Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning åt J. W. Lundgren för utfört arbete å kronolägenheten Njalle, Vitberget.

1949-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:27, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning åt J. W. Lundgren för utfört arbete å kronolägenheten Njalle, Vitberget.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

Nr 27.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning

åt J. W. Lundgren för utfört arbete å kronolägenheten

Njalle, Vitberget.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 105, av herrar Holmberg samt Hagberg i Luleå har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att tillerkänna innehavaren av skogstorpet Njalle, Vitberget,

J. W. Lundgren skälig ersättning för utfört arbete på den upplåtna

kronolägenheten».

Såsom skäl för sin hemställan ha motionärerna bland annat anfört följande.

Lundgren har hos domänstyrelsen anmält, att han på grund av hög ålder

inte längre kan omhänderha lägenheten, och han har i samband därmed begärt

ersättning för det arbete, han nedlagt på torpet. Han har nämligen icke

lyckats skaffa ny brukare, av vilken lian skulle kunna erhålla vederlag för

odlingsarbete och byggnader. Den jord, han uppodlat, anser han, att kronan

skulle kunna göra sig nytta av, då det finns ett kronojägarboställe i omedelbar

närhet av lägenheten. Vidare har domänstyrelsen anlagt ett sågverk i dessa

trakter och kan möjligen utnyttja torpets byggnader som tillfällig bostad åt

arbetare vid sågverket.

Domänstyrelsen har meddelat, att den enligt nu gällande bestämmelser icke

kan utverka ersättning åt Lundgren för det arbete han utfört på torpet.

Utskottet har inhämtat utlåtanden över motionen av domänstyrelsen och

1948 års kronolägenhetsutredning. Domänstyrelsen har vid sitt utlåtande

fogat en den 23 januari 1947 dagtecknad promemoria angående avträdessyner

m. m. å skogstorp, odlingslägenheter, kronotorp och kolonat.

Domänstyrelsen har för sin del anfört, att Lundgren sedan år 1924 innehade

ifrågavarande kronolägenhet samt att upplåtelsen gällde till den 14 mars 1974.

Förlidet år begärde han hos styrelsen, att kronan måtte inlösa arrenderätten

till torpet, enär han vore 66 år gammal och ej hade någon, som kunde köpa

eller övertaga hans arrenderätt. Emedan torpet vore avsett att bibehållas och

upplåtas som kronotorp enligt 1943 års kungörelse (nr 532), meddelade styrelsen

Lundgren genom beslut den 21 juli 1948, att styrelsen funne sig enligt

gällande bestämmelser icke kunna utverka skälig ersättning till honom för

det å torpet nedlagda arbetet; önskade han emellertid avträda lägenheten,

ägde han hos jägmästaren göra framställning om avträdessyn. Någon dylik

framställning hade dock icke gjorts. Kungl. Maj:t hade emellertid den

30 juni 1948 bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla sak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

7

kunniga för att verkställa utredning ock avgiva förslag rörande de bestämmelser,

som skulle gälla i fråga om kronolägenheter, vilken utredning skulle

omfatta jämväl en översyn av villkoren för ersättning från kronan vid avträde

av sådan lägenhet. Då de sakkunniga torde komma att år 1949 avgiva förslag

i nu berörda avseende och då Lundgren fortfarande brukade skogstorpet samt

vid tillfrågan förklarat sig villig att kvarbliva vid arrendet till den 14 mars

1950, ansåge styrelsen för sin del tillräckliga skäl icke föreligga för att i särskild

ordning bestämma om ersättning till honom, detta så mycket mindre

som andra liknande fall förelåge, vilka icke föranlett motion.

Under hänvisning till domänstyrelsens uppgift, att Lundgren numera förklarat

sig villig att kvarstanna å kronotorpet till den 14 mars 1950, har 1948

års kronolägenhetsutredning framhållit, att det vid sådant förhållande borde

bliva möjligt att tillerkänna Lundgren gottgörelse enligt de allmänna bestämmelser

om avträdesersättning, som torde komma att meddelas, sedan utredningen

såsom vore att vänta under loppet av år 1949 avgivit förslag i detta

hänseende. Med hänsyn härtill torde det icke vara nödvändigt eller lämpligt,

att riksdagen i nuvarande läge toge ståndpunkt till frågan om ersättning åt

Lundgren.

Utskottet. I Kungl. Maj:ts skrivelse den 29 maj 1891 till domänstyrelsen

angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län

ävensom i kungörelsen den 27 maj 1904 (nr 21) angående upplåtande av

odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län föreskrives

skyldighet för innehavare av därmed avsedda skogstorp att, i händelse

han bleve skild från sådan lägenhet, avstå densamma utan anspråk på ersättning

för byggnads- och odlingsarbete. Vidare stadgas att, därest torpare som

funnes ha väl skött och bebyggt lägenheten före första upplåtelsetidens utgång

doge eller bleve oförmögen att fullgöra sina förpliktelser, hans barn

eller arvingar — om de funnes till torpare lämpliga — skulle äga att med

domänstyrelsens begivande övertaga torpet eller — om de ej ville eller kunde

mottaga detsamma — överlåta torpet åt annan av domänstyrelsen godkänd

person mot den gottgörelse för å torpet nedlagt arbete, som kunde betingas.

I anslutning till dessa bestämmelser har, då skogstorp eller odlingslägenhet

i samband med avträdet överlåtits till annan person, tillträdaren utgivit gottgörelse

till avträdaren för arbete, som nedlagts å lägenheten. Härigenom har

ett visst handelsvärde uppstått å dessa lägenheter. Såsom framhållits i domänstyrelsens

ovan omförmälda promemoria uppkomma emellertid, särskilt beträffande

äldre upplåtelser av sådana lägenheter, fall då innehavaren önskar

bliva löst från sitt kontrakt samt lägenheten på grund av ensligt läge långt

från väg, bristande tillgång på odlingsmark eller av liknande anledning ej

bör bibehållas för framtiden. I andra fall kan det vara ur allmän synpunkt

önskvärt, att innehavaren frånträder arrendet och lägenheten nedlägges. Vid

nu angivna förhållanden finnes icke någon tillträdare, av vilken avträdaren

kan bereda sig ersättning. På grund av Kungl. Maj:t givet bemyndigande har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

dock efter prövning i varje särskilt fall ersättning utgått av statsmedel till

avträdare av skogstorp eller odlingslägenhet, då det varit ett allmänt intresse

att fastigheten nedlades.

Då Lundgren icke anskaffat någon tillträdare samt det till honom upplåtna

torpet är avsett att bibehållas, kan ersättning till honom icke utgå med tilllämpning

av de regler, som för närvarande äga giltighet. Emellertid har Lundgren

numera enligt vad i ärendet blivit upplyst förklarat sig villig att kvarbliva

vid sitt arrende till den 14 mars 1950. Eftersom nya bestämmelser dessförinnan

äro att förvänta rörande villkoren för ersättning från kronan vid

avträde av sådan lägenhet, synas skäl icke föreligga att för närvarande avgöra

frågan om ersättning till honom.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 105 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGKEN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,

Hjalmar Nilsson, Svedberg, Näslund, Jon Jonsson och Henry Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Norup, Ericsson i

Sörsjön, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö, Mårtensson i Smedstorp

och Ahlsten samt fru Boman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.