Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom m. m.

1949-04-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom

m. m.

(1 :a avd.)

I en till riksdagen den 11 februari 1949 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 49, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att

1) godkänna vad chefen för jordbruksdepartementet föreslagit angående

upplåtelse av vissa delar av Bogesunds egendom i Östra Ryds socken, Stockholms

län, till skogshögskolan, statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län och sjökrigskolan samt

2) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa

reservationsanslag av 23 000 kronor till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten

å övningsskog vid Bogesund, 30 000 kronor till Statens skogsforskningsinstitut:

Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund och 500 000 kronor

till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande av

Bogesunds egendom.

Sedan Bogesunds egendom enligt lagen om tvångsinlösen av vanhävdad

jordbruksegendom avståtts till kronan, framlade Kungl. Maj :t i propositionen

nr 128 till 1948 års riksdag vissa förslag rörande dispositionen av egendomen.

I propositionen uttalades, att vissa förutsättningar syntes föreligga

för att egendomens huvudgård, säteriet Bogesund l1, skulle kunna användas

för jordbrukets försöksverksamhet, men någon slutgiltig plan för egendomens

utnyttjande ansågs icke böra framläggas med hänsyn till att de framtida

behoven av mark på egendomen icke kunde överblickas. Vidare föreslogs,

bland annat, att till kostnader under budgetåret 1948/49 för iståndsättande

av egendomen skulle anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor. Riksdagen framställde icke någon erinran mot vad sålunda anförts

och anvisade nämnda anslag.

Den 30 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande

utnyttjande av huvudgården vid Bogesunds egendom i försöksverksamheten.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga

överinspektören vid lanlbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, professorn

Y. H. Gustafsson, tillika ordförande, byråchefen i domänstyrelsen

Dihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr J2.

K. E. Holmström, professorn vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

N. Olsson samt agronomen K. A. Örborn.

Med skrivelse den 19 november 1948 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen

försöksgårdsutredningen för Bogesund, överlämnat betänkande

i ämnet.

Över betänkandet ha remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

I skrivelser den 5 november 1948 ha domänstyrelsen samt styrelsen för

skogshögskolan och statens skogsforskningsinslitut föreslagit, att västra delen

av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstilutet.

Samma myndigheter ha i skrivelser den 20 januari 1949

även ifrågasatt, att å egendomen skulle upplåtas ett område till övningsskog

för skogshögskolan. Vidare har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 januari

1949 hemställt, att å egendomen måtte anordnas en skogsvårdsgård. Arméns

fortifikationsförvaltning har i skrivelse den 27 november 1948 anhållit, att

ett område av egendomen skulle upplåtas såsom övningsplats för sjökrigsskolan.

Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 äskat

medel för fortsatt upprustning av egendomen.

Försöksgård å Bogesund.

Förslaget. Utredningen har funnit, att Bogesunds egendom är lämplig såsom

försöksgård på animalieproduktionens och speciellt mjölkproduktionens

område, samt att förutsättningarna för byggnadsförsök vid egendomen

äro gynnsamma. I anslutning härtill har utredningen föreslagit, att vid

Bogesund skola bedrivas dels byggnadstekniska och byggnadsfunktionsmässiga

försök, dels jordbruksekonomiska och jordbrukstekniska försök, dels

husdj ursförsök och dels vissa andra mera speciella försök. En sådan försöksgård

borde omfatta, förutom huvudgården, gården Söderby-Sundby samt

torpen Ellboda och Myran, utgörande en total areal av omkring 250 hektar,

varjämte även Kullön borde läggas till försöksgården. Ett flertal byggnadsarbeten

skulle bliva erforderliga. Försöksgården borde i likhet med övriga

försöksgårdar på jordbrukets område organisatoriskt inordnas under lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök.

Yttrandena. Utredningens förslag har i princip tillstyrkts av de flesta remissinstanserna,

ehuru förbehåll och erinringar gjorts i olika hänseenden. I

de fall, då förslaget avstyrkts, har såsom huvudsakligt skäl anförts de oproportionerligt

höga kostnader, som förslaget skulle medföra.

Försöksfält för statens skogsforskningsinstitut.

Förslaget. Domänstyrelsen samt styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsforskningsinstitut ha hemställt, att ett område om cirka 400 hektar,

därav omkring 90 hektar åker- och betesmark, av västra delen av Bogesunds

egendom måtte upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet. Det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

3

ifrågasatta området består av brukningsenheterna Holminge, omfattande

Holminge l1 samt de tidigare torpen Nybygget ocli Träsket, ävensom Röskär,

omfattande Röskär 1‘ samt Ernvik l1 och Sandvreten l1 (jfr prop. nr

128/1948). *

Den försöksverksamhet, som skulle bedrivas å området, har sammanfattningsvis

angivits skola omfatta i huvudsak följande arbetsuppgifter, nämligen

anläggande av plantskolor, plantskolestudier, undersökningar rörande

de svenska skogsträdens ärftliga konstitution och samspelet mellan arv och

miljö, urvals- och korsningsarbete beträffande olika kvantitativa och kvalitativa

egenskaper, analys av proveniensskillnadernas genetiska underlag, anläggande

av modellplantager och i anslutning därtill analys av lämpliga korsningsförbindelser,

anläggande av arkiv för plusträd, studium av dessas genetiska

konstitution och reaktion mot miljöförändringar samt anläggande av

arboretum för främmande trädslag.

I framställningen har anförts, att samtliga dessa arbetsuppgifter funnes

upptagna i skogsforskningsinstitutets arbetsplaner, dock med undantag för

anläggandet av ett trädarkiv. Avsikten med ett dylikt arkiv vore att där

skulle sammanföras de värdefulla varianterna i de svenska skogarna. Dessa

skulle på så sätt kunna bevaras för all framtid och ständigt stå till förfogande

för växtförädlingen och skogsbruket genom distribution av ympkvistar

till olika intressenter.

Rörande den närmare dispositionen av området samt villkoren för upplåtelsen

hänvisas till s. 5—6 i propositionen.

Ett belopp av 385 000 kronor har ansetts erforderligt för vissa kostnader

i samband med förslagets genomförande. Härav ha 125 000 kronor avsetts

för anläggande av trädarkivet och 260 000 kronor för byggnadsarbeten. Den

för byggnadsarbeten beräknade kostnaden uppgår enligt framställningen

till ungefär samma belopp som tidigare beräknats för att förnya byggnadsbeståndet

på Holminge, 95 000 kronor, och Röskär, 150 000 kronor, därest

dessa brukningsenheter skulle fortfarande bestå som jordbruk. Ett bifall till

förevarande förslag skulle således medföra, att de för iståndsättande av

Bogesund beräknade och i princip av riksdagen godkända beloppen skulle

kunna minskas med omkring 250 000 kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse, trädarkivet skulle få för skogsnäringen,

har vidare föreslagits, att kostnaderna för anläggandet av arkivet

skulle utgå från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter för trävaror.

Byggnadskostnaderna borde däremot bestridas av statsmedel. Såväl

kostnaderna för trädarkivet som byggnadskostnaderna borde fördelas på

tre år.

De medel, som stodo till förfogande för ifrågavarande försöksuppgifter,

beräknades bliva förbrukade under år 1952 men verksamheten torde medföra

utgifter för avsevärd tid därefter. Utgifterna, som huvudsakligen avsågo

skogsforskningsinstitutets genetiska avdelning, kunde uppskattas till

38 000 kronor årligen, varför man borde räkna med att denna avdelnings

årsanslag för undersökningar m. m. längre fram borde höjas med nämnda

belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

Yttrandena. Sveriges skogsägares riksförbund och Sveriges skogsägareförbund

ha tillstyrkt framställningen. Riksräkenskapsverket har anslutit sig

till vad som föreslagits i fråga om villkoren för upplåtelsen.

Statskontoret har med hänsyn till det ekonomiska läget funnit betänkligheter

möta mot ett tillmötesgående av förslaget, icke minst emedan byggnadsarbeten

skulle erfordras i ungefär samma omfattning som om området

disponerades för jordbruksändamål. Vid bifall till förslaget borde enligt

statskontorets mening samtliga kostnader belasta prisutjämningsavgifterna

för exporterade trävaror. Upplysningsvis ville statskontoret meddela, att per

den 26 november 1948 disponerats 624 800 kronor av ett för skogsvårdande

ändamål avsatt belopp å 12 miljoner kronor samt att å diversemedelsfonden

för prisutjänmingsavgifter samma dag kvarstode odisponerade 2 057 557

kronor 88 öre.

Övningsskog för skogshögskolan.

Domänstyrelsens samt styrelsens för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

förslag i denna del innefattar att ett område, beläget öster

och nordost om institutets ifrågasatta försöksfält, skulle upplåtas till högskolan

såsom övningsskog. Området innehåller enligt framställningen cirka 210

hektar övervägande produktiv skogsmark jämte 4 hektar inägor tillhörande

torpet Stensängen i områdets västra del. Inägorna skola igenplanteras enligt

den för Bogesund uppgjorda restaureringsplanen.

I fråga om de skäl, som åberopats för förslaget, samt villkoren för upplåtelsen

hänvisas till s. 8—9 i propositionen.

Kostnaderna för genomförandet av förslaget ha beräknats uppgå till i

runt tal 8 700 kronor till avlöning åt ett särskilt skogligt biträde i lönegrad

Ce 19, 2 000 kronor i resekostnads- och traktamentsersättning åt denne,

15 000 kronor för uppförande av en enklare förläggning vid Stensängen

samt 8 000 kronor för anläggande av plantskolor m. m. å inägorna. Löpande

driftkostnader för stämplings- och andra skogsvårdsåtgärder utöver utgifterna

för det skogliga biträdet skulle bestridas av domänverket, som även

skulle i vanlig ordning ombesörja avverkning och försäljning av utstämplat

virke.

Riksräkenskapsverket har i avgivet remissutlåtande uttalat, att förslaget

icke givit ämbetsverket anledning till erinran.

Skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län.

Förslaget. Den 15 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt skogsstyrelsen att

i samråd med domänstyrelsen utreda möjligheterna att anlägga en skogsvårdsgård

på Bogesunds egendom. I skrivelse den 12 januari 1949 har skogsstyrelsen

efter samråd med domänstyrelsen framlagt förslag i ämnet. För
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

5

slaget innebär, att den nordöstra delen av egendomen skall upplåtas såsom

skogsvårdsgård till skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län och att ett belopp

av 640 000 kronor skall anvisas till uppförande av undervisnings- och

förläggningslokaler å gården. Det föreslagna området, som angivits omfatta

en areal av omkring 468 hektar, har närmare utmärkts å en vid förslaget

fogad karta. Vid förslaget har fogats en skrivelse i ämnet till skogsstyrelsen

från skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län ävensom en av länsarkitekten

S. Häggblom, Gävle, verkställd kostnadsberäkning.

Skogsstyrelsen har framhållit, att det angivna området i huvudsak motsvarade

de önskemål, som styrelsen uppställt beträffande en skogsvårdsgård

i Stockholms län, nämligen centralt läge, relativt stor skogsmarksareal,

förläggnings- och skollokaler, som medgåve en kontinuerlig undervisningsverksamhet,

samt ett så litet jordbruk som möjligt.

En närmare redogörelse för behovet av skogsvårdsgården och villkoren

för upplåtelsen m. in. lämnas å s. It—13 i propositionen.

De för skogsvårdsgården erforderliga byggnaderna, som föreslagits skola

förläggas till Ladvik vid nordvästra delen av området, ha av skogsvårdsstyrelsen

beräknats draga en kostnad av 700 000 kronor, därav i runt tal 640 000

kronor till uppförande av dels elevhemsbyggnad för 28 elever jämte bostad

för husmor, lärarrum m. m., dels köks-, matsals- och skolbyggnad och dels

föreståndarbostad ävensom 60 000 kronor för viss utrustning.

Skogsstyrelsen har för sin del icke haft något att erinra mot den föreslagna

förläggningen av byggnaderna eller mot de angivna byggnadskostnaderna.

De 640 000 kronorna borde anvisas under ett särskilt anslag, medan

frågan om anvisande av medel till utrustning torde göras beroende av i vad

mån skogsvårdsstyrelsens egna medel borde anlitas härför. Skulle eventuellt

statsmedel erfordras för ändamålet, borde dessa anvisas från skogsvårdsstyrelsernas

omkostnadsanslag.

Yttrandena. Statskontoret har i princip icke haft något att erinra mot den

föreslagna upplåtelsen men har ansett det böra övervägas, huruvida icke nybyggnadsprogrammet

med hänsyn till situationen på byggnadsmarknaden

borde inskränkas eller helt ställas på framtiden.

Riksräkenskapsverket har bland annat framhållit, att det ur statsfinansiell

synpunkt enligt dess mening skulle vara att föredraga att genom anvisande

av anslag å riksstaten eller genom ianspråktagande av reserverade

prisutjämningsavgifter för exporterade trävaror medel ställdes till förfogande

för omedelbar avskrivning ur domänverkets räkenskaper av bokförda

värdet för det område, som upplätes till skogsvårdsstyrelsen.

Ej heller byggnadsstijrelsen har, ur de synpunkter styrelsen haft att företräda,

funnit skäl till erinran mot upplåtelsen, därvid styrelsen emellertid

framhållit att den i avsaknad av ritningar över nybyggnaderna icke kunnat

närmare granska byggnadskostnaderna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

Övningsplats för sjökrigsskolan.

I propositionen nr 128/1948 behandlades en framställning av chefen för

sjökrigsskolan att få disponera ett markområde om cirka 135 hektar vid

Sandviken mellan Frössvik och Röskär å Bogesunds egendom såsom övningsområde

för skolan. Därvid uttalade dåvarande departementschefen att med

den ifrågasatta upplåtelsen borde anstå, till dess frågan om indragning av

ilygflotliljen vid Hägernäs blivit avgjord samt att, därest vid Hägernäs

lämpliga områden lör skolan icke erbjöde sig, ärendet borde upptagas till

förnyad prövning.

I skrivelse den 26 november 1948 har nu arméns fortifikations förvaltning

hemställt, att berörda område, vilket närmare utmärkts å en vid skrivelsen

fogad karta, utan ersättning skulle upplåtas för angivna ändamål. Till motivering

av framställningen har anförts följande.

Med anledning av vad i prop. nr 128/1948 uttalats hemställde chefen för

sjökrigsskolan hos chefen för Roslagens flygflottilj om yttrande, huruvida

för ändamålet lämpligt område funnes å flygvapnet tillhörig mark vid Hägernäs.

Av flottilj chefens yttrande, vilket sedermera bekräftats av chefen

för flygvapnet, framgår, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid

Hägernäs på grund av dess ringa areal och med hänsyn till omgivande bosf^dsbebyggelse

över huvud taget icke är lämpligt såsom övningsområde för

sjökrigsskolan, vilket gäller även sedan flygflottiljen omändrats till radarskola

och stamflygförarskola. Under åberopande liärav har skolchefen hos

chefen för marinen hemställt, att denne måtte utverka, att det föreslagna

området upplätes till sjökrigsskolans disposition. Chefen för marinen har

därefter överlämnat ^ ärendet till fortifikationsförvaltningen för handläggning

och därvid anhållit, att då den av sjökrigsskolan disponerade övningsterrängen

på grund av påbörjad och planerad bebyggelse icke längre kunde

anses uppfylla rimliga anspråk på en övningsplats av här avsett slag, åtgärder

måtte vidtagas för att området snarast möjligt skulle kunna tagas i

bruk av sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolan disponerar för närvarande för övningar två i enskild ägo

varande områden om 51,2 och 2,9 hektar belägna i Näsby centralpark och

Viggbyholm. Tillståndet att begagna de två områdena gäller endast intill dess

marken skall styckas för bostadsbebyggelse. Då exploatering av vissa delar

av marken redan påbörjats, har det blivit angeläget att snarast möjligt skaffa

ett nytt övningsområde för utbildning i handvapen- och fälttjänst. Verkställda

undersökningar ha givit vid handen, att ifrågavarande område under

kronocgendomen Bogesund är det för ändamålet lämpligaste bland annat

på grund av tillgången till en relativt lång och för landstigningsövningar

lämplig strand. Den totala arealen utgör ca 135 hektar, varav ca 15 hektar

bestå av åker och äng och ca 120 hektar av skogsmark. Området är avsett

att huvudsakligen användas för skjututbildning (fältskjutning med handvapen),

handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst (bivackering,

orientering m. in.) samt simning och rekreation. Med utgångspunkt

lrån nuvarande förhållanden torde övningar komma att bedrivas med

högst 200 man i sänder och skjutning skulle i regel förekomma minst en

gång varje vecka året om. Hinder skulle icke behöva föreligga mot att under

tiden mellan skjutövningarna utnyttja inägojorden såsom bete. Stängsel

skulle icke uppföras omkring området. Därest icke några av de byggnader,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

7

som finnas å områdets östra del, kunna få disponeras för skolans räkning,

torde därå böra uppföras ett enkelt förrådshus och en värmestuga, varjämte

en brygga skulle anläggas vid Sandviken.

För egen del får fortifikationsförvaltningen framhålla, att det med hänsyn

till svårigheten att för rimliga kostnader erhålla lämpligt övningsområde

för sjökrigsskolan synes synnerligen önskvärt att, sedan Bogesunds

egendom förvärvats av kronan, för övningarna erforderligt område om möjligt

upplåtes å egendomen tillhörig mark. Det av chefen för sjökrigsskolan

föreslagna området synes väl lämpat för ändamålet. Vad angår villkoren för

upplåtelsen torde det böra uppdragas åt domänstyrelsen och fortifikationsförvaltningen

att träffa avtal därom.

Riksräkenskapsverket har i remissutlåtande den 9 februari 1949 anfört,

att man beträffande formen för ifrågavarande upplåtelse kunde välja närmast

mellan två olika alternativ. Antingen kunde förvaltningen av området

överflyttas till fortifikationsförvaltningen och området i samband därmed

överföras till försvarets fastighetsfond, eller kunde upplåtelsen ordnas på

sätt i ärendet föreslagits. Ämbetsverket har förklarat sig icke ha något att

erinra mot sistnämnda alternativ.

Fortsatt upprustning av Bogesund.

Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 hemställt,

att för fortsatt upprustning av Bogesunds egendom måtte för budgetåret

1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Vid sin beräkning

av medelsbehovet har styrelsen tagit hänsyn till de ändringar i den av Bogesundsutredningen

uppgjorda upprustningsplanen, som ett genomförande av

förslagen att inrätta en försöksgård å egendomen och att upplåta ett område

därstädes till försöksfält åt skogsforskningsinstitutet skulle medföra.

Styrelsen har sålunda räknat med, att endast följande brukningsenheter

skulle kvarstå under styrelsens förvaltning, nämligen Tenö, Bullerholmen,

Broknäs, Nibble, Gåsvik, Ut-Eke, Ådalen och Frössvik. Vidare har styrelsen

förutsatt, att det för innevarande budgetår till upprustning av Bogesund anvisade

anslaget å 1 000 000 kronor skulle komma att helt disponeras under

budgetåret.

I fråga om den närmare specifikationen av det äskade anslagsbeloppet

hänvisas till s. 15—16 i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört i ärendet:

»Vad först angår förslaget om att inrätta en försöksgård å Bogesund torde

jag få erinra om att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på min hemställan

beslutat uppdraga åt lantbruksstyrelsen och statens lantbruksförsök att utarbeta

en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.

Därvid skulle bland annat prövas lämpligheten av att till Bogesund förlägga

en försöksgård av nu ifrågasatt typ. I avbidan på resultatet av denna

utredning torde ställning nu icke böra tagas till sagda förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

De framställningar, som gjorts om upplåtande av vissa delar av Bogesund

för olika skogliga ändamål, synas alla väl motiverade. Med hänsyn till den

stora betydelse, som skogsforskningsinstitutets verksamhet har, finner jag

det sålunda angeläget, att institutets behov av ett försöksfält i närheten av

Stockholm skall bliva tillgodosett. Även det trädarkiv, som skulle ingå i detta

försöksfält, synes kunna bliva av stor betydelse för skogsnäringen. Jag anser

det vidare önskvärt, att skogshögskolan skall äga använda viss del av skogsmarken

å egendomen såsom övningsskog, då utbildningen därigenom torde

kunna effektiviseras. Genom att förlägga en skogsvårdsgård till Bogesund

synes man slutligen kunna på ett tillfredsställande sätt lösa problemet att

finna en fast förläggningsplats för den skogliga upplysnings- och undervisningsverksamheten

inom Stockholms län. En dylik skogsvårdsgård torde

dessutom, såsom skogsstyrelsen framhållit, även kunna få stor betydelse

för sagda verksamhet inom Uppsala och Södermanlands län.

Jag kan alltså i princip ansluta mig till samtliga dessa i skogsvårdens

intresse framlagda förslag.

Vad härefter angår frågan om övningsområde för sjökrigsskolan har del

numera visat sig, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid Hägernäs

icke lämpar sig för detta ändamål. Av den förebragta utredningen framgår

vidare, att även andra förslag till lösning av förevarande spörsmål varit

på tal men av olika anledningar måst förkastas. Under sådana omständigheter

har jag intet att erinra mot att området vid Sandviken mellan Frössvik

och Röskär å Bogesunds egendom tages i anspråk för att tillgodose sjökrigsskolans

behov av mark för övningsändamål.

Det område, som föreslagits skola upplåtas för sistnämnda ändamål,

sammanfaller emellertid delvis med det område, vilket skogsforskningsinstitutet

önskar disponera som försöksfält. En jämkning av de ifrågasatta

gränserna för dessa områden blir därför nödvändig.

Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet i propositionen nr

128/1948 uttalade, att förvaltningen av Bogesunds egendom tills vidare borde

få kvarligga hos domänstyrelsen, vilken den 30 mars 1946 av Kungl.

Maj :t förordnats att taga egendomen i besittning för kronans räkning. Någon

erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Denna beviljade jämväl de i

propositionen begärda anslagen för budgetåret 1948/49, nämligen å kapitalbudgeten

under statens domäners fond ett investeringsanslag å 12 900 000

kronor för inlösen av egendomen samt å driftbudgeten under nionde huvudtiteln

ett reservationsanslag för iståndsättande av egendomen å 1 000 000

kronor.

Ett genomförande av de här förordade förslagen om upplåtelse av vissa

delar av egendomen torde ej böra föranleda någon ändring i fråga om förvaltningen

av egendomen i övrigt. För de upplåtna områdena torde ersättning

till domänfonden böra utgå enligt de grunder, som angivits i propositionen

nr 153/1939.

Enligt vad i ärendet anförts disponerar skogsforskningsinstitutet medel

till bestridande av utgifterna under de närmaste åren för verksamheten vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

9

det föreslagna försöksfältet, med undantag för kostnaden för anläggande

av ett trädarkiv. För detta ändamål har ett belopp av 125 000 kronor ansetts

erforderligt. Vidare har beräknats ett belopp av 260 000 kronor till uppförande

och reparation av nödvändiga byggnader och hägnader å försöksfältet.

Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas. Inrättandet av trädarkivet

torde, såsom styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet

framhållit, få anses vara en åtgärd av sådan beskaffenhet, att kostnaderna

därför böra kunna bestridas ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.

Enligt vad jag inhämtat har chefen för folkhushållningsdepartementet

för avsikt att upptaga detta spörsmål i ett senare sammanhang.

Engångskostnaderna för uppförande och reparation av vissa byggnader

och hägnader å försöksfältet torde däremot höra bestridas från ett

särskilt reservationsanslag å driftbudgeten, benämnt Statens skogsforskningsinstitut:

Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund. Dessa kostnader

torde, såsom föreslagits, böra fördelas på tre år. Enligt vad institutet

under hand uppgivit erfordras under nästa budgetår icke högre anslag

för ändamålet än 30 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Bogesundsutredningen i

sitt i propositionen nr 128/1948 anmälda betänkande beräknat utgifterna

för att upprusta byggnaderna å Holminge och Röskär för jordbruksändamål

till sammanlagt 245 000 kronor. Ett genomförande av nu förevarande

förslag skulle alltså, såvitt angår byggnadsverksamheten å brukningsdelarna,

medföra blott en obetydlig kostnadsökning i förhållande till förstnämnda

alternativ.

Jag har ej heller något att erinra mot skogshögskolans framställning om

anslag å 23 000 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å övningsskogen

vid Stensängen. Beloppet torde böra upptagas å driftbudgeten

för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Skogshögskolan:

Byggnadsarbeten å övningsskog vid Bogesund. Däremot är jag icke

för närvarande beredd att tillstyrka förslaget, att vid högskolan skulle anställas

ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19 med huvudsaklig uppgift att

sköta den nya övningsskogen. Tills vidare torde skötseln av denna skog

kunna ordnas med anlitande av högskolans tillgängliga resurser.

Vad angår framställningen om anslag till uppförande av byggnader å den

planerade nya skogsvårdsgården torde det väl, om denna skogsvårdsgård

skall komma till stånd, bliva nödvändigt att anslag av statsmedel beviljas

för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av dessa byggnadsarbeten kan

jag dock icke tillstyrka, att medel nu skola anvisas härför. Under sådana

förhållanden torde även böra anstå med upplåtandet av den mark, som är

avsedd att ingå i skogsvårdsgården. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas

till de i det föregående föreslagna upplåtelserna av mark till skogsforskningsinstitutet,

skogshögskolan och sjökrigsskolan. Likaså torde redan

nu böra begäras dylikt medgivande till att vid lämplig tidpunkt till skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län upplåta den för berörda skogsvårdsgård avsedda

marken. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, eller Kungl

‘i Ii i han(j till riksdagens protokoll 19b9. 10 sand. Nr 12.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndigheter att meddela närmare bestämmelser

rörande tidpunkten för upplåtelserna ävensom beträffande övriga

villkor för desamma. I samband därmed torde även spörsmålet om

den närmare gränsdragningen mellan det område, som bör disponeras av

skogsforskningsinstitutet, och det område, som bör upplåtas såsom övningsområde

för sjökrigsskolan, få upptagas till avgörande.

Den under innevarande budgetår påbörjade upprustningen av Bogesunds

egendom torde böra fortsättas under nästa budgetår. För detta ändamål

har domänstyrelsen begärt ett anslag å 500 000 kronor. Även sedan de förbättringsåtgärder

vidtagits, för vilka medel anvisades år 1948, återstå betydande

brister att avhjälpa å egendomen. Jag finner det angeläget att detta

skall ske snabbt och har intet att erinra mot de belopp som domänstyrelsen

beräknat för ändamålet. Med hänsyn till de här föreliggande speciella omständigheterna

torde, i likhet med vad som gällt under innevarande år, kostnaderna

allenast förskottsvis böra bestridas från domänfonden och denna

därefter erhålla ersättning för desamma genom ett särskilt reservationsanslag,

benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

iståndsättande av Bogesunds egendom.

Beträffande den fortsatta upprustningen torde jag här få erinra om att

domänstyrelsen i sina nu framlagda kostnadsberäkningar utgått från att

förslaget att inrätta en försöksgård å Bogesund skulle genomföras. Några

medel för upprustning av de delar av egendomen, som beröras av detta

förslag, ha därför icke inräknats i det begärda anslaget. Såsom jag förut

anfört har jag emellertid icke ansett mig nu kunna tillstyrka nämnda förslag.

Då såsom en följd härav sagda delar av Bogesund tills vidare böra förvaltas

av domänstyrelsen på samma sätt som för närvarande, kunna upprustningsåtgärder

bliva erforderliga jämväl därstädes. Härvid bör dock givetvis

iakttagas att inga åtgärder vidtagas, som kunna föregripa det slutliga

ställningstagandet till frågan om försöksgårdens förläggning. Någon ökad

medelsanvisning för upprustning av Bogesund i anledning av vad nu anförts

torde icke vara erforderlig.»

Utskottet.

Utskottet, som den 15 mars 1949 besökt Bogesunds egendom, har intet att

erinra mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj :t att upplåta mark

å egendomen till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog

för skogshögskolan och skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms

län. Frågan om upplåtelse av ett övningsområde å egendomen för sjökrigsskolan

synes däremot giva rum för vissa betänkligheter.

Av utredningen framgår, att det tilltänkta övningsområdet bland annat

skulle användas för skjututbildning, handvapentjänst och sprängtjänst.

Bortsett från den omständigheten, att skogsbeståndet och övrig vegetation

inom området skulle komma att utsättas för avsevärd åverkan, kan enligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

11

utskottets mening starkt ifrågasättas lämpligheten av att dylika militära övningar

förläggas till trakter, som i allt större utsträckning torde komma

att användas såsom fritidsområde. Även torde åtskilliga olägenheter kunna

väntas uppstå för den i närheten boende jordbrukande befolkningen. Med

hänsyn härtill finner sig utskottet böra förorda, att ytterligare undersökningar

vidtagas för att utröna huruvida icke annat lämpligt övningsområde

står till buds, vilket icke är förenat med de nämnda olägenheterna.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i propositionen föranleder icke någon

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) godkänna Kungl. Maj:ts förslag angående upplåtelse

av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,

statens skogsforskningsinstitut samt skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

ville föranstalta om ytterligare utredning angående möjligheten

att anskaffa övningsområde åt sjökrigsskolan utanför

Bogesunds egendom, samt

3) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten å övningsskog

vid Bogesund ett reservationsanslag av 23 000 kronor,

b) till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten

å försöksfält vid Bogesund ett reservationsanslag av 30 000

kronor, samt

c) till Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för iståndsåtiande av Bogesunds egendom ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Stockholm den 28 april 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,

Hjalmar Nilsson, Svedberg, Näslund, Jon Jonsson och Henry Johansson;

samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile, Andersson i

Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö,

Larsson i Karlstad, Boman i Stafsund och Allmän.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

Res ervation

av herrar Hjalmar Nilsson och Larsson i Karlstad, vilka ansett att utskottet

bort bifalla jämväl förslaget om upplåtelse av viss del av Bogesunds

egendom såsom övningsområde för sjökrigsskolan och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som den 15 mars 1949 besökt Bogesunds egendom, har intet

att erinra mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj :t att upplåta

mark å egendomen till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog

för skogshögskolan och skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län ävensom för övningsområde åt sjökrigsskolan.

Ej heller vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i propositionen föranleder

någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) godkänna Kungl. Maj :ts förslag angående upplåtelse

av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,

statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen i Stockholms

län och sjökrigsskolan samt

2) å rikstaten för budgetåret — — — 500 000 kronor.»

497513. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesimds egendom m. m. a1 i texten