Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län.

1949-02-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande

av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands

län.

I en till riksdagen den 28 januari 1949 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 31, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna,

att en försöksgård skall inrättas å det område å fastigheterna Sunne prästgård

1* och l5 samt Brårud l17 och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket

Sunne köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att som gåva överlämna

till staten.

Inledning.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallades utredningsmän

(professorn B. O. H. Witte, godsägaren O. A. Carlander, professorn

E. Å. Åkerman, professorn K. G. U. Sundelin och trädgårdsföreståndaren

G. G. V. Dahl) för utredning angående en mer enhetlig organisation av

försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. I betänkande

den 16 december 1933 (SOU 1934:4) föreslogo utredningsmännen, att landet

ur försökssynpunkt skulle indelas i sju distrikt, varje omfattande ett visst

antal hushållningssällskap. Enligt förslaget borde för landet gälla ett försöksgårdssystem

av följande omfattning och beskaffenhet.

Södra försöksdistriktet, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Hallands

och Blekinge län.

1. Råby försöksgård, Malmöhus län, moränlera.

2. Åsums försöksgård, Kristianstads län, sandjord.

Sydöstra försöksdistriktet, omfattande Kronobergs, Jönköpings, Kalmar,

Östergötlands och Gotlands län.

3. Flahults försöksgård, Jönköpings län, torv- och sandjord.

4. Köpetorps försöksgård, Östergötlands län, mullrik, styv lera (dungjord).

5. Roma försöksgård, Gotlands län, kalkrik moränlera och torvjord.

Sydvästra försöksdistriktet, omfattande Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs

och Bohus län.

6. Lanna försöksgård, Skaraborgs län, mullhaltig mellanlera.

Målar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt, omfattande Örebro, Södermanlands,

Stockholms, Uppsala och Västmanlands lön.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

7. Ultuna försöksgård, Uppsala län, styv lera, lättlera och svämlera. Denna

försöksgård avsågs jämväl såsom husdjursförsöksgård.

Bergslagsområdets försöksdistrikt, omfattande Värmlands, Kopparbergs

och Gävleborgs län.

8. Uddeholms försöksgård, Värmlands län, sand och molera.

9. Kungsgårdens försöksgård, Gävleborgs län, lerjord.

Nedre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Västernorrlands och Jämtlands

län.

10. Offers försöksgård, Västernorrlands län, mjällera.

11. Gisselås försöksgård, Jämtlands län, torvjord.

övre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Västerbottens och Norrbottens

lån.

12. Brattby försöksgård, Västerbottens län, mullrik finmo och mjäla.

13. Sunderbyns försöksgård med Alträsk, Norrbottens län, sand- och mulljord

samt torvjord.

Detta förslag har ännu ej förverkligats i sin helhet. Inom södra försöksdistriktet

ha sandjordområdena tillgodosetts genom inrättande av Ugerups

försöksgård. Beträffande sydöstra försöksdistriktet må nämnas, att Flahults

försöksgård övertagits av staten, att 1946 och 1947 års riksdagar anvisat

medel för inköp av mark, vilken skulle kunna användas till försöksgårdar

å Gotland och inom södra Kalmar län samt att lantbrukshögskolan framlagt

förslag om inrättande av en försöksgård i Östergötlands län, vilket förslag

dock ännu ej föranlett någon åtgärd. Inom sydvästra försöksdistriktet

samt nedre Norrlands försöksdistrikt har förenämnda förslag helt genomförts.

Inom Mälar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt har någon försöksgård

ej inrättats. Förslag har emellertid framlagts om inrättande av en

försöksgård i detta distrikt, nämligen på Bogesund i Stockholms län. Det

har vidare ifrågasatts, att den av Institutet för husdjur sförädling disponerade

egendomen Wiad i Stockholms län skulle användas som försöksgård.

Vad härefter angår Bergslagsdistriktet må nämnas att norrlandskommittén

föreslagit inrättandet av ett fast försöksfält eller en försöksgård i Gävleborgs

län. Slutligen må erinras att staten inom övre Norrlands försöksdistrikt

övertagit Sunderbyns och Brännbergs (Alträsks) försöksgårdar, att

en försöksgård inrättats å öjebyns egendom samt att norrlandskommittén

föreslagit inrättandet av en försöksgård i Röbäcksdalen utanför Umeå.

I skrivelse den 6 juli 1939 hemställde Värmlands läns hushållningssällskap,

att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av en fast försöksgård

för utförande av jordbruksförsök inom Värmlands län samt att

försöksgården måtte förläggas till ett för ändamålet avstyckat jordområde

å lönebostället 1 Vs mantal Hasselbol nr 1 i Sunne socken.

Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för lantbrukshögskolan

avgivit yttrande över framställningen, uppdrog Kungl. Maj :t den 20

juni 1941 åt högskolestyrelsen att utreda behovet av och lämpligaste sättet

för inrättande av en dylik försöksgård inom Värmlands län. Beträffande

försöksgårdens förläggning skulle särskilt beaktas, att den borde bliva re
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4. 3

presentativ jämväl för ur försökssynpunkt likartade områden utanför Värmlands

län.

Vidare uppdrog Kungl. Maj :t den 30 december 1941 åt högskolestyrelsen

bland annat att vid nyssnämnda utredning jämväl taga i betraktande behovet

av trädgårdsförsök inom området samt föreskrev, att styrelsen i sådant

hänseende skulle samråda med föreståndaren för statens trädgårdsförsök.

Ären 1941 och 1942 verkställdes på uppdrag av högskolestyrelsen utredning

i frågan av dåvarande generaldirektören H. Sylvan och hovrättsassessorn

L. P. O. Palmquist. I en till styrelsen ingiven utredning i ärendet framhöllo

utredningsmännen, att en till Fryksdalen i Värmland förlagd försöksgård

borde kunna bliva representativ ej endast för stora delar av Värmland

och södra Dalarna utan även för norra Västmanland. Utredningsmännen

meddelade vidare, att Sunne sockens och Sunne köpings kommunalfullmäktige

beslutat ställa mark å ägorna till lönebostället Hasselbol nr 1 kostnadsfritt

till förfogande för en försöksgård, samt tillstyrkte att en försöksgård

skulle inrättas å nämnda egendom. Byggnadskostnaderna beräknades

av utredningsmännen till 185 000 kronor.

Högskolestyrelsen anmälde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 mars 1943,

att styrelsen med hänsyn till läget å arbetsmarknaden och rådande brist å

byggnadsmateriel ej kunde förorda igångsättande av de byggnadsarbeten,

som behövdes för anordnande av försöksgård. Styrelsen vore aärför ej beredd

att för det dåvarande framlägga förslag om inrättande av en försöksgård

i Värmland.

Den 16 september 1947 uppdrog högskolestyrelsen åt en kommitté bestående

av Sylvan, professorn K. G. U. Sundelin och dåvarande sekreteraren

S. E. F. Ros att i samråd med föreståndaren för statens trädgårdsförsök,

professorn F. W. Nilsson snarast möjligt verkställa ytterligare utredning

rörande inrättande av en försöksgård i Värmland. Den 28 januari 1948

överlämnade kommittén till högskolestyrelsen en promemoria i ärendet.

I promemorian föreslås, att en försöksgård skall inrättas i Sunne i Värmland

på ett område om cirka 69 hektar. Ifrågavarande område har föreslagits

omfatta dels huvuddelen av det tidigare för ändamålet avstyckade

jordområdet ■— utgörande ungefär hälften av fastigheterna Sunne prästgård

1‘ och ls — å lönebostället Hasselbol nr 1, dels fastigheterna Brårud

l17 och l18 i Sunne socken. Vidare innehåller promemorian program för

gårdens utbyggande samt kostnadsberäkningar.

Högskolestyrelsen har därefter med skrivelse den 15 mars 1948 till Kungl.

Maj :t med tillstyrkan överlämnat kommitténs promemoria. Vid styrelsens

skrivelse har fogats ett yttrande från högskolans försöksnämnd.

Yttranden i ärendet ha därefter avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen

efter hörande av Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

länsstyrelsen i Värmlands län, styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

Förslaget.

Beträffande de närmare detaljerna i kommitténs promemoria får utskottet

hänvisa till prop. nr 31 s. 4—9. Här må dock framhållas följande.

Enligt promemorian uppskattas den för försöken erforderliga åkerarealen

till cirka 20 hektar för jordbruksförsök, 3 till 4 hektar för frukt- och bärförsök

samt 2 hektar för köksväxtförsök.

Det ursprungligen till försöksgård föreslagna området — ungefär hälften

av fastigheterna Sunne prästgård 1* och T — innehåller i areal 69 hektar,

därav 64,4870 hektar åker, 2,i2so hektar ängsmark, 0,1200 hektar tomt och

2,2650 hektar mosse. Området är beläget 0,6 km norr om Sunne kyrka och

öster om sundet mellan övre Fryken och Mellanfryken samt omedelbart

norr om den bebyggda delen av köpingen.

Med undantag av ett mindre torp, Fiskartorpet, i norra delen av ägorna

samt en större lada i sydöstra delen finnas inga byggnader inom området.

Värdet av området har den 9 oktober 1935 av ecklesiastika boställsnämnden

uppskattats till 24 469 kronor.

Den 23 november 1947 beslöt Sunne sockens kommunalfullmäktige att

tillsammans med Sunne köping inköpa fastigheterna Brårud 1” och l18 om

cirka 5,5 hektar, vilka fastigheter skulle tilläggas det ursprungligen för försöksgården

avsedda området. I gengäld skulle köpingen tillföras lika mycket

areal i sydligaste delen av sagda område mellan Fryken och landsvägen mot

Brårud. Enligt två särskilda med ägarna till ifrågavarande fastigheter uppgjorda

preliminära köpekontrakt skulle köpen förfalla, därest riksdagen icke

skulle godkänna förslaget om förläggande av försöksgården till nämnda fastigheter

eller icke skulle fatta beslut härom senast den 14 mars 1949.

På fastigheterna Brårud l17 och l18 finnas ett bostadshus och ekonomibyggnad.

Köpeskillingen har för Brårud l17 uppgått till 10 000 kronor och för

Brårud l18 till 30 000 kronor.

I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga om områdets utbyggande

till försöksgård. Därvid ha verkställts beräkningar beträffande

engångskostnader för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

och för inköp av inventarier samt i fråga om årliga utgifter. Engångskostnaderna

ha beräknats för försöksgården till 522 500 kronor och för trädgårdsförsöksstationen

till 89 000 kronor. De årliga utgifterna ha beräknats

för försöksgården till 50 100 kronor och för trädgårdsförsöksstationen till

19 100 kronor. För budgetåret 1948/49 skulle enligt kommittén erfordras

40 000 kronor till inköp av inventarier samt för tiden den 14 mars—den

30 juni 1949 35 000 kronor till arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.

Av sistnämnda belopp avse 10 000 kronor inköp av konstgödselmedel.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har förklarat sig livligt förorda inrättande

av en försöksgård å det föreslagna området. Styrelsen har dock framhållit,

att detaljer i avseende på utbyggandet av området till försöksgård

borde närmare övervägas i ett senare sammanhang.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

5

Lantbrukshögskolans försöksnåmnd har i sitt yttrande till högskolan understrukit

nödvändigheten av att tillköpa tillräcklig areal skog till försöksgården,

därest statsmakterna även i fortsättningen komme att lägga stor

vikt vid det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften vid försöksgårdarna.

Utan tillgång till behövlig skogsareal kunde ett jordbruk i ifrågavarande

del av Värmland knappast bliva bärkraftigt. Vidare har försöksnämnden

framhållit angelägenheten av att verksamheten vid försöksgården planlädes

på sådant sätt, att husdjursförsök i begränsad omfattning framdeles

kunde upptagas vid gården.

Yttrandena.

Samtliga remissinstanser med undantag av statskontoret ha tillstyrkt förslaget.

Sveriges utsädesförening har bland annat framhållit, att ett samarbete

mellan försöksgården och en av föreningen för omkring 30 år sedan upprättad

filial för förädlings- och försöksverksamhet på Varpnäs egendom några

mil väster om Karlstad borde äga rum i ganska stor omfattning. Även ur

denna synpunkt vore det därför fördelaktigt, att försöksgården bleve förlagd

till en central del av Värmlands län.

Statskontoret har förklarat, att enligt dess uppfattning inrättandet av nya

försöksgårdar borde anstå i avvaktan på resultatet av pågående utredningar

och undersökningar i fråga om försöksgårdarnas ekonomi. I vart fall borde

åtgärder på detta område för närvarande begränsas till anskaffandet av erforderliga

jordegendomar.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört i ärendet:

»För att den vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets

område skall kunna fältmässigt fullfölja sina undersökningar och

rön är det önskvärt, att statliga försöksgårdar inrättas i sådant antal, att åtminstone

de viktigare av vårt lands jordbruksområden bliva företrädda med

egna försöksgårdar. Dylika gårdar kunna vidare vara av stort värde för

jordbruksnäringens utveckling därigenom att de kunna tjänstgöra som demonstrationsobjekt

och som förmedlare, när det gäller att föra ut vunna

forsknings- och försöksresultat i praktisk användning. I Värmlands län,

där en stor del av befolkningen är sysselsatt med jordbruk och dess binäringar,

finnes för närvarande ingen försöksgård. De närmaste försöksgårdarna

ligga i Västergötland (Lanna) samt i Ångermanland (Offer). Försöksresultaten

från dessa gårdar äro emellertid endast i mycket begränsad

omfattning användbara för Värmlands förhållanden. Detta gäller särskilt

den i klimat- och j ordartshänseende särpräglade mellersta och norra delen

av Värmland. Att en fast försöksgård skall inrättas i denna trakt synes

därför vara väl motiverat med hänsyn till jordbrukets intressen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

Såsom inledningsvis nämnts vänta även åtskilliga andra försöksgårdsprojekt

på sin lösning. Vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor

denna dag föreslår jag emellertid, att forskningen vid Institutet för

husdjursförädling inordnas i lantbrukshögskolan och att Wiadegendomen

i samband därmed erhåller ställning som en vanlig försöksgård. Samtidigt

föreslår jag, att principbeslut fattas att enligt norrlandskommitténs förslag

vid Röbäcksdalen utanför Umeå inrätta en institution för jordbruksforskning

i Norrland, till vilken även en försöksgård skulle förläggas.

Vad angår övriga nu föreliggande försöksgårdsprojekt torde det redan

av ekonomiska skäl icke vara möjligt att förverkliga alla dessa inom de närmaste

åren. För att ett underlag skall erhållas för bland annat en bedömning

av angelägenhetsgraden hos de olika projekten synes det lämpligt, att

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall få i

uppdrag att utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.

Jag torde senare få åter anmäla denna fråga.

Det kan givetvis ifrågasättas, om det under de förhållanden, som nämnts,

är lämpligt att man nu tager ställning till förslaget om inrättande av en

försöksgård i Värmland. Emellertid förefaller behovet av en sådan försöksgård

obestridligt. Det markområde, som skulle disponeras för försöksgården

och vilket kostnadsfritt skulle överlåtas av Sunne köping och Sunne

kommun, synes även väl lämpat för ändamålet. En förutsättning för att

detta markområde i sin helhet skall bliva disponibelt, är emellertid, såsom

framgår av det tidigare anförda, att beslut före den 14 mars 1949 föreligger

om inrättande av en försöksgård på området.

Den tveksamhet, som kan föreligga, synes alltså ej gälla lämpligheten av

det föreliggande förslaget i och för sig, utan endast den tidpunkt, då det

kan bliva möjligt att förverkliga detta. Under sådana förhållanden bör det

enligt min uppfattning ej möta några betänkligheter, att principbeslut i saken

fattas redan nu. Däremot torde det icke vara möjligt att nu bestämma,

när verksamheten vid denna försöksgård skall börja, eller att taga ställning

till de frågor angående byggnads- och personalbehov m. m., som berörts i

promemorian. Dessa spörsmål torde bland annat bliva beroende på resultatet

av den utredning om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten, som

jag nyss berört.

Intill dess försöksgården inrättas torde marken få förvaltas i enlighet

med Kungl. Maj :ts bestämmande.■»

Utskottet.

Det i sakkunnigförslaget den 16 december 1933 förordade försöksgårdssystemet

avsåg beträffande Bergslagsområdets försöksdistrikl, omfattande

Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, bland annat att en försöksgård

skulle inrättas i förstnämnda län. Behovet därav har understrukits i flera

senare framställningar och utredningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

7

Enligt utredningen i ärendet är den värmländska jordbruksbygden av två

skilda typer. Det södra jordbruksområdet är jämförligt med de trakter, som

representeras av Lanna försöksgård i Västergötland. Det norra området, omfattande

mellersta och norra delen av länet, är däremot i fråga om klimat

och jordarter så särpräglat, att resultaten från de närmast belägna försöksgårdarna

— Lanna ävensom Offer i Ångermanland — kunna bliva användbara

endast i mycket begränsad omfattning.

Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet väl motiverat, att en

försöksgård inrättas för den norra och mellersta delen av länet.

Såsom av de i ärendet lämnade upplysningarna framgår har allmänt vitsordats,

att det område, som erbjudits av Sunne köping och Sunne kommun,

är utmärkt väl ägnat för en sådan försöksgård såväl med avseende på de klimatiska

betingelserna som på jordförhållandena. Utskottet finner sig därför

böra tillstyrka, att beslut fattas om att en försöksgård skall inrättas på området

i fråga. När verksamheten vid denna skall taga sin början ävensom

vilka byggnads- och personalbehov som därvid komma att behöva tillgodoses

torde däremot såsom departementschefen framhållit få bliva beroende

på resultatet av den planerade utredningen om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.

Intill dess försöksgården inrättas, bör området få förvaltas i enlighet med

Kungl. Maj :ts bestämmande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna, att en försöksgård skall inrättas

å det område å fastigheterna Sunne prästgård 1* och U

samt Brårud l1’ och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket

Sunne köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att

som gåva överlämna till staten.

Stockholm den 25 februari 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg,

Näslund, Jon Jonsson, Einar Persson och Aaby-Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,

Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,

Larsson i Karlstad, Boman i Stafsund och Allmän.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:62 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län. a1 i texten