Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande mjölkproduktionens ekonomi m. m.

1949-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1949:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande mjölkproduktionens ekonomi m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr b9.

9

Nr 49.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

mjölkproduktionens ekonomi m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:47 av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. och 11:48 av

herr Staxång m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta att hos

Kungl. Maj :t begära en skyndsam, allsidig utredning rörande mjölkproduktionens

ekonomi, orsakerna till minskningen av de mjölkproducerande jordbrukarnas

antal och verkningarna av en sådan utveckling».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna

från lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission.

Lantbruksstyrelsen har ansett sig icke böra tillstyrka bifall till motionerna

och i övrigt anfört följande.

Nötkreatursantalet har under senare tid företett en viss nedgång inom

vårt land. Enligt den år 1948 verkställda husdjursräkningen uppgick sålunda

det sammanlagda antalet nötkreatur inom Svealand och Götaland

till omkring 2 140 000, vilket i jämförelse med motsvarande antal vid den

året dessförinnan utförda husdjursräkningen innebar en nedgång med omkring

173 000 nötkreatur. Denna nedgång beror till större delen på att antalet

mjölkkor minskats med något mer än 100 000 djur. I förhållande till

nötkreatursantalet före kriget är nedgången än mer markerad, i det att nötkreatursantalet

enligt 1948 års husdjursräkning endast motsvarar ungefär

85 procent av det vid 1937 års jordbruksräkning förefintliga antalet.

Orsakerna till ifrågavarande nedgång torde delvis vara att söka i tillfälliga

faktorer såsom de under vissa av de senaste åren svaga foderskördarna.

Till densamma torde dock även ha bidragit orsaker, vilka synas

vara av mera permanent natur. Bland dessa torde i första hand böra nämnas

den brist på arbetskraft, vilken under senare tid alltmera gjort sig gällande

inom jordbruket och vilken medfört en relativt allmännare inriktning av

jordbruksdriften på mera arbetsextensiva driftsgrenar inom jordbruket än

vad tidigare varit fallet. I detta sammanhang torde vidare icke heller böra

förbises, att den enskilde jordbrukarens bedömande av de olika driftsgrenarnas

ekonomiska konkurrenskraft spelar en viktig roll i fråga om jordbruksdriftens

planläggning och inriktning vid den enskilda brukningsdelen.

Den nedgång i nötkreatursantalet, som ägt rum under senare år, torde i anslutning

härtill få anses bära vittne om att mjölkproduktionen bland jordbrukarna

i stor utsträckning anses äga försvagad konkurrenskraft i förhållande

till andra produktionsgrenar.

De olika produktionsgrenarna inom jordbruket hänga emellertid så in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

timt samman att mycket stora svårigheter förefinnas att invändningsfritt

verkställa beräkningar rörande de enskilda produktionsgrenarnas ekonomi.

Den metodik, som hittills tillämpats i förevarande avseende, torde sålunda

erfordra en ytterligare utveckling, innan det på denna väg blir möjligt att

bilda sig en uppfattning rörande varje enskild produktionsgrens ekonomiska

ställning. De ekonomiska betingelserna för jordbruksdrift med kreatursskötsel

och utan sådan äro emellertid för närvarande föremål för undersökning

inom Lantbruksakademien. Denna undersökning, som enligt vad

lantbruksstyrelsen under hand inhämtat torde komma att slutföras under

innevarande år, kan förväntas lämna ett nytt bidrag till belysande av frågan

om grunderna för utförande av undersökningar utav ifrågavarande

slag. Det torde vidare i detta sammanhang böra erinras om den inom Svenska

mejeriernas riksförening och Riksförbundet Landsbygdens folk pågående

undersökningen rörande mjölkproduktionens ekonomi. Enligt lantbruksstyrelsens

mening torde resultatet av ovannämnda undersökningar böra avvaktas,

innan ytterligare utredning upptages rörande mjölkproduktionens

ekonomi och därmed sammanhängande spörsmål.

I samband med avvägningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets

område ha statsmakterna betydande möjligheter att genom prisförändringar

påverka omfattningen av de olika produktionsgrenarna inom

jordbruket. Så är givetvis i första hand fallet inom växtodlingen, där i

många fall en omedelbar verkan av vidtagna förändringar i relationen mellan

priserna å olika växtslag kan iakttagas. Liknande förhållande torde

emellertid råda beträffande husdjursskötselns produkter. I den mån minskningen

av nötkreatursantalet sålunda anses medföra olägenheter ur försörjningssynpunkt,

torde statsmakterna därför äga möjligheter att i nyssnämnda

ordning motverka en icke önskvärd utveckling på förevarande område.

De närmare överväganden, vilka därvid kunna befinnas erforderliga, torde

emellertid naturligen böra äga rum i samband med de förberedande åtgärder,

vilka normalt föregå statsmakternas beslut i fråga om de prisreglerande

åtgärderna på jordbrukets område.

Statens livsmedelskommission, som förklarat sig icke vilja motsätta sig

den av motionärerna föreslagna utredningen, har anfört följande.

Betydelsen för landets försörjning med mjölk och mjölkprodukter av

de tendenser till övergång till kreaturslösa jordbruk, som i viss mån ägt rum

under de sistförflutna åren, får givetvis icke underskattas. I detta sammanhang

får man dock hålla i minnet, att den nedgång i mjölkproduktionen, som

ägt rum under produktionsåret 1947/48, i största utsträckning sammanhänger

med den till följd av 1947 års svaga skörd orsakade försämringen i

foderförsörjningen. För att ge en bakgrund åt de av motionärerna framförda

spörsmålen bör man måhända siffermässigt belysa utvecklingen av

mjölkproduktionen under den sista tioårsperioden.

Produktionsår

1938/39

1941/42

1946/47

1947/48

Total prod. i milj. kg ......

4 714

3 658

4 610

4 361

Invägning i milj. kg ........

...... 3 129

2 524

3 522

3 316

De svängningar i mjölkproduktionen, som här redovisats, erhålla sin huvudsakliga

förklaring i de missväxter, som föregått de konstaterade minskningarna.

Sedan bottenläget i mjölkproduktionen efter de båda missväxtåren

1940 och 1941 nåtts under produktionsåret 1941/42, stegrades produktionen

under de följande åren och nådde produktionsåret 1946/47 nära

nog upp till förkrigsnivån. Missväxten år 1947 medförde ånyo en kraftig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

11

reduktion av koantalet, och dess verkningar på mjölkproduktionen torde

icke helt ha övervunnits förrän om ytterligare något år, bl. a. av den

anledningen att nedslaktningen drabbade icke blott mjölkkor utan även

ännu icke mjölkande ungdjur, varjämte pålägget av samma skäl minskade.

På grund av en rationellare utfodring och en bättre standard på djuren har

emellertid mjölkproduktionen per ko visat en viss ökning, varför den

totala mjölkproduktionen icke gått ned i samma takt som koantalet. Det

produktionsåret 1947/48 inträffade nya bottenläget synes sålunda redan ha

passerats, och en viss ökning i produktionen kan redan konstateras. Sålunda

förtjänar omnämnas att invägningen vid mejerierna under månaderna september

1948—januari 1949 i förhållande till motsvarande månader 1947 och

1948 visat ökning med respektive 5,6, 5,7, 2,9, 3,9 och 5,o %.

I anslutning till den i korthet berörda utvecklingen i fråga om mjölkproduktionen

och koantalet lämnas i följande tablå uppgifter om medelkoantalet

för berörda år.

År 1938/39 1941/42 1946/47 1947/48

Medelkoantal i 1000-tal............ 1 920 1 724 1 858 1 795

Av de anförda siffrorna framgår, att koantalet efter respektive missväxtår

sjunkit starkt. Vid en jämförelse med nedgången från 1938/39 till 1941/

42 kan den av 1947 års missväxt betingade nedgången icke anses anmärkningsvärt

stor.

I anslutning till de ovan meddelade uppgifterna rörande mjölkproduktionens

utveckling bör nämnas, att tillgången på såväl inhemska som importerade

fodermedel under samtliga krisår varit förhållandevis knapp. Av särskild

betydelse för mjölkproduktionen har härvid varit, att endast begränsade

mängder oljekraftfoder kunna ställas till förfogande. Till belysning

härav lämnas i följande tablå några uppgifter rörande tillgången på fodermedel,

räknad i foderenheter, under de tidigare anförda produktionsåren.

Totalt, milj. fe.................

därav importfoder, milj. fe ...

oljekraftfoder, milj. fe .

1938/39

1941/42

1946/47

1947/48

(prel.)

8 178

5 814

7 544

6 450

403

152

326

380

268

139

173

203

Inom ramen för de knappa foderresurserna har det under krisåren gällt

att söka ge en ur försörjningssynpunkt riktig avvägning mellan olika grenar

av animalieproduktionen. Till följd av de förhållandevis höga äggpriserna

under de senaste åren har dock alltför mycket foder åtgått för äggproduktionen.

Vägledande ur folkhushållningssynpunkt har eljest varit att

i ett ansträngt försörjningsläge söka erhålla största möjliga kaloriutbyte

av jordbruksproduktionen. På matfettsområdet har det härvid varit av

stor betydelse, att en utvidgning av oljeväxtodlingen kunnat äga rum. Det

kan nämnas, att ökningen i oljeväxtodlingen mellan 1946 och 1948 tillfört

landet ett tillskott av matfett, motsvarande ca 15,5 milj. kg margarin, samtidigt

som smörproduktionen minskat med 9,9 milj. kg. I tråga om fläskproduktionen

har även en ökning ägt rum under sista aret.

Del hör i detta sammanhang nämnas, att under krisåren en bestämd tendens

till förskjutning av mjölkproduktionens tyngdpunkt från söder mot

norr ägt rum, vilket delvis framgår av mejeristatistiken. Det har även på

annat sätt kunna konstateras, alt de bättre jordarna i södra Sverige utnyttjas

alltmera effektivt. Ett exempel härpå utgör oljeväxtodlingen, vilken

i jämförelse med animalieproduktion vid foderväxtodling ger ett betydligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr b9.

slörre kaloriutbyte. Den anförda omläggningen av produktionsinriktningen

har bl. a. medfört, att läget på matfettsförsörjningens område för närvarande

ter sig betydligt ljusare än tidigare under krisen. När försörjningen

med fodermedel så småningom förbättras, kan emellertid en successiv återgång

till förkrigstidens produktionsinriktning komma att visa sig fördelaktig.

Den tendens till övergång till kreaturslösa jordbruk, som förekommit,

bor därför ägnas den största uppmärksamhet. Skulle tendensen komma

att förstärkas kunna särskilda åtgärder bli påkallade. Härvid bör i första

hand beaktas en justering av prisavvägningen mellan olika jordbruksprodukter.

Utskottet. Motionärerna ha riktat uppmärksamheten på olika spörsmål

i samband med övergång till minskad kreaturshållning inom jordbruket

vartill en tendens uppges ha gjort sig gällande särskilt på senare tid. En

övergång till kreaturslösa jordbruk kan medföra olika problem för jordbruket

självt exempelvis genom svårighet att bevara tillräcklig växtkraft hos

jorden vid minskad tillgång till naturlig gödsel. Den fråga som motionärerna

främst ägnat sin uppmärksamhet gäller emellertid den minskning av

mjölkproduktionen som skulle bliva en nödvändig följd av en mera avsevärd

reducering av kreatursstammen.

Det är i detta sammanhang av intresse att något belysa mjölkproduktionens

utveckling under de närmast föregående åren. Av utredningen i ärendet

framgår, att den totala mjölkproduktionen i runda tal utgjorde för produktionsåret

1938/39 4,7 milj. ton, 1941/42 3,7 milj. ton, 1946/47 4,6 milj.

ton och 1947/48 4,4 milj. ton. Variationen hos produktionssiffrorna har ett

lätt iakttagbart samband med inträffade missväxter. I slutet av 1948 och

början av 1949 har också under inflytande av ett förbättrat skörderesultat

under 1948 en viss ökning av mjölkproduktionen kunnat iakttagas. Det torde

å andra sidan icke kunna bestridas, att en viss tendens i den riktning motionärerna

gjort gällande i verkligheten förefinnes.

Orsaken till den påvisade utvecklingen ha motionärerna funnit vara att

främst söka däri att det pris som fastställts för mjölken bestämts alltför

lågt. Härmed kan avses, antingen att priset är för lågt i förhållande till vad

som betalas för arbete utom jordbrukets område eller ock att det är för

lågt i förhållande till priserna inom andra produktionsgrenar av jordbruket.

Om det förra göres gällande, föreligger en allmän politisk fråga, vars

lösning sammanhänger med den ekonomiska stabiliseringen och icke

påverkas av en utredning av det slag motionärerna åsyftat. När det gäller

att undersöka mjölkproduktionens lönsamhet i förhållande till andra produktionsgrenar

inom jordbruket uppställa sig synnerliga svårigheter på

grund av produktionsgrenarnas intima samband med varandra. Såsom framgår

av lantbruksstyrelsens yttrande i ärendet har man hittills icke nått

fram till någon godtagbar metodik för en dylik undersökning. Det har

emellertid uppgivits, att Lantbruksakademien sysslar med och under innevarande

år torde komma att slutföra en utredning som väntas lämna bidrag

till skapandet av en sådan metodik.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

13

I avvaktan på dels ökad klarhet om utvecklingen på mjölkproduktionens

område och dels resultatet av den i det föregående berörda utredningen

finner sig utskottet icke nu böra tillstyrka den av motionärerna förordade

utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att de likalydande motionerna I: 47 och II: 48 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 48.

Reservation

av herrar Hjalmar Nilsson och Hseggblom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.