Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till veterinärinrättningen i Skara m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-10 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till veterinärinrättningen i Skara m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

1

Nr 40.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1949/50 till veterinärinrättningen

i Skara m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 43) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1949/

50 beräkna till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar, Omkostnader

samt Inredning och utrustning anslag å resp. förslagsvis 122 000 och 32 000

kronor samt reservationsvis 18 500 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 25 februari 1949 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 90, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag förelagt riksdagen de förslag, som återgivas i följande i propositionen

intagna

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att vissa ändringar skola vidtagas i organisationen

av och verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara.

I fråga om organisationen förordas bland annat, att antalet ledamöter i

inrättningens nämnd skall minskas från sex till tre samt att föreståndaren

för den ena av inrättningens båda avdelningar skall erhålla uppdrag att

vara platschef och i denna egenskap vara självskriven ledamot av nämnden.

Beträffande verksamheten föreslås, att den till inrättningen knutna hovslagarskolan

skall nedläggas samt att i samband därmed den på övergångsstat

placerade förutvarande föreståndaren för inrättningen skall överföras

å indragningsstat.

Slutligen hemställes, att till veterinärinrättningen i Skara för budgetåret

1949/50 måtte anvisas

dels till avlöningar ett förslagsanslag å 122 300 kronor,

dels till omkostnader ett förslagsanslag å 24 400 kronor,

dels till inredning och utrustning ett reservationsanslag å 75 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 10 samt. Nr 40.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

I detta sammanhang har utskottet även behandlat två inom riksdagen

väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen

I: 259 av herr Isaksson in. fl. och II: 327 av herr Onsjö in. fl., i vilka motioner

hemställts att riksdagen måtte besluta, att hovslagarskolan vid inrättningen

skulle bibehållas, samt anvisa för ändamålet erforderliga medel.

Inledning.

I skrivelse den 15 juli 1948 har styrelsen för veterinärhögskolan — med

överlämnande av en framställning i ämnet från nämnden för veterinärinrättningen

i Skara -— hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår

måtte uppföras med respektive 144 085, 38 400 och 73 350 kronor. Styrelsen

har därvid förordat, bland annat, att den för innevarande budgetår gällande

staten för veterinärinrättningens rörelse skulle fastställas även för budgetåret

1949/50. Vid skrivelsen har såsom bilaga fogats bland annat en

sammanställning med uppgift å medelsåtgång och behållning vid slutet av

budgetåret 1947/48 å anslagen för sagda budgetår. Enligt denna sammanställning

hade inrättningens rörelse under ifrågavarande budgetår lämnat

ett underskott å omkring 91 000 kronor.

Högskolestyrelsen har vidare i anledning av vad sålunda framkommit

om resultatet av rörelsen under budgetåret 1947/48 i skrivelse den 5 oktober

1948 inkommit med utredning i ämnet. I skrivelsen har styrelsen även

framställt vissa erinringar mot nämndens medelsförvaltning under budgetåren

1946/47 och 1947/48. Vid denna skrivelse har fogats, bland annat, dels

ett den 31 augusti 1948 dagtecknat yttrande av nämnden, dels ett av denna

den 4 september 1948 upprättat förslag till stat för rörelsen, dels slutligen

av intendenten vid veterinärhögskolan uppgjorda sammanställningar över

inrättningens rörelse under budgetåren 1946/47 och 1947/48. Enligt dessa

sammanställningar har inrättningens rörelse under nämnda budgetår lämnat

underskott å 57 311 kronor 68 öre respektive 91 002 kronor 90 öre.

Slutligen har styrelsen med utlåtande den 17 december 1948 överlämnat

en av nämnden i skrivelse den 11 december 1948 gjord framställning om

anvisande av ytterligare medel för vissa ändamål och om tillstånd att med

visst belopp få överskrida den i omkostnadsstaten för innevarande budgetår

ingående delposten till bränsle, lyse och vatten. Utlåtandet innebär bland

annat att det i styrelsens framställning den 15 juli 1948 äskade beloppet till

inredning och utrustning minskas till 66 350 kronor.

Med anledning av innehållet i högskolestyrelsens förenämnda skrivelse

den 5 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 15 i samma

månad åt statens sakrevision att i samråd med riksräkenskapsverket

granska veterinärinrättningens förvaltning under budgetåren 1946/47 och

1947/48 samt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder,

vartill granskningen kunde föranleda.

Till fullgörande av detta uppdrag har statens sakrevision med skrivelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr iO.

3

den 31 januari 1949 överlämnat en över resultatet av granskningen upprättad

promemoria.

I ärendet ha statskontoret och styrelsen för veterinärhögskolan, den senare

efter hörande av nämnden för veterinärinrättningen i Skara och lärarkollegiet

vid högskolan, avgivit infordrade utlåtanden. Härjämte har professorn

vid veterinärhögskolan B. Carlström inkommit med en skrift i ämnet.

Vid nämndens yttrande ha fogats särskilda yttranden av professorerna O.

Svanberg och E. Åkerblom, föreståndaren för hovbeslagsavdelningen vid

veterinärinrättningen V. Behm, jordbruksassistenten vid försöksjordbruket

samt agronomen H. Isacsson å Lantbruksförbundets revisionsbyrå i Skara,

Inrättningens organisation m. m.

Genom beslut av 1944 års riksdag (prop. nr 188; r. skr. nr 402) ändrades

veterinärinrättningen i Skara från att från början ha utgjort den äldsta

veterinärvetenskapliga undervisningsanstalten i landet — grundad på enskilt

initiativ år 1774 — till att utgöra en institution för husdjurssjukvård,

undervisning i hovbeslag samt hov- och klövvård ävensom bedrivande

av vetenskapliga undersökningar rörande husdjurens sjukdomar.

Inrättningen är organiserad på en klinik- och en försöksavdelning, den

förra under ledning av en klinikchef och den senare med en försöksledare

som chef. Klinikavdelningen omfattar en stationär klinik och en poliklinik,

vid vilka djursjukvård och vetenskaplig forskning skola utövas, samt

en smedja vartill knutits en hovbeslagsskola. Enligt inrättningens stadga

äro smedjan och skolan organisatoriskt fogade till klinikavdelningen, men

ha tills vidare genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t underställts förutvarande

föreståndaren vid inrättningen, vilken överförts på övergångsstat.

Försöksavdelningen innefattar den forskningsverksamhet rörande husdjurens

sjukdomar, vilken bedrives med utnyttjande av inrättningens försöksjordbruk

och ett laboratorium.

Den närmaste ledningen av inrättningen utövas enligt stadga den 26

oktober 1945 (nr 697) av en nämnd bestående av sex ledamöter, vilka tillsättas

av Kungl. Maj :t. Nämnden skall utöva den närmaste uppsikten över

verksamheten och ekonomin samt besluta rörande löpande utgifter för inrättningen

m. in. Den har två lokala ledamöter. Dessa äga besluta i frågor,

vilka röra den rent lokala förvaltningen och påkalla skyndsamt avgörande.

Enligt stadgan åligger det vidare styrelsen för veterinärhögskolan att ha

högsta uppsikten över verksamheten, att handha förvaltningen av inrättningens

fastigheter, fonder och övriga medel samt att öva inseende över

inrättningens ekonomi och besluta i viktigare utgiftsfrågor. Inrättningens

medelsförvaltning handhaves av intendenten vid veterinärhögskolan under

inseende av högskolans rektor och styrelse. Närmare bestämmelser angående

den ekonomiska förvaltningen skola enligt stadgan meddelas av högskolestyrelsen,

i den mån Kungl. Maj :t icke härom förordnar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

Enligt propositionen nr 188/1944 beräknades engångskostnaderna i samband

med omorganisationen till sammanlagt 622 100 kronor. Bortsett från

beräknade kostnader för byggnadsarbeten skulle engångskostnaderna för

försöksavdelningen, 122 200 kronor, enligt utfästelse gäldas av Skandinaviska

kreatursförsäkringsbolaget, medan engångskostnaderna för klinikavdelningen

skulle gäldas av, förutom vissa behållna försälj ningsmedel, överskottsmedel

uppkomna vid export av hästar. Kungl. Maj :t anvisade i enlighet

härmed den 20 december 1946 av hästförsäljningsmedlen ett belopp av

23 000 kronor för klinikavdelningens inrednings- och utrustningskostnader

ävensom diverse engångskostnader.

De årliga utgifterna beräknades enligt propositionen nr 188/1944 till

57 600 kronor för försöksavdelningen och till 37 000 kronor för kliniken.

Härvid hade dock avräknats inrättningens beräknade rörelseinkomster, 24 800

kronor, varav 2 000 kronor å försöksavdelningen och 22 800 kronor å klinikavdelningen.

Vad angår finansieringen av sagda utgifter skulle ett belopp å

57 600 kronor, motsvarande det för försöksavdelningen beräknade beloppet,

under verksamhetens två första år enligt utfästelse tillskjutas av Skandinaviska

kreatursförsäkringsbolaget och erläggas i förskott vid vartdera verksamhetsårets

början. De årliga utgifterna för klinikavdelningen skulle redan

från början gäldas av statsmedel.

Sakrevisionens granskning.

Den av Kungl. Maj:t anbefallda granskningen av veterinärinrättningens

rörelse bär innefattat dels en granskning av räkenskaperna och vissa andra

kamerala förhållanden vid inrättningen, dels en saklig granskning av verksamheten

vid de olika avdelningarna. I anledning av resultatet av framför

allt den sakliga granskningen har sakrevisionen föreslagit vissa relativt genomgripande

förändringar med avseende å såväl inrättningens organisation

som den vid inrättningen bedrivna verksamheten. Sålunda har förordats,

bland annat, att nämnden skall avskaffas, att vissa förändringar rörande

personalens tjänstgörings- och avlöningsförhållanden skola genomföras, att

den vid inrättningen bedrivna hovslagarutbildningen skall upphöra samt att

försöksjordbruket skall bedrivas efter i viss mån ändrade riktlinjer.

Vid granskningen har framkommit, att de ungefärliga resultaten av inrättningens

rörelse under budgetåren 1946/47 och 1947/48 varit följande,

därvid till jämförelse angivits vad som beräknats vid 1944 års omorganisa
-

tion.

Beräknat Resultat Resultat

resultat 194t>/47 1947/48

Kliniken............... + 15 000 - 1 635 - 19 803

Försöksavdelningen..... + 2 000 — 58 823 — 46 017

Smedjan............... + 3 000 + 1943 + 527

Skogen................. + 2 000 - 1 + 218

Fonderna.............. + 2 800 + 2 654 + 3 004

+ 24 800

- 55 862

- 62 071

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr AO.

5

Under granskningen har vidare uppmärksammats, att inrättningen den

30 juni 1948 häftade i skuld för beställd materiel och verkställda byggnadsarbeten

för över 56 000 kronor.

Mot de av smedjan och hovbeslagsskolan redovisade resultaten under de

båda budgetåren har icke framställts någon saklig anmärkning bland annat

med hänsyn till de förutsättningar, varifrån man utgått vid driftens genomförande.

Däremot har sakrevisionen ingått på frågan, huruvida dessa förutsättningar

numera vore i allo riktiga och mest rationella. I anslutning

härtill har sakrevisionen ansett sig böra föreslå, att hovslagarutbildningen

skulle nedläggas och att smedjan skulle bibehållas huvudsakligen som ett

komplement till klinikavdelningen och därvid direkt underställas klinikchefen.

Vidare har beträffande smedjan föreslagits, att till utfyllnad av

arbetet å klinikavdelningen allmän hovvårdsverksamhet skulle komma i

fråga i begränsad utsträckning, dock till en taxa, som helt täckte självkostnaderna

icke blott för materiel in. in. utan även för personalen, i den del

densamma toges i anspråk för arbetet i fråga. Rörande det framtida behovet

av arbetskraft vid smedjan har sakrevisionen uttalat, att detsamma syntes

kunna fyllas, om vid smedjan funnes anställd en hovslagare i Ce It, men

att det vid ett maximalt och rationellt utnyttjande av smedjans kapacitet

kunde visa sig erforderligt med ytterligare en hovslagare, vilken borde placeras

i lönegrad Cg 9. Till stöd för förslagen har i promemorian anförts i

huvudsak följande.

Den vid smedjan åt allmänheten utförda hovvården visade en tydligt sjunkande

tendens. Utöver ren hovvård utförde smedjan även reparations- och

smidesarbeten åt kunder och åt försöksavdelningen. Något direkt behov av

en till inrättningen knuten smedja förelåge dock ej för denna avdelning,

vars jordbruk hade möjlighet att anlita andra smedjor i trakten. Däremot

hade kliniken behov av en hovslagare med smedja för nödig hov- och klövvård,

sjukbeslag samt enklare smidesarbeten.

Vad anginge den till smedjan knutna hovslagarutbildningen, som leddes

av den i det föregående omnämnde befattningshavaren å övergångsstat samt

en instruktionssmed, hade denna tidigare bedrivits vid en årlig kurs medan

man numera sökte genomföra en höst- och en vinterkurs, vardera om 3 V2

månader. Det hade emellertid visat sig allt svårare att få kurserna fullbelagda.

Ej heller till de vid lantbruksinstitutet i Alnarp bedrivna kurserna

hade maximalt antal elever anmält sig. Enligt vad sakgranskningen utvisat

skulle vidare ett upprätthållande av skolans verksamhet sammanlagt kräva

investeringar i byggnad, inredning och utrustning, som icke komme att understiga

lågt räknat 50 000 kronor. Med hänsyn till den begränsade elevtillströmningen

till den statliga hovslagarutbildningen samt till de kapitalinvesteringar,

som syntes ofrånkomliga, därest hovslagarutbildningen vid

skolan i Skara i fortsättningen skulle bedrivas som förut, ifrågasatte sakrevisionen,

huruvida det vore ekonomiskt försvarligt att bibehålla den nuvarande

splittringen på tre skolor. Eleverna vid inrättningen i Skara kunde

beredas plats vid Alnarp och till en mindre del vid veterinärhögskolan.

Rörande det närmare innehållet i sakrevisionens promemoria torde utskottet

få hänvisa lill s. 5—13 i propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

Yttrandena.

En redogörelse för i ärendet avgivna utlåtanden finnes intagen å s. 13—17

i propositionen.

Beträffande förslaget om nedläggande av hovbeslagsskolan har nämnden

för inrättningen bland annat anfört, att landets behov av hovslagare torde

komma att ökas. Enligt vad nämnden inhämtat vore vidare hästbeståndet

i Stockholm med omnejd numera i stadigt avtagande, vilket tvingat veterinärhögskolans

hovbeslagsavdelning att för erhållande av tillräckligt material

bedriva ambulatorisk verksamhet. Dessa förhållanden talade för ett

bibehållande av hovbeslagsskolan i Skara, särskilt som Skaraborgs län syntes

komma att bibehålla sin tidigare rangplats som ett av de främsta hästavelsområdena

i landet. Nämnden avstyrkte därför bestämt, att skolan nedlades.

Professorn E. Åkerblom har i sitt yttrande anfört, att starka skäl talade

för ett bibehållande av veterinärinrättningens hovslagarskola. Härom har anförts

bland annat följande.

Årsbehovet av hovslagare kunde uppskattas till 58—67. Även om plats

kunde beredas för flera hovslagareelever vid veterinärhögskolan och lantbruksinstitutet

i Alnarp borde hovslagarskolan i Skara fortsätta sin verksamhet

av flera skäl. Rekryteringen av hovslagare från västra Sverige skulle

nämligen med all sannolikhet bliva lidande på ett nedläggande av denna

senare. Sedan statligt stöd till hovvårdsföreningar och enskilda hovslagare i

ambulerande praktik införts, hade efterfrågan på yrkesmän stegrats avsevärt.

Två hovslagarskolor vore, även om de tillsammans kunde mottaga 60

elever per år, icke tillräckliga för att dels besätta vakanta tjänster, dels

besätta nyinrättade tjänster i områden, där förut hovslagare ej funnits.

Vidare vore krafter verksamma för att ingen skulle få utöva hovslagaryrket

med mindre vederbörande först genomgått en av statens hovslagarskolor.

Det vore därför nödvändigt, att utbildningsmöjligheterna ökades.

Föreståndaren för hovbeslagsavdelningen V. Behm har i sitt yttrande

framhållit betydelsen av att hovslagarutbildningen vid inrättningen finge

fortsättas. Till stöd härför har anförts bland annat, att efterfrågan på hästar

och därmed även hovslagare troligen åter komme att stegras. I yttrandet har

även erinrats om att medel årligen ansloges för hovvårdskurser och att hovvårdsföreningar

bildades i syfte att propagera för en bättre hovvård, varjämte

statsunderstöd utdelades till elever vid hovslagarskolor för att stimulera

utbildningen.

I sitt utlåtande har styrelsen för veterinärhögskolan bland annat anfört,

att sakrevisionen icke kunde anses ha förebragt tillräcklig utredning för

sitt förslag om liovslagarskolans omedelbara nedläggande, även om vissa

icke helt värdelösa fördelar därigenom skulle stå att vinna, framför allt i

ekonomiskt avseende. Det borde i detta sammanhang uppmärksammas, att

statsmakterna så sent som år 1944 lämnat utan erinran framlagda förslag

om utökning av undervisningen till två årskurser för civila hovslagare. Styrelsen

har vidare anfört, att ett nedläggande av hovslagarskolan skulle

medföra behov av ytterligare personal för hantlangning vid operationer och

annan djurbehandling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

7

Anslagsäskanden.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att för budgetåret 1949/50

inrättningens avlöningsanslag måtte höjas med 22 085 kronor till 144 085

kronor, omkostnadsanslaget med 36 600 kronor till 68 600 kronor samt anslaget

till inredning och utrustning med 47 850 kronor till 66 350 kronor.

Därjämte har hemställts om medel till täckning av förpliktelser å tillhopa

25 695 kronor, som nämnden iklätt sig för av byggnadsstyrelsen utförda

byggnadsarbeten vid försöksavdelningen.

Rörande den närmare beräkningen av anslagsbehoven samt sakrevisionens

förslag i anslagsfrågorna m. in. hänvisas till redogörelsen å s. 17—27

i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört:

»Såsom framgår av sakrevisionens promemoria har det ekonomiska resultatet

av verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara efter omorganisationen

blivit väsentligt sämre än vad som från början förutsetts. Orsakerna

härtill äro flera. I viss mån synes man sålunda i de utredningar, som

lågo till grund för beslutet om omorganisationen, ha beräknat kostnaderna

för verksamheten för lågt och även överskattat inkomstmöjligheterna, särskilt

vad angår avkastningen av det till inrättningen hörande jordbruket.

Till stor del måste emellertid förklaringen till de stora underskotten sökas

däri, att inrättningens nämnd, vilken enligt gällande instruktion endast

ägt besluta rörande löpande utgifter, fattat beslut i ärenden av stor ekonomisk

räckvidd och därvid bortsett från de begränsningar, som fastställda

stater angivit. Även om de byggnadsföretag och den anskaffning av inventarier,

som sålunda kommit till stånd, i stort sett få anses ha varit till nytta

för inrättningen, ha statsmakterna uppenbarligen genom nämndens förfarande

undandragits möjligheten att bestämma omfattningen och takten av

den upprustning, som kan ha varit erforderlig utöver vad som förutsågs

vid fattandet av beslutet om omorganisationen. Härtill kommer att nämnden

ej i allo synes ha ägnat inrättningens ekonomiska frågor den omsorg,

som varit påkallad.

Det förhållandet, att verksamheten vid inrättningen dragit och väl även

i fortsättningen måste väntas draga ej oväsentligt större kostnader än som

tidigare förutsetts, aktualiserar frågan, om verksamheten bör uppehållas.

Rörande denna fråga vill jag framhålla, att det arbete, vilket bedrives såväl

vid den stationära kliniken och polikliniken som vid försöksavdelningen,

synes vara av betydande värde ur jordbrukets och den veterinärmedicinska

forskningens synpunkt. Jag anser det därför i och för sig önskvärt, att

detta arbete skall få fortsätta. Emellertid måste man självfallet vid frågans

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr >iO.

avgörande även se till kostnaderna för verksamheten. Medelsåtgången under

de båda senaste budgetåren torde dock ej böra tagas som en måttstock

för de anslag, vilka kunna behövas i fortsättningen. Det synes därför lämpligt,

att man skall taga definitiv ställning till frågan först då någon tids

erfarenhet vunnits rörande det resultat, som rörelsen kan utvisa, därest den

drives under mer normala förhållanden och med strängare aktgivande på de

ekonomiska faktorerna än vad som hittills skett. Jag anser alltså, att verksamheten

tills vidare bör fortgå men att frågan om inrättningens fortbestånd

efter lämplig tids förlopp bör upptagas till förnyad prövning.

Därest frågan om verksamhetens framtida bedrivande på dylikt sätt hålles

öppen tills vidare, är det självfallet angeläget, att nya investeringar ej

skola göras i vidare mån än som oundgängligen erfordras även på kortare

sikt. Det är vidare nödvändigt, att de brister i fråga om inrättningens organisation,

som visat sig föreligga, avhjälpas, samt att alla möjligheter att

förbättra det ekonomiska resultatet av verksamheten tillvaratagas. Jag kommer

därför att föreslå vissa förändringar i fråga om såväl organisationen

som verksamhetens omfattning.

Sakrevisionen har förordat, att inrättningens nämnd och dennas lokala

delegation skulle avskaffas och rörelsen direkt läggas under veterinärhögskolans

styrelse. Samtidigt skulle klinikchefen utses till platschef med uppgift

att leda verksamheten på platsen och med befogenhet alt fatta beslut

i ärenden, som påkallade skyndsamma avgöranden. Detta förslag kan jag

delvis biträda. Jag ansluter mig sålunda till förslaget att den ene av de båda

avdelningsföreståndarna skall utses till platschef med de befogenheter, som

sakrevisionen angivit. För uppdraget som platschef bör utgå ett arvode av

1 200 kronor för år. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta,

vilken av föreståndarna som skall utses härtill. Däremot kan jag ej ansluta

mig till förslaget om avskaffande av inrättningens nämnd. Den tanke, som

torde ha legat bakom beslutet om inrättande av nämnden, nämligen att veterinärhögskolans

styrelse ej borde betungas med den direkta ledningen av

verksamheten utan att denna borde anförtros åt ett organ med betydande

lokal anknytning, synes mig i och för sig alltjämt bärande. De mindre goda

erfarenheterna av den hittills tillämpade organisationsformen torde ej böra

tillskrivas organisationsformen i och för sig utan den missuppfattning,

som förelegat i fråga om nämndens befogenheter. Jag anser därför, att nämnden

bör bibehållas, ehuru i något förändrad form. Till en början synes sålunda

antalet ledamöter i nämnden böra begränsas. Enligt min mening är

det för de uppgifter, som i fortsättningen böra ankomma på nämnden, tillräckligt,

om denna består av tre ledamöter. Veterinärhögskolans rektor och

platschefen böra vara självskrivna ledamöter och den förre liksom hittills

tillika ordförande. Den tredje ledamoten, som bör representera jordbruket

i orten, bör utses av Kungl. Maj :t. Den anknytning till den lantbrukskemiska

forskningen, som man nu velat trygga genom föreskriften om att professorn

i lantbrukskemi vid lantbrukshögskolan skall vara självskriven ledamot,

torde bliva tillräckligt tillgodosedd, därest, såsom jag i det följande skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

9

förorda, försöksavdelningens arbetsplaner underställas överinspektören för

försöksväsendet på lantbrukets område.

Självfallet bör i fortsättningen klart angivas, vilka befogenheter som

skola tillkomma platschefen och nämnden. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, veterinärhögskolans styrelse

alt meddela erforderliga förskrifter härom.

Medelsförvaltningen vid inrättningen torde liksom hittills böra handhavas

av intendenten vid veterinärhögskolan. Någon särskild gottgörelse härför

bör ej utgå.

Uppdraget att tjänstgöra som platschef kommer, såsom framhållits både

i sakrevisionens promemoria och i vissa yttranden, att medföra en ej oväsentlig

arbetsbelastning för vederbörande avdelningsföreståndare. Jag kan

dock ej tillstyrka förslaget, att det på grund härav skulle inrättas en tjänst

som kanslibiträde i lönegrad Ce 11, vars innehavare skulle ha till huvuduppgift

att ombesörja den lokala räkenskapsföringen och vissa andra kamerala

uppgifter. Däremot bör anslaget för tillfällig arbetskraft bestämmas

så, att möjlighet finnes att anlita lämplig person för erforderlig räkenskapsföring

och liknande uppgifter. Vidare synes det med hänsyn till omfattningen

av arbetet å kliniken angeläget, att klinikchefen skall erhålla biträde

av en assistent. För denne torde böra tillämpas samma löneställning och

befordringsgång, som gäller för assistenter vid veterinärhögskolan.

Vad härefter angår frågan om eventuell inskränkning eller omläggning

av verksamheten vid inrättningen vill jag först framhålla att, såsom redan

antytts, enligt min uppfattning verksamheten såväl å försöksavdelningen

som å den stationära kliniken och polikliniken bör fortsätta. Den omläggning

av jordbruksdriften å försöksavdelningen, som sakrevisionen förordat,

synes dock böra vidtagas. Huruvida utarmningsförsöken, såsom veterinärhögskolans

styrelse och nämnden ansett, böra få fortsätta i mycket

begränsad omfattning, torde få bliva beroende på om så anses kunna ske

utan att det i staten upptagna resultatet av jordbruksdriften äventyras.

Jag tillstyrker likaså förslaget, att planerna för den vid denna avdelning bedrivna

försöks- och forskningsverksamheten skola underställas överinspektören

för försöksväsendet på lantbrukets område. Det slutliga fastställandet

av planerna bör givetvis ankomma på styrelsen för veterinärhögskolan.

Förslaget, att en del av veterinärkandidaternas praktiska kliniktjänstgöring

skulle förläggas till inrättningen, synes innebära åtskilliga fördelar.

Jag är emellertid ej nu beredd att taga ställning till detsamma. Bland annat

synes det böra närmare övervägas, om denna utbildning bör vara obligatorisk

eller frivillig. Under sådana förhållanden synes icke heller frågan

om anvisande av medel för kandidaternas rese- och bostadskostnader nu

böra upptagas till prövning.

Under det att bibehållandet av nyssnämnda grenar av verksamheten vid

inrättningen torde vara väl motiverat, är enligt min mening förhållandet

ett annat i fråga om verksamheten vid hovslagarskolan och smedjan. Jag

vill erinra om att elevanslutningen till skolan under senare år varit ringa,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

samtidigt som ett ganska stort antal platser som hovslagareelever varit

obesatta såväl vid veterinärhögskolan som vid Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut. Härtill kommer att det med hänsyn till det synnerligen

dåliga skick, vari framför allt elevbostäderna befinna sig, icke torde

vara möjligt att uppehålla skolan utan att betydande belopp nedläggas på

förbättring av lokalerna. Jag förordar därför, att hovslagarutbildningen

vid inrättningen skall upphöra från och med ingången av nästa budgetår.

I samband därmed torde, såsom sakrevisionen föreslagit, den nu å övergångsstat

placerade förutvarande föreståndaren för inrättningen böra överföras

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Han bör därvid bibehållas

vid nuvarande löneförmåner utom provisoriskt lönetillägg, dock

att endast halvt dyrtids- och kristillägg skall utgå.

Även vad smedjan angår synes det mig kunna ifrågasättas, huruvida

icke denna bör nedläggas. Sakrevisionen har emellertid anfört, att kliniken

behöver en smedja för nödig hov- och klövvård, sjukbeslag samt enklare

smidesarbeten. Jag vill med hänsyn härtill ej motsätta mig, att smedjan

skall bibehållas tills vidare. Vid smedjan torde böra finnas en hovslagare.

I motsats till sakrevisionen anser jag det icke lämpligt, att instruktionssmeden

skall föras å indragningsstat. Denne befattningshavare bör

i stället sysselsättas i smedjan. Personalen å smedjan bör även kunna utföra

åtminstone huvuddelen av de sysslor, för vilka styrelsen föreslagit anställande

av en gårdskarl. I den män tiden det medger bör å smedjan kunna

utföras allmän hovvård.

Några nybyggnader eller mera genomgripande ombyggnader vid inrättningen

torde icke nu böra komma i fråga. Däremot torde det, såsom sakrevisionen

anfört, kunna övervägas att efter viss restaurering av huvudhySSnaden

dit förlägga platschefens bostad och eventuellt även expeditionsoch

andra lokaler för avdelningarnas gemensamma behov. Innan ställning

tages till denna fråga, bör emellertid utredning ske rörande kostnaderna

för en sådan restaurering. Även möjligheterna att inreda ett isoleringsstall

i befintliga lokaler böra närmare utredas.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig med vissa

jämkningar kunna biträda sakrevisionens förslag.

Vad då först angår avlöningsanslaget medför det av mig i det föregående

tillstyrkta förslaget om överförande å indragningsstat av den å övergångsstat

placerade förutvarande föreståndaren vid inrättningen, att posten till

avlöning av tjänsteman å övergångsstat utgår. Mot sakrevisionens beräkning

av posten arvoden och särskilda ersättningar har jag intet att invända.

Denna post bör sålunda för nästa budgetår ökas med ett belopp av 1 000

kronor till 1 400 kronor. Beträffande icke-ordinarieposten anser jag mig

i likhet med sakrevisionen böra avstyrka högskolestyrelsens förslag om uppflyttning

av en djur sjukvårdare i Ce 9 till djursjukvårdare, tillika vaktmästare,

i Ce It samt om inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i

Ce 13, en tjänst som gårdskarl i Ce 9 och en tjänst som kontorsbiträde med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr åt).

11

lön enligt reglerad befordringsgång. Ej heller kan jag biträda sakrevisionens

förslag, att arvode till en gårdskarl skulle beräknas å omkostnadsstaten.

De sysslor, som skulle ankomma på denne gårdskarl, torde såsom förut

anförts, åtminstone i huvudsak kunna utföras av personalen vid smedjan.

Förslaget om inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11 har jag redan

i det föregående avstyrkt. I överensstämmelse med vad jag i anslutning

därtill anfört synes emellertid under icke-ordinarieposten böra beräknas

ett belopp av 2 000 kronor för att möjliggöra anlitande av sakkunnigt

biträde för vissa kamerala göromål. Det för vikariatsersättningar m. m. avsedda

beloppet synes av denna anledning böra höjas med sistnämnda belopp

utöver det av sakrevisionen föreslagna eller med tillhopa 3 100 kronor.

För avlönande av den assistent åt klinikchefen, vars anställande jag

redan förordat, torde böra upptagas 8 400 kronor. Jag har icke något att

erinra mot högskolestyrelsens beräkning av medelsbehovet för löneklassförändringar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då jag, såsom framgått

av det föregående, icke velat tillstyrka förslaget, att instruktionssmeden

skulle överföras å indragningsstat, skulle under nästa budgetår för avlöningar

till icke-ordinarie personal erfordras ett belopp av i runt tal (96 300

+ 3 100 + 8 400 + 1 521 =) 109 400 kronor. För rörligt tillägg synes böra

beräknas ett belopp av 11 500 kronor. Till avlöningar torde alltså för nästa

budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av (1 400 + 109 400 —(— 11 500 =)

122 300 kronor.

I fråga om beräkningen av anslaget till omkostnader för nästa budgetår

synes först till behandling böra upptagas spörsmålet om ändrad beräkning

av resultatet av inrättningens rörelse. Vad som förekommit vid granskningen

av verksamheten har utvisat, att de hittills i rörelsestaten upptagna

posterna måste justeras såväl å inkomst- som å utgiftssidan. Sakrevisionens

förslag härutinnan synes i huvudsak böra läggas till grund för fastställande

av ny stat för inrättningens rörelse. Eftersom någon extra hovslagare

ej bör vara anställd vid smedjan, bör emellertid posten för tillfällig

personal beräknas till endast 5 000 kronor. Omkostnadsstaten skulle

med denna beräkning av rörelsens inkomster och utgifter komma att tillföras

ett belopp av 5 600 kronor årligen såsom särskilda uppbördsmedel.

Då särskilt arvode till gårdskarl ej bör beräknas, torde posten expenser ej

behöva upptagas till högre belopp än 21 000 kronor. Vid sådant förhållande

och då jag icke har något att erinra mot de förändringar, som sakrevisionen

i övrigt föreslagit i förhållande till omkostnadsstaten för innevarande

budgetår, synes omkostnadsanslaget för nästa budgetår böra uppföras med

ett till 24 400 kronor minskat belopp. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning. Därvid synes

böra föreskrivas, att anslagsposterna till reseersättningar, till publikationstryck

samt till underhåll av byggnader och vägar in. in. i omkostnadsstaten

liksom de särskilda utgiftsposterna i rörelsestaten icke må överskridas utan

Kungl. Maj :ts medgivande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att driftsresultatet av för söksjordbruket

under innevarande budgetår beräknas utvisa ett underskott å

omkring 10 000 kronor, vilket torde få täckas av överskottet å inrättningens

övriga rörelsegrenar.

I fråga om anslaget till inredning och utrustning anser jag mig i likhet

med sakrevisionen böra tillstyrka, att medel anvisas å riksstaten för nästa

budgetår för inköp av den nu förhyrda röntgenapparaten, för inredande

av förvaringsrum för denna och för anordnande av trappa till höskullen.

Mot de belopp, som högskolestyrelsen äskat för dessa ändamål, har jag

intet att invända. Vad angår röntgenapparaten förutsätter jag emellertid,

att högskolestyrelsen skall söka få till stånd en överenskommelse, som

innebär att redan erlagda hyresbelopp komma att avräknas å köpesumman.

Behovet av ett mottagningsställ synes böra tillgodoses på det sätt, som

sakrevisionen förordat. För detta ändamål bör alltså beräknas ett belopp

av 9 000 kronor. Då jag förordat, att hovslagarskolan skall nedläggas, torde

medel till inredning och utrustning av hovbeslagssmedjan icke erfordras.

Högskolestyrelsens framställning om anvisande av respektive 8 000,

10 670 och 25 695 kronor för reglering av vissa skulder för inköpt utrustning

och byggnadsarbeten kan jag biträda med den ändringen att för operationsbordet

bör, av skäl som sakrevisionen angivit, beräknas allenast

5 500 kronor. Då det belopp å 25 695 kronor, som avser utförda byggnadsarbeten,

använts till inrednings- och därmed i viss mån jämställda byggnadsarbeten,

torde hinder icke möta att beräkna detsamma under inrättningens

anslag till inredning och utrustning. Till inredning och utrustning

torde vid nu angivna förhållanden för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag

av i runt tal (24 000 + 800 + 1 200 + 9 000 + 8 000 +

5 500 + 25 695 =) 75 000 kronor.»

Utskottet.

Av utredningen framgår, att veterinärinrättningen i Skara efter 1944 års

omorganisation lämnat avsevärt sämre resultat än som beräknats. Förutom

i det stundom otillfredsställande sätt, på vilket inrättningens nämnd handhaft

de ekonomiska frågorna, synes detta förhållande ha haft sin grund

däri, att verksamhetens inkomster och utgifter bedömts alltför gynnsamt i

de utredningar, som föregått omorganisationen. I det läge, som sålunda uppkommit,

torde det vara påkallat att upptaga till prövning frågan huruvida

verksamheten vid inrättningen bör fortsättas. På de av Kungl. Maj :t anförda

skälen vill utskottet emellertid tillstyrka förslaget, att verksamheten

— med vissa ändringar — bör fortgå tills vidare och spörsmålet om inrättningens

bestånd för framtiden prövas först efter förloppet av den tid, som

kan anses lämplig för att giva en riktig uppfattning om vilket resultat rörelsen

normalt kan uppvisa.

Vad beträffar frågan vilka inskränkningar eller omläggningar som redan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

13

nu böra vidtagas vill utskottet till en början biträda Kungl. Maj :ts förslag

härutinnan såvitt angår försöksavdelningen, den stationära kliniken och

polikliniken.

Beträffande hovslagarskolan och smedjan bär Kungl. Maj:t förordat, att

hovslagarutbildningen skall helt upphöra från och med ingången av nästa

budgetår, medan själva smedjan bör med några förändringar bibehållas

tills vidare. I motionerna I: 259 och II: 327 har emellertid som ovan nämnts

yrkats, alt jämväl skolan skall bibehållas.

Som skäl för skolans nedläggande bär anförts, att elevanslutningen under

senare år varit ringa samtidigt som ett ganska stort antal platser sotm hovslagarelever

varit obesatta vid såväl veterinärhögskolan som Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom att det icke torde vara möjligt

att uppehålla skolan utan att nedlägga betydande belopp — enligt sakrevisionen

lågt räknat 50 000 kronor — på förbättring av lokalerna, framför

allt elevbostäderna.

Häremot har i motionerna framhållits, bland annat, att elevanslutningen

till skolan företett en icke oväsentlig ökning från år 1933, endast avbruten

av en under beredskapsåren naturlig tillfällig nedgång, att de västsvenska

länen sedan gammalt intoge en rangplats inom landet på hästavelns område,

varför man trots den pågående mekaniseringen hade att räkna med ett

fortsatt relativt stort behov av utbildade hovslagare i denna del av landet,

samt att smedjan under sin tid som undervisningsanstalt årligen visat ett

driftöverskott på mellan 2 500 och 4 000 kronor under en lång följd av år.

Tillika har anförts, att elevbostäderna visserligen icke vore helt tillfredsställande

men att det icke skulle krävas något större belopp för att sätta

dem i fullt brukbart skick. Ej heller skulle de löpande omkostnaderna ökas

i nämnvärd grad, om skolan bibehölles.

Ehuru det onekligen kan synas lämpligt, att även hovslagarskolan bibehålies

under den prövotid, efter vilken hela inrättningens fortsatta bestånd

skall upptagas till avgörande, har utskottet dock funnit övervägande skäl

tala för att densamma nedlägges med utgången av innevarande budgetår.

Avgörande för utskottets ställningstagande har därvid framför allt varit,

att undervisningen icke synes kunna fortgå utan ganska omfattande förbättringar

av lokalerna samt antalet obesatta elevplatser vid övriga hovslagarskolor

under senare år varit relativt stort.

Utskottet biträder alltså Kungl. Maj :ts förslag även såvitt angår hovslagarskolan

och smedjan.

Ej heller mot Kungl. Maj :ts framställning i övrigt bär utskottet något att

erinra.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen inå, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å de likalydandc motionerna 1: 259 och

II: 327,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli

1949 överföra förutvarande föreståndaren för veterinärin
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

rättningen i Skara å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

samt att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för inrättningen, som påkallas därav;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungi. Maj:t, förslagsvis. . kronor 1400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 109 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 11 500

Summa kronor 122 300;

3) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar ett förslagsanslag

av 122 300 kronor;

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader ett

förslagsanslag av 24 400 kronor;

c) till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg,

Hjalmar Nilsson, Svedberg, Jon Jonsson, Henry Johansson och Hugo

Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile, Andersson i

Tungelsta, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina,

Larsson i Karlstad, Ahlsten och Boman i Stafsund.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.

15

Reservation

av herrar Tjällgren, Hjalmar Nilsson, Svensson i Ljungskile, Larsson i

Karlstad, Ahlsten och Boman i Stafsund, vilka ansett att utskottet bort bifalla

motionerna I: 259 och II: 327 samt att utskottets yttrande och hemställan

därför bort ha följande lydelse:

»Av utredningen---skolan bibehölles.

De skäl, som anförts till förmån för skolans nedläggande, synas icke bärande.

Sålunda må gentemot påståendet, att elevanslutningen under senare år

varit ringa, framhållas att under tiden den 2 mars 1944—den 31 december

1948 utexaminerats 52 elever, d. v. s. endast 8 elever färre än som skulle ha

varit fallet, därest kurserna varit helt fullbelagda. Vad åter angår kostnaderna

för att försätta lokalerna i fullt brukbart skick torde dessa enligt

upplysningar, som lämnats utskottet, kunna begränsas till något över 10 000

kronor.

Vid nu angivna förhållanden tala enligt utskottets mening övervägande

skäl för att även skolan bör bibehållas tills vidare samt att frågan om dess

nedläggande bör upptagas först i samband med prövningen av hela inrättningens

fortsatta bestånd. Utöver vad som i motionerna anförts till stöd

härför vill utskottet framhålla, att ett nedläggande av skolan utan tvivel komme

att medföra en kännbar minskning av det antal hovslagare, som årligen

utexamineras i landet, varigenom den redan nu förefintliga bristen på sådana

skulle förvärras. Utskottet förordar därför, att skolan tills vidare bibehålies.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde den i nu gällande

avlöningsstat upptagna posten å 14 100 kronor till avlöning av tjänsteman å

övergångsstat böra bibehållas och motsvarande höjning äga rum av avlöningsanslaget.

Mot Kungl. Maj :ts framställning i övrigt har utskottet icke något att

erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till de likalydande motionerna I: 259 och

11:327,

1) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis ........................ kronor 14 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 1 400

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 ■

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ kronor 109 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 11 500

Summa kronor 136 400;

2) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar ett förslagsanslag

av 136 400 kronor;

b) till —--- 24 400 kronor;

c) till — -— — 75 000 kronor.»

497691. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.