Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-10 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet på mejerinäringens område samt av trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

1

Nr 44.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

organisationen av forskning, undervisning och försöksverksamhet

på mejerinäringens område samt av

trädgårdsundervisning och trådgårdsförsök m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 21, 25 och

82) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

för budgetåret 1949/50 beräkna dels följande anslag till Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, nämligen till avlöningar ett förslagsanslag

av 633 000 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag av 217 700

kronor, till materiel m. m. ett reservationsanslag av 25 000 kronor, till bokinköp

och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag av

6 000 kronor, till stipendier m. m. ett anslag av 8 300 kronor och till lokala

trådgårdsförsök ett anslag av 10 000 kronor, dels till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Lägre mejeriskolor ett reservationsanslag av 12 100 kronor,

dels ock till Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande

av mejerikonsulenter m. m. ett förslagsanslag av 118 100 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 25 februari 1949 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 79, under åberopande

av ett bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen, bland annat, att godkänna vissa riktlinjer för

organisationen av den lägre trädgårdsundervisningen samt att å riksstaten

för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa de anslag, som

närmare angivas i utskottets nedan gjorda hemställan.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare av herr Andersson i Dunker m. fl. väckt, till utskottet hänvisad

motion nr 325, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

proposition ville besluta

»att trädgårdsskolorna skola som hittills i avvaktan på erfarenhet om lärlingsutbildningen

anordna praktisk-teoretiska tvååriga lärokurser;

att statsbidrag enligt nu gällande grunder skall, i avvaktan på erfarenhet

om lärlingsutbildningen, tills vidare utgå även till Adelsnäs trädgårdsskola;
att

den tvååriga kursen vid Adelsnäs och Söråker skall utgöras av en allmän

linje;

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 10 samt. Nr 44.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

att den tvååriga kursen vid Alnarp och Experimentalfältet skall, lika vid

bägge skolorna, uppdelas på en linje med inriktning på frukt- och bärodling

med plantskoleskötsel och en linje med inriktning på växthus- och

bänkodling;

att det må ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för de lokal- och

lärarresurser, som enligt propositionen komma att ställas till förfogande,

besluta om anordnande vid Alnarp och Experimentalfältet av teoretiska lärokurser

vid sidan av tvåårig lärokurs;

att för vinnande av inträde vid trädgårdsskolas tvååriga lärokurs skall,

som hittills, fordras, bland annat, minst tre års väl vitsordad praktik;

att de regler, som gälla mellan parterna på arbetsmarknaden, skola tilllämpas

jämväl vid trädgårdsskola med tvåårig lärokurs i den mån praktiskt

arbete därvid förekommer;

att skyndsam utredning verkställes angående förläggande till Bergianska

trädgården av en trädgårdsanläggarskola;

att utredning verkställes om förläggning till Svartsjö av trädgårds- och

lantbruksundervisningsanstalter; samt

att i princip uttala sig för att en trädgårdshögskola skall inrättas men

däremot icke taga ställning till en framtida trädgårdshögskolas förläggning.»

I propositionen har gjorts följande sammanfattning av Kungl. Maj :ts

förslag.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås en upprustning av dels forskning, undervisning

och försöksverksamhet på mejerinäringens område, dels trädgårdsundervisning

och trädgårdsförsök.

Statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen anses böra

kvarligga vid Alnarp. Beträffande båda dessa verksamhetsgrenar förordas

en förstärkning av personalorganisationen, bland annat genom inrättande

av tre laboratorstjänster.

Frågan om statligt stöd för uppförande av ett driftsförsöksmejeri anses

ej nu böra avgöras.

Inrättande av en ny mejeriskola i Kroksta tillstyrkes. Ytterligare överläggningar

angående formerna för drivandet av denna skola anses emellertid

erforderliga.

I fråga om den lägre trädgårdsundervisningen förordas, att teoretisk lärlingsutbildning

skall anordnas. Vidare föreslås en omläggning av undervisningen

vid trädgårdsskolorna, innebärande att eleverna skola befrias

från grov- och rutinarbeten samt att utbildningen i form av undervisning,

övningar och demonstrationer skall utvidgas och specialiseras. Därigenom

skulle kurstiden kunna förkortas från två år till ett år och fyra månader.

Vid trädgårdsskolorna böra vidare anordnas kortare specialkurser av olika

slag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

3

Av de nuvarande trädgårdsskolorna anses Alnarps trädgårdsskola, lantbruksakademiens

trädgårdsskola samt Norrlands trädgårdsskola böra bibehållas.

Däremot föreslås, att statligt stöd ej längre skall utgå till Adelsnäs

trädgårdsskola.

Statsbidragen till de statsunderstödda trädgårdsskolorna föreslås skola

höjas.

I fråga om den högre trädgårdsundervisningen anföres, att dylik undervisning

av högskolemässig karaktär bör anordnas vid Alnarp. Då möjlighet

nu saknas att anskaffa erforderliga lokaler, uttalas emellertid, att förverkligandet

av denna plan bör få anstå tills vidare.

Statens trädgårdsförsök anses böra behålla sin nuvarande organisationsform

med en huvudstation och underlydande försöksstationer. En viss utvidgning

av personalen vid trädgårdsförsöken föreslås, liksom också en

förstärkning av försöksresurserna.

Genomförandet av förslagen beräknas medföra en årlig kostnadsökning

av omkring 300 000 kronor samt därjämte kräva engångskostnader å tillhopa

omkring 800 000 kronor.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1945 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet genom beslut samma dag dels såsom

utredningsman för att verkställa utredning rörande organisationen av forsknings-

och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens

område numera överdirektören G. A. O. N. Bouveng, dels ock såsom sakkunniga

att biträda vid utredningen direktören V. M. L. Aaröe, Stockholm, ledamoten

av riksdagens första kammare H. R. Anderberg, Vollsjö, byråchefen

i lantbruksstyrelsen O. A. P:son Arnegren, agronomen A. Hakelius, Enköping,

ledamoten av riksdagens andra kammare B. S. B:son Norup, Knislinge,

professorn N. Olsson, Uppsala, direktören I. Söderqvist, Östersund, professorn

A. H. T. Theorell, Stockholm, och numera professorn K. E. Thomé,

Åkarp. Utredningsmannen har den 17 oktober 1947 avgivit betänkande med

förslag angående forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen

på mejerinäringens område in. in. (SOU 1947: 59). De sakkunniga ha i huvudsak

biträtt utredningsmannens förslag. Dock ha särskilda yttranden i

vissa frågor avgivits dels av herrar Hakelius, Olsson, Söderqvist och Theorell,

dels av herrar Anderberg och Arnegren.

över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen, styrelserna för

lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

statens lönenämnd, statens livsmedelskommission, styrelserna för statens

maskinprovningar och statens institut för folkhälsan, förvaltningsutskotten

i Malmöhus, Kristianstads, Skaraborgs, Örebro, Södermanlands, Uppsala,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

hushållningssällskap, Västernorrlands läns landsting, norrlandskommittén,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, styrelserna för

Svenska smörprovningarna, Svenska mejeriernas riksförening, Svenska mejerikonsulentföreningen,

Svenska mejeristföreningen, örnsköldsviksortens andelsmejeriförening,

örebroortens mejeriförening, Jämtlands mejeriförening,

Västerbottens södra mejeriförening samt för Fellingsbro, Dvärsätts och Röbäcks

mejeriskolor. Vidare ha på uppdrag av vissa norrländska mejerisammanslutningar

med flera ledamoten av riksdagens första kammare O. L.

Tjällgren, landstingsmannen C. Axling och mejerikonsulenten O. A. Andersson

framfört vissa önskemål beträffande den lägre mejeriundervisningens

ordnande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1946 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet den 5 juli 1946 sex sakkunniga

att verkställa utredning angående trädgårdsundervisningens ordnande. De

sakkunniga, vilka antagit namnet 1946 års trädgårdsundervisningskommitté,

ha utgjorts av landshövdingen A. N. Thomsson, tillika ordförande, ledamoten

av riksdagens första kammare, trädgårdsodlaren J. T. Björck, Borås, trädgårdsdirektören

S. G. Gréen, Stockholm, sekreteraren i Svenska lantarbetareförbundet

E. Jansson, Stockholm, föreståndaren för statens trädgårdsförsök,

professorn F. W. Nilsson samt framlidne redaktören S. Wetterberg, Ålsten.

Kommittén har avgivit dels den 22 december 1947 betänkande med utredning

och förslag rörande trädgårdsundervisningen (SOU 1948: 5), dels den 30

december 1947 betänkande rörande statens trädgårdsförsök (SOU 1948: 12).

Till förstnämnda betänkande har sekreteraren Jansson avgivit särskilt yttrande

angående trädgårdsskolornas äganderättsförhållanden. Kommittéledamoten

Wetterberg, vilken avlidit den 21 december 1947, hade förklarat, att

han vore ense med kommittén i övrigt beträffande förenämnda betänkanden,

dock att han instämde i Janssons särskilda yttrande.

Över båda betänkandena ha utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantbruksakademien, vetenskapsakademien,

överstyrelsen för yrkesutbildning, styrelserna för lantbrukshögskolan

samt för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i Skaraborgs, Kronobergs och Kristianstads

län, styrelserna för Adelsnäs trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola,

Sveriges pomologiska förening, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,

Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund, Föreningen svenska

trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförening, Centralorganisationen

för examinerade trädgårdsmästare, Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningen,

Svenska lantarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetareförbundet,

Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund,

Skånes trädgårdsanläggareförening, Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare,

Jordbrukareungdomens förbund samt Riksförbundet

landsbygdens folk.

Härjämte ha yttranden avgivits över enbart betänkandet rörande träd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

5

gårdsundervisningen av riksmarskalksämbetet och Djurgårdsnämnden samt

över enbart betänkandet rörande statens trädgårdsförsök av domänstyrelsen,

jordbrukets forskningsråd, Gödsel- och kalkindustriernas samarbetsdelegation,

styrelserna för Weibullsholms växtförädlingsanstalt, Svenska

trädgårdsfröfirmornas förening, Sveriges utsädesförening och Sveriges fröhandlareförening

samt av J. E. Olsens Enke A. B., Otto J. Olsson & sons

AB samt Algot Holmberg & söner AB. Vidare har till jordbruksdepartementet

ingivits protokoll från sammanträde med styrelsen för Norrlands

trädgårdsskoleförbund, vid vilket styrelsen behandlat betänkandet rörande

trädgårdsundervisningen.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har med

skrivelse den 27 augusti 1948 överlämnat förslag till inkomst- och utgiftsstater

för institutét för budgetåret 1949/50. Vidare har institutsstyrelsen

den 20 september 1948 gjort framställning om att Alnarps mejeri skulle få

övertaga mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri. I samband därmed har styrelsen

hemställt om anslag till viss utökning av Alnarpsmejeriets maskinella

utrustning samt till tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler.

över förslagen till inkomst- och utgiftsstater ha remissutlåtanden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök. De båda förstnämnda myndigheterna ha även

yttrat sig över institutsstyrelsens framställning angående mjölkleveranserna.

I. Försök, forskning och undervisning på mejerinäringens

område.

Förslaget.

Vid statens mejeriförsök föreslås i första hand, att en betydande förstärkning

av personalorganisationen skall äga rum. Sålunda förordas tre

laborator sbefattningar skola inrättas jämte motsvarande förstärkning av

assistent- och biträdespersonalen. Antalet befattningar skola sammanlagt

ökas från 8 till 19. Därjämte föreslås en betydande materiell upprustning

av försöksinstitutionen.

Utöver de nuvarande laboratoriemässiga försöken och försöken i mindre

teknisk skala böra enligt utredningen även försök i driftsmässig skala komma

till stånd vid ett särskilt driftsförsöksmejeri med en daglig invägning om

60 000 kilogram mjölk. Mejeriet skall drivas av Svenska mejeriernas riksförening

men statsbidrag skall utgå till anläggningskostnaderna.

I detta sammanhang må anmärkas, att styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om tillstånd att få övertaga mjölkleveranserna

till Kävlinge mejeri.

Under förutsättning att försöksinstitutionen kommer att kvarbliva i Alnarp

föreslås, att husdjursförsöksanstaltcn vid Uituna utrustas med ett

mindre försöksmejeri för att tillgodose behovet av samordnade husdjursförsök

och mejeriförsök.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Den högre mejeriundersökningen föreslås skola kvarbliva i Alnarp. Fyra

av de nio sakkunniga, som deltagit i utredningen, ha emellertid i särskilt

yttrande uttalat sig för att undervisningen skall förläggas till lantbrukshögskolan

vid Ultuna.

Den högre mejerikursens vetenskapliga institutioner skola enligt förslaget

erhålla personalförstärkningar; bland annat föreslås inrättandet av en lektorsbefattning

i mejeriekonomi och en laboratorsbefattning i mejerikemi eller

mejeribakteriologi samt utökning av assistent- och biträdespersonalen, så

att antalet befattningshavare vid institutionerna ökas från 5 till 15.

Tillika föreslås, att en laboratorsbefattning i juvrets fysiologi och allmän

galaktologi skall inrättas vid lantbrukshögskolans djurfysiologiska institution

för forskning rörande mjölkbildningens fysiologi.

Mejeriskoleutbildningen skall äga rum vid Alnarps mpjeriskola samt vid

en ny skola, förlagd till örnsköldsviksortens andelsförenings nya mejeri i

Kroksta, vardera med plats för 30—33 elever årligen. Den nya skolan föreslås

skola bliva helt statlig. Två sakkunniga ha emellertid i särskilt yttrande

förordat, att skolan skall inrättas såsom en statsunderstödd skola med

en för ändamålet bildad stiftelse såsom huvudman.

De nuvarande s. k. mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och

Röbäck, vilka anses icke uppfylla nutida utbildningskrav, skola bibehållas

under namn av mejeripraktikantskolor för meddelande under skolmässiga

former av mejeripraktisk utbildning. I samband härmed föreslås, att tiden

för den för inträde vid mejeriskola och vid den högre mejerikursen föreskrivna

praktiska utbildningen skall nedsättas till hälften för sökande, som

genomgått fullständig kurs vid mejeripraktikantskola.

En särskild osttillverkarkurs bör enligt förslaget inrättas vid Alnarps

mejeriskola för specialutbildning av osttillverkare. Kursen skall organiseras

såsom en helårskurs för 10 å 12 elever per år.

Nuvarande fortbildningskurser för mejeripersonal avses skola bibehållas.

Liksom för närvarande bör mejerikonsulentverksamheten handhavas av

Svenska mejeriernas riksförening. Specialkonsulenternas antal bör successivt

ökas och distriktskonsulenternas minskas. Statsbidraget till specialkonsulenternas

grundlön föreslås höjt från 6 200 kronor till 8 400 kronor

per år.

Ett genomförande av Alnarpsalternativet enligt föreliggande förslag

skulle innebära en ökning av statens årliga utgifter för mejeriförsöksverksamheten

och den högre mejeriundervisningen med i runt tal 260 000 kronor.

Ultunaalternativet innebär en motsvarande ökning av omkring 280 000

kronor. Om samtidigt — såsom utredningsmannen föreslår-—det nuvarande

till 90 000 kronor uppgående statsbidraget åt Svenska mejeriernas riksförening

för organisationsverksamhet, teknisk verksamhet och driftsanalys indrages,

kommer ökningen av statens utgifter på detta område att inskränka

sig till omkring 170 000 kronor enligt Alnarpsalternativet och 190 000 kronor

enligt Ultunaalternativet. Ett genomförande av utredningsmannens för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

7

slag i övrigt innebär en ökning av statens årliga utgifter på området med

omkring 94 000 kronor.

Genomförandet av byggnadsprogrammet för statens mejeriförsök och den

högre mejeriundervisningen kräver enligt Alnarpsalternativet engångsanslag

av 4 892 000 kronor och enligt Ultunaalternativet 6 350 000 kronor.

Den staten åvilande engångskostnaden för Krokstaskolans byggnader uppgår

till omkring 657 000 kronor.

Vad angår engångskostnaderna för utrustning bliva dessa för Alnarpsalternativet

155 000 kronor och för Ultunaalternativet 505 000 kronor. Motsvarande

kostnader för utrustningen av Krokstaskolan uppgå till omkring

130 000 kronor och för utrustning till lantbrukshögskolans djurfysiologiska

institution till 15 000 kronor.

Rörande det närmare innehållet i utredningens förslag ävensom beträffande

villkoren för övertagandet av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri,

hänvisas till s. 9—12, 14—17, 22—27 samt 32—37 i propositionen.

Yttrandena.

I fråga om remissutlåtandena över utredningens förslag samt över hemställan

om övertagandet av mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri torde

utskottet få hänvisa till framställningen å s. 8—9, 12—14, 17—24, 27—34

samt 36—37 i propositionen.

Departementschefen.

»De förslag, som utredningsmannen framlagt, syfta till att få till stånd en

omfattande utbyggnad såväl av forsknings- och försöksverksamheten på

mejerinäringens område som av den högre och lägre mejeriundervisningen.

En sådan utbyggnad synes även påkallad. Med hänsyn till den dominerande

ställning, som produktionen av mjölk och mejeriprodukter intager inom

jordbruket, är det uppenbarligen av stor betydelse, att forsknings- och försöksverksamheten

även här skall ha sådana resurser, att den på ett tillfredsställande

sätt kan fylla sina betydelsefulla uppgifter. Det är vidare

likaledes angeläget, att mejeripersonalen skall ha möjlighet att få den utbildning,

som erfoTdras för att ett fullgott resultat av mejeridriften skall

kunna ernås.

Såsom även understrukits i åtskilliga yttranden kunna förhållandena på

dessa områden för närvarande icke anses tillfredsställande. Bland annat är

den personal, som nu finnes tillgänglig för mejeriforskning och mejeriförsök,

uppenbart otillräcklig. Även utbildningsmöjligheterna på mejeribanan

lämna rum för erinringar. I anslutning till den allmänna upprustning av

forsknings-, försöks- och undervisningsverksamheten inom lantbrukets olika

grenar, som delvis redan beslutats och varom förslag i övrigt torde komma

att föreläggas årets riksdag, anser jag det önskvärt, att en sådan upprustning

nu skall komma till stånd även på förevarande område. Vissa frågor,

vilka för sin lösning fordra mera omfattande byggnadsföretag, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

emellertid härvid böra ställas på framtiden. Även i övrigt måste självfallet

en betydande återhållsamhet iakttagas.

Vad först angår mejeriförsöksverksamheten anser jag i likhet med utredningsmannen,

att den grundläggande verksamheten i laboratorieskala

och i mindre teknisk skala även i fortsättningen bör vara en statlig uppgift

och — i överensstämmelse med nuvarande organisation — handhavas

av statens mejeriförsök. Likaså kan jag i huvudsak ansluta mig till vad i

betänkandet anförts angående avgränsningen av den verksamhet, som bör

bedrivas av statens mejeriförsök. Inom försöksverksamhetens organisatoriska

ram bör sålunda kunna bedrivas även erforderlig grundläggande vetenskaplig

forskning. Produktkontroll bör ej ingå i försöksverksamheten,

utan denna kontroll bör liksom för närvarande ombesörjas av Svenska

smörprovningarna. Ekonomiska undersökningar samt byggnads- och maskintekniska

försök böra likaså i princip anses falla utanför institutionens

verksamhetsområde. I övrigt bör däremot all försöksverksamhet rörande

mejerinäringens problem -— i den mån den bedrives i laboratorieskala eller

i mindre teknisk skala ■—- inrymmas inom statens mejeriförsöks arbetsuppgifter.

Driftsförsök i stor skala synas åter i princip böra anses vara en mejerinäringens

egen angelägenhet. Denna ståndpunkt utesluter väl ej att det

allmänna, där så befinnes lämpligt, kan böra ekonomiskt stödja även sådana

driftsförsök som sist nämnts. Även om dylika försök otvivelaktigt

kunna giva resultat av stort värde finner jag det emellertid tveksamt, huruvida

staten bör åtaga sig att lämna understöd till ett driftsförsöksmejeri, i

vart fall i den omfattning, som utredningsmannen förordat. Då dessutom

inrättandet av ett dylikt mejeri förutsätter omfattande byggnadsarbeten,

vilka icke torde kunna komma till stånd under de närmaste åren, synes det

icke erforderligt att nu taga ställning till sistnämnda fråga.

En fråga som behandlats ingående såväl i betänkandet som i åtskilliga

yttranden är valet av förläggningsort för mejeriförsöksverksamheten ävensom

för den högre mejeriundervisningen och den därmed förbundna mejeriforskningen.

Rörande denna fråga vill jag först framhålla, att jag i överensstämmelse

med den uppfattning, som kommit till uttryck såväl i betänkandet

som i flertalet yttranden, anser det angeläget, att en nära anknytning

även i fortsättningen skall finnas mellan dessa verksamhetsgrenar. Olika

förläggningsplatser för desamma synas därför om möjligt böra undvikas.

Av de båda förläggningsalternativ, som varit på tal, nämligen Alnarp och

Ultuna, förutsätter det senare oundgängligen omfattande nybyggnader. Därest

verksamheten även i fortsättningen skall vara förlagd till Alnarp, synes

det däremot vara möjligt att med allenast begränsade ombyggnader skapa

utrymme för en behövlig personalförstärkning.

Eftersom de byggnadsarbeten, som Ultunaalternativet förutsätter, i nuvarande

läge torde vara uteslutna, kan en förflyttning dit icke anses aktuell.

Även bortsett härifrån är jag emellertid av den uppfattningen, att tillräckligt

bärande skäl icke anförts för en dylik överflyttning av den högre mejeriundervisningen

och mejeriförsöksverksamheten. De fördelar, som det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

9

ur undervisnings- och forskningssynpunkter kan innebära, att denna verksamhet

lokalt får anknytning till lantbrukshögskolans vetenskapliga institutioner,

uppväga nämligen enligt min mening icke de påtagliga olägenheter,

vilka synas vara förenade med detta alternativ.

Såsom en av dessa olägenheter vill jag beteckna den avsevärda merkostnaden

för genomförande av Ultunaalternativet. I några yttranden har visserligen

gjorts gällande, att utredningsmannens kalkyler skulle på ett

missvisande sätt tala mot Ultunaalternativet bland annat därigenom att

utredningsmannen icke räknat med de besparingar, som kunde vinnas om

de nuvarande lokalerna i Alnarp användes för vissa andra ändamål. Enligt

min uppfattning kunna emellertid ifrågavarande utrymmen, som till stor

del utgöras av mejeri- och lagerlokaler, endast i begränsad utsträckning eller

efter betydande ombyggnader utnyttjas för andra ändamål än de nuvarande.

Invändningen synes alltså icke på något avgörande sätt rubba det

resultat i kostnadsfrågan, till vilket utredningsmannen kommit.

Jag vill även tillägga, att enligt mitt förmenande lantbrukshögskolan med

den till denna knutna försöksverksamheten nu nått en sådan omfattning,

att en viss återhållsamhet vid utvidgningen av dess verksamhetsram är tillrådlig.

Detta gäller icke minst därför att de markutrymmen, som stå till

högskolans förfogande, numera äro relativt begränsade.

I betänkandet har anförts att, om statens mejeriförsök och den högre mejeriundervisningen

skulle kvarbliva vid Alnarp, borde försöksverksamheten

utbyggas med ett särskilt försöksmejeri vid husdjursförsöksanstalten i Ultuna.

Ehuru jag i och för sig anser det önskvärt, att kombinlerade utfodlrings-

och mejeriförsök skola komma till stånd, kan jag dock ej för närvarande

förorda, att ett särskilt försöksmejeri skall inrättas för detta ändamål.

Utredningsmannens förslag rörande mejeriförsöksverksamheten torde

däremot kunna läggas till grund för omedelbara åtgärder i de delar, som

avse en förstärkning av personalorganisationen vid statens mejeriförsök.

Genom åtgärder av detta slag synas också de mest trängande reformkraven

på området kunna tillgodoses. Jag anser mig dock nu kunna förorda inrättande

av nya befattningar endast i den mån detta kan ske utan att nybyggnadsarbeten

eller mera omfattande utrustningsanslag påfordras. Vidare

måste en viss avvägning göras mellan personalbehovet vid försöksinstitutionen,

å ena sidan, och personalbehovet vid de till den högre mejerikursen

hörande forskningsinstitutionerna, å andra sidan. Från mejeriinstitutionerna

vid Alnarp har jag under hand inhämtat vissa upplysningar om hur en på

dylikt sätt begränsad personalförstärkning lämpligen bör ske. De förslag,

som framläggas i det följande, äro även utformade med hänsyn till dessa

synpunkter.

Vad beträffar de av utredningsmannen föreslagna tre laboratorstjänsterna

vid statens mejeriförsök torde jag få erinra om att 1948 års riksdag icke

framställt någon erinran mot att en sådan tjänst i lönegrad Ce 29 skulle

inrättas vid mejeriförsöken från och med den 1 juli 1949 (prop. nr 167;

r. skr. nr 308). Enligt vad jag under hand inhämtat torde för närvarande

endast denna laboratorstjänst behöva inrättas vid statens mejeriföisök. En
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

ligt beslut av 1948 års riksdag skola emellertid motsvarande tjänster inom

andra försöks- och forskningsinstitutioner på jordbrukets område placeras

å ordinarie stat. Någon anledning att behandla ifrågavarande laboratorstjänst

på annat sätt synes ej föreligga. Jag vill därför föreslå, att även

denna skall placeras i lönegrad Ca 29. Innehavaren av tjänsten bör ha att

leda arbetet vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska laboratorier.

Befattningen bör därför gälla ämnesområdena kemi och bakteriologi. I syfte

att dels giva de mejeristuderande en bättre kontakt med försöksverksamheten,

dels bättre utnyttja de vetenskapliga personalresurserna för mejeriundervisningen

vill jag vidare förorda, att ifrågavarande laboratorsbefattning

skall förenas med en viss undervisningsskyldighet. Eftersom jag i det följande

kommer att föreslå att vid institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi

skall inrättas en laborator stjänst i mejerikemi, synes undervisningsskyldigheten

för laboratorn vid mejeriförsöken företrädesvis böra avse

ämnet mejeribakteriologi.

Inrättas den nu föreslagna laboratorstjänsten, bör föreståndaren för statens

mejeriförsök befrias från den direkta ledningen av de analyser och

laboratorieundersökningar, som åtfölja en produktframställningsserie. Han

bör dock alltjämt själv vara arbetsledare för försöksmejeriets produkttekniska

arbeten. För närvarande har han till biträde vid dessa arbeten endast

en försöksmejerist. I betraktande av sina övriga arbetsuppgifter synes han

emellertid behöva hjälpkraft för mera kvalificerade rutinarbeten på den

produkttekniska avdelningen. Jag vill därför förorda, att avdelningen för

detta ändamål tilldelas en förste assistent. Denne bör i likhet med de två

förste assistenter, som redan finnas vid mejeriförsökens kemiska och bakteriologiska

laboratorier, placeras i lönegrad Ce 24.

Vid statens mejeriförsök finnes för närvarande endast ett laboratorier

biträde. Även biträdespersonalen torde emellertid böra förstärkas så att de

kemiska och bakteriologiska laboratorierna kunna förfoga över ett laboratoriebiträde

var. Antalet laboratoriebiträden torde alltså böra ökas med ett.

Jag biträder utredningsmannens förslag, att den nuvarande arvodesbefattningen

såsom försöksmejerist omändras till en extra ordinarie tjänst. Denna

befattning torde, såsom statskontoret föreslagit, böra placeras i 16 lönegraden.

Däremot anser jag mig icke kunna förorda förslaget att inrätta en

tjänst såsom institutionsvaktmästare vid mejeriförsöken i lönegrad Ce 11.

Den av utredningsmannen föreslagna ytterligare personalökningen vid

mejeriförsöken med tre assistenter, en förste försöksmejerist, en maskinist,

ett laboratoriebiträde och ett kanslibiträde kan jag i vart fall för närvarande

icke tillstyrka.

Även de till den högre mejerikursen hörande institutionerna behöva, såsom

framhållits i betänkandet, förstärkas med såväl nya vetenskapliga befattningar

som hjälpkrafter av olika slag. Jag vill därför förorda, att sådana

personalförstärkningar nu skola genomföras i viss utsträckning. Såsom redan

understrukits måste emellertid utvidgningen begränsas bland annat

så att nybyggnader icke behöva företagas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

11

För institutionen för mejerilära och mejeriekonomi synes det särskilt angeläget,

att ämnet mejeriekonomi erhåller en särskild företrädare. Såsom

utredningsmannen föreslagit torde detta böra ske i den formen, att institutionen

tillföres en speciellt på detta ämne inriktad vetenskaplig befattningshavare,

vilken skall bedriva forskning samt handhava undervisnings- och

examinationsskyldigheten i ämnet. Denne bör, i överensstämmelse med vad

statskontoret uttalat, erhålla ställning som laborator och placeras i lönegrad

Ca 29.

Professorn i mejerilära har för närvarande till sitt förfogande endast en

arvodesavlönad assistent, vars arbetstid främst tages i anspråk för undervisningen

i ämnet. Kvalificerad assistenthjälp torde även i fortsättningen

vara erforderlig för ifrågavarande uppgifter. Jag vill därför förorda, att den

nuvarande arvodesbefattningen utbytes mot en befattning såsom förste

assistent i lönegrad Ce 24. Om en regelbunden forskning i mejerilära skall

kunna bedrivas, torde dessutom behövas en assistent, vilken kan biträda vid

undersökningsarbeten. För detta ändamål vill jag föreslå, att en assistentbefattning

skall inrättas. Innehavaren av denna befattning bör tills vidare

placeras i samma lönegrad som assistenter vid lantbrukshögskolans forskningsinstitutioner,

d. v. s. i lönegrad Cg 17 med uppflyttning till lönegrad

Cg 20 efter ett och ett halvt års tjänstgöring. I likhet med vad som gäller vid

lantbruksbögskolan bör dock studerande, som ej avlagt examen och som

förordnas till assistent, endast uppbära arvode med 6 900 kronor för år.

Frågan om assistent åt laboratorn i mejeriekonomi bör prövas först sedan

denne varit i verksamhet någon tid. För att behovet av biträdespersonal

vid institutionen för mejerilära och mejeriekonomi skall tillgodoses vill

jag däremot förorda, att medel skola beräknas för avlönande av ett laboratoriebiträde

och ett skrivbiträde.

Institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi omfattar, såsom utredningsmannen

framhållit, synnerligen vidsträckta ämnesområden. Jag

tillstyrker därför förslaget, att verksamheten vid denna institution skall fördelas

på två forskare genom att till institutionen knytes en laborator i lönegrad

Ca 29. Denne laborator bör vara kemist. Jag torde här få erinra om

att jag i det föregående förordat att innehavaren av en av de föreslagna

laboratorstjänsterna vid mejeriförsöksverksamheten skall ha viss undervisningsskyldighet,

främst i mejeribakteriologi.

Jag har ingen erinran mot förslaget att institutionens båda forskare skola

erhålla var sin assistent såsom medhjälpare. Det är emellertid enligt min

mening till fyllest om institutionen får en förste assistent i lönegrad Ce 24

och en assistent med samma löneställning, som föreslagits för assistenten

å institutionen för mejerilära och mejeriekonomi. Vid bifall härtill bör den

nuvarande arvodesavlönade assistentbefattningen vid institutionen indragas.

Av utredningsmannen föreslagna medel för tillfällig assistenthjälp vid

institutionen torde, enligt vad jag under hand inhämtat, tills vidare icke erfordras.

I fråga om biträdespersonal vill jag tillstyrka, att medel beräknas för ett

laboratoriebiträde å vartdera kemiska och bakteriologiska laboratoriet vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

institutionen. Något biträde för kontorsgöromål torde däremot icke erfordras

vid denna institution. Förslaget att för institutionen skall avses en vaktmästartjänst

i lönegrad Ce 11 kan jag icke för närvarande biträda.

Utredningsmannens förslag om höjning av de båda elevstipendier, som

finnas för studerande vid högre mejerikursen, vill jag biträda såtillvida, att

jag förordar, att dessa stipendier skola utgå med samma belopp som motsvarande

stipendier vid lantbrukshögskolan eller med 800 kronor för år.

Att, såsom styrelsen för Alnarpsinstitutet ifrågasatt, ändra benämningen

»högre mejerikursen» till »mejerihögskolan» finner jag icke motiverat.

Vad härefter angår utredningsmannens förslag om utvidgning av lantbrukshögskolans

djurfysiologiska institution vill jag erinra om att de personalförstärkningar

vid lantbrukshögskolan som beslötos av 1948 års riksdag

bland annat avsågo att utrusta ett flertal av högskolans institutioner

med laboratorstjänster. Dylika befattningar inrättades dock icke vid institutionerna

för djurfysiologi, husdjurens avels- och raslära samt husdjurens

utfodring och skötsel. Jag har icke heller ansett mig böra förorda de förnyade

förslag om inrättande av sådana tjänster vid husdjursinstitutionerna,

som lantbrukshögskolans styrelse framställt i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1949/50. Enligt min uppfattning bör det

under dessa omständigheter icke komma i fråga att inrätta den laboratorstjänst

i juvrets fysiologi och allmän galaktologi som utredningsmannen

föreslagit. En befattning på ett så speciellt forskningsområde synes nämligen

mindre angelägen än de i annat sammanhang föreslagna laboratorsbefattningarna

på husdjursforskningens område.

I fråga om mejeriskoleutbildningen finner jag utredningsmannen ha anfört

bärande skäl för att de mindre mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt

och Röbäck icke längre skola användas för egentlig mejeriskoleutbildning

och att i stället en ny mejeriskola skall inrättas. Det synes vidare ur olika

synpunkter vara lämpligt att, såsom föreslagits i betänkandet, denna skola

förlägges i anslutning till örnsköldsviksortens andelsmejeriförenings mejeri

i Kroksta. Däremot kan jag icke biträda förslaget, att skolan skulle ha karaktären

av en helt statlig skola. Särskilt det förhållandet, att skolan skulle

vara anknyten till ett enskilt mejeri och i viss mån även till en försöksstation

i enskild organisations ägo, gör det enligt min mening lämpligare, att

skolan anordnas såsom statsunderstödd skola. Jag anser därför, att frågan

om den föreslagna nya mejeriskolans organisation bör bliva föremål för

fortsatta underhandlingar med intresserade parter. Härvid böra enligt min

mening beaktas de synpunkter, som framförts av norrlandskommittén och

representanter för norrländska mejeriorganisationer, nämligen att skolan

i egenskap av riksskola icke bör för sin tillkomst och verksamhet bliva

beroende av lokala åtaganden och ekonomiskt belasta lokala myndigheter

och organisationer. Enligt vad jag inhämtat finnes även hos Svenska mejeriernas

riksförening intresse för att ställa sig som huvudman för skolan.

Då det under alla förhållanden är uteslutet att nu påbörja uppförandet av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

13

de erforderliga skolbyggnaderna, torde det närmaste steget därför böra vara

att undersöka möjligheterna att få till stånd en godtagbar överenskommelse

om de villkor, på vilka riksföreningen kan vilja åtaga sig huvudmannaskapet

för skolan. Frågan torde därefter få underställas riksdagen.

Då jag sålunda icke är beredd att nu framlägga något definitivt förslag

om den form, i vilken den nya mejeriskolan bör anordnas, torde icke heller

med skolans inre organisation sammanhängande spörsmål rörande skolans

ledning, lärarkrafter m. m. nu behöva upptagas till prövning.

Intill dess den nya skolan kommit till stånd torde det vara nödvändigt

att bibehålla de nuvarande mejeriskolorna i Fellingsbro, Dvärsätt och Röbäck.

Jag har vidare ingen erinran mot utredningsmannens förslag att dessa

skolor därefter skola omläggas för meddelande av mejeripraktikantutbildning

under skolmässiga former. De nuvarande statsbidragen till dessa

skolor torde i så fall böra bibehållas. Denna form av praktikantutbildning

bör dock ha försökskaraktär. Innan närmare erfarenhet vunnits böra därför

inga ytterligare praktikantskolor utöver de tre nämnda inrättas.

Enligt betänkandet skulle vid Alnarp årligen anordnas särskilda osttillverkarkurser.

Däremot har utredningsmannen icke upptagit ett tidigare

framfört förslag om anordnande av mejeriföreståndarkurser. Osttillverkarkurser

av det slag, som utredningsmannen angivit, synas kunna bliva av

värde för mejerinäringen. Samtidigt anser jag det emellertid även önskvärt

att den, som genomgått mejeriskola, skall kunna erhålla fortsatt utbildning,

vilken gör honom bättre rustad att tjänstgöra som driftsledare. För detta

ändamål böra därför enligt min mening även anordnas särskilda driftsledarkurser.

Anmärkas må att dessa kurser givetvis icke kunna giva en så

omfattande utbildning, att de kunna ersätta den högre mejerikursen.

Ifrågavarande kurser böra förläggas till Alnarp. Lämpligen kunna därvid

en osttillverkarkurs och en driftsledarkurs anordnas alternerande vart

annat år. Alnarpsinstitutets nuvarande undervisningslokaler och elevbostäder

räcka emellertid för närvarande icke till härför. Frågan om anordnandet

av dylika kurser kan därför i vart fall icke bliva aktuell under budgetåret

1949/50.

Förslag har även tidigare framställts om anordnande av särskilda specialkurser

för maskinister och montörer. I likhet med utredningsmannen

anser jag emellertid några dylika kurser icke böra anordnas för närvarande.

Däremot bör möjlighet även i fortsättningen finnas att lämna statsbidrag

till anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal.

Den av riksföreningen med statligt stöd bedrivna mcjcrikonsulentverksamheten

har otvivelaktigt varit av mycket stor betydelse för den tekniska

och ekonomiska utvecklingen av mejerihanteringen. Det synes därför vara

av vikt, alt denna verksamhet skall fortsättas och anpassas efter de förändringar,

som ske inom näringsgrenen. I anslutning till den fortgående

centraliseringen av mejeridriften torde sålunda specialkonsulenternas arbete

efter hand böra utvidgas allt mer och antalet distriktskonsulenter i

stället böra minskas successivt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

Ifrågavarande verksamhet torde även i fortsättningen böra handhavas av

riksföreningen och det bör även ankomma på riksföreningen att besluta

om dess organisation. Det skulle kunna ifrågasättas, om ej kostnaderna för

densamma helt borde bäras av riksföreningen. Med hänsyn till den betydelse,

som verksamheten har för det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften,

vill jag emellertid i likhet med utredningsmannen förorda, att statsbidrag

till densamma skall utgå även i fortsättningen.

Emellertid bör enligt min mening bidragssystemet omläggas. Jag anser

sålunda att bidraget — i likhet med vad som gäller beträffande statsbidrag

till vissa andra grenar av föreningens verksamhet — i fortsättningen

bör utgå med ett bestämt årligt totalbelopp. Detta synes lämpligen kunna

bestämmas till ungefärligen samma belopp som det, vilket beräknats för innevarande

budgetår, eller i runt tal 120 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att riksföreningens sammanlagda utgifter för konsulentverksamheten

under sagda budgetår betydligt överstego den angivna

summan. Det torde kunna förutsättas, att riksföreningen även i fortsättningen

skall bedriva konsulentverksamhet i minst samma omfattning som

hittills.

Den nedgång, som ägt rum i mjölkleveranserna till Alnarps mejeri, gör

det redan med nuvarande organisation ofrånkomligt, att åtgärder vidtagas

för att trygga den mjölktillförsel, som behövs för att försök, forskning och

undervisning skola kunna bedrivas i avsedd omfattning. Behovet av dylika

åtgärder blir än större, därest den av mig förordade utbyggnaden av försöks-

och forskningsinstitutionerna genomföres. Det från Alnarpsinstitutets

styrelse inkomna förslaget, att Alnarps mejeri skulle övertaga de mjölkleveranser

som nu ske till Kävlinge mejeri, synes i huvudsak utgöra en tillfredsställande

lösning. Beträffande villkoren för övertagandet vill jag dock

anmärka, att det enligt min mening icke är lämpligt att det i det preliminära

avtalet angivna pensionsåtagandet skall vara helt oberoende av om mjölkleveranserna

minskas. Skulle de mjölkleveranser som nu avses skola övertagas,

komma att nedgå mera avsevärt, bör enligt min mening pensionsåtagandet

jämkas i motsvarande mån. Jag tillstyrker sålunda, att styrelsen

för Alnarpsinstitutet skall bemyndigas att fullfölja det preliminära avtalet

med den jämkning som nu angivits. Med hänsyn till de ekonomiska förpliktelser,

som avtalet innebär, torde riksdagens medgivande härtill böra

inhämtas.

Jag vill i detta sammanhang upptaga frågan, hur ledningen av Alnarps

mejeri bör ordnas. För närvarande är professorn i mejerilära även föreståndare

för mejeriet. Utredningsmannen har icke räknat med någon ändring

i detta avseende, om den högre mejerikursen skulle kvarbliva i Alnarp.

Däremot ha fyra av de sakkunniga, med vilka utredningsmannen överlagt,

liksom även styrelsen för Alnarpsinstitutet ansett, att en särskild mejeriföreståndare

borde anställas. Enligt min mening är det ur de principiella

synpunkter, som varit vägledande vid den under senare år företagna upprustningen

av vetenskapliga institutioner, väl motiverat att professorn i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

15

mejerilära avlastas från den omedelbara ledningen av mejeriets skötsel. Inrättas

en särskild föreståndarbefattning skulle vidare en förste mejeristtjänst

på mejeriets stat kunna indragas. Dessutom har nu i samband med

frågan om övertagandet av Kävlinge mejeri ifrågasatts, att ett särskilt föreståndararvode

skulle utgå till professorn i mejerilära, vilket i och för sig

torde kunna anses skäligt. Under dessa förhållanden synas icke heller ur

ekonomisk synpunkt några allvarligare betänkligheter kunna resas mot att

i stället en särskild mejeriföreståndare anställes. Jag föreslår därför, att

medel för en mejeriföreståndiarbefattning upptagas på utgiftsstaten för

Alnarps mejeri.

I samband med förslaget om övertagande av mjölkleveranser från Kävlinge

mejeri har styrelsen för Alnarpsinstitutet vidare hemställt att till maskinell

utrustning av Alnarps mejeri måtte anvisas ett belopp av 137 000

kronor och för tillbyggnad av mejeriets lagerlokaler för ost 95 000 kronor.

Dessa engångsutgifter torde vara en ofrånkomlig konsekvens av den planerade

utvidgningen av mejeriets drift. Jag har icke heller någon erinran mot

beräkningarna av dessa belopp och ämnar därför vid anslagsberäkningarna

i det följande förorda, att till utrustning av Alnarps mejeri skall anvisas

ett belopp av 137 000 kronor samt att för tillbyggnad av mejeriet skall

anvisas ett investeringsanslag av 95 000 kronor.»

Utskottet.

Behovet av en förbättrad organisation av forsknings- och försöksverksamheten

på mejerihanteringens område har redan tidigare varit uppmärksammat

av riksdagen. Vid behandlingen av statsutskottets utlåtande nr 141/

1943, vari bl. a. framhölls, att den rådande splittringen av verksamheten

måste medföra olägenheter såväl i ekonomiskt hänseende som i fråga om

verksamhetens effektivitet, fann riksdagen sålunda skäl föreligga att hos

Kungl. Maj :t hemställa om en utredning av frågan. Det synes även vara

allmänt erkänt, att verksamhetens personaltillgång och materiella utrustning

behöva ökas. Likaså torde undervisningen inom mejerinäringen icke

kunna anses helt tillfredsställande.

Den upprustning i skilda hänseenden, som torde vara motiverad på ifrågavarande

område, måste emellertid i avsevärd mån begränsas på grund av

det statsfinansiella läget. Det synes härvid utskottet lämpligt att i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag i första hand ställa på framtiden sådana frågor,

som för sin lösning fordra mera omfattande byggnadsföretag.

I fråga om mejeriförsöksverksamheten vill utskottet ansluta

sig till vad Kungl. Maj :t uttalat angående avgränsningen av arbetsuppgifterna.

Således böra enligt utskottets mening produktkontroll, ekonomiska

undersökningar samt byggnads- och maskintekniska försök falla utanför

försöksverksamhetens område. Huruvida försök i fullt driftsmässig skala

(heltekniska försök) skola hänföras till verksamhetens uppgifter synes

icke behöva avgöras för närvarande, eftersom byggnadsarbetena för det

för sådana försök erforderliga försöksmejeriet icke nu torde kunna komma

till stånd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Beträffande förläggningsorten för mejeriförsöksverksamheten ha två alternativ

framkommit, nämligen Alnarp och Ultuna. Med utgångspunkt från

den allmänt omfattade meningen, att försöksverksamheten bör vara förlagd

till samma plats som den högre mejeriundervisningen och statens maskinprovningars

mejeriavdelning, anser sig utskottet böra förorda, att

Alnarp bibehålies som förläggningsort. Vid sitt ställningstagande har utskottet

bland annat fäst vikt vid att förläggningen till Alnarp icke, såvitt

utredningen giver vid handen, ogynnsamt påverkat verksamhetens eller

undervisningens standard hittills samt att en förläggning till Ultuna av de

tillgängliga uppgifterna att döma skulle medföra avsevärda merkostnader.

Såsom utredningsmannen framhållit torde den forsknings- och försöksverksamhet,

som avser utfodringens och ladugårdshygienens inverkan på

mjölkens näringsvärde och användbarhet, ur mejeritekniska synpunkter

böra bedrivas i samarbete med husdjursförsöksanstalten i Ultuna. Därest

mejeriförsöksverksamheten stannar kvar i Alnarp, bör enligt utredningsmannen

ett särskilt försöksmejeri för sådant ändamål inrättas vid anstalten.

Utskottet biträder härvidlag Kungl. Maj :ts förslag, att mejeriet icke

för närvarande skall komma till stånd, men förutsätter, att anstaltens behov

i förevarande hänseende följes med uppmärksamhet.

Vad Kungl. Maj :t förordat i fråga om förstärkningen av personalorganisationen

vid mejeriförsöksverksamheten föranleder icke någon utskottets

erinran.

Ej heller har utskottet något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag rörande

den högre mejerikursen och lantbrukshögskolans

djurfysiologiska institution.

I fråga om mejeri skolutbildningen biträder utskottet vad

Kungl. Maj:t förordat och vill därvid understryka, att det även enligt utskottets

mening synes olämpligt att låta den föreslagna nya mejeriskolan,

som skall ha karaktär av riksskola, bliva beroende av lokala åtaganden. Utskottet

biträder likaledes i propositionen framlagda förslag rörande anordnandet

av os 11 ill ver kar kur ser in. in. ävensom angående mejerikonsulentverksamheten.

Vad angår Alnarps mejeri har utskottet intet annat att erinra mot

Kungl. Maj :ts förslag än att i avtalet med styrelsen för Kävlinge mejeriförening

enligt utskottets mening icke skäligen bör göras förbehåll om

jämkning av pensionen till disponenten V. Jacobsson i händelse av framtida

minskning i mjölkleveranserna.

II. Trädgårdsundervisning och trädgårdsförsök.

Huvuddragen av 1946 års trädgårdsundervisningskommittés förslag.

Den praktiska lärlingsutbildningen inom trädgårdsundervisningen bör

enligt kommittén i huvudsak regleras av parterna på arbetsmarknaden utan

statens mellankomst. Statsbidrag bör ej utgå till denna utbildning. Där
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

17

emot bör den teoretiska lärlingsutbildningen ordnas genom det allmännas

försorg i form av särskilda kurser, som antingen skola läggas in i de statsunderstödda

trädgårdsskolornas ordinarie undervisningsprogram eller förläggas

till de statsunderstödda yrkesskolorna eller anordnas vid andra lämpliga

utbildningsanstalter. Även bör korrespondensundervisning anordnas med

kortare muntliga repetitionskurser.

De skolor, som anordna teoretiska utbildningskurser, böra erhålla statsbidrag

härför. Likaså skall statsbidrag utgå till kostnader för kursavgifter

samt för resor till och från skolan ävensom till stipendier åt lärlingar,

som bedriva korrespondensstudier.

Vad trädgårdsskolorna angår framhåller kommittén, att deras uppgift

bör vara att meddela undervisning i grunderna för trädgårdsskötsel samt

övning i ordnande och ledning av trädgårdsarbeten. Färdighet i olika trädgårdsarbeten

bör ha förvärvats redan före inträdet, varför eleverna ej längre

skola utföra grov- och rutinarbete.

Huvudkurs vid trädgårdsskola skall omfatta 2 160 lektions- och demonstrationstimmar,

vilket innebär en betydande ökning. På grund av bortfallet

av grov- och rutinarbete kan kurstiden emellertid begränsas från

två år till 60 läsveckor med början den 1 november och avslutning under

senare delen av februari andra året därefter.

Trädgårdsskolornas undervisning föreslås skola specialiseras på olika linjer,

nämligen en linje för växthus- och bänkodling, en linje för frukt- och

bärodling med plantskoleskötsel samt en trädgårdsanläggarlinje. Härjämte

bör finnas en allmän linje med särskild inriktning på norrländska förhållanden.

Årligen böra anordnas två huvudkurser enligt den förstnämnda

linjen och en huvudkurs enligt envar av de övriga linjerna. Då lägst 15 och

högst 25 elever skola kunna intagas i huvudkurs, beräknas årligen lägst

75 och högst 125 elever kunna nyintagas.

Alnarps statliga trädgårdsskola bör bibehållas och vid denna böra organiseras

en växthus- och bänkodlingslinje samt en frukt- och bärodlingslinje

med plantskoleskötsel. Av de tre nu befintliga statsunderstödda trädgårdsskolorna

böra allenast två bibehållas, nämligen lantbruksakademiens trädgårdsskola

vid Experimentalfältet samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

Till den tredje, Adelsnäs trädgårdsskola, bör däremot statsbidrag ej utgå

i fortsättningen.

Såsom skäl för att statsunderstöd ej längre bör utgå till Adelsnäs trädgårdsskola

har kommittén anfört, bland annat, dels att det aktuella utbildningshovet

kunde beräknas bliva täckt redan vid ett genomförande av

kommitténs förslag om trädgårdsskolelinjer, dels att skolan ej låge inom

egentligt trädgårdsodlarområde och dessutom vore ogynnsamt belägen ur

fruktodlingssynpunkt, dels att skollokalerna låge på avsevärt avstånd från

huvuddelen av odlingarna under glas och den inre organisationen vid skolan

därför måste bliva ofördelaktig och medföra betydande olägenheter ur

undervisningssynpunkt.

Kommittén har vidare framhållit att man, om det i framtiden skulle visa

sig behövligt att öka utbildningskapaciteten, i första hand borde undersöka,

2 Biliang till riksdagens protokoll 19b9. 10 samt. Nr 44.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

om ej detta behov kunde tillgodoses genom att ännu en linje upprättades

vid någon av de befintliga skolanläggningarna. Ansåges ännu en skola böra

inrättas, borde det undersökas, om ej denna skola borde förläggas till västra

Sverige.

Vid lantbruksakademiens trädgårdsskola böra finnas en växthus- och

bänkodlingslinje samt en trädgårdsanläggarlinje. Vid Norrlands trädgårdsskola

bör finnas en allmän linje. Frågan om inrättande av en trädgårdsskola

i västra Sverige bör ställas på framtiden.

Vid trädgårdsskolorna böra, förutom huvudkursen, anordnas lärlingskurser

samt specialkurser för olika områden av trädgårdsodlingen. Undervisningen

vid trädgårdsskolorna bör bestridas av föreståndare, ämneslärare,

extra ordinarie ämneslärare och speciallärare samt, i viss utsträckning, av

särskilda instruktörer. Föreståndare vid trädgårdsskola bör leda skolträdgården

och dess handelsrörelse. Ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare

böra i regel svara för var sin fackavdelning inom skolträdgården. Där

trädgårdsekonomisk byrå finnes, bör läraren i ekonomi leda denna. Undervisningsskyldigheten

bör bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare

med fackavdelning till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning

till minst 30 timmar i veckan.

Föreståndare och lärare vid trädgårdsskola böra vara årsanställda och

åtnjuta semester i den ordning och enligt de regler, som gälla för motsvarande

befattningshavare i statens tjänst.

Som arbetsledare i skolträdgården och biträde vid övningar och demonstrationer

böra instruktörer anställas. Dessa instruktörer böra, såsom nyss

nämnts, i viss utsträckning även biträda vid undervisningen. För deras avlönande

bör vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna statsbidrag utgå med

hälften av instruktörens lön.

Bestämmelserna om statsbidrag föreslås skola ändras dels så, att statsbidrag

skall kunna utgå även för uppförande av växthus- och andra ekonomiutrymmen,

som skola stå i undervisningens tjänst, dels så, att statsbidraget

till driftkostnader skall kunna täcka 3A av de verkliga kostnaderna.

Vad den lägre trädgårdsundervisningen angår, har kommittén även behandlat

vissa frågor om fruktodlarskolor. Kommittén har här till en början

ansett att erfarenheter från verksamheten vid den fruktodlarskola, som enligt

beslut av 1946 års riksdag skall inrättas i Urshult, böra avvaktas, innan

beslut fattas om upprättande av ännu en sådan skola. Huvudkurs vid

fruktodlarskola bör förläggas till tiden 15 februari—-15 december. Kursen

bör omfatta lägst 15 och högst 25 elever. En ny kurs bör anordnas varje år.

Statsbidrag till fruktodlarskola bör utgå enligt i huvudsak samma bestämmelser

som de, vilka kommittén förordat beträffande statsbidrag till trädgårdsskola.

I fråga om den högre trädgårdsundervisningen föreslår kommittén, att en

trädgärdshögskola skall upprättas. Vid denna högskola bör meddelas på

vetenskaplig grund vilande undervisning i syfte att utbilda befattningsha
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

19

vare och enskilda företagare inom trädgårdsnäringen. Vid trädgårdshögskolan

bör därjämte forskning bedrivas och vetenskapsmän utbildas. Trädgårdshögskolan

och statens trädgårdsförsök böra organiseras som skilda institutioner.

Trädgårdshögskolan bör förläggas till Alnarp. För denna böra

användas vissa av de lokaler, som nu disponeras av statens trädgårdsförsök.

Sistnämnda institution bör flyttas till någon lämplig plats i Skåne och nya

lokaler för densamma uppföras där. Undervisningen vid trädgårdshögskolan

bör organiseras enligt två linjer, en odlingsteknisk linje och en trädgårdsanläggarlinje.

Utbildningen bör vara treårig vid båda linjerna. Undervisningen

bör bestridas av professorer, laboratorer, docenter, biträdande

lärare och förste assistenter. Bland annat böra inrättas fyra professurer,

nämligen en i trädgårdsodling, en i trädgårdsbotanik (växtsystematik med

ärftlighetslära), en i trädgårdsanläggning (trädgårdsarkitektur) samt en i

trädgårdsekonomi (trädgårdsnäringens driftsekonomi med trädgårdsbokföring).

På den odlingstekniska linjen bör avläggas hortonomexamen och

på trädgårdsanläggarlinjen trädgårdsarkitektexamen.

Med hänsyn till de vidgade uppgifter, som styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut skulle erhålla vid ett genomförande av

kommitténs förslag angående trädgårdsundervisningen, förordas en viss utvidgning

och omorganisation av sagda styrelse.

Statens trädgårdsförsök böra enligt kommittén liksom nu vara organiserade

med en huvudstation jämte underlydande stationer, fasta försöksfält

och lokala försök. Trädgårdsförsöken böra omfatta följande grenar, nämligen

försök med köksväxter på friland och under glas, försök med prydnadsväxter

på friland och under glas samt försök med fruktträd och bärväxter.

Verksamheten bör inriktas efter trädgårdsnäringens aktuella läge. Försök

med kulturer under glas böra därför ägnas avsevärt större uppmärksamhet

än tidigare. Även försök med prydnadsväxter —• såväl på friland som

under glas — böra i framtiden ingå som ett permanent led i verksamheten.

Grunderna för de klassificerande sort- och stamförsöken böra vidare ändras

så att ökat utrymme kan beredas s. k. kulturförsök.

Huvudstationen bör, såsom redan nämnts, flyttas från Alnarp till annan

egendom. Kommittén har i första hand förordat att densamma skall förläggas

till kronoegendomen Hjerup nr 2 och 7 i Uppåkra socken, Malmöhus

län. Huvudstationen bör omfatta tre fackavdelningar, nämligen en för frukt

och bär, en för köksväxter och en för prydnadsväxter. Härjämte bör personal

beräknas för upplysning och administration. De underlydande stationerna

böra förläggas så, att skilda odlingsområden tillgodoses. De nuvarande försöksstationerna

vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och öjebyn böra upprätthållas

och erhålla förstärkt organisation. Nyckelby försöksstation bör likaså

bibehållas och användas företrädesvis för försök med växthus och bänkgårdskulturer.

Försöksstationen vid Söråker bör ersättas av en ny försöksstation

på annan plats för södra Norrland. Vidare bör en försöksstation upprättas

vid den planerade centrala försöks- och forskningsinstitutionen vid

Röbäcksdalen i Västerbottens län. Slutligen hör en mindre försöksstation

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

upprättas i samband med att Stenstugu gård på Gotland tages i anspråk för

försök. Då Källstorps Södergård i södra Kalmar län organiseras som en statens

försöksgård, bör slutligen en substation till Ekerum upprättas där.

Genomförandet av den av kommittén föreslagna upprustningen av undervisningen

samt forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsnäringens

område förutsätter betydande byggnadsarbeten. Sålunda erfordras bland

annat uppförande av nya lokaler för statens trädgårdsförsök på dess nya

förläggningsplats samt avsevärda ändringar och utvidgningar av lokalerna

vid Alnarp för inrymmande av trädgårdshögskolan och för att möjliggöra

en utvidgning av antalet elever vid trädgårdsskolan m. m. Även vid lantbruksakademiens

trädgårdsskola och vid Norrlands trädgårdsskola föreslås

åtskilliga nybyggnads- och ombyggnadsarbeten. Slutligen föreslår kommittén

ett flertal nybyggnader vid statens trädgårdsförsöks lokala försöksstationer.

Ett förverkligande av kommitténs förslag skulle komma att medföra betydande

kostnader för statsverket.

Sålunda beräknas totala engångskostnaderna för undervisningsanstalterna

uppgå till cirka 3 370 000 kronor. Därav skulle på Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut falla 2 252 000 kronor, nämligen för trädgårdshögskolan

1 016 000 kronor, för trädgårdsskolan 568 000 kronor, för upprustning

av växthusbeståndet 582 000 kronor och för administrativa uppgifter

86 000 kronor. De båda statsunderstödda trädgårdsskolorna beräknas

kräva en engångskostnad av statsmedel på 1 118 000 kronor.

Statsverkets årliga merutgifter för trädgårdsundervisningen beräknas av

kommittén till lägst 423 000 kronor och högst 500 000 kronor. Därav skulle

på lärlingsutbildningen komma omkring 78 000 kronor, på Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut lägst 277 000 och högst 325 000 kronor

samt på de båda statsunderstödda trädgårdsskolorna lägst 68 000 och högst

97 000 kronor.

För statens trädgårdsförsök har kommittén beräknat engångskostnaderna

till omkring 4 miljoner kronor samt de årliga merutgifterna till lägst 353 000

kronor och högst 423 000 kronor.

Rörande det närmare innehållet i förslaget torde få hänvisas till framställningen

å s. 50—55, 57—58, 61—68, 81—82, 84—86, 88—92 och 94—96

i propositionen.

Yttrandena.

I fråga om innehållet i de remissutlåtanden, som avgivits över förslaget,

får utskottet i huvudsak hänvisa till den redogörelse härför, som lämnats å

s. 52—53, 55—61, 63—68, 82—88, 90—94 och 96—97 i propositionen.

Förslaget, att statsunderstöd ej längre skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola,

har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Styrelsen har till motivering av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41.

21

sin ståndpunkt åberopat bland annat, att skolan låge på enskild mark och

att styrelsen icke lyckats förmå markinnehavaren att överlåta lämpliga

markområden på en stiftelse, som skulle kunna komma i åtnjutande av

samma förmåner i fråga om byggnadsbidrag som de, vilka tillkomma lantbruksundervisningsanstalter.

Styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola har däremot ansett, att skolan borde

bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola. Styrelsen har anfört, att det

vore ekonomiskt ofördelaktigt att avveckla en trädgårdsskola, vilken även

enligt kommitténs uppfattning väl motsvarade kravet på en trädgårdsskola

och erbjöde goda möjligheter för undervisningen. Ett nedläggande av trädgårdsskolan

vid Adelsnäs skulle helt enkelt beröva staten möjlighet att för

låga kostnader bedriva trädgårdsundervisning och utnyttja färdiga och uppväxta

anläggningar. Styrelsen kunde icke dela kommitténs uppfattning, att

skolan icke skulle ligga inom egentligt trädgårdsodlarområde. Skolans läge

vore tillräckligt gynnsamt även för den undervisning i fruktodling, som

borde meddelas vid en linje med allmän inriktning. Trädgårdsskolan vid

Adelsnäs hade ur flera synpunkter ett stort värde. Det borde övervägas, om

icke möjlighet funnes att lösa den ekonomiska frågan om skolans fortbestånd.

Av dessa skäl hemställde styrelsen, att skolan måtte bibehållas och

att dit måtte förläggas en tvåårig allmän praktiskt-teoretisk linje med särskild

inriktning på förhållandena i södra och mellersta Sverige.

Även Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter har ifrågasatt, om icke

förnyade undersökningar borde göras för att finna en lämplig och genomförbar

form för bibehållande och utbyggnad av trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

Föreningen har vidare förordat, att lantbruksakademiens trädgårdsskola

skall flyttas till Svartsjö eller annan plats i Mälardalen. Samma uppfattning

har uttalats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Lantbruksstyrelsen har uttalat, att en trädgårdsanläggarskola borde förläggas

till Bergianska trädgården, att lantbruksakademiens trädgårdsskola

under den återstående tid, varunder marken kunde få disponeras för trädgårdsskötsel,

borde ändras till lärlingsträdgård samt att en för handelsväxtodling

avsedd trädgårdsskola med två odlingslinjer borde förläggas till lämplig

plats i Mälardalen, exempelvis Svartsjö. Som skäl för sin ståndpunkt har

styrelsen anfört, bland annat, att de kostnader, som nödvändigtvis måste

nedläggas på en effektivt organiserad skolverksamhet vid Experimentalfältet,

skulle bliva så höga, att de icke skulle komma att stå i rimlig proportion till

den begränsade tid, under vilken området kunde få disponeras. För att en

trädgårdsanläggarskola skulle förläggas till Bergianska trädgården, talade

bland annat de omständigheterna, att Bergianska stiftelsen enligt donationsurkunden

vore skyldig att anordna trädgårdsskola, att det av trädgården

disponerade området vore friköpt, att trädgården ägde stora förutsättningar

för bedrivande av trädgårdsanläggarskola samt att trädgårdsanläggningstekniken

till långt övervägande del hänförde sig till städernas och

tätorternas behov av personal, som speciellt utbildats i trädgårdsanläggning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.

För att en trädgårdsskola för handelsväxtodling skulle förläggas till Svartsjö

talade bland annat det förhållandet, att jordbrukets omläggning till produktion

av trädgårdsväxter vore särskilt framträdande i Mälardalen och att

en dylik trädgårdsskola borde vara förlagd till lantbruksmiljö. I huvudsak

samma uppfattning har uttalats av vetenskapsakademien, Sveriges handelsträdgårdsmåstareförbund

samt, såvitt rör förläggningen av en trädgårdsanläggarskola,

av Föreningen svenska trädgårdsarkitekter.

I de yttranden, där frågan om kurstidens längd berörts, ha i åtskilliga

fall betänkligheter uttalats mot den av kommittén föreslagna förkortningen

av kurstiden. Sålunda har exempelvis lantbruksstyrelsen uttalat, att de tvååriga

kurserna borde bibehållas och den reglerade lärlingsubildningen som

konsekvens därav begränsas till tre år. Styrelsen har framhållit, att de

brister, som den nuvarande praktiskt betonade tvåårskursen utvisade, berodde

icke på kurstidens längd och den nuvarande skolformens olämplighet

i och för sig utan på att skolorna till följd av bristande resurser nödgats

lägga strängt kommersiella synpunkter på ordnandet av undervisningen.

I vart fall borde tvåårskurser jämsides med ettåriga kurser bibehållas

i viss utsträckning, tills erfarenhet vunnits, huruvida den planerade lärlingsutbildningen

med framgång kunde ersätta det vägledande praktiska

arbetet vid skolorna. I huvudsak samma ståndpunkt bär intagits av styrelsen

för Adelsnäs trädgårdsskola.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vitsordat,

att eleverna i alltför stor utsträckning utnyttjats i det praktiska arbetet, ofta

nog till rent rutinarbete. Utskottet har emellertid framhållit, att yrkets karaktär

vore sådan, att den teoretiska undervisningen måste kompletteras av

och gå hand i hand med praktiskt arbete. Det vore därför angeläget, att eleverna,

om än i begränsad utsträckning, finge aktivt deltaga i det praktiska

arbetet. Det vore ej heller oviktigt, att eleverna bereddes tillfälle att få kännedom

om olika kulturers avkastning och lönsamhet. Vid skolorna borde

därför produceras trädgård salster i sådan omfattning, att en del normalt

kunde försäljas. Liknande synpunkter på det praktiska arbetets betydelse

för trädgårdsskolornas elever ha anlagts även av lantbruksstyrelsen.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har uttalat, att den föreslagna kurstiden

komme att medföra större kostnader än fördelar. Lokaler och lärarpersonal

måste tillmätas efter behovet under den tid, då dubbla kurser pågingo. De

specialkurser, som skulle anordnas vid skolorna och som utan tvivel skulle

fylla ett stort behov, måste enligt kommitténs förslag inpassas under tiden

den 1 mars—den 31 oktober, då lokaler och lärare kunde disponeras för detta

ändamål. Arbetsledare, förmän och företagare, som skulle deltaga i dessa

kurser, kunde emellertid icke utan stora svårigheter lämna sin praktiska

verksamhet under vår och höst. Under sommaren låge därjämte semestrarna

i vägen. Vintern vore i stället den lämpligaste tiden för åtminstone vissa slag

av specialkurser. Om huvudkurserna kunde begränsas till ett år, skulle specialkurser

kunna ordnas under vintern och även andra fördelar vinnas. Er
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

23

farenheterna från handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp talade för att

en kurstid på ett år vore fullt tillräcklig för inhämtandet av det kunskapsstoff,

som kursplanen omfattade. Särskilt gällde detta, när undervisningen

vore specialiserad på olika linjer och när rutinarbete ej inginge i kursen.

Antalet undervisningstimmar i vissa ämnen i utredningens undervisningsplaner

syntes vara så stort, att det lämpligen borde kunna reduceras till

det antal timmar, som kunde medhinnas under en ettårig kurs. Styrelsen

ville därför förorda, att kurstiden för huvudkurs vid trädgårdsskola skulle

bestämmas till ett år.

Den av kommittén föreslagna uppdelningen av undervisningen på olika

linjer har i allmänhet ej föranlett någon erinran i yttrandena. Lantbruksstyrelsen,

styrelsen för Alnarpsinstitutet samt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

ha uttryckligen tillstyrkt förslaget i denna del. I sistnämnda båda

yttranden har emellertid uttalats önskemål om inrättande av en allmän linje

även för andra delar av landet än Norrland. Samma önskemål har uttalats

av styrelsen för Adelsnäs trädgårdsskola. Vidare ha Stockholms trädgårdsanläggareförenings

utbildningskommitté och Sveriges trådgårdsanläggareförbund

uttalat tvivel om behovet och ändamålsenligheten av att en huvudkurs

i trädgårdsanläggning organiserades enligt kommitténs förslag. Sistnämnda

båda organisationer ha anfört, att undervisningen vid en dylik

kurs syntes bliva alltför koncentrerad för att eleverna skulle kunna tillgodogöra

sig den. Ej heller hade eleverna möjlighet att efter avlagd examen

uppnå annat än lågt avlönade befattningar i det allmännas tjänst eller att i

den fria marknaden bliva på sin höjd förmän eller småföretagare.

Speciella önskemål i olika detaljfrågor rörande undervisningens närmare

anordnande och innehåll ha slutligen uttalats i åtskilliga yttranden.

Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas bär

allmänt vitsordats i yttrandena. I regel har även i yttrandena tillstyrkts,

att denna förstärkning, såsom kommittén föreslagit, skall ske i form av inrättande

av en trädgårdshögskola. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna

har dock med hänsyn till det låga antal elever som beräknats komma att

finnas vid en sådan högskola funnit tiden icke vara inne att inrätta en

dylik högskola. Liknande synpunkter ha anförts av statskontoret. Detta

ämbetsverk bär förordat att den högre trädgårdsundervisningen tills vidare

skulle organiseras som en särskild linje vid lantbrukshögskolan. Sistnämnda

uppfattning bär även uttalats av lantbruksakademien och Föreningen

Sveriges stadsträdgårdsmästare.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har med hänvisning

till det rådande ekonomiska läget ifrågasatt, om icke saken borde

ställas något på framtiden och det föreliggande behovet av förbättrad utbildning

tills vidare tillgodoses genom att det nuvarande trädgårdsinstitutet vid

Alnarp gåves ökade ekonomiska resurser. Utskottet har även framhållit, att

man borde undersöka, om icke den högre trädgårdsundervisningen lämpligen

kunde samordnas med annan högskoleutbildning på jordbruksområdet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har anfört att kommitténs förslag till

trädgårdshögskola icke kunde anses motsvara de krav, som numera rimligen

borde ställas på en sådan högskola. Den högre trädgårdsundervisningens

problem borde lösas efter andra linjer. En möjlighet vore därvid att söka

anknytning till Lunds universitet, en annan alt förlägga undervisningen i

de grundläggande ämnena till lantbrukshögskolan och i fackämnena till

Alnarp.

Vad angår förläggningsfrågan ha delade meningar framkommit i de yttranden,

där förslaget om inrättande av en särskild trädgårdshögskola i princip

tillstyrkts. En förläggning till Bergianska trädgården har förordats av

bland andra lantbruksstyrelsen, vetenskapsakademien, Föreningen Svenska

trädgårdsarkitekter, Stockholms trädgårdsanläggareförenings utbildningskommitté,

Sveriges trädgårdsanläggningsförbund och Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund.

Härvid har bland annat framhållits att i! Stockholm

funnes goda möjligheter till organiserat samarbete med andra vetenskapliga

institutioner. Sådana möjligheter komme däremot, om trädgårdshögskolan

förlädes till Alnarp, att praktiskt taget helt saknas för trädgårdsarkitektlinjen.

För en förläggning till Stockholm har vidare åberopats bland annat

att det vore av värde att redan under studietiden få till stånd ett samarbete

mellan trädgårdsarkitekter och byggnadsarkitekter.

En förläggning till Alnarp har å andra sidan förordats av bland andra

styrelsen för Alnarpsinstitutet, Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

Centralorganisationen för examinerade trädgårdsmästare,

Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sveriges hortonomförbund och

Föreningen Sveriges kyrkogårdsföreståndare. Av de skäl, som åberopats för

detta alternativ utöver de av kommittén anförda, kan nämnas att Sveriges

hortonomförbund framhållit, att det gynnsamma geografiska läget öppnade

möjligheter till grundliga studier framför allt ur botanisk men även ur odlingsteknisk

synpunkt. Sådana möjligheter funnes däremot ej i samma utsträckning

i Mellansverige.

I åtskilliga yttranden ha framförts vissa önskemål och påpekanden rörande

undervisningen. Även mot förslaget, i vad det gäller lärarpersonal och

de studerande, ha vissa erinringar framställts.

Departementschefen.

I fråga om den lägre trädgårdsunder visningen har departementschefen

anfört:

»Trädgårdsnäringen har under senare år ökat mycket kraftigt i betydelse

och omfattning. Belysande för dess betydelse ur ekonomisk synpunkt är

att, enligt en av kommittén återgiven beräkning, saluvärdet av trädgårdsnäringens

produktion år 1943 uppgick till närmare 375 miljoner kronor eller

ungefär 19 procent av värdet av den totala jordbruksproduktionen samma

år. Expansionen inom näringen åskådliggöres exempelvis av att från

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

25

år 1932 till år 1943, då den senaste trädgårdsinventeringen ägde rum, arealen

för odling under glas i det närmaste fördubblats och av att enbart växthusarealen

sistnämnda år var större än den sammanlagda växthus- och

bänkgårdsarealen år 1937. Ehuru exakta siffror rörande utvecklingen under

tiden därefter ej finnas tillgängliga, råder det intet tvivel om att en

mycket kraftig ökning ägt rum även efter år 1943.

Den nu angivna utvecklingen, vilken ännu ej torde vara på långt när avslutad,

har bland annat aktualiserat näringens utbildningsfrågor. En god

yrkesutbildning är här av utomordentligt stor betydelse både för arbetare

och för företagare och arbetsledare. Genom den kvantitativa expansion, som

näringen undergått, har behovet av dylik utbildad arbetskraft blivit allt

större. Samtidigt har produktionen vid de olika trädgårdsföretagen blivit

alltmer specialiserad, vilket medfört krav på en specialisering även av yrkesutbildningen.

De förslag, som framlagts av 1946 års trädgårdsundervisningskommittc,

syfta till att anpassa undervisningen ävensom forsknings- och försöksverksamheten

på trädgårdsnäringens område efter de krav, som numera måste

ställas på dem.

Vissa av förslagen förutsätta för sitt förverkligande omfattande och kostnadskrävande

byggnadsarbeten. Särskilt gäller detta de förslag, som beröra

trädgårdshögskolan samt statens trädgårdsförsök. Även i fråga om den

lägre trädgårdsundervisningen har kommittén emellertid räknat med förhållandevis

stora nybyggnader och ombyggnader.

Det synes av kända skäl icke möjligt att nu genomföra mer än en ringa

del av det byggnadsprogram, som kommittén framlagt. Under sådana förhållanden

kan det givetvis ifrågasättas om ej med behandlingen av kommitténs

förslag i dess helhet borde få anstå, till dess läget på byggnadsmarknaden

lättat något. Vid övervägandet av denna fråga har jag emellertid

kommit till den uppfattningen, att ett sådant uppskov icke är nödvändigt

eller ens lämpligt. Beträffande de delar av förslagen, som måhända ha

den största omedelbara praktiska betydelsen, nämligen lärlingsutbildningen

och den lägre trädgårdsundervisningen, synes det nämligen möjligt att åstadkomma

ej oväsentliga förbättringar utan alltför stora investeringar i byggnadsföretag

och även i övrigt utan alltför stora kostnader för det allmänna.

Med anordnandet av högskolemässig trädgårdsundervisning måste däremot

enligt min åsikt, med hänsyn till de betydande investeringar ett genomförande

av detta förslag skulle kräva, tills vidare anstå. Någon förflyttning av statens

trädgårdsförsöks huvudstation torde under sådana förhållanden ej heller

för närvarande böra övervägas. Denna huvudstation bör alltså tills vidare

kvarligga i Alnarp. Däremot bör på grundval av kommitténs förslag verksamheten

vid statens trädgårdsförsök kunna utvidgas något i avbidan på

en mera fullständig upprustning av denna institution.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de förslag, som

kommittén framlagt, torde jag få övergå till eu närmare behandling av

dessa.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Vad först gäller lärlingsutbildningen är det uppenbarligen, med hänsyn

till den betydelse, som tillgången på utlärd arbetskraft har för trädgårdsnäringen,

av vikt, att denna fråga löses på ett tillfredsställande sätt. Jag

delar kommitténs uppfattning, att den praktiska lärlingsutbildningen i huvudsak

är en arbetsmarknadsfråga, vilken såvitt möjligt bör lösas av parterna

utan statens ingripande. De åtgärder, som dessa, på sätt framgår av

kommitténs betänkande, nu vidtagit för detta ändamål, synas därför böra

hälsas med tillfredsställelse.

Av den uppfattning, åt vilken jag nu givit uttryck, följer, att statsmakterna

enligt min mening i och för sig ej ha anledning att taga ställning till

frågan om lärlingstidens längd. Spörsmålet får emellertid betydelse i detta

sammanhang, därest genomgången lärlingsutbildning anses skola kvalificera

till inträde i trädgårdsskola. Jag vill med anledning därav framhålla,

att den tänkta lärlingstiden av fyr-a år enligt min åsikt är lämpligt avvägd,

då man önskar att lärlingstiden skall giva en grundlig och allsidig

praktisk yrkesutbildning.

Om det sålunda icke synes påkallat, att statsmakterna skola vidtaga några

direkta åtgärder i fråga om den praktiska lärlingsutbildningen, torde förhållandet

vara ett annat beträffande den teoretiska lärlingsutbildningen.

Värdet av den praktiska lärlingsutbildningen kan nämligen enligt min mening

ökas betydligt, om densamma på lämpligt sätt kombineras med teoretisk

utbildning. Att öppna möjlighet härtill synes vara en uppgift för det

allmänna. Jag finner det därför lämpligt, att statsmakterna skola medverka

till anordnande av undervisningskurser för trädgårdslärlingar.

Beträffande formerna för dylika kurser samt kursernas innehåll och finansiering

kan jag biträda vad kommittén föreslagit. Kurserna böra sålunda

ingå som ett permanent led i de statliga och statsunderstödda trädgårdsskolornas

undervisning. I den mån behov därav visar sig föreligga,

böra dylika kurser vidare kunna anordnas vid statsunderstödda lärlingsoch

yrkesskolor ävensom vid andra lämpliga undervisningsanstalter. Man

torde emellertid få räkna med att det i en del fall ej kommer att bliva

möjligt för lärlingarna att genomgå lärlingskurser vid fast skola. Vederbörande

bör då kunna förvärva motsvarande kunskapsmått genom studier

per korrespondens, kompletterade med kortare muntliga instruktions- och

repetitionskurser. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att på sätt kommittén

föreslagit binda den teoretiska undervisningen till vissa perioder av

lärlingsutbildningen. Det väsentliga är att lärlingen bibringas ett önskvärt

mått av praktisk och teoretisk utbildning och såsom mera sekundärt framstår,

när under lärlingstiden de teoretiska kunskaperna inhämtas.

Enligt kommitténs förslag skulle överstyrelsen för yrkesutbildning utgöra

tillsynsmyndighet för den teoretiska lärlingsutbildningen i trädgårdsfacket.

I avbidan på statsmakternas ställningstagande till frågan om ledningen

av den statliga verksamheten för yrkesutbildning på jordbrukets

område finner jag det emellertid icke lämpligt, att tillsynen över trädgårdsutbildningen

nu skall överföras från lantbruksstyrelsen till annat or
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

27

gan. Lantbruksstyrelsen bör alltså, till dess beslut fattats i nämnda fråga,

utgöra tillsynsmyndighet för ifrågavarande teoretiska lärlingsutbildning.

Kommitténs förslag rörande undervisningen vid de teoretiska lärlingskurserna

synes lämpligt avvägt. Det bör emellertid ankomma på lantbruksstyrelsen

att närmare överväga denna fråga. På sätt överstyrelsen för yrkesutbildning

framhållit, bör lantbruksstyrelsen därvid samråda med nämnda

myndighet, särskilt såvitt gäller kurser, vilka skola anordnas vid statsunderstödda

yrkes- och lärlingsskolor.

Kommitténs förslag i fråga om statsbidrag för anordnande av teoretiska

lärlingskur ser samt till deltagare i dylika kurser anser jag böra godtagas

med allenast ett par jämkningar. Jag anser nämligen, att stipendium till

deltagare i repetitions- och instruktionskurs bör utgå enligt samma grunder,

som jag vid framläggande av förslag till ordnandet av den lägre lantbruksundervisningen

ämnar föreslå för deltagare i småbrukarkurs, nämligen

med dels ett grundstipendium av tre kronor för dag, dels efter behovsprövning

ett tilläggsstipendium av högst nio kronor för familjeförsörjare och

fyra kronor för annan deltagare. A andra sidan anser jag det icke lämpligt

att, såsom kommittén föreslagit, bidrag med den del av resekostnaden, som

överstiger 100 kronor för läsår, skall utgå till deltagare i trädgårdslärlingskurser

vid fasta skolor. Dylika kurser skola nämligen i viss utsträckning

förläggas till kommunala yrkesskolor, och lärlingar från en del andra yrkesområden,

som undervisas vid dessa skolor, åtnjuta icke resekostnadsbidrag.

Då dessutom trädgårdsnäringens huvudorganisationer i förut omförmälda

överenskommelse om lärlingsavtal ha enat sig om att arbetsgivaren

i skälig omfattning bör bidraga till kostnaderna för lärlingsundervisningen,

synes i de fall, där resekostnaden skulle bliva alltför betungande, möjlighet

föreligga att lösa denna fråga utan statens medverkan.

Undervisningen vid trädgårdsskolorna bör liksom hittills ha till uppgift

att utbilda företagare och arbetsledare för näringen.

I yttrandena ha delade meningar kommit till uttryck beträffande kommitténs

förslag, att denna utbildning skall omläggas så, att eleverna ej längre

skola deltaga i grov- och rutinarbeten för skolans räkning. Ställningstagandet

till denna fråga erbjuder även vissa svårigheter. Jag finner det å ena

sidan klart, att kommitténs förslag innebär betydande fördelar. Det måste

enligt min mening anses riktigt, att den grundläggande praktiska utbildningen

såvitt möjligt skall ske genom praktiskt förvärvsarbete och att utbildningen

vid trädgårdsskolorna skall avse att giva den huvudsakligen teoretiska

utbildning, kombinerad med demonstrationer och övningar in. in.,

vilken erfordras som påbyggnad av den praktiska yrkesfärdigheten. Såväl

ur elevernas som ur det allmännas synpunkt synes det även vara fördelaktigt,

om utbildningstiden vid trädgårdsskolorna kan förkortas. Härigenom

minskas kostnaderna och givas samtidigt ökade möjligheter att utnyttja

trädgårdsskolorna för kortare kurser av olika slag. Å andra sidan kan det

måhända föreligga cn viss risk för att lärlingarna i en del fall, särskilt i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr li.

Norrland, komma att ha svårigheter att under lärlingstiden få en så allsidig

praktisk utbildning, som förutsattes i betänkandet. Detta förhållande

skulle tala för att det skulle vara av ett visst värde, om elevtiden vid trädgårdsskolorna

delvis finge användas till att låta eleverna deltaga i grov- och

rutinarbeten och denna tid på så sätt även i viss mån finge karaktären av en

kompletterande lärlingsutbildning. Sistnämnda farhågor böra dock enligt

min mening ej tillmätas avgörande betydelse, särskilt som lärlingsutbildningen

ju avses skola ske på olika arbetsplatser. Att, såsom lantbruksstyrelsen

ifrågasatt, bibehålla den hittillsvarande praktisk-teoretiska utbildningen

vid sidan av den av kommittén föreslagna utbildningsformen synes vidare

ej lämpligt bland annat med hänsyn till att den förra torde komma att

visa sig mindre tilldragande för eleverna och även lätt kan komma att uppfattas

såsom mindre kvalificerande. Jag ansluter mig därför till kommitténs

ståndpunkt, att utbildningen vid trädgårdsskolorna bör omläggas så, att

grov- och rutinarbetena skola utgå och utbildningen i fortsättningen komma

att utgöras av lektioner, demonstrationer, arbetsövningar och exkursioner.

Samtidigt bör utbildningen specialiseras. Vad arbetsövningarna angår, må

anmärkas, att dessa böra organiseras som ett led i undervisningen och icke

under hänsynstagande till behovet av arbetskraft i trädgårdens handelsrörelse.

Skolorna böra följaktligen icke längre kunna räkna med att få någon

egentlig inkomst av elevernas arbete. Detta motiverar vissa ändringar såväl

i grunderna för statsbidrag till trädgårdsskolor som i bestämmelserna om

stipendier till elever m. m. Till dessa frågor torde jag få återkomma senare.

Bortfalla grov- och rutinarbetena bör kurstiden, även om den teoretiska

utbildningen utvidgas, kunna förkortas ej oväsentligt. Kommittén har även

föreslagit en förkortning med drygt åtta månader. Enligt dess förslag skall

nämligen huvudkurs börja den 1 november och sluta i senare delen av februari

andra året efter det, då kursen började. Varje huvudkurs skulle då

omfatta 2 160 lektions-, demonstrations-, övnings- och exkursionstimmar, vilket

innebär en betydande ökning i förhållande till antalet timmar i nu gällande

undervisningsplaner.

Förslaget om kurstidens längd betyder bland annat, att dubbla kurser

skulle pågå vid trädgårdsskolorna under närmare fyra månader varje år.

För att förslaget skall kunna genomföras kräves, att skolornas utrymmen

såväl i fråga om undervisningssalar som i fråga om bostäder åt elever m. m.

dimensioneras efter behovet under de tider av året, då dubbla kurser pågå.

Kommittén har emellertid räknat med att under övriga tider av året de lärarkrafter

och de utrymmen, som ej äro upptagna av huvudkurser, skulle

komma att tagas i anspråk för teoretiska lärlingskurser samt för kortare specialkurser

av olika slag.

Såsom redan nämnts, delar jag kommitténs uppfattning, att det med den

omläggning av själva utbildningen, som nu förordats, bör bliva möjligt att

avsevärt förkorta den nuvarande kurstiden. I ett yttrande har gjorts gällande

att kurstiden borde kunna nedskäras ända till ett år. Därvid har även

pekats på de fördelar en dylik förkortning skulle innebära bland annat ge
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

29

nom att lokalbehovet skulle minskas, eftersom olika kurser då ej skulle

pågå samtidigt. För min del finner jag emellertid kommitténs förslag till

undervisningsplan i huvudsak väl avvägt. Att bedriva utbildningen enligt

denna plan så intensivt, att hela detta program skulle kunna medhinnas på

ett år, synes ej möjligt. Ej heller kan jag förorda, att undervisningsprogrammet

skall beskäras i någon nämnvärd grad. Därigenom skulle enligt min

mening värdet av den föreslagna omläggningen allvarligt äventyras. Det förtjänar

även påpekas, att det, om kurstiden skulle bestämmas till allenast

ett år och skollokalerna, inbegripet elevbostäder, skulle anpassas därefter,

icke skulle bliva möjligt att jämte dessa huvudkurser anordna sådana teoretiska

lärlingskurser och kortare specialkurser, som kommittén föreslagit

och som enligt min mening komma att fylla ett verkligt behov.

Jag kan alltså godtaga kommitténs förslag i fråga om kurstidens längd

och undervisningens bedrivande. Förslaget bör emellertid i dessa delar allenast

betraktas som en norm, från vilken avvikelser böra kunna ske, i den

mån så finnes påkallat. Detsamma gäller förslaget om den tid, då huvudkurs

skall börja.

I princip kan jag även godtaga vad kommittén anfört angående elevantalet

vid huvudkurs. Jag vill emellertid understryka, att undantag från det stadgade

minimiantalet i vissa fall torde komma att visa sig nödvändiga. Särskilt

gäller detta trädgårdsskolan i Söråker, där det, såsom i det följande

skall beröras, redan av utrymmesskäl tills vidare icke torde bliva möjligt

att årligen antaga detta minimiantal elever.

Mot kommitténs förslag angående uppdelningen av huvudkurserna på

olika linjer har jag intet att erinra. Att, såsom i ett par yttranden ifrågasatts,

inrätta en allmän linje även för andra delar av landet än Norrland, synes

icke erforderligt.

Vad angår frågan om de anstalter, vid vilka den statliga eller statsunderstödda

trädgårdsskoleundervisningen i fortsättningen skall bedrivas, finner

jag i likhet med såväl kommittén som remissinstanserna det lämpligt att

trädgårdsskolan vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom

Norrlands trädgårdsskola i Söråker skola bibehållas. Vid Alnarp böra

årligen anordnas två huvudkurser, därav en med inriktning på frukt- och

bärodling med plantskoleskötsel samt en enligt växthus- och bänkodlingslinjen.

Kursen vid Söråker torde böra utgöras av en allmän linje, anpassad

efter norrländska förhållanden.

Delade meningar ha i yttrandena kommit till uttryck rörande spörsmålen

om förläggningen av den skola, som nu bedrives av lantbruksakademien

vid Experimentalfältet, och om bibehållande av Adelsnäs trädgårdsskola såsom

statsunderstödd skola. Vad den förra frågan angår, synes det med

hänsyn till den omfattning, som trädgårdsodlingen bär i Mälardalen, uppenbart,

att en trädgårdsskola bör upprätthållas inom detta område. Denna skola

bör vara så organiserad, att två huvudkurser enligt olika linjer kunna bedrivas

samtidigt. Den ena kursen bör på grund av den omfattning kulturer
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Joi''dbruksutskottets utlåtande nr 44.

na under glas ha i detta område vara inriktad på växthus- och bänkodling.

Den andra bör vara inriktad på trädgårdsanläggning. Att finna en lämplig

förläggningsplats för denna trädgårdsskola erbjuder emellertid betydande

svårigheter. Skolan bör om möjligt ligga förhållandevis centralt. Samtidigt

böra byggnadskostnaderna ej bliva alltför stora eller alltför värdefull mark

tagas i anspråk. Att förlägga skolan eller del av denna till Bergianska trädgården

anser jag i likhet med kommittén icke böra ifrågakomma med hänsyn

särskilt till de stora kapitalinvesteringar, som en dylik förflyttning

skulle kräva. Mot kommitténs förslag, att man i stället skulle räkna med

att ha skolan kvar på sin nuvarande plats under en förhållandevis lång tid,

talar åter enligt min uppfattning den i flera remissyttranden kraftigt understrukna

synpunkten, att det med hänsyn till de anspråk på mark för

byggnadsändamål, som torde komma att uppställas i framtiden, icke kan

vara lämpligt att för någon längre tid binda användningen av ifrågavarande

område för trädgårdsskoleändamål. Jag anser därför den på längre sikt

lämpligaste lösningen vara, att den trädgårdsskola, som erfordras bland annat

för Mälardalens behov, lägges på annat ställe än Experimentalfältet.

Av de alternativ, som kommittén i detta sammanhang diskuterat, synes särskilt

tanken på att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö förtjäna närmare

övervägas. Enligt vad jag inhämtat av chefen för inrikesdepartementet torde

man kunna räkna med att tvångsarbetsanstalten å Svartsjö skall nedläggas

inom en relativt nära framtid och att byggnaderna där sålunda skola

bliva disponibla. Då den till anstalten hörande jorden, enligt vad kommittén

framhållit, är synnerligen lämplig för trädgårdsändamål och byggnaderna

även med fördel kunna användas för en trädgårdsskolas räkning,

skulle i så fält möjlighet finnas att för relativt låga kostnader anordna en

trädgårdsskola på en ur flera synpunkter lämplig plats. Det kan emellertid

nu icke med säkerhet förutses, när en sådan förflyttning kan bliva möjlig.

Det synes därför önskvärt att lantbruksakademiens trädgårdsskola på Experimentalfältet

tills vidare skall bibehållas som statsunderstödd trädgårdsskola

på sin nuvarande plats. Enligt vad jag under hand inhämtat är lantbruksakademien

även villig att fortfarande driva denna skola på de villkor

i fråga om statsbidrag till driften m. in., som jag skall angiva i det följande.

Därest huvudkurser anordnas i den utsträckning, som jag i det föregående

förordat, torde det aktuella behovet av skolanläggningar få anses fyllt.

Jag finner det under sådana förhållanden icke erforderligt, att statsunderstöd

i fortsättningen skall utgå till Adelsnäs trädgårdsskola. Statsbidrag bör

dock lämnas enligt nu gällande grunder för de huvudkurser, som nu pågå

där.

Av samma skäl torde ej heller för närvarande böra övervägas att inrätta

en statsunderstödd trädgårdsskola i västra Sverige. Skulle det visa sig behövligt

att öka utbildningsmöjligheterna, torde emellertid, med hänsyn till

den betydelse som trädgårdsodlingen har i västra Sverige, detta i första

hand böra ske så, att en ny trädgårdsskola inrättas på lämplig plats i Västsverige.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

31

I likhet med kommittén anser jag, att någon ändring i de statsunderstödda

trädgårdsskolornas ställning ej nu bör övervägas. Beträffande Norrlands

trädgårdsskola vill jag erinra om att det beslut, som vid 1948 års riksdag

fattades angående denna skola, innebar, att skolan skulle drivas som statsunderstödd

trädgårdsskola med landstinget i Västernorrlands län som huvudman.

Vad vidare gäller lantbruksakademiens trädgårdsskola, har jag

nyss framhållit, att anordningen med en av akademien driven statsunderstödd

trädgårdsskola på Experimentalfältet bör anses som ett provisorium

i avbidan på att en lämpligare plats för en trädgårdsskola i Stockholmstrakten

blir disponibel. Med hänsyn härtill och då den nuvarande anordningen

med akademien såsom huvudman för skolan ej medfört några olägenheter

för det allmänna, synes anledning ej heller här finnas att nu ifrågasätta

någon ändring i huvudmannaskapet.

I motsats till kommittén finner jag det ej påkallat, att särskilda bestämmelser

skola meddelas i fråga om sammansättningen av styrelsen för statsunderstödd

trädgårdsskola. Beträffande Norrlands trädgårdsskola har frågan

om styrelsens sammansättning reglerats i det av Kungl. Maj :t godkända

avtal, genom vilket landstinget åtagit sig huvudmannaskapet för skolan.

Detta avtal innebär att Kungl. Maj :t genom lantbruksstyrelsen äger utse en

ledamot, tillika ordförande, i skolans styrelse jämte en suppleant för denne.

Någon ändring härvidlag torde ej nu böra övervägas. Ej heller synes anledning

föreligga att utfärda föreskrifter i fråga om styrelsen för lantbruksakademiens

trädgårdsskola.

Såsom tillsynsmyndighet för lägre trädgårdsundervisning torde, i avbidan

på det slutliga ställningstagandet till frågan om den centrala organisationen

av lantbruksundervisningen, lantbruksstyrelsen såsom hittills böra

fungera.

I fråga om lärarpersonalen delar jag kommitténs uppfattning, att föreståndare

för trädgårdsskola liksom hittills bör ha till åliggande att jämte

undervisningen förestå skolträdgården och dennas handelsrörelse. Om det i

något fall skulle befinnas lämpligt att ordna den ekonomiska förvaltningen

på annat sätt bör dock skolans huvudman ha möjlighet därtill. Ämneslärare

och extra ordinarie ämneslärare böra i regel ha att svara för fackavdelning

inom trädgården. Den lärare, vars huvudämne är trädgårdsekonomi,

bör i stället för fackavdelning förestå trädgårdsekonomisk byrå.

Lärare, som icke förestår fackavdelning, bör åläggas mer omfattande undervisning.

Kommitténs förslag i fråga om omfattningen av föreståndares, ämneslärares

och extra ordinarie ämneslärares undervisningsskyldighet synes

likaså lämpligt avvägt. Jag anser sålunda undervisningsskyldigheten böra

bestämmas för föreståndare till minst 12, för ämneslärare med fackavdelning

till minst 20 och för ämneslärare utan fackavdelning till minst 30

timmar i veckan. Med anledning av vad som i vissa yttranden anförts om att

en dylik undervisningsskyldighet skulle bliva alltför betungande, vill jag

erinra om att det angivna timantalet avser icke blott lektioner på lärorummet

utan även demonstrationer, övningar och exkursioner.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

I avbidan på den reglering av avlönings- och anställningsförhållandena

för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna, varom utredning för

närvarande pågår inom finansdepartementet, torde kommitténs förslag till

reglering av semesterförhållandena för föreståndare och lärare vid de statsunderstödda

skolorna icke nu böra upptagas till avgörande.

För behörighet till befattning som föreståndare eller ämneslärare vid

trädgårdsskola skulle enligt kommitténs förslag fordras, att vederbörande

genomgått trädgårdshögskola. Jag har redan förklarat, att enligt min mening,

i avvaktan bland annat på att situationen på byggnadsmarknaden skall

lätta, frågan om inrättande av en trädgårdshögskola tills vidare bör uppskjutas.

Det synes emellertid önskvärt att garantier skapas för att trädgårdsskolorna

skola erhålla kompetenta befattningshavare. I enlighet härmed

anser jag, att tills vidare såsom villkor för att sökande skall kunna antagas

som föreståndare eller ämneslärare vid trädgårdsundervisningsanstalt

bör uppställas, att sökanden utexaminerats från den högre trädgårdskursen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Efter lantbruksstyrelsens

prövning bör dock kunna godtagas även examen från högre trädgårdsundervisningsanstalt

i utlandet eller på annat sätt styrkt saklig kompetens.

I övrigt böra för här ifrågavarande befattningshavare uppställas

samma kompetenskrav som de, vilka gälla för föreståndare och ämneslärare

vid lantbruksundervisningsanstalt.

Någon ändring i lönegradsplaceringen för föreståndaren för trädgårdsavdelningen,

föreståndaren för driftsekonomiska byrån samt ämneslärarna

inom trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

bör nu ej övervägas med hänsyn till att, som nedan näinnes, denna

lärarpersonal tills vidare bör ha att som tjänsteåliggande bestrida viss undervisning

även vid högre trädgårdskursen.

Vad angår antalet ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid trädgårdsskolorna

kan jag godtaga kommitténs förslag med den ändringen, att

vid Norrlands trädgårdsskola statsbidrag åtminstone tills vidare torde böra

utgå även för avlönande av en extra ordinarie ämneslärare.

En viktig nyhet utgör förslaget om statsbidrag till avlönande av särskilda

instruktörer. Rörande detta förslag vill jag för min del framhålla, att det,

särskilt vid demonstrationer och övningar, uppenbarligen är till gagn för

undervisningen, om lärarna kunna biträdas av väl utbildade och erfarna

instruktörer. Omlägges undervisningen så, att eleverna ej längre skola sysselsättas

med grov- och rutinarbeten, synes det likaså i och för sig riktigt,

att skolorna ej skola belastas med kostnader för den handledning vid undervisningen,

som kan komma att lämnas av förmän och annan för trädgårdsdriften

avsedd personal. Innan undervisningen enligt de nya linjerna kommit

igång, erbjuder det emellertid mycket stora svårigheter att uppskatta

omfattningen av den handledning, som kan erfordras härvidlag. Därest med

förslaget skulle avses nyanställande av instruktörspersonal, måste även

detta i nuvarande läge ingiva betänkligheter. Jag kan därför icke för närvarande

biträda detta förslag. Med hänsyn till att instruktörerna avsetts

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

33

skola fullgöra även viss undervisningsskyldighet böra emellertid möjligheterna

att erhålla statsbidrag till avlönande av speciallärare ökas.

I likhet med kommittén anser jag det icke behövligt att bibehålla systemet

med extra elever vid trädgårdsskola. Ifråga om förutsättningarna för

antagande till ordinarie elev vid trädgårdsskolas huvudkurs kan jag likaså

i huvudsak godtaga kommitténs förslag. Dock bör enligt min mening minimiåldern

ulan olägenhet kunna sänkas till 20 år. Vidare ansluter jag mig

till den uppfattning, som Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

uttalat i fråga om kravet på teoretisk förutbildning.

Kommittén har ifrågasatt viss ändring av bestämmelserna om statsbidrag

till byggnader vid trädgårdsskola, innebärande att statsbidrag skulle

kunna utgå för uppförande av växthus och vissa andra ekonomilokaler.

Därest den av mig förut förordade omorganisationen av den statsunderstödda

trädgårdsskoleverksamheten genomföres, kommer emellertid åtminstone

tills vidare den enda skola, där frågan om statsbidrag till byggnader

kan bliva aktuell, att vara lantbruksakademiens trädgårdsskola. Då frågan

om den framtida förläggningen av denna skola lämnats öppen, torde emellertid

lämpligheten av att lämna statsbidrag till uppförande av växthus och

andra ekonomilokaler å skolans nuvarande förläggningsplats böra prövas

från fall till fall. Jag anser därför någon ändring på denna punkt för närvarande

icke påkallad.

Kommitténs förslag rörande grunderna för statsbidrag till driftkostnader

anser jag böra godtagas.

Vad angår kommitténs förslag om trädgårdsbokföringens ordnande, vill

jag framhålla, att en rationellt upplagd bokföring är av stor betydelse för

trädgårdsnäringen särskilt med hänsyn till att först därigenom öppnas

möjlighet till effektiva driftsanalyser. Den driftsekonomiska byrå, som

under ett antal år varit i verksamhet inom Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut, har också från trädgårdsodlarnas sida mötts med

sådant intresse, att byrån med nuvarande organisation icke kan mottaga

alla bokföringsuppdrag, som erbjudas den. En utvidgning av verksamheten

är därför av behovet påkallad. Möjlighet härtill synes enklast kunna skapas

på så sätt, att byrån medgives rätt att använda inflytande arvoden för att

bestrida avlöningskostnader åt annan personal än föreståndaren ävensom

för att gälda byråns omkostnader. Från kostnaderna för erforderliga lokaler

(inbegripet värme och lyse) torde dock böra bortses i detta sammanhang.

Lämnas ett dylikt medgivande böra givetvis i institutets stat medel ej vidare

beräknas för avlönande av annan personal än föreståndaren, eller för täckande

av omkostnader för annat än värme och lyse. Institulsstyrelsen torde

böra beakta detta spörsmål vid uppgörande av statförslagen för budgetåret

1950/51, så att en sådan anordning kan genomföras från och med

nämnda budgetår. I detta sammanhang må anmärkas, att byrån i fortsättningen

torde böra benämnas trädgårdsekonomisk byrå.

I likhet med kommittén anser jag det vidare önskvärt, att en trädgårds
3

Iiihang till riksdagens protokoll IDM). 10 samt. Nr 44.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr H.

ekonomisk byrå skall upprättas även vid lantbruksakademiens trädgårdsskola.

Den kontakt med trädgårdsnäringens ekonomiska problem, som därigenom

erhålles, torde nämligen avsevärt öka möjligheterna att lämna en

god utbildning i trädgårdsekonomi. Läraren i trädgårdsekonomi bör, såsom

förut nämnts, utan särskild ersättning förestå denna byrå och leda arbetet

å densamma. Till anskaffande av erforderliga kontorsinventarier å byrån

torde, såsom kommittén föreslagit, statsbidrag böra utgå. Jag finner det

dock tillräckligt, om detta bidrag bestämmes till 50 procent av anskaffningskostnaden.

I övrigt bör statsbidrag ej utgå för byråns drift. Att lantbruksstyrelsen

skulle fastställa avgifterna för utförda uppdrag finner jag icke

erforderligt.

Vad till slut angår de av kommittén berörda frågorna om fruktodlarskolor

finner jag i likhet med kommittén det icke påkallat, att man, innan

den enda hittills beslutade statsunderstödda fruktodlarskolan kommit till

stånd, tager ställning till frågan om inrättande av ytterligare någon dylik

skola. Jag är sålunda icke för närvarande beredd att förorda, att medel

skola anvisas för upprättande av ännu en fruktodlarskola. Vad kommittén

föreslagit i fråga om organisationen av den planerade fruktodlarskolan i

Urshult samt om undervisning och inträdesfordringar vid denna, föranleder

ingen erinran från min sida. Likaså kan jag godtaga vad kommittén

uttalat om stipendier till eleverna samt om statsbidrag till avlönande

av föreståndare och lärare ävensom till täckande av skolans driftkostnader

med den ändringen, att statsbidrag ej bör utgå till avlönande av särskild

instruktör. Beträffande skälen härför torde jag få hänvisa till vad

jag tidigare anfört vid behandlingen av kommitténs förslag om statsbidrag

till avlönande av instruktörer vid statsunderstödda trädgårdsskolor.

Då fruktodlarskolan vid Urshult icke kan beräknas komma att börja sin

verksamhet under budgetåret 1949/50 torde någon medelsanvisning för

skolan icke erfordras för sagda budgetår.

Kommittén har för genomförande av sitt förslag till omorganisation av

den lägre trädgårdsundervisningen som förut anförts framlagt ett omfattande

byggnadsprogram. I nuvarande läge torde det icke vara möjligt att

förverkliga detta. Beträffande de byggnadsarbeten, som föreslagits för lantbruksakademiens

trädgårdsskola, tillkommer dessutom den omständigheten,

att det med hänsyn till ovissheten om den tid, under vilken skolan kan

komma att kvarligga vid Experimentalfältet, icke synes lämpligt att i byggnadsarbeten

för skolans räkning investera belopp av den storleksordning,

som kommittén förutsatt. Jag har därför övervägt möjligheterna att tillgodose

de mest trängande behoven genom utförande allenast av mindre omfattande

byggnadsarbeten. Detta synes kunna ske i viss mån efter de linjer,

som angåvos i en av dåvarande statssekreteraren B. Näsgård år 1945 verkställd

utredning angående omorganisation av den lägre trädgårdsundervisningen.

Enär statens jordbruksförsök i enlighet med riksdagens beslut år

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

35

1948 från och med ingången av budgetåret 1949/50 skola flytta från sina

nuvarande lokaler vid Experimentalfältet till Ultuna, bliva nämligen dessa

lokaler disponibla. De synas då med fördel kunna användas för att skapa

ökade utrymmen åt trädgårdsskolan. I den huvudbyggnad som nu disponeras

av statens jordbruksförsök (den s. k. zoologiska institutionen) kunna

efter smärre ändringar erhållas två lärosalar, ritsal, laboratorium, lärarrum

in. in. Den andra av statens jordbruksförsök disponerade byggnaden (den

s. k. botaniska institutionen) kan omändras till elevhem med plats för 22

elever. Av de staten tillhöriga villor vid Experimentalfältet, som bebos av befattningshavare

vid statens jordbruksförsök och som torde bliva disponibla

i samband med dessa befattningshavares flyttning till Uppsala, torde en

böra omändras till elevbostad med plats för omkring 20 elever och en till

lärarbostad jämte lokaler för trädgårdsekonomisk byrå. Slutligen bör den

akademien tillhöriga byggnad, vari för närvarande inrymmas lektionssalar,

matsal och kök, utvidgas så, att en matsal samt en samlings- och konferenssal

erhållas. Genom dessa ändringsarbeten skulle det oundgängliga

lokalbehovet för ett genomförande av den av mig förordade omorganisationen

bliva täckt.

Av ifrågavarande byggnadsarbeten torde de, som avse staten tillhöriga

byggnader, böra utföras på statsverkets bekostnad. Kostnaderna beräknas

uppgå till 145 000 kronor. Byggnaderna böra, i den mån så ej redan skett,

överföras till statens allmänna fastighetsfond och av byggnadsstyrelsen

upplåtas till akademien. Samtidigt bör akademien från anslag å riksstaten

beredas ersättning för hyresbeloppet. Kostnaden för underhåll av byggnaderna

bör bestridas av byggnadsstyrelsen över fastighetsfondens stat.

Med den sålunda tillskapade ordningen erhåller lantbruksakademiens

trädgårdsskola bostäder åt föreståndare jämte tre ämneslärare. Emellertid

har skolan författningsenligt skyldighet att sörja för bostäder åt samtliga

lärare. Detta kan för den fjärde ämnesläraren icke ske på annat sätt än

att denne får beredas bostad utom skolan, eftersom skolan icke kan få disponera

någon ytterligare staten tillhörig byggnad på platsen och uppförande

av en ny bostadsbyggnad icke bör komma i fråga. Det synes därför rimligt,

att skolan av statsmedel erhåller ersättning med tre fjärdedelar av den hyra,

som skolan har att utgiva för den fjärde lärarens bostad. För ändamålet

torde ett belopp av högst 2 000 kronor för år vara erforderligt.

För ombyggnaden av akademiens skolbyggnad bör statsbidrag utgå enligt

gällande grunder, d. v. s. med tre fjärdedelar av byggnadskostnaden.

Denna beräknas belöpa sig till 70 000 kronor, varav alltså med statsmedel

böra bestridas 52 500 kronor.

Lantbruksakademien har i sitt yttrande framhållit, att om skolan skulle

kvarbliva vid Experimentalfältet, borde en uppgörelse ske mellan staten och

akademien rörande de ersättningar, som borde utgå till akademien, därest

skolan skulle nedläggas. Bland annat har akademien härvid avsett, att akademien

borde beredas gottgörelse för de investeringar, som akademien gjort

för uppförande av nya växthus. Med hänsyn till ovissheten om den tid, var
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

under skolan kan komma att kvarligga vid Experimentalfältet, är det enligt

min mening icke lämpligt, att man redan nu skall taga ställning till frågan

om den ersättning, som kan böra utgå till akademien, därest den mark, som

nu är upplåten till trädgårdsskolan, skulle komma att tagas i anspråk för

annat ändamål eller skolan eljest skulle komma att upphöra såsom statsunderstödd

trädgårdsskola. Jag vill emellertid här framhålla, att det enligt

min mening är rimligt, att staten skall ersätta akademien för de utgifter,

som akademien kan ha haft för byggnader för skolverksamheten och för

vilka akademien med hänsyn till den tid, varunder de brukats, icke kan

anses ha erhållit täckning genom inkomster av trädgårdsrörelsen eller eljest.

Likaså förutsätter jag att, därest flyttning skulle bliva aktuell, beslut härom

skall fattas i så god tid, att akademien hinner vidtaga erforderliga åtgärder

för omläggning eller nedläggande av trädgårdsverksamheten. I samband

med att statens jordbruksförsök flyttas till Uppsala, bör den mark, som nu

disponeras för försöksverksamheten och som tidigare varit upplåten till

akademien, ånyo få disponeras av denna.

På grund av ovissheten om den tid, varunder lantbruksakademien kan få

disponera de till förfogande ställda byggnaderna, bör till akademien utgå

viss ersättning för anskaffande av inventarier för skolanläggningen jämte

den trädgårdsekonomiska byrån. Kostnaderna för dessa inventarier jämte

erforderliga kontorsinventarier för den trädgårdsekonomiska byrån ha beräknats

till i runt tal 60 000 kronor, varav med statsmedel böra bestridas

hälften eller 30 000 kronor.

De totala engångskostnaderna för statsverket i samband med upprustningen

av lantbruksakademiens trädgårdsskola belöpa sig alltså till 227 500

kronor, varav 145 000 kronor komma på iordningställande av staten tillhöriga

byggnader, 52 500 kronor i statsbidrag till ombyggnad av lantbruksakademiens

skolbyggnad m. m. och 30 000 kronor som bidrag till anskaffande

av vissa inventarier.

Vad härefter angår Norrlands trädgårdsskola, åsyftar det byggnadsprogram,

som kommittén framlagt, att skapa möjlighet att i denna skola mottaga

ett betydligt större antal elever än som för närvarande är möjligt. Enligt

vad som under hand uppgivits från skolans styrelse, kan det emellertid

antagas, att i vart fall under de närmaste åren antalet inträdessökande

icke kommer att bliva så stort, att någon dylik utvidgning är oundgängligen

erforderlig. Med hänsyn härtill torde det vara möjligt att utan större olägenheter

tills vidare avstå från den planerade utvidgningen. Som en allvarlig

brist i det nuvarande lokalbeståndet måste emellertid betecknas att

inga som helst samlings- eller dagrum för eleverna finnas. Ett samlingsrum

för eleverna kan dock provisoriskt anordnas genom inredande av en

del av vinden å den nuvarande elevbostaden. Kostnaden härför har beräknats

till högst 11 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas.

Därjämte bör det anslag å 60 000 kronor, vilket år 1948 beviljades för

vissa oundgängliga reparationsarbeten i samband med att Västernorrlands

läns landsting övertog skolan, men spärrats, frigivas. Detta belopp torde

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

37

med nuvarande prisläge böra uppräknas till 65 000 kronor, varför ytterligare

ett anslag å 5 000 kronor erfordras.

Vad slutligen angår Alnarps trädgårdsskola, torde, såsom kommittén

framhållit, erforderliga utrymmen för undervisningen kunna ordnas genom

allenast ändring i befintliga lokaler. Härjämte böra emellertid elevbostäderna

kompletteras, så att samtliga elever kunna hysas i internat. Jag vill erinra

om att redan 1947 års riksdag beviljade ett anslag på 295 000 kronor för

uppförande av en elevbostad för handelsträdgårdsmästarkursen jämte för

inredning 15 000 kronor. Dispositionen av beloppen spärrades emellertid genom

beslut av Kungl. Maj :t den 18 juli 1947. Kommittén har förutsatt, att

denna byggnad skulle uppföras och utökas med åtta dubbelrum för en

kostnad av 65 000 kronor. Detta förslag kan jag biträda liksom förslaget att

vidtaga viss ombyggnad av det s. k. slottet jämte inredningsarbeten och att

anskaffa erforderlig utrustning. Kostnaden härför skulle —- utöver de år

1947 beviljade beloppen — med hänsyn även till förändringarna i prisläget

belöpa sig till sammanlagt 149 000 kronor.

Övriga av kommittén i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbeten,

avseende Alnarps trädgårdsskola, kan jag däremot icke nu förorda.»

Beträffande den högre t råd går dsun der visningen bär departementschefen

anfört:

»Behovet av att den högre trädgårdsundervisningen skall förstärkas har

kraftigt understrukits av kommittén och har även allmänt vitsordats i yttrandena.

Jag delar denna uppfattning. Likaså kan jag ansluta mig till kommitténs

förslag, att den önskade förbättringen böra åvägabringas på så sätt

att undervisningen gives högskolemässig karaktär. I överensstämmelse med

den uppfattning, som framkommit flertalet yttranden, anser jag likaså, att

denna undervisning bör förläggas till Alnarp.

Även om jag sålunda i princip kan ansluta mig till kommitténs förslag

om utbyggande av den högre trädgårdsundervisningen vid Alnarp måste

jag likväl, såsom jag redan inledningsvis framhållit, konstatera att förutsättningarna

för ett genomförande av detta förslag nu icke äro för handen.

Kommittén har räknat med att för ändamålet skulle få användas de lokaler,

som nu disponeras av statens trädgårdsförsök. Den utflyttning av statens

trädgårdsförsök till annan ort, som härvid förutsatts, kan emellertid

icke nu komma till stånd. Statens trädgårdsförsöks lokaler i Alnarp kunna

sålunda ej nu beräknas bliva disponibla. Det torde ej heller kunna komma

i fråga, att man nu skulle uppföra särskilda byggnader i Alnarp för den

högre trädgårdsundervisningen. Förverkligandet av planen torde därför

böra få anstå tills vidare.

Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda intagit till förevarande spörsmål

finner jag det ej erforderligt att nu ingå på de frågor angående personalbehov,

undervisningens anordnande, inträdesfordringar in. m. soin behandlats

i betänkandet.»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Departementschefen har vidare rörande statens trädgårdsförsök

anfört:

»Verksamheten inom statens trädgårdsförsök åsyftar att genom vetenskapliga

undersökningar och systematiska försök utreda för trädgårdsodlingen

viktiga frågor. Denna verksamhet har under de gångna åren fått

allt större betydelse för den kommersiellt drivna trädgårdsodlingen men

även — särskilt i Norrland—- för husbehovsodlingen av trädgårdsprodukter.

Det är under sådana förhållanden enligt min mening av vikt, att tillräckliga

resurser skapas för denna verksamhet. Här liksom på andra områden

måste emellertid i nuvarande läge stark återhållsamhet iakttagas.

Det omfattande program, som kommittén framlagt, kan därför för närvarande

endast delvis förverkligas. Såsom redan förut nämnts, synes det icke nu

möjligt att utflytta statens trädgårdsförsöks huvudstation från Alnarp på

grund av de omfattande byggnadsarbeten, som detta skulle kräva. Även

kommitténs förslag beträffande de underlydande försöksstationerna förutsätta

delvis byggnadsarbeten, vilka icke i nuvarande läge kunna komma

till stånd. De förslag, som jag i det följande kommer att framlägga, innebära

därför i huvudsak endast dels ett ställningstagande till vissa av kommittén

berörda frågor angående trädgårdsförsökens uppgifter och organisation,

dels åtgärder i syfte att avhjälpa de mest trängande behoven

i fråga om personal och utrustning in. in.

Vad angår trädgårdsförsökens organisation har kommittén bland annat

behandlat frågan om förhållandet mellan dessa försök och trädgårdsundervisningen.

Härvid har kommittén avvisat tanken på en samordning av

trädgårdsförsöken med såväl den högre som den lägre undervisningen.

Vad angår förhållandet till den lägre trädgårdsundervisningen, kan jag

ansluta mig till kommitténs uppfattning. Jag anser alltså att man icke principiellt

bör sträva efter att organisera trädgårdsförsöken i anslutning till

trädgårds- och fruktodlarskolor men att denna ståndpunkt dock ej bör

hindra att, där så befinnes lämpligt, lokala försök och i vissa fall fasta

försöksfält anordnas i anslutning till dylika skolor. I fråga om förhållandet

till den högre trädgårdsundervisningen finner jag det åter tveksamt huruvida

man, såsom kommittén förordat, bör avskära det organisatoriska sambandet

mellan trädgårdsförsöken och den högre trädgårdsundervisningen.

Jag vill erinra om att en dylik åtgärd icke skulle stå i överensstämmelse

med den linje, som följdes då ett organisatoriskt samband anordnades mellan

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök. Avgörandet i denna

fråga måste emellertid i viss mån bliva beroende av vilka förläggningsplatser

som kunna komma att bestämmas för den högre trädgårdsundervisningen

och för trädgårdsförsökens huvudstation. Då någon ändring i organisatoriskt

avseende under alla förhållanden ej torde böra ske för närvarande,

finner jag det emellertid ej erforderligt, att man nu tager ställning till denna

fråga.

I fråga om trädgårdsförsöksverksamhetens uppgift och inriktning har, såsom

framgår av betänkandet, det förhållandet, att jordbrukarna på senare

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i-i.

39

år i stor utsträckning ägnat sig åt fältmässig odling av vissa köksväxter,

aktualiserat frågan, huruvida försök rörande köksväxtodling i jordbruksdrift

böra omhänderhavas av statens trädgårdsförsök eller statens jordbruksförsök.

Kommittén har härom uttalat, att försök, som huvudsakligen

avsåge de problem, som uppkomma då köksväxter ingå i jordbruksdrift,

borde bedrivas av jordbruksförsöksanstalten, vars personal och andra resurser

borde tillmätas med hänsyn därtill. Samtidigt har emellertid kommittén

uttalat, att det i och för sig icke förelåge något hinder, att köksväxtförsök

av nämnda slag skulle bedrivas även vid statens trädgårdsförsök. En

förutsättning därför vore dock, att detta uttryckligen fastsloges såsom en

uppgift för trädgårdsförsöksverksamheten och att erforderliga resurser för

dylika försök ställdes till förfogande, så att icke trädgårdsförsökens egentliga

uppgift att främja trädgårdsodlingen skötes åt sidan.

Den ståndpunkt, som kommittén intagit, synes emellertid, såsom även

framhållits i några yttranden, leda till att köksväxtförsöken skulle komma

att delas mellan statens trädgårdsförsök och statens jordbruksförsök. En

sådan delning är enligt min mening olämplig, bland annat därför att den

skulle skapa svåra gränsdragningsproblem. Goda skäl kunna uppenbarligen

anföras såväl för att verksamheten skall anknytas till statens jordbruksförsök

som för att den skall ligga hos statens trädgårdsförsök. För den förra

ståndpunkten talar bland annat det förhållandet, att vid odling i fältmässig

skala uppkomma åtskilliga problem av samma beskaffenhet som de, vilka

möta vid jordbruksdrift i egentlig mening. För den senare ståndpunkten

kan åter bland annat anföras, att en rad spörsmål angående odling av köksväxter

äro desamma, vare sig odlingen bedrives i trädgårdsmässig eller i fältmässig

skala. Att märka är emellertid i detta sammanhang, att försöksverksamheten

med köksväxter enligt överenskommelse mellan de båda institutionerna

under senare år så gott som uteslutande bedrivits av statens trädgårdsförsök.

Inom de sistnämnda finnas även nu personella och materiella

resurser avdelade för skilda slags köksväxtförsök och betydande erfarenheter

ha även där samlats rörande handhavandet av dessa försök. Jag har med

hänsyn bland annat härtill stannat för att förorda, att all försöksverksamhet

med köksväxter i princip bör ankomma på statens trädgårdsförsök. Jag förutsätter

emellertid härvid, att vid uppgörandet av försöksplanerna erforderlig

hänsyn skall tagas även till de mindre och medelstora trädgårdarnas

problem. Försök med köksväxter, vilka ingå i jordbruksdrift, böra så vitt

möjligt utläggas vid statens försöksgårdar eller på annat sätt i anslutning

till jordbruksförsök. Därigenom kan det samarbete mellan trädgårdsförsök

och jordbruksförsök upprättas, vars betydelse kommittén understrukit.

En uppgift i detta sammanhang torde de fasta försöksfälten kunna spela.

Kommittén bär förordat, att dylika skola läggas ut bl. a. på statens försöksgårdar

och i övrigt på platser, där mera permanent intresse för saken kan

förväntas. Även med vissa i fältmässig skala odlade köksväxter torde lokala

försök kunna ulläggas. Av bl. a. dessa skäl förordar jag, att för budgetåret

1949/50 skola för fasta försöksfält och för lokala försök anvisas 20 000

respektive 10 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

En annan fråga, där meningarna varit delade, är huruvida växtförädlingsarbete

bör bedrivas vid statens trädgårdsförsök. Sådan verksamhet

kan väl ej anses tillhöra de centrala uppgifterna för denna institution. Därest

förädling av visst växtslag rationellt bedrives på annat håll, synes även

anledning saknas att syssla därmed inom statens trädgårdsförsök. Skulle sådan

verksamhet ej förekomma på annat håll, bör däremot hinder icke

möta för statens trädgårdsförsök att upptaga densamma, förutsatt att förädlingsarbetet

icke får sådan omfattning, att det undanskymmer vad som

utgör organisationens egentliga uppgift. Såsom framhållits i ett yttrande,

bör det ej heller föreligga hinder för ledningen av statens trädgårdsförsök att

upptaga vissa mera vetenskapligt inriktade förädlingsarbeten samt utreda

i samband därmed stående spörsmål.

I fråga om försöksverksamhetens inriktning kan jag i huvudsak biträda

kommitténs uttalanden. Försöksverksamheten bör alltså avse kulturer inom

trädgårdsodlingens samtliga grenar. Därvid bör verksamheten sträckas ut

till vissa områden, som tidigare alls icke eller blott otillräckligt varit företrädda

i försöksarbetet. Sålunda böra försök med köksväxter, odlade under

glas, upptagas i vida större omfattning än som, till följd av bristande

resurser, hittills varit möjligt. Även försök med prydnadsväxter böra ingå

i verksamheten. Dock vill jag anmärka, att dessa sistnämnda försök icke

böra skjutas i förgrunden utan att tyngdpunkten av försöksverksamheten

bör läggas på odlingar av direkt betydelse för folkförsörjningen. Sort- och

stamförsök böra alltjämt förekomma men givas mindre omfattning än hittills,

så att ökat utrymme kan beredas de så kallade kulturförsöken.

I fråga om organisationen av försöksverksamheten biträder jag kommitténs

ståndpunkt, att den nuvarande organisationsformen med en huvudstation

och underlydande försöksorgan bör bibehållas. Huvudstationen bör

organiseras på tre fackavdelningar, nämligen en för köksväxter, en för

frukt, bär och plantskolealster samt en för prydnadsväxter. Härjämte bör

finnas en administrativ avdelning. De underlydande försöksorganen böra

utgöras av större eller mindre försöksstationer, fasta försöksfält och lokala

försök.

Beträffande huvudstationens förläggning har jag framhållit, att en förflyttning

från Alnarp icke nu kan genomföras. Jag finner det under sådana

förhållanden icke nödvändigt, att man nu skall taga ställning till frågan

om ny förläggningsplats för huvudstationen.

I fråga om de underlydande försöksstationerna har kommittén till en

början föreslagit, att den nuvarande försöksstationen vid Nyckelby skulle

bibehållas men omorganiseras för försök huvudsakligen med kulturer under

glas. För detta ändamål skulle emellertid erfordras betydande investeringar

i växthus, bostäder och andra fasta anläggningar. Dylika investeringar kan

jag icke förorda. Då marken vid Nyckelby visat sig olämplig för försök av

de slag, som hittills bedrivits där, anser jag i stället att man, när möjlighet

därtill föreligger, bör överväga att flytta försöksstationen till lämpligare

plats. Skulle den nuvarande fångvårds- och alkoholistanstalten å Svartsjö

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.

41

kungsgård komma att avvecklas och kungsgården därigenom bliva disponibel

för andra ändamål, synes det böra övervägas, om ej försöksstationen

skulle kunna flyttas dit. Jag har tidigare angivit att det i sådant fall jämväl

bör övervägas att förlägga en trädgårdsskola till Svartsjö.

De skäl, som kommittén anfört för att försöksstationen vid Söråker successivt

bör avvecklas, synas bärande. Denna avveckling bör emellertid icke

påbörjas, förrän annan lämplig försöksstation kan träda i dess ställe. Jag

är icke för närvarande beredd att taga ställning till det av kommittén framförda

förslaget om anläggande av en sådan försökstation i Lillhällom i Selångers

socken av Västernorrlands län. Statens trädgårdsförsök torde emellertid

böra undersöka även andra möjligheter att lösa förläggningsfrågan

för den erforderliga nya stationen.

Övriga nu befintliga försöksstationer vid Rånna, Ekerum, Tosemarken och

öjebyn torde böra bibehållas och även erhålla något förstärkta resurser. Jag

återkommer härtill i det följande. Kommitténs förslag om inrättande av nya

försöksstationer i anslutning till planerade försöksgårdar ävensom till en av

norrlandskommittén föreslagen forsknings- och försöksinstitution för övre

Norrland torde slutligen böra prövas först i samband med att beslut fattas

om inrättande av och igångsättande av verksamheten vid sagda försöksgårdar

och institution, om en sådan kommer till stånd. Frågan om utläggande

av trädgårdsförsök på Bogesund torde böra ytterligare övervägas.

Fasta försöksfält och lokala försök, vilka ha betydelse för mer begränsade

uppgifter, böra inom ramen för tillgängliga medel utläggas så, att skilda delar

av landet och skilda odlingsområden bliva tillgodosedda. Därvid böra om

möjligt dylika försök utläggas i anslutning till skolor, där undervisning i

trädgårdsskötsel meddelas.

Sedan frågan om ledningen av jordbruksförsöksverksamheten i dess helhet

lösts genom de beslut, som på grundval av propositionen nr 161 fattats

vid 1948 års riksdag, synes någon anledning ej finnas att nu upptaga de

förslag angående den centrala ledningen av trädgårdsförsöken som kommittén

framlagt.

I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört, anser jag kommitténs

förslag i fråga om förstärkning av personalen vid statens trädgårdsförsök

för närvarande endast delvis böra genomföras. För min del kan jag endast

förorda följande. Vid huvudstationen bör för att under föreståndaren leda

arbetet å prydnadsväxtavdelningen avses en försöksledare i lönegrad Ce 27.

Å denna avdelning bör vidare inrättas en befattning som biträdande trädgårdsmästare

i lönegrad Ce 14. På köksväxtavdelningen bör, med hänsyn

till det ökade arbetet med kulturer under glas, inrättas en assistentbefattning

i lönegrad Ce 22. Vidare bär en assistentbefattning i samma lönegrad

inrättas, vars innehavare bör biträda föreståndaren dels i vetenskapligt

arbete, dels vid handhavandet av administrationen av verksamheten.

I samband med inrättandet av dessa befattningar bör den nuvarande arvodesbefattningen

som assistent på köksväxtavdelningen indragas. Slutligen

bör personalen utökas med ett laboratoriebiträde tills vidare i lönegrad Cf 4,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

en vaktmästare i lönegrad Ce 9 samt ett skrivbiträde enligt reglerad befordringsgång.

Beträffande personalen å de underlydande försöksstationerna kan

jag icke förorda annan ändring än att de båda försöksledarna skola överföras

å ordinarie stat och att den arvodesavlönade befattningen som assistent

vid öjebyn skall förändras till en assistentbefattning i lönegrad Ce 22. Därjämte

bör som hittills ett anslag för skrivhjälp utgå.

Såsom redan nämnts, har kommittén räknat med att ett genomförande av

dess förslag skulle kräva betydande investeringar för nybyggnader m. m.

Sammanlagt har sålunda kommittén uppskattat engångskostnaden beträffande

trädgårdsförsöken till omkring 4 miljoner kronor. Den övervägande

delen härav avser utgifter för åtgärder, vilka enligt vad jag redan anfört

nu icke kunna komma till utförande, eller iordningställande av en ny huvudstation

samt av försöksstationerna vid Lillhällom, Röbäcksdalen, Stenstugu

och Källstorps Södergård. Även beträffande Rånna och öjebyn samt framför

allt Nyckelby ha emellertid ifrågasatts omfattande byggnadsarbeten. Ej heller

dessa kunna enligt min mening för närvarande komma till utförande

annat än i ytterst begränsad omfattning. Jag återkommer härtill i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50. Därest huvudstationen, i enlighet

med vad jag nu förordat, tills vidare skall kvarligga vid Alnarp, uppkommer

frågan i vad mån växthus och andra anläggningar böra utvidgas.

I en promemoria från föreståndaren för statens trädgårdsförsök ha vissa

önskemål framställts i detta hänseende. Jag finner det befogat, att dessa

önskemål delvis skola tillgodoses. Jämväl till denna fråga torde jag senare

få återkomma.»

Utskottet.

Yrkesutbildningen på trädgårdsodlingens område har under senare år vid

flera tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. De i samband

därmed vidtagna förbättringarna ha emellertid icke varit tillräckliga

för att tillgodose de anspråk, som numera ställas på utbildningsmöjligheterna

icke minst på grund av det avsevärda saluvärdet å trädgårdsnäringens

produktion, och åtskilliga problem ha lämnats mer eller mindre olösta.

Vad 1946 års trädgårdsundervisningskommitté föreslagit för att avhjälpa

förefintliga brister i utbildningen ävensom i forsknings- och försöksverksamheten

på ifrågavarande område förutsätter, såsom Kungl. Maj :t framhållit,

omfattande och kostnadskrävande byggnadsarbeten, som icke kunna

komma till stånd för närvarande. Utskottet delar Kungl. Maj :ts åsikt att,

även om genomförandet av förslaget i sådana delar måste anstå, övriga delar

därav likväl böra nu föranleda de åtgärder, som kunna anses påkallade.

Vad först angår lärlingsutbildningen synes det utskottet lämpligt,

att den praktiska delen av denna ordnas utan statligt ingripande på

sätt Kungl. Maj :t och kommittén förordat. Beträffande spörsmålet om längden

av den praktiska utbildningen må framhållas, att denna bör göras beroende

av huruvida grov- och rutinarbete fortfarande skall ingå i trädgårdsskolornas

kurser.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr bi.

43

Den teoretiska utbildningen för lärlingar torde däremot böra påkalla statsmakternas

medverkan. Kurser för sådan utbildning torde lämpligen anordnas

i enlighet med Kungl. Maj:is förslag, därvid statsbidrag bör utgå till

kostnaderna för anordnandet av kurserna samt till stipendier åt eleverna.

Beträffande trädgårdsskolorna har i propositionen föreslagits,

att grov- och rutinarbetet skall borttagas från utbildningen, varefter denna

skall omfatta lektioner, demonstrationer, arbetsövningar och exkursioner.

Kurstiden nedbringas härigenom från två år till omkring 15 */, månader.

I motionen II: 325 har däremot yrkats, att trädgårdsskolorna i avvaktan på

närmare erfarenheter av huru lärlingsutbildningen kommer att utfalla skola

liksom hittills anordna tvååriga praktisk-teoretiska kurser. Tillika har i motionen

hemställts, att de regler, som gälla mellan parterna på arbetsmarknaden,

skola tillämpas jämväl vid den tvååriga kursen, i den mån praktiskt

arbete förekommer i denna.

Vad som anförts till förmån för borttagandet av grov- och rutinarbetet

förtjänar enligt utskottets mening beaktande framför de farhågor, som uttalats

i fråga om en dylik reform. Utskottet vill därför ansluta sig till Kungl.

Maj :ts förslag i förevarande hänseende. Såsom framhållits i propositionen

är dock förslaget i dessa delar att betrakta endast såsom en norm, från

vilken avvikelser skola kunna ske, därest så finnes påkallat. Möjlighet bör

således föreligga att anordna tvååriga kurser på sätt i motionen föreslagits.

Med hänsyn till att arbetsvillkoren under den praktiska delen av lärlingsutbildningen

skola regleras genom frivilliga överenskommelser mellan parterna

på arbetsmarknaden, torde det icke få anses uteslutet att på enahanda

sätt lösa frågan om villkoren för elevernas praktiska arbete i kurser, där

grov- och rutinarbete må förekomma.

Såväl Kungl. Maj :t som kommittén har föreslagit, att statlig eller statsunderstödd

trädgårdsskoleundervisning framdeles skall bedrivas vid trädgårdsskolan

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, Norrlands

trädgårdsskola i Söråker samt lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet.

Adelsnäs trädgårdsskola föreslås däremot icke längre skola

bibehållas som statsunderstödd skola.

I den i ämnet väckta motionen har i förevarande hänseende hemställts,

alt statsbidrag till Adelsnäs trädgårdsskola skall utgå, till dess erfarenhet

vunnits rörande lärlingsutbildningen, ävensom att utredning skall verkställas

dels skyndsamt angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola

till Bergianska trädgården, dels ock angående förläggning av trädgårds- och

lantbruksundervisningsanstalter till Svartsjö.

Att trädgårdsskolorna vid Alnarp och Söråker böra bibehållas torde icke

vara föremål för tvekan. Däremot kunna åtskilliga skäl anföras mot att den

skola, som bör finnas i Mälardalen, fortfarande skall vara förlagd till Experimentalfältet.

Med hänsyn till den av Kungl. Maj:t antydda möjligheten

att inom eu relativt snar framtid kunna disponera tvångsarbetsanstaltens å

Svartsjö jord och byggnader för trädgårdsändamål, vill utskottet emellertid

biträda det i propositionen framlagda förslaget om bibehållande tills vidare

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

av skolan vid Experimentalfältet. Då det icke kan förutses, när tvångsarbetsanstalten

kan komma att nedläggas, är det enligt utskottets mening ej

lämpligt att nu föranstalta om den i motionen påkallade utredningen angående

Svartsjö.

I fråga om Adelsnäs trädgårdsskola har utskottet av den förebragta utredningen

inhämtat, bland annat, att skolan, som ej låge inom egentligt

trädgårdsodlarområde, vore ogynnsamt belägen ur fruktodlingssynpunkt

samt att skollokalerna låge på avsevärt avstånd från huvuddelen av odlingarna

under glas, varför den inre organisationen vid skolan måste bliva

ofördelaktig och medföra betydande olägenheter för undervisningen. Tillika

bär anförts, att skolan vore belägen å enskild mark samt att överenskommelse

icke kunnat träffas med fastighetens innehavare om överlåtelse av

lämpliga markområden på en stiftelse, vilken i fråga om byggnadsbidrag

skulle komma i åtnjutande av samma förmåner, som tillkomme lantbruksundervisningsanstalter.

Då härtill kommer att, såsom Kungl. Maj :t och kommittén

framhållit, det aktuella behovet av utbildningsmöjligheter kan anses

fyllt genom kurserna vid Alnarp, Söråker och Experimentalfältet, bör enligt

utskottets mening statsbidrag icke längre utgå till Adelsnäs trädgårdsskola.

Dock torde i enlighet med propositionen statsbidrag jämlikt nuvarande grunder

böra lämnas för de pågående huvudkurserna vid skolan.

Med hänsyn bland annat till vad som upplysts angående kostnaderna för

att förlägga en trädgårdsskola, helt eller delvis, till Bergianska trädgården,

t inner utskottet skäl icke föreligga för den begärda utredningen om inrättandet

av trädgårdsanläggarskola därstädes.

Mot förslaget om en uppdelning av huvudkurserna på olika linjer synes

intet vara att erinra. Ehuru vissa skäl kunna anföras för att en allmän linje

bör inrättas även för andra delar av landet än Norrland, finner utskottet sig

dock sakna tillräcklig anledning att förorda en sådan anordning. I motionen

framställt yrkande om att den föreslagna huvudkursen med inriktning

på trädgårdsanläggning vid Experimentalfältets skola skall utbytas mot en

huvudkurs med inriktning på frukt- och bärodling med plantskoleskötsel,

avstyrkes av utskottet bland annat på den grund, att någon trädgårdsanläggarskola

vid Bergianska trädgården icke torde komma till stånd.

Vid sidan av huvudkurserna böra såsom Kungl. Maj :t föreslagit förutom

teoretiska lärlingskurser anordnas specialkurser för att behandla särskilda

grenar av eller aktuella problem inom näringen.

Med anledning av att i motionen hemställts om bemyndigande för Kungl.

Maj :t alt låta anordna teoretiska lärokurser vid sidan av tvååriga huvudkurser

vid Alnarps och Experimentalfältets skolor, får utskottet framhålla, att

Kungl. Maj:s förslag icke torde lägga hinder i vägen för att teoretiska ''lärlingskurser

och specialkurser anordnas i mån av tillgång på lärarkrafter och

utrymmen, även om huvudkursen överskrider den tid, som förordats i förslaget.

Utskottet biträder likaledes vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i fråga

om trädgårdsskolorna. Beträffande inträdesfordringarna vid sådan skola

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

45

har kommittén förordat, att den, som icke genomgått lärlingsutbildning,

likväl skall kunna antagas till ordinarie elev, om han genomgått folkhögskolekurs

eller kan styrka sig äga motsvarande kunskaper samt erhållit viss

praktisk utbildning. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet, att genomgången

kurs vid lantmannaskola, särskilt trädgårdsbetonad kurs, bör tillmätas

samma värde såsom förutbildning som folkhögskolekurs. Den i motionen

gjorda hemställan, att kravet på praktisk utbildning för inträde i

tvåårig huvudkurs skall begränsas till minst tre års väl vitsordad praktik,

förtjänar enligt utskottets mening beaktande, i den mån den sålunda förlängda

huvudkursen innefattar en motsvarande del av den praktiska lärlingsutbildningen.

Kungl. Maj :ts förslag beträffande trädgårdsbokföringens ordnande

samt f ruktodlar skolorna föranleder ingen erinran från

utskottets sida. Ej heller bär utskottet funnit anledning till anmärkning mot

förslaget så vitt angår byggnadsprogrammet m. m. Vad Kungl.

Maj :t uttalat i fråga om den framtida uppgörelsen mellan staten och lantbruksakademien

rörande de ersättningar, som böra utgå till akademien, om

trädgårdsskolan vid Experimentalfältet skulle nedläggas, har utskottet i

princip intet att invända mot. Utskottet vill emellertid understryka, att vid

den eventuellt kommande prövningen av ersättningsfrågan hänsyn bör tagas

till samtliga de omständigheter av beskaffenhet att kunna inverka på avgörandet,

vilka föreligga vid tiden för prövningen.

Beträffande den högre trä dgård sundervisningen delar

utskottet åsikten, att behov föreligger att förstärka denna samt att undervisningen

bör erhålla högskolemässig karaktär. Likaså ansluter utskottet sig

till uppfattningen, att undervisningen bör förläggas till Alnarp. Av de skäl,

som anförts i propositionen, finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka,

att utbyggandet av undervisningen får anstå tills vidare.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om statens trä dgårds försök

föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

III. Anslagsberäkningar.

Rörande den närmare beräkningen av anslagsbehoven för budgetåret 1949/

50 torde få hänvisas till den utförligare redogörelsen å s. 102—123 i propositionen.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................... 617 100 570 308

1948/49 (statsliggaren s. 730) .. 633 000

1949/50 (förslag) ............ 810 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Enligt styrelsens för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut förslag

till inkomst- och utgiftsstater uppgår medelsbehovet för avlöningar under

budgetåret 1949/50 till sammanlagt i runt tal 716 300 kronor, därav

180 800 kronor för statens trädgårdsförsök och 535 500 kronor för institutets

övriga verksamhet. Av sistnämnda belopp avse 35 100 kronor kostnaderna

för dubbleringen av driftsledarkursen. Den begärda anslagsökningen

å 83 300 kronor har huvudsakligen föranletts av förslag om dels inrättande

av en laborator stjänst i lönegrad Ce 29 vid mejeriförsöken och en arvodesavlönad

öibliotekariebefattning, dels uppflyttning av kamrerartjänsten från

lönegrad Ce 25 till Ce 28, dels höjning av speciallärar- och assistentarvodena,

dels ock förstärkning av biträdespersonalen vid trädgårdsförsöken. Vidare

har medelsbehovet på grund av beräknade löneklassförändringar och vikariatsersättningar

ökat med tillhopa omkring 13 000 kronor.

Departementschefen har bland annat anfört:

»Då jag i det föregående tagit ställning till de frågor, som röra institutets

mejeri- och trädgårdsavdelningar samt statens mejeriförsök och trädgårdsförsök,

torde jag här i huvudsak endast behöva behandla de av institutsstyrelsen

i samband med anslagsäskandena framställda förslag, som avse lantbruksavdelningen

eller för institutets olika avdelningar gemensamma spörsmål.

Jag torde få erinra, att vissa frågor rörande lantbruksavdelningen, vilka

institutsstyrelsen upptagit i sina anslagsäskanden för budgetåren 1947/

48 och 1948/49, icke äro slutligt lösta. Jag har därför för avsikt att senare

begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att låta verkställa en översyn av denna

avdelnings organisation.

Den begärda uppflyttningen i högre lönegrad av kamrerartjänsten finner

jag icke tillräckligt motiverad. Icke heller kan jag nu biträda förslaget, att

för bibliotekets skötsel skall avses en heltidsanställd befattningshavare.

I likhet med vad jag i det föregående förordat i fråga om assistenterna

vid mejeriavdelningen och trädgårdsförsöken föreslår jag, att assistenterna

vid trädgård savdelningen och assistenten vid maskininstitutionen skola inplaceras

å löneplan. De torde därvid böra hänföras till lönegrad Cg 17. Arvodet

till montören vid maskininstitutionen anser jag böra höjas till samma

belopp, som vid statens maskinprovningar anställda arvodesavlönade

montörer uppbära, eller 5 640 kronor för år.

Speciallärararvodena vid institutet ha varit oförändrade sedan år 1933.

Jag torde få erinra, att jag vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslag

förordat en uppräkning av motsvarande arvoden vid denna högskola. De

skäl härför, som jag då anförde, nämligen penningvärdets fall och vidtagna

höjningar av motsvarande arvoden å andra håll inom statsförvaltningen,

tala för en höjning av jämväl institutets speciallärararvoden. Jag är dock

icke beredd att såsom lantbruksstyrelsen föreslagit jämställa speciallärarna

vid högre mejerikursen, högre trädgårdskursen och driftsledarkursen med

lantbrukshögskolans speciallärare. De ersättningsbelopp, som lantbruksstyrelsen

föreslagit med utgångspunkt från nuvarande arvoden till speciallä
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

47

rarna vid lantbrukshögskolan och som i stort sett innebära en förhöjning

med 20 procent, kan jag i huvudsak godtaga. Då undervisningen vid högre

mejerikursen torde vara den som ligger närmast högskolestadiet anser jag

dock speciallärarna vid denna kurs böra erhålla en något högre ersättning

eller 35 kronor per reducerad undervisningstimme.

Såväl 1946 års trädgårdsundervisningskommitté som de sakkunniga för

yrkesutbildning inom jordbruk och skogshantering ha upptagit undervisning

i arbetspsykologi å kursplanerna för trädgårdsskolornas huvudkurser

respektive för lantbruksskolorna. Bland annat med hänsyn härtill finner jag

mig böra biträda den av institutsstyrelsen föreslagna utvidgningen av undervisningen

i detta ämne.

Då den av mig föreslagne laboratorn i mejeriekonomi torde böra bestrida

undervisningen i handelslära i högre mejerikursen, synes någon speciallärare

härför icke behövas.

En förutsättning för att en dubblering av driftsledarkursen skall kunna

komma till stånd under nästa budgetår är att den institutionsbyggnad, vars

uppförande nyligen påbörjats, hinner bliva färdigställd före den 1 november

1949. Då viss möjlighet föreligger att så kan bliva fallet, förordar jag

att medel skola beräknas för bestridande av de kostnader, som en dylik

dubblering skulle medföra. Den assistent å lantbruksavdelningen, soan i så

fali behövs, bör placeras i lönegrad Cg 17.»

Ett bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle medföra

en ökning av ordinarieposten med 61 700 kronor till 282 500 kronor, av ickeordinarieposten

med 144 100 kronor till 442 500 kronor och av posten rörligt

tillägg med 23 000 kronor till 75 200 kronor, medan arvodesposten skulle

minskas med 51 760 kronor till i runt tal 9 800 kronor.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Anslag

1947/48 .................... 188 800

1948/49 (statsliggaren s. 732) . . 217 700

1949/50 (förslag) ............ 288 800

Instituts styrelsen har hemställt, att för budgetåret 1949/50 måtte till omkostnader

anvisas 292 900 kronor. Därest driftsledarkursen icke heller nästa

budgetår skulle kunna dubbleras, har styrelsen beräknat anslagsbehovet

till 299 200 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 157 000 kronor på statens

trädgårdsförsök och 142 200 kronor på institutets övriga verksamhet.

Departementschefen har föreslagit en medelsanvisning av 153 400 kronor

till statens trädgårdsförsök samt 130 900 kronor till institutets övriga verksamhet

ävensom 4 500 kronor för dubblering av driftsledarkursen.

Omkostnader.

Nettoutgift

239 275

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.

Anslag

Nettoutgift

1947/48 .....................

. 39 500

23 713

1948/49 (statsliggaren s. 734) .

. 25 000

1949/50 (förslag) .............

. 28 500

Institut styr elsen har hemställt, att till ändamålet måtte anvisas 29 100

kronor för budgetåret 1949/50.

Under hänvisning till de förordade förstärkningarna av personalorganisationen

vid mejeriinstitutionerna samt mejeri- och trädgårdsförsöken har

departementschefen hemställt om en höjning av anslaget med 3 500 kronor

till 28 500 kronor, av vilket sistnämnda belopp 3 500 kronor avses för statens

trädgårdsförsök.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning

för institutets bibliotek.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 6 000 5 784

1948/49 (statsliggaren s. 735) .... 6 000

1949/50 (förslag) ............... 7 000

I enlighet med institutstyrelsens äskande har departementschefen föreslagit,

att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 7 000 kronor.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.

Under denna anslagsrubrik är i gällande riksstat uppfört ett obetecknat

anslag av 8 300 kronor. Anslaget disponeras med 2 400 kronor till fyra stipendier

å 600 kronor vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen

samt med 5 300 kronor till studieresor. För studieresor vid en dubblerad

driftsledarkurs ha beräknats 600 kronor.

Departementschefen har föreslagit en höjning av elevstipendierna till 800

kronor, d. v. s. det belopp, varmed elevstipendierna vid lantbrukshögskolan

utgå, samt av bidraget till studieresor till 6 500 kronor. För ifrågavarande

ändamål skulle således anvisas sammanlagt 9 700 kronor.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.

Departementschefen har för ändamålet hemställt om en medelsanvisning

av 258 000 kronor i form av ett reservationsanslag. Av beloppet ha 46 000

kronor beräknats för statens mejeriförsök, 24 000 kronor för de till den

högre mejerikursen hörande forskningsinstitutionerna, 137 000 kronor för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

49

Alnarps mejeri i anledning av dess övertagande av mjölkleveranserna till

Kävlinge mejeri, 24 000 kronor för Alnarps trädgårdsskola och 27 000 kronor

för statens trädgårdsförsök.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök

och fasta försöksfält.

I samband med den tidigare behandlingen av kommittéförslaget rörande

statens trädgårdsförsök har departementschefen förordat en anslagsanvisning

för ifrågavarande ändamål om tillhopa 30 000 kronor, därav 10 000 kronor

för att bestrida kostnaderna för lokala trädgårdsförsök och 20 000 kronor

för de fasta försöksfälten.

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar och Driftkostnader.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa

budgetår för bidrag till trädgårdsskolornas avlöningskostnader i anledning

av huvudkurserna till 135 900 kronor, till deras kostnader för lärlingskurser

till 6 000 kronor samt till kostnader för korrespondenskurser till 4 700 kronor

eller tillhopa 146 600 kronor. Till statsbidrag till driftkostnaderna ha

beräknats 45 600 kronor, därav högst 2 000 kronor till hyra för en lärarbostad

vid lantbruksakademiens trädgårdsskola.

Dessa anslagsäskanden behandlas i samband med frågan om motsvarande

anslag till den lägre lantbruksundervisningen.

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre lantbruks
undervisningsanstalter

m. m.

Departementschefen har anfört:

»I likhet med trädgårdsundervisningskommittén anser jag, att vid korrespondenskurserna

statsbidrag bör utgå med hela kostnaden för deltagarnas

resor till och från den plats, där kompletterande muntlig undervisning

lämnas, ävensom för resor vid demonstrationer och övningar. Deltagare i

dylik repetitionskurs, vilken icke kan bo i sitt hem under kurstiden, bör

som bidrag till inkvarteringskostnader utan beliovsprövning erhålla ett

grundstipendium å tre kronor per dag. Därutöver bör efter beliovsprövning

kunna utgå tilläggsstipendium å högst nio kronor per dag till deltagare, som

är familjeförsörjare, och å fyra kronor per dag till annan deltagare.

Då undervisningen för trädgårdslärlingar liksom annan lägre lantbruksundervisning

bör vara kostnadsfri, finner jag därjämte, att de elevavgifter,

som uttagas vid vissa lärlingsskolor, böra bekostas av staten.

Medclsbehovet för dessa resebidrag, stipendier och elevavgifter torde för

budgetåret 1949/50 kunna uppskattas till 10 000 kronor. Kostnaderna torde

4 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 10 sand. Nr 44.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

böra bestridas från anslaget Lägre lantbruksundervisning: Understöd åt

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.

Vid den omläggning av trädgårdsskolornas huvudkurser, som jag i det

föregående förordat, kommer elev i dylik kurs att få betala för kost och

logi under vistelse vid skolan. Med hänsyn härtill biträder jag trädgårdsundervisningskommitténs

förslag, att elev vid trädgårdsskola skall erhålla stipendium

enligt de grunder, som gälla för elev vid lantmannaskola. På grund

härav och på grund av ökat elevantal vid trädgårdsskolorna ökar medelsbehovet

något under förenämnda anslag. Jag kommer att taga hänsyn till

nu ifrågavarande förslag, då jag behandlar frågan om medelsanvisning under

anslaget.»

Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ...................... 12 100 12 105

1948/49 (statsliggaren s. 740) . . 12 100

1949/50 (förslag) .............. 14 700

Departementschefen har hemställt om en höjning av anslaget med 2 600

kronor. Höjningen hänför sig till en förbättring av arvodena till vissa lärare

av den anledningen, att det enligt lantbruksstyrelsens förmälan icke

visat sig möjligt att förvärva kompetenta lärare mot nu utgående arvoden.

Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för anskaffande av vissa

inventarier.

Under detta anslag bär departementschefen hemställt om en medelsanvisning

av 30 000 kronor för bidrag med halva kostnaden för ifrågavarande

inventarier.

Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker.

För bestridande av kostnaderna för de ovan förordade byggnads- och

inredningsarbetena vid trädgårdsskolan i Söråker har departementschefen

hemställt om medelsanvisning av 16 000 kronor i form av ett reservationsanslag.

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av

mejerikonsulenter m. m.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................... 113 400 109 985

1948/49 (statsliggaren s. 780) .. 118 100

1949/50 (förslag) ............ 120 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ii.

51

Till följd av den föreslagna omläggningen av bidragssystemet till avlönande

av mejerikonsulenter har departementschefen föreslagit, att bidrag i

fortsättningen skall utgå med ett årligt belopp av 120 000 kronor.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Till byggnadsarbeten vid alnarpsinstitutet för budgetåret 1949/50 har

departementschefen hemställt om anvisning av ett investeringsanslag av

305 000 kronor. Av beloppet hänföra sig 95 000 kronor för utbyggnad av

lagerlokaler för ost, 110 000 kronor — utöver av 1947 års riksdag anvisade

295 000 kronor — för uppförande av ett elevhem (därav 45 000 kronor i

anledning av stegrade byggnadskostnader och 65 000 kronor för utökning

av det tidigare byggnadsförslaget), 15 000 kronor för ombyggnadsarbeten

i det s. k. slottet samt 85 000 kronor för byggnadsarbeten vid statens trädgårdsförsök.

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.

Departementschefen bär anfört:

»Såsom i det föregående anförts skulle vid bifall till den av mig förordade

upprustningen av lantbruksakademiens trädgårdsskola erfordras vissa byggnadsarbeten,

dels å de byggnader vid Experimentalfältet, som intill den

1 juli 1949 disponeras av statens jordbruksförsök, dels å två staten tillhöriga

villor vid Experimentalfältet, vilka för närvarande bebos av befattningshavare

vid statens jordbruksförsök, dels slutligen å en akademien

tillhörig byggnad. Till kostnaderna för arbetena å sistnämnda byggnad,

vilka uppskattats till högst 70 000 kronor, har bidrag föreslagits skola utgå

med 75 procent, eller högst 52 500 kronor. Detta bidrag torde böra få bestridas

från anslaget Lägre lantbruksundervisning m. in.: Bidrag till byggnadsarbeten

vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Vad åter angår kostnaderna för övriga byggnadsarbeten, vilka avse staten

tillhöriga byggnader, torde till bestridande av dessa böra anvisas ett

särskilt investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Då ifrågavarande

kostnader uppskattats till 145 000 kronor, torde anslaget böra

uppföras med detta belopp.»

Utskottet.

Genomförandet av de i det föregående förordade åtgärderna på mejerinäringens

och trädgårdsnäringens områden medför i åtskilliga hänseenden

en icke ringa kostnadsökning, även om stor återhållsamhet iakttages. Mot

Ivungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet har utskottet icke något alt

erinra. Beträffande anslaget till avlöningar vid alnarpsinstitutet vill utskottet

dock i anledning av därom inhämtade upplysningar framhålla önskvärdheten

av att fortsatt uppmärksamhet ägnas frågan om institutets behov

av en heltidsanställd befattningshavare för skötseln av dess bibliotek.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt i anledning av motionen II: 325,

1) godkänna, att den lägre trädgårdsundervisningen organiseras

efter de riktlinjer, som Kungl. Maj :t uppdragit;

2) fastställa följande personalförteckning för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Lönegrad

4 professorer .................................. Ca 33

3 laboratorer .................................. Ca 29

2 statsagronomer .............................. Ca 29

2 försöksledare ................................ Ca 27

5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... Ca 27

2 ämneslärare vid mejeriskolan.................. Ca 27

3 ämneslärare vid trädgårdsavdelningen .......... Ca 27

1 förste vaktmästare............................ Ca 11

1 eldare ...................................... Ca 9

2 vaktmästare ................................. Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 24:

Lönegrad

1 föreståndare för lantbruksavdelningen .......... Ce 31

1 föreståndare för trädgårdsavdelningen .......... Ce 31

1 föreståndare för trädgårdsekonomiska byrån .... Ce 29

1 försöksledare ................................ Ce 27

1 kamrerare .................................. Ce 25;

3) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 282 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. » 9 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 442 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 75 200

Summa kronor 810 000;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

53

4) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar ett förslagsanslag av 810 000 kronor,

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader ett förslagsanslag av 288 800 kronor,

c) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av 28 500 kronor,

d) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek ett reservationsanslag

av 7 000 kronor,

e) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Stipendier m. m. ett anslag av 9 700 kronor,

f) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och tiädgårdsinstitut:

Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 258 000

kronor,

g) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält ett reservationsanslag

av 30 000 kronor,

h) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor

ett reservationsanslag av 14 700 kronor,

i) till Bidrag till lantbruksakademiens trädgårdsskola för

anskaffande av vissa inventarier ett reservationsanslag av

30 000 kronor,

j) till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker ett

reservationsanslag av 16 000 kronor,

k) till Befrämjande av mejerihanteringen: Bidrag till avlönande

av mejerikonsulenter m. m. ett anslag av 120 000

kronor;

5) å kapitalbudgeten för budgetåret 1949/50 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa

a) till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mcjerioch

trädgårdsinstitut ett investeringsanslag av 305 000

kronor,

b) till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader

vid Experimentalfåltet ett investeringsanslag av 145 000

kronor.

Stockholm den 10 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg,

Svedberg, Jon Jonsson, Hugo Sundberg*, Isaksson* och Björck*;

samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile*, Haeggblom*,

Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina och Jonsson i Järvsand*, fru

Eriksson i Hallstahammar* samt herrar Boman i Stafsund och Åhman*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Boman i Stafsund, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionen II: 325 och att därför

dels utskottets yttrande i fråga om anordnandet av trädgårdsundervisningen

bort ha följande lydelse:

»Yrkesutbildningen på---(s. 42—43) —--i denna.

Enligt propositionen skall den föreslagna undervisningen vid trädgårdsskolorna

bygga på en fyraårig organiserad lärlingsutbildning. En av lantbruksstyrelsen

år 1946 i samarbete med hushållningssällskapen verkställd

undersökning har emellertid givit vid handen, att möjligheten är mycket

liten att finna enskilda trädgårdar, som äro lämpade för sådan lärlingsutbildning.

Detta förhållande har bestyrkts av att trädgårdsyrkets lärlingsnämnd,

som varit verksam under år 1948, trots omfattande propaganda lyckats

kontraktsbinda endast tre lärlingar, därav en vid lantbruksakademiens

trädgårdsskola. På grund härav synes det utskottet lämpligast, att de nuvarande

tvååriga lärokurserna bibehållas tills vidare i avbidan på närmare

erfarenhet av hur.u den föreslagna lärlingsutbildningen kommer att utfalla.

Med hänsyn till att arbetsvillkoren under den praktiska delen av lärlingsutbildningen

skola regleras genom frivilliga överenskommelser på arbetsmarknaden,

torde det icke få anses uteslutet att på enahanda sätt lösa frågan

om villkoren för elevernas praktiska arbete i kurser, där grov- och rutinarbete

skall förekomma.

Såväl Kungl.---(s. 43—44) ---angående Svartsjö.

Vad Adelsnäs trädgårdsskola angår, har denna hittills väl fyllt de krav,

som böra ställas på en dylik undervisningsanstalt. Likaledes synes behov av

denna skola fortfarande föreligga. Utskottet förordar därför, att statsbidrag

tills vidare, i avvaktan på närmare erfarenhet av lärlingsutbildningen, skall

utgå till skolan enligt nu gällande grunder.

Enligt en av lantbruksstyrelsen företagen utredning föreligger i städer och

tätorter ett starkt behov av trädgårdsanläggare med anknytning till stadsplane-

och byggnadsverksamhet. Med hänsyn bl. a. härtill torde den i propositionen

föreslagna sammankopplingen av utbildningen av trädgårdsan
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44.

55

läggare med utbildningen av trädgårdsmästare vid Experimentalfältets skola

vara olämplig, eftersom denna skola efter icke alltför lång tid beräknas

bliva flyttad till lantbruksmiljö i Mälardalen. Utskottet vill därför förorda,

att utredning skyndsamt verkställes angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola

till Bergianska trädgården. Tillika bör utredning verkställas

angående lämpligheten av förläggning till Svartsjö av trädgårds- och lantbruksundervisningsanstalter.

Mot uppdelningen av huvudkurserna på olika linjer synes intet vara att

erinra. Utskottet vill emellertid förorda, att den tvååriga kursen vid såväl

Alnarps som Experimentalfältets trädgårdsskolor uppdelas på en linje med

inriktning på frukt- och bärodling med plantskoleskötsel och en linje med

inriktning på växthus- och bänkodling. Den tvååriga kursen vid Adelsnäs

trädgårdsskola bör inrättas såsom en allmän linje.

Vid sidan ——■— (s. 44—45)---för prövningen.

Beträffande den högre trädgårdsundervisningen delar utskottet

åsikten, att behov föreligger att förstärka denna samt att undervisningen

bör erhålla högskolemässig karaktär. Av de skäl, som anförts i propositionen,

finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att utbyggandet

av undervisningen får anstå tills vidare. Vid sådant förhållande bör något

uttalande icke nu göras om den blivande förläggningen av högskolan.

Vad Kungl. —- —- — (s. 45)---utskottets sida.»

dels utskottets yttrande i anledning av anslagsberäkningarna bort lyda sålunda:
»Genomförandet

av---(s. 51)--— återhållsamhet iakttages.

De av utskottet föreslagna ändringarna rörande anordnandet av trädgårdsundervisningen

torde icke behöva föranleda någon omräkning av anslagsäskandena,

bl. a. med hänsyn till att medelsanvisningen i stort sett äger

rum i form av förslagsanslag. Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts hemställan

i denna del. Beträffande anslaget---(s. 51)---dess bib
liotek.

»

dels ock utskottets hemställan bort lyda:

»Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionen II: 325,

1) godkänna, att den lägre trädgårdsundervisningen organiseras

efter de riktlinjer, som utskottet uppdragit;

2) fastställa följande — — — (s. 52—53)---

145 000 kronor;

6) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

angående förläggandet av en trädgårdsanläggarskola till Bergianska

trägården samt angående förläggandet av trädgårdsoch

lantbruk sundervisningsanstalter till Svartsjö.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:345 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående en mellanrikshana över gränsen i Bohuslän. a1 i texten