Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-05-10 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1949:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
1
Nr 44.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet
på mejerinäringens område samt av
trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 21, 25 och
82) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
för budgetåret 1949/50 beräkna dels följande anslag till Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, nämligen till avlöningar ett förslagsanslag
av 633 000 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag av 217 700
kronor, till materiel m. m. ett reservationsanslag av 25 000 kronor, till bokinköp
och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag av
6 000 kronor, till stipendier m. m. ett anslag av 8 300 kronor och till lokala
trådgårdsförsök ett anslag av 10 000 kronor, dels till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Lägre mejeriskolor ett reservationsanslag av 12 100 kronor,
dels ock till Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande
av mejerikonsulenter m. m. ett förslagsanslag av 118 100 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 25 februari 1949 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 79, under åberopande
av ett bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen, bland annat, att godkänna vissa riktlinjer för
organisationen av den lägre trädgårdsundervisningen samt att å riksstaten
för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa de anslag, som
närmare angivas i utskottets nedan gjorda hemställan.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare av herr Andersson i Dunker m. fl. väckt, till utskottet hänvisad
motion nr 325, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
proposition ville besluta
»att trädgårdsskolorna skola som hittills i avvaktan på erfarenhet om lärlingsutbildningen
anordna praktisk-teoretiska tvååriga lärokurser;
att statsbidrag enligt nu gällande grunder skall, i avvaktan på erfarenhet
om lärlingsutbildningen, tills vidare utgå även till Adelsnäs trädgårdsskola;
att
den tvååriga kursen vid Adelsnäs och Söråker skall utgöras av en allmän
linje;
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 44.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
att den tvååriga kursen vid Alnarp och Experimentalfältet skall, lika vid
bägge skolorna, uppdelas på en linje med inriktning på frukt- och bärodling
med plantskoleskötsel och en linje med inriktning på växthus- och
bänkodling;
att det må ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för de lokal- och
lärarresurser, som enligt propositionen komma att ställas till förfogande,
besluta om anordnande vid Alnarp och Experimentalfältet av teoretiska lärokurser
vid sidan av tvåårig lärokurs;
att för vinnande av inträde vid trädgårdsskolas tvååriga lärokurs skall,
som hittills, fordras, bland annat, minst tre års väl vitsordad praktik;
att de regler, som gälla mellan parterna på arbetsmarknaden, skola tilllämpas
jämväl vid trädgårdsskola med tvåårig lärokurs i den mån praktiskt
arbete därvid förekommer;
att skyndsam utredning verkställes angående förläggande till Bergianska
trädgården av en trädgårdsanläggarskola;
att utredning verkställes om förläggning till Svartsjö av trädgårds- och
lantbruksundervisningsanstalter; samt
att i princip uttala sig för att en trädgårdshögskola skall inrättas men
däremot icke taga ställning till en framtida trädgårdshögskolas förläggning.»
I propositionen har gjorts följande sammanfattning av Kungl. Maj :ts
förslag.
Sammanfattning.
I propositionen föreslås en upprustning av dels forskning, undervisning
och försöksverksamhet på mejerinäringens område, dels trädgårdsundervisning
och trädgårdsförsök.
Statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen anses böra
kvarligga vid Alnarp. Beträffande båda dessa verksamhetsgrenar förordas
en förstärkning av personalorganisationen, bland annat genom inrättande
av tre laboratorstjänster.
Frågan om statligt stöd för uppförande av ett driftsförsöksmejeri anses
ej nu böra avgöras.
Inrättande av en ny mejeriskola i Kroksta tillstyrkes. Ytterligare överläggningar
angående formerna för drivandet av denna skola anses emellertid
erforderliga.
I fråga om den lägre trädgårdsundervisningen förordas, att teoretisk lärlingsutbildning
skall anordnas. Vidare föreslås en omläggning av undervisningen
vid trädgårdsskolorna, innebärande att eleverna skola befrias
från grov- och rutinarbeten samt att utbildningen i form av undervisning,
övningar och demonstrationer skall utvidgas och specialiseras. Därigenom
skulle kurstiden kunna förkortas från två år till ett år och fyra månader.
Vid trädgårdsskolorna böra vidare anordnas kortare specialkurser av olika
slag.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
3
Av de nuvarande trädgårdsskolorna anses Alnarps trädgårdsskola, lantbruksakademiens
trädgårdsskola samt Norrlands trädgårdsskola böra bibehållas.
Däremot föreslås, att statligt stöd ej längre skall utgå till Adelsnäs
trädgårdsskola.
Statsbidragen till de statsunderstödda trädgårdsskolorna föreslås skola
höjas.
I fråga om den högre trädgårdsundervisningen anföres, att dylik undervisning
av högskolemässig karaktär bör anordnas vid Alnarp. Då möjlighet
nu saknas att anskaffa erforderliga lokaler, uttalas emellertid, att förverkligandet
av denna plan bör få anstå tills vidare.
Statens trädgårdsförsök anses böra behålla sin nuvarande organisationsform
med en huvudstation och underlydande försöksstationer. En viss utvidgning
av personalen vid trädgårdsförsöken föreslås, liksom också en
förstärkning av försöksresurserna.
Genomförandet av förslagen beräknas medföra en årlig kostnadsökning
av omkring 300 000 kronor samt därjämte kräva engångskostnader å tillhopa
omkring 800 000 kronor.
Inledning.
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet genom beslut samma dag dels såsom
utredningsman för att verkställa utredning rörande organisationen av forsknings-
och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens
område numera överdirektören G. A. O. N. Bouveng, dels ock såsom sakkunniga
att biträda vid utredningen direktören V. M. L. Aaröe, Stockholm, ledamoten
av riksdagens första kammare H. R. Anderberg, Vollsjö, byråchefen
i lantbruksstyrelsen O. A. P:son Arnegren, agronomen A. Hakelius, Enköping,
ledamoten av riksdagens andra kammare B. S. B:son Norup, Knislinge,
professorn N. Olsson, Uppsala, direktören I. Söderqvist, Östersund, professorn
A. H. T. Theorell, Stockholm, och numera professorn K. E. Thomé,
Åkarp. Utredningsmannen har den 17 oktober 1947 avgivit betänkande med
förslag angående forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen
på mejerinäringens område in. in. (SOU 1947: 59). De sakkunniga ha i huvudsak
biträtt utredningsmannens förslag. Dock ha särskilda yttranden i
vissa frågor avgivits dels av herrar Hakelius, Olsson, Söderqvist och Theorell,
dels av herrar Anderberg och Arnegren.
över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen, styrelserna för
lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
statens lönenämnd, statens livsmedelskommission, styrelserna för statens
maskinprovningar och statens institut för folkhälsan, förvaltningsutskotten
i Malmöhus, Kristianstads, Skaraborgs, Örebro, Södermanlands, Uppsala,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
hushållningssällskap, Västernorrlands läns landsting, norrlandskommittén,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, styrelserna för
Svenska smörprovningarna, Svenska mejeriernas riksförening, Svenska mejerikonsulentföreningen,
Svenska mejeristföreningen, örnsköldsviksortens andelsmejeriförening,
örebroortens mejeriförening, Jämtlands mejeriförening,
Västerbottens södra mejeriförening samt för Fellingsbro, Dvärsätts och Röbäcks
mejeriskolor. Vidare ha på uppdrag av vissa norrländska mejerisammanslutningar
med flera ledamoten av riksdagens första kammare O. L.
Tjällgren, landstingsmannen C. Axling och mejerikonsulenten O. A. Andersson
framfört vissa önskemål beträffande den lägre mejeriundervisningens
ordnande.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1946 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet den 5 juli 1946 sex sakkunniga
att verkställa utredning angående trädgårdsundervisningens ordnande. De
sakkunniga, vilka antagit namnet 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,
ha utgjorts av landshövdingen A. N. Thomsson, tillika ordförande, ledamoten
av riksdagens första kammare, trädgårdsodlaren J. T. Björck, Borås, trädgårdsdirektören
S. G. Gréen, Stockholm, sekreteraren i Svenska lantarbetareförbundet
E. Jansson, Stockholm, föreståndaren för statens trädgårdsförsök,
professorn F. W. Nilsson samt framlidne redaktören S. Wetterberg, Ålsten.
Kommittén har avgivit dels den 22 december 1947 betänkande med utredning
och förslag rörande trädgårdsundervisningen (SOU 1948: 5), dels den 30
december 1947 betänkande rörande statens trädgårdsförsök (SOU 1948: 12).
Till förstnämnda betänkande har sekreteraren Jansson avgivit särskilt yttrande
angående trädgårdsskolornas äganderättsförhållanden. Kommittéledamoten
Wetterberg, vilken avlidit den 21 december 1947, hade förklarat, att
han vore ense med kommittén i övrigt beträffande förenämnda betänkanden,
dock att han instämde i Janssons särskilda yttrande.
Över båda betänkandena ha utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, lantbruksakademien, vetenskapsakademien,
överstyrelsen för yrkesutbildning, styrelserna för lantbrukshögskolan
samt för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, hushållningssällskapens
förvaltningsutskott i Skaraborgs, Kronobergs och Kristianstads
län, styrelserna för Adelsnäs trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola,
Sveriges pomologiska förening, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,
Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund, Föreningen svenska
trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförening, Centralorganisationen
för examinerade trädgårdsmästare, Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningen,
Svenska lantarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetareförbundet,
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund,
Skånes trädgårdsanläggareförening, Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare,
Jordbrukareungdomens förbund samt Riksförbundet
landsbygdens folk.
Härjämte ha yttranden avgivits över enbart betänkandet rörande träd
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
5
gårdsundervisningen av riksmarskalksämbetet och Djurgårdsnämnden samt
över enbart betänkandet rörande statens trädgårdsförsök av domänstyrelsen,
jordbrukets forskningsråd, Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation,
styrelserna för Weibullsholms växtförädlingsanstalt, Svenska
trädgårdsfröfirmornas förening, Sveriges utsädesförening och Sveriges fröhandlareförening
samt av J. E. Olsens Enke A. B., Otto J. Olsson & sons
AB samt Algot Holmberg & söner AB. Vidare har till jordbruksdepartementet
ingivits protokoll från sammanträde med styrelsen för Norrlands
trädgårdsskoleförbund, vid vilket styrelsen behandlat betänkandet rörande
trädgårdsundervisningen.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har med
skrivelse den 27 augusti 1948 överlämnat förslag till inkomst- och utgiftsstater
för institutét för budgetåret 1949/50. Vidare har institutsstyrelsen
den 20 september 1948 gjort framställning om att Alnarps mejeri skulle få
övertaga mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri. I samband därmed har styrelsen
hemställt om anslag till viss utökning av Alnarpsmejeriets maskinella
utrustning samt till tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler.
över förslagen till inkomst- och utgiftsstater ha remissutlåtanden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök. De båda förstnämnda myndigheterna ha även
yttrat sig över institutsstyrelsens framställning angående mjölkleveranserna.
I. Försök, forskning och undervisning på mejerinäringens
område.
Förslaget.
Vid statens mejeriförsök föreslås i första hand, att en betydande förstärkning
av personalorganisationen skall äga rum. Sålunda förordas tre
laborator sbefattningar skola inrättas jämte motsvarande förstärkning av
assistent- och biträdespersonalen. Antalet befattningar skola sammanlagt
ökas från 8 till 19. Därjämte föreslås en betydande materiell upprustning
av försöksinstitutionen.
Utöver de nuvarande laboratoriemässiga försöken och försöken i mindre
teknisk skala böra enligt utredningen även försök i driftsmässig skala komma
till stånd vid ett särskilt driftsförsöksmejeri med en daglig invägning om
60 000 kilogram mjölk. Mejeriet skall drivas av Svenska mejeriernas riksförening
men statsbidrag skall utgå till anläggningskostnaderna.
I detta sammanhang må anmärkas, att styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om tillstånd att få övertaga mjölkleveranserna
till Kävlinge mejeri.
Under förutsättning att försöksinstitutionen kommer att kvarbliva i Alnarp
föreslås, att husdjursförsöksanstaltcn vid Uituna utrustas med ett
mindre försöksmejeri för att tillgodose behovet av samordnade husdjursförsök
och mejeriförsök.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Den högre mejeriundersökningen föreslås skola kvarbliva i Alnarp. Fyra
av de nio sakkunniga, som deltagit i utredningen, ha emellertid i särskilt
yttrande uttalat sig för att undervisningen skall förläggas till lantbrukshögskolan
vid Ultuna.
Den högre mejerikursens vetenskapliga institutioner skola enligt förslaget
erhålla personalförstärkningar; bland annat föreslås inrättandet av en lektorsbefattning
i mejeriekonomi och en laboratorsbefattning i mejerikemi eller
mejeribakteriologi samt utökning av assistent- och biträdespersonalen, så
att antalet befattningshavare vid institutionerna ökas från 5 till 15.
Tillika föreslås, att en laboratorsbefattning i juvrets fysiologi och allmän
galaktologi skall inrättas vid lantbrukshögskolans djurfysiologiska institution
för forskning rörande mjölkbildningens fysiologi.
Mejeriskoleutbildningen skall äga rum vid Alnarps mpjeriskola samt vid
en ny skola, förlagd till örnsköldsviksortens andelsförenings nya mejeri i
Kroksta, vardera med plats för 30—33 elever årligen. Den nya skolan föreslås
skola bliva helt statlig. Två sakkunniga ha emellertid i särskilt yttrande
förordat, att skolan skall inrättas såsom en statsunderstödd skola med
en för ändamålet bildad stiftelse såsom huvudman.
De nuvarande s. k. mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och
Röbäck, vilka anses icke uppfylla nutida utbildningskrav, skola bibehållas
under namn av mejeripraktikantskolor för meddelande under skolmässiga
former av mejeripraktisk utbildning. I samband härmed föreslås, att tiden
för den för inträde vid mejeriskola och vid den högre mejerikursen föreskrivna
praktiska utbildningen skall nedsättas till hälften för sökande, som
genomgått fullständig kurs vid mejeripraktikantskola.
En särskild osttillverkarkurs bör enligt förslaget inrättas vid Alnarps
mejeriskola för specialutbildning av osttillverkare. Kursen skall organiseras
såsom en helårskurs för 10 å 12 elever per år.
Nuvarande fortbildningskurser för mejeripersonal avses skola bibehållas.
Liksom för närvarande bör mejerikonsulentverksamheten handhavas av
Svenska mejeriernas riksförening. Specialkonsulenternas antal bör successivt
ökas och distriktskonsulenternas minskas. Statsbidraget till specialkonsulenternas
grundlön föreslås höjt från 6 200 kronor till 8 400 kronor
per år.
Ett genomförande av Alnarpsalternativet enligt föreliggande förslag
skulle innebära en ökning av statens årliga utgifter för mejeriförsöksverksamheten
och den högre mejeriundervisningen med i runt tal 260 000 kronor.
Ultunaalternativet innebär en motsvarande ökning av omkring 280 000
kronor. Om samtidigt — såsom utredningsmannen föreslår-—det nuvarande
till 90 000 kronor uppgående statsbidraget åt Svenska mejeriernas riksförening
för organisationsverksamhet, teknisk verksamhet och driftsanalys indrages,
kommer ökningen av statens utgifter på detta område att inskränka
sig till omkring 170 000 kronor enligt Alnarpsalternativet och 190 000 kronor
enligt Ultunaalternativet. Ett genomförande av utredningsmannens för
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
7
slag i övrigt innebär en ökning av statens årliga utgifter på området med
omkring 94 000 kronor.
Genomförandet av byggnadsprogrammet för statens mejeriförsök och den
högre mejeriundervisningen kräver enligt Alnarpsalternativet engångsanslag
av 4 892 000 kronor och enligt Ultunaalternativet 6 350 000 kronor.
Den staten åvilande engångskostnaden för Krokstaskolans byggnader uppgår
till omkring 657 000 kronor.
Vad angår engångskostnaderna för utrustning bliva dessa för Alnarpsalternativet
155 000 kronor och för Ultunaalternativet 505 000 kronor. Motsvarande
kostnader för utrustningen av Krokstaskolan uppgå till omkring
130 000 kronor och för utrustning till lantbrukshögskolans djurfysiologiska
institution till 15 000 kronor.
Rörande det närmare innehållet i utredningens förslag ävensom beträffande
villkoren för övertagandet av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri,
hänvisas till s. 9—12, 14—17, 22—27 samt 32—37 i propositionen.
Yttrandena.
I fråga om remissutlåtandena över utredningens förslag samt över hemställan
om övertagandet av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri torde
utskottet få hänvisa till framställningen å s. 8—9, 12—14, 17—24, 27—34
samt 36—37 i propositionen.
Departementschefen.
»De förslag, som utredningsmannen framlagt, syfta till att få till stånd en
omfattande utbyggnad såväl av forsknings- och försöksverksamheten på
mejerinäringens område som av den högre och lägre mejeriundervisningen.
En sådan utbyggnad synes även påkallad. Med hänsyn till den dominerande
ställning, som produktionen av mjölk och mejeriprodukter intager inom
jordbruket, är det uppenbarligen av stor betydelse, att forsknings- och försöksverksamheten
även här skall ha sådana resurser, att den på ett tillfredsställande
sätt kan fylla sina betydelsefulla uppgifter. Det är vidare
likaledes angeläget, att mejeripersonalen skall ha möjlighet att få den utbildning,
som erfoTdras för att ett fullgott resultat av mejeridriften skall
kunna ernås.
Såsom även understrukits i åtskilliga yttranden kunna förhållandena på
dessa områden för närvarande icke anses tillfredsställande. Bland annat är
den personal, som nu finnes tillgänglig för mejeriforskning och mejeriförsök,
uppenbart otillräcklig. Även utbildningsmöjligheterna på mejeribanan
lämna rum för erinringar. I anslutning till den allmänna upprustning av
forsknings-, försöks- och undervisningsverksamheten inom lantbrukets olika
grenar, som delvis redan beslutats och varom förslag i övrigt torde komma
att föreläggas årets riksdag, anser jag det önskvärt, att en sådan upprustning
nu skall komma till stånd även på förevarande område. Vissa frågor,
vilka för sin lösning fordra mera omfattande byggnadsföretag, torde
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
emellertid härvid böra ställas på framtiden. Även i övrigt måste självfallet
en betydande återhållsamhet iakttagas.
Vad först angår mejeriförsöksverksamheten anser jag i likhet med utredningsmannen,
att den grundläggande verksamheten i laboratorieskala
och i mindre teknisk skala även i fortsättningen bör vara en statlig uppgift
och — i överensstämmelse med nuvarande organisation — handhavas
av statens mejeriförsök. Likaså kan jag i huvudsak ansluta mig till vad i
betänkandet anförts angående avgränsningen av den verksamhet, som bör
bedrivas av statens mejeriförsök. Inom försöksverksamhetens organisatoriska
ram bör sålunda kunna bedrivas även erforderlig grundläggande vetenskaplig
forskning. Produktkontroll bör ej ingå i försöksverksamheten,
utan denna kontroll bör liksom för närvarande ombesörjas av Svenska
smörprovningarna. Ekonomiska undersökningar samt byggnads- och maskintekniska
försök böra likaså i princip anses falla utanför institutionens
verksamhetsområde. I övrigt bör däremot all försöksverksamhet rörande
mejerinäringens problem -— i den mån den bedrives i laboratorieskala eller
i mindre teknisk skala ■—- inrymmas inom statens mejeriförsöks arbetsuppgifter.
Driftsförsök i stor skala synas åter i princip böra anses vara en mejerinäringens
egen angelägenhet. Denna ståndpunkt utesluter väl ej att det
allmänna, där så befinnes lämpligt, kan böra ekonomiskt stödja även sådana
driftsförsök som sist nämnts. Även om dylika försök otvivelaktigt
kunna giva resultat av stort värde finner jag det emellertid tveksamt, huruvida
staten bör åtaga sig att lämna understöd till ett driftsförsöksmejeri, i
vart fall i den omfattning, som utredningsmannen förordat. Då dessutom
inrättandet av ett dylikt mejeri förutsätter omfattande byggnadsarbeten,
vilka icke torde kunna komma till stånd under de närmaste åren, synes det
icke erforderligt att nu taga ställning till sistnämnda fråga.
En fråga som behandlats ingående såväl i betänkandet som i åtskilliga
yttranden är valet av förläggningsort för mejeriförsöksverksamheten ävensom
för den högre mejeriundervisningen och den därmed förbundna mejeriforskningen.
Rörande denna fråga vill jag först framhålla, att jag i överensstämmelse
med den uppfattning, som kommit till uttryck såväl i betänkandet
som i flertalet yttranden, anser det angeläget, att en nära anknytning
även i fortsättningen skall finnas mellan dessa verksamhetsgrenar. Olika
förläggningsplatser för desamma synas därför om möjligt böra undvikas.
Av de båda förläggningsalternativ, som varit på tal, nämligen Alnarp och
Ultuna, förutsätter det senare oundgängligen omfattande nybyggnader. Därest
verksamheten även i fortsättningen skall vara förlagd till Alnarp, synes
det däremot vara möjligt att med allenast begränsade ombyggnader skapa
utrymme för en behövlig personalförstärkning.
Eftersom de byggnadsarbeten, som Ultunaalternativet förutsätter, i nuvarande
läge torde vara uteslutna, kan en förflyttning dit icke anses aktuell.
Även bortsett härifrån är jag emellertid av den uppfattningen, att tillräckligt
bärande skäl icke anförts för en dylik överflyttning av den högre mejeriundervisningen
och mejeriförsöksverksamheten. De fördelar, som det
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
9
ur undervisnings- och forskningssynpunkter kan innebära, att denna verksamhet
lokalt får anknytning till lantbrukshögskolans vetenskapliga institutioner,
uppväga nämligen enligt min mening icke de påtagliga olägenheter,
vilka synas vara förenade med detta alternativ.
Såsom en av dessa olägenheter vill jag beteckna den avsevärda merkostnaden
för genomförande av Ultunaalternativet. I några yttranden har visserligen
gjorts gällande, att utredningsmannens kalkyler skulle på ett
missvisande sätt tala mot Ultunaalternativet bland annat därigenom att
utredningsmannen icke räknat med de besparingar, som kunde vinnas om
de nuvarande lokalerna i Alnarp användes för vissa andra ändamål. Enligt
min uppfattning kunna emellertid ifrågavarande utrymmen, som till stor
del utgöras av mejeri- och lagerlokaler, endast i begränsad utsträckning eller
efter betydande ombyggnader utnyttjas för andra ändamål än de nuvarande.
Invändningen synes alltså icke på något avgörande sätt rubba det
resultat i kostnadsfrågan, till vilket utredningsmannen kommit.
Jag vill även tillägga, att enligt mitt förmenande lantbrukshögskolan med
den till denna knutna försöksverksamheten nu nått en sådan omfattning,
att en viss återhållsamhet vid utvidgningen av dess verksamhetsram är tillrådlig.
Detta gäller icke minst därför att de markutrymmen, som stå till
högskolans förfogande, numera äro relativt begränsade.
I betänkandet har anförts att, om statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen
skulle kvarbliva vid Alnarp, borde försöksverksamheten
utbyggas med ett särskilt försöksmejeri vid husdjursförsöksanstalten i Ultuna.
Ehuru jag i och för sig anser det önskvärt, att kombinlerade utfodlrings-
och mejeriförsök skola komma till stånd, kan jag dock ej för närvarande
förorda, att ett särskilt försöksmejeri skall inrättas för detta ändamål.
Utredningsmannens förslag rörande mejeriförsöksverksamheten torde
däremot kunna läggas till grund för omedelbara åtgärder i de delar, som
avse en förstärkning av personalorganisationen vid statens mejeriförsök.
Genom åtgärder av detta slag synas också de mest trängande reformkraven
på området kunna tillgodoses. Jag anser mig dock nu kunna förorda inrättande
av nya befattningar endast i den mån detta kan ske utan att nybyggnadsarbeten
eller mera omfattande utrustningsanslag påfordras. Vidare
måste en viss avvägning göras mellan personalbehovet vid försöksinstitutionen,
å ena sidan, och personalbehovet vid de till den högre mejerikursen
hörande forskningsinstitutionerna, å andra sidan. Från mejeriinstitutionerna
vid Alnarp har jag under hand inhämtat vissa upplysningar om hur en på
dylikt sätt begränsad personalförstärkning lämpligen bör ske. De förslag,
som framläggas i det följande, äro även utformade med hänsyn till dessa
synpunkter.
Vad beträffar de av utredningsmannen föreslagna tre laboratorstjänsterna
vid statens mejeriförsök torde jag få erinra om att 1948 års riksdag icke
framställt någon erinran mot att en sådan tjänst i lönegrad Ce 29 skulle
inrättas vid mejeriförsöken från och med den 1 juli 1949 (prop. nr 167;
r. skr. nr 308). Enligt vad jag under hand inhämtat torde för närvarande
endast denna laboratorstjänst behöva inrättas vid statens mejeriföisök. En
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
ligt beslut av 1948 års riksdag skola emellertid motsvarande tjänster inom
andra försöks- och forskningsinstitutioner på jordbrukets område placeras
å ordinarie stat. Någon anledning att behandla ifrågavarande laboratorstjänst
på annat sätt synes ej föreligga. Jag vill därför föreslå, att även
denna skall placeras i lönegrad Ca 29. Innehavaren av tjänsten bör ha att
leda arbetet vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska laboratorier.
Befattningen bör därför gälla ämnesområdena kemi och bakteriologi. I syfte
att dels giva de mejeristuderande en bättre kontakt med försöksverksamheten,
dels bättre utnyttja de vetenskapliga personalresurserna för mejeriundervisningen
vill jag vidare förorda, att ifrågavarande laboratorsbefattning
skall förenas med en viss undervisningsskyldighet. Eftersom jag i det följande
kommer att föreslå att vid institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi
skall inrättas en laborator stjänst i mejerikemi, synes undervisningsskyldigheten
för laboratorn vid mejeriförsöken företrädesvis böra avse
ämnet mejeribakteriologi.
Inrättas den nu föreslagna laboratorstjänsten, bör föreståndaren för statens
mejeriförsök befrias från den direkta ledningen av de analyser och
laboratorieundersökningar, som åtfölja en produktframställningsserie. Han
bör dock alltjämt själv vara arbetsledare för försöksmejeriets produkttekniska
arbeten. För närvarande har han till biträde vid dessa arbeten endast
en försöksmejerist. I betraktande av sina övriga arbetsuppgifter synes han
emellertid behöva hjälpkraft för mera kvalificerade rutinarbeten på den
produkttekniska avdelningen. Jag vill därför förorda, att avdelningen för
detta ändamål tilldelas en förste assistent. Denne bör i likhet med de två
förste assistenter, som redan finnas vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska
laboratorier, placeras i lönegrad Ce 24.
Vid statens mejeriförsök finnes för närvarande endast ett laboratorier
biträde. Även biträdespersonalen torde emellertid böra förstärkas så att de
kemiska och bakteriologiska laboratorierna kunna förfoga över ett laboratoriebiträde
var. Antalet laboratoriebiträden torde alltså böra ökas med ett.
Jag biträder utredningsmannens förslag, att den nuvarande arvodesbefattningen
såsom försöksmejerist omändras till en extra ordinarie tjänst. Denna
befattning torde, såsom statskontoret föreslagit, böra placeras i 16 lönegraden.
Däremot anser jag mig icke kunna förorda förslaget att inrätta en
tjänst såsom institutionsvaktmästare vid mejeriförsöken i lönegrad Ce 11.
Den av utredningsmannen föreslagna ytterligare personalökningen vid
mejeriförsöken med tre assistenter, en förste försöksmejerist, en maskinist,
ett laboratoriebiträde och ett kanslibiträde kan jag i vart fall för närvarande
icke tillstyrka.
Även de till den högre mejerikursen hörande institutionerna behöva, såsom
framhållits i betänkandet, förstärkas med såväl nya vetenskapliga befattningar
som hjälpkrafter av olika slag. Jag vill därför förorda, att sådana
personalförstärkningar nu skola genomföras i viss utsträckning. Såsom redan
understrukits måste emellertid utvidgningen begränsas bland annat
så att nybyggnader icke behöva företagas.
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
11
För institutionen för mejerilära och mejeriekonomi synes det särskilt angeläget,
att ämnet mejeriekonomi erhåller en särskild företrädare. Såsom
utredningsmannen föreslagit torde detta böra ske i den formen, att institutionen
tillföres en speciellt på detta ämne inriktad vetenskaplig befattningshavare,
vilken skall bedriva forskning samt handhava undervisnings- och
examinationsskyldigheten i ämnet. Denne bör, i överensstämmelse med vad
statskontoret uttalat, erhålla ställning som laborator och placeras i lönegrad
Ca 29.
Professorn i mejerilära har för närvarande till sitt förfogande endast en
arvodesavlönad assistent, vars arbetstid främst tages i anspråk för undervisningen
i ämnet. Kvalificerad assistenthjälp torde även i fortsättningen
vara erforderlig för ifrågavarande uppgifter. Jag vill därför förorda, att den
nuvarande arvodesbefattningen utbytes mot en befattning såsom förste
assistent i lönegrad Ce 24. Om en regelbunden forskning i mejerilära skall
kunna bedrivas, torde dessutom behövas en assistent, vilken kan biträda vid
undersökningsarbeten. För detta ändamål vill jag föreslå, att en assistentbefattning
skall inrättas. Innehavaren av denna befattning bör tills vidare
placeras i samma lönegrad som assistenter vid lantbrukshögskolans forskningsinstitutioner,
d. v. s. i lönegrad Cg 17 med uppflyttning till lönegrad
Cg 20 efter ett och ett halvt års tjänstgöring. I likhet med vad som gäller vid
lantbruksbögskolan bör dock studerande, som ej avlagt examen och som
förordnas till assistent, endast uppbära arvode med 6 900 kronor för år.
Frågan om assistent åt laboratorn i mejeriekonomi bör prövas först sedan
denne varit i verksamhet någon tid. För att behovet av biträdespersonal
vid institutionen för mejerilära och mejeriekonomi skall tillgodoses vill
jag däremot förorda, att medel skola beräknas för avlönande av ett laboratoriebiträde
och ett skrivbiträde.
Institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi omfattar, såsom utredningsmannen
framhållit, synnerligen vidsträckta ämnesområden. Jag
tillstyrker därför förslaget, att verksamheten vid denna institution skall fördelas
på två forskare genom att till institutionen knytes en laborator i lönegrad
Ca 29. Denne laborator bör vara kemist. Jag torde här få erinra om
att jag i det föregående förordat att innehavaren av en av de föreslagna
laboratorstjänsterna vid mejeriförsöksverksamheten skall ha viss undervisningsskyldighet,
främst i mejeribakteriologi.
Jag har ingen erinran mot förslaget att institutionens båda forskare skola
erhålla var sin assistent såsom medhjälpare. Det är emellertid enligt min
mening till fyllest om institutionen får en förste assistent i lönegrad Ce 24
och en assistent med samma löneställning, som föreslagits för assistenten
å institutionen för mejerilära och mejeriekonomi. Vid bifall härtill bör den
nuvarande arvodesavlönade assistentbefattningen vid institutionen indragas.
Av utredningsmannen föreslagna medel för tillfällig assistenthjälp vid
institutionen torde, enligt vad jag under hand inhämtat, tills vidare icke erfordras.
I fråga om biträdespersonal vill jag tillstyrka, att medel beräknas för ett
laboratoriebiträde å vartdera kemiska och bakteriologiska laboratoriet vid
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
institutionen. Något biträde för kontorsgöromål torde däremot icke erfordras
vid denna institution. Förslaget att för institutionen skall avses en vaktmästartjänst
i lönegrad Ce 11 kan jag icke för närvarande biträda.
Utredningsmannens förslag om höjning av de båda elevstipendier, som
finnas för studerande vid högre mejerikursen, vill jag biträda såtillvida, att
jag förordar, att dessa stipendier skola utgå med samma belopp som motsvarande
stipendier vid lantbrukshögskolan eller med 800 kronor för år.
Att, såsom styrelsen för Alnarpsinstitutet ifrågasatt, ändra benämningen
»högre mejerikursen» till »mejerihögskolan» finner jag icke motiverat.
Vad härefter angår utredningsmannens förslag om utvidgning av lantbrukshögskolans
djurfysiologiska institution vill jag erinra om att de personalförstärkningar
vid lantbrukshögskolan som beslötos av 1948 års riksdag
bland annat avsågo att utrusta ett flertal av högskolans institutioner
med laboratorstjänster. Dylika befattningar inrättades dock icke vid institutionerna
för djurfysiologi, husdjurens avels- och raslära samt husdjurens
utfodring och skötsel. Jag har icke heller ansett mig böra förorda de förnyade
förslag om inrättande av sådana tjänster vid husdjursinstitutionerna,
som lantbrukshögskolans styrelse framställt i samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1949/50. Enligt min uppfattning bör det
under dessa omständigheter icke komma i fråga att inrätta den laboratorstjänst
i juvrets fysiologi och allmän galaktologi som utredningsmannen
föreslagit. En befattning på ett så speciellt forskningsområde synes nämligen
mindre angelägen än de i annat sammanhang föreslagna laboratorsbefattningarna
på husdjursforskningens område.
I fråga om mejeriskoleutbildningen finner jag utredningsmannen ha anfört
bärande skäl för att de mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt
och Röbäck icke längre skola användas för egentlig mejeriskoleutbildning
och att i stället en ny mejeriskola skall inrättas. Det synes vidare ur olika
synpunkter vara lämpligt att, såsom föreslagits i betänkandet, denna skola
förlägges i anslutning till örnsköldsviksortens andelsmejeriförenings mejeri
i Kroksta. Däremot kan jag icke biträda förslaget, att skolan skulle ha karaktären
av en helt statlig skola. Särskilt det förhållandet, att skolan skulle
vara anknyten till ett enskilt mejeri och i viss mån även till en försöksstation
i enskild organisations ägo, gör det enligt min mening lämpligare, att
skolan anordnas såsom statsunderstödd skola. Jag anser därför, att frågan
om den föreslagna nya mejeriskolans organisation bör bliva föremål för
fortsatta underhandlingar med intresserade parter. Härvid böra enligt min
mening beaktas de synpunkter, som framförts av norrlandskommittén och
representanter för norrländska mejeriorganisationer, nämligen att skolan
i egenskap av riksskola icke bör för sin tillkomst och verksamhet bliva
beroende av lokala åtaganden och ekonomiskt belasta lokala myndigheter
och organisationer. Enligt vad jag inhämtat finnes även hos Svenska mejeriernas
riksförening intresse för att ställa sig som huvudman för skolan.
Då det under alla förhållanden är uteslutet att nu påbörja uppförandet av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
13
de erforderliga skolbyggnaderna, torde det närmaste steget därför böra vara
att undersöka möjligheterna att få till stånd en godtagbar överenskommelse
om de villkor, på vilka riksföreningen kan vilja åtaga sig huvudmannaskapet
för skolan. Frågan torde därefter få underställas riksdagen.
Då jag sålunda icke är beredd att nu framlägga något definitivt förslag
om den form, i vilken den nya mejeriskolan bör anordnas, torde icke heller
med skolans inre organisation sammanhängande spörsmål rörande skolans
ledning, lärarkrafter m. m. nu behöva upptagas till prövning.
Intill dess den nya skolan kommit till stånd torde det vara nödvändigt
att bibehålla de nuvarande mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och Röbäck.
Jag har vidare ingen erinran mot utredningsmannens förslag att dessa
skolor därefter skola omläggas för meddelande av mejeripraktikantutbildning
under skolmässiga former. De nuvarande statsbidragen till dessa
skolor torde i så fall böra bibehållas. Denna form av praktikantutbildning
bör dock ha försökskaraktär. Innan närmare erfarenhet vunnits böra därför
inga ytterligare praktikantskolor utöver de tre nämnda inrättas.
Enligt betänkandet skulle vid Alnarp årligen anordnas särskilda osttillverkarkurser.
Däremot har utredningsmannen icke upptagit ett tidigare
framfört förslag om anordnande av mejeriföreståndarkurser. Osttillverkarkurser
av det slag, som utredningsmannen angivit, synas kunna bliva av
värde för mejerinäringen. Samtidigt anser jag det emellertid även önskvärt
att den, som genomgått mejeriskola, skall kunna erhålla fortsatt utbildning,
vilken gör honom bättre rustad att tjänstgöra som driftsledare. För detta
ändamål böra därför enligt min mening även anordnas särskilda driftsledarkurser.
Anmärkas må att dessa kurser givetvis icke kunna giva en så
omfattande utbildning, att de kunna ersätta den högre mejerikursen.
Ifrågavarande kurser böra förläggas till Alnarp. Lämpligen kunna därvid
en osttillverkarkurs och en driftsledarkurs anordnas alternerande vart
annat år. Alnarpsinstitutets nuvarande undervisningslokaler och elevbostäder
räcka emellertid för närvarande icke till härför. Frågan om anordnandet
av dylika kurser kan därför i vart fall icke bliva aktuell under budgetåret
1949/50.
Förslag har även tidigare framställts om anordnande av särskilda specialkurser
för maskinister och montörer. I likhet med utredningsmannen
anser jag emellertid några dylika kurser icke böra anordnas för närvarande.
Däremot bör möjlighet även i fortsättningen finnas att lämna statsbidrag
till anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal.
Den av riksföreningen med statligt stöd bedrivna mcjcrikonsulentverksamheten
har otvivelaktigt varit av mycket stor betydelse för den tekniska
och ekonomiska utvecklingen av mejerihanteringen. Det synes därför vara
av vikt, alt denna verksamhet skall fortsättas och anpassas efter de förändringar,
som ske inom näringsgrenen. I anslutning till den fortgående
centraliseringen av mejeridriften torde sålunda specialkonsulenternas arbete
efter hand böra utvidgas allt mer och antalet distriktskonsulenter i
stället böra minskas successivt.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
Ifrågavarande verksamhet torde även i fortsättningen böra handhavas av
riksföreningen och det bör även ankomma på riksföreningen att besluta
om dess organisation. Det skulle kunna ifrågasättas, om ej kostnaderna för
densamma helt borde bäras av riksföreningen. Med hänsyn till den betydelse,
som verksamheten har för det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften,
vill jag emellertid i likhet med utredningsmannen förorda, att statsbidrag
till densamma skall utgå även i fortsättningen.
Emellertid bör enligt min mening bidragssystemet omläggas. Jag anser
sålunda att bidraget — i likhet med vad som gäller beträffande statsbidrag
till vissa andra grenar av föreningens verksamhet — i fortsättningen
bör utgå med ett bestämt årligt totalbelopp. Detta synes lämpligen kunna
bestämmas till ungefärligen samma belopp som det, vilket beräknats för innevarande
budgetår, eller i runt tal 120 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att riksföreningens sammanlagda utgifter för konsulentverksamheten
under sagda budgetår betydligt överstego den angivna
summan. Det torde kunna förutsättas, att riksföreningen även i fortsättningen
skall bedriva konsulentverksamhet i minst samma omfattning som
hittills.
Den nedgång, som ägt rum i mjölkleveranserna till Alnarps mejeri, gör
det redan med nuvarande organisation ofrånkomligt, att åtgärder vidtagas
för att trygga den mjölktillförsel, som behövs för att försök, forskning och
undervisning skola kunna bedrivas i avsedd omfattning. Behovet av dylika
åtgärder blir än större, därest den av mig förordade utbyggnaden av försöks-
och forskningsinstitutionerna genomföres. Det från Alnarpsinstitutets
styrelse inkomna förslaget, att Alnarps mejeri skulle övertaga de mjölkleveranser
som nu ske till Kävlinge mejeri, synes i huvudsak utgöra en tillfredsställande
lösning. Beträffande villkoren för övertagandet vill jag dock
anmärka, att det enligt min mening icke är lämpligt att det i det preliminära
avtalet angivna pensionsåtagandet skall vara helt oberoende av om mjölkleveranserna
minskas. Skulle de mjölkleveranser som nu avses skola övertagas,
komma att nedgå mera avsevärt, bör enligt min mening pensionsåtagandet
jämkas i motsvarande mån. Jag tillstyrker sålunda, att styrelsen
för Alnarpsinstitutet skall bemyndigas att fullfölja det preliminära avtalet
med den jämkning som nu angivits. Med hänsyn till de ekonomiska förpliktelser,
som avtalet innebär, torde riksdagens medgivande härtill böra
inhämtas.
Jag vill i detta sammanhang upptaga frågan, hur ledningen av Alnarps
mejeri bör ordnas. För närvarande är professorn i mejerilära även föreståndare
för mejeriet. Utredningsmannen har icke räknat med någon ändring
i detta avseende, om den högre mejerikursen skulle kvarbliva i Alnarp.
Däremot ha fyra av de sakkunniga, med vilka utredningsmannen överlagt,
liksom även styrelsen för Alnarpsinstitutet ansett, att en särskild mejeriföreståndare
borde anställas. Enligt min mening är det ur de principiella
synpunkter, som varit vägledande vid den under senare år företagna upprustningen
av vetenskapliga institutioner, väl motiverat att professorn i
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
15
mejerilära avlastas från den omedelbara ledningen av mejeriets skötsel. Inrättas
en särskild föreståndarbefattning skulle vidare en förste mejeristtjänst
på mejeriets stat kunna indragas. Dessutom har nu i samband med
frågan om övertagandet av Kävlinge mejeri ifrågasatts, att ett särskilt föreståndararvode
skulle utgå till professorn i mejerilära, vilket i och för sig
torde kunna anses skäligt. Under dessa förhållanden synas icke heller ur
ekonomisk synpunkt några allvarligare betänkligheter kunna resas mot att
i stället en särskild mejeriföreståndare anställes. Jag föreslår därför, att
medel för en mejeriföreståndiarbefattning upptagas på utgiftsstaten för
Alnarps mejeri.
I samband med förslaget om övertagande av mjölkleveranser från Kävlinge
mejeri har styrelsen för Alnarpsinstitutet vidare hemställt att till maskinell
utrustning av Alnarps mejeri måtte anvisas ett belopp av 137 000
kronor och för tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler för ost 95 000 kronor.
Dessa engångsutgifter torde vara en ofrånkomlig konsekvens av den planerade
utvidgningen av mejeriets drift. Jag har icke heller någon erinran mot
beräkningarna av dessa belopp och ämnar därför vid anslagsberäkningarna
i det följande förorda, att till utrustning av Alnarps mejeri skall anvisas
ett belopp av 137 000 kronor samt att för tillbyggnad av mejeriet skall
anvisas ett investeringsanslag av 95 000 kronor.»
Utskottet.
Behovet av en förbättrad organisation av forsknings- och försöksverksamheten
på mejerihanteringens område har redan tidigare varit uppmärksammat
av riksdagen. Vid behandlingen av statsutskottets utlåtande nr 141/
1943, vari bl. a. framhölls, att den rådande splittringen av verksamheten
måste medföra olägenheter såväl i ekonomiskt hänseende som i fråga om
verksamhetens effektivitet, fann riksdagen sålunda skäl föreligga att hos
Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av frågan. Det synes även vara
allmänt erkänt, att verksamhetens personaltillgång och materiella utrustning
behöva ökas. Likaså torde undervisningen inom mejerinäringen icke
kunna anses helt tillfredsställande.
Den upprustning i skilda hänseenden, som torde vara motiverad på ifrågavarande
område, måste emellertid i avsevärd mån begränsas på grund av
det statsfinansiella läget. Det synes härvid utskottet lämpligt att i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag i första hand ställa på framtiden sådana frågor,
som för sin lösning fordra mera omfattande byggnadsföretag.
I fråga om mejeriförsöksverksamheten vill utskottet ansluta
sig till vad Kungl. Maj :t uttalat angående avgränsningen av arbetsuppgifterna.
Således böra enligt utskottets mening produktkontroll, ekonomiska
undersökningar samt byggnads- och maskintekniska försök falla utanför
försöksverksamhetens område. Huruvida försök i fullt driftsmässig skala
(heltekniska försök) skola hänföras till verksamhetens uppgifter synes
icke behöva avgöras för närvarande, eftersom byggnadsarbetena för det
för sådana försök erforderliga försöksmejeriet icke nu torde kunna komma
till stånd.
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Beträffande förläggningsorten för mejeriförsöksverksamheten ha två alternativ
framkommit, nämligen Alnarp och Ultuna. Med utgångspunkt från
den allmänt omfattade meningen, att försöksverksamheten bör vara förlagd
till samma plats som den högre mejeriundervisningen och statens maskinprovningars
mejeriavdelning, anser sig utskottet böra förorda, att
Alnarp bibehålies som förläggningsort. Vid sitt ställningstagande har utskottet
bland annat fäst vikt vid att förläggningen till Alnarp icke, såvitt
utredningen giver vid handen, ogynnsamt påverkat verksamhetens eller
undervisningens standard hittills samt att en förläggning till Ultuna av de
tillgängliga uppgifterna att döma skulle medföra avsevärda merkostnader.
Såsom utredningsmannen framhållit torde den forsknings- och försöksverksamhet,
som avser utfodringens och ladugårdshygienens inverkan på
mjölkens näringsvärde och användbarhet, ur mejeritekniska synpunkter
böra bedrivas i samarbete med husdjursförsöksanstalten i Ultuna. Därest
mejeriförsöksverksamheten stannar kvar i Alnarp, bör enligt utredningsmannen
ett särskilt försöksmejeri för sådant ändamål inrättas vid anstalten.
Utskottet biträder härvidlag Kungl. Maj :ts förslag, att mejeriet icke
för närvarande skall komma till stånd, men förutsätter, att anstaltens behov
i förevarande hänseende följes med uppmärksamhet.
Vad Kungl. Maj :t förordat i fråga om förstärkningen av personalorganisationen
vid mejeriförsöksverksamheten föranleder icke någon utskottets
erinran.
Ej heller har utskottet något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag rörande
den högre mejerikursen och lantbrukshögskolans
djurfysiologiska institution.
I fråga om mejeri skolutbildningen biträder utskottet vad
Kungl. Maj:t förordat och vill därvid understryka, att det även enligt utskottets
mening synes olämpligt att låta den föreslagna nya mejeriskolan,
som skall ha karaktär av riksskola, bliva beroende av lokala åtaganden. Utskottet
biträder likaledes i propositionen framlagda förslag rörande anordnandet
av os 11 ill ver kar kur ser in. in. ävensom angående mejerikonsulentverksamheten.
Vad angår Alnarps mejeri har utskottet intet annat att erinra mot
Kungl. Maj :ts förslag än att i avtalet med styrelsen för Kävlinge mejeriförening
enligt utskottets mening icke skäligen bör göras förbehåll om
jämkning av pensionen till disponenten V. Jacobsson i händelse av framtida
minskning i mjölkleveranserna.
II. Trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök.
Huvuddragen av 1946 års trädgårdsundervisningskommittés förslag.
Den praktiska lärlingsutbildningen inom trädgårdsundervisningen bör
enligt kommittén i huvudsak regleras av parterna på arbetsmarknaden utan
statens mellankomst. Statsbidrag bör ej utgå till denna utbildning. Där
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
17
emot bör den teoretiska lärlingsutbildningen ordnas genom det allmännas
försorg i form av särskilda kurser, som antingen skola läggas in i de statsunderstödda
trädgårdsskolornas ordinarie undervisningsprogram eller förläggas
till de statsunderstödda yrkesskolorna eller anordnas vid andra lämpliga
utbildningsanstalter. Även bör korrespondensundervisning anordnas med
kortare muntliga repetitionskurser.
De skolor, som anordna teoretiska utbildningskurser, böra erhålla statsbidrag
härför. Likaså skall statsbidrag utgå till kostnader för kursavgifter
samt för resor till och från skolan ävensom till stipendier åt lärlingar,
som bedriva korrespondensstudier.
Vad trädgårdsskolorna angår framhåller kommittén, att deras uppgift
bör vara att meddela undervisning i grunderna för trädgårdsskötsel samt
övning i ordnande och ledning av trädgårdsarbeten. Färdighet i olika trädgårdsarbeten
bör ha förvärvats redan före inträdet, varför eleverna ej längre
skola utföra grov- och rutinarbete.
Huvudkurs vid trädgårdsskola skall omfatta 2 160 lektions- och demonstrationstimmar,
vilket innebär en betydande ökning. På grund av bortfallet
av grov- och rutinarbete kan kurstiden emellertid begränsas från
två år till 60 läsveckor med början den 1 november och avslutning under
senare delen av februari andra året därefter.
Trädgårdsskolornas undervisning föreslås skola specialiseras på olika linjer,
nämligen en linje för växthus- och bänkodling, en linje för frukt- och
bärodling med plantskoleskötsel samt en trädgårdsanläggarlinje. Härjämte
bör finnas en allmän linje med särskild inriktning på norrländska förhållanden.
Årligen böra anordnas två huvudkurser enligt den förstnämnda
linjen och en huvudkurs enligt envar av de övriga linjerna. Då lägst 15 och
högst 25 elever skola kunna intagas i huvudkurs, beräknas årligen lägst
75 och högst 125 elever kunna nyintagas.
Alnarps statliga trädgårdsskola bör bibehållas och vid denna böra organiseras
en växthus- och bänkodlingslinje samt en frukt- och bärodlingslinje
med plantskoleskötsel. Av de tre nu befintliga statsunderstödda trädgårdsskolorna
böra allenast två bibehållas, nämligen lantbruksakademiens trädgårdsskola
vid Experimentalfältet samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker.
Till den tredje, Adelsnäs trädgårdsskola, bör däremot statsbidrag ej utgå
i fortsättningen.
Såsom skäl för att statsunderstöd ej längre bör utgå till Adelsnäs trädgårdsskola
har kommittén anfört, bland annat, dels att det aktuella utbildningshovet
kunde beräknas bliva täckt redan vid ett genomförande av
kommitténs förslag om trädgårdsskolelinjer, dels att skolan ej låge inom
egentligt trädgårdsodlarområde och dessutom vore ogynnsamt belägen ur
fruktodlingssynpunkt, dels att skollokalerna låge på avsevärt avstånd från
huvuddelen av odlingarna under glas och den inre organisationen vid skolan
därför måste bliva ofördelaktig och medföra betydande olägenheter ur
undervisningssynpunkt.
Kommittén har vidare framhållit att man, om det i framtiden skulle visa
sig behövligt att öka utbildningskapaciteten, i första hand borde undersöka,
2 Biliang till riksdagens protokoll 19b9. 10 samt. Nr 44.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
om ej detta behov kunde tillgodoses genom att ännu en linje upprättades
vid någon av de befintliga skolanläggningarna. Ansåges ännu en skola böra
inrättas, borde det undersökas, om ej denna skola borde förläggas till västra
Sverige.
Vid lantbruksakademiens trädgårdsskola böra finnas en växthus- och
bänkodlingslinje samt en trädgårdsanläggarlinje. Vid Norrlands trädgårdsskola
bör finnas en allmän linje. Frågan om inrättande av en trädgårdsskola
i västra Sverige bör ställas på framtiden.
Vid trädgårdsskolorna böra, förutom huvudkursen, anordnas lärlingskurser
samt specialkurser för olika områden av trädgårdsodlingen. Undervisningen
vid trädgårdsskolorna bör bestridas av föreståndare, ämneslärare,
extra ordinarie ämneslärare och speciallärare samt, i viss utsträckning, av
särskilda instruktörer. Föreståndare vid trädgårdsskola bör leda skolträdgården
och dess handelsrörelse. Ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare
böra i regel svara för var sin fackavdelning inom skolträdgården. Där
trädgårdsekonomisk byrå finnes, bör läraren i ekonomi leda denna. Undervisningsskyldigheten
bör bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare
med fackavdelning till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning
till minst 30 timmar i veckan.
Föreståndare och lärare vid trädgårdsskola böra vara årsanställda och
åtnjuta semester i den ordning och enligt de regler, som gälla för motsvarande
befattningshavare i statens tjänst.
Som arbetsledare i skolträdgården och biträde vid övningar och demonstrationer
böra instruktörer anställas. Dessa instruktörer böra, såsom nyss
nämnts, i viss utsträckning även biträda vid undervisningen. För deras avlönande
bör vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna statsbidrag utgå med
hälften av instruktörens lön.
Bestämmelserna om statsbidrag föreslås skola ändras dels så, att statsbidrag
skall kunna utgå även för uppförande av växthus- och andra ekonomiutrymmen,
som skola stå i undervisningens tjänst, dels så, att statsbidraget
till driftkostnader skall kunna täcka 3A av de verkliga kostnaderna.
Vad den lägre trädgårdsundervisningen angår, har kommittén även behandlat
vissa frågor om fruktodlarskolor. Kommittén har här till en början
ansett att erfarenheter från verksamheten vid den fruktodlarskola, som enligt
beslut av 1946 års riksdag skall inrättas i Urshult, böra avvaktas, innan
beslut fattas om upprättande av ännu en sådan skola. Huvudkurs vid
fruktodlarskola bör förläggas till tiden 15 februari—-15 december. Kursen
bör omfatta lägst 15 och högst 25 elever. En ny kurs bör anordnas varje år.
Statsbidrag till fruktodlarskola bör utgå enligt i huvudsak samma bestämmelser
som de, vilka kommittén förordat beträffande statsbidrag till trädgårdsskola.
I fråga om den högre trädgårdsundervisningen föreslår kommittén, att en
trädgärdshögskola skall upprättas. Vid denna högskola bör meddelas på
vetenskaplig grund vilande undervisning i syfte att utbilda befattningsha
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
19
vare och enskilda företagare inom trädgårdsnäringen. Vid trädgårdshögskolan
bör därjämte forskning bedrivas och vetenskapsmän utbildas. Trädgårdshögskolan
och statens trädgårdsförsök böra organiseras som skilda institutioner.
Trädgårdshögskolan bör förläggas till Alnarp. För denna böra
användas vissa av de lokaler, som nu disponeras av statens trädgårdsförsök.
Sistnämnda institution bör flyttas till någon lämplig plats i Skåne och nya
lokaler för densamma uppföras där. Undervisningen vid trädgårdshögskolan
bör organiseras enligt två linjer, en odlingsteknisk linje och en trädgårdsanläggarlinje.
Utbildningen bör vara treårig vid båda linjerna. Undervisningen
bör bestridas av professorer, laboratorer, docenter, biträdande
lärare och förste assistenter. Bland annat böra inrättas fyra professurer,
nämligen en i trädgårdsodling, en i trädgårdsbotanik (växtsystematik med
ärftlighetslära), en i trädgårdsanläggning (trädgårdsarkitektur) samt en i
trädgårdsekonomi (trädgårdsnäringens driftsekonomi med trädgårdsbokföring).
På den odlingstekniska linjen bör avläggas hortonomexamen och
på trädgårdsanläggarlinjen trädgårdsarkitektexamen.
Med hänsyn till de vidgade uppgifter, som styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut skulle erhålla vid ett genomförande av
kommitténs förslag angående trädgårdsundervisningen, förordas en viss utvidgning
och omorganisation av sagda styrelse.
Statens trädgårdsförsök böra enligt kommittén liksom nu vara organiserade
med en huvudstation jämte underlydande stationer, fasta försöksfält
och lokala försök. Trädgårdsförsöken böra omfatta följande grenar, nämligen
försök med köksväxter på friland och under glas, försök med prydnadsväxter
på friland och under glas samt försök med fruktträd och bärväxter.
Verksamheten bör inriktas efter trädgårdsnäringens aktuella läge. Försök
med kulturer under glas böra därför ägnas avsevärt större uppmärksamhet
än tidigare. Även försök med prydnadsväxter —• såväl på friland som
under glas — böra i framtiden ingå som ett permanent led i verksamheten.
Grunderna för de klassificerande sort- och stamförsöken böra vidare ändras
så att ökat utrymme kan beredas s. k. kulturförsök.
Huvudstationen bör, såsom redan nämnts, flyttas från Alnarp till annan
egendom. Kommittén har i första hand förordat att densamma skall förläggas
till kronoegendomen Hjerup nr 2 och 7 i Uppåkra socken, Malmöhus
län. Huvudstationen bör omfatta tre fackavdelningar, nämligen en för frukt
och bär, en för köksväxter och en för prydnadsväxter. Härjämte bör personal
beräknas för upplysning och administration. De underlydande stationerna
böra förläggas så, att skilda odlingsområden tillgodoses. De nuvarande försöksstationerna
vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och öjebyn böra upprätthållas
och erhålla förstärkt organisation. Nyckelby försöksstation bör likaså
bibehållas och användas företrädesvis för försök med växthus och bänkgårdskulturer.
Försöksstationen vid Söråker bör ersättas av en ny försöksstation
på annan plats för södra Norrland. Vidare bör en försöksstation upprättas
vid den planerade centrala försöks- och forskningsinstitutionen vid
Röbäcksdalen i Västerbottens län. Slutligen hör en mindre försöksstation
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
upprättas i samband med att Stenstugu gård på Gotland tages i anspråk för
försök. Då Källstorps Södergård i södra Kalmar län organiseras som en statens
försöksgård, bör slutligen en substation till Ekerum upprättas där.
Genomförandet av den av kommittén föreslagna upprustningen av undervisningen
samt forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsnäringens
område förutsätter betydande byggnadsarbeten. Sålunda erfordras bland
annat uppförande av nya lokaler för statens trädgårdsförsök på dess nya
förläggningsplats samt avsevärda ändringar och utvidgningar av lokalerna
vid Alnarp för inrymmande av trädgårdshögskolan och för att möjliggöra
en utvidgning av antalet elever vid trädgårdsskolan m. m. Även vid lantbruksakademiens
trädgårdsskola och vid Norrlands trädgårdsskola föreslås
åtskilliga nybyggnads- och ombyggnadsarbeten. Slutligen föreslår kommittén
ett flertal nybyggnader vid statens trädgårdsförsöks lokala försöksstationer.
Ett förverkligande av kommitténs förslag skulle komma att medföra betydande
kostnader för statsverket.
Sålunda beräknas totala engångskostnaderna för undervisningsanstalterna
uppgå till cirka 3 370 000 kronor. Därav skulle på Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut falla 2 252 000 kronor, nämligen för trädgårdshögskolan
1 016 000 kronor, för trädgårdsskolan 568 000 kronor, för upprustning
av växthusbeståndet 582 000 kronor och för administrativa uppgifter
86 000 kronor. De båda statsunderstödda trädgårdsskolorna beräknas
kräva en engångskostnad av statsmedel på 1 118 000 kronor.
Statsverkets årliga merutgifter för trädgårdsundervisningen beräknas av
kommittén till lägst 423 000 kronor och högst 500 000 kronor. Därav skulle
på lärlingsutbildningen komma omkring 78 000 kronor, på Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut lägst 277 000 och högst 325 000 kronor
samt på de båda statsunderstödda trädgårdsskolorna lägst 68 000 och högst
97 000 kronor.
För statens trädgårdsförsök har kommittén beräknat engångskostnaderna
till omkring 4 miljoner kronor samt de årliga merutgifterna till lägst 353 000
kronor och högst 423 000 kronor.
Rörande det närmare innehållet i förslaget torde få hänvisas till framställningen
å s. 50—55, 57—58, 61—68, 81—82, 84—86, 88—92 och 94—96
i propositionen.
Yttrandena.
I fråga om innehållet i de remissutlåtanden, som avgivits över förslaget,
får utskottet i huvudsak hänvisa till den redogörelse härför, som lämnats å
s. 52—53, 55—61, 63—68, 82—88, 90—94 och 96—97 i propositionen.
Förslaget, att statsunderstöd ej längre skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola,
har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Styrelsen har till motivering av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 41.
21
sin ståndpunkt åberopat bland annat, att skolan låge på enskild mark och
att styrelsen icke lyckats förmå markinnehavaren att överlåta lämpliga
markområden på en stiftelse, som skulle kunna komma i åtnjutande av
samma förmåner i fråga om byggnadsbidrag som de, vilka tillkomma lantbruksundervisningsanstalter.
Styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola har däremot ansett, att skolan borde
bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola. Styrelsen har anfört, att det
vore ekonomiskt ofördelaktigt att avveckla en trädgårdsskola, vilken även
enligt kommitténs uppfattning väl motsvarade kravet på en trädgårdsskola
och erbjöde goda möjligheter för undervisningen. Ett nedläggande av trädgårdsskolan
vid Adelsnäs skulle helt enkelt beröva staten möjlighet att för
låga kostnader bedriva trädgårdsundervisning och utnyttja färdiga och uppväxta
anläggningar. Styrelsen kunde icke dela kommitténs uppfattning, att
skolan icke skulle ligga inom egentligt trädgårdsodlarområde. Skolans läge
vore tillräckligt gynnsamt även för den undervisning i fruktodling, som
borde meddelas vid en linje med allmän inriktning. Trädgårdsskolan vid
Adelsnäs hade ur flera synpunkter ett stort värde. Det borde övervägas, om
icke möjlighet funnes att lösa den ekonomiska frågan om skolans fortbestånd.
Av dessa skäl hemställde styrelsen, att skolan måtte bibehållas och
att dit måtte förläggas en tvåårig allmän praktiskt-teoretisk linje med särskild
inriktning på förhållandena i södra och mellersta Sverige.
Även Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter har ifrågasatt, om icke
förnyade undersökningar borde göras för att finna en lämplig och genomförbar
form för bibehållande och utbyggnad av trädgårdsskolan vid Adelsnäs.
Föreningen har vidare förordat, att lantbruksakademiens trädgårdsskola
skall flyttas till Svartsjö eller annan plats i Mälardalen. Samma uppfattning
har uttalats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
Lantbruksstyrelsen har uttalat, att en trädgårdsanläggarskola borde förläggas
till Bergianska trädgården, att lantbruksakademiens trädgårdsskola
under den återstående tid, varunder marken kunde få disponeras för trädgårdsskötsel,
borde ändras till lärlingsträdgård samt att en för handelsväxtodling
avsedd trädgårdsskola med två odlingslinjer borde förläggas till lämplig
plats i Mälardalen, exempelvis Svartsjö. Som skäl för sin ståndpunkt har
styrelsen anfört, bland annat, att de kostnader, som nödvändigtvis måste
nedläggas på en effektivt organiserad skolverksamhet vid Experimentalfältet,
skulle bliva så höga, att de icke skulle komma att stå i rimlig proportion till
den begränsade tid, under vilken området kunde få disponeras. För att en
trädgårdsanläggarskola skulle förläggas till Bergianska trädgården, talade
bland annat de omständigheterna, att Bergianska stiftelsen enligt donationsurkunden
vore skyldig att anordna trädgårdsskola, att det av trädgården
disponerade området vore friköpt, att trädgården ägde stora förutsättningar
för bedrivande av trädgårdsanläggarskola samt att trädgårdsanläggningstekniken
till långt övervägande del hänförde sig till städernas och
tätorternas behov av personal, som speciellt utbildats i trädgårdsanläggning.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.
För att en trädgårdsskola för handelsväxtodling skulle förläggas till Svartsjö
talade bland annat det förhållandet, att jordbrukets omläggning till produktion
av trädgårdsväxter vore särskilt framträdande i Mälardalen och att
en dylik trädgårdsskola borde vara förlagd till lantbruksmiljö. I huvudsak
samma uppfattning har uttalats av vetenskapsakademien, Sveriges handelsträdgårdsmåstareförbund
samt, såvitt rör förläggningen av en trädgårdsanläggarskola,
av Föreningen svenska trädgårdsarkitekter.
I de yttranden, där frågan om kurstidens längd berörts, ha i åtskilliga
fall betänkligheter uttalats mot den av kommittén föreslagna förkortningen
av kurstiden. Sålunda har exempelvis lantbruksstyrelsen uttalat, att de tvååriga
kurserna borde bibehållas och den reglerade lärlingsubildningen som
konsekvens därav begränsas till tre år. Styrelsen har framhållit, att de
brister, som den nuvarande praktiskt betonade tvåårskursen utvisade, berodde
icke på kurstidens längd och den nuvarande skolformens olämplighet
i och för sig utan på att skolorna till följd av bristande resurser nödgats
lägga strängt kommersiella synpunkter på ordnandet av undervisningen.
I vart fall borde tvåårskurser jämsides med ettåriga kurser bibehållas
i viss utsträckning, tills erfarenhet vunnits, huruvida den planerade lärlingsutbildningen
med framgång kunde ersätta det vägledande praktiska
arbetet vid skolorna. I huvudsak samma ståndpunkt bär intagits av styrelsen
för Adelsnäs trädgårdsskola.
Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vitsordat,
att eleverna i alltför stor utsträckning utnyttjats i det praktiska arbetet, ofta
nog till rent rutinarbete. Utskottet har emellertid framhållit, att yrkets karaktär
vore sådan, att den teoretiska undervisningen måste kompletteras av
och gå hand i hand med praktiskt arbete. Det vore därför angeläget, att eleverna,
om än i begränsad utsträckning, finge aktivt deltaga i det praktiska
arbetet. Det vore ej heller oviktigt, att eleverna bereddes tillfälle att få kännedom
om olika kulturers avkastning och lönsamhet. Vid skolorna borde
därför produceras trädgård salster i sådan omfattning, att en del normalt
kunde försäljas. Liknande synpunkter på det praktiska arbetets betydelse
för trädgårdsskolornas elever ha anlagts även av lantbruksstyrelsen.
Styrelsen för Alnarpsinstitutet har uttalat, att den föreslagna kurstiden
komme att medföra större kostnader än fördelar. Lokaler och lärarpersonal
måste tillmätas efter behovet under den tid, då dubbla kurser pågingo. De
specialkurser, som skulle anordnas vid skolorna och som utan tvivel skulle
fylla ett stort behov, måste enligt kommitténs förslag inpassas under tiden
den 1 mars—den 31 oktober, då lokaler och lärare kunde disponeras för detta
ändamål. Arbetsledare, förmän och företagare, som skulle deltaga i dessa
kurser, kunde emellertid icke utan stora svårigheter lämna sin praktiska
verksamhet under vår och höst. Under sommaren låge därjämte semestrarna
i vägen. Vintern vore i stället den lämpligaste tiden för åtminstone vissa slag
av specialkurser. Om huvudkurserna kunde begränsas till ett år, skulle specialkurser
kunna ordnas under vintern och även andra fördelar vinnas. Er
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
23
farenheterna från handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp talade för att
en kurstid på ett år vore fullt tillräcklig för inhämtandet av det kunskapsstoff,
som kursplanen omfattade. Särskilt gällde detta, när undervisningen
vore specialiserad på olika linjer och när rutinarbete ej inginge i kursen.
Antalet undervisningstimmar i vissa ämnen i utredningens undervisningsplaner
syntes vara så stort, att det lämpligen borde kunna reduceras till
det antal timmar, som kunde medhinnas under en ettårig kurs. Styrelsen
ville därför förorda, att kurstiden för huvudkurs vid trädgårdsskola skulle
bestämmas till ett år.
Den av kommittén föreslagna uppdelningen av undervisningen på olika
linjer har i allmänhet ej föranlett någon erinran i yttrandena. Lantbruksstyrelsen,
styrelsen för Alnarpsinstitutet samt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
ha uttryckligen tillstyrkt förslaget i denna del. I sistnämnda båda
yttranden har emellertid uttalats önskemål om inrättande av en allmän linje
även för andra delar av landet än Norrland. Samma önskemål har uttalats
av styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola. Vidare ha Stockholms trädgårdsanläggareförenings
utbildningskommitté och Sveriges trådgårdsanläggareförbund
uttalat tvivel om behovet och ändamålsenligheten av att en huvudkurs
i trädgårdsanläggning organiserades enligt kommitténs förslag. Sistnämnda
båda organisationer ha anfört, att undervisningen vid en dylik
kurs syntes bliva alltför koncentrerad för att eleverna skulle kunna tillgodogöra
sig den. Ej heller hade eleverna möjlighet att efter avlagd examen
uppnå annat än lågt avlönade befattningar i det allmännas tjänst eller att i
den fria marknaden bliva på sin höjd förmän eller småföretagare.
Speciella önskemål i olika detaljfrågor rörande undervisningens närmare
anordnande och innehåll ha slutligen uttalats i åtskilliga yttranden.
Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas bär
allmänt vitsordats i yttrandena. I regel har även i yttrandena tillstyrkts,
att denna förstärkning, såsom kommittén föreslagit, skall ske i form av inrättande
av en trädgårdshögskola. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna
har dock med hänsyn till det låga antal elever som beräknats komma att
finnas vid en sådan högskola funnit tiden icke vara inne att inrätta en
dylik högskola. Liknande synpunkter ha anförts av statskontoret. Detta
ämbetsverk bär förordat att den högre trädgårdsundervisningen tills vidare
skulle organiseras som en särskild linje vid lantbrukshögskolan. Sistnämnda
uppfattning bär även uttalats av lantbruksakademien och Föreningen
Sveriges stadsträdgårdsmästare.
Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har med hänvisning
till det rådande ekonomiska läget ifrågasatt, om icke saken borde
ställas något på framtiden och det föreliggande behovet av förbättrad utbildning
tills vidare tillgodoses genom att det nuvarande trädgårdsinstitutet vid
Alnarp gåves ökade ekonomiska resurser. Utskottet har även framhållit, att
man borde undersöka, om icke den högre trädgårdsundervisningen lämpligen
kunde samordnas med annan högskoleutbildning på jordbruksområdet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har anfört att kommitténs förslag till
trädgårdshögskola icke kunde anses motsvara de krav, som numera rimligen
borde ställas på en sådan högskola. Den högre trädgårdsundervisningens
problem borde lösas efter andra linjer. En möjlighet vore därvid att söka
anknytning till Lunds universitet, en annan alt förlägga undervisningen i
de grundläggande ämnena till lantbrukshögskolan och i fackämnena till
Alnarp.
Vad angår förläggningsfrågan ha delade meningar framkommit i de yttranden,
där förslaget om inrättande av en särskild trädgårdshögskola i princip
tillstyrkts. En förläggning till Bergianska trädgården har förordats av
bland andra lantbruksstyrelsen, vetenskapsakademien, Föreningen Svenska
trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförenings utbildningskommitté,
Sveriges trädgårdsanläggningsförbund och Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund.
Härvid har bland annat framhållits att i! Stockholm
funnes goda möjligheter till organiserat samarbete med andra vetenskapliga
institutioner. Sådana möjligheter komme däremot, om trädgårdshögskolan
förlädes till Alnarp, att praktiskt taget helt saknas för trädgårdsarkitektlinjen.
För en förläggning till Stockholm har vidare åberopats bland annat
att det vore av värde att redan under studietiden få till stånd ett samarbete
mellan trädgårdsarkitekter och byggnadsarkitekter.
En förläggning till Alnarp har å andra sidan förordats av bland andra
styrelsen för Alnarpsinstitutet, Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
Centralorganisationen för examinerade trädgårdsmästare,
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund och
Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare. Av de skäl, som åberopats för
detta alternativ utöver de av kommittén anförda, kan nämnas att Sveriges
hortonomförbund framhållit, att det gynnsamma geografiska läget öppnade
möjligheter till grundliga studier framför allt ur botanisk men även ur odlingsteknisk
synpunkt. Sådana möjligheter funnes däremot ej i samma utsträckning
i Mellansverige.
I åtskilliga yttranden ha framförts vissa önskemål och påpekanden rörande
undervisningen. Även mot förslaget, i vad det gäller lärarpersonal och
de studerande, ha vissa erinringar framställts.
Departementschefen.
I fråga om den lägre trädgårdsunder visningen har departementschefen
anfört:
»Trädgårdsnäringen har under senare år ökat mycket kraftigt i betydelse
och omfattning. Belysande för dess betydelse ur ekonomisk synpunkt är
att, enligt en av kommittén återgiven beräkning, saluvärdet av trädgårdsnäringens
produktion år 1943 uppgick till närmare 375 miljoner kronor eller
ungefär 19 procent av värdet av den totala jordbruksproduktionen samma
år. Expansionen inom näringen åskådliggöres exempelvis av att från
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
25
år 1932 till år 1943, då den senaste trädgårdsinventeringen ägde rum, arealen
för odling under glas i det närmaste fördubblats och av att enbart växthusarealen
sistnämnda år var större än den sammanlagda växthus- och
bänkgårdsarealen år 1937. Ehuru exakta siffror rörande utvecklingen under
tiden därefter ej finnas tillgängliga, råder det intet tvivel om att en
mycket kraftig ökning ägt rum även efter år 1943.
Den nu angivna utvecklingen, vilken ännu ej torde vara på långt när avslutad,
har bland annat aktualiserat näringens utbildningsfrågor. En god
yrkesutbildning är här av utomordentligt stor betydelse både för arbetare
och för företagare och arbetsledare. Genom den kvantitativa expansion, som
näringen undergått, har behovet av dylik utbildad arbetskraft blivit allt
större. Samtidigt har produktionen vid de olika trädgårdsföretagen blivit
alltmer specialiserad, vilket medfört krav på en specialisering även av yrkesutbildningen.
De förslag, som framlagts av 1946 års trädgårdsundervisningskommittc,
syfta till att anpassa undervisningen ävensom forsknings- och försöksverksamheten
på trädgårdsnäringens område efter de krav, som numera måste
ställas på dem.
Vissa av förslagen förutsätta för sitt förverkligande omfattande och kostnadskrävande
byggnadsarbeten. Särskilt gäller detta de förslag, som beröra
trädgårdshögskolan samt statens trädgårdsförsök. Även i fråga om den
lägre trädgårdsundervisningen har kommittén emellertid räknat med förhållandevis
stora nybyggnader och ombyggnader.
Det synes av kända skäl icke möjligt att nu genomföra mer än en ringa
del av det byggnadsprogram, som kommittén framlagt. Under sådana förhållanden
kan det givetvis ifrågasättas om ej med behandlingen av kommitténs
förslag i dess helhet borde få anstå, till dess läget på byggnadsmarknaden
lättat något. Vid övervägandet av denna fråga har jag emellertid
kommit till den uppfattningen, att ett sådant uppskov icke är nödvändigt
eller ens lämpligt. Beträffande de delar av förslagen, som måhända ha
den största omedelbara praktiska betydelsen, nämligen lärlingsutbildningen
och den lägre trädgårdsundervisningen, synes det nämligen möjligt att åstadkomma
ej oväsentliga förbättringar utan alltför stora investeringar i byggnadsföretag
och även i övrigt utan alltför stora kostnader för det allmänna.
Med anordnandet av högskolemässig trädgårdsundervisning måste däremot
enligt min åsikt, med hänsyn till de betydande investeringar ett genomförande
av detta förslag skulle kräva, tills vidare anstå. Någon förflyttning av statens
trädgårdsförsöks huvudstation torde under sådana förhållanden ej heller
för närvarande böra övervägas. Denna huvudstation bör alltså tills vidare
kvarligga i Alnarp. Däremot bör på grundval av kommitténs förslag verksamheten
vid statens trädgårdsförsök kunna utvidgas något i avbidan på
en mera fullständig upprustning av denna institution.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de förslag, som
kommittén framlagt, torde jag få övergå till eu närmare behandling av
dessa.
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Vad först gäller lärlingsutbildningen är det uppenbarligen, med hänsyn
till den betydelse, som tillgången på utlärd arbetskraft har för trädgårdsnäringen,
av vikt, att denna fråga löses på ett tillfredsställande sätt. Jag
delar kommitténs uppfattning, att den praktiska lärlingsutbildningen i huvudsak
är en arbetsmarknadsfråga, vilken såvitt möjligt bör lösas av parterna
utan statens ingripande. De åtgärder, som dessa, på sätt framgår av
kommitténs betänkande, nu vidtagit för detta ändamål, synas därför böra
hälsas med tillfredsställelse.
Av den uppfattning, åt vilken jag nu givit uttryck, följer, att statsmakterna
enligt min mening i och för sig ej ha anledning att taga ställning till
frågan om lärlingstidens längd. Spörsmålet får emellertid betydelse i detta
sammanhang, därest genomgången lärlingsutbildning anses skola kvalificera
till inträde i trädgårdsskola. Jag vill med anledning därav framhålla,
att den tänkta lärlingstiden av fyr-a år enligt min åsikt är lämpligt avvägd,
då man önskar att lärlingstiden skall giva en grundlig och allsidig
praktisk yrkesutbildning.
Om det sålunda icke synes påkallat, att statsmakterna skola vidtaga några
direkta åtgärder i fråga om den praktiska lärlingsutbildningen, torde förhållandet
vara ett annat beträffande den teoretiska lärlingsutbildningen.
Värdet av den praktiska lärlingsutbildningen kan nämligen enligt min mening
ökas betydligt, om densamma på lämpligt sätt kombineras med teoretisk
utbildning. Att öppna möjlighet härtill synes vara en uppgift för det
allmänna. Jag finner det därför lämpligt, att statsmakterna skola medverka
till anordnande av undervisningskurser för trädgårdslärlingar.
Beträffande formerna för dylika kurser samt kursernas innehåll och finansiering
kan jag biträda vad kommittén föreslagit. Kurserna böra sålunda
ingå som ett permanent led i de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolornas
undervisning. I den mån behov därav visar sig föreligga,
böra dylika kurser vidare kunna anordnas vid statsunderstödda lärlingsoch
yrkesskolor ävensom vid andra lämpliga undervisningsanstalter. Man
torde emellertid få räkna med att det i en del fall ej kommer att bliva
möjligt för lärlingarna att genomgå lärlingskurser vid fast skola. Vederbörande
bör då kunna förvärva motsvarande kunskapsmått genom studier
per korrespondens, kompletterade med kortare muntliga instruktions- och
repetitionskurser. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att på sätt kommittén
föreslagit binda den teoretiska undervisningen till vissa perioder av
lärlingsutbildningen. Det väsentliga är att lärlingen bibringas ett önskvärt
mått av praktisk och teoretisk utbildning och såsom mera sekundärt framstår,
när under lärlingstiden de teoretiska kunskaperna inhämtas.
Enligt kommitténs förslag skulle överstyrelsen för yrkesutbildning utgöra
tillsynsmyndighet för den teoretiska lärlingsutbildningen i trädgårdsfacket.
I avbidan på statsmakternas ställningstagande till frågan om ledningen
av den statliga verksamheten för yrkesutbildning på jordbrukets
område finner jag det emellertid icke lämpligt, att tillsynen över trädgårdsutbildningen
nu skall överföras från lantbruksstyrelsen till annat or
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
27
gan. Lantbruksstyrelsen bör alltså, till dess beslut fattats i nämnda fråga,
utgöra tillsynsmyndighet för ifrågavarande teoretiska lärlingsutbildning.
Kommitténs förslag rörande undervisningen vid de teoretiska lärlingskurserna
synes lämpligt avvägt. Det bör emellertid ankomma på lantbruksstyrelsen
att närmare överväga denna fråga. På sätt överstyrelsen för yrkesutbildning
framhållit, bör lantbruksstyrelsen därvid samråda med nämnda
myndighet, särskilt såvitt gäller kurser, vilka skola anordnas vid statsunderstödda
yrkes- och lärlingsskolor.
Kommitténs förslag i fråga om statsbidrag för anordnande av teoretiska
lärlingskur ser samt till deltagare i dylika kurser anser jag böra godtagas
med allenast ett par jämkningar. Jag anser nämligen, att stipendium till
deltagare i repetitions- och instruktionskurs bör utgå enligt samma grunder,
som jag vid framläggande av förslag till ordnandet av den lägre lantbruksundervisningen
ämnar föreslå för deltagare i småbrukarkurs, nämligen
med dels ett grundstipendium av tre kronor för dag, dels efter behovsprövning
ett tilläggsstipendium av högst nio kronor för familjeförsörjare och
fyra kronor för annan deltagare. A andra sidan anser jag det icke lämpligt
att, såsom kommittén föreslagit, bidrag med den del av resekostnaden, som
överstiger 100 kronor för läsår, skall utgå till deltagare i trädgårdslärlingskurser
vid fasta skolor. Dylika kurser skola nämligen i viss utsträckning
förläggas till kommunala yrkesskolor, och lärlingar från en del andra yrkesområden,
som undervisas vid dessa skolor, åtnjuta icke resekostnadsbidrag.
Då dessutom trädgårdsnäringens huvudorganisationer i förut omförmälda
överenskommelse om lärlingsavtal ha enat sig om att arbetsgivaren
i skälig omfattning bör bidraga till kostnaderna för lärlingsundervisningen,
synes i de fall, där resekostnaden skulle bliva alltför betungande, möjlighet
föreligga att lösa denna fråga utan statens medverkan.
Undervisningen vid trädgårdsskolorna bör liksom hittills ha till uppgift
att utbilda företagare och arbetsledare för näringen.
I yttrandena ha delade meningar kommit till uttryck beträffande kommitténs
förslag, att denna utbildning skall omläggas så, att eleverna ej längre
skola deltaga i grov- och rutinarbeten för skolans räkning. Ställningstagandet
till denna fråga erbjuder även vissa svårigheter. Jag finner det å ena
sidan klart, att kommitténs förslag innebär betydande fördelar. Det måste
enligt min mening anses riktigt, att den grundläggande praktiska utbildningen
såvitt möjligt skall ske genom praktiskt förvärvsarbete och att utbildningen
vid trädgårdsskolorna skall avse att giva den huvudsakligen teoretiska
utbildning, kombinerad med demonstrationer och övningar in. in.,
vilken erfordras som påbyggnad av den praktiska yrkesfärdigheten. Såväl
ur elevernas som ur det allmännas synpunkt synes det även vara fördelaktigt,
om utbildningstiden vid trädgårdsskolorna kan förkortas. Härigenom
minskas kostnaderna och givas samtidigt ökade möjligheter att utnyttja
trädgårdsskolorna för kortare kurser av olika slag. Å andra sidan kan det
måhända föreligga cn viss risk för att lärlingarna i en del fall, särskilt i
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr li.
Norrland, komma att ha svårigheter att under lärlingstiden få en så allsidig
praktisk utbildning, som förutsattes i betänkandet. Detta förhållande
skulle tala för att det skulle vara av ett visst värde, om elevtiden vid trädgårdsskolorna
delvis finge användas till att låta eleverna deltaga i grov- och
rutinarbeten och denna tid på så sätt även i viss mån finge karaktären av en
kompletterande lärlingsutbildning. Sistnämnda farhågor böra dock enligt
min mening ej tillmätas avgörande betydelse, särskilt som lärlingsutbildningen
ju avses skola ske på olika arbetsplatser. Att, såsom lantbruksstyrelsen
ifrågasatt, bibehålla den hittillsvarande praktisk-teoretiska utbildningen
vid sidan av den av kommittén föreslagna utbildningsformen synes vidare
ej lämpligt bland annat med hänsyn till att den förra torde komma att
visa sig mindre tilldragande för eleverna och även lätt kan komma att uppfattas
såsom mindre kvalificerande. Jag ansluter mig därför till kommitténs
ståndpunkt, att utbildningen vid trädgårdsskolorna bör omläggas så, att
grov- och rutinarbetena skola utgå och utbildningen i fortsättningen komma
att utgöras av lektioner, demonstrationer, arbetsövningar och exkursioner.
Samtidigt bör utbildningen specialiseras. Vad arbetsövningarna angår, må
anmärkas, att dessa böra organiseras som ett led i undervisningen och icke
under hänsynstagande till behovet av arbetskraft i trädgårdens handelsrörelse.
Skolorna böra följaktligen icke längre kunna räkna med att få någon
egentlig inkomst av elevernas arbete. Detta motiverar vissa ändringar såväl
i grunderna för statsbidrag till trädgårdsskolor som i bestämmelserna om
stipendier till elever m. m. Till dessa frågor torde jag få återkomma senare.
Bortfalla grov- och rutinarbetena bör kurstiden, även om den teoretiska
utbildningen utvidgas, kunna förkortas ej oväsentligt. Kommittén har även
föreslagit en förkortning med drygt åtta månader. Enligt dess förslag skall
nämligen huvudkurs börja den 1 november och sluta i senare delen av februari
andra året efter det, då kursen började. Varje huvudkurs skulle då
omfatta 2 160 lektions-, demonstrations-, övnings- och exkursionstimmar, vilket
innebär en betydande ökning i förhållande till antalet timmar i nu gällande
undervisningsplaner.
Förslaget om kurstidens längd betyder bland annat, att dubbla kurser
skulle pågå vid trädgårdsskolorna under närmare fyra månader varje år.
För att förslaget skall kunna genomföras kräves, att skolornas utrymmen
såväl i fråga om undervisningssalar som i fråga om bostäder åt elever m. m.
dimensioneras efter behovet under de tider av året, då dubbla kurser pågå.
Kommittén har emellertid räknat med att under övriga tider av året de lärarkrafter
och de utrymmen, som ej äro upptagna av huvudkurser, skulle
komma att tagas i anspråk för teoretiska lärlingskurser samt för kortare specialkurser
av olika slag.
Såsom redan nämnts, delar jag kommitténs uppfattning, att det med den
omläggning av själva utbildningen, som nu förordats, bör bliva möjligt att
avsevärt förkorta den nuvarande kurstiden. I ett yttrande har gjorts gällande
att kurstiden borde kunna nedskäras ända till ett år. Därvid har även
pekats på de fördelar en dylik förkortning skulle innebära bland annat ge
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
29
nom att lokalbehovet skulle minskas, eftersom olika kurser då ej skulle
pågå samtidigt. För min del finner jag emellertid kommitténs förslag till
undervisningsplan i huvudsak väl avvägt. Att bedriva utbildningen enligt
denna plan så intensivt, att hela detta program skulle kunna medhinnas på
ett år, synes ej möjligt. Ej heller kan jag förorda, att undervisningsprogrammet
skall beskäras i någon nämnvärd grad. Därigenom skulle enligt min
mening värdet av den föreslagna omläggningen allvarligt äventyras. Det förtjänar
även påpekas, att det, om kurstiden skulle bestämmas till allenast
ett år och skollokalerna, inbegripet elevbostäder, skulle anpassas därefter,
icke skulle bliva möjligt att jämte dessa huvudkurser anordna sådana teoretiska
lärlingskurser och kortare specialkurser, som kommittén föreslagit
och som enligt min mening komma att fylla ett verkligt behov.
Jag kan alltså godtaga kommitténs förslag i fråga om kurstidens längd
och undervisningens bedrivande. Förslaget bör emellertid i dessa delar allenast
betraktas som en norm, från vilken avvikelser böra kunna ske, i den
mån så finnes påkallat. Detsamma gäller förslaget om den tid, då huvudkurs
skall börja.
I princip kan jag även godtaga vad kommittén anfört angående elevantalet
vid huvudkurs. Jag vill emellertid understryka, att undantag från det stadgade
minimiantalet i vissa fall torde komma att visa sig nödvändiga. Särskilt
gäller detta trädgårdsskolan i Söråker, där det, såsom i det följande
skall beröras, redan av utrymmesskäl tills vidare icke torde bliva möjligt
att årligen antaga detta minimiantal elever.
Mot kommitténs förslag angående uppdelningen av huvudkurserna på
olika linjer har jag intet att erinra. Att, såsom i ett par yttranden ifrågasatts,
inrätta en allmän linje även för andra delar av landet än Norrland, synes
icke erforderligt.
Vad angår frågan om de anstalter, vid vilka den statliga eller statsunderstödda
trädgårdsskoleundervisningen i fortsättningen skall bedrivas, finner
jag i likhet med såväl kommittén som remissinstanserna det lämpligt att
trädgårdsskolan vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom
Norrlands trädgårdsskola i Söråker skola bibehållas. Vid Alnarp böra
årligen anordnas två huvudkurser, därav en med inriktning på frukt- och
bärodling med plantskoleskötsel samt en enligt växthus- och bänkodlingslinjen.
Kursen vid Söråker torde böra utgöras av en allmän linje, anpassad
efter norrländska förhållanden.
Delade meningar ha i yttrandena kommit till uttryck rörande spörsmålen
om förläggningen av den skola, som nu bedrives av lantbruksakademien
vid Experimentalfältet, och om bibehållande av Adelsnäs trädgårdsskola såsom
statsunderstödd skola. Vad den förra frågan angår, synes det med
hänsyn till den omfattning, som trädgårdsodlingen bär i Mälardalen, uppenbart,
att en trädgårdsskola bör upprätthållas inom detta område. Denna skola
bör vara så organiserad, att två huvudkurser enligt olika linjer kunna bedrivas
samtidigt. Den ena kursen bör på grund av den omfattning kulturer
-
30
Joi''dbruksutskottets utlåtande nr 44.
na under glas ha i detta område vara inriktad på växthus- och bänkodling.
Den andra bör vara inriktad på trädgårdsanläggning. Att finna en lämplig
förläggningsplats för denna trädgårdsskola erbjuder emellertid betydande
svårigheter. Skolan bör om möjligt ligga förhållandevis centralt. Samtidigt
böra byggnadskostnaderna ej bliva alltför stora eller alltför värdefull mark
tagas i anspråk. Att förlägga skolan eller del av denna till Bergianska trädgården
anser jag i likhet med kommittén icke böra ifrågakomma med hänsyn
särskilt till de stora kapitalinvesteringar, som en dylik förflyttning
skulle kräva. Mot kommitténs förslag, att man i stället skulle räkna med
att ha skolan kvar på sin nuvarande plats under en förhållandevis lång tid,
talar åter enligt min uppfattning den i flera remissyttranden kraftigt understrukna
synpunkten, att det med hänsyn till de anspråk på mark för
byggnadsändamål, som torde komma att uppställas i framtiden, icke kan
vara lämpligt att för någon längre tid binda användningen av ifrågavarande
område för trädgårdsskoleändamål. Jag anser därför den på längre sikt
lämpligaste lösningen vara, att den trädgårdsskola, som erfordras bland annat
för Mälardalens behov, lägges på annat ställe än Experimentalfältet.
Av de alternativ, som kommittén i detta sammanhang diskuterat, synes särskilt
tanken på att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö förtjäna närmare
övervägas. Enligt vad jag inhämtat av chefen för inrikesdepartementet torde
man kunna räkna med att tvångsarbetsanstalten å Svartsjö skall nedläggas
inom en relativt nära framtid och att byggnaderna där sålunda skola
bliva disponibla. Då den till anstalten hörande jorden, enligt vad kommittén
framhållit, är synnerligen lämplig för trädgårdsändamål och byggnaderna
även med fördel kunna användas för en trädgårdsskolas räkning,
skulle i så fält möjlighet finnas att för relativt låga kostnader anordna en
trädgårdsskola på en ur flera synpunkter lämplig plats. Det kan emellertid
nu icke med säkerhet förutses, när en sådan förflyttning kan bliva möjlig.
Det synes därför önskvärt att lantbruksakademiens trädgårdsskola på Experimentalfältet
tills vidare skall bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola
på sin nuvarande plats. Enligt vad jag under hand inhämtat är lantbruksakademien
även villig att fortfarande driva denna skola på de villkor
i fråga om statsbidrag till driften m. in., som jag skall angiva i det följande.
Därest huvudkurser anordnas i den utsträckning, som jag i det föregående
förordat, torde det aktuella behovet av skolanläggningar få anses fyllt.
Jag finner det under sådana förhållanden icke erforderligt, att statsunderstöd
i fortsättningen skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola. Statsbidrag bör
dock lämnas enligt nu gällande grunder för de huvudkurser, som nu pågå
där.
Av samma skäl torde ej heller för närvarande böra övervägas att inrätta
en statsunderstödd trädgårdsskola i västra Sverige. Skulle det visa sig behövligt
att öka utbildningsmöjligheterna, torde emellertid, med hänsyn till
den betydelse som trädgårdsodlingen har i västra Sverige, detta i första
hand böra ske så, att en ny trädgårdsskola inrättas på lämplig plats i Västsverige.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
31
I likhet med kommittén anser jag, att någon ändring i de statsunderstödda
trädgårdsskolornas ställning ej nu bör övervägas. Beträffande Norrlands
trädgårdsskola vill jag erinra om att det beslut, som vid 1948 års riksdag
fattades angående denna skola, innebar, att skolan skulle drivas som statsunderstödd
trädgårdsskola med landstinget i Västernorrlands län som huvudman.
Vad vidare gäller lantbruksakademiens trädgårdsskola, har jag
nyss framhållit, att anordningen med en av akademien driven statsunderstödd
trädgårdsskola på Experimentalfältet bör anses som ett provisorium
i avbidan på att en lämpligare plats för en trädgårdsskola i Stockholmstrakten
blir disponibel. Med hänsyn härtill och då den nuvarande anordningen
med akademien såsom huvudman för skolan ej medfört några olägenheter
för det allmänna, synes anledning ej heller här finnas att nu ifrågasätta
någon ändring i huvudmannaskapet.
I motsats till kommittén finner jag det ej påkallat, att särskilda bestämmelser
skola meddelas i fråga om sammansättningen av styrelsen för statsunderstödd
trädgårdsskola. Beträffande Norrlands trädgårdsskola har frågan
om styrelsens sammansättning reglerats i det av Kungl. Maj :t godkända
avtal, genom vilket landstinget åtagit sig huvudmannaskapet för skolan.
Detta avtal innebär att Kungl. Maj :t genom lantbruksstyrelsen äger utse en
ledamot, tillika ordförande, i skolans styrelse jämte en suppleant för denne.
Någon ändring härvidlag torde ej nu böra övervägas. Ej heller synes anledning
föreligga att utfärda föreskrifter i fråga om styrelsen för lantbruksakademiens
trädgårdsskola.
Såsom tillsynsmyndighet för lägre trädgårdsundervisning torde, i avbidan
på det slutliga ställningstagandet till frågan om den centrala organisationen
av lantbruksundervisningen, lantbruksstyrelsen såsom hittills böra
fungera.
I fråga om lärarpersonalen delar jag kommitténs uppfattning, att föreståndare
för trädgårdsskola liksom hittills bör ha till åliggande att jämte
undervisningen förestå skolträdgården och dennas handelsrörelse. Om det i
något fall skulle befinnas lämpligt att ordna den ekonomiska förvaltningen
på annat sätt bör dock skolans huvudman ha möjlighet därtill. Ämneslärare
och extra ordinarie ämneslärare böra i regel ha att svara för fackavdelning
inom trädgården. Den lärare, vars huvudämne är trädgårdsekonomi,
bör i stället för fackavdelning förestå trädgårdsekonomisk byrå.
Lärare, som icke förestår fackavdelning, bör åläggas mer omfattande undervisning.
Kommitténs förslag i fråga om omfattningen av föreståndares, ämneslärares
och extra ordinarie ämneslärares undervisningsskyldighet synes
likaså lämpligt avvägt. Jag anser sålunda undervisningsskyldigheten böra
bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare med fackavdelning
till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning till minst 30
timmar i veckan. Med anledning av vad som i vissa yttranden anförts om att
en dylik undervisningsskyldighet skulle bliva alltför betungande, vill jag
erinra om att det angivna timantalet avser icke blott lektioner på lärorummet
utan även demonstrationer, övningar och exkursioner.
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
I avbidan på den reglering av avlönings- och anställningsförhållandena
för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna, varom utredning för
närvarande pågår inom finansdepartementet, torde kommitténs förslag till
reglering av semesterförhållandena för föreståndare och lärare vid de statsunderstödda
skolorna icke nu böra upptagas till avgörande.
För behörighet till befattning som föreståndare eller ämneslärare vid
trädgårdsskola skulle enligt kommitténs förslag fordras, att vederbörande
genomgått trädgårdshögskola. Jag har redan förklarat, att enligt min mening,
i avvaktan bland annat på att situationen på byggnadsmarknaden skall
lätta, frågan om inrättande av en trädgårdshögskola tills vidare bör uppskjutas.
Det synes emellertid önskvärt att garantier skapas för att trädgårdsskolorna
skola erhålla kompetenta befattningshavare. I enlighet härmed
anser jag, att tills vidare såsom villkor för att sökande skall kunna antagas
som föreståndare eller ämneslärare vid trädgårdsundervisningsanstalt
bör uppställas, att sökanden utexaminerats från den högre trädgårdskursen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Efter lantbruksstyrelsens
prövning bör dock kunna godtagas även examen från högre trädgårdsundervisningsanstalt
i utlandet eller på annat sätt styrkt saklig kompetens.
I övrigt böra för här ifrågavarande befattningshavare uppställas
samma kompetenskrav som de, vilka gälla för föreståndare och ämneslärare
vid lantbruksundervisningsanstalt.
Någon ändring i lönegradsplaceringen för föreståndaren för trädgårdsavdelningen,
föreståndaren för driftsekonomiska byrån samt ämneslärarna
inom trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
bör nu ej övervägas med hänsyn till att, som nedan näinnes, denna
lärarpersonal tills vidare bör ha att som tjänsteåliggande bestrida viss undervisning
även vid högre trädgårdskursen.
Vad angår antalet ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid trädgårdsskolorna
kan jag godtaga kommitténs förslag med den ändringen, att
vid Norrlands trädgårdsskola statsbidrag åtminstone tills vidare torde böra
utgå även för avlönande av en extra ordinarie ämneslärare.
En viktig nyhet utgör förslaget om statsbidrag till avlönande av särskilda
instruktörer. Rörande detta förslag vill jag för min del framhålla, att det,
särskilt vid demonstrationer och övningar, uppenbarligen är till gagn för
undervisningen, om lärarna kunna biträdas av väl utbildade och erfarna
instruktörer. Omlägges undervisningen så, att eleverna ej längre skola sysselsättas
med grov- och rutinarbeten, synes det likaså i och för sig riktigt,
att skolorna ej skola belastas med kostnader för den handledning vid undervisningen,
som kan komma att lämnas av förmän och annan för trädgårdsdriften
avsedd personal. Innan undervisningen enligt de nya linjerna kommit
igång, erbjuder det emellertid mycket stora svårigheter att uppskatta
omfattningen av den handledning, som kan erfordras härvidlag. Därest med
förslaget skulle avses nyanställande av instruktörspersonal, måste även
detta i nuvarande läge ingiva betänkligheter. Jag kan därför icke för närvarande
biträda detta förslag. Med hänsyn till att instruktörerna avsetts
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
33
skola fullgöra även viss undervisningsskyldighet böra emellertid möjligheterna
att erhålla statsbidrag till avlönande av speciallärare ökas.
I likhet med kommittén anser jag det icke behövligt att bibehålla systemet
med extra elever vid trädgårdsskola. Ifråga om förutsättningarna för
antagande till ordinarie elev vid trädgårdsskolas huvudkurs kan jag likaså
i huvudsak godtaga kommitténs förslag. Dock bör enligt min mening minimiåldern
ulan olägenhet kunna sänkas till 20 år. Vidare ansluter jag mig
till den uppfattning, som Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
uttalat i fråga om kravet på teoretisk förutbildning.
Kommittén har ifrågasatt viss ändring av bestämmelserna om statsbidrag
till byggnader vid trädgårdsskola, innebärande att statsbidrag skulle
kunna utgå för uppförande av växthus och vissa andra ekonomilokaler.
Därest den av mig förut förordade omorganisationen av den statsunderstödda
trädgårdsskoleverksamheten genomföres, kommer emellertid åtminstone
tills vidare den enda skola, där frågan om statsbidrag till byggnader
kan bliva aktuell, att vara lantbruksakademiens trädgårdsskola. Då frågan
om den framtida förläggningen av denna skola lämnats öppen, torde emellertid
lämpligheten av att lämna statsbidrag till uppförande av växthus och
andra ekonomilokaler å skolans nuvarande förläggningsplats böra prövas
från fall till fall. Jag anser därför någon ändring på denna punkt för närvarande
icke påkallad.
Kommitténs förslag rörande grunderna för statsbidrag till driftkostnader
anser jag böra godtagas.
Vad angår kommitténs förslag om trädgårdsbokföringens ordnande, vill
jag framhålla, att en rationellt upplagd bokföring är av stor betydelse för
trädgårdsnäringen särskilt med hänsyn till att först därigenom öppnas
möjlighet till effektiva driftsanalyser. Den driftsekonomiska byrå, som
under ett antal år varit i verksamhet inom Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut, har också från trädgårdsodlarnas sida mötts med
sådant intresse, att byrån med nuvarande organisation icke kan mottaga
alla bokföringsuppdrag, som erbjudas den. En utvidgning av verksamheten
är därför av behovet påkallad. Möjlighet härtill synes enklast kunna skapas
på så sätt, att byrån medgives rätt att använda inflytande arvoden för att
bestrida avlöningskostnader åt annan personal än föreståndaren ävensom
för att gälda byråns omkostnader. Från kostnaderna för erforderliga lokaler
(inbegripet värme och lyse) torde dock böra bortses i detta sammanhang.
Lämnas ett dylikt medgivande böra givetvis i institutets stat medel ej vidare
beräknas för avlönande av annan personal än föreståndaren, eller för täckande
av omkostnader för annat än värme och lyse. Institulsstyrelsen torde
böra beakta detta spörsmål vid uppgörande av statförslagen för budgetåret
1950/51, så att en sådan anordning kan genomföras från och med
nämnda budgetår. I detta sammanhang må anmärkas, att byrån i fortsättningen
torde böra benämnas trädgårdsekonomisk byrå.
I likhet med kommittén anser jag det vidare önskvärt, att en trädgårds
3
Iiihang till riksdagens protokoll IDM). 10 samt. Nr 44.
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr H.
ekonomisk byrå skall upprättas även vid lantbruksakademiens trädgårdsskola.
Den kontakt med trädgårdsnäringens ekonomiska problem, som därigenom
erhålles, torde nämligen avsevärt öka möjligheterna att lämna en
god utbildning i trädgårdsekonomi. Läraren i trädgårdsekonomi bör, såsom
förut nämnts, utan särskild ersättning förestå denna byrå och leda arbetet
å densamma. Till anskaffande av erforderliga kontorsinventarier å byrån
torde, såsom kommittén föreslagit, statsbidrag böra utgå. Jag finner det
dock tillräckligt, om detta bidrag bestämmes till 50 procent av anskaffningskostnaden.
I övrigt bör statsbidrag ej utgå för byråns drift. Att lantbruksstyrelsen
skulle fastställa avgifterna för utförda uppdrag finner jag icke
erforderligt.
Vad till slut angår de av kommittén berörda frågorna om fruktodlarskolor
finner jag i likhet med kommittén det icke påkallat, att man, innan
den enda hittills beslutade statsunderstödda fruktodlarskolan kommit till
stånd, tager ställning till frågan om inrättande av ytterligare någon dylik
skola. Jag är sålunda icke för närvarande beredd att förorda, att medel
skola anvisas för upprättande av ännu en fruktodlarskola. Vad kommittén
föreslagit i fråga om organisationen av den planerade fruktodlarskolan i
Urshult samt om undervisning och inträdesfordringar vid denna, föranleder
ingen erinran från min sida. Likaså kan jag godtaga vad kommittén
uttalat om stipendier till eleverna samt om statsbidrag till avlönande
av föreståndare och lärare ävensom till täckande av skolans driftkostnader
med den ändringen, att statsbidrag ej bör utgå till avlönande av särskild
instruktör. Beträffande skälen härför torde jag få hänvisa till vad
jag tidigare anfört vid behandlingen av kommitténs förslag om statsbidrag
till avlönande av instruktörer vid statsunderstödda trädgårdsskolor.
Då fruktodlarskolan vid Urshult icke kan beräknas komma att börja sin
verksamhet under budgetåret 1949/50 torde någon medelsanvisning för
skolan icke erfordras för sagda budgetår.
Kommittén har för genomförande av sitt förslag till omorganisation av
den lägre trädgårdsundervisningen som förut anförts framlagt ett omfattande
byggnadsprogram. I nuvarande läge torde det icke vara möjligt att
förverkliga detta. Beträffande de byggnadsarbeten, som föreslagits för lantbruksakademiens
trädgårdsskola, tillkommer dessutom den omständigheten,
att det med hänsyn till ovissheten om den tid, under vilken skolan kan
komma att kvarligga vid Experimentalfältet, icke synes lämpligt att i byggnadsarbeten
för skolans räkning investera belopp av den storleksordning,
som kommittén förutsatt. Jag har därför övervägt möjligheterna att tillgodose
de mest trängande behoven genom utförande allenast av mindre omfattande
byggnadsarbeten. Detta synes kunna ske i viss mån efter de linjer,
som angåvos i en av dåvarande statssekreteraren B. Näsgård år 1945 verkställd
utredning angående omorganisation av den lägre trädgårdsundervisningen.
Enär statens jordbruksförsök i enlighet med riksdagens beslut år
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
35
1948 från och med ingången av budgetåret 1949/50 skola flytta från sina
nuvarande lokaler vid Experimentalfältet till Ultuna, bliva nämligen dessa
lokaler disponibla. De synas då med fördel kunna användas för att skapa
ökade utrymmen åt trädgårdsskolan. I den huvudbyggnad som nu disponeras
av statens jordbruksförsök (den s. k. zoologiska institutionen) kunna
efter smärre ändringar erhållas två lärosalar, ritsal, laboratorium, lärarrum
in. in. Den andra av statens jordbruksförsök disponerade byggnaden (den
s. k. botaniska institutionen) kan omändras till elevhem med plats för 22
elever. Av de staten tillhöriga villor vid Experimentalfältet, som bebos av befattningshavare
vid statens jordbruksförsök och som torde bliva disponibla
i samband med dessa befattningshavares flyttning till Uppsala, torde en
böra omändras till elevbostad med plats för omkring 20 elever och en till
lärarbostad jämte lokaler för trädgårdsekonomisk byrå. Slutligen bör den
akademien tillhöriga byggnad, vari för närvarande inrymmas lektionssalar,
matsal och kök, utvidgas så, att en matsal samt en samlings- och konferenssal
erhållas. Genom dessa ändringsarbeten skulle det oundgängliga
lokalbehovet för ett genomförande av den av mig förordade omorganisationen
bliva täckt.
Av ifrågavarande byggnadsarbeten torde de, som avse staten tillhöriga
byggnader, böra utföras på statsverkets bekostnad. Kostnaderna beräknas
uppgå till 145 000 kronor. Byggnaderna böra, i den mån så ej redan skett,
överföras till statens allmänna fastighetsfond och av byggnadsstyrelsen
upplåtas till akademien. Samtidigt bör akademien från anslag å riksstaten
beredas ersättning för hyresbeloppet. Kostnaden för underhåll av byggnaderna
bör bestridas av byggnadsstyrelsen över fastighetsfondens stat.
Med den sålunda tillskapade ordningen erhåller lantbruksakademiens
trädgårdsskola bostäder åt föreståndare jämte tre ämneslärare. Emellertid
har skolan författningsenligt skyldighet att sörja för bostäder åt samtliga
lärare. Detta kan för den fjärde ämnesläraren icke ske på annat sätt än
att denne får beredas bostad utom skolan, eftersom skolan icke kan få disponera
någon ytterligare staten tillhörig byggnad på platsen och uppförande
av en ny bostadsbyggnad icke bör komma i fråga. Det synes därför rimligt,
att skolan av statsmedel erhåller ersättning med tre fjärdedelar av den hyra,
som skolan har att utgiva för den fjärde lärarens bostad. För ändamålet
torde ett belopp av högst 2 000 kronor för år vara erforderligt.
För ombyggnaden av akademiens skolbyggnad bör statsbidrag utgå enligt
gällande grunder, d. v. s. med tre fjärdedelar av byggnadskostnaden.
Denna beräknas belöpa sig till 70 000 kronor, varav alltså med statsmedel
böra bestridas 52 500 kronor.
Lantbruksakademien har i sitt yttrande framhållit, att om skolan skulle
kvarbliva vid Experimentalfältet, borde en uppgörelse ske mellan staten och
akademien rörande de ersättningar, som borde utgå till akademien, därest
skolan skulle nedläggas. Bland annat har akademien härvid avsett, att akademien
borde beredas gottgörelse för de investeringar, som akademien gjort
för uppförande av nya växthus. Med hänsyn till ovissheten om den tid, var
-
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
under skolan kan komma att kvarligga vid Experimentalfältet, är det enligt
min mening icke lämpligt, att man redan nu skall taga ställning till frågan
om den ersättning, som kan böra utgå till akademien, därest den mark, som
nu är upplåten till trädgårdsskolan, skulle komma att tagas i anspråk för
annat ändamål eller skolan eljest skulle komma att upphöra såsom statsunderstödd
trädgårdsskola. Jag vill emellertid här framhålla, att det enligt
min mening är rimligt, att staten skall ersätta akademien för de utgifter,
som akademien kan ha haft för byggnader för skolverksamheten och för
vilka akademien med hänsyn till den tid, varunder de brukats, icke kan
anses ha erhållit täckning genom inkomster av trädgårdsrörelsen eller eljest.
Likaså förutsätter jag att, därest flyttning skulle bliva aktuell, beslut härom
skall fattas i så god tid, att akademien hinner vidtaga erforderliga åtgärder
för omläggning eller nedläggande av trädgårdsverksamheten. I samband
med att statens jordbruksförsök flyttas till Uppsala, bör den mark, som nu
disponeras för försöksverksamheten och som tidigare varit upplåten till
akademien, ånyo få disponeras av denna.
På grund av ovissheten om den tid, varunder lantbruksakademien kan få
disponera de till förfogande ställda byggnaderna, bör till akademien utgå
viss ersättning för anskaffande av inventarier för skolanläggningen jämte
den trädgårdsekonomiska byrån. Kostnaderna för dessa inventarier jämte
erforderliga kontorsinventarier för den trädgårdsekonomiska byrån ha beräknats
till i runt tal 60 000 kronor, varav med statsmedel böra bestridas
hälften eller 30 000 kronor.
De totala engångskostnaderna för statsverket i samband med upprustningen
av lantbruksakademiens trädgårdsskola belöpa sig alltså till 227 500
kronor, varav 145 000 kronor komma på iordningställande av staten tillhöriga
byggnader, 52 500 kronor i statsbidrag till ombyggnad av lantbruksakademiens
skolbyggnad m. m. och 30 000 kronor som bidrag till anskaffande
av vissa inventarier.
Vad härefter angår Norrlands trädgårdsskola, åsyftar det byggnadsprogram,
som kommittén framlagt, att skapa möjlighet att i denna skola mottaga
ett betydligt större antal elever än som för närvarande är möjligt. Enligt
vad som under hand uppgivits från skolans styrelse, kan det emellertid
antagas, att i vart fall under de närmaste åren antalet inträdessökande
icke kommer att bliva så stort, att någon dylik utvidgning är oundgängligen
erforderlig. Med hänsyn härtill torde det vara möjligt att utan större olägenheter
tills vidare avstå från den planerade utvidgningen. Som en allvarlig
brist i det nuvarande lokalbeståndet måste emellertid betecknas att
inga som helst samlings- eller dagrum för eleverna finnas. Ett samlingsrum
för eleverna kan dock provisoriskt anordnas genom inredande av en
del av vinden å den nuvarande elevbostaden. Kostnaden härför har beräknats
till högst 11 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas.
Därjämte bör det anslag å 60 000 kronor, vilket år 1948 beviljades för
vissa oundgängliga reparationsarbeten i samband med att Västernorrlands
läns landsting övertog skolan, men spärrats, frigivas. Detta belopp torde
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
37
med nuvarande prisläge böra uppräknas till 65 000 kronor, varför ytterligare
ett anslag å 5 000 kronor erfordras.
Vad slutligen angår Alnarps trädgårdsskola, torde, såsom kommittén
framhållit, erforderliga utrymmen för undervisningen kunna ordnas genom
allenast ändring i befintliga lokaler. Härjämte böra emellertid elevbostäderna
kompletteras, så att samtliga elever kunna hysas i internat. Jag vill erinra
om att redan 1947 års riksdag beviljade ett anslag på 295 000 kronor för
uppförande av en elevbostad för handelsträdgårdsmästarkursen jämte för
inredning 15 000 kronor. Dispositionen av beloppen spärrades emellertid genom
beslut av Kungl. Maj :t den 18 juli 1947. Kommittén har förutsatt, att
denna byggnad skulle uppföras och utökas med åtta dubbelrum för en
kostnad av 65 000 kronor. Detta förslag kan jag biträda liksom förslaget att
vidtaga viss ombyggnad av det s. k. slottet jämte inredningsarbeten och att
anskaffa erforderlig utrustning. Kostnaden härför skulle —- utöver de år
1947 beviljade beloppen — med hänsyn även till förändringarna i prisläget
belöpa sig till sammanlagt 149 000 kronor.
Övriga av kommittén i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbeten,
avseende Alnarps trädgårdsskola, kan jag däremot icke nu förorda.»
Beträffande den högre t råd går dsun der visningen bär departementschefen
anfört:
»Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas har
kraftigt understrukits av kommittén och har även allmänt vitsordats i yttrandena.
Jag delar denna uppfattning. Likaså kan jag ansluta mig till kommitténs
förslag, att den önskade förbättringen böra åvägabringas på så sätt
att undervisningen gives högskolemässig karaktär. I överensstämmelse med
den uppfattning, som framkommit flertalet yttranden, anser jag likaså, att
denna undervisning bör förläggas till Alnarp.
Även om jag sålunda i princip kan ansluta mig till kommitténs förslag
om utbyggande av den högre trädgårdsundervisningen vid Alnarp måste
jag likväl, såsom jag redan inledningsvis framhållit, konstatera att förutsättningarna
för ett genomförande av detta förslag nu icke äro för handen.
Kommittén har räknat med att för ändamålet skulle få användas de lokaler,
som nu disponeras av statens trädgårdsförsök. Den utflyttning av statens
trädgårdsförsök till annan ort, som härvid förutsatts, kan emellertid
icke nu komma till stånd. Statens trädgårdsförsöks lokaler i Alnarp kunna
sålunda ej nu beräknas bliva disponibla. Det torde ej heller kunna komma
i fråga, att man nu skulle uppföra särskilda byggnader i Alnarp för den
högre trädgårdsundervisningen. Förverkligandet av planen torde därför
böra få anstå tills vidare.
Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda intagit till förevarande spörsmål
finner jag det ej erforderligt att nu ingå på de frågor angående personalbehov,
undervisningens anordnande, inträdesfordringar in. m. soin behandlats
i betänkandet.»
38 Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Departementschefen har vidare rörande statens trädgårdsförsök
anfört:
»Verksamheten inom statens trädgårdsförsök åsyftar att genom vetenskapliga
undersökningar och systematiska försök utreda för trädgårdsodlingen
viktiga frågor. Denna verksamhet har under de gångna åren fått
allt större betydelse för den kommersiellt drivna trädgårdsodlingen men
även — särskilt i Norrland—- för husbehovsodlingen av trädgårdsprodukter.
Det är under sådana förhållanden enligt min mening av vikt, att tillräckliga
resurser skapas för denna verksamhet. Här liksom på andra områden
måste emellertid i nuvarande läge stark återhållsamhet iakttagas.
Det omfattande program, som kommittén framlagt, kan därför för närvarande
endast delvis förverkligas. Såsom redan förut nämnts, synes det icke nu
möjligt att utflytta statens trädgårdsförsöks huvudstation från Alnarp på
grund av de omfattande byggnadsarbeten, som detta skulle kräva. Även
kommitténs förslag beträffande de underlydande försöksstationerna förutsätta
delvis byggnadsarbeten, vilka icke i nuvarande läge kunna komma
till stånd. De förslag, som jag i det följande kommer att framlägga, innebära
därför i huvudsak endast dels ett ställningstagande till vissa av kommittén
berörda frågor angående trädgårdsförsökens uppgifter och organisation,
dels åtgärder i syfte att avhjälpa de mest trängande behoven
i fråga om personal och utrustning in. in.
Vad angår trädgårdsförsökens organisation har kommittén bland annat
behandlat frågan om förhållandet mellan dessa försök och trädgårdsundervisningen.
Härvid har kommittén avvisat tanken på en samordning av
trädgårdsförsöken med såväl den högre som den lägre undervisningen.
Vad angår förhållandet till den lägre trädgårdsundervisningen, kan jag
ansluta mig till kommitténs uppfattning. Jag anser alltså att man icke principiellt
bör sträva efter att organisera trädgårdsförsöken i anslutning till
trädgårds- och fruktodlarskolor men att denna ståndpunkt dock ej bör
hindra att, där så befinnes lämpligt, lokala försök och i vissa fall fasta
försöksfält anordnas i anslutning till dylika skolor. I fråga om förhållandet
till den högre trädgårdsundervisningen finner jag det åter tveksamt huruvida
man, såsom kommittén förordat, bör avskära det organisatoriska sambandet
mellan trädgårdsförsöken och den högre trädgårdsundervisningen.
Jag vill erinra om att en dylik åtgärd icke skulle stå i överensstämmelse
med den linje, som följdes då ett organisatoriskt samband anordnades mellan
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Avgörandet i denna
fråga måste emellertid i viss mån bliva beroende av vilka förläggningsplatser
som kunna komma att bestämmas för den högre trädgårdsundervisningen
och för trädgårdsförsökens huvudstation. Då någon ändring i organisatoriskt
avseende under alla förhållanden ej torde böra ske för närvarande,
finner jag det emellertid ej erforderligt, att man nu tager ställning till denna
fråga.
I fråga om trädgårdsförsöksverksamhetens uppgift och inriktning har, såsom
framgår av betänkandet, det förhållandet, att jordbrukarna på senare
Jordbruksutskottets utlåtande nr i-i.
39
år i stor utsträckning ägnat sig åt fältmässig odling av vissa köksväxter,
aktualiserat frågan, huruvida försök rörande köksväxtodling i jordbruksdrift
böra omhänderhavas av statens trädgårdsförsök eller statens jordbruksförsök.
Kommittén har härom uttalat, att försök, som huvudsakligen
avsåge de problem, som uppkomma då köksväxter ingå i jordbruksdrift,
borde bedrivas av jordbruksförsöksanstalten, vars personal och andra resurser
borde tillmätas med hänsyn därtill. Samtidigt har emellertid kommittén
uttalat, att det i och för sig icke förelåge något hinder, att köksväxtförsök
av nämnda slag skulle bedrivas även vid statens trädgårdsförsök. En
förutsättning därför vore dock, att detta uttryckligen fastsloges såsom en
uppgift för trädgårdsförsöksverksamheten och att erforderliga resurser för
dylika försök ställdes till förfogande, så att icke trädgårdsförsökens egentliga
uppgift att främja trädgårdsodlingen skötes åt sidan.
Den ståndpunkt, som kommittén intagit, synes emellertid, såsom även
framhållits i några yttranden, leda till att köksväxtförsöken skulle komma
att delas mellan statens trädgårdsförsök och statens jordbruksförsök. En
sådan delning är enligt min mening olämplig, bland annat därför att den
skulle skapa svåra gränsdragningsproblem. Goda skäl kunna uppenbarligen
anföras såväl för att verksamheten skall anknytas till statens jordbruksförsök
som för att den skall ligga hos statens trädgårdsförsök. För den förra
ståndpunkten talar bland annat det förhållandet, att vid odling i fältmässig
skala uppkomma åtskilliga problem av samma beskaffenhet som de, vilka
möta vid jordbruksdrift i egentlig mening. För den senare ståndpunkten
kan åter bland annat anföras, att en rad spörsmål angående odling av köksväxter
äro desamma, vare sig odlingen bedrives i trädgårdsmässig eller i fältmässig
skala. Att märka är emellertid i detta sammanhang, att försöksverksamheten
med köksväxter enligt överenskommelse mellan de båda institutionerna
under senare år så gott som uteslutande bedrivits av statens trädgårdsförsök.
Inom de sistnämnda finnas även nu personella och materiella
resurser avdelade för skilda slags köksväxtförsök och betydande erfarenheter
ha även där samlats rörande handhavandet av dessa försök. Jag har med
hänsyn bland annat härtill stannat för att förorda, att all försöksverksamhet
med köksväxter i princip bör ankomma på statens trädgårdsförsök. Jag förutsätter
emellertid härvid, att vid uppgörandet av försöksplanerna erforderlig
hänsyn skall tagas även till de mindre och medelstora trädgårdarnas
problem. Försök med köksväxter, vilka ingå i jordbruksdrift, böra så vitt
möjligt utläggas vid statens försöksgårdar eller på annat sätt i anslutning
till jordbruksförsök. Därigenom kan det samarbete mellan trädgårdsförsök
och jordbruksförsök upprättas, vars betydelse kommittén understrukit.
En uppgift i detta sammanhang torde de fasta försöksfälten kunna spela.
Kommittén bär förordat, att dylika skola läggas ut bl. a. på statens försöksgårdar
och i övrigt på platser, där mera permanent intresse för saken kan
förväntas. Även med vissa i fältmässig skala odlade köksväxter torde lokala
försök kunna ulläggas. Av bl. a. dessa skäl förordar jag, att för budgetåret
1949/50 skola för fasta försöksfält och för lokala försök anvisas 20 000
respektive 10 000 kronor.
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
En annan fråga, där meningarna varit delade, är huruvida växtförädlingsarbete
bör bedrivas vid statens trädgårdsförsök. Sådan verksamhet
kan väl ej anses tillhöra de centrala uppgifterna för denna institution. Därest
förädling av visst växtslag rationellt bedrives på annat håll, synes även
anledning saknas att syssla därmed inom statens trädgårdsförsök. Skulle sådan
verksamhet ej förekomma på annat håll, bör däremot hinder icke
möta för statens trädgårdsförsök att upptaga densamma, förutsatt att förädlingsarbetet
icke får sådan omfattning, att det undanskymmer vad som
utgör organisationens egentliga uppgift. Såsom framhållits i ett yttrande,
bör det ej heller föreligga hinder för ledningen av statens trädgårdsförsök att
upptaga vissa mera vetenskapligt inriktade förädlingsarbeten samt utreda
i samband därmed stående spörsmål.
I fråga om försöksverksamhetens inriktning kan jag i huvudsak biträda
kommitténs uttalanden. Försöksverksamheten bör alltså avse kulturer inom
trädgårdsodlingens samtliga grenar. Därvid bör verksamheten sträckas ut
till vissa områden, som tidigare alls icke eller blott otillräckligt varit företrädda
i försöksarbetet. Sålunda böra försök med köksväxter, odlade under
glas, upptagas i vida större omfattning än som, till följd av bristande
resurser, hittills varit möjligt. Även försök med prydnadsväxter böra ingå
i verksamheten. Dock vill jag anmärka, att dessa sistnämnda försök icke
böra skjutas i förgrunden utan att tyngdpunkten av försöksverksamheten
bör läggas på odlingar av direkt betydelse för folkförsörjningen. Sort- och
stamförsök böra alltjämt förekomma men givas mindre omfattning än hittills,
så att ökat utrymme kan beredas de så kallade kulturförsöken.
I fråga om organisationen av försöksverksamheten biträder jag kommitténs
ståndpunkt, att den nuvarande organisationsformen med en huvudstation
och underlydande försöksorgan bör bibehållas. Huvudstationen bör
organiseras på tre fackavdelningar, nämligen en för köksväxter, en för
frukt, bär och plantskolealster samt en för prydnadsväxter. Härjämte bör
finnas en administrativ avdelning. De underlydande försöksorganen böra
utgöras av större eller mindre försöksstationer, fasta försöksfält och lokala
försök.
Beträffande huvudstationens förläggning har jag framhållit, att en förflyttning
från Alnarp icke nu kan genomföras. Jag finner det under sådana
förhållanden icke nödvändigt, att man nu skall taga ställning till frågan
om ny förläggningsplats för huvudstationen.
I fråga om de underlydande försöksstationerna har kommittén till en
början föreslagit, att den nuvarande försöksstationen vid Nyckelby skulle
bibehållas men omorganiseras för försök huvudsakligen med kulturer under
glas. För detta ändamål skulle emellertid erfordras betydande investeringar
i växthus, bostäder och andra fasta anläggningar. Dylika investeringar kan
jag icke förorda. Då marken vid Nyckelby visat sig olämplig för försök av
de slag, som hittills bedrivits där, anser jag i stället att man, när möjlighet
därtill föreligger, bör överväga att flytta försöksstationen till lämpligare
plats. Skulle den nuvarande fångvårds- och alkoholistanstalten å Svartsjö
Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.
41
kungsgård komma att avvecklas och kungsgården därigenom bliva disponibel
för andra ändamål, synes det böra övervägas, om ej försöksstationen
skulle kunna flyttas dit. Jag har tidigare angivit att det i sådant fall jämväl
bör övervägas att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö.
De skäl, som kommittén anfört för att försöksstationen vid Söråker successivt
bör avvecklas, synas bärande. Denna avveckling bör emellertid icke
påbörjas, förrän annan lämplig försöksstation kan träda i dess ställe. Jag
är icke för närvarande beredd att taga ställning till det av kommittén framförda
förslaget om anläggande av en sådan försökstation i Lillhällom i Selångers
socken av Västernorrlands län. Statens trädgårdsförsök torde emellertid
böra undersöka även andra möjligheter att lösa förläggningsfrågan
för den erforderliga nya stationen.
Övriga nu befintliga försöksstationer vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och
öjebyn torde böra bibehållas och även erhålla något förstärkta resurser. Jag
återkommer härtill i det följande. Kommitténs förslag om inrättande av nya
försöksstationer i anslutning till planerade försöksgårdar ävensom till en av
norrlandskommittén föreslagen forsknings- och försöksinstitution för övre
Norrland torde slutligen böra prövas först i samband med att beslut fattas
om inrättande av och igångsättande av verksamheten vid sagda försöksgårdar
och institution, om en sådan kommer till stånd. Frågan om utläggande
av trädgårdsförsök på Bogesund torde böra ytterligare övervägas.
Fasta försöksfält och lokala försök, vilka ha betydelse för mer begränsade
uppgifter, böra inom ramen för tillgängliga medel utläggas så, att skilda delar
av landet och skilda odlingsområden bliva tillgodosedda. Därvid böra om
möjligt dylika försök utläggas i anslutning till skolor, där undervisning i
trädgårdsskötsel meddelas.
Sedan frågan om ledningen av jordbruksförsöksverksamheten i dess helhet
lösts genom de beslut, som på grundval av propositionen nr 161 fattats
vid 1948 års riksdag, synes någon anledning ej finnas att nu upptaga de
förslag angående den centrala ledningen av trädgårdsförsöken som kommittén
framlagt.
I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört, anser jag kommitténs
förslag i fråga om förstärkning av personalen vid statens trädgårdsförsök
för närvarande endast delvis böra genomföras. För min del kan jag endast
förorda följande. Vid huvudstationen bör för att under föreståndaren leda
arbetet å prydnadsväxtavdelningen avses en försöksledare i lönegrad Ce 27.
Å denna avdelning bör vidare inrättas en befattning som biträdande trädgårdsmästare
i lönegrad Ce 14. På köksväxtavdelningen bör, med hänsyn
till det ökade arbetet med kulturer under glas, inrättas en assistentbefattning
i lönegrad Ce 22. Vidare bär en assistentbefattning i samma lönegrad
inrättas, vars innehavare bör biträda föreståndaren dels i vetenskapligt
arbete, dels vid handhavandet av administrationen av verksamheten.
I samband med inrättandet av dessa befattningar bör den nuvarande arvodesbefattningen
som assistent på köksväxtavdelningen indragas. Slutligen
bör personalen utökas med ett laboratoriebiträde tills vidare i lönegrad Cf 4,
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
en vaktmästare i lönegrad Ce 9 samt ett skrivbiträde enligt reglerad befordringsgång.
Beträffande personalen å de underlydande försöksstationerna kan
jag icke förorda annan ändring än att de båda försöksledarna skola överföras
å ordinarie stat och att den arvodesavlönade befattningen som assistent
vid öjebyn skall förändras till en assistentbefattning i lönegrad Ce 22. Därjämte
bör som hittills ett anslag för skrivhjälp utgå.
Såsom redan nämnts, har kommittén räknat med att ett genomförande av
dess förslag skulle kräva betydande investeringar för nybyggnader m. m.
Sammanlagt har sålunda kommittén uppskattat engångskostnaden beträffande
trädgårdsförsöken till omkring 4 miljoner kronor. Den övervägande
delen härav avser utgifter för åtgärder, vilka enligt vad jag redan anfört
nu icke kunna komma till utförande, eller iordningställande av en ny huvudstation
samt av försöksstationerna vid Lillhällom, Röbäcksdalen, Stenstugu
och Källstorps Södergård. Även beträffande Rånna och öjebyn samt framför
allt Nyckelby ha emellertid ifrågasatts omfattande byggnadsarbeten. Ej heller
dessa kunna enligt min mening för närvarande komma till utförande
annat än i ytterst begränsad omfattning. Jag återkommer härtill i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50. Därest huvudstationen, i enlighet
med vad jag nu förordat, tills vidare skall kvarligga vid Alnarp, uppkommer
frågan i vad mån växthus och andra anläggningar böra utvidgas.
I en promemoria från föreståndaren för statens trädgårdsförsök ha vissa
önskemål framställts i detta hänseende. Jag finner det befogat, att dessa
önskemål delvis skola tillgodoses. Jämväl till denna fråga torde jag senare
få återkomma.»
Utskottet.
Yrkesutbildningen på trädgårdsodlingens område har under senare år vid
flera tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. De i samband
därmed vidtagna förbättringarna ha emellertid icke varit tillräckliga
för att tillgodose de anspråk, som numera ställas på utbildningsmöjligheterna
icke minst på grund av det avsevärda saluvärdet å trädgårdsnäringens
produktion, och åtskilliga problem ha lämnats mer eller mindre olösta.
Vad 1946 års trädgårdsundervisningskommitté föreslagit för att avhjälpa
förefintliga brister i utbildningen ävensom i forsknings- och försöksverksamheten
på ifrågavarande område förutsätter, såsom Kungl. Maj :t framhållit,
omfattande och kostnadskrävande byggnadsarbeten, som icke kunna
komma till stånd för närvarande. Utskottet delar Kungl. Maj :ts åsikt att,
även om genomförandet av förslaget i sådana delar måste anstå, övriga delar
därav likväl böra nu föranleda de åtgärder, som kunna anses påkallade.
Vad först angår lärlingsutbildningen synes det utskottet lämpligt,
att den praktiska delen av denna ordnas utan statligt ingripande på
sätt Kungl. Maj :t och kommittén förordat. Beträffande spörsmålet om längden
av den praktiska utbildningen må framhållas, att denna bör göras beroende
av huruvida grov- och rutinarbete fortfarande skall ingå i trädgårdsskolornas
kurser.
Jordbruksutskottets utlåtande nr bi.
43
Den teoretiska utbildningen för lärlingar torde däremot böra påkalla statsmakternas
medverkan. Kurser för sådan utbildning torde lämpligen anordnas
i enlighet med Kungl. Maj:is förslag, därvid statsbidrag bör utgå till
kostnaderna för anordnandet av kurserna samt till stipendier åt eleverna.
Beträffande trädgårdsskolorna har i propositionen föreslagits,
att grov- och rutinarbetet skall borttagas från utbildningen, varefter denna
skall omfatta lektioner, demonstrationer, arbetsövningar och exkursioner.
Kurstiden nedbringas härigenom från två år till omkring 15 */, månader.
I motionen II: 325 har däremot yrkats, att trädgårdsskolorna i avvaktan på
närmare erfarenheter av huru lärlingsutbildningen kommer att utfalla skola
liksom hittills anordna tvååriga praktisk-teoretiska kurser. Tillika har i motionen
hemställts, att de regler, som gälla mellan parterna på arbetsmarknaden,
skola tillämpas jämväl vid den tvååriga kursen, i den mån praktiskt
arbete förekommer i denna.
Vad som anförts till förmån för borttagandet av grov- och rutinarbetet
förtjänar enligt utskottets mening beaktande framför de farhågor, som uttalats
i fråga om en dylik reform. Utskottet vill därför ansluta sig till Kungl.
Maj :ts förslag i förevarande hänseende. Såsom framhållits i propositionen
är dock förslaget i dessa delar att betrakta endast såsom en norm, från
vilken avvikelser skola kunna ske, därest så finnes påkallat. Möjlighet bör
således föreligga att anordna tvååriga kurser på sätt i motionen föreslagits.
Med hänsyn till att arbetsvillkoren under den praktiska delen av lärlingsutbildningen
skola regleras genom frivilliga överenskommelser mellan parterna
på arbetsmarknaden, torde det icke få anses uteslutet att på enahanda
sätt lösa frågan om villkoren för elevernas praktiska arbete i kurser, där
grov- och rutinarbete må förekomma.
Såväl Kungl. Maj :t som kommittén har föreslagit, att statlig eller statsunderstödd
trädgårdsskoleundervisning framdeles skall bedrivas vid trädgårdsskolan
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, Norrlands
trädgårdsskola i Söråker samt lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet.
Adelsnäs trädgårdsskola föreslås däremot icke längre skola
bibehållas som statsunderstödd skola.
I den i ämnet väckta motionen har i förevarande hänseende hemställts,
alt statsbidrag till Adelsnäs trädgårdsskola skall utgå, till dess erfarenhet
vunnits rörande lärlingsutbildningen, ävensom att utredning skall verkställas
dels skyndsamt angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola
till Bergianska trädgården, dels ock angående förläggning av trädgårds- och
lantbruksundervisningsanstalter till Svartsjö.
Att trädgårdsskolorna vid Alnarp och Söråker böra bibehållas torde icke
vara föremål för tvekan. Däremot kunna åtskilliga skäl anföras mot att den
skola, som bör finnas i Mälardalen, fortfarande skall vara förlagd till Experimentalfältet.
Med hänsyn till den av Kungl. Maj:t antydda möjligheten
att inom eu relativt snar framtid kunna disponera tvångsarbetsanstaltens å
Svartsjö jord och byggnader för trädgårdsändamål, vill utskottet emellertid
biträda det i propositionen framlagda förslaget om bibehållande tills vidare
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
av skolan vid Experimentalfältet. Då det icke kan förutses, när tvångsarbetsanstalten
kan komma att nedläggas, är det enligt utskottets mening ej
lämpligt att nu föranstalta om den i motionen påkallade utredningen angående
Svartsjö.
I fråga om Adelsnäs trädgårdsskola har utskottet av den förebragta utredningen
inhämtat, bland annat, att skolan, som ej låge inom egentligt
trädgårdsodlarområde, vore ogynnsamt belägen ur fruktodlingssynpunkt
samt att skollokalerna låge på avsevärt avstånd från huvuddelen av odlingarna
under glas, varför den inre organisationen vid skolan måste bliva
ofördelaktig och medföra betydande olägenheter för undervisningen. Tillika
bär anförts, att skolan vore belägen å enskild mark samt att överenskommelse
icke kunnat träffas med fastighetens innehavare om överlåtelse av
lämpliga markområden på en stiftelse, vilken i fråga om byggnadsbidrag
skulle komma i åtnjutande av samma förmåner, som tillkomme lantbruksundervisningsanstalter.
Då härtill kommer att, såsom Kungl. Maj :t och kommittén
framhållit, det aktuella behovet av utbildningsmöjligheter kan anses
fyllt genom kurserna vid Alnarp, Söråker och Experimentalfältet, bör enligt
utskottets mening statsbidrag icke längre utgå till Adelsnäs trädgårdsskola.
Dock torde i enlighet med propositionen statsbidrag jämlikt nuvarande grunder
böra lämnas för de pågående huvudkurserna vid skolan.
Med hänsyn bland annat till vad som upplysts angående kostnaderna för
att förlägga en trädgårdsskola, helt eller delvis, till Bergianska trädgården,
t inner utskottet skäl icke föreligga för den begärda utredningen om inrättandet
av trädgårdsanläggarskola därstädes.
Mot förslaget om en uppdelning av huvudkurserna på olika linjer synes
intet vara att erinra. Ehuru vissa skäl kunna anföras för att en allmän linje
bör inrättas även för andra delar av landet än Norrland, finner utskottet sig
dock sakna tillräcklig anledning att förorda en sådan anordning. I motionen
framställt yrkande om att den föreslagna huvudkursen med inriktning
på trädgårdsanläggning vid Experimentalfältets skola skall utbytas mot en
huvudkurs med inriktning på frukt- och bärodling med plantskoleskötsel,
avstyrkes av utskottet bland annat på den grund, att någon trädgårdsanläggarskola
vid Bergianska trädgården icke torde komma till stånd.
Vid sidan av huvudkurserna böra såsom Kungl. Maj :t föreslagit förutom
teoretiska lärlingskurser anordnas specialkurser för att behandla särskilda
grenar av eller aktuella problem inom näringen.
Med anledning av att i motionen hemställts om bemyndigande för Kungl.
Maj :t alt låta anordna teoretiska lärokurser vid sidan av tvååriga huvudkurser
vid Alnarps och Experimentalfältets skolor, får utskottet framhålla, att
Kungl. Maj:s förslag icke torde lägga hinder i vägen för att teoretiska ''lärlingskurser
och specialkurser anordnas i mån av tillgång på lärarkrafter och
utrymmen, även om huvudkursen överskrider den tid, som förordats i förslaget.
Utskottet biträder likaledes vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i fråga
om trädgårdsskolorna. Beträffande inträdesfordringarna vid sådan skola
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
45
har kommittén förordat, att den, som icke genomgått lärlingsutbildning,
likväl skall kunna antagas till ordinarie elev, om han genomgått folkhögskolekurs
eller kan styrka sig äga motsvarande kunskaper samt erhållit viss
praktisk utbildning. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet, att genomgången
kurs vid lantmannaskola, särskilt trädgårdsbetonad kurs, bör tillmätas
samma värde såsom förutbildning som folkhögskolekurs. Den i motionen
gjorda hemställan, att kravet på praktisk utbildning för inträde i
tvåårig huvudkurs skall begränsas till minst tre års väl vitsordad praktik,
förtjänar enligt utskottets mening beaktande, i den mån den sålunda förlängda
huvudkursen innefattar en motsvarande del av den praktiska lärlingsutbildningen.
Kungl. Maj :ts förslag beträffande trädgårdsbokföringens ordnande
samt f ruktodlar skolorna föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Ej heller bär utskottet funnit anledning till anmärkning mot
förslaget så vitt angår byggnadsprogrammet m. m. Vad Kungl.
Maj :t uttalat i fråga om den framtida uppgörelsen mellan staten och lantbruksakademien
rörande de ersättningar, som böra utgå till akademien, om
trädgårdsskolan vid Experimentalfältet skulle nedläggas, har utskottet i
princip intet att invända mot. Utskottet vill emellertid understryka, att vid
den eventuellt kommande prövningen av ersättningsfrågan hänsyn bör tagas
till samtliga de omständigheter av beskaffenhet att kunna inverka på avgörandet,
vilka föreligga vid tiden för prövningen.
Beträffande den högre trä dgård sundervisningen delar
utskottet åsikten, att behov föreligger att förstärka denna samt att undervisningen
bör erhålla högskolemässig karaktär. Likaså ansluter utskottet sig
till uppfattningen, att undervisningen bör förläggas till Alnarp. Av de skäl,
som anförts i propositionen, finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka,
att utbyggandet av undervisningen får anstå tills vidare.
Vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om statens trä dgårds försök
föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
III. Anslagsberäkningar.
Rörande den närmare beräkningen av anslagsbehoven för budgetåret 1949/
50 torde få hänvisas till den utförligare redogörelsen å s. 102—123 i propositionen.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 .................... 617 100 570 308
1948/49 (statsliggaren s. 730) .. 633 000
1949/50 (förslag) ............ 810 000
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Enligt styrelsens för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut förslag
till inkomst- och utgiftsstater uppgår medelsbehovet för avlöningar under
budgetåret 1949/50 till sammanlagt i runt tal 716 300 kronor, därav
180 800 kronor för statens trädgårdsförsök och 535 500 kronor för institutets
övriga verksamhet. Av sistnämnda belopp avse 35 100 kronor kostnaderna
för dubbleringen av driftsledarkursen. Den begärda anslagsökningen
å 83 300 kronor har huvudsakligen föranletts av förslag om dels inrättande
av en laborator stjänst i lönegrad Ce 29 vid mejeriförsöken och en arvodesavlönad
öibliotekariebefattning, dels uppflyttning av kamrerartjänsten från
lönegrad Ce 25 till Ce 28, dels höjning av speciallärar- och assistentarvodena,
dels ock förstärkning av biträdespersonalen vid trädgårdsförsöken. Vidare
har medelsbehovet på grund av beräknade löneklassförändringar och vikariatsersättningar
ökat med tillhopa omkring 13 000 kronor.
Departementschefen har bland annat anfört:
»Då jag i det föregående tagit ställning till de frågor, som röra institutets
mejeri- och trädgårdsavdelningar samt statens mejeriförsök och trädgårdsförsök,
torde jag här i huvudsak endast behöva behandla de av institutsstyrelsen
i samband med anslagsäskandena framställda förslag, som avse lantbruksavdelningen
eller för institutets olika avdelningar gemensamma spörsmål.
Jag torde få erinra, att vissa frågor rörande lantbruksavdelningen, vilka
institutsstyrelsen upptagit i sina anslagsäskanden för budgetåren 1947/
48 och 1948/49, icke äro slutligt lösta. Jag har därför för avsikt att senare
begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att låta verkställa en översyn av denna
avdelnings organisation.
Den begärda uppflyttningen i högre lönegrad av kamrerartjänsten finner
jag icke tillräckligt motiverad. Icke heller kan jag nu biträda förslaget, att
för bibliotekets skötsel skall avses en heltidsanställd befattningshavare.
I likhet med vad jag i det föregående förordat i fråga om assistenterna
vid mejeriavdelningen och trädgårdsförsöken föreslår jag, att assistenterna
vid trädgård savdelningen och assistenten vid maskininstitutionen skola inplaceras
å löneplan. De torde därvid böra hänföras till lönegrad Cg 17. Arvodet
till montören vid maskininstitutionen anser jag böra höjas till samma
belopp, som vid statens maskinprovningar anställda arvodesavlönade
montörer uppbära, eller 5 640 kronor för år.
Speciallärararvodena vid institutet ha varit oförändrade sedan år 1933.
Jag torde få erinra, att jag vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslag
förordat en uppräkning av motsvarande arvoden vid denna högskola. De
skäl härför, som jag då anförde, nämligen penningvärdets fall och vidtagna
höjningar av motsvarande arvoden å andra håll inom statsförvaltningen,
tala för en höjning av jämväl institutets speciallärararvoden. Jag är dock
icke beredd att såsom lantbruksstyrelsen föreslagit jämställa speciallärarna
vid högre mejerikursen, högre trädgårdskursen och driftsledarkursen med
lantbrukshögskolans speciallärare. De ersättningsbelopp, som lantbruksstyrelsen
föreslagit med utgångspunkt från nuvarande arvoden till speciallä
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
47
rarna vid lantbrukshögskolan och som i stort sett innebära en förhöjning
med 20 procent, kan jag i huvudsak godtaga. Då undervisningen vid högre
mejerikursen torde vara den som ligger närmast högskolestadiet anser jag
dock speciallärarna vid denna kurs böra erhålla en något högre ersättning
eller 35 kronor per reducerad undervisningstimme.
Såväl 1946 års trädgårdsundervisningskommitté som de sakkunniga för
yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering ha upptagit undervisning
i arbetspsykologi å kursplanerna för trädgårdsskolornas huvudkurser
respektive för lantbruksskolorna. Bland annat med hänsyn härtill finner jag
mig böra biträda den av institutsstyrelsen föreslagna utvidgningen av undervisningen
i detta ämne.
Då den av mig föreslagne laboratorn i mejeriekonomi torde böra bestrida
undervisningen i handelslära i högre mejerikursen, synes någon speciallärare
härför icke behövas.
En förutsättning för att en dubblering av driftsledarkursen skall kunna
komma till stånd under nästa budgetår är att den institutionsbyggnad, vars
uppförande nyligen påbörjats, hinner bliva färdigställd före den 1 november
1949. Då viss möjlighet föreligger att så kan bliva fallet, förordar jag
att medel skola beräknas för bestridande av de kostnader, som en dylik
dubblering skulle medföra. Den assistent å lantbruksavdelningen, soan i så
fali behövs, bör placeras i lönegrad Cg 17.»
Ett bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle medföra
en ökning av ordinarieposten med 61 700 kronor till 282 500 kronor, av ickeordinarieposten
med 144 100 kronor till 442 500 kronor och av posten rörligt
tillägg med 23 000 kronor till 75 200 kronor, medan arvodesposten skulle
minskas med 51 760 kronor till i runt tal 9 800 kronor.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Anslag
1947/48 .................... 188 800
1948/49 (statsliggaren s. 732) . . 217 700
1949/50 (förslag) ............ 288 800
Instituts styrelsen har hemställt, att för budgetåret 1949/50 måtte till omkostnader
anvisas 292 900 kronor. Därest driftsledarkursen icke heller nästa
budgetår skulle kunna dubbleras, har styrelsen beräknat anslagsbehovet
till 299 200 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 157 000 kronor på statens
trädgårdsförsök och 142 200 kronor på institutets övriga verksamhet.
Departementschefen har föreslagit en medelsanvisning av 153 400 kronor
till statens trädgårdsförsök samt 130 900 kronor till institutets övriga verksamhet
ävensom 4 500 kronor för dubblering av driftsledarkursen.
Omkostnader.
Nettoutgift
239 275
48
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.
Anslag
Nettoutgift
1947/48 .....................
. 39 500
23 713
1948/49 (statsliggaren s. 734) .
. 25 000
1949/50 (förslag) .............
. 28 500
Institut styr elsen har hemställt, att till ändamålet måtte anvisas 29 100
kronor för budgetåret 1949/50.
Under hänvisning till de förordade förstärkningarna av personalorganisationen
vid mejeriinstitutionerna samt mejeri- och trädgårdsförsöken har
departementschefen hemställt om en höjning av anslaget med 3 500 kronor
till 28 500 kronor, av vilket sistnämnda belopp 3 500 kronor avses för statens
trädgårdsförsök.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning
för institutets bibliotek.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ........................ 6 000 5 784
1948/49 (statsliggaren s. 735) .... 6 000
1949/50 (förslag) ............... 7 000
I enlighet med institutstyrelsens äskande har departementschefen föreslagit,
att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 7 000 kronor.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.
Under denna anslagsrubrik är i gällande riksstat uppfört ett obetecknat
anslag av 8 300 kronor. Anslaget disponeras med 2 400 kronor till fyra stipendier
å 600 kronor vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen
samt med 5 300 kronor till studieresor. För studieresor vid en dubblerad
driftsledarkurs ha beräknats 600 kronor.
Departementschefen har föreslagit en höjning av elevstipendierna till 800
kronor, d. v. s. det belopp, varmed elevstipendierna vid lantbrukshögskolan
utgå, samt av bidraget till studieresor till 6 500 kronor. För ifrågavarande
ändamål skulle således anvisas sammanlagt 9 700 kronor.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.
Departementschefen har för ändamålet hemställt om en medelsanvisning
av 258 000 kronor i form av ett reservationsanslag. Av beloppet ha 46 000
kronor beräknats för statens mejeriförsök, 24 000 kronor för de till den
högre mejerikursen hörande forskningsinstitutionerna, 137 000 kronor för
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
49
Alnarps mejeri i anledning av dess övertagande av mjölkleveranserna till
Kävlinge mejeri, 24 000 kronor för Alnarps trädgårdsskola och 27 000 kronor
för statens trädgårdsförsök.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök
och fasta försöksfält.
I samband med den tidigare behandlingen av kommittéförslaget rörande
statens trädgårdsförsök har departementschefen förordat en anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål om tillhopa 30 000 kronor, därav 10 000 kronor
för att bestrida kostnaderna för lokala trädgårdsförsök och 20 000 kronor
för de fasta försöksfälten.
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar och Driftkostnader.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår för bidrag till trädgårdsskolornas avlöningskostnader i anledning
av huvudkurserna till 135 900 kronor, till deras kostnader för lärlingskurser
till 6 000 kronor samt till kostnader för korrespondenskurser till 4 700 kronor
eller tillhopa 146 600 kronor. Till statsbidrag till driftkostnaderna ha
beräknats 45 600 kronor, därav högst 2 000 kronor till hyra för en lärarbostad
vid lantbruksakademiens trädgårdsskola.
Dessa anslagsäskanden behandlas i samband med frågan om motsvarande
anslag till den lägre lantbruksundervisningen.
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre lantbruks
undervisningsanstalter
m. m.
Departementschefen har anfört:
»I likhet med trädgårdsundervisningskommittén anser jag, att vid korrespondenskurserna
statsbidrag bör utgå med hela kostnaden för deltagarnas
resor till och från den plats, där kompletterande muntlig undervisning
lämnas, ävensom för resor vid demonstrationer och övningar. Deltagare i
dylik repetitionskurs, vilken icke kan bo i sitt hem under kurstiden, bör
som bidrag till inkvarteringskostnader utan beliovsprövning erhålla ett
grundstipendium å tre kronor per dag. Därutöver bör efter beliovsprövning
kunna utgå tilläggsstipendium å högst nio kronor per dag till deltagare, som
är familjeförsörjare, och å fyra kronor per dag till annan deltagare.
Då undervisningen för trädgårdslärlingar liksom annan lägre lantbruksundervisning
bör vara kostnadsfri, finner jag därjämte, att de elevavgifter,
som uttagas vid vissa lärlingsskolor, böra bekostas av staten.
Medclsbehovet för dessa resebidrag, stipendier och elevavgifter torde för
budgetåret 1949/50 kunna uppskattas till 10 000 kronor. Kostnaderna torde
4 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 10 sand. Nr 44.
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
böra bestridas från anslaget Lägre lantbruksundervisning: Understöd åt
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.
Vid den omläggning av trädgårdsskolornas huvudkurser, som jag i det
föregående förordat, kommer elev i dylik kurs att få betala för kost och
logi under vistelse vid skolan. Med hänsyn härtill biträder jag trädgårdsundervisningskommitténs
förslag, att elev vid trädgårdsskola skall erhålla stipendium
enligt de grunder, som gälla för elev vid lantmannaskola. På grund
härav och på grund av ökat elevantal vid trädgårdsskolorna ökar medelsbehovet
något under förenämnda anslag. Jag kommer att taga hänsyn till
nu ifrågavarande förslag, då jag behandlar frågan om medelsanvisning under
anslaget.»
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 12 100 12 105
1948/49 (statsliggaren s. 740) . . 12 100
1949/50 (förslag) .............. 14 700
Departementschefen har hemställt om en höjning av anslaget med 2 600
kronor. Höjningen hänför sig till en förbättring av arvodena till vissa lärare
av den anledningen, att det enligt lantbruksstyrelsens förmälan icke
visat sig möjligt att förvärva kompetenta lärare mot nu utgående arvoden.
Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för anskaffande av vissa
inventarier.
Under detta anslag bär departementschefen hemställt om en medelsanvisning
av 30 000 kronor för bidrag med halva kostnaden för ifrågavarande
inventarier.
Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker.
För bestridande av kostnaderna för de ovan förordade byggnads- och
inredningsarbetena vid trädgårdsskolan i Söråker har departementschefen
hemställt om medelsanvisning av 16 000 kronor i form av ett reservationsanslag.
Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av
mejerikonsulenter m. m.
Anslag Nettoutgift
1947/48 .................... 113 400 109 985
1948/49 (statsliggaren s. 780) .. 118 100
1949/50 (förslag) ............ 120 000
Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.
51
Till följd av den föreslagna omläggningen av bidragssystemet till avlönande
av mejerikonsulenter har departementschefen föreslagit, att bidrag i
fortsättningen skall utgå med ett årligt belopp av 120 000 kronor.
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Till byggnadsarbeten vid alnarpsinstitutet för budgetåret 1949/50 har
departementschefen hemställt om anvisning av ett investeringsanslag av
305 000 kronor. Av beloppet hänföra sig 95 000 kronor för utbyggnad av
lagerlokaler för ost, 110 000 kronor — utöver av 1947 års riksdag anvisade
295 000 kronor — för uppförande av ett elevhem (därav 45 000 kronor i
anledning av stegrade byggnadskostnader och 65 000 kronor för utökning
av det tidigare byggnadsförslaget), 15 000 kronor för ombyggnadsarbeten
i det s. k. slottet samt 85 000 kronor för byggnadsarbeten vid statens trädgårdsförsök.
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.
Departementschefen bär anfört:
»Såsom i det föregående anförts skulle vid bifall till den av mig förordade
upprustningen av lantbruksakademiens trädgårdsskola erfordras vissa byggnadsarbeten,
dels å de byggnader vid Experimentalfältet, som intill den
1 juli 1949 disponeras av statens jordbruksförsök, dels å två staten tillhöriga
villor vid Experimentalfältet, vilka för närvarande bebos av befattningshavare
vid statens jordbruksförsök, dels slutligen å en akademien
tillhörig byggnad. Till kostnaderna för arbetena å sistnämnda byggnad,
vilka uppskattats till högst 70 000 kronor, har bidrag föreslagits skola utgå
med 75 procent, eller högst 52 500 kronor. Detta bidrag torde böra få bestridas
från anslaget Lägre lantbruksundervisning m. in.: Bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.
Vad åter angår kostnaderna för övriga byggnadsarbeten, vilka avse staten
tillhöriga byggnader, torde till bestridande av dessa böra anvisas ett
särskilt investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Då ifrågavarande
kostnader uppskattats till 145 000 kronor, torde anslaget böra
uppföras med detta belopp.»
Utskottet.
Genomförandet av de i det föregående förordade åtgärderna på mejerinäringens
och trädgårdsnäringens områden medför i åtskilliga hänseenden
en icke ringa kostnadsökning, även om stor återhållsamhet iakttages. Mot
Ivungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet har utskottet icke något alt
erinra. Beträffande anslaget till avlöningar vid alnarpsinstitutet vill utskottet
dock i anledning av därom inhämtade upplysningar framhålla önskvärdheten
av att fortsatt uppmärksamhet ägnas frågan om institutets behov
av en heltidsanställd befattningshavare för skötseln av dess bibliotek.
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt i anledning av motionen II: 325,
1) godkänna, att den lägre trädgårdsundervisningen organiseras
efter de riktlinjer, som Kungl. Maj :t uppdragit;
2) fastställa följande personalförteckning för Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Lönegrad
4 professorer .................................. Ca 33
3 laboratorer .................................. Ca 29
2 statsagronomer .............................. Ca 29
2 försöksledare ................................ Ca 27
5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... Ca 27
2 ämneslärare vid mejeriskolan.................. Ca 27
3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen .......... Ca 27
1 förste vaktmästare............................ Ca 11
1 eldare ...................................... Ca 9
2 vaktmästare ................................. Ca 9
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än Ce 24:
Lönegrad
1 föreståndare för lantbruksavdelningen .......... Ce 31
1 föreståndare för trädgårdsavdelningen .......... Ce 31
1 föreståndare för trädgårdsekonomiska byrån .... Ce 29
1 försöksledare ................................ Ce 27
1 kamrerare .................................. Ce 25;
3) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 282 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. » 9 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 442 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 75 200
Summa kronor 810 000;
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
53
4) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar ett förslagsanslag av 810 000 kronor,
b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader ett förslagsanslag av 288 800 kronor,
c) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Materiel m. m. ett reservationsanslag av 28 500 kronor,
d) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag
av 7 000 kronor,
e) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier m. m. ett anslag av 9 700 kronor,
f) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och tiädgårdsinstitut:
Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 258 000
kronor,
g) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält ett reservationsanslag
av 30 000 kronor,
h) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor
ett reservationsanslag av 14 700 kronor,
i) till Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för
anskaffande av vissa inventarier ett reservationsanslag av
30 000 kronor,
j) till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker ett
reservationsanslag av 16 000 kronor,
k) till Befrämjande av mejerihanteringen: Bidrag till avlönande
av mejerikonsulenter m. m. ett anslag av 120 000
kronor;
5) å kapitalbudgeten för budgetåret 1949/50 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa
a) till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mcjerioch
trädgårdsinstitut ett investeringsanslag av 305 000
kronor,
b) till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfåltet ett investeringsanslag av 145 000
kronor.
Stockholm den 10 maj 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
54
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg,
Svedberg, Jon Jonsson, Hugo Sundberg*, Isaksson* och Björck*;
samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile*, Haeggblom*,
Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina och Jonsson i Järvsand*, fru
Eriksson i Hallstahammar* samt herrar Boman i Stafsund och Åhman*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Boman i Stafsund, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionen II: 325 och att därför
dels utskottets yttrande i fråga om anordnandet av trädgårdsundervisningen
bort ha följande lydelse:
»Yrkesutbildningen på---(s. 42—43) —--i denna.
Enligt propositionen skall den föreslagna undervisningen vid trädgårdsskolorna
bygga på en fyraårig organiserad lärlingsutbildning. En av lantbruksstyrelsen
år 1946 i samarbete med hushållningssällskapen verkställd
undersökning har emellertid givit vid handen, att möjligheten är mycket
liten att finna enskilda trädgårdar, som äro lämpade för sådan lärlingsutbildning.
Detta förhållande har bestyrkts av att trädgårdsyrkets lärlingsnämnd,
som varit verksam under år 1948, trots omfattande propaganda lyckats
kontraktsbinda endast tre lärlingar, därav en vid lantbruksakademiens
trädgårdsskola. På grund härav synes det utskottet lämpligast, att de nuvarande
tvååriga lärokurserna bibehållas tills vidare i avbidan på närmare
erfarenhet av hur.u den föreslagna lärlingsutbildningen kommer att utfalla.
Med hänsyn till att arbetsvillkoren under den praktiska delen av lärlingsutbildningen
skola regleras genom frivilliga överenskommelser på arbetsmarknaden,
torde det icke få anses uteslutet att på enahanda sätt lösa frågan
om villkoren för elevernas praktiska arbete i kurser, där grov- och rutinarbete
skall förekomma.
Såväl Kungl.---(s. 43—44) ---angående Svartsjö.
Vad Adelsnäs trädgårdsskola angår, har denna hittills väl fyllt de krav,
som böra ställas på en dylik undervisningsanstalt. Likaledes synes behov av
denna skola fortfarande föreligga. Utskottet förordar därför, att statsbidrag
tills vidare, i avvaktan på närmare erfarenhet av lärlingsutbildningen, skall
utgå till skolan enligt nu gällande grunder.
Enligt en av lantbruksstyrelsen företagen utredning föreligger i städer och
tätorter ett starkt behov av trädgårdsanläggare med anknytning till stadsplane-
och byggnadsverksamhet. Med hänsyn bl. a. härtill torde den i propositionen
föreslagna sammankopplingen av utbildningen av trädgårdsan
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.
55
läggare med utbildningen av trädgårdsmästare vid Experimentalfältets skola
vara olämplig, eftersom denna skola efter icke alltför lång tid beräknas
bliva flyttad till lantbruksmiljö i Mälardalen. Utskottet vill därför förorda,
att utredning skyndsamt verkställes angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola
till Bergianska trädgården. Tillika bör utredning verkställas
angående lämpligheten av förläggning till Svartsjö av trädgårds- och lantbruksundervisningsanstalter.
Mot uppdelningen av huvudkurserna på olika linjer synes intet vara att
erinra. Utskottet vill emellertid förorda, att den tvååriga kursen vid såväl
Alnarps som Experimentalfältets trädgårdsskolor uppdelas på en linje med
inriktning på frukt- och bärodling med plantskoleskötsel och en linje med
inriktning på växthus- och bänkodling. Den tvååriga kursen vid Adelsnäs
trädgårdsskola bör inrättas såsom en allmän linje.
Vid sidan ——■— (s. 44—45)---för prövningen.
Beträffande den högre trädgårdsundervisningen delar utskottet
åsikten, att behov föreligger att förstärka denna samt att undervisningen
bör erhålla högskolemässig karaktär. Av de skäl, som anförts i propositionen,
finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att utbyggandet
av undervisningen får anstå tills vidare. Vid sådant förhållande bör något
uttalande icke nu göras om den blivande förläggningen av högskolan.
Vad Kungl. —- —- — (s. 45)---utskottets sida.»
dels utskottets yttrande i anledning av anslagsberäkningarna bort lyda sålunda:
»Genomförandet
av---(s. 51)--— återhållsamhet iakttages.
De av utskottet föreslagna ändringarna rörande anordnandet av trädgårdsundervisningen
torde icke behöva föranleda någon omräkning av anslagsäskandena,
bl. a. med hänsyn till att medelsanvisningen i stort sett äger
rum i form av förslagsanslag. Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts hemställan
i denna del. Beträffande anslaget---(s. 51)---dess bib
liotek.
»
dels ock utskottets hemställan bort lyda:
»Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionen II: 325,
1) godkänna, att den lägre trädgårdsundervisningen organiseras
efter de riktlinjer, som utskottet uppdragit;
2) fastställa följande — — — (s. 52—53)---
145 000 kronor;
6) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola till Bergianska
trägården samt angående förläggandet av trädgårdsoch
lantbruk sundervisningsanstalter till Svartsjö.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:345 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående en mellanrikshana över gränsen i Bohuslän. a1 i texten