Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 1948/49, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

1949-02-01 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 1948/49, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

utgifter å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret

1948/49, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

till riksdagen den 3 januari 1949 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 i vad propositionen

avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 3 januari 1949 (bilaga 8 s. 37—45 och bilaga

16 s. 83—89).

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar

m. m.

l:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.

För budgetåret 1947/48 anvisades ett investeringsanslag till Byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan å 1 695 600 kronor, varav för uppförande

av nybyggnad för restaurang, kårlokal och aula vid Ultuna avsetts

1 240 000 kronor. För samma budgetår upptogs under det till Lantbrukshögskolan:

Materiel in. in. anvisade reservationsanslaget ett belopp av 15 000

kronor för anskaffande av vissa inventarier till nämnda byggnad.

Med skrivelse den 18 november 1948 har byggnadsstyrelsen överlämnat

en den 13 november 1948 dagtecknad framställning från styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök om anvisande av ett belopp å

84 000 kronor för anskaffning av ytterligare inventarier till nyssnämnda nybyggnad.

Av detta belopp ha beräknats 16 000 kronor till elektrisk armatur,

7 000 kronor till serveringsdisk, 18 700 kronor till möbler och gardiner, 6 300

1 liihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

kronor till markiser, 2 000 kronor till centraluranläggning, 6 500 kronor till

centralradioanläggning för personsökning in. m., 14 215 kronor till diverse

maskiner och lösa inventarier i köket, 6 000 kronor till porslin samt 7 285

kronor till oförutsedda utgifter.

Byggnadsstyrelsen har vidare med skrivelse den 25 november 1948 överlämnat

en den 18 samma månad dagtecknad framställning från lantbrukshögskolans

studentkår om statsbidrag med 24 000 kronor för att anskaffa

möbler och armatur till studentkårens blivande lokaler.

Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen till framställningarna

samt yttranden av statskontoret, byggnadsstyrelsen och högskolestyrelsen

— anfört.

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har vid beräknandet av

kostnaderna för uppförande av förenämnda nybyggnad för restaurang, kårlokal

och aula vid Ultuna hänsyn endast i begränsad utsträckning tagits

till kostnaderna för anskaffande av inventarier till byggnaden. Det synes

därför ofrånkomligt att ytterligare medel anvisas för detta ändamål. Härvid

kan jag till en början i stort sett tillstyrka det förslag till inventarieanskaffning

som framlagts av högskolestyrelsen. Emellertid torde det icke

vara nödvändigt att nu beräkna medel till centralradioanläggning för personsökning

m. m. Vidare synes det för oförutsedda utgifter avsedda beloppet

kunna minskas. Även i övrigt torde det vara möjligt att något begränsa

medelsbehovet. Jag förordar därför, att för nu ifrågavarande ändamål skall

beräknas ett belopp av 70 000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som åberopats av högskolans studentkår, vill

jag även förorda, att för anskaffning av möbler och armatur m. in. till de

nya kårlokalerna anvisas 24 000 kronor. Underhåll och komplettering av

denna utrustning torde för framtiden böra åvila studentkåren. Till inredning

och utrustning vid lantbrukshögskolan skulle alltså erfordras ett reservationsanslag

av (70 000 + 24 000 =) 94 000 kronor. Då det är önskvärt,

att ifrågavarande inredning och utrustning kan anskaffas utan dröjsmål,

torde anslaget böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.»

Utskottet. Utskottet, som i likhet med departementschefen finner medel

böra anvisas för ifrågavarande inredning och utrustning, biträder Kungl.

Maj :ts framställning och hemställer i enlighet härmed,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Inredning och utrustning å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 94 000 kronor.

2:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar och Driftkostnader. Under denna punkt

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att medgiva att från anslagen finge

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

3

under budgetåret 1948/49 bestridas statsbidrag till omkring 200 kurser med

kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i maskinlära m. m.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 6

av herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 5 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari

hemställts att från anslagen måtte under samma budgetår bestridas statsbidrag

till omkring 400 sådana kurser.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

I 1948 års statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 19 och

20) beräknades under nämnda anslag bidrag till 75 dylika kurser med 75 300

kronor till avlöningar och 52 500 kronor till driftkostnader.

I skrivelse den 17 november 1948 har lantbruksstijrelsen — med överlämnande

av framställningar från vissa hushållningssällskap och lantbruksundervisningsanstalter

om statsbidrag för anordnande av kurser av ifrågavarande

slag under läsåret 1948/49 — hemställt att statsbidrag måtte beviljas

för 396 kurser med högst 317 431 kronor 20 öre till avlöningar samt 106 246

kronor till driftkostnader och understöd åt kursdeltagarna vid dessa kurser.

Vid beräkningen av statsbidraget har styrelsen tillämpat i huvudsak de

grunder, som gällt för motsvarande kurser under budgetåret 1947/48.

Departementschefen har anfört rörande lantbruksstyrelsens skrivelse.

»De kortare kurserna med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning

i maskinlära m. in. utgöra enligt min mening en undervisningsform,

som bör effektivt stödjas av det allmänna. Vid anslagsanvisningen för innevarande

budgetår har — med utgångspunkt från lantbruksstyrelsens anslagsäskanden

— endast räknats med statsbidrag för 75 dylika kurser. För

att vidmakthålla det stora intresse för dessa kurser, som nu visat sig föreligga,

synes det angeläget, att bidragsverksamheten skall kunna utvidgas utöver

vad som sålunda förutsatts. Å andra sidan torde det på grund av det

ekonomiska läget icke vara möjligt att tillgodose samtliga de framställda

anspråken på statsbidrag. Jag finner det med hänsyn till nu anförda förhållanden

önskvärt, att statsbidrag skall kunna utgå till omkring 200 kurser.

För eu bidragstilldelning av denna omfattning torde emellertid riksdagens

samtycke erfordras.»

Utskottet. På grund av betydelsen av ifrågavarande kursverksamhet har

utskottet intet att erinra mot att statsbidrag utgår till flera kurser än som

beräknats i 1948 års statsverksproposition. Svårigheter föreligga emellertid

att angiva något bestämt antal, till vilket bidrag bör ifrågakomma. Enligt

inhämtade upplysningar ha redan igångsatts kurser till ett antal, som (iverstiger

vad som upptagits icke blott i nämnda proposition utan även i förevarande

tilläggsstat. Utskottet anser därför, all Kungl. Maj :t bör äga möjlighet

all bevilja statsbidrag i fall då så finnes påkallat med hänsyn till redan

vidtagna eller planerade åtgärder. Kungl. Maj :ts förslag torde, då antalet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

kurser icke bestämt angivits däri, få anses inrymma en sådan möjlighet.

Därmed torde motionernas syfte vara i huvudsak tillgodosett. Utskottet,

som utgår från att verksamheten framdeles planeras så, att kurser ej påbörjas

förrän det blivit klart huruvida erforderligt statsbidrag kan utgå,

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

och i anledning av de likalydande motionerna 1: 6

och II: 5, medgiva att från anslagen Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar och Driftkostnader må under budgetåret

1948/49 bestridas statsbidrag till omkring 200 kurser

med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i

maskinlära m. m.

F. Veterinärväsendet m. m.

3:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnaden Departementschefen

har i ärendet erinrat om att han förut samma dag under punkt 44 i

nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition biträtt ett av anstaltsstyrelsen

framlagt förslag att vid anstalten skulle upptagas tillverkning av valpsjukevaccin,

avsedd att helt täcka landets behov därav. Med hänsyn till att

kostnaderna för vaccin, som för närvarande inköpes från utlandet, därigenom

skulle avsevärt nedbringas samt till önskvärdheten av att spara utländsk

valuta har departementschefen förordat, förutom viss förstärkning av personalen

vid anstaltens serologiska avdelning, att 7 000 kronor ställas till anstaltens

förfogande redan under innevarande budgetår för afl möjliggöra

viss försöksverksamhet på området, så att tillverkningen kan sättas igång redan

vid början av nästa budgetår. Departementschefen har därför hemställt,

att från det för budgetåret 1948/49 anvisade förslagsanslaget till Statens veterinärmedicinska

anstalt: Omkostnader må intill ett belopp av 7 000 kronor

bestridas kostnader för vissa förberedelser för tillverkning av valpsjukevaccin

vid anstalten.

Utskottet. Utskottet som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen

av avlönings- och omkostnadsanslagen till anstalten för nästa

budgetår (IX huvudtiteln p. 44 och 45) tillstyrker framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisade förslagsanslaget till Statens veterinärmedicinska

anstalt: Omkostnader må till ett belopp av

7 000 kronor bestridas kostnader för vissa förberedelser för

tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

5

G. Lanthushållning i allmänhet.

4:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond. I

proposition till 1948 års riksdag angående stödåtgärder för maskinhållningen

inom jordbruket (nr 188) anförde dåvarande departementschefen, bland annat,

att en viss gräns horde uppställas i fråga om de utfästelser om bidrag,

som skulle få göras annorledes än i samband med beviljande av lån. Denna

gräns borde för budgetåret 1948/49 sättas så, att lån ej skulle få beviljas och

dylika utfästelser göras i vidare mån än att det sammanlagda beloppet av de

bidrag, som enligt de i propositionen föreslagna grunderna skulle utgå till

återbetalning av lånen eller på grund av de gjorda utfästelserna, uppginge

till högst 500 000 kronor. Vad sålunda föreslagits lämnades av riksdagen

utan erinran (r. skr. nr 337).

Genom beslut den 26 juni 1948 har Kungl. Maj:t — jämte det Kungl. Maj:t

utfärdat kungörelse (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond

m. in. — meddelat föreskrifter om bidragsram för det statliga stödet

åt gemensam maskinhållning inom jordbruket av samma innehåll som de

i propositionen förordade.

I skrivelse den 27 september 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt dels att

sagda bidragsram för budgetåret 1948/49 måtte höjas till 1 250 000 kronor,

dels att vissa ändringar måtte vidtagas i nämnda kungörelse. De ifrågasatta

ändringarna innebära bland annat, att bidrag skall kunna beviljas till lägre

belopp än som angivits i kungörelsen.

Därjämte har hushållningssällskapens förbund i skrivelse den 27 september

1948 hemställt, att bidragsramen måtte höjas till lägst 1 500 000 kronor.

Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen till lantbruksstyrelsens

framställning och för yttrande av statskontoret — anfört.

»Jag har redan tidigare denna dag vid anmälan av frågan om anslag för

nästa budgetår till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond

(IX H.T., p. 96) anfört, att enligt min mening bidragsramen för

det statliga stödet åt den gemensamma maskinhållningen för innevarande

budgetår bör höjas till 1 500 000 kronor.

Med hänsyn bl. a. till att nu gällande bestämmelser angående den statliga

låne- och bidragsgivningen för gemensam maskinhållning prövats av riksdagen

så sent som år 1948, synes anledning ej finnas att nu överväga någon

ändring av desamma.»

Utskottet. Mot departementschefens framställning bar utskottet icke funnit

anledning till erinran och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva att under budgetåret 1948/49

lån ur jordbrukets maskinlånefond må beviljas och utfästelser

om sådana bidrag, som kunna utlämnas annorledes än i

samband med återbetalning av dylikt lån, må göras i sådan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

mån, att det sammanlagda beloppet av de bidrag, som enligt

gällande bestämmelser må utgå till återbetalning av lånen

eller på grund av de gjorda utfästelserna, uppgår till högst

1 500 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

5:o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.

I anslutning till 1948 års riksdags beslut angående rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område m. in. (prop. nr 149; r. skr. 233) förordnade

Kungl. Maj :t den 30 juni 1948, att förvaltningen av ett flertal lånefonder

och lån på jordbrukets område skulle från och med den 1 juli 1948 överföras

till riksbanken. Kungl. Maj :t förordnade tillika, att handhavandet och

utbetalandet av vissa lån för jordbruksändamål, vilka beviljats föie sistnämnda

dag, skulle från och med samma dag ankomma på riksbanken eller

dess avdelningskontor.

I skrivelse den 11 november 1948 ha fullmäktige i riksbanken hemställt,

bland annat, att till ersättning åt riksbanken för förvaltningen och handhavandet

av ifrågavarande fonder och lån måtte för innevarande år anvisas

ett förslagsanslag av 325 000 kronor.

Departementschefen har -—■ efter redogörelse för motiveringen för framställningen

och yttrande av lantbruksstyrelsen — hemställt att med hänsyn

till det betydande arbete, som varit förenat med övertagandet av lånestocken,

ersättning för innevarande budgetår måtte utgå med av fullmäktige

föreslaget belopp att anvisas å tilläggsstaten såsom ett förslagsanslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av

325 000 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

6:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Inventarier. Till anskafffande

av inventarier för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har för

innevarande budgetår (prop. nr 49; r. skr. nr 264) anvisats ett reservationsanslag

å 31 000 kronor.

I skrivelse den 30 november 1948 har fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

hemställt om ett tilläggsanslag å 18 000 kronor för ändamålet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

7

Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen för framställningen

och yttrande av statskontoret — anfört.

»Vad fiskeristyrelsen anfört synes giva vid handen, att det anslag som

beviljats för anskaffande av inventarier till styrelsens lokaler är otillräckligt.

Jag vill därför tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande.

Enligt min mening bör det dock vara möjligt att begränsa merkostnaden till

12 000 kronor, vilket belopp alltså bör anvisas för ändamålet. Då styrelsen

beräknat att kunna taga sina nya lokaler i bruk omkring årsskiftet 1948/

49, torde anslaget böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök:

Inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

7:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. I skrivelse den 10 september 1948

har lantmäteristyrelsen hemställt om anvisande av ett anslag av 14 700 kronor

å tilläggsstaten till riksstaten för innevarande budgetår för avlöningar

till ett kontorsbiträde i Ce 8, två skrivbiträdesaspiranter i Cf 4 samt tillfällig

amanuenspersonal.

Departementschefen bär — efter redogörelse för motiveringen till framställningen

samt för yttranden av statskontoret och riksräkenskapsverket

— tillstyrkt medelsanvisningen under hemställan, att anvisningen måtte

ske i form av medgivande att överskrida icke-ordinarieposten i lantmäteristyrelsens

avlöningsstat med angivna belopp.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer

således,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

lantmäteristyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1948/49 överskridas

med högst 14 700 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

8:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. ni. För innevarande budgetår

bär detta anslag uppförts med 621 000 kronor. Medelsbehovet för ändamålet

bär uppskattats till 746 000 kronor. Härav ha 125 000 kronor ansetts

kunna täckas av beräknad reservation å föregående budgetårs anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

I skrivelse den 26 november 1948 har rikets allmänna kartverk hemställt,

att under anslaget måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ytterligare 111 500

kronor.

Departementschefen har -—- efter redogörelse för motiveringen till framställningen

och för yttrande av statskontoret —- anfört.

»Kartverkets framställning åsyftar icke någon utvidgning av verksamheten

utan endast anvisande av de medel som — med hänsyn till att reservationen

å anslaget vid budgetårets ingång blivit väsentligt lägre än som

tidigare antagits — erfordras för att täcka kostnaderna för bedrivande av

verksamheten i planerad omfattning ävensom för att täcka vissa kostnader,

som föranledas av förflyttningen av kartverkets flygplan till Norrtälje. Jag

tillstyrker därför, att för ändamålet anvisas ett till 110 000 kronor avrundat

belopp.»

Utskoltet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

N. Diverse.

9:o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden. Beträffande vissa

tjänster vid högskolor och institutioner på jordbrukets och skogsbrukets

områden tillkallas särskilda sakkunniga för bedömande av de sökandes

kompetens. Medel till ersättning åt dylika sakkunniga ha hittills anvisats

från det under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till extra

utgifter. Ersättningen fastställes av Kungl. Maj :t genom beslut i varje särskilt

fall. Därvid tillämpas i huvudsak de beräkningsgrunder, som enligt

beslut av Kungl. Maj :t gälla angående ersättning för sakkunniga i akademiska

befordringsärenden.

Under punkt 9 av propositionen har Kungl. Maj :t föreslagit, att för innevarande

budgetår måtte till ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden

å tilläggsstat II till riksstaten anvisas ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

Departementschefen har anfört.

»Under innevarande budgetår torde, framför allt på grund av beslutet vid

1948 års riksdag om utvidgning av undervisningen vid de till jordbruksdepartementet

hörande högskolorna och instituten, komma att efter sakkunnigförfarande

tillsättas betydligt fler tjänster än vad som i genomsnitt varit

fallet under de närmast föregående budgetåren. Sålunda torde under- budgetåret

antalet tjänster av här ifrågavarande slag som skola tillsättas, komma

att uppgå till vid lantbrukshögskolan fem professurer samt elva laborators
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

9

och två statsagronomtjänster, vid veterinärhögskolan fem professurer och

sex laboratorstjänster, vid skogshögskolan två professurer och en laboratorstjänst

samt vid statens skogsforskningsinstitut en föreståndar- och två försöksledartjänster.

Det sammanlagda antalet av de sakkunniga, som komma

att tagas i anspråk vid tillsättandet av dessa tjänster, kan uppskattas till omkring

40 för professurerna och 60 för övriga befattningar. Med utgångspunkt

från nämnda ersättningsgrunder kan ersättningen i genomsnitt beräknas

komma att uppgå till 1 000 kronor för sakkunnig vid tillsättande av

professur och till 800 kronor för sakkunnig i fråga om tillsättande av annan

tjänst. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle alltså uppgå till i

runt tal 90 000 kronor. Detta belopp kan med hänsyn till sin storlek icke

täckas ur anslaget till extra utgifter. Ett särskilt reservationsanslag, benämnt

Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden, synes därför böra anvisas

för ändamålet. Då antalet sakkunniga kan komma att bliva något större än

nyss nämnts, torde anslaget böra uppföras med 100 000 kronor. Då flertalet

av ifrågavarande tjänster skola tillsättas före den 1 juli 1949 torde beloppet

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1948/49.»

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

Kapitalinvesteringar.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

10:o) Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Under anslagstiteln Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan har å

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisats ett investeringsanslag av 1 695 600

kronor, varav för uppförande av ny ekonomibyggnad vid Flahults lorsöksgård

avsetts 174 000 kronor.

I skrivelse den 5 augusti 1948 bar styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruks för sök hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1948/49 måtte anvisas ytterligare 69 500 kronor för uppförande av

nämnda byggnad. Såsom motivering för sin framställning har styrelsen

främst hänvisat till den betydande prisstegring å byggnadsarbetet, som inträtt

sedan medel anvisades för ändamålet. Lägsta anbudet uppginge sålunda

till 227 000 kronor, till vilket belopp måste läggas kostnader för ritningar

och kontroll. Styrelsen hade i anledning härav övervägt möjligheterna att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

förenkla byggnadsprogrammet. Enligt därvid gjorda beräkningar skulle för

en kostnad av 198 500 kronor kunna uppföras en byggnad, som vore användbar

för sitt ändamål. I detta reducerade program, för vars genomförande

skulle erfordras ett tilläggsanslag å 24 500 kronor, hade uteslutits

vissa inredningsdetaljer, för vilka medel ursprungligen beräknats. Det vore

emellertid mycket angeläget, att även de uteslutna detaljerna kunde få utföras

snarast möjligt, då de verksamt skulle bidraga till att nedbringa försöksgårdens

arbetskostnader och rationalisera driften. Styrelsen hemställde

därför alt 45 000 kronor måtte anvisas till kostnaderna för nämnda detaljer.

Departementschefen har — efter redogörelse för framställningen samt för

yttrande av statskontoret -— anfört och föreslagit följande.

»Då jag anser det önskvärt, att den ifrågavarande ekonomibyggnaden vid

Flahults försöksgård trots inträdd prisstegring i huvudsak utföres i enlighet

med det ursprungligen uppgjorda programmet, vill jag förorda att ytterligare

medel anvisas för ändamålet. Vissa av de i högskolestyrelsens framställning

närmare angivna detaljerna torde dock utan större olägenhet kunna

uteslutas. Sålunda anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka,

att medel anvisas för fägata, spannmålstork samt monteringsarbeten för

spannmålstork och elevatorer m. m. Det belopp, som styrelsen äskat för vissa

inredningsdetaljer, skulle därigenom kunna nedsättas till i runt tal 35 500

kronor. Då jag i övrigt icke har något att invända mot styrelsens framställning,

skulle för ändamålet behöva å tilläggsstat anvisas ett belopp av (24 500

+ 35 500 ==) 60 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet finner det vara önskvärt, att nämnda ekonomibyggnad

oaktat kostnadsökningen kommer till stånd snarast möjligt. Emellertid

torde såsom Kungl. Maj :t framhållit vissa av de föreslagna arbetena icke

vara oundgängligen nödvändiga för att byggnaden skall kunna fylla sitt

ändamål väl. Den begränsning av arbetena som föreslagits av Kungl. Maj :t

synes lämplig. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskotan

och statens lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag''

av 60 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder.

ll:o) Lånefonden för insamling av skogsfrö. Å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisades å kapitalbudgeten under fonden för förlag

till statsverket ett investeringsanslag av 500 000 kronor till förlagskapital

för insamling av frö till skogsodling.

I skrivelse den 30 augusti 1948 har skogsstyrelsen hemställt, att för budgetåret

1949/50 måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

11

ifrågavarande ändamål. Sedermera har emellertid styrelsen i skrivelse den

10 december 1948 föreslagit, att det sålunda äskade beloppet skulle anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för motiveringen till framställningen har departementschefen

anfört.

»En förutsättning för att slcogsvårdsstyrelserna skola kunna bedriva och

främja skogsodling i önskvärd omfattning är givetvis att styrelserna ha

tillräcklig tillgång till skogsfrö. Under senare år ha styrelserna haft möjligheter

att insamla och lagra dylikt frö genom att lån för detta ändamåj

kunnat erhållas från förut omförmälda anslag. Såsom framgår av den lämnade

redogörelsen har anslaget numera så gott som helt tagits i anspråk.

Jag anser det emellertid önskvärt, att styrelserna även i fortsättningen skola

kunna erhålla statlig hjälp att finansiera den insamling och lagring av

skogsfrö, som bör ske under goda fröår. Den lämpligaste formen härför är

enligt min mening, att en särskild statlig utlåningsfond, benämnd Lånefonden

för insamling av skogsfrö, inrättas för ändamålet. Då enligt vad skogsstyrelsen

framhållit år 1948 i vissa delar av landet var ett ovanligt gott fröår,

synes fonden böra inrättas redan under löpande budgetår. Till fonden torde

å tilläggsstat för nämnda budgetår böra anvisas ett kapitaltillskott å 500 000

kronor.

Den av mig nu föreslagna utlåningsfonden bör stå under statskontorets

förvaltning. Beslut om utlämnande av lån torde däremot få meddelas av

skogsstyrelsen. Från fonden bör lån kunna lämnas skogsvårdsstyrelse för

i huvudsak samma ändamål som avsetts med nyssberörda anslag. Lånen

böra löpa utan ränta och böra vidare amorteras med lika belopp årligen

under en tid av högst tio år efter utgången av det kalenderår, under vilket

lånet till någon del första gången lyftats. Såsom säkerhet för återbetalningen

bör fordras en av statskontoret godkänd förbindelse att återbetala lånet

i föreskriven ordning. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda för ifrågavarande låneverksamhet erforderliga bestämmelser.»

Utskottet. Den av skogsvårdsstyrelserna bedrivna insamlingen och lagringen

av skogsfrö torde böra fortsättas, varvid liksom för närvarande statsbidrag

till verksamheten bör utgå. Mot vad departementschefen anfört rörande

formerna för bidragens lämnande samt uppskattningen av medelsbehovet

har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lånefonden för insamling au skogsfrö

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

12:o) Förlagslån åt hushållningssällskap. Under denna punkt har Kungl.

Maj :t föreslagit, att till förlagslån åt hushållningssällskap måtte å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisas ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:67

av herr Andersson, Lars, m. fl. och II: 81 av herrar Johnsson i Kastanjegården

och Rubbestad, i vilka motioner hemställts att riksdagen vid behandlingen

av förevarande anslagsfråga måtte uttala att amorteringstiden för lånen

måtte bestämmas till tjugo år.

Beträffande vad som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

Hushållningssällskapens verksamhets- och räkenskapsår sammanfaller

med kalenderåret. Enligt kungörelsen den 5 december 1947 (nr 929) angående

statsbidrag till avlönande av vissa befattningshavare hos hushållningssällskap,

in. in. äger hushållningssällskap för varje kalenderår i juli

månad utbekomma 75 procent av de beräknade avlöningskostnaderna för

året. Återstoden utbetalas först efter årets slut. Jämlikt kungörelsen samma

dag (nr 928) angående fördelning av anslagsmedel till bestridande av hushållningssällskapens

omkostnader utbetalas likaså statsbidrag till täckande

av sagda kostnader för varje kalenderår i juli månad. Statsanslag till särskilda

ändamål, såsom till åtgärder på undervisningens och husdjursskötselns

område, förskotteras såsom regel av hushållningssällskapen, som äga

lyfta beviljade medel först sedan redogörelse avgivits för de åtgärder, som

vidtagits på berörda områden under verksamhetsåret.

Med skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

den 25 maj samma år dagtecknad framställning från Blekinge läns hushållningssällskap

om att ett förlagskapital å 100 000 kronor måtte ställas

till förfogande för sällskapets verksamhet.

Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår måtte anvisas ett investeringsanslag å

1 000 000 kronor till förlagslån till hushållningssällskap. Styrelsen har härvid

anfört huvudsakligen följande.

Bestämmelserna om utbetalning av statsbidrag till hushållningssällskapens

verksamhet medföra, att sällskapens tillgång på likvida medel under

första hälften av förvaltningsåret, i synnerhet mot slutet av detsamma, blir

starkt begränsad. Hushållningssällskapen ha under den tid, de omhänderhaft

förmedlingen av lån och bidrag utav statsmedel till åtgärder avseende

inre rationalisering inom jordbruket, förfogat över ökade medelstillgångar,

och då ifrågavarande medel i huvudsak varit likvida ha berörda svårigheter

i fråga om tillgången på rörelsekapital varit mindre kännbara. Sedan den

övervägande delen av ifrågavarande låne- och bidragsförmedling från och

med innevarande budgetår överflyttats till lantbruksnämnderna, har frågan

om hushållningssällskapens tillgång på rörelsekapital kommit i ett förändrat

läge. Så har i synnerhet varit förhållandet inom de hushållningssällskap,

vilkas ekonomiska ställning redan tidigare varit ansträngd.

Enligt av styrelsen inhämtade uppgifter torde behov av förlagskapital

kunna förväntas uppkomma, förutom för Blekinge läns hushållningssällskap,

jämväl för Kalmar läns norra, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

läns hushållningssällskap. Därutöver torde möjligen behov uppkomma

inom andra hushållningssällskaps områden. Möjligheter torde dock före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

13

ligga att beträffande övriga sällskap i huvudsak tillgodose behovet av likvida

medel i annan ordning.

Då sällskapens likviditetssvårigheter stå i nära samband med den av

statsmakterna beslutade omorganisationen av hushållningssällskapen, finner

lantbruksstyrelsen visst fog förefinnas för att staten i en eller annan

form lämnar sin medverkan till att avhjälpa sällskapens svårigheter i förevarande

avseende.

Då den i framställningen från Blekinge läns hushållningssällskap angivna

utvägen synes kunna ifrågakomma, vill lantbruksstyrelsen förorda, att medel

anvisas för ändamålet. Det medelsbehov, som kan tänkas uppkomma,

torde böra beräknas till 1 000 000 kronor. Fördelningen av detta belopp på

de olika hushållningssällskapen synes böra ankomma på lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen finner för sin del icke anledning till erinran mot att nu

ifrågavarande medel ställas till vederbörande hushållningssällskaps förfogande

såsom räntefria lån. Amorteringsskyldighet synes däremot böra föreskrivas

såsom villkor för erhållande av lån, enär berörda hushållningssällskap

måhända eljest icke utan fog kunna anses komma att intaga en alltför

utpräglad förmånsställning gentemot övriga hushållningssällskap. Styrelsen

vill på grund härav föreslå, att beviljade förlagslån amorteras med lika årliga

belopp under tio år.

Med hänsyn till att sällskapens behov av förlagsmedel särskilt kommer

att framträda under första hälften av förvaltningsåret synes det erforderligt,

att nu ifrågavarande medelsansvisning sker å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1948/49.

Statskontoret har i remissutlåtande den 7 oktober 1948 framhållit, att

hushållningssällskapens svårigheter i förevarande avseende knappast kunde

bringas att varaktigt upphöra med mindre deras redovisningsår omlades

från kalenderår till budgetår. En sådan omläggning skulle emellertid med

hänsyn till de därmed förbundna svårigheterna kräva en särskild utredning.

Ämbetsverket har föreslagit, att en dylik utredning skulle igångsättas. Under

övergångstiden borde den prekära situation, som uppstått för en del

hushållningssällskap, lämpligen bemästras på det av lantbruksstyrelsen föreslagna

sättet.

Efter redogörelse för vad sålunda förekommit har departementschefen

anfört.

»Såsom framgår av det förut anförda ha vissa hushållningssällskap likviditetssvårigheter.

Delvis beror detta på den föregående år genomförda

omorganisationen av verksamheten för jordbrukets inre rationalisering, delvis

även på gällande ordning för utbetalande av statsbidrag till sällskapen.

Då dessa svårigheter uppenbarligen kunna medföra betydande olägenheter

för sällskapen, synes det böra övervägas, vilka åtgärder som från statsmakternas

sida kunna vidtagas för att avhjälpa desamma.

I sådant syfte har statskontoret föreslagit, att hushållningssällskapens

verksamhets- och räkenskapsår skulle omläggas från kalender- till budgetår.

Jag torde emellertid få erinra om, att denna fråga prövades i samband

med sällskapens omorganisation, men att eu dylik omläggning då icke ansågs

böra genomföras. Med hänsyn härtill torde en sådan åtgärd icke heller

nu böra övervägas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

I stället vill jag förorda det av Blekinge läns hushållningssällskap framförda

och av såväl lantbruksstyrelsen som statskontoret biträdda förslaget,

vilket synes erbjuda en tillfredsställande lösning av förevarande spörsmål.

Jag vill sålunda föreslå, att å kapitalbudgeten under fonden för förlag till

statsverket anvisas ett särskilt anslag för utlämnande av förlagslån till hushållningssällskap.

Anslaget, som bör anvisas redan för löpande budgetår,

torde böra upptagas till det av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet,

1 000 000 kronor. Lånen synas böra vara räntefria men böra amorteras med

lika stora årliga belopp under viss tid, förslagsvis tio år. I övrigt torde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande

låneverksamheten.»

Utskottet. De likviditetssvårigheter, vari vissa hushållningssällskap råkat,

synas ha sin grund i sådana omständigheter, att statsmakterna böra

lämna sin medverkan till att de snarast bliva avhjälpta. Det lämpligaste

sättet härför torde vara att tillfälle beredes sällskapen att erhålla räntefria

amorteringslån. Enligt utskottets mening torde den av såväl lantbruksstyrelsen

som departementschefen föreslagna amorteringstiden av tio år vara

tillfyllest. Dock bör hinder ej möta för att amorteringstiden utsträckes över

denna tid, därest så för särskilt fall finnes påkallat. I enlighet härmed hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt i anledning av de likalydande motionerna 1: 67 och

II: 81, till Förlagslån åt hushållningssällskap å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 1 februari 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

Från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Hjalmar

Nilsson, Jon N. Jonsson, Henry B. Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson, Widner

och Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,

Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Johnsson i Kastanjegården,

Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad och Boman i Stafsund.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

15

Reservationer:

Under punkten 2 (Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt vissa

lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar och Driftkostnader) av

dels herrar Osvald, Svensson i Ljungskile och Johnsson i Kastanjegården,

vilka ansett, att utskottets yttrande borde ha följande lydelse:

»På grund---(lika med utskottet)--— planerade åtgärder. An
slag

synes sålunda böra utgå till redan igångsatta kurser i den mån dessa

fullföljas. Därmed torde---— (lika med utskottet) ----till omkring

300 kurser med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i maskinlära

in. m.»;

dels ock herrar Larsson i Karlstad och Boman i Stafsund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad propositionen a1 i texten