Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till stationerande av bevaknings/artyg för sillfisket vid Island.

1949-05-10 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till stationerande av bevaknings/artyg för sillfisket vid Island.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag

till stationerande av bevaknings/artyg för sillfisket

vid Island.

(l:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:170 av herr Arrhén och II: 214 av herr Staxäng, har

hemställts, att riksdagen till stationerande av ett bevakningsfartyg för sillfisket

vid Island måtte för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, torde utskottet få

hänvisa till dessa.

I fråga om kostnaderna för ett disponerande av kustbevakningsfartyget Odin

för stöd åt islandsfisket under år 1949 har i motionerna åberopats följande av

chefen för marinen gjorda beräkning.

Ut- och avrustningskostnader (exkl. event. haverireparationer) cirka 50 000

Kostnader för anskaffning och installation av ekolod ............ » 13 000

» » » » » » asdic ............ » 30 000

» » » » » » radar ............ » 55 000

Bränslekostnader ............................................................... » 50 000

Kosthåll för besättning, förmåner ombord för militär personal,

särskilda gratifikationer samt hyra för civilanställd personal » 32 000

Övriga utgifter .................................................................. » 5 000

Summa cirka 235 000.

Motionärerna ha emellertid från sakkunnigt håll inhämtat, att radar- och

asdicutrustningen mycket väl kan undvaras, varför de uppgivna kostnaderna

skulle kunna nedbringas med 85 000 kronor till 150 000 kronor.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna

från fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök samt Svenska västkustfiskarnas

centralförbund.

Fiskeristyrelsen har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

I likhet med motionärerna anser fiskeristyrelsen det vara ett synnerligen behjärtansvärt

ändamål att skänka här avsedda fiskare — som varje år under

en avsevärd tid måste bedriva sitt arbete långt borta från vårt land och ofta

under mycket svåra väderleksförhållanden — den trygghet, som ett bevakningsfartyg

innebär. Med beaktande av att såsom chefen för jordbruksdepartementet

framhållit i sammanfattningen av bilagan nionde huvudtiteln till

årets statsverksproposition (s. 303) höjning av anslag innevarande år i regel

ansetts böra komma i fråga endast då det gäller utgiftsstegringar, som äro av

»as 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 39.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Jordbruksutskottets utlåtande nr S9.

automatisk karaktär eller eljest föranledda av tidigare fattade beslut, samt med

hänsyn till de betydande kostnader, som enligt den av motionärerna framlagda

beräkningen äro förenade med stationerande av ett bevakningsfartyg

vid Island, kan dock fiskeristyrelsen icke i nuvarande läge tillstyrka bifall till

motionerna. Fiskeristyrelsen vill i anslutning härtill framhålla, att styrelsen

oavlåtligt har sin uppmärksamhet riktad på frågan och kommer att i den män

den finansiella situationen lättar förorda åtgärder i motionens syfte.

Svenska västkustfiskamas centralförbund har uppgivit.

\ id utövandet av sm näring äro de svenska sillfiskarna vid Island utsatta

för många lisker. Det harda arbetet, som ofta måste utföras under ogynnsamma

föi hallanden, föranleder många gånger skador till liv och lem på deltagande

fiskare samtidigt som de hårda påfrestningarna på båt- och redskapsmaterial

aven kunna giva upphov till skador, som förorsaka fiskarna stora förluster. Då

säsongen för detta fiske är relativt kort, endast cirka tre månader, framstår det

med så mycket större tydlighet, att snabb hjälp i ena eller andra avseendet är

dubbelt värdefull,^ och behovet av att något göres för att härvidlag bistå

fiskarna bör också kunna anses vara självklart. Frågan torde väl närmast

gälla på vad sätt denna hjälp skall åstadkommas, och vi anse den bästa lösningen

vara den, som föreslagits i föreliggande motioner, nämligen stationerande

av ett bevaknings- eller stödfartyg i dessa farvatten under den tid

fisket pågår. Kostnaden för ett sådant arrangemang skulle enligt uppgift kunna

nedbringas till 150 000 kronor. Detta belopp förefaller vara ganska rimligt i

jämförelse med det stora fångstvärdet, som under föregående år uppgick till

något över 3,7 miljoner kronor. Det måste ju vara ett nationellt intresse att

så mycket som möjligt av det inhemska behovet av islandssill kan täckas av

svenska fiskare för att därigenom minska eller rent av undanröja behovet av

import.

Emellertid är det oss bekant, att — vilket för övrigt också framgår av motionerna

— norska staten under flera år haft ett sådant fartyg till sina fiskares

disposition och att svenska fiskare i flera fall erhållit värdefull hjälp därifrån.

Då vi erfarit att fiskeristyrelsen på grund av det statsfinansiella läget ansett sig

böra avstyrka förslaget och sagt sig senare vilja ta upp ärendet, äro vi inställda

på att frågan ej kan få sin slutgiltiga lösning under innevarande år

och vilja i stället ifrågasätta om icke det redan påbörjade samarbetet med

norrmännen skulle efter förhandlingar ytterligare kunna utvecklas och om icke

en överenskommelse i detta avseende skulle kunna bliva till båtnad för båda

parter.

Skulle statsmakterna under nuvarande förhållanden icke kunna bifalla motionerna,

vilja vi därför föreslå att Kungl. Maj:t skyndsammast låter upptaga

förhandlingar med Norge i och för överenskommelse om att även svenska

fiskare redan under förestående säsong skola få rätt och möjlighet att vid

behov begagna sig av det norska stöd- och bevakningsfartyget vid bedrivande

av sillfiske vid Island. Kostnaderna för dessa hjälpmöjligheter åt svenska

medborgare böra, anse vi, utgå av statsmedel.

Som sammanfattning av det anförda vilja vi framhålla, att vi på grund av

det behjärtansvärda ändamålet på det livligaste tillstyrka, att anslag beviljas

för stationerande av ett bevakningsfartyg för sillfisket vid Island.

Utskottet. I sitt utlåtande nr 58 till 1948 års riksdag uttalade utskottet,

att det med fog kunde göras gällande att en så stor grupp utövare av en för

landet betydelsefull näring som de i det svenska fisket vid Island deltagande

personerna, omkring 500, om möjligt borde vara jämställd med andra grupper

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39.

3

av medborgare i fråga om vård vid olycksfall och sjukdom. Fog syntes därför

finnas för åtgärder från statens sida för att bereda dessa fiskare tillgång till

sjukvård. I vad mån kostnaderna för att det fartyg, som förutsattes skola

bliva ställt till förfogande för ändamålet, därjämte skulle förses med teknisk

utrustning för reparation av enklare skador å fiskefartygen och för sökandet

efter sill borde bestridas av statsmedel, fann utskottet tveksamt. Avgörande

härvidlag syntes enligt utskottets mening vara, huruvida fiskets lönsamhet

vore så ringa, att kostnaderna icke skäligen kunde bestridas av fiskarna själva.

Utskottet fann sålunda, att vissa skäl talade för att statsmedel skulle ställas

till förfogande för stationering av ett dylikt bevakningsfartyg vid Island men

att å andra sidan en del frågor i sammanhanget vore vanskliga att bedöma på

enbart de i ärendet föreliggande uppgifterna. Med hänsyn härtill och då utskottet

förutsatte, att den nyinrättade fiskeristyrelsen komme att upptaga

spörsmålet till närmare prövning, syntes någon åtgärd icke för det dåvarande

böra företagas.

I ärendet är emellertid upplyst, att fiskeristyrelsen väl ansett det vara ett

synnerligen behjärtansvärt ändamål att skänka ifrågavarande fiskare den trygghet,

som ett bevakningsfartyg innebär, men på grund av det statsfinansiella

läget icke funnit det möjligt att nu tillmötesgå motionärernas önskemål.

Enligt utskottets mening tala dock så starka skäl för att stöd bör lämnas

de svenska islandsfiskarna, att en utredning bör komma till stånd rörande

betingelserna och formerna för ett sådant. Därvid torde bland annat övervägas,

huruvida stödet bör lämnas i annan form än stationering av ett bevakningsfartyg

vid Island, t. ex. genom utvidgning av det samarbete, som redan

tidigare inletts med de norska myndigheterna.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna 1:170

och II: 214 må i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa utredning angående betingelserna för

hjälp åt de svenska sillfiskarna vid Island i de i motionerna angivna

hänseendena samt beträffande lämpliga former för hjälpens

anordnande ävensom till riksdagen inkomma med de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 10 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 38.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:334 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående anslag till stationerande av bevaknings fartyg för sillfisket vid Island. a1 i texten