Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar.

1949-03-03 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar

om anslag till kapitalinvesteringar.

(1 :a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande

framställningar jämte i anledning därav framlagda motioner.

Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordhruksärenden

för den 3 januari 1949 (statsverkspropositionen: bilaga 30).

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

1 :o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande budgetår har å

kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisats ett

investeringsanslag av 150 000 kronor till tjänstebostäder för domänverket.

Från anslaget bestridas kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder

för domänverkets befattningshavare i sådana fall, där dylika bostäder

icke annorledes kunna anskaffas.

Departementschefen har, efter redogörelse för eu framställning i ärendet

av domänstyrelsen, anfört följande:

»Med hänsyn till vad domänstyrelsen anfört torde även för nästa budgetår

medel böra anvisas för ifrågavarande ändamål. Då emellertid alltjämt

stor återhållsamhet måste iakttagas i fråga om byggnadsverksamheten, torde

eu medelsanvisning i den omfattning styrelsen begärt icke nu kunna komma

i fråga. För min del vill jag förorda, att för ändamålet äskas ett investeringsanslag

av 200 000 kronor, eller 50 000 kronor mer än det för innevarande

budgetår anvisade anslaget. Av sagda belopp torde 50 000 kronor böra

avses för tointförvärv.»

I liihaag till riksdagens protokoll Ill sand. AV 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Tjänstebostäder för domänverket för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 200 000

kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

2:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelse den 15 juli 1948

har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt, att för hudgetåret 1949/50

måtte till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan anvisas ett anslag av

552 000 kronor. Av detta belopp ha 540 000 kronor avsetts för om- och tillbyggnad

av kirurgiska kliniken samt 12 000 kronor för vissa smärre ändringsarbeten

i obstetrisk-bujatriska avdelningens byggnad. Beträffande de

ifrågasatta byggnadsarbetena vid kirurgiska kliniken har styrelsen erinrat

om att styrelsen tidigare vid flera tillfällen framlagt förslag i ämnet.

Styrelsen har vidare i skrivelse den 18 oktober 1948 anhållit om anslag av

15 400 kronor för vissa ändringsarbeten inom fysiologisk-farmakologiska avdelningens

lokaler.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för styrelsens framställningar,

anfört:

»Jag kan i nuvarande läge icke tillstyrka förslaget om en om- och tillbyggnad

av den kirurgiska kliniken. Däremot vill jag förorda, att erforderliga

medel anvisas till de begärda ändringsarbetena inom obstetrisk-bujatriska

och fysiologisk-farmakologiska institutionernas lokaler, då dessa arbeten torde

vara nödvändiga för genomförande av den vid 1948 års riksdag beslutade

uppdelningen av ifrågavarande institutioner. Mot de i ärendet verkställda

kostnadsberäkningarna beträffande dessa arbeten har jag intet att erinra.

För byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan skulle alltså för nästa budgetår

erfordras ett investeringsanslag av (12 000 15 400 =) 27 400 kronor.»

Därefter har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 8 februari 1949 till Kungl.

Maj :t, vilken skrivelse varit för utskottet tillgänglig, anmält att kostnaden

för ändringsarbetena i obstetrisk-bujatriska avdelningens byggnad komme

att uppgå till 27 000 kronor samt anhållit att för ändamålet måtte anvisas

ytterligare 15 000 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående medelsbehovet

för med anslaget avsett ändamål under nästa budgetår hemställer

utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag beträffande om- och tillbyggnad

av den kirurgiska kliniken,

att riksdagen må till Bygynadsarbeten vid veterinärhögskolan

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 42 400 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

3

3:o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. I skrivelse den 25 augusti 1948

har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut hemställt,

att till skogshögskolan måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett byggnadsanslag

av 850 000 kronor. Av detta belopp avse 265 000 kronor högskolans

huvudbyggnad i Stockholm samt 345 000 respektive 240 000 kronor högskolans

förläggningar i Garpenberg och Malingsbo.

Efter redogörelse för styrelsens framställning har departementschefen anfört:

»Jag torde få erinra om att i propositionen nr 177 till 1948 års riksdag

angående upprustning av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna uttalades,

att med alla de åtgärder, som vore beroende av vidlyftigare byggnadsföretag,

borde få anstå till dess det ekonomiska läget förbättrats. Det omedelbara

lokalbehovet vid skogshögskolan för föreslagna högre befattningar

och för sedermera tillkommande eventuella nya assistenttjänster in. m. ansågs

i propositionen kunna tillgodoses för en kostnad av omkring 15 000

kronor genom iordningställande av sex nya tjänsterum i högskolebyggnaden.

Med hänsyn till den alltjämt föreliggande nödvändigheten att begränsa

byggnadsverksamheten kan jag icke tillstyrka, att byggnadsarbeten för

skogshögskolan nu skulle komma till utförande i den omfattning, som högskolestyrelsen

begärt. I anslutning till vad jag tidigare denna dag föreslagit

i fråga om assistenttjänster in. in. vill jag emellertid tillstyrka, att erforderliga

medel anvisas för iordningställande av sex nya tjänsterum i högskolans

byggnad i Stockholm. Kostnaderna härför torde, såsom förut antytts,

kunna beräknas till 15 000 kronor. Därjämte synes vissa institutioners

behov av arbetslokaler vara så trängande, att det även med beaktande av

det nuvarande läget snarast bör tillgodoses. Detta gäller institutionerna för

skogsbotanik och marklära. Vidare torde det bland annat av säkerhetsskäl

även vara erforderligt att en stentrappa uppföres mellan högskolebyggnadens

tredje och fjärde våningar. För nämnda arbeten torde därför böra anvisas

ett belopp av sammanlagt 100 000 kronor. Med övriga byggnadsarbeten

såväl vid högskolebyggnaden i Stockholm som vid högskolans förläggningar

i Garpenberg och Malingsbo torde däremot få anstå.»

Utskottet. Kungl. Maj:ls framställning föranleder icke någon utskottets

erinran, och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten nid skogshögskolan

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

115 000 kronor.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Frukt- och potatislagerhusfonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2,

bil. 20, p. 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande av frukt- och potatislagerhusfonden.

Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den

26 november 1943 (nr 811). Såsom kapital till fonden ha för budgetåren

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO.

1940/41—1945/46 sammanlagt anvisats 3 375 000 kronor. För efterföljande

budgetår ha medel icke anvisats för ändamålet. Genom beslut den 30 juni

1948 medgav Kungl. Maj :t, att det för budgetåret 1945/46 till frukt- och

potatislagerhusfonden anvisade investeringsanslaget finge under budgetåret

1948/49 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, alt det icke

syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond.

Departementschefen har anfört:

»Ifrågavarande låneverksamhet synes böra fullföljas även under budgetåret

1949/50. Enligt vad lantbruksstyrelsen upplyst torde något kapitaltillskott

till fonden icke vara behövligt under förutsättning alt det för budgetåret

1945/46 anvisade anslaget får användas även under nästa budgetår.

Med hänsyn härtill förordar jag, att omförmälda anslag får disponeras under

ytterligare ett budgetår.»

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1945/46

anvisade investeringsanslaget till Frukt- och potatislagerhusfonden

må under budgetåret 1949/50 användas för det

med anslaget avsedda ändamålet.

5:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under denna punkt har Kungl. Maj:t

hemställt att riksdagen måtte för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor för ändamålet.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat fyra inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 64 av herr Näsgård m. fl. och II: 80 av herr Persson i Norrby in. fl.,

likalydande, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om sådant förtydligande av bestämmelserna angående

lån och bidrag till gemensam maskinanskaffning, att dylika lån och bidrag

skulle kunna erhållas även till maskiner, avsedda för skogsbruket; och

2) 1:65 av herrar Osvald och Sundelin samt 11:79 av herr Johnsson i

Kastanjegården m. fl., likalydande, vari hemställts att riksdagen måtte besluta,

att bestämmelserna om bidrag till gemensam maskinanvändning måtte

ändras så, att bidragsbeloppet skall utgå med »högst 25 procent» i stället

för såsom för närvarande med »25 procent», samt att den nuvarande 65- procentsregeln kompletteras med en bestämmelse, som möjliggör en smidigare

tillämpning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond

(prop. nr 217; r. skr. nr 275). För lån från fonden gälla av 1948 års riksdag

godkända ändrade grunder (prop. nr 188; r. skr. nr 337). Närmare bestämmelser

rörande ifrågavarande lån återfinnas i kungörelsen den 26 juni 1948

(nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond in. in. Såsom kapitaltillskott

till fonden ha för budgetåren 1938/3!)—1941/42 och 1944/45—

1948/49 anvisats anslag av respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000,

1 700 000, 830 000, 3 000 000, 3 500 000, 4 500 000 och 1 600 000 kronor.

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ett

anslag å 5 000 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår såsom kapitalökning

till fonden. Styrelsen har därvid framhållit i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42—1947/48 beviljat lån

ur jordbrukets maskinlånefond med respektive 895 000, 1 336 000, 2 134 370,

2 340 000, 4 256 000, 4 875 000 och 7 479 400 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla

kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1948 till 3 207 000 kronor. Under ett

vart av budgetåren 1948/49 och 1949/50 beräknas dessutom inflyta amorteringar

till fonden med omkring 1 500 000 kronor. Till förfogande för ifrågavarande

låneverksamhet under återstående del av innevarande budgetår

torde alltså finnas ett belopp av omkring (3 207 000 + 1 500 000 =) 4 707 000

kronor. Med hänsyn till den under senare år starkt ökade efterfrågan på

lån från fonden torde nyssnämnda belopp icke på långt när vara tillräckligt

för att möta efterfrågan på lån från fonden under innevarande budgetår.

Sålunda uppgå till lantbruksstyrelsen hitintills från 18 hushållningssällskap

inkomna ansökningar om lån från fonden för första hälften av nämnda budgetår

till ett sammanlagt belopp av 4 145 000 kronor. För att icke alltlör

stort avbräck skall vållas i den pågående mekaniseringen inom jordbruket,

bör enligt lantbruksstyrelsens mening medel av sådan storleksordning anvisas

till fonden, att maskiner för gemensam användning under budgetåret

1949/50 kunna anskaffas i minst samma utsträckning som under budgetåret

1947/48. Om man räknar med att enskilda kreditinrättningar under

budgetåret 1949/50 komma att anlitas för lån för ifrågavarande ändamål

till ett sammanlagt belopp av högst 1 500 000 kronor, torde det erforderliga

kapitaltillskottet till fonden icke kunna beräknas till lägre belopp än

5 000 000 kronor. Med de amorteringar på omkring 1 500 000 kronor, som

under budgetåret 1949/50 beräknas inflyta till fonden, skulle med en medelsanvisning

av nyssnämnda storleksordning ett belopp av 6 500 000 kronor

stå till förfogande för utlåning från fonden under sagda budgetår.

Departementschefen har anfört:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, afl ifrågavarande fond under

årens lopp i allt större omfattning tagits i anspråk för utlämnande av lån.

Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av frågan om anslag för

nästa budgetår till bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond

(IX H.T., ]). 96) är en utvidgning av den gemensamma maskinanvändningen

en av de allra snabbast verkande rationaliseringsåtgärderna

och förtjänar därför i hög grad det allmännas stöd. Med hänsyn till dessa

förhållanden vill jag tillstyrka, all i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag

ctl kapitaltillskott av 5 000 000 kronor anvisas till fonden.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Mot Kungi. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.

Beträffande de i motionerna framställda yrkandena vill utskottet framhålla

följande.

Enligt kungörelsen den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets

maskinlånefond in. in. må hushållningssällskap från fonden erhålla

statslån att användas för utlämnande av lån till enskild person eller sammanslutning,

som önskar anskaffa jordbruksmaskin, vilken skall användas

av flera jordbrukare (s. k. maskinlån), eller för inköp, uppförande eller ombyggnad

av byggnad, som erfordras för av sökanden yrkesmässigt bedriven

jordbruksmaskinhållning (s. k. byggnadslån).

På framställning av hushållningssällskap må lantbruksstyrelsen bevilja

bidrag till låntagare hos sällskapet för återbetalning av maskinlån. Sådant

bidrag utgår med belopp motsvarande 25 procent av lånets ursprungliga

kapitalbelopp. Såsom förutsättning för bidrag till låntagare gäller bland

annat, att av den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka deltagit

i den gemensamma maskinanvändningen, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar

med högst 20 hektar åker. Utan hinder av att denna förutsättning

ej uppfyllts må dock bidrag beviljas, därest maskinhållningen avsett

grundförbättringsarbete eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av

omständigheterna så finner skäligt.

Vad först angår den i motionerna I: 64 och II: 80 gjorda hemställan har

från lantbruksstyrelsen inhämtats, att lån och bidrag från fonden lämnas

icke blott till inköp av lantbruksmaskiner utan även till förvärv av sådana

maskiner, som äro avsedda att användas såväl i jordbruket som i skogsbruket.

Härigenom har behovet av lån och bidrag till maskiner för skogsbrukets

behov i viss mån blivit tillgodosett. För anskaffande av maskiner för

enbart skogliga syften bör däremot enligt utskottets mening frågan om lån

och bidrag regleras i annan ordning.

I fråga om motionerna 1:65 och 11:79 vill utskottet framhålla, att vid

1948 års riksdag beslut fattades om höjning av bidragsprocenten från 20

till 25. Samtidigt avslogs ett förslag att bidrag skulle kunna beviljas — oberoende

av huvudregeln att av den åkerareal, som innehaves av jordbrukare

vilka deltagit i den gemensamma maskinanvändningen, minst 65 procent

skola tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker — om minst tio

brukningsdelar deltagit i maskinanvändningen. I stället antogs den nu gällande

bestämmelsen, att om 65-procentsregeln icke uppfyllts bidrag dock får

beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete eller lantbruksstyrelsen

eljest efter prövning av omständigheterna så finner skäligt.

Vid nu angivna förhållanden finnas enligt utskottets mening icke tillräckliga

skäl atl upptaga frågan till förnyad prövning förrän erfarenhet vunnits

om de nuvarande bestämmelsernas lämplighet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

7

B. alt de likalydande motionerna 1:64 och 11:80 ej må

föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

C. att ej heller de likalydande motionerna I: 65 och II: 70

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

6:o) Spannmålslagerhusfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr.

nr 376) beslöts inrättande av spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna

villkor och bestämmelser för lån från fonden äro meddelade i kungörelsen

den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr

364/1932, 263/1933, 612/1937 och 252/1943 gjorda ändringar. Såsom kapitaltillskott

till fonden ha för budgetåren 1930/31—1944/45 anvisats tillhopa

9 400 000 kronor. För budgetåren 1945/46—1948/49 ha medel icke anvisats

för ändamålet. Enligt medgivande av 1948 års riksdag må det för

budgetåret 1944/45 anvisade anslaget jämväl under budgetåret 1948/49 användas

för det med anslaget avsedda ändamålet.

Kungl. Maj :t har under denna punkt anhållit om motsvarande medgivande

för budgetåret 1949/50.

I detta sammanhang har utskottet även behandlat en i riksdagens första

kammare av herr Mannerskantz väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 228,

vari hemställts att riksdagen måtte

1) besluta att lån ur spannmålslagerhusfonden skola förräntas från lyftningsdagen,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så visar sig erforderligt för att icke

skördens omhändertagande skall äventyras, tillföra fonden ytterligare medel,

samt

3) besluta att räntan för lån ur fonden måtte sättas till en med Övriga

lånefonder jämförlig nivå.

Rörande de skäl som åberopats till stöd för motionen får utskottet hänvisa

till denna.

Lantbruks styrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, att det icke

syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond. Härvid har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla

kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1948 till 2 279 000 kronor. Under budgetåren

1948/49 och 1949/50 beräknas amorteringar å lån från fonden inflyta

med respektive 80 000 kronor och 85 000 kronor. Utan ytterligare medelsanvisning

till fonden skulle sålunda för utlåning under nämnda båda

budgetår ett belopp av i runt tal 2 444 000 kronor stå till förfogande.

För närvarande föreligga två av lantbruksstyrelsen tillstyrkta, av Kungl.

Maj :t ännu icke beviljade ansökningar avseende ett sammanlagt lånebelopp

av 680 200 kronor. Även för den händelse Kungl. Maj :t i anledning av nämnda

två låneansökningar skulle bevilja lån från fonden med sagda belopp,

torde återstående belopp, 1 763 800 kronor, vara till fyllest för att tillgodose

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1948/49 och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

1949/50. På grund av vad sålunda anförts finner lantbruksstyrelsen icke

anledning hemställa om medelsanvisning till fonden för budgetåret 1949/

50, men anhåller, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, att det

för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget må jämväl under budgetåret 1949/

50 användas för med anslaget avsett ändamål.

Departementschefen har anfört: »Ifrågavarande låneverksamhet synes

böra fullföljas även under budgetåret 1949/50. Enligt vad lantbruksstyrelsen

upplyst torde något kapitaltillskott Lill fonden icke vara behövligt under förutsättning

att det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget får användas

även under nästa budgetår. Med hänsyn härtill förordar jag, att omförmälda

anslag må disponeras under ytterligare ett budgetår.»

Utskottet. Med hänsyn till storleken av det belopp, som kvarstår i fonden,

synes något kapitaltillskott icke vara behövligt för budgetåret 1949/50.

I anledning av de i motionen framställda yrkandena angående förränlningen

av lån från fonden får utskottet anföra följande.

Genom beslut av 1943 års höstriksdag (prop. nr 343, r. skr. nr 487) fastställdes

fem särskilda räntetyper för lån från statens utlåningsfonder. Enligt

räntetyp I skall ränta utgå med en för varje budgetår fastställd nonnalränta,

utgörande lägst fyra procent, enligt räntetyp II normalräntan jämte

visst tillägg och enligt räntetyp III fast ränta med högst 3,6 och lägst 2,5 procent.

Enligt räntetyp IV skall ingen ränta utgå, medan räntetyp V innebär,

att ränta skall utgå på sätt fullmäktige i riksbanken bestämma för varje

budgetår. Samtidigt fastställdes till vilken räntetyp lån från de olika lånefonderna

skulle höra. Sålunda bestämdes, att å lån från spannmålslagerhusfonden

skulle utgå ränta enligt räntetyp I. En jämförelse mellan fördelningen

av de särskilda lånefonderna giver vid handen, att samtliga med denna

jämförliga fonder tillhöra sistnämnda räntetyp. Dit höra sålunda även,

bland andra, lån från frukt- och potatislagerhusfonden, statens fjäderfälånefond,

gödselvårdsfonden, statens fruktodlingslånefond, statens mejerilånetond,

jordbrukets maskinlånefond, elektrifieringslånefonden och täckdikningslånefonden.

Vid sådant förhållande synes anledning icke föreligga

att ändra räntefoten för de lån, som erhållas ur spannmålslagerhusfonden.

Ej heller finner utskottet skäl ha anförts för borttagande av räntefriheten

för de första fyra åren för dylika lån.

Utskottet hemställer alltså,

A. att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1944/

45 anvisade investeringsanslaget till Spannmålslagerhusfonden

må under budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet; samt

B. att motionen 1: 228 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

9

7:o) Statens avdikningslånefond. Utskottet biträder Kung]. Maj:ts förslag

under denna punkt och hemställer,

att riksdagen må medgiva,

1) att under budgetåret 1949/50 må beviljas lån från statens

avdikningslånefond å tillhopa högst 3 500 000 kronor;

2) att Kungl. Maj :t må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1949—30 juni 1950 medgiva anstånd med

erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

8:o) Bevattningslånefonden. I enlighet med Kungl. Maj ds framställning

under punkten 8 hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget

till Bevattningslånefonden må under budgetåret 1949/50

användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

9:o) Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)

inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser

för lån ur fonden återfinnas i kungörelsen den 7 augusti 1907

(nr 61) med däri genom kungörelserna nr 151/1916, 359/1921, 130/1928,

298/1930, 112/1932, 627/1937, 220/1943 och 313/1948 gjorda ändringar.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller

landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan

maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av

fisk avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare

för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling

av fiskets produkter samt för utförande av fiskodling.

Enligt beslut av 1921 års riksdag må av Kungl. Maj :t årligen disponeras

ett belopp av 1 800 000 kronor såsom lån från ifrågavarande fond.

Såsom kapitaltillskott till fonden har senast å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

Den år 1948 vidtagna ändringen i kungörelsen innebär, förutom viss utsträckning

av de ändamål, vartill lån må utlämnas, att lån från londen i

varje särskilt fall må uppgå till högst 60 000 kronor mot tidigare 35 000

kronor.

I skrivelse den 20 augusti 1948 har fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva,

att av fiskerilånefonden ett belopp av 2 500 000 kronor årligen må disponeras

för utlämnande av lån, dels ock för budgetåret 1949/50 anvisa 1 750 000

kronor för kapitalökning av lånefonden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Efter redogörelse för styrelsens framställning har departementschefen

anfört:

»Vad fiskeristyrelsen anfört torde giva vid handen, att det belopp Kungl.

Maj :t hittills årligen ägt disponera för lån från ifrågavarande fond icke

längre är tillräckligt för tillgodoseende av lånebehovet. Det är uppenbarligen

önskvärt, att den vid 1948 års riksdag beslutade utvidgningen av lånemöjligheterna

ej skall hämmas av brist på medel. Jag finner därför en höjning

av lånegränsen påkallad. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa

investeringarna kan jag dock ej förorda större höjning för nästa budgetår

än från 1 800 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Då för utlåning ur fonden endast stå till förfogande inflytande annuiteter,

och dessa för nästa budgetår beräknas uppgå till 750 000 kronor, erfordras

ett kapitaltillskott till fonden för nämnda budgetår. .Tåg förordar, att för

budgetåret 1949/50 för ändamålet anvisas ett anslag å 1 250 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva, att tills vidare från och med budgetåret

1949/50 ett belopp av 2 000 000 kronor må av Kungl. Maj :t

årligen disponeras för lån från fiskerilånefonden;

2) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1949/50 anvisa

ett investeringsanslag av 1 250 000 kronor.

10:o) Kronotorparnas inventarielånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts

under denna punkt gjorda framställning, som grundar sig på en av domänstyrelsen

och lantbruksstyrelsen verkställd beräkning av medelsbehovet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kronotorparnas inventarielånefond

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

80 000 kronor.

11 :o) Hemslöjdslånefonden. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 11 och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1945/40

anvisade investeringsanslaget till Hemslöjdslånefonden må

under budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget avsedda

ändamålet.

12:o) Statens lånefond för hästavelns befrämjande. Vid 1947 års riksdag

beslöts inrättande av ifrågavarande fond (prop. nr 14; r. skr. nr 72) genom

sammanslagning av statens hästavelsfond, lånefonden för inköp av ädla

avelsston, lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras och låne
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

11

fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras samt genom tillskott från

stuteriväsendets fond, varvid bestämdes att fonden skulle ha ett kapital av

7 000 000 kronor. Bestämmelser för låneverksamheten äro meddelade i kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 395) angående lån från statens lånefond för

hästavelns befrämjande med däri genom kungörelsen den 24 september

1948 (nr 649) gjord ändring.

Enligt riksdagens medgivande må ur fonden under budgetåret 1948/49

tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston 300 000 kronor,

för inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor,

för inköp av nordsvenska avelsston 200 000 kronor, för inköp av avelshingstar

av ardennerras 400 000 kronor och för förvärv av ridhusbyggnader

in. in. 250 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, att det

icke syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond. Styrelsen har föreslagit, att för budgetåret

1949/50 skulle få tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston

350 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk

ras 200 000 kronor, för inköp av nordsvenska avelsston 150 000 kronor,

för inköp av avelshingstar av ardennerras 400 000 kronor och för förvärv

av ridhusbyggnader samt för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt

hästmaterial in. in. 350 000 kronor.

Efter redogörelse för Iantbruksstyrelsens framställning har departementschefen

anfört:

»Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde nytt kapital till fonden icke vara

erforderligt för nästa budgetår. Med hänsyn till den stora efterfrågan på lån

för inköp av varmblodiga avelsston vill jag tillstyrka, att för detta ändamål

under budgetåret 1949/50 må disponeras 50 000 kronor mer än under löpande

budgetår, eller sålunda 350 000 kronor. Vad angår behovet av lån för

förvärv av ridhusbyggnader m. in. torde visserligen en ökning vara att emotse

på grund av att lån numera även får utlämnas för anskaffande av för

ridhusdrift erforderligt hästmaterial. I nuvarande läge anser jag mig emellertid

trots sagda förhållande icke kunna förorda någon höjning av det

för berörda ändamål avsedda lånebeloppet. Detta synes i stället även för

nästa budgetår böra bestämmas till 250 000 kronor.»

I övrigt har departementschefen icke haft något att erinra mot lantbruksstyrelsens

förslag.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må medgiva, alt ur statens lånefond för

hästavelns befrämjande under budgetåret 1949/50 må lagas

i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston

350 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk och

gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor, för inköp av nordsvenska

avelsston 150 000 kronor, för inköp av avelshingstar av ar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

dennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader

och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt

hästmaterial m. m. 250 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

13:o) Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. I enlighet med Kungi.

Maj :ts framställning under punkten 13 hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1944/45

anvisade investeringsanslaget till Ackordslån och hjälplån

till jordbrukare må under budgetåret 1949/50 användas för

det med anslaget avsedda ändamålet.

14:o) Lån för anskaffande av grästorkar. Lantbruksstijrelsen har för ändamålet

hemställt om ett anslag av 300 000 kronor, därvid styrelsen bland

annat hänvisat till att en ansökan om lån å 200 000 kronor, vilken ansökan

på grund av den begränsade medelstillgången under innevarande budgetår

kunnat tillstyrkas endast till halva beloppet, helst borde tillgodoses under

nästa budgetår.

Departementschefen har på grund av det nuvarande läget förordat ett

anslag om 100 000 kronor för budgetåret 1949/50.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lån för anskaffande av grästorkar

för hudgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor.

15ro) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Kungl.

Maj :t har under denna punkt hemställt att för ändamålet måtte för budgetåret

1949/50 anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:10 av

herrar Osvald och Sundelin samt II: 15 av herr Utbult m. fl., i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning angående vilka

åtgärder som böra vidtagas för avsättning av fisk, särskilt med hänsyn

till de stora mängder sill, som kunna landas om en ny sillperiod inträder,

och

2) till lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It).

13

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

investeringsanslag av 500 000 kronor (prop. nr 48; r. skr. nr 220). Bestämmelser

rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen den 11

maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande av beredning,

förvaring och avsättning av fisk, ändrad genom kungörelsen den 17 juni

1948 (nr 314).

I skrivelse den 20 augusti 1948 har fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1949/

50 anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. Styrelsen har till

stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Vid ingången av budgetåret 1947/48 fanns eu behållning å anslaget av

86 000 kronor. Tillsammans med det för nämnda budgetår beviljade anslagsbeloppet,

500 000 kronor, stodo alltså sammanlagt 586 000 kronor till

förfogande för budgetåret 1947/48. Härav disponerades endast 55 000 kronor,

varvid emellertid är att märka, att under nämnda budgetår ansökningar

om lån för ifrågavarande ändamål inkommit till ett mångdubbelt

större sammanlagt belopp. Ett flertal av dessa ansökningar är fortfarande

beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under innevarande budgetår ha redan inkommit låneansökningar å sammanlagt

575 000 kronor, ''och ett flertal nya ansökningar väntas. Det är

därför tydligt, att de anspråk, som numera ställas på detta anslag, icke

tillnärmelsevis kunna tillgodoses med disponibla medel, så mycket mindre

som numera lån ur fonden kunna erhållas för långt fler ändamål än tidigare.

De största lånekraven avse i allmänhet anläggning av fryshus. Om

landets fiskerinäring skall kunna hävda sig i konkurrensen på exportmarknaden,

är det oavvisligen nödvändigt, att kraftigare åtgärder vidtagas för

åstadkommande av fryshus och liknande anläggningar även i nuvarande

läge. Fiskeristyrelsen vil! därför förorda, att ifrågavarande anslag ökas

till 2 000 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört:

»Såsom fiskeristyrelsen framhållit avse de största anspråken på lån från

förevarande anslag i allmänhet anläggande av fryshus. Enligt vad styrelsen

vidare uttalat föreligger för närvarande trängande behov av ett flertal sådana

anläggningar. Även jag är av den uppfattningen att det är av stor vikt

ati fryshusanläggningar komma till utförande i ökad omfattning, icke minst

ur den synpunkten att landets fiskerinäring därigenom lättare blir i stånd

all hävda sig i konkurrensen på exportmarknaden. En höjning av medelsanvisningen

under förevarande anslag synes motiverad såväl med hänsyn

till detta förhållande som till att lån från anslaget numera kan lämnas för

fler ändamål än tidigare. I betraktande av den återhållsamhet, som måste

iak!lagas i fråga om statlig investeringsverksamhet, torde emellertid medel

i den omfattning fiskeristyrelsen föreslagit icke nu böra ställas till förfogande.

Det synes sålunda tillräckligt, att för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag

av I 000 000 kronor. Detta innebär eu höjning av det för

innevarande budgetär anvisade anslaget med 500 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn bland annat till de stora värden, som äro investerade

i fiskefartyg och fiskredskap, synes det angeläget, alt tillräckliga möjligheter

skapas för ad fångsterna skola kunna omhändertagas på ett lill
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO.

fredsställande ''sätt. Såsom fiskeristyrelsen framhållit torde behovet av fryshusanläggningar

vara trängande. Huruvida därjämte andra anläggningar

kunna anses påkallade, framför allt med anledning av väntad ökning av

sillfångsterna, bör enligt utskottets mening utredas. I avbidan på resultatet

av utredningen torde medelsanvisningen höra begränsas till det av

Kungl. Maj :t föreslagna beloppet. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

de likalydande motionerna I: 16 och II: 15, såvitt angår medelsanvisningen,

till Lån till främjande av beredning och

avsättning av fisk in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor, samt

B. med bifall till motionerna I: 16 och II: 15, i fråga om

hemställan om utredning, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning om

vilka åtgärder som böra vidtagas för främjande av avsättningen

av fisk, därvid hänsyn särskilt bör tagas till sillfångsterna.

Diverse kapitalfonder.

16:o) Jordfonden. Kungl. Maj:t har under punkten 16 hemställt att till

jordfonden måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett investeringsanslag av

15 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet därjämte behandlat två i riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 115 av

herr Näslund in. fl. samt 11:49 av herrar Svensson i Ljungskile och A Olsten,

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till jordfonden för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

\ id 1940 års riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr 273) beslöts inrättande av

en kapitalfond, benämnd jordfonden. Fondens medel skola jämlikt beslut

av 1948 års riksdag (prop. nr 149; r. skr. nr 233) användas bland annat för

bestridande av lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband

med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område. Biksdagen

har för budgetåren 1940/41—1943/44 till jordfonden anvisat anslag

av respektive 3 000 000, 2 000 000, 1 000 000 och 500 000 kronor. För budgetåren

1944/45—1947/48 ha några medel icke anvisats. För innevarande

budgetår har till fonden anvisats ett anslag av 10 000 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 gjort framställning

om anvisande för budgetåret 1949/50 av 20 000 000 kronor såsom kapitalökning

till fonden. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

15

Vid sistförflutna budgetårs utgång förefanns ett outnyttjat belopp å fonden

av 4 100 000 kronor, vartill kom en kontant behållning å 604 200 kronor.

Tillsammans med det för innevarande budgetår anvisade anslaget å

10 000 000 kronor äro således-sammanlagt 14 704 200 kronor disponibla för

nämnda budgetår.

Med hänsyn till den korta tid lantbruksnämnderna ännu varit i verksamhet

är det svårt att bedöma i vilken utsträckning jordfonden kommer att

tagas i anspråk under innevarande budgetår. Lantbruksstyrelsen håller

dock för troligt att större delen av medlen skall åtgå för fastighetsförvärv,

särskilt med hänsyn till redan pågående rationaliseringsföretag, bland annat

i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Blekinge

län, där redan tidigare en relativt omfattande verksamhet bedrivits. Sedan

lantbruksnämnderna vunnit ökad erfarenhet och rutin torde denna verksamhet

komma att öka. För nästkommande budgetår beräknar styrelsen att

20 000 000 kronor äro erforderliga såsom kapitaltillskott till fonden.

Departementschefen har anfört i ärendet:

»Innan närmare erfarenheter vunnits rörande lantbruksnämndernas verksamhet

är det givetvis svårt att bedöma, i vilken utsträckning jordfonden

kommer att tagas i anspråk av nämnderna. .lag har tidigare denna dag ansett

mig endast kunna förorda en väsentligt mindre höjning av anslaget till

bidrag till yttre rationalisering än den, som föreslagits av lantbruksstyrelsen.

En dylik begränsning bör inverka även på anspråken på jordfonden.

Med hänsyn härtill och då enligt vad styrelsen anfört någon nämnvärd

disponibel behållning ej torde finnas vid ingången av nästa budgetår förordar

jag, att jordfonden för detta budgetår tillföres ett kapitaltillskott av

15 000 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn till svårigheten att bedöma anslagsbehovet för del

kommande budgetåret synes det utskottet lämpligast, att medel anvisas till

sådant belopp, att fondens behållning med säkerhet kommer att medgiva

att den pågående rationaliseringen kan fortgå i önskad omfattning.

I skrivelse den 12 februari 1949, som varit för utskottet tillgänglig, har

lantbruksstyrelsen emellertid upplyst, att nettoutgifterna för fonden uppgått

till 340 000 kronor under tiden den 1 juli 1948—den 31 januari 1949

samt att nettomedelsbehovet för återstående del av innevarande budgetår

beräknades till 4 500 000 kronor. Då det således vore uppenbart, att en betydande

del av fondens medel icke behövde tagas i anspråk under budgetåret

1948/49, torde enligt lantbruksstyrelsens åsikt — såvitt situationen nu

kunde överblickas —■ ett anslag av 10 000 000 kronor vara tillräckligt för

nästa budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda blivil upplyst synes enligt utskottets mening

en medelsanvisning av 10 000 000 kronor för budgetåret 1949/50 vara tillfyllest.

Därigenom kommer att finnas till förfogande ett belopp av ungefär

den storlek, som avselts i motionerna I: 115 och 11:49.

Utskottet hemställer alltså,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj :ts förslag

samt motionerna 1:115 och 11:49, till Jordfonden för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000

kronor.

17 :o) Arrendeegnahemsfonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under denna punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1943/44

anvisade anslaget till Arrendeegnahemsfonden må under

budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget avsedda

ändamålet.

18:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning. I

enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt — innebärande

medelsanvisning med 59 000 kronor för inköp av en sandblästringsmaskin

samt för täckande av merkostnader vid tidigare medgivet förvärv av

eu boktryckssnällpress — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:

Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa

ett investeringsanslag av 59 000 kronor.

19:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten. Utskottet biträder Kungl. Maj ds under denna punkt gjorda

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kronor.

Stockholm den 3 mars 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson,

Hjalmar Nilsson, Jon Jonsson, Henry Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson,

Einar Persson och Hugo Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,

Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,

Haeggblom, Svensson i Vä och Åhman;

dock att vid behandlingen av punkten 15 herr Utbult deltagit i stället

för herr Svensson i Ljungskile.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

17

Reservationer:

1) Vid punkten 5:o) av herrar Osvald, Svensson i Ljungskile, Hseggblom

och Ähman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till yrkandena

i motionerna I: 65 och II: 79 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 6, som börjar med orden »I

fråga» och slutar med orden »bestämmelsernas lämplighet» bort ha följande

lydelse:

»Enligt utskottets mening synas skäl föreligga att i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag och yrkande i motionerna I: 65 och II: 79 ändra nu

gällande bestämmelser därhän, att bidrag må beviljas med ''högst 25 procent’

i stället för ''25 procent’. Likaledes synes det önskvärt, att den nuvarande

s. k. 65-procentsregeln kompletteras med en bestämmelse, som möjliggör

en smidigare tillämpning.»

dels ock att utskottets hemställan under C) bort lyda på följande sätt:

»C. att riksdagen-må, med bifall till de likalydande motionerna I: 65 och

11:79, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att sådana ändringar, som

avses med motionerna, måtte vidtagas i nu gällande bestämmelser om bidrag

till gemensam maskinanvändning.»

2) Vid punkten 6:o) av herr Hteggblom.

3) Vid punkten 16:o) av herrar Osvald, Svensson i Ljungskile, Hseggblom

och Åhman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 115 och II: 49 och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»I skrivelse den 12 februari 1949, som varit för utskottet tillgänglig, har

lantbruksstyrelsen upplyst, att nettoutgifterna för fonden under tiden den 1

juli 1948—den 31 januari 1949 ej uppginge till mera än 340 000 kronor samt

att nettomedelsbehovet för återstående del av innevarande budgetår beräknades

till 4 500 000 kronor. Under denna förutsättning komma cirka

10 000 000 kronor att finnas kvar i fonden vid slutet av nu löpande budgetår.

Då departementschefen förutsatt, att 15 000 000 kronor böra ställas till

lantbruk sstyrelsens förfogande för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till de likalydande motionerna I: 115 och

II: 49, till Jordfonden för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 10.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland den 17 februari 1949 avslutad överenskomm s. 1 i texten