Hseggblom och Åhman,

vilka ansett att utskottet bort med anledning av motionerna I: 116 och II:

138 avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel till kostnaderna

för planeringskommittéer och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»För genomförande av det tidigare antagna rationaliseringsprograminet

torde regionalplanering enligt nu bedrivna linjer icke vara av någon större

betydelse, varför utskottet anser, att anslag för detta ändamål i nuvarande

ekonomiska läge utan olägenhet bör få stå tillbaka för mera angelägna produktionsbefrämjande

åtgärder. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till de Iikalydande motionerna

I: 116 och II: 138, avslå Kungl. Maj:ts framställning

om anvisande av ett förslagsanslag av 400 000 kronor till

Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer.

»

2) Vid punkten 17:o) (Främjande av forskning på jordbrukets område

in. m.)

a) av herr Tjällgren;

b) av herrar Hjalmar Nilsson, Osvald, Norup, Hseggblom och Åhman,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka särskild medelsanvisning till lagerforskning

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Forskningen på jordbrukets område är av stor vikt för produktionen och

folkförsörjningen och är därför förtjänt av statsmakternas intresse och bistånd.

Icke minst gäller detta den betydelsefulla lagerforskningen. För denna

forskning är såsom framhållits i motionerna 1:119 och II: 139 medelsbehovet

synnerligen trängande och det torde framför allt med hänsyn till de

stora värden, som avses med sådan forskning, vara påkallat att, även om

det ekonomiska läget manar till sträng sparsamhet, ställa till förfogande

de medel, som kunna anses nödvändiga för verksamheten. Medelsanvisning

för ändamålet synes lämpligen böra ske med i motionerna angivet belopp.

På grund härav och då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj :ts framställning,

hemställer utskottet,

A. att riksdagen--- 250 000 kronor;

B. att riksdagen, med bifall till de Iikalydande motionerna

I: 119 och II: 139, må till Främjande av lagerforskning för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.»

3) Vid punkten 56:o) (Befrämjande av fröodlingen in. in.: Bidrag till

Sveriges utsädesförening)

s. 133 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

133

a) av herrar Hjalmar Nilsson, Hseggblom och Svensson i Vä, vilka ansett

att utskottet bort, med anledning av motionerna I: 63 och II: 83 samt II: 224

i förevarande del, tillstyrka en medelsanvisning av 558 600 kronor för ändamålet

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Förädlings- och försöksverksamheten på jordbrukets område är av så

stor betydelse, att den oavbrutet bör fortsättas. Särskilt för möjliggörande av

ökad jordbruksproduktion spelar växtförädlingen en avgörande roll. Trots

den stränga återhållsamhet med anslagsökningar, som med hänsyn till det

ekonomiska läget måste iakttagas, finner sig utskottet ha avgörande skäl

att tillstyrka, att ifrågavarande anslag höjes med belopp, som möjliggör

för föreningen att kunna bedriva sin verksamhet i större omfattning än som

blir möjligt med av Kungl. Maj :t föreslaget anslag. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall såvitt nu är i fråga till motionerna 1: 63 och II:

83, likalydande, samt II: 224, till Befrämjande av fröodlingen

m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 558 600 kronor.»;

b) av herr Osvald.

4) Vid punkten 58:o) (Befrämjande av fröodlingen in. in.: Understödjande

av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm) av herrar

Hjalmar Nilsson, Osvald och Hseggblom, vilka ansett att utskottet bort,

med anledning av motionerna I: 63 och II: 83, II: 224 samt I: 166 och II: 218,

såvitt fråga vore om förevarande anslag, tillstyrka en medelsanvisning av

230 000 kronor för ändamålet och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Som i motionerna framhållits har växtförädlingen vid Weibullsholm för

det nutida svenska jordbruket kommit att spela en mycket betydande roll.

Den eftersläpning med anslagsökningen, som under en följd av år drabbat

växtförädlingsanstaltens verksamhet, måste för densamma utgöra ett betydande

hinder för verksamhetens bedrivande i en omfattning, som annars

skulle varit möjlig och för det svenska jordbruket gagnelig. Trots den återhållsamhet,

som är betingad av statsfinansiella skäl, anser därför utskottet,

att en ökning av anslaget i överensstämmelse med vad i motionerna föreslagits,

är motiverad. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall såvitt nu är i fråga till motionerna I: 63 och

och 11:83, likalydande, 11:224 samt 1:166 och 11:218, de

båda sistnämnda även likalydande, till Befrämjande av fröodlingen

m. in.: Understödjande av den praktiskt vetenskapliga

verksamheten å Weibullsholm för budgetåret 1949/50

anvisa anslag av 230 000 kronor.»

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

5) Vid punkten 67:o) (Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd)

av herrar Tjällgren, Hjalmar Nilsson, Oswald, Hseggblom, Svensson i

Vä, Mårtensson i Smedstorp och Åhman, vilka ansett att utskottet bort för

ändamålet tillstyrka medelsanvisning av 35 000 kronor och att utskottets yttrande

och hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Den verksamhet---s. 57—58 — — —- jordbrukets område. Med

hänsyn härtill och till vad som upplysts rörande de förändringar, som under

år 1948 inträffat inom verksamheten, finner utskottet åtminstone någon

ökning av statsbidraget för budgetåret 1949/50 böra äga rum. I rådande

ekonomiska läge kan utskottet dock icke förorda större ökning än 10 000

kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts framställning

samt de likalydande motionerna I: 120 och II: 144, till

Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.»

6) Vid punkten 83:oJ av herr Hseggblom.

7) Vid punkten 92:o) (Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag) av

herrar Osvald, Mårtensson i Smedtorp och Åhman, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 123 och II: 147 att bidrag från anslaget

finge beviljas med tillhopa 5 000 000 kronor för budgetåret 1949/50

samt att för samma år skulle anvisas medel till anslaget med 4 000 000 kronor

samt att utskottets yttrande och hemställan därför bort ha följande lydelse

:

»Av lantbruksstyrelsens skrivelse i ärendet framgår, att den nuvarande

medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål är otillräcklig, vilket förhållande

är till allvarlig olägenhet för avdikningsverksamheten. Med hänsyn

till denna verksamhets stora betydelse för den ökning av jordbrukets produktionsförmåga,

som alla anse önskvärd, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till de likalydande motionerna I: 123 och II: 147,

1) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 5 000 000

kronor;

2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor.»

8) Vid punkten 112:o) (Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg)

av herr Utbult, som ansett att utskottet bort för ändamålet tillstyrka

en medelsanvisning av 92 400 kronor och att utskottets yttrande och hemställan

därför bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att riksdagen må vid prövningen

av frågan om medelsanvisningen under nionde huvudtitelns anslag

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

135

till säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg beakta vad motionärerna

anfört om nödvändigheten av en ökad medelsanvisning för berörda ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 172 och II: 215, till Säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 92 400 kronor.»

9) Vid punkten H2:o) (Skogsvård in. in.: Åtgärder för ökad skogsproduktion

i Norrland in. in.) av herr Tjällgren.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt

Punkt

i 9:e

huvud-

Anslagets rubrik

i 9:e

huvud-

Anslagets rubrik

titeln

titeln

20

Lantbrukshögskolan och statens lant-

Bidrag till byggnadsarbeten vid

bruksförsök:

vissa lantbruksundervisningsan-

Avlöningar.

stalter.

Omkostnader.

Undervisning och studieresor för i

Materiel m. m.

det mindre jordbruket deltagan-

Bokinköp och bokbindning för hög-

de män och kvinnor.

skolans bibliotek.

Stipendier.

Underhåll av byggnader m. m.

32

Nötboskapsavelns befrämjande:

Befrämjande i allmänhet av nöt-

Inredning och utrustning.

Särskilda undersökningar.

Avkastningsbedömning rörande

boskapsaveln.

Understöd åt kontrollföreningsverk- j

samhet.

avelssvin.

43

Veterinärinrättningen i Skara:

Bidrag till lokala gödslings-, sort-

Avlöningar.

och ogräsförsök m. m.

Omkostnader.

Bidrag till fast försöksverksamhet

Inredning och utrustning.

vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

Kostnader för specialkurs för ut-

55

Lindring i mindre bemedlades kost- nader för djursjukvård.

bildande av maskinkonsulenter.

59

Befrämjande av mindre jordbruk:

21

Ordnad bokföring vid mindre jord-

Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd-

bruk.

gårdsinstitut:

Jordbruksekonomisk undersökning.

Avlöningar.

64

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Materiel m. m.

65

Statens linnämnd m. m.

Bokinköp och bokbindning för in-

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

stitutets bibliotek.

Stödjande av odlingen av vissa

Stipendier m. m.

kulturväxter.

Lokala trädgårdsförsök.

66

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

25

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lägre mejeriskolor.

81

Bidrag till stödjande av priset å

hamphalm och linhalm.

Statens sockernämnd.

26

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

82

Befrämjande av mejerihanteringen

Lantbruksskolan vid Ultuna.

Understöd åt vissa lantbruksunder-

m. m.: Bidrag till avlönande av

visningsanstalter: Avlöningar.

Understöd åt vissa lantbruksunder- visningsanstalter: Driftkostnader.

Understöd åt vissa lantbruksunder-

84

mejerikonsulenter m. m.

Prisreglerande åtgärder på jordbru- kets område.

Kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet.

86

visningsanstalter: Bidrag till ar- voden åt skolläkare.

Bidrag till särskilda utbildning''-

97

Statens forskningskommitté för lant-

kurser.

mannabyggnader.

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.

Understöd åt elever vid lägre lant-

no

Täckdikningsförsök m. m.

bruksundervisningsanstalter

161

Skogsvård m. m.: Bidrag till skogs-

m. m.

vårdskurser m. m.

497224. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 und s. 1 i texten