Sök i Ratio Lex

Memorial med uppgift å vilande förslag till ändring i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändring i rikets grundlagar. 1) Förslag till ändrad lydelse av § 6 mom. 5 och § 28 mom. 2 riksdagsordningen.

1949-03-15 · 85 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 85 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:10, Memorial med uppgift å vilande förslag till ändring i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändring i rikets grundlagar. 1) Förslag till ändrad lydelse av § 6 mom. 5 och § 28 mom. 2 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

1

Nr 10.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vilande förslag

till ändring i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla

de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändring i rikets grundlagar.

1) Förslag

till

ändrad lydelse av § 6 mom. 5 och § 28 mom. 2 riksdagsordningen.

(Nuvarande Igdelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 6. § 6.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år

av Konungen; dock må vad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning

i vald riksdagsmans rätt att under

föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år

av Konungen; dock må ej på grund

av vad sålunda bestämmes antalet

riksdagsmän för en valkrets minskas

under löpande valperiod.

§ 28.

§ 28.

2. Om mellan riksdagar ledighet i

någondera kammaren genom ledamots

avgång uppstår, åligger Konungens

befallningshavande, när den

avgångne tillhört andra kammaren,

att så förfara, som i 1 mom. är sagt;

och, då den avgångne varit ledamot

av första kammaren, att om ledigheten

göra anmälan hos Konungen, som

förordnar om ledighetens fyllande.

2. Om mellan riksdagar ledighet i

någondera kammaren genom ledamots

avgång uppstår, åligger Konungens

befallningshavande att så

förfara, som i 1 mom. är sagt.

1 Ilihamj till riksdagens protokoll 19t9. 5 sand. 2 avd. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 vid 1945 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 20 mars 1945.

Andra kammarens protokoll den 20 mars 1945.

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt 1) som det under

punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 28 riksdagsordningen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos Konungen av vardera kammarens talman

anmälan om de ledigheter inom kammaren, vilka skola under samma

eller innan nästa riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller Dess befallningshavande

föranstalta, att riksdagsmän utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren genom ledamots avgång uppstår

under tid, då session ej pågår, åligger Konungens befallningshavande att

så förfara, som i 1 mom. är sagt.

2) Förslag

till

ändrad lydelse av § 19 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvinnor,

som uppnått tjugufem års ålder samt

äga valrätt inom valkretsen eller, där

fråga är om stad, bestående av flera

valkretsar, inom någon av dessa.

(Föreslagen lydelse.)

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvinnor,

som uppnått tjugutre års ålder samt

äga valrätt inom valkretsen eller, där

fråga är om stad, bestående av flera

valkretsar, inom någon av dessa.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 vid 1945 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 13 juni 1945.

Andra kammarens protokoll den 13 juni 1945.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

3

3) Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 17, 21, 27 och 28 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall

uppdragas minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga män, vilka fullgjort

vad författningarna föreskriva

dem, som uti domareämbeten må

nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet. De

kallas justitieråd och utgöra Konungens

högsta domstol.

Närmare bestämmelser — — —

87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Konungens rätt att pröva och

avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas

i statsdepartementen, skall i den

omfattning, som bestämmes i särskild

lag, stiftad av Konungen och

riksdagen samfällt enligt den i 87 §

1 mom. stadgade ordning, uppdragas

minst sju av Konungen utnämnda

män, som förvaltat civil beställning

samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet

och redlighet. De kallas regeringsråd

och utgöra Konungens regeringsrätt.

Minst två tredjedelar av

hela antalet regeringsråd skola hava

fullgjort vad författningarna föreskriva

dem, som uti domareämbeten må

nyttjas.

Närmare bestämmelser — — —

omförmälda lag.

§ 21.

Tre ledamöter----Konungens

lagråd.

(Föreslagen lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga personer, vilka fullgjort

vad författningarna föreskriva

dem, som uti domareämbeten må

nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet. De

kallas justitieråd och utgöra Konungens

högsta domstol.

Närmare bestämmelser — — —

87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Konungens rätt att pröva och

avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas

i statsdepartementen, skall i den

omfattning, som bestämmes i särskild

lag, stiftad av Konungen och

riksdagen samfällt enligt den i 87 §

1 mom. stadgade ordning, uppdragas

minst sju av Konungen utnämnda

personer, som förvaltat civil beställning

samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet

och redlighet. De kallas regeringsråd

och utgöra Konungens regeringsrätt.

Minst två tredjedelar av

hela antalet regeringsråd skola hava

fullgjort vad författningarna föreskriva

dem, som uti domareämbeten må

nyttjas.

Närmare bestämmelser -— — -—

omförmälda lag.

§ 21.

Tre ledamöter---Konungens

lagråd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

Lagrådet tillkommer att avgiva utlåtande

över de förslag till stiftande,

upphävande, ändring eller förklaring

av lagar eller författningar, vilka för

sådant ändamål bliva av Konungen

överlämnade. Där så prövas nödigt,

må Konungen för visst ärende till

ledamot av lagrådet ytterligare förordna

en för insikt, erfarenhet och

redlighet känd man.

Närmare bestämmelser — —- -—

beslutad lag.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen

nämna en lagfaren, ski,cklig och oväldig

man, som i domarevärv varit

nyttjad. Honom, såsom Konungens

högste ombudsman, åligge förnämligast,

att föra eller genom de under

honom ställda fiskaler låta föra Konungens

talan i mål, som röra allmän

säkerhet och kronans rätt, samt

att, å Konungens vägnar, hava tillsyn

över rättvisans handhavande och i

sådan egenskap beivra fel, som av

domare och ämbetsmän begångne

bliva.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna

och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undan
-

(Föreslagen lydelse.)

Lagrådet tillkommer att avgiva utlåtande

över de förslag till stiftande,

upphävande, ändring eller förklaring

av lagar eller författningar, vilka för

sådant ändamål bliva av Konungen

överlämnade. Där så prövas nödigt,

må Konungen för visst ärende till

ledamot av lagrådet ytterligare förordna

en för insikt, erfarenhet och

redlighet känd person.

Närmare bestämmelser — — —

beslutad lag.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen

nämna en lagfaren, skicklig och oväldig

person, som i domarevärv varit

nyttjad. Denne, såsom Konungens

högste ombudsman, åligge förnämligast,

att föra eller genom de under

honom ställda fiskaler låta föra Konungens

talan i mål, som röra allmän

säkerhet och kronans rätt, samt

att, å Konungens vägnar, hava tillsyn

över rättvisans handhavande och

i sådan egenskap beivra fel, som av

domare och ämbetsmän begångne

bliva.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna

och befordra svenske medborgare

till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka ärd av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

5

(Nuvarande lydelse.)

tagna, såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön

konst, ävensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra även utländske

män av utmärkt förtjänst, de där den

rena evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära

ämbeten nyttja utländske män

av sällsynt skicklighet, men icke till

kommendanter i fästningarna. Till

konsul må ock utländsk man nämnas,

där lön ej är med befattningen

förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom

ovan sägs, må med tillämpning av

grunder, som av Konungen och riksdagen

godkänts, även kvinnor kunna

utnämnas och befordras, dock att

kvinna ej må utnämnas till prästerlig

tjänst, där ej annorledes blivit bestämt

i den ordning 87 § 2 mom.

stadgar.

Till prästerligt — — — svenska

kyrkan.

Konungen fäste----departe
mentet

höra.

(Föreslagen lydelse.)

tagna, såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön

konst, ävensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra även utländske

män och kvinnor av utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära ämbeten

nyttja utlänningar av sällsynt skicklighet,

men icke till kommendanter i

fästningarna. Till konsul må ock utlänning

nämnas, där lön ej är med

befattningen förenad.

Till prästerligt — — — svenska

kyrkan.

Kvinna må ej utnämnas till prästerlig

tjänst, där ej annorledes blivit

bestämt i den ordning 87 § 2 mom.

stadgar.

Konungen fäste----- departe
mentet

höra.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 4 till 1945 års lagtima riksdag.

Sammansatt konstitutions- och första lagutskotts utlåtande

nr 1 vid 1945 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 23 maj 1945.

Andra kammarens protokoll den 23 maj 1945.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 3) upptagna förslaget

till ändrad lydelse av § 17 regeringsformen som det under punkt 8)

a) och det under punkt 10) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 17

respektive §§ 17 och 18 regeringsformen slutligt genomfört, komma förevarande

paragrafer därefter att erhålla följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Regeringsformen.

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga, erfarna och redliga personer, vilka fullgjort vad författningarna

föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas. De kallas justitieråd

och utgöra Konungens högsta domstol.

Närmare bestämmelser om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

meddelas i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

§ 18.

Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall i den omfattning,

som bestämmes i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt

enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas minst sju av Konungen

utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra

Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd

skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten

må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring

meddelas i omförmälda lag.

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 3) som det under

punkt 8) b) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 27 regeringsformen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen nämna en lagfaren, skicklig och oväldig

person, som i domarevärv varit nyttjad. Denne, såsom Konungens högste

ombudsman, åligge förnämligast, att föra eller låta föra Konungens talan

i mål, som röra kronans rätt, samt att, å Konungens vägnar, hava tillsyn

över rättvisans handhavande och i sådan egenskap beivra fel, som av domare

och ämbetsmän begångne bliva.

4) Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72. § 72.

Riksbanken förbliver---stif- Riksbanken förbliver----stiftad

lag. tad lag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ
-

7

(Nuvarande lydelse.)

Fullmäktige för riksbanken skola

vara sju, av vilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jämte en

suppleant och de övriga sex jämte tre

suppleanter väljas av riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten vare fullmäktiges

ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktig, som av riksdagen

vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från

sin befattning. De av Konungen för

fullmäktig eller suppleant meddelade

förordnanden må återkallas, när Konungen

så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig en förste

deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en

suppleant för honom att med fullmäktigs

rätt och ansvar vid inträffande

förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena — —- •—- till efterrättelse.

(Föreslagen lydelse.)

Fullmäktige för riksbanken skola

vara sju, av vilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jämte en

suppleant och de övriga sex jämte sex

suppleanter väljas av riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten vare fullmäktiges

ordförande, men må ej utöva

annan befattning inom riksbankens

styrelse. Fullmäktig, som av riksdagen

vägrats ansvarsfrihet, skall avgå

från sin befattning. De av Konungen

för fullmäktig eller suppleant meddelade

förordnanden må återkallas,

när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig chef för

riksbanken samt inom eller utom sig

en suppleant för honom att med fullmäktigs

rätt och ansvar vid inträffande

förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena — —- — till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen

för de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken tre och för fullmäktige

i riksgäldskontoret likaledes tre.

För fullmäktig i riksbanken, som utsetts

till förste deputerad, utses suppleant

på sätt i § 72 regeringsformen

föreskrives och för tid, som fullmäktige

i riksbanken äga bestämma.

För varje---blivit valda.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsåttes en suppleant

för varje av riksdagen utsedd fullmäktig

att vid förfall för denne inträda;

dock skall den sålunda valde

suppleanten för fullmäktig, som utsetts

till chef för riksbanken, först

inträda vid förfall jämväl för den

enligt § 72 regeringsformen av fullmäktige

för denne utsedde suppleanten.

Vid förfall för både fullmäktig

och hans av riksdagen valde suppleant

inkalla fullmäktige annan

suppleant till tjänstgöring.

För varje —----blivit valda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 vid 1946 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 13 mars 1946.

Andra kammarens protokoll den 13 mars 1946.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 4) som det under

punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande

lydelse:

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förbliver--— stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jämte en suppleant och de övriga sex jämte sex

suppleanter väljas av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den av Konungen förordnade ordinarie, ledamoten vare fullmäktiges

ordförande, men må ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från sin

befattning. De av Konungen för fullmäktig eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig chef för riksbanken samt inom eller utom

sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande

förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i riket må

erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld

efter deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till

krig, krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för

viss tid medgivas av Konungen och riksdagen samfällt eller, om riksdagssession

ej pågår, av Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken

och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret. Dylikt

av Konungen då session ej pågår lämnat medgivande skall, därest detsamma

icke varder vid nästföljande session inom tjugu dagar från dess början

av riksdagen gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända

till efterrättelse.

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 4) upptagna förslaget

till ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen som det under punkt

12) b) upptagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 71 och 73 riksdagsordningen

slutligt genomfört, komma förevarande paragrafer därefter att erhålla

följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 71.

På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige enligt 70 § av riksdagen

utses, tillsättes en suppleant för varje av riksdagen utsedd fullmäktig att vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 20.

9

förfall för denne inträda; dock skall den sålunda valde suppleanten för fullmäktig,

som utsetts till chef för riksbanken, först inträda vid förfall jämväl

för den enligt 72 § regeringsformen av fullmäktige för denne utsedde suppleanten.

Vid förfall för både fullmäktig och hans av riksdagen valde suppleant

inkalla fullmäktige annan suppleant till tjänstgöring.

§ 73.

För varje enligt 72 § utsedd revisor väljes en suppleant att vid förfall för

honom inträda. Vid förfall för både revisor och hans suppleant bestämmes

övriga suppleanters tjänstgöring av den ordning, i vilken de blivit valda.

5) Förslag

till ändrad lydelse av §§ 11 och 22 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ Il
Är

någon missnöjd med val till

riksdagsman i första kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för sådant

ändamål hos vederbörande protokollsförare

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst två dagar

därefter bör till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust av talan,

sina till Konungen ställda besvär,

sist inom en månad efter valförrättningens

slut, ingiva till Konungens

befallningshavande, som genom

kungörelse, vilken i allmänna

tidningarna införes, utsätter viss kort

tid, inom vilken underdånig förklaring

må över besvären till Konungens

befallningshavande avlämnas. Sedan

den tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvärshandlingarna

jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för att i

dess regeringsrätt skyndsamt föredragas

och avgöras.

§ 11.

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i första kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för sådant

ändamål hos vederbörande protokollsförare

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst två dagar

därefter bör till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust av

talan, med sina till Konungen ställda

besvär, sist inom en månad efter valförrättningens

slut, inkomma till Konungens

befallningshavande, som genom

kungörelse, vilken i allmänna

tidningarna införes, utsätter viss kort

tid, inom vilken underdånig förklaring

må över besvären till Konungens

befallningshavande avlämnas.

Sedan den tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvärshandlingarna

jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ofördröjligen

till Konungen insända, för

att i dess regeringsrätt skyndsamt föredragas

och avgöras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 22.

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger klaganden

hos Konungens befallningshavande

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre dagar därefter

bör till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust av talan,

sist inom tio dagar efter valförrättningens

slut sina till Konungen ställda

besvär ingiva till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 §

stadgas, lämnar vederbörande tillfälle

att sig förklara. Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröj ligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles, som i

11 § sägs.

§ 22.

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra besvär.

För sådant ändamål äger klaganden

hos Konungens befallningshavande

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre dagar därefter

bör till klaganden utlämnas; och

skall han, vid förlust av talan, sist

inom tio dagar efter valförrättningens

slut med sina till Konungen ställda

besvär inkomma till Konungens

befallningshavande, som, på sätt i

11 § stadgas, lämnar vederbörande

tillfälle att sig förklara. Sedan den

för förklarings avgivande bestämda

tid tilländalupit, har Konungens befallningshavande

att besvären jämte

alla målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles,

som i 11 § sägs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 vid 1946 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 5 juni 1946.

Andra kammarens protokoll den 5 juni 1946.

6) Förslag

till

ändrad lydelse av §

§ 12.

Konungen äger —---— riksdagens

bifall.

Skulle i något fall rikets intresse

kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej angår fråga,

som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan riksdagens godkännan
-

12 regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger----riksdagens

bifall.

Skulle i något fall rikets intresse

kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej angår fråga,

som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan riksdagens godkännan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

11

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

de, må det ske, dock att i sådant falt de, må det ske; dock skall i sådant

den i 54 § omförmälda utrikesnämnd fall utrikesnämnden eller utrikesutpå

sätt där stadgas erhåller tillfälle skottet erhålla tillfälle yttra sig, inatt

yttra sig, innan överenskommel- nan överenskommelsen ingås,

sen ingås.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 21 till 1947 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 vid 1947 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 18 juni 1947.

Andra kammarens protokoll den 18 juni 1947.

7) Förslag

till

ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

och kvinnor föreslå tre behörige personer.

Varje röstberättigad äger en

röst. Till tjänst som lagfaren rådman

i stad äge staden föreslå tre behörige

personer. Bland de sålunda

föreslagne utnämner Konungen en till

innehavare av den ifrågavarande

tjänsten.

Närmare bestämmelser —■ — —

stiftad lag.

§ 31.

Till tjänst som borgmästare eller

lagfaren rådman i stad äge stadsfullmäktige

föreslå tre behöriga personer.

Bland de föreslagna utnämner

Konungen en till innehavare av

tjänsten.

Närmare bestämmelser — — —

stiftad lag.

övergångsstadgande.

De nya bestämmelserna i 31 § skola

ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet

åtgärd för återbesättande av

borgmästaretjänst vidtagits.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 vid 1948 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 10 mars 1948.

Andra kammarens protokoll den 10 mars 1948.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

8) Förslag

till

a) ändrad lydelse av § 17 mom. 1 regeringsformen.

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall

uppdragas minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga män, vilka fullgjort

vad författningarna föreskriva

dem, som uti domareämbeten må

nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt

insikt, erfarenhet och redlighet.

De kallas justitieråd och utgöra Konungens

högsta domstol.

Närmare bestämmelser---—

87 § 1 mom. stadgar.

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall

uppdragas minst tolv av Honom utnämnda,

lagkunniga, erfarna och

redliga män, vilka fullgjort vad författningarna

föreskriva dem, som uti

domareämbeten må nyttjas. De kallas

justitieråd och utgöra Konungens

. högsta domstol.

Närmare bestämmelser ----—

87 § 1 mom. stadgar.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 1 å sidorna 5 och 18 samt Anmärkning å sidan 23.

b) ändrad lydelse av § 27 regeringsformen.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen

nämna en lagfaren, skicklig och

oväldig man, som i domarevärv varit

nyttjad. Honom, såsom Konungens

högste ombudsman, åligger förnämligast,

att föra eller genom de under

honom ställda fiskaler låta föra Konungens

talan i mål, som röra allmän

säkerhet och kronans rätt, samt

att, å Konungens vägnar, hava tillsyn

över rättvisans handhavande och

i sådan egenskap beivra fel, som av

domare och ämbetsmän begångne

bliva.

§ 27.

Till justitiekansler må Konungen

nämna en lagfaren, skicklig och

oväldig man, som i domarevärv varit

nyttjad. Honom, såsom Konungens

högste ombudsman, åligge förnämligast,

att föra eller lata föra Konungens

talan i mål, som röra kronans

rätt, samt att, å Konungens vägnar,

hava tillsyn över rättvisans handhavande

och i sådan egenskap beivra

fel, som av domare och ämbetsmän

begångne bliva.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 2 å sidan 6 och Anmärkning 1 å sidan 18.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

13

c) .ändrad lydelse av §§ 38 och 106 regeringsformen samt § 39 mom. 2

riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 38.

Alla ifrån Konungen utgående expeditioner

och befallningar, utom i

kommandomål, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med Konungens

underskrift och kontrasignation

av vederbörande föredragande, som

vare ansvarig, att de instämma med

däröver förda protokoll. Alla föreskrifter

och erinringar om verkställighet

av utfärdade beslut må av

departementschefer omedelbarligen

kunna till vederbörande expedieras.

Skulle den föredragande finna något

Konungens beslut vara stridande

emot denna regeringsform, göre han

därom i statsrådet föreställning; yrkar

Konungen ändock, att ett sådant

beslut skall utfärdas, vare det då den

föredragandes rättighet och plikt, att

sin kontrasignation därå vägra, samt

nedlägge han i följd därav sitt ämbete,

vilket han icke må återtaga

förr, än riksdagen hans förhållande

prövat och gillat. Emellertid vare han

vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande

inkomster bibehållen.

§ 38.

Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva gällande,

vara försedda med Konungens

underskrift och kontrasignation av

vederbörande föredragande, som vare

ansvarig, att de instämma med däröver

förda protokoll. Alla andra av

Konungen utfärdade beslut skola vara

underskrivna av föredraganden;

denne må även omedelbarligen till

vederbörande expediera föreskrifter

och erinringar om verkställighet av

utfärdade beslut. Skulle den föredragande

finna något Konungens beslut

vara stridande emot denna regeringsform,

göre han därom i statsrådet

föreställning; yrkar Konungen ändock,

att ett sådant beslut skall utfärdas,

vare det då den föredragandes

rättighet och plikt, att sin kontrasignation

eller underskrift därå

vägra, samt nedlägge han i följd därav

sitt ämbete, vilket han icke må

återtaga förr, än riksdagen hans förhållande

prövat och gillat. Emellertid

vare han vid sin lön och övriga

tjänsten åtföljande inkomster bibehållen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) • (Föreslagen lydelse.)

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället för ordnad

föredragande, uppenbarligen handlat

emot rikets grundlag eller allmän

lag, eller tillstyrkt någon överträdelse

därav, eller underlåtit att göra

föreställningar emot sådan överträdelse,

eller den vållat och befrämjat

genom uppsåtligt fördöljande av någon

upplysning, eller att den föredragande

underlåtit att, i de fall, som

38 § av denna regeringsform förutsätter,

sin kontrasignation å ett Konungens

beslut vägra, då skall konstitutionsutskottet

ställa en sådan

under tilltal av justitieombudsmannen

inför riksrätten, och gånge härmed

som i 101 och 102 §§ om tilltal emot

regeringsrätten föreskrives. Då statsrådets

ledamöter finnas hava, på sätt

ovan berört är, gjort sig till ansvar

skyldige, döme dem riksrätten efter

allmän lag och den särskilda författning,

som till bestämmande av sådant

ansvar utav Konungen och riksdagen

fastställd varder.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse, eller den

vållat och befrämjat genom uppsåtligt

fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande underlåtit

att, i de fall, som 38 § av denna

regeringsform förutsätter, sin kontrasignation

eller underskrift å ett

Konungens beslut vägra, dä skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal av justitieombudsmannen

inför riksrätten, och gånge

härmed som i 101 och 102 §§ om

tilltal emot regeringsrätten föreskrives.

Då statsrådets ledamöter finnas

hava, på sätt ovan berört är, gjort

sig till ansvar skyldige, döme dem

riksrätten efter allmän lag och den

särskilda författning, som till bestämmande

av sådant ansvar utav

Konungen och riksdagen fastställd

varder.

Riksdagsordningen.

§ 39. § 39.

2. Utskottet tillkommer ock att efterse

och granska, huruvida gjorda

eller förordnade utbetalningar av

statsmedlen icke överstigit beloppet

av de huvudtitlar, vilka av riksdag

uti uppgjord statsreglering blivit

fastställda, och huruvida utbetalningarna

äro grundade på behörigen

upprättade stater, eller Konungens

med vederbörlig kontrasignation utfärdade

anordningar, samt styrkta

med behöriga kvittenser av dem, som

2. Utskottet tillkommer ock att efterse

och granska, huruvida gjorda

eller förordnade utbetalningar av

statsmedlen icke överstigit beloppet

av de huvudtitlar, vilka av riksdag

uti uppgjord statsreglering blivit

fastställda, och huruvida utbetalningarna

äro grundade på behörigen

upprättade stater, eller Konungens

i föreskriven ordning utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser av dem, som medlen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

15

(Nuvarande lydelse.)

medlen emottagit. Skulle mot riksdagens

beslut de till någon huvudtitel

anslagna summor befinnas dragna

till andra ändamål än dem, som

under samma huvudtitel höra, eller

något av riksdagen fastställt anslag

befinnas överskridet, skall utskottet

hos kamrarna göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan anordning

kontrasignerat, varefter förfares

enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen.

Ej må dock, emot föreskriften

i 90 § regeringsformen, utskottet

i något klander av Konungens

gjorda anordningar ingå; ej heller

de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för utskottet

eller, riksdagen till ansvar ställas,

utan må, där så nödigt finnes, hos

Konungen av riksdagen anmälas de

anledningar, som förekommit att

emot någon sådan tjänsteman i laglig

ordning ansvar yrka.

(Föreslagen lydelse.)

emottagit. Skulle mot riksdagens beslut

de till någon huvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till andra

ändamål än dem, som under samma

huvudtitel höra, eller något av

riksdagen fastställt anslag befinnas

överskridet, skall utskottet hos kamrarna

göra anmälan emot den ämbetsman,

som en sådan anordning

kontrasignerat eller underskrivit,

varefter förfares enligt 106 och 107

§§ i regeringsformen. Ej må dock,

emot föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander av

Konungens gjorda anordningar ingå;

ej heller de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för

utskottet eller riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt finnes,

hos Konungen av riksdagen anmälas

de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan tjänsteman

i laglig ordning ansvar yrka.

Jämför Hänvisning å sidan 17.

Jämför Anmärkning 2 å sidan 18 och Anmärkning å sidan 85.

d) ändrad lydelse av §§ 39, 41 och 93 regeringsformen samt § 2

successionsordningen.

Regeringsformen.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhäinte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han

utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i

Hans namn, av den till tronföljden

närmast berättigade prins, om han

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han

utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i

Hans namn, av den till tronföljden

närmast berättigade prins, om han

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

uppnått den ålder, som i il § sägs.

Han styre såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt

denna regeringsform; dock må

han ej adeligt stånd och värdighet

förläna, eller till grevligt och friherrligt

stånd upphöja, eller riddarevärdighet

utdela; ävensom alla lediga

förtroendesysslor endast tills vidare

kunna förvaltas av dem, som regenten

därtill förordnar.

Är den till tronföljden närmast berättigade

prins av sjukdom eller av

utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen

utöva, då styre såsom regent

i Konungens namn med nu sagda befogenhet

den av tronföljarens bröstarvingar,

som är till tronen närmast

berättigad, för så vitt han uppnått

den i il § stadgade ålder och hinder

av ovannämnda beskaffenhet för honom

ej möter.

Finnes ej---som regent.

Huru förhållas--— 91 § stad
gat.

§ 41.

Konung vare myndig vid fyllda

aderton år. Lag samma vare för den

till tronföljden närmast berättigade

prins och den av hans bröstarvingar,

som efler honom är till tronen närmast

berättigad. Dör Konung, innan

tronföljaren denna ålder, uppnått,

föres styrelsen av statsrådet, enligt

39 §, i Konungens namn, intill dess

riksdagen sammankommer, och den

förmyndarestyrelse, riksdagen förordnar,

regeringen tillträtt; ställande

sig statsrådet denna regeringsform

till ovillkorlig efterlevnad.

§ 93.

Då Konung dör och tronföljaren

ännu omyndig är, utfärde statsrådet

(Föreslagen lydelse.)

uppnått myndig ålder. Han styre såsom

regent med all konungslig makt

och myndighet, enligt denna regeringsform;

dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna eller till

grevligt och friherrligt stånd upphöja,

eller riddarevärdighet utdela;

ävensom alla lediga förtroendesysslor

endast tills vidare kunna förvaltas

av dem, som regenten därtill förordnar.

Har den till tronföljden närmast

berättigade prins icke uppnått myndig

ålder eller är han av sjukdom eller

utrikes vistande hindrad att

riksstyrelsen utöva, då styre såsom

regent i Konungens namn med nu

sagda befogenhet den till tronföljden

därnäst berättigade prins, som uppnått

myndig ålder och för vilken

hinder av ovannämnda beskaffenhet

ej möter.

Finnes ej ----som regent.

Huru förhållas---91 § stad
gat.

§ 41.

Konung vare myndig vid ålder som

i allmänhet är i lag stadgad. Dör Konung,

innan tronföljaren denna ålder

uppnått, förhålles med riksstyrelsen

såsom i 39 § angives, intill dess

riksdagen sammankommer, och den

förmyndarestyrelse, riksdagen förordnar,

regeringen tillträtt; ställande

sig regenten eller statsrådet denna

regeringsform till ovillkorlig efterlevnad.

§ 93.

Då Konung dör och tronföljaren

ännu omyndig är, utfärde regenten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

17

(Nuvarande lydelse.)

kallelse å riksdagen, vilken kallelse

inom femton dagar efter Konungens

död skall i allmänna tidningarna

kungöras. Riksdagen äge, utan avseende

på något den avlidne Konungens

testamente angående riksstyrelsen,

att förordna en, tre eller fem

förmyndare, som, intill dess Konungen

myndig bliver, regeringen i Dess

namn, efter denna grundlag, må utöva.

(Föreslagen lydelse.)

eller statsrådet, då det riksstyrelsen

förvaltar, kallelse å riksdagen, vilken

kallelse inom femton dagar efter

Konungens död skall i allmänna tidningarna

kungöras. Riksdagen äge,

utan avseende på något den avlidne

Konungens testamente angående

riksstyrelsen, att förordna en, tre eller

fem förmyndare, som, intill dess

Konungen myndig bliver, regeringen

i Dess namn, efter denna grundlag,

må utöva.

Successionsordningen.

§ 2.

Dör Konung i Sverige, utan att

lämna manliga bröstarvingar, men

Hans efterlämnade drottning sig i

välsignat tillstånd befinner, före

statsrådet regeringen med kungl.

makt och myndighet, på sätt och med

villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen

föreskriva, till dess Riksens

Ständer, å den tid regeringsformen

utstakar, hunnit sammankomma, då

dem tillhör, att om regeringens förande

själva förordna. Bliver drottningens

livsfrukt av mankön, förordne

då Riksens Ständer förmyndare

för den omyndige Konungen, på sätt

i 94 § av regeringsformen stadgat är.

Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön,

träde den av ätten, som efter

förstfödslorätt den avlidne Konungen

i arvföljden, på sält 1 § utstakar,

närmast är, såsom Konung till regeringen.

§ 2.

Dör Konung i Sverige, utan att

lämna manliga bröstarvingar, men

Hans efterlämnade drottning sig i

välsignat tillstånd befinner, före regent

eller statsrådet regeringen med

kungl. makt och myndighet, på sätt

och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen

föreskriva, till dess

Riksens Ständer, å den tid regeringsformen

utstakar, hunnit sammankomma,

då dem tillhör, att om regeringens

förande själva förordna. Bliver

drottningens livsfrukt av mankön,

förordne då Riksens Ständer

förmyndare för den omyndige Konungen,

på sätt i 93 § av regeringsformen

stadgat är. Bliver drottningens

livsfrukt av kvinnokön, träde

den av ätten, som efter förstfödslorätt

den avlidne Konungen i arvföljden,

på sätt 1 § utstakar, närmast

är, såsom Konung till regeringen.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 44 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 vid 1948 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 10 mars 1948.

Andra kammarens protokoll den 10 mars 1948.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Anmärkning 1: Beträffande de under förevarande punkt 8) a) och b) upptagna

förslagen till ändrad lydelse av §§ 17 och 27 regeringsformen jämför

anmärkningarna under punkt 3) och punkt 10).

Anmärkning 2: Blir såväl det under förevarande punkt 8) c) som det under

punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 39 riksdagsordningen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande

lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det

icke gäller jordbruksärenden eller riksdags- och revisionskostnader eller

kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva

statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas.

Utskottet åligger därjämte att, antingen i den ordning § 47 stadgar

gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott, vilka handlägga

statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie inkomster,

uppgiva huru mycket bör genom bevillningar utgöras samt uppgöra

förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida gjorda eller

förordnade utbetalningar av statsmedlen icke överstigit beloppet av de huvudtitlar,

vilka av riksdag uti uppgjord statsreglering blivit fastställda, och

huruvida utbetalningarna äro grundade på behörigen upprättade stater, eller

Konungens i föreskriven ordning utfärdade anordningar, samt styrkta med

behöriga kvittenser av dem, som medlen emottagit. Skulle mot riksdagens

beslut de till någon huvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra

ändamål än dem, som under samma huvudtitel höra, eller något av riksdagen

fastställt anslag befinnas överskridet, skall utskottet hos kamrarna göra

anmälan emot den ämbetsman, som en sådan anordning kontrasignerat eller

underskrivit, varefter förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej

må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet i något klander

av Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna

redovisande tjänstemän personligen för utskottet eller riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen anmälas

de anledningar, som förekommit att emot någon sådan tjänsteman i laglig

ordning ansvar yrka.

9)

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72 § 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas Å varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka inom sex dagar efter dess öppnande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

19

(Nuvarande lydelse.)

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning. Varje revision skall

omfatta ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag,

som i instruktionen bestämmes, och

skall inom tre månaders tid vara

fullbordad.

Revisorerna välja —- -— — äro

lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av näst följande lagtima riksdag

överlämnas till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

(Föreslagen lydelse.)

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning. Revisor utövar sin

befattning till dess nytt val av revisorer

förrättas.

Revisorerna välja — — — äro

lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att framställa,

skola, sedan förklaringar däröver inkommit,

av riksdagen överlämnas

till vederbörande utskotts ^ granskning

och vidare behandling.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets betänkande nr 16 vid 1948 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 7 april 1948.

Andra kammarens protokoll den 14 april 1948.

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt 9) som det under

punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 72.

Riksdagen förordnar årligen inom sex dagar efter dess öppnande revisorer

till ett antal av tolv, vilka till halva antalet av vardera kammaren utses,

att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisor

utövar sin befattning till dess nytt val av revisorer förrättas.

Revisorerna välja — ■—• -— äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna finna sig befogade att framställa, skola,

sedan förklaringar däröver inkommit, av riksdagen överlämnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare behandling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

10) Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 17—20, 22 mom. 1, 90 och 101 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga män, vilka fullgjort vad

författningarna föreskriva dem, som

uti domareämbeten må nyttjas, samt

i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet

och redlighet. De kallas justitieråd

och utgöra Konungens högsta

domstol.

Närmare bestämmelser om högsta

domstolens sammansättning och

tjänstgöring meddelas i särskild lag,

stiftad av Konungen och riksdagen

samfällt i den ordning 87 § 1 mom.

stadgar.

(Föreslagen lydelse.)

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolv av Honom utnämnda

lagkunniga män, vilka fullgjort vad

författningarna föreskriva dem, som

uti domareämbeten må nyttjas, samt

i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet

och redlighet. De kallas justitieråd

och utgöra Konungens högsta

domstol.

Närmare bestämmelser om högsta

domstolens sammansättning och

tjänstgöring meddelas i särskild lag,

stiftad av Konungen och riksdagen

samfällt i den ordning 87 § 1 mom.

stadgar.

2:o. Konungens rätt- att pröva och

avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas

i statsdepartementen, skall i den omfattning,

som bestämmes i särskild

lag, stiftad av Konungen och riksdagen

samfällt enligt den i 87 § 1 mom.

stadgade ordning, uppdragas minst

sju av Konungen utnämnda män, som

förvaltat civil beställning samt däruti

ådagalagt insikt, erfarenhet och

redlighet. De kallas regeringsråd

och utgöra Konungens regeringsrätt.

Minst två tredjedelar av hela antalet

regeringsråd skola hava fullgjort vad

författningarna föreskriva dem, som

uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens

sammansättning och

5 18.

Konungens rätt att pröva och avgöra

besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas i

statsdepartementen, skall i den omfattning,

som bestämmes i särskild

lag, stiftad av Konungen och riksdagen

samfällt enligt den i 87 § 1 mom.

stadgade ordning, uppdragas minst

sju av Konungen utnämnda män, som

förvaltat civil beställning samt däruti

ådagalagt insikt, erfarenhet och

redlighet. De kallas regeringsråd

och utgöra Konungens regeringsrätt.

Minst två tredjedelar av hela antalet

regeringsråd skola hava fullgjort vad

författningarna föreskriva dem, som

uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens

sammansättning och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

21

(Nuvarande lydelse.)

tjänstgöring meddelas i omförmälda

lag.

5 18.

Regeringsrätten tillkommer det

även att, i mål av beskaffenhet att

kunna tillhöra dess eller kammarrättens

slutliga prövning, upptaga

och avgöra alla ansökningar, att Konungen

må bryta dom åter, som vunnit

laga kraft, eller återställa laga

tid, som försuten är. Alla övriga sådana

ansökningar skola av högsta

domstolen avgöras.

5 19.

Inkomma till Konungen ifrån domstolar

och ämbetsmän förfrågningar

om lagens rätta mening i sådana fall,

som till domares åtgärd höra, äge

högsta domstolen att de sålunda

sökta förklaringar giva.

§ 20-

De mål, som från krigsdomstolarna

dragas under Konungens prövning,

skola uti högsta domstolen företagas

och avgöras. Konungen utser och förordnar

tre militärpersoner av högre

grad att med domare jäv och ansvar,

efter ty i 22 § 1 mom. stadgas, sådana

mål i högsta domstolen övervara och

däröver rösta.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna

mål prövas och avgöras av fem justitieråd.

Du i högsta domstolen till

prövning och avgörande förekommer

mål, varom i 20 § stadgas, böra tilllika

två av de militärpersoner, dem

Konungen härtill utsett, hava säte i

domstolen. Ej må flera än sju domare

på en gång i prövningen av något mål

deltaga, där ej för vissa fall annor
-

(Föreslagen lydelse.)

tjänstgöring meddelas i omförmälda

lag.

§ 19-

Regeringsrätten tillkommer det

även att, i mål av beskaffenhet att

kunna tillhöra dess eller kammarrättens

slutliga prövning, upptaga

och avgöra alla ansökningar, att Konungen

må bryta dom åter, som vunnit

laga kraft, eller återställa laga

tid, som försuten är. Alla övriga sådana

ansökningar skola av högsta

domstolen avgöras.

§ 20-

Inkomma till Konungen ifrån domstolar

och ämbetsmän förfrågningar

om lagens rätta mening i sådana fall,

som till domares åtgärd höra, äge

högsta domstolen att de sålunda

sökta förklaringar giva.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna

mål prövas och avgöras av fem justitieråd.

Ej må flera än sju domare på

en gång i prövningen av något mål

deltaga, där ej för vissa fall annorledes

förordnas i den ordning 87 § 1

mom. stadgar. I samma ordning bestämmes

domarnas antal vid behandling

av fråga, huruvida talan i mål,

som fullföljes till högsta domstolen,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial nr gg

(Nuvarande lydelse.)

ledes förordnas i den ordning 87 §

1 mom. stadgar. I samma ordning bestämmes

domarnas antal vid behandling

av fråga, huruvida talan i mål,

som fullföljes till högsta domstolen,

må komma under dess prövning, där

enligt lag särskilt tillstånd därtill erfordras,

så ock av ansökan, varmed

högsta domstolen enligt 26 § har att

taga befattning.

(Föreslagen lydelse.)

må komma under dess prövning, där

enligt lag särskilt tillstånd därtill erfordras,

så ock av ansökan, varmed

högsta domstolen enligt 26 § har att

taga befattning.

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för

lagkunskap och utmärkt redlighet

kända medborgare, den ene såsom

justitieombudsman och den andre såsom

militieomhudsman, att i egenskap

av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för vardera utfärdat,

hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, militieombudsmannen

i vad de skola tillämpas

vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch

tjänstemän med avlöning från de

till försvarsväsendet anslagna medel

och justitieombudsmannen i vad de

eljest skola vid domstolarna samt av

ämbets- och tjänstemän tillämpas,

ävensom att enligt den fördelning nu

är sagd vid vederbörliga domstolar i

laga ordning tilltala dem, som uti

sina ämbetens utövning av våld,

mannamån eller annan orsak någon

olaglighet begått eller underlåtit att

sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all måtto

underkastade samma ansVar och

plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för

lagkunskap och utmärkt redlighet

kända medborgare, den ene såsom

justitieombudsman och den andre såsom

militieombudsman, att i egenskap

av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för vardera utfärdat,

hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, militieombudsmannen

i vad de skola tillämpas

i mål, som i den ordning 87 § 1 mom.

stadgar förklarats vara att hänföra

till militära mål, samt i övrigt av ämbets-

och tjänstemän med avlöning

från de till försvarsväsendet anslagna

medel och justitieombudsmannen

i vad de eljest skola vid domstolarna

samt av ämbets- och tjänstemän tilllämpas,

ävensom att enligt den fördelning

nu är sagd vid vederbörliga

domstolar i laga ordning tilltala dem,

som uti sina ämbetens utövning av

våld, mannamån eller annan orsak

någon olaglighet begått eller underlåtit

att sina ämbetsplikter behörigen

fullgöra. Ombudsmännen vare i

all måtto underkastade samma ansvar

och plikt, som allmän lag och

rättegångsordning för aktörer utstaka.

, s:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

23

(Nuvarande lydelse.)

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter

en eller flere funnes hava

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens

utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista

liv, personlig frihet, ära och egendom,

eller regeringsrätten eller en eller

flere av dess ledamöter funnes

hava vid prövning av besvärsinål låtit

sådant förhållande komma sig till

last, vare justitieombudsmannen eller,

om målet från krigsdomstol kommit

under högsta domstolens prövning,

militieombudsmannen pliktig,

ävensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den rikets domstol,

som här nedanföre bestämmes,

den felaktige under tilltal ställa, samt

till ansvar efter rikets lag befordra.

(Föreslagen lydelse.) ''

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter

en eller flere funnes hava

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens utredda

och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista liv,

personlig frihet, ära och egendom,

eller regeringsrätten eller en eller

flere av dess ledamöter funnes hava

vid prövning av besvärsmål låtit sådant

förhållande komma sig till last,

vare justitieombudsmannen eller, om

målet utgjort sådant militärt mål

som i 96 § avses, militieombudsmannen

pliktig, ävensom- Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den

rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,

den felaktige under tilltal

ställa, samt till ansvar efter rikets lag

befordra.

Över gångsstadgande.

Mål som avses i 20 § i dess äldre

lydelse skola fortfarande uti högsta

domstolen företagas och avgöras.

Bestämmelserna i 96 och 101 §§

skola i deras äldre lydelse gälla såvitt

angår fall där i stället för militära

rättegångslagen äldre lag äger

tillämpning.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 217 till 1948 års lagtiina riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 vid 1948 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Andra kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Anmärkning: Beträffande det under förevarande punkt 10) upptagna förslaget

till ändring av §§ 17 och 18 regeringsformen jämför anmärkningen

under punkt 3) och punkt 8) a).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

11) Förslag

till

ändrad lydelse av § 110 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ no.

Ej må någon riksdagsman under

tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i

denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant

tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

menighet, av vad namn den vara må,

antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, försöka att

våldföra riksdagen, dess kamrar eller

utskott eller någon enskild riksdagsman,

eller störa friheten i deras överläggningar

och beslut, vare sådant

ansett som högförräderi; stämpling

till sådan gärning vare ansedd såsom

stämpling till högförräderi. Det ankommer

på riksdagen att i laga ordning

låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga.

Bliver riksdagsman---eller

förolämpas.

(Föreslagen lydelse.)

§ no.

Ej må någon riksdagsman under

tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i

denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant

tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

menighet, av vad namn den vara må,

antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, våldföra riksdagen,

dess kamrar eller utskott eller

någon enskild riksdagsman, eller

störa friheten i deras överläggningar

och beslut, vare sådant, där det ej är

högförräderi, ansett som uppror; vad

om försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet

att avslöja sådant brott är stadgat

äge jämväl motsvarande tillämpning.

Det ankommer på riksdagen att i laga

ordning låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga.

Bliver riksdagsman----eller

förolämpas.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 44 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 vid 1948 års lagtima

riksdag.

Första kammarens protokoll den 17 juni 1948.

Andra kammarens protokoll den 17 juni 1948.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

25

Anmärkning: Blir såväl det under förevarande punkt It) som det under

punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen

slutligt genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ no.

Ej må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från den ort, där riksdag hålles. Skulle någon

enskild man eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet,

av vad namn den vara må, antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, våldföra riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild

riksdagsman, eller störa friheten i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högförräderi, ansett som uppror; vad om försök,

förberedelse eller stämpling till uppror eller underlåtenhet att avslöja sådant

brott är stadgat äge jämväl motsvarande tillämpning. Det ankommer

på riksdagen att i laga ordning låta beivra förbrytelser, varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då session pågår, eller under resa till eller

ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med

ord eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat

är. Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer eller justitieombudsman

eller militieombudsman, eller sekreterare eller kanslibetjänte

i någon av riksdagens kamrar eller i något dess utskott, i eller för utövning

av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial nr 20-

12) Förslag

till

a) Tryckfrihetsförordning.

1 KAP.

Om tryckfrihet.

1 §•

I överensstämmelse med de i regeringsformen fastställda grunderna för

en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och

en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med

iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till

skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar

och åsikter, ‘offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och

underrättelser i vad ämne som helst.

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning

föreskrivet, för offentliggörande i tryckt skrift till dess författare

eller utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna

meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

2 §.

Någon tryckningen föregående granskning av skrift eller något förbud mot

tryckning därav må ej förekomma.

Ej heller vare tillåtet för myndighet eller annat allmänt organ att på

grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som icke äger stöd i denna förordning,

hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland

allmänheten.

3 §■

För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri må ej någon i annan

ordning eller i annat fall än denna förordning bestämmer kunna tilltalas

eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras

eller läggas under beslag.

4 §■

Envar, vilken blivit förtrott att döma över missbruk av tryckfriheten eller

eljest vaka över denna förordnings efterlevnad, bör därvid städse hava i

åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid

fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets

lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre

fria än fälla.

Vid bestämmande av påföljd, som enligt denna förordning är förenad med

missbruk av tryckfriheten, skall, då meddelad uppgift påkallat rättelse, särskilt

beaktas, huruvida sådan på lämpligt sätt bringats till allmänhetens

kännedom.

5 §•

Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som framställts i

tryckpress. Till skrift hänföres karta, ritning eller bild, även om den ej åtföljes

av text.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

27

6 §.

Tryckt skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. Skrift anses

utgiven, då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt;

vad nu sagts gälle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de skola

hållas hemliga.

7 §•

Med periodisk skrift förstås tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt

skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utgivas

med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen,

samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för skriften

meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som periodisk.

8 §•

Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; Konungen dock obetaget

att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd redan förlänta

privilegier, varje gång på högst tjugu år.

Om den uteslutande rätt att genom tryck mångfaldiga litterära och musikaliska

verk eller verk av bildande konst, som tillkommer upphovsmannen

till sådant verk, gälle vad i lag är stadgat.

2 KAP.

Om allmänna handlingars offentlighet.

1 §•

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall,

i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna

handlingar. I denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar

som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande

till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet för inspektion,

kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande

eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska

intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet

och sedlighet.

I särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag skola noga angivas

de fall, då enligt nyssnämnda grunder allmänna handlingar skola hållas

hemliga.

2 §•

Allmänna handlingar äro alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade

handlingar, vare sig de till myndigheten inkommit eller blivit där upprättade.

Vad i detta kapitel sägs om handling skall även avse karta, ritning eller

Med statsmyndighet förstås i detta kapitel statsdepartementen, försvarets

kommandoexpedition, riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, fullmäktige, deputerade och revisorer, domstolar och

ämbetsverk samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och

inrättningar, nämnder, kommissioner och kommittéer.

Med kommunalmyndighet förstås i detta kapitel alla till kommunal styrelse

eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer

jämte underlydande verk och inrättningar.

4 §•

Minnesanteckning eller annan uppteckning, som hos myndighet verkställts

allenast för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande,

skall ej hos myndigheten anses som allmän handling, om ej uppteckningen,

sedan målet eller ärendet hos myndigheten slutbehandlats, omhändertagits

för förvaring.

5 §.

Handling skall anses inkommen till myndighet, då den avlämnats till

myndigheten eller till befattningshavare, som har att mottaga handlingen

eller eljest taga befattning med mål eller ärende, till vilket handlingen hänför

sig.

Diarier, journaler, register eller andra sådana förteckningar skola anses

upprättade, då de färdigställts för anteckning eller införing. Protokoll och

därmed jämförliga anteckningar skola anses upprättade, då de av myndigheten

justerats eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänföra

sig till visst mål eller ärende, skola anses upprättade, då de expedierats

eller, om expedition ej äger rum, då målet eller ärendet blivit av myndigheten

slutbehandlat.

6 §•

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling, som enligt tillkännagivande

skall avlämnas i förseglat omslag, skall ej anses inkommen före

den tidpunkt, som bestämts för öppnandet.

Dom eller annat myndighets beslut, som enligt vad därom är stadgat skall

avkunnas eller expedieras, samt protokoll och därmed jämförliga anteckningar,

som hänföra sig till sådant beslut, skola anses upprättade, först då

beslutet avkunnats eller expedierats.

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens

revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunalmyndighet i

ärende, som myndigheten handhar allenast för beredning, skola anses upprättade,

först då det ärende protokollen avse hos myndigheten slutförts och,

såvitt angår protokoll hos riksdagens revisorer, berättelse däröver offentliggjorts.

7 §•

Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å

exemplar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 §, eller å enskilda brev eller

skrifter, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till

myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål.

Angående tillhandahållande av handlingar som nu nämnts gälle

vad särskilt är föreskrivet.

8 §•

Allmän handling, som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller

så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning

på stället önskar taga del därav; han äge ock mot fastställd avgift

erhålla avskrift av handlingen. Skyldighet att tillhandahålla handling

på stället skall dock ej föreligga, om betydande hinder därför möter. Kan

hos kommunalmyndighet förvarad handling tillhandahållas på stället, gälle

rätten att erhålla handlingen i avskrift endast i den utsträckning därom är i

kommunallag eller eljest särskilt stadgat. Myndighet vare ej skyldig att för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

29

utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför

möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Handling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder

därav tillhandahållas på stället, om det kan ske på sådant sätt att vad i den

delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av

handlingen erhålla avskrift av densamma med uteslutande av den del som

är hemlig.

9 §•

Framställning om allmän handlings utbekommande göres hos den myndighet,

där handlingen finnes, och skall av den myndigheten prövas.

Är vården om handlingen enligt arbetsordning eller givet uppdrag anförtrodd

viss befattningshavare, har han att själv besluta i fråga om handlingens

utlämnande; dock åligge honom att därvid ställa sig till efterrättelse av

myndigheten meddelade föreskrifter samt att, då det kan ske utan omgång,

i tveksamma fall hänskjuta frågan till myndighetens avgörande. Vägrar

befattningshavaren att utlämna handlingen, skall, om sökanden det begär,

frågan hänskjutas till myndigheten.

Om behörighet för viss myndighet att i stället för myndighet, som avses

i första stycket, pröva fråga om allmän handlings utlämnande stadgas i 14 §

andra stycket.

10 §.

Alternativ I.

Har myndighet avslagit framställning

om utbekommande av allmän

handling och anser sökanden att beslutet

icke är lagligen grundat, äge

han, i den ordning nedan sägs, söka

ändring i beslutet; beslut, som meddelats

av departementschef, må dock

ej överklagas.

11 §•

Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att

upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket

handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller

handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga,

hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens

beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning, i

vilken ändring skall sökas.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas

i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut

av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk

eller annan överordnad myndighet, hos den överordnade myndigheten

samt i andra fall hos Konungen i vederbörande statsdepartement. Angående

beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle

dock vad riksdagen bestämmer.

Talan, som hos Konungen fullföljes i statsdepartementen, skall i regeringsrätten

föredragas och avgöras.

12 §.

Angående fullföljd av talan mot myndighets beslut, varigenom klagan

avslagits, äge vad i 11 § är stadgat motsvarande tillämpning; har klagan bifallits,

vare talan mot beslutet cj tillåten.

Alternativ II.

Har myndighet avslagit framställning

om utbekommande av allmän

handling och anser sökanden att beslutet

icke är lagligen grundat, äge

han, i den ordning nedan sägs, söka

ändring i beslutet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

13 §.

Vill någon klaga över myndighets beslut, äge han erhålla underrättelse

om vad han därvid har att iakttaga.

Mål eller ärende angående utlämnande av allmän handling skall alltid

behandlas skyndsamt. Expedition skall tillhandahållas klaganden utan avgift.

Ej må för fullföljd av talan eller dess prövning gälla särskilda villkor,

såsom erläggande av fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd.

14 §.

Finnes hos myndighet allmän handling, som skall hållas hemlig, och anser

myndigheten särskild åtgärd böra vidtagas till beredande av trygghet

mot obehörigt utlämnande, äge myndigheten förse handlingen med anteckning

därom att den är hemlig. Sådan anteckning skall innehålla uppgift

å det lagrum, som åberopas för handlingens hemlighållande, dagen för

anteckningen samt den myndighet, som låtit verkställa anteckningen.

Beträffande särskilda slag av handlingar, vilkas hemlighållande för rikets

säkerhet är av synnerlig betydelse, äger Konungen förordna att viss myndighet

skall pröva fråga om utlämnande. Har sådant förordnande meddelats,

skall å handling som däri avses, jämte de uppgifter som angivas i första

stycket, antecknas den myndighet, som sålunda är behörig att pröva fråga

om utlämnande. Framställning hos annan myndighet att utbekomma handling,

varå dylik anteckning skett, skall ofördröj ligen på sökandens begäran

hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling förses med anteckning

därom att den är hemlig.

3 KAP.

Om rätt till anonymitet.

1 §•

Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn utsättas å

skriften.

Boktryckare, förläggare eller annan, som har att taga befattning med

skrifts tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, må mot författarens

vilja ej heller annorledes uppenbara vem författaren är, med mindre sådan

skyldighet är i lag föreskriven.

2 §.

Ej må i tryckfrihetsmål fråga väckas om någons författarskap till periodisk

skrift.

3 S.

Angående någons författarskap till tryckt skrift, som ej är periodisk, må

i tryckfrihetsmål fråga väckas, allenast om författaren å skriften angivits

med sitt namn eller med pseudonym, som enligt vad allmänt är känt åsyftar

honom, eller han i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller inför

domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande.

4 §■

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ om författares anonymitet skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om den som, utan att vara författare, på sätt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr iq.

31

i 1 kap. 1 § andra stycket sägs lämnat meddelande för offentliggörande i

tryckt skrift, stadgandet i 2 § även beträffande meddelande, avsett för

tryckt skrift, som ej är periodisk.

Vad i 1 och 3 §§ är stadgat om författares anonymitet skall även avse

utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk.

5 §. v

Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i 4 §, mot utgivarens

eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn eller pseudonym,

straffes med dagsböter eller, om omständigheterna äro synnerligen försvårande,

med fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom

författare, utgivare eller meddelare utsättes namnet å eller pseudonym för

annan person än den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren. För

obehörigt röjande i annat fall av författare, utgivare eller meddelare vare

straffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Brott, som avses i denna paragraf, må ej åtalas av allmän åklagare, om ej

målsägande!! anmält brottet till åtal.

4 KAP.

Om boktryckare och boktryckeri.

1 §•

Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa

tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk

person. Inrättning för sådan framställning benämnes i denna förordning

boktryckeri.

2 §.

I fråga om det ansvar som enligt denna förordning åligger boktryckaren

skall, då boktryckeri för omyndigs eller annans räkning drives av förmyndare

eller god man, denne anses som boktryckare.

3 §•

Vill någon inrätta boktryckeri, skall han, sist två veckor innan någon

skrift därifrån utgives, hos länsstyrelsen skriftligen anmäla boktryckeriet

med angivande av namn eller firma, varunder han ämnar driva boktryckeriet,

den ort, varest tryckeriet skall inrättas, och vad slag av tryck han där

ämnar framställa. Vad nu sagts om anmälan av nytt tryckeri gälle ock då

boktryckeri flyttas till annan ort än som tidigare anmälts.

Ändras boktryckeriets namn eller firma eller ämnar innehavaren vid tryckeriet

framställa tryck av annat slag än som förut anmälts, skall så snart

ske kan förhållandet anmälas till länsstyrelsen.

Sedan anmälan som i första eller andra stycket sägs blivit gjord, åligge

länsstyrelsen att genast insända underrättelse därom till chefen för justitiedepartementet

samt till polismyndigheten i orten.

Vad i denna paragraf stadgats om boktryckares anmälningsskyldighet

skall ej avse tryckeri, varest allenast framställes bild- eller tillfällighetsstryck

för innehavarens eget bruk.

4 §■

Å varje tryckalster, som framställes här i riket och är avsett att här utgivas,

skall boktryckaren låta utsätta boktryckeriets namn eller firma, tryckningsorten

och tryckningsåret.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ.

Vad nu sagts skall dock ej avse tryckalster, som är att hänföra till bildeller

tillfällighetstryck.

5 §.

Framställes tryckalster för viss boktryckares räkning helt eller delvis å

annat tryckeri och utlämnas hela upplagan till honom, må på hans begäran

uppgift om hans boktryckeri utsättas å tryckalstret. Sker det, skall han i avseende

å skriften anses som boktryckare.

6 §. .

Boktryckare är skyldig att under ett år förvara och på polismyndighets

begäran för granskning tillhandahålla ett exemplar av alla tryckalster, som

utgått från tryckeriet.

7 §•

Av varje tryckt skrift, som framställts vid boktryckeri här i riket, skall

boktryckaren, samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna

ett exemplar (granskningsexemplar), i Stockholm till chefen för justitiedepartementet

och å annan ort till hans där förordnade ombud. Efter medgivande

av chefen för nämnda departement må dock med skriftens avlämnande

anstå till viss tid efter utgivandet.

Granskningsexemplar skall vara fullständigt och felfritt samt i övrigt i

samma skick som de för spridning avsedda exemplaren.

Vad i första stycket föreskrivits skall ej avse bild- eller tillfällighetstryck

och ej heller meddelanden från offentlig myndighet. Konungen äger ock i

andra fall medgiva undantag från vad i första stycket föreskrivits.

Angående skyldighet för boktryckaren att avlämna för bibliotek avsedda

exemplar av tryckt skrift meddelas bestämmelser i lag.

8 §•

Fullgöres ej anmälningsskyldighet enligt 3 §, vare straffet böter, lägst

femtio och högst femhundra kronor.

Överträder boktryckare vad i 4 eller 6 § är föreskrivet eller åsidosätter

han sin skyldighet att avlämna granskningsexemplar enligt 7 §, straffes med

dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest

synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år.

9 §.

Med bild- eller tillfällighetstryck förstås i denna förordning vykort och

bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, reklam-

och emballagetryck samt annat affärstryck ävensom andra sådana

tryckalster, allt under förutsättning att på grund av texten eller vad eljest

framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet.

5 KAP.

Om utgivning av periodisk skrift.

1 §•

Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk

person.

I fråga om det ansvar som enligt denna förordning åligger ägaren skall,

då hans egendom står under förvaltning av förmyndare eller god man, denne

anses som ägare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

33

2 §.

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom riket. Ej

må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.

3 §•

Utgivare för periodisk skrift utses av dess ägare.

Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att öva inseende över

skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll så att intet däri får

införas mot utgivarens vilja. Inskränkning i den befogenhet, som sålunda

tillkommer utgivaren, vare utan verkan.

4 §•

Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom hos chefen för

justitiedepartementet. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn

och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller de i 2 §

föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring av utgivaren att han åtagit

sig uppdraget att vara utgivare.

5 §.

Periodisk skrift må icke utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt

denna förordning icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas,

på ansökan av ägaren, av chefen för justitiedepartementet. I ansökan

skola uppgivas skriftens titel och tryckningsort samt utgivningsplanen för

skriften.

Utgivningsbevis må ej utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 §

gjorts.

Företer skriftens titel sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis

tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske, må ansökan, avslås.

6 §•

Chefen för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis:

1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till annan än svensk medborgare

eller svensk juridisk person;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de i 2 § föreskrivna

behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades,

utan att skriften utkommit;

5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast

förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer

eller häften;

6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att

beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § sista stycket icke bort utfärdas;

eller

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å

annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan

ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

I ärenden, som avses i första stycket 2—7, skola, om det kan ske, ägaren

och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.

3 Ilihang till riksdagens protokoll 191/9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets memorial nr 10-

7 §•

Har på grund av förhållande som avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 eller

7 utgivningsbevis återkallats, må likväl ej, innan två år förflutit sedan beslutet

därom meddelades, utan medgivande av skriftens ägare utgivningsbevis

utfärdas för annan skrift, vars titel företer sådan likhet med skriftens

titel alt förväxling lätt kan ske.

8 §.

Är utgivaren enligt 2 § ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest

att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare

utses samt att därom göra anmälan hos chefen för justitiedepartementet.

Angående sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning;

vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren

erhållit del av anmälan.

9 §•

För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare.

Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan

därom göras hos chefen för justitiedepartementet. Vid anmälan skall

fogas bevis att ställföreträdaren fyller de för utgivare i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren

samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit

sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i övrigt vad i 2 § andra stycket är stadgat.

Kommer utgivarens uppdrag att upphöra, vare även uppdraget som

ställföreträdare förfallet.

10 §.

Utgivaren må, sedan anmälan om ställföreträdare blivit gjord, överlämna

åt denne eller, om flera ställförträdare finnas, åt någon av dem att i utgivarens

ställe utöva den befogenhet, som enligt 3 § tillkommer utgivaren.

Kan det antagas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig

orsak oavbrutet under minst en månad ej kommer att utöva befogenheten

som utgivare, skall han snarast överlämna denna till ställföreträdare.

Finnes ej ställföreträdare eller kommer uppdraget för den eller dem som

utsetts till ställföreträdare att upphöra, åligge utgivaren att genast draga

försorg om att ställföreträdare utses och att anmälan därom sker på sätt i

9 § är föreskrivet.

11 §•

Ä varje nummer eller häfte av periodisk skrift skall utgivarens namn utsättas.

Är befogenheten som utgivare överlämnad till ställföreträdare, skall å

varje nummer eller häfte av skriften, varom är fråga, angivas att ställföreträdaren

inträtt som utgivare; sker det, erfordras ej att även utgjvarens

namn utsättes.

12 §.

Utgiver ägare till periodisk skrift sådan skrift utan att utgivningsbevis

finnes eller ägaren är behörig

eller underlåter ägaren att på sätt i 8 § sägs draga försorg om att ny utgivare

utses och gör anmälan därom

eller underlåter utgivare att, i fall som avses i 10 § andra stycket, överlämna

sitt uppdrag till ställföreträdare

eller utgiver någon periodisk skrift, för vars utgivning förbud enligt denna

förordning meddelats eller som uppenbart utgör fortsättning av sådan

skrift,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

35

eller låter någon å periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller

ställföreträdare utan att vara behörig,

straffes med dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna

eljest synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst

ett år.

13 §.

Såsom i 12 § sägs straffes den som i ansökan eller anmälan, som avses i

detta kapitel, eller i förklaring, som bifogats sådan ansökan eller anmälan,

mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift.

14 §.

Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, lägst

femtio och högst femhundra kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare,

vilken inträtt som utgivare.

6 KAP.

Om tryckta skrifters spridning.

1 §•

Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes

sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare

eller svensk juridisk person.

2 §•

Utan hinder av denna förordning gälle om spridning bland barn och ungdom

av tryckt skrift, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest

medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, vad i lag är stadgat.

Beträffande spridande av sådan karta över Sverige eller del därav, som

innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar, eller av därmed jämförlig

ritning eller bild meddelas närmare bestämmelser i lag.

3 §•

Saknar tryckt skrift föreskriven uppgift om boktryckeri, tryckningsort

eller tryckningsår eller är uppgiften, utspridaren veterligt, oriktig, straffes

utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

För spridande av tryckt skrift, som, utspridaren veterligt, lagts under beslag

eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt

denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör

fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet dagsböter

eller, om omständigheterna äro synnerligen försvårande, fängelse i

högst ett år.

4 §•

För tryckt skrifts försändande genom postverket eller annan allmän trafikanstalt

skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar

eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär

överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej

anses som skriftens utspridare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

7 KAP.

Om tryckfrihetsbrott.

1 §•

Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som innefattar

otillåtet yttrande i tryckt skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan

skrift.

2 §.

Såsom tryckfrihetsbrott skall icke anses tillkännagivande i annons eller

annat sådant meddelande, om ej av meddelandets innehåll omedelbart framgår

att ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. År i förening med omständighet,

som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet

straffbart, gälle vad därom är stadgat. Vad nu sagts äge motsvarande tilllämpning

i fråga om meddelande genom chiffer eller på annat sätt, som är

hemligt för allmänheten.

3 §.

Alternativ I. Alternativ II.

Har meddelande, som enligt 1 kap. 1 § andra stycket avlämnats för offentliggörande

i tryckt skrift, icke blivit infört i skriften och innefattar det ärekränkning

mot enskild person, gälle om ansvar för sådan ärekränkning vad

i lag är stadgat.

Uppenbarar den som på grund av

allmän befattning eller i och för utövande

av allmän tjänsteplikt erhållit

kännedom om förhållande, vars

röjande skulle innefatta brott mot rikets

säkerhet eller varom han eljest

enligt lag eller författning haft att

iakttaga tystnad, vad han sålunda erfarit,

må, ehuru sådant meddelande

skett för offentliggörande i tryckt

skrift, gärningen åtalas och straffas

enligt vad därom är stadgat.

Om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas hemlig,

stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kap. 1 §.

Uppenbarar den som på grund av

allmän befattning eller i och för utövande

av allmän tjänsteplikt erhållit

kännedom om förhållande, vars

röjande skulle innefatta brott mot rikets

säkerhet eller varom han eljest

enligt lag haft att iakttaga tystnad,

vad han sålunda erfarit, må, ehuru

sådant meddelande skett för offentliggörande

i tryckt skrift, gärningen

åtalas och straffas enligt vad därom

är stadgat.

4 §•

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet

skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar

framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med

våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas

under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att

del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av Konungen,

riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas

eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;
försök

eller förberedelse till sådant högförräderi;

2. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller

eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10. 37

Konungen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas

eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök eller förberedelse till sådant uppror;

3. krigsförräderi, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade

bestämmelser om krigsförräderi äga tillämpning, någon förleder

krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt till

modlöshet eller myteri eller genom osann framställning sprider sådan misströstan

bland allmänheten att försvaret kan avsevärt försvåras eller begår

annan dylik förrädisk gärning som är till avsevärt men för försvaret eller

för motståndsverksamhet inom ockuperad del av riket;

försök eller förberedelse till sådant krigsförräderi;

4. gärning av sådan beskaffenhet som avses under 3, om den förövats av

oaktsamhet;

5. smädelse eller annan missfirmlig gärning mot Konungen eller annan

medlem av konungahuset, skymfande av riksstyrelse, som är satt i Konungens

ställe, eller riksdagen, dess avdelning eller utskott, eller av Sveriges flagga

eller vapen eller annat rikets höghetstecken;

6. smädelse eller annan missfirmlig gärning mot någon som innehar eller

innehaft ämbete eller annan befattning, varmed äinbetsansvar är förenat,

eller någon som enligt Konungens förordnande åtnjuter skydd såsom

ämbetsman, om missfirmelsen sker i eller för hans befattning;

7. skymfande av främmande makts flagga eller vapen eller annat dess

höghetstecken eller smädelse eller annan missfirmlig gärning mot främmande

makts statsöverhuvud eller representant här i riket;

8. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande

av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;

9. spridande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat

att framkalla fara för rikets säkerhet, folkförsörjningen eller allmän ordning

och säkerhet eller att undergräva aktningen för myndighet eller annat

organ, vilket äger besluta i allmänna angelägenheter;

10. hot, förtal eller smädelse mot folkgrupp med viss härstamning eller

trosbekännelse;

11. skymfande av sådant som av kyrkan eller erkänt trossamfund hålles

heligt;

12. förfarande, som sårar tukt och sedlighet; eller

13. ärekränkning mot enskild person genom beskyllning för brott eller

för annan gärning, som är menlig för hans ära, goda namn och medborgerliga

anseende, yrke, näring eller fortkomst, eller genom smädligt yttrande

eller annan missfirmlig gärning.

5 §•

Allmän handling, som skall hållas hemlig, må ej genom tryckt skrift offentliggöras.

Ej heller må genom tryckt skrift offentliggöras uppgifter rörande förhållanden,

vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet,

vare sig de härröra från allmänna handlingar eller erhållits på annat sätt.

Vad enligt förordnande av domstol eller av undersökningsledare i brottmål

eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande av handling,

som avses i första stycket, icke må uppenbaras må ej genom tryckt skrift

offentliggöras.

6 §•

Vad i lag är stadgat angående straff för brott, som avses i 4 och 5 §§,

gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i It kap.

Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 6 eller 13, må ock, då fråga är

om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.

7 §•

Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar

av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper,

plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara

materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.

8 §•

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otilllåtet

yttrande, som avses i 4 § 1—3, eller sådant enligt 5 § andra stycket

otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, meddelas förbud att utgiva

skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det

domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock

meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud

eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant

förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på

grund av brott.

8 KAP.

Ansvarighetsregler.

Om ansvaret för periodisk skrift.

1 §•

För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som hos chefen för

justitiedepartementet var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.

2 §•

Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt

1 § första stycket har att svara, enligt 5 kap. 2 § ej längre behörig eller

hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Ägaren vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller

denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet,

som enligt 5 kap. 3 § skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då

skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande

ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren.

3 §.

Kan det ej visas vem som var ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens

ställe boktryckaren.

4 §•

Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om boktryckeri saknas eller,

honom veterligt, är oriktig och kan det ej utrönas, från vilket boktryckeri

skriften utgått, svare i boktryckarens ställe utspridaren.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

39

Om ansvaret för tryckt skrift, som ej är periodisk.

5 §•

För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens

författare, om han på sätt i 3 kap. 3 § sägs uppgivits vara författare

till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan

hans samtycke eller hans namn eller pseudonym utsatts därå mot hans vilja.

6 §•

Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd

att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 3 § sägs

särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om

författaren var avliden, då skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn eller pseudonym utsatts å skriften

mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan

att vara skriftens författare, åt boktryckare eller förläggare tillhandahållit

den för tryckning eller utgivning.

7 §•

Är varken författare eller utgivare enligt 5 eller 6 § ansvarig eller var han

vid skriftens utgivning avliden, svare förläggaren.

Med förläggare till tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som omhänderhaft

tryckning och utgivning av annans skrift.

8 §•

Fanns ej förläggare eller kan det ej visas vem han är, svare i förläggarens

ställe boktryckaren.

I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge

vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning

ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var

han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom

har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat

fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle

ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet,

samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

11 §•

Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än

den tilltalade hade alt svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas

före huvudförhandlingen.

12 §.

Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel bär

att svara för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts

däri med hans vetskap och vilja.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

9 KAP.

Om tillsyn och åtal.

1 §•

Chefen för justitiedepartementet skall själv eller genom ombud, som av

honom förordnas, vaka över denna förordnings efterlevnad.

Instruktion för tryckfrihetsombuden fastställes av chefen för justitiedepartementet.

2 §•

Finner chefen för justitiedepartementet allmänt åtal böra anställas för

tryckfrihetsbrott, skall han med överlämnande av skriften göra anmälan därom

hos justitiekanslern. Även utan sådan anmälan äge justitiekanslern väcka

åtal för tryckfrihetsbrott, som hör under allmänt åtal.

I fråga om annat brott mot bestämmelserna i denna förordning vare justitiekanslern

åklagare.

3 §.

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas inom sex månader, sedan

skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4 kap. 7 § avlämnats,

vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av

vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt

åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att straff

ej skall anses förfallet, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott.

4 §.

Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå

gälle vad i lag är stadgat.

5 §•

Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej

stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället

för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.

10 KAP.

Om särskilda tvångsmedel.

1 §•

Förekommer anledning att tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott kan

konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas under beslag.

I avbidan på rättens beslut må ock, j fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas

utgivningsförbud för periodisk skrift.

2 §.

Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om

skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande

enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen för justitiedepartementet.

Han äger ock uppdraga åt tryckfrihetsombud att meddela

förordnande om beslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10

41

3 §.

Förordnande, som avses i 2 §, må ej meddelas senare än en vecka efter

det skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4 kap. 7 §

avlämnats.

Då tryckfrihetsombud förordnat om beslag, skall anmälan därom jämte

ett exemplar av skriften skyndsamt insändas till chefen för justitiedepartementet;

denne har att genast pröva, huruvida beslaget skall äga bestånd.

Har enligt vad nedan stadgas tryckt skrift tagits i förvar, skall, så snart ske

kan, chefen för justitiedepartementet pröva, huruvida skriften skall läggas

under beslag; beslut därom må meddelas utan hinder av vad i första stycket

är stadgat.

4 §•

Då chefen för justitiedepartementet förordnat om beslag eller fastställt

beslag varom tryckfrihetsombud förordnat, skall skriften med underrättelse

om beslaget genast överlämnas till justitiekanslern. Är ej åtal väckt eller ansökan

om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan justitiekanslern

mottog underrättelsen, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är

därmed förenat, även förbudet förfallet.

5 §•

Sedan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om

skriftens konfiskering, äge rätten förordna om beslag och utgivningsförbud

samt häva beslag eller förbud, som tidigare meddelats.

Då målet avgöres, pröve rätten, om meddelat förordnande fortfarande skall

bestå. Avvisas målet på den grund att rätten icke är behörig eller skiljer

rätten eljest målet från sig utan att prövning av skriftens brottslighet ägt

rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering kommer

att föras i annat mål, äge rätten bestämma att förordnandet skall bestå

under viss, av rätten utsatt tid. Väckes ej talan inom denna tid, vare förordnandet

förfallet.

6 §•

Förordnande om beslag skall innehålla uppgift å det eller de stycken i

skriften, som föranlett beslaget, och gälle endast band, del, nummer eller

häfte, vari samma stycken förekomma.

7 §•

Förordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkställas. Beslag,

varom tryckfrihetsombud i orten förordnat, verkställes dock, innan det

blivit av chefen för justitiedepartementet fastställt, allenast i den orten.

Angående förbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag,

är stadgat i 6 kap. 3 §.

8 §.

Verkställande av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för

spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall utan avgift tillställas såväl

den, hos vilken beslaget verkställes, som det boktryckeri, där skriften tryckts.

Beviset skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett

beslaget.

0 §■

Då förordnande om beslag blivit hävt eller förfallit, skall verkställighet av

beslaget genast gå åter.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

10 §.

Tryckt skrift, som uppenbart innefattar enligt 7 kap. 4 § straffbart brott

mot tukt och sedlighet, må efter beslut av polismyndighet i avbidan på förordnande

om beslag tagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant

beslut åtgärd, som nu sagts, vidtagas av polisman; anmälan därom skall dock

skyndsamt göras hos polismyndigheten, vilken har att genast pröva, om

skriften skall kvarbliva i förvar.

11 §•

Anträffas vid avdelning av krigsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar

sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom

kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av

befattningshavare, som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen,

i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. År fara i dröjsmål,

må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan

befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan därom skall

dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att

genast pröva, om skriften skall kvarbliva i förvar.

12 §.

Då enligt 10 eller 11 § beslut meddelats angående tryckt skrifts tagande i

förvar, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften, så snart ske

kan, överlämnas till chefen för justitiedepartementet.

13 §.

Angående beslag å periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud

eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant

förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om beslag å föremål, som må förklaras

förverkat.

11 KAP.

Om enskilt anspråk.

1 §•

Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas

allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott.

Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan

än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet,

som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket

göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den

omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt

anspråk.

2 §•

För enskilt anspråk, som må göras gällande mot utgivare av periodisk

skrift eller ställföreträdare för denne, svare ock skriftens ägare. I fråga om

annan tryckt skrift svare för anspråk, som må göras gällande mot författaren

eller utgivaren, även skriftens förläggare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

43

3 §.

Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare

eller god man att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott,

må anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller

mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen förordnats, om och i

den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

4 §•

Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk,

svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten

mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

5 §•

Enskilt anspråk i anledning av tryckfrihetsbrott må göras gällande utan

hinder av att fråga om ansvar för brottet förfallit eller talan därom eljest

ej kan föras.

12 KAP.

Om rättegången i tryckfrihetsmål.

1 §•

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse

eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som

enligt Konungens förordnande är behörig att upptaga sådana mål. Förekommer

anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga

tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk

på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 §.

2 §•

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida

skriften är brottslig, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna

å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet

till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brottslighet, skall skriften

anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn att skriften icke är brottslig skall den tilltalade frikännas.

Har juryn ansett skriften brottslig, skall även rätten pröva skriftens brottslighet.

Är rätten av annan mening än juryn, äge rätten frikänna den tilltalade

eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som

juryn tillämpat.

3 §■

För varje län skola ulses jurymän, fördelade i två grupper med sexton

jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen

i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän

underrätt. För Stockholms stad och län utses jurymän gemensamt.

4 §.

Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas för Stockholms stad och län av stadsfullmäktige i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Stockholm och landstinget i Stockholms län samt för annat län av landstinget

i länet eller, då inom länet äro flera landsting eller finnes stad, som

ej deltager i landsting, av landstingen eller av landsting och stadsfullmäktige

i sådan stad. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en

valmyndighet, fördelas antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna

med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, som skola

utses för Stockholms stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen

i länet.

Valet skall företagas under året närmast före valperioden av landsting

vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige, sedan landstinget förrättat

sitt val.

Då juryman skall väljas, ankomme på rådhusrätten att göra anmälan

därom till den som har att föranstalta om valet.

5 §.

Alternativ I.

Till jurymän skola utses inom länet

boende svenska medborgare, som

uppnått tjugufem års ålder. De böra

vara kända för omdömesgillhet, självständighet

och rättrådighet. Bland

jurymännen böra skilda samhällsgrupper

och olika delar av länet vara

företrädda.

Alternativ II.

Till jurymän skola utses inom länet

boende svenska medborgare, som

uppnått tjugufem års ålder. De böra

vara kända för omdömesgillhet, självständighet

och rättrådighet. Bland

jurymännen böra skilda samhällsgrupper

och meningsriktningar samt

olika delar av länet vara företrädda.

Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

6 §•

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman

eljest avgå, pröve rådhusrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att

utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

7 §•

Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av

jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans

ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas

av dess förvaltningsutskott; dock gälle sådant val allenast för tiden intill

landstingets näst infallande lagtima möte.

8 §•

Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan

ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som avses i

första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts

beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar

annat.

9 §•

De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista.

I denna skall varje grupp upptagas särskilt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

45

10 §.

Då mål vari jury skall deltaga förekommer, skall rätten föredraga jurymannalistan

samt till behandling upptaga frågan, huruvida jäv föreligger

mot någon som finnes upptagen på listan. Angående jäv mot juryman gälle

vad i lag är stadgat om domare.

Därefter skall juryn bildaS av de ojäviga jurymännen sålunda att vardera

parten äger utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom

den andra samt rätten genom lottning bland de övriga uttager så många

till suppleanter att sex kvarstå i den första gruppen och tre i den andra.

11 §•

Äro å ena sidan flera parter och vill endast någon av dem begagna sin

uteslutningsrätt, gälle den uteslutning han företager även för de övriga.

Vilja medparter utesluta olika jurymän och kunna de ej enas, företage rätten

uteslutningen genom lottning.

12 §.

Ej må någon utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra i jury.

Kan på grund av jäv eller laga förfall för juryman nödigt antal ledamöter

i någon grupp ej erhållas, nämne rätten för varje juryman som erfordras

tre till jurymän inom gruppen behöriga personer. Av de sålunda nämnda

äge vardera parten utesluta en. Ej må till juryman nämnas någon som förut

i samma mål uteslutits.

13 §.

Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må med parternas

samtycke rätten förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen.

Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning

av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande

tillämpning.

14 §.

Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än

den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första

stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller

om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10—13 §§

är föreskrivet; har skriftens brottslighet tidigare prövats i mål om ansvar

för tryckfrihetsbrott, skall dock prövning av skriftens brottslighet ej ånyo

äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer

på parterna, företagas av rätten genom lottning.

15 §.

Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål meddelas i särskild

lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera rådhusrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,

skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 0 §§, fullgöras av den rådhusrätt

Konungen bestämmer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

13 KAP.

Om utrikes tryckta skrifter.

1 §.

Skrift, som tryckts utom riket, skall anses här utgiven då den på sätt i

1 kap. 6 § sägs blivit utlämnad för spridning inom riket.

2 §.

År periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för

spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad

där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras

ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften

tillämpas vad i första stycket sägs.

3 §.

Vad i denna förordning är stadgat om boktryckares ansvarighet skall i

fråga om skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften

för spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han

ej, då skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap.

är att anse som utspridare.

4 §.

Av periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis skall finnas eller ändock

utfärdats, skall granskningsexemplar avlämnas enligt vad därom är i 4 kap.

7 § föreskrivet. Vad nu sagts gälle ock skrift, som ej är periodisk, om skriften

helt eller till någon del är avfattad på svenska språket samt ej införes

allenast i enstaka exemplar.

Den i första stycket föreskrivna skyldigheten skall i fråga om periodisk

skrift åvila utgivaren och beträffande annan skrift förläggaren eller, om

förläggare ej finnes, den som låtit utlämna skriften för spridning inom

riket. Fullgöres ej sådan skyldighet, äge vad i 4 kap. 8 § är stadgat motsvarande

tillämpning.

Angående skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av skrift,

som tryckts utom riket, meddelas bestämmelser i lag.

5 §.

Alternativ I.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra

stycket angående meddelande av uppgifter

och underrättelser för offentliggörande

i tryckt skrift skall gälla

även meddelande för offentliggörande

i skrift, som tryckes utom riket,

om ej meddelandet avser förhållande,

vars röjande skulle innefatta brott

mot rikets säkerhet eller varom meddelaren

eljest enligt lag eller författning

haft att iakttaga tystnad. Är

meddelandet i sådant hänseende

straffbart, gälle vad därom är stadgat.

Har meddelandet icke blivit in
-

Alternativ II.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra

stycket angående meddelande av uppgifter

och underrättelser för offentliggörande

i tryckt skrift skall gälla

även medddelande för offentliggörande

i skrift, som tryckes utom riket,

om ej meddelandet avser förhållande,

vars röjande skulle innefatta brott

mot rikets säkerhet eller varom meddelaren

eljest enligt lag haft att iakttaga

tystnad. Är meddelandet i sådant

hänseende straffbart, gälle vad därom

är stadgat. Har meddelandet icke

blivit infört i skriften och innefattar

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

47

fört i skriften och innefattar det äre- det ärekränkning mot enskild person,

kränkning mot enskild person, gälle gälle om ansvar för sådan ärekränkom

ansvar för sådan ärekränkning ning vad i lag är stadgat,

vad i lag är stadgat.

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket och här utgives, i

tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 4 kap. 9 §, 6 kap., 7 kap., 8 kap.

1, 2, 5—7 och 10—12 §§ samt 9—12 kap. är föreskrivet.

14 KAP.

Allmänna bestämmelser,

1 §•

Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av

att jury prövat skriftens brottslighet, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat skriftens brottslighet, och grundas

resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen,

förordne högsta domstolen att målet skall ånyo upptagas inför

jury av den rätt som först dömt i målet; dock äge högsta domstolen, då

resning beviljas till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart

ändra domen.

2 §.

Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit,

skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om

juryns tillsättande vad i 12 kap. 10—14 §§ är stadgat.

3 §•

Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning

skola alltid skyndsamt behandlas.

4 §.

Böter och viten som ådömas enligt denna förordning tillfalla kronan.

5 §.

I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild

lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är

stadgat.

Utlänning vare, såvitt ej annat följer av denna förordning eller annan lag

eller författning, likställd med svensk medborgare.

6 §•

Med lag förstås i denna förordning stadgande, som, i den ordning för

varje särskilt fall är föreskriven, tillkommit genom samfällt beslut av Konungen

och riksdagen.

övergångsbestämmelse r.

Utan hinder av den nu antagna förordningen skall den äldre tryckfrihetsförordningen

fortfarande gälla till årets utgång.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

Vid tillämpningen av den nya förordningen skall i övrigt följande iakttagas.

Har boktryckeri blivit behörigen anmält enligt den äldre förordningen, erfordras

ej, så länge boktryckeriet bibehålies i överensstämmelse med vad

sålunda anmälts, anmälan enligt den nya förordningen.

Utgivningsbevis, som enligt den äldre förordningen meddelats utgivare av

periodisk skrift, skall anses som utgivningsbevis enligt den nya förordningen.

Vad i denna föreskrives om skyldighet för skriftens ägare att göra anmälan

om utgivare skall äga tillämpning först då ny utgivare utses.

I fråga om ansvarigheten för tryckt skrift, som utgives medan den äldre

förordningen ännu är gällande, skall denna äga tillämpning.

Angående beståndet av kvarstad, som meddelas medan den äldre förordningen

ännu är gällande, skall denna tillämpas. Lag samma vare i fråga om

indragning vid trupp eller ombord å flottans fartyg av tryckt skrift, varom

förordnande medddelas medan den äldre förordningen ännu är gällande.

Tryckfrihetsmål, vari.talan väckes medan den äldre förordningen ännu är

gällande, skall behandlas enligt den äldre förordningen. Skall enligt denna

jury medverka men har jury ännu ej utsetts, då den äldre förordningen upphör

att gälla, skall den nya förordningen äga tillämpning; är den underrätt,

som upptagit målet, icke tillika behörig enligt den nya förordningen, skall

målet för fortsatt handläggning hänvisas till underrätt, som enligt den nya

förordningen är behörig.

De åtgärder, som erfordras för val av jurymän enligt den nya förordningen,

skola vara slutförda före årets utgång. Konungen meddelar därom närmare

bestämmelser.

I övrigt skall i fråga om övergången till den nya förordningen lända till

efterrättelse vad i motsvarande fall eljest är stadgat eller anses gällande.

Bestämmelserna i 5 och 35 §§ lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar upphöra vid

årets utgång att gälla.

Jämför Hänvisning å sidan 51.

b) ändrad lydelse av §§ 108 och 109 regeringsformen samt §§ 70, 71

och 73 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 108. § 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och

lärdom kända personer att jämte

justitieombudsmannen, som bland

dem förer ordet, utöva vård över

tryckfriheten. Av dessa kommitterade

skola två, utom justitieombuds
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

49

(Nuvarande lydelse.)

mannen, vara lagfarna. Tryckfrihetskommittén

må icke fatta beslut utan

att, jämte justitieombudsmannen,

minst tre kommitterade deltaga i beslutet.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förrän den varit

fyra månader tillsammans, därest icke

Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna, eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall, med

bibehållande av sin egenskap utav

lagtima, sammanträda å den tid inom

tre månader från det riksdagen

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets

början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja, och

vare urtima riksdag alltid upplöst,

innan tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

Där så---bevillning beslu
tats.

(Föreslagen lydelse.)

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, därest icke

Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna, eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall, med

bibehållande av sin egenskap utav

lagtima, sammanträda å den tid inom

tre månader från det riksdagen

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets

början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja, och

vare urtima riksdag alltid upplöst,

innan tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

§ 109.

Där så---bevillning beslu
tats.

Riksdagsordningen.

§ 70. § 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kända personer att, jämte

justitieombudsmannen, som bland

dem förer ordet, utöva vård över

tryckfriheten. Dessa kommitterade,

av vilka två, utom justitieombudsmannen,

skola vara lagfarna, väljas

medelst omröstning genom tjugu fy ra

valmän, därav vardera kammaren inom

sig utser tolv. Avgår mellan riksdagarna

någon bland kommitterade,

välja de övriga till det lediga rummet

en behörig person.

4 Bihang till rikadagens protokoll 1949. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 71.

1. De sex fullmäktige i riksbanken,

vilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses av riksdagen, väljas å

lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året

därefter försiggått. Två av de utav

riksdagen utsedde fullmäktige skola

årligen avgå. Har av riksdagen utsedd

fullmäktig före utgången av

den bestämda tjänstgöringstiden avgått,

eller bär ansvarsfrihet honom

vägrats, anställes val för den tid,

som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,

förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sju och väljas å

lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året

därefter försiggått. Ordförande bland

fullmäktige väljes särskilt. Av de övriga

sex skola två årligen avgå. Har

fullmäktig före utgången av den bestämda

tjänstgöringstiden avgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val av ordförande

äger rum, utses denne före övriga

fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret verkställas genom

fyrtioåtta valmän, av vilka vardera

kammaren inom sig utser tjugufyra.

Valen ske med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid verkställes

före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje själva bland

sig vice ordförande; ägande den, som

bland fullmäktige förer ordet, avgörande

röst, därest i frågor, som hos

fullmäktige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga meningar

utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riks
-

(Föreslagen lydelse.)

1. De sex fullmäktige i riksbanken,

vilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses av riksdagen, väljas å

lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året

därefter försiggått. Två av de utav

riksdagen utsedde fullmäktige skola

årligen avgå. Har av riksdagen utsedd

fullmäktig före utgången av

den bestämda tjänstgöringstiden avgått,

eller har ansvarsfrihet honom

vägrats, anställes val för den tid,

som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,

förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sju och väljas å

lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året

därefter försiggått. Ordförande bland

fullmäktige väljes särskilt. Av de övriga

sex skola två årligen avgå. Har

fullmäktig före utgången av den bestämda

tjänstgöringstiden avgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val av ordförande

äger rum, utses denne före övriga

fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret verkställas genom

fyrtioåtta valmän, av vilka vardera

kammaren inom sig utser tjugufvra.

Valen ske med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid verkställes

före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje själva bland

sig vice ordförande; ägande den, som

bland fullmäktige förer ordet, avgörande

röst, därest i frågor, som hos

fullmäktige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga meningar

utfalla lika.

§ 71.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt 70 § av riks
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

51

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

dagen utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, .vid inträffande förfall

för dem, träda i deras ställe, nämligen

för de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken tre och för fullmäktige

i riksgäldskontoret likaledes

tre. För fullmäktig i riksbanken, som

utsetts till förste deputerad, utses

suppleant på sätt i § 72 regeringsformen

föreskrives och för tid, som

fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

För varje enligt § 72 utsedd revisor

väljes en suppleant att vid förfall

för honom inträda. Vid förfall för

både revisor och hans suppleant bestämmes

övriga suppleanters tjänstgöring

av den ordning, i vilken de

blivit valda.

dagen utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall

för dem, träda i deras ställe, nämligen

för de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken tre och för fullmäktige

i riksgäldskontoret likaledes

tre. För fullmäktig i riksbanken, som

utsetts till förste deputerad, utses

suppleant på sätt i 72 £ regeringsformen

föreskrives och för tid, som

fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

S 73.

För varje enligt 72 § utsedd revisor

väljes en suppleant att vid förfall

för honom inträda. Vid förfall för

både revisor och hans suppleant bestämmes

övriga suppleanters tjänstgöring

av den ordning, i vilken de

blivit valda.

Övergång sstadgande.

Vad 108 § regeringsformen och

70 § riksdagsordningen, i deras äldre

lydelse, innehålla om tryckfrihetskomirfiltén

skall alltjämt tillämpas,

så länge den äldre tryckfrihetsförordningen

fortfarande gäller eller eljest

enligt övergångsbestämmelserna

till den nya tryckfrihetsförordningen

åtgärd ankommer på tryckfrihetskommittén.

Hänvisning: Ivungl. Maj :ts proposition nr 230 till 1948 års lagtima riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 och memorial nr 31

vid 1948 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 30 juni och 20 juli 1948.

Andra kammarens protokoll den 30 juni och 20 juli 1948.

Anmärkning 1: Blir såväl det under förevarande punkt 12) b) som det

under punkt 13) upptagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 108 och 109

regeringsformen slutligt genomfört, komma paragraferna därefter att erhålla

följande lydelse:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

Regeringsformen.

§ 108.

Konungen må upplösa riksdagen, därest Han, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda kamrarna, eller den ena av dem. Varder

riksdagen upplöst, skall den sammanträda å den tid inom tre månader från

upplösningen, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets början.

§ 109.

Där så oförmodat skulle hända, att riksdag före det nya statsregleringsårets

inträdande icke hade staten reglerat eller ny bevillning sig åtagit, fortfare

den förra statsregleringen och bevillningen, till dess ny statsreglering

och bevillning beslutats.

Anmärkning 2: Beträffande det under förevarande punkt 12) b) upptagna

förslaget till ändrad lydelse av §§ 71 och 73 riksdagsordningen jämför

anmärkning 2 under punkt 4).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr JO.

53

13) Försl a g

till

ändrad lydelse av §§ 49 mom. 1, 53, 58, 63 mom. 1, 72, 74, 81, 87, 88, 97,

98, 100, 103, 105, 108, 109 och 110 regeringsformen samt §§ 2, 5, 12, 21,

28, 29, 33, 31, 35, 36 mom. 1—5, 38 mom. 1 och 2, 39 inom. 1, 11 mom. 2

och 3, 12 mom. 3, 13, 15 mom. 2, 18, 11), 50, 52, 51, 55, 56, 58, 59, 63, 61,

66, 67, 68, 69, 72, 75, 78 och 80 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 49.

l:o. Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas

ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i

alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande riksdagen i kraft av

denna grundlag sammankomma till

lagtima möte varje år den 10 januari,

eller, om helgdag då inträffar, dagen

därefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar, urtima

riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma

ärende, som föranlett riksdagens

sammankallande eller av Konungen

eljest för densamma framlågges,

så ock vad med dylikt ärende

står i oskiljaktigt sammanhang.

§ 49.

1 ro. Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas

ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i

alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande riksdagen i kraft av

denna grundlag sammankomma varje

år den 10 januari, eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal av

vardera kammarens ledamöter att

vinna riksdagens inkallande under

tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas

i 2 § riksdagsordningen. Om

sammankallande av riksdagen i vissa

särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,

94 och 108 §§ finnes därom stadgat.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott :

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två

lagutskott samt ett jordbruksutskott

§ 53.

Varje riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott: ett

utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre

lagutskott samt ett jordbruksutskott

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

med den sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima riksdag skola ej flera utskott

tillsättas, än som erfordras för

beredning av därvid förekommande

ärenden.

§ 58.

För varje lagtima riksdag låte Konungen

uppvisa statsverkets tillstånd

i alla dess delar, till inkomster och

utgifter, fordringar och skulder.

Skulle genom traktater med främmande

makter några medel i riket

tillflyta, skall för dem på lika sätt

redovisas.

§ 63.

1 :o. Varje lagtima riksdag skalJ,

efter förslag av Konungen, i den ordning,

som gäller för riksstatens reglerande,

antaga beredskapsstat för

försvarsväsendet, upptagande de särskilda

anslag, som vid krigsfara eller

krig, vari riket befinner sig, erfordras

för upprätthållande av dess

fred och oberoende. Riksdagen må

därvid bestämma, att anslag ej får

tagas i anspråk, förrän riksdagskallelse

utfärdats.

Under tid, då riksdag ej är samlad,

eller inom tio dagar från dess

öppnande må Konungen efter rådplägning

med utrikesnämnden fastställa

förskottsstat, upptagande anslag,

som uppförts å beredskapsstaten.

Förskottsstaten gäller, där ej annat

av riksdagen beslutes, till och

med trettionde dagen från riksdagens

öppnande.

(Föreslagen lydelse.)

med den sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Vardera kammaren skall

ock tillsätta ett allmänt beredningsutskott.

Å riksdag, som sammanträder efter

upplösning, varom i § t08 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

§ 58.

Konungen låte årligen för riksdagen

uppvisa statsverkets tillstånd i

alla dess delar, till inkomster och utgifter,

fordringar och skulder. Skulle

genom traktater med främmande

makter några medel riket tillflyta,

skall för dem på lika sätt redovisas.

§ 63.

1 :o. Riksdagen skall årligen, efter

förslag av Konungen, i den ordning,

som gäller för riksstatens reglerande,

antaga beredskapsstat för försvarsväsendet,

upptagande de särskilda

anslag, som vid krigsfara eller krig,

vari riket befinner sig, erfordras för

upprätthållande av dess fred och oberoende.

Riksdagen må därvid bestämma,

att anslag ej får tagas i anspråk,

förrän riksdagskallelse utfärdats.

Under tid, då riksdagssession ej

pågår, eller inom tio dagar från sessions

början må Konungen efter rådplägning

med utrikesnämnden fastställa

förskottsstat, upptagande anslag,

som uppförts å beredskapsstaten.

Förskottsstaten gäller, där ej annat

av riksdagen beslutes, till och

med trettionde dagen från sessions

början.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

55

(Nuvarande lydelse.)

§ 72.

Riksbanken förbliver —---stif
tad

lag.

Fullmäktige för — -— — prövar

skäligt.

Fullmäktige utse — — — hans

ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva

sedlar, som för mynt i riket må

erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran,

inlösas av banken med guld

efter deras lydelse; dock att undantag

härifrån, där sådant med hänsyn

till krig, krigsfara eller svår penningkris

prövas oundgängligen nödigt, må

för viss tid medgivas av Konungen

och riksdagen samfällt eller, om

riksdagen ej är samlad, av Konungen

på framställning av fullmäktige i

riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret.

Dylikt av Konungen mellan riksdagarna

lämnat medgivande skall, därest

detsamma icke varder av nästföljande

riksdag inom tjugu dagar från

riksdagens början gillat, efter utgången

av nämnda tid upphöra att lända

till efterrättelse.

§ 74.

Från den dag, då, enligt beslut av

Konungen i statsrådet och efter utfärdande

av riksdagskallelse, rikets

krigsmakt eller någon del därav

ställes på krigsfot, vare sig för upprätthållande

av rikets neutralitet,

därest den, vid krig melllali främmande

makter, av någon bland de

krigförande skulle hotas eller kränkas,

eller för avvärjande av ett befarat

eller börjat angrepp, och intill

den dag, då krigsmakten skall återgå

till fredsfot, äge Konungen att i den

(Föreslagen lydelse.)

§ 72.

Riksbanken förbliver---stif
tad

lag.

Fullmäktige för — — — prövar

skäligt.

Fullmäktige utse — —• — hans

ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva

sedlar, som för mynt i riket må

erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran,

inlösas av banken med guld

efter deras lydelse; dock att undantag

härifrån, där sådant med hänsyn

till krig, krigsfara eller svår penningkris

prövas oundgängligen nödigt,

må för viss tid medgivas av Konungen

och riksdagen samfällt eller, om

riksdagssession ej pågår, av Konungen

på framställning av fullmäktige

i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret.

Dylikt av Konungen, då session

ej pågår, lämnat medgivande skall,

därest detsamma icke varder vid

nästföljande session inom tjugu dagar

från dess början av riksdagen

gillat, efter utgången av nämnda tid

upphöra att lända till efterrättelse.

§ 74.

Från den dag, då enligt beslut av

Konungen i statsrådet och sedan

riksdagen, om session ej pågår, blivit

inkallad, rikets krigsmakt eller någon

del därav ställes på krigsfot, vare

sig för upprätthållande av rikets neutralitet,

därest den, vid krig mellan

främmande makter, av någon bland

de krigförande skulle hotas eller

kränkas, eller för avvärjande av ett

befarat eller börjat angrepp, och intill

den dag, då krigsmakten skall

återgå till fredsfot, äge Konungen att

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

ordning, på det sätt och på de villkor

samt med den skyldighet för staten

till ersättning, som bestämmas i särskild

av Konungen och riksdagen

samfällt stiftad lag, låta av kommuner

eller enskilda utfordra förnödenheter

och tjänstbarheter, som må vara

att i orten tillgå och som erfordras

för fyllande av sådana krigsmaktens

oundgängliga behov, vilka icke

på annat sätt kunna med tillräcklig

skyndsamhet tillgodoses.

§ 81.

Denna regeringsform samt rikets

övriga grundlagar kunna icke ändras

eller upphävas, utan genom Konungens

och två lagtima riksdagars beslut.

Då riksdagen---ej godkän
ner.

§ 87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med

Konungen makt att stifta allmän civil-

och kriminallag ävensom kriminallag

för krigsmakten och att sådan

förut stiftad lag förändra och upphäva.

Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagens kamrar kunna väckas

och skola, sedan vederbörande utskott

däröver blivit hört, av riksdagen

avgöras. Beslutar riksdagen för

sin del någon ny lag eller gammal

lags upphävande eller förändring, avlämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte statsrådets och lagrådets

tankar däröver, och, sedan Han Sitt

beslut fattat, meddele riksdagen antingen

Sitt samtycke till dess åstundan

eller Sina skäl att det vägra. Kan

Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela Sitt beslut,

vare Han oförhindrad att före näst
-

(Föreslagen lydelse.)

i den ordning, på det sätt och på de

villkor samt med den skyldighet för

staten till ersättning, som bestämmas

i särskild av Konungen och riksdagen

samfällt stiftad lag, låta av kommuner

eller enskilda utfordra förnödenheter

och tjänstbarheter, som må

vara att i orten tillgå och som erfordras

för fyllande av sådana krigsmaktens

oundgängliga behov, vilka

icke på annat sätt kunna med tillräcklig

skyndsamhet tillgodoses.

§ 81.

Denna regeringsform samt rikets

övriga grundlagar kunna icke ändras

eller upphävas, utan genom Konungens

och två riksdagars beslut.

Då riksdagen — ---ej godkän
ner.

§ 87.

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med

Konungen makt att stifta allmän civil-

och kriminallag ävensom kriminallag

för krigsmakten och att sådan

förut stiftad lag förändra och upphäva.

Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagens kamrar kunna väckas

och skola, sedan vederbörande utskott

däröver blivit hört, av riksdagen

avgöras. Beslutar riksdagen för

sin del någon ny lag eller gammal

lags upphävande eller förändring, avlämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte statsrådets och lagrådets

tankar däröver, och sedan Han Sitt

beslut fattat, meddele riksdagen antingen

Sitt samtycke till dess åstundan

eller Sina skäl att det vägra. Kan

Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela Sitt beslut,

vare Han oförhindrad att före näst
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

57

(Nuvarande lydelse.)

följande riksdags öppnande förslaget

ordagrant bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det ej, anses

förslaget hava förfallit, och Konungen

underrätte då riksdagen vid

dess nästa sammankomst om de skäl,

som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen gott någon lagfråga

för riksdagen framställa, äske Han

statsrådets och lagrådets yttrande

däröver, samt meddele Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt

riksdagen, som med frågan vidare

förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra eller

upphäva kyrkolag; dock att därvid

erfordras samtycke jämväl av allmänt

kyrkomöte. Över förslag angående

dylik lag skola, på sätt i mom. 1

sägs, statsrådets och lagrådets tankar

inhämtas och jämte Konungens proposition,

då sådan göres, riksdagen

meddelas. Har ej förslag, varom nu

fråga är, före början av riksdagen

näst efter den, som framställt eller

antagit förslaget, blivit såsom lag genom

allmän kungörelse utfärdat, vare

det förfallet, och Konungen underrätte

då riksdagen om de skäl, som

hindrat förslagets antagande.

§ 88.

Med förklaring över civil- och kriminal-

samt kyrkolag förhålles som

med sådan lags stiftande. De förkla
-

(Föreslagen lydelse.)

följande riksdags öppnande eller,

därest denna öppnas inom tio dagar

frän den föregående riksdagens slut,

senast tio dagar efter öppnandet förslaget

ordagrant bifalla och allmän

kungörelse därom utfärda. Sker det

ej, anses förslaget hava förfallit, och

Konungen underrätte då riksdagen

vid dess nästa sammankomst om de

skäl, som hindrat förslagets antagande.

Finner Konungen gott någon

lagfråga för riksdagen framställa,

äske Han statsrådets och lagrådets

yttrande däröver, samt meddele Sin

proposition tillika med berörda yttranden

åt riksdagen, som med frågap

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra eller

upphäva kyrkolag; dock att därvid

erfordras samtycke jämväl av allmänt

kyrkomöte. Över förslag angående

dylik lag skola, på sätt i mom. 1

sägs, statsrådets och lagrådets tankar

inhämtas och jämte Konungens proposition,

då sådan göres, riksdagen

meddelas. Har ej förslag, varom nu

fråga är, före öppnandet av riksdagen

näst efter den, som framställt

eller antagit förslaget eller, därest

näst föl jande riksdag öppnas inom

tio dagar från den'' föregående riksdagens

slut, senast tio dagar efter

öppnandet blivit såsom lag genom

allmän kungörelse utfärdat, vare det

förfallet, och Konungen underrätte

då riksdagen om de skäl, som hindrat

förslagets antagande.

§ 88.

Med förklaring över civil- och kriminal-

samt kyrkolag förhålles som

med sådan lags stiftande. De förkla
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

ringar, som, till svar på inkomna förfrågningar

om lagens rätta mening,

Konungen genom Dess högsta domstol

emellan riksdagarna giver, kunna

ogillas av först därefter sammanträdande

riksdag, så ock, om förklaring

''angår ämne, som till kyrkolag

hörer, av det allmänna kyrkomöte,

som efter förklaringens meddelande

först hålles, och må dylika förklarinar,

där de sålunda ogillade blivit, ej

längre gälla eller av domstolarna

iakttagas och åberopas.

§ 97.

• Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

väljas å lagtima riksdag

för tid och på sätt riksdagsordningen

stadgar; och bör därvid jämväl

för en var av dem utses en ställföreträdare

av de egenskaper, som

hos ombudsmannen erfordras, att i

dennes ställe utöva ämbetet i de fall

instruktionen angiver. ''

Skulle ombudsman---- blivit

vald.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertager ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall, om lagtima

riksdag är församlad, denna

samt, om så icke är fallet, närmast

därefter sammanträdande lagtima

riksdag förrätta nytt val av ombudsman.

Skulle ställföreträdare avsäga

sig det erhållna förtroendet eller har

han övertagit ombudsmansämbetet

eller bliver eljest hans befattning ledig,

äge nytt val av ställföreträdare

rum, varvid iakttages att, om sådant

(Föreslagen lydelse.)

ringar, som, till svar på inkomna förfrågningar

om lagens rätta mening,

Konungen genom Dess högsta domstol

giver under tid, då session ej pågår,

kunna ogillas senast av den riksdag

som nästföljande år samlas, så

ock, om förklaring angår ämne, som

till kyrkolag hörer, av det allmänna

kyrkomöte, som efter förklaringens

meddelande först hålles, och må dylika

förklaringar, där de sålunda ogillade

blivit, ej längre gälla eller av

domstolarna iakttagas och åberopas.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

väljas för tid och på

sätt riksdagsordningen stadgar; och

bör samtidigt för en var av dem utses

en ställföreträdare av de egenskaper,

som hos ombudsmannen erfordras,

att i dennes ställe utöva ämbetet i de

fall instruktionen angiver.

Skulle ombudsman---blivit

vald.

g 98.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen därefter

så snart ske kan förrätta nytt val

av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna förtroendet

eller har han övertagit ombudsmansämbetet

eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt val av

ställföreträdare rum, varvid iakttages

att, om sådant val erfordras under

tid, då riksdagssession ej pågår,

riksdagens rätt härutinnan utövas

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

59

(Nuvarande lydelse.)

val erfordras under det lagtima riksdag

ej är församlad, riksdagens rätt

härutinnan utövas genom de av riksdagen

valde fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

åligge, att, var för

sig, till varje lagtima riksdag avlämna

redogörelse för förvaltningen av

de dem förtrodda ämbeten samt däruti,

en var med avseende på det område,

som genom 96 § är bestämt för

hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka lagarnas

och författningarnas brister

och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt riksdagsordningen stadgar,

tillsätta en nämnd, som äge att

döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras

viktiga kall bibehållas, eller om vissa

av dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från detta

kall skiljas. Beslutar denna nämnd

efter omröstning i den ordning, som

i riksdagsordningen sägs, att någon

eller några av högsta domstolens eller

regeringsrättens ledamöter skola

anses vara ifrån riksdagens förtroende

uteslutna, blive han eller de

därefter av Konungen, hos vilken

riksdagen skall härom göra anmälan,

ifrån ämbetet genom nådigt avsked

skilde. Dock tillägge Konungen honom

eller dem vardera en årlig pension

till lönens halva belopp.

(Föreslagen lydelse.)

genom de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

åligge, att, var för

sig, till riksdagen avlämna årlig redogörelse

för förvaltningen av de

dem förtrodda ämbeten samt däruti,

en var med avseende på det område,

som genom 96 § är bestämt för hans

ämbetsutövning, utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka lagarnas

och författningarnas brister och

uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 103.

Riksdagen skall vart fjärde år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter gjort

sig förtjänta att i deras viktiga kall

bibehållas, eller om vissa av dem,

utan bevisligen begångna fel och

brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från detta

kall skiljas. Beslutar denna nämnd

efter omröstning i den ordning, som

i riksdagsordningen sägs, att någon

eller några av högsta domstolens eller

regeringsrättens ledamöter skola

anses vara ifrån riksdagens förtroende

uteslutna, blive han eller de

därefter av Konungen, hos vilken

riksdagen skall härom göra anmälan,

ifrån ämbetet genom nådigt avsked

skilde. Dock tillägge Konungen honom

eller dem vardera en årlig pension

till lönens halva helopp.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott

åligger att äska de protokoll,

som uti statsrådet blivit förda. Sådant

särskilt protokoll som i 9 § sägs

må dock äskas allenast i vad angår

visst av utskottet uppgivet mål. Sker

det, pröve Konungen, huruvida, med

hänsyn till rikets säkerhet eller andra

av förhållandet till främmande

makt betingade, synnerligen viktiga

skäl, hinder möter för protokollets

överlämnande till utskottet. Ej må

protokollet vägras, utan att utrikesnämnden

erhållit tillfälle att yttra sig

i ämnet.

Protokoll i —--uppgivna hän
delser.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och lärdom

kända personer att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Av dessa kommitterade skola

två, utom justitieombudsmannen, vara

lagfarna. Tryckfrihetskommittén

må icke fatta beslut utan att, jämte

justitieombudsmannen, minst tre

kommitterade deltaga i beslutet.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya va!

till båda kamrarna, eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall, med

bibehållande av sin egenskap utav

lagtima, sammanträda å den tid inom

tre månader från det riksdagen blev

upplöst, som Konungen bestämmer,

(Föreslagen lydelse.)

§ 105.

Konstitutionsutskottet åligger att

äska de protokoll, som uti statsrådet

blivit förda. Sådant särskilt protokoll

som i 9 § sägs må dock äskas allenast

i vad angår visst av utskottet uppgivet

mål. Sker det, pröve Konungen,

huruvida, med hänsyn till rikets säkerhet

eller andra av förhållandet

till främmande makt betingade, synnerligen

viktiga skäl, hinder möter

för protokollets överlämnande till utskottet.

Ej må protokollet vägras,

utan att utrikesnämnden erhållit tillfälle

att yttra sig i ämnet.

Protokoll i----uppgivna hän
delser.

§ 108.

Konungen må upplösa riksdagen,

därest Han, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till

båda kamrarna, eller den ena av

dem. Varder riksdagen upplöst, skall

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som Konungen

bestämmer, samt må ej vidare

av Konungen upplösas förr än

efter fyra månader från det senare

sammanträdets början.

§ 109.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

61

(Nuvarande lydelse.)

samt må ej vidare av Konungen upplösas

förr än efter fyra månader frän

det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja, och

vare urtima riksdag alltid upplöst, innan

tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

Där så--— bevillning beslutats.

§ no.

Ej må---är fråga.

Bliver riksdagsman, medan riksdag

samlad är, eller under resa till eller

ifrån riksdagen, när man vet honom

i sådant ärende stadd vara, med ord

eller gärning ofredad, gäller därom

vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän, i

eller för ämbete, i allmän lag stadgat

är. Samma lag vare, om riksdadens

fullmäktige, revisorer eller jutitieombudsman

eller militieombudsman,

eller sekreterare eller kanslibetjänte

i någon av riksdagens kamrar

eller i något dess utskott, i eller för

utövning av sådan befattning, våldföres

eller förolämpas.

(Föreslagen lydelse.)

Där så---bevillning beslutats.

§ no.

Ej må —--är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till eller

ifrån riksdagen, när man vet honom

i sådant ärende stadd vara, med

ord eller gärning ofredad, gälle därom

vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän, i

eller för ämbete, i allmän lag stadgat

är. Samma lag vare, om riksdadens

fullmäktige, revisorer eller jutitieombudsman

eller militieombudsman,

eller sekreterare eller kanslibetjänte

i någon av riksdagens kamrar

eller i något dess utskott, i eller för

utövning av sådan befattning, våldföres

eller förolämpas.

Övergångsstadgande.

Intill början av nästa års riksdag

skall § 53 första stycket bibehålla sin

nuvarande lydelse.

Riksdagsordningen.

§ 2. § 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av Riksdagen skall, i kraft av rikets

rikets regeringsform och utan sär- regeringsform och utan särskild kalskild

kallelse, sammanträda varje år lelse, sammanträda varje år den 10

den 10 januari eller, som helgdag då januari eller, om helgdag då inträfinträffar,

dagen därefter. far, dagen därefter; Konungen dock

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets memorial nr ig.

(Nuvarande lydelse.) (Föréslagen lydelse.)

Urtima riksdag sammankallas, då obetaget att, då Han så nödigt finner,

Konungen så nödigt finner, ävensom sammankalla riksdagen till tidigare

i de fall, varom i regeringsformens 91, dag.

92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos urti- Riksdagens vårsession avslutas serna

riksdag må endast förekomma nast den 31 maj; dock att riksdagen,

ärende, som föranlett riksdagens sam- därest behandlingen av framlagda

mankallande eller av Konungen eljest ärenden bedömes kunna avslutas seför

densamma framlägges, så ock vad nast den 15 juni, må, efter hörande

med dylikt ärende står i oskiljaktigt av den i 50 § omförmälda talmanssammanhang.

konferens, besluta att sessionen skall

pågå till och med sistnämnda dag.

Har riksdagen enligt 58 § till höstsession

uppskjutit behandlingen av

framlagda ärenden, skola talmännen

kalla riksdagen till höstsession med

början å dag efter den 15 oktober,

som prövas lämplig; och skall sessionen

därefter pågå så länge det finnes

erforderligt. Riksdagen är avslutad

den 31 december; dock må Konungen,

då synnerliga skäl därtill äro, med

motsvarande förlängning av utlöpande

valperiod, besluta att uppskjuta

riksdagens avslutning, vilken skall

äga rum senast dagen före nästföljande

riksdags början.

Konungen må ock under tid, då

session eljest icke pågår, om Han så

nödigt finner, inkalla riksdagen till

extra session.

Under samma tid må ock sextiofem

ledamöter av första kammaren

eller etthundra ledamöter av andra

kammaren begära riksdagens inkallande

till extra session; i vilket fall

särskilt skäl för framställningen skall

uppgivas och kallelsen utfärdas senast

till tjugonde dagen efter det begäran

framställdes.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens

91, 92, 93, 94 och

108 §§ finnes därom stadgat.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

63

(Nuvarande lydelse.)

§ 5.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, medan riksdagen är

samlad, förordnar om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem.

1 dessa fall skall riksdagen, med bibehållande

av sin egenskap utav lagtima,

sammanträda å den tid inom

tre månader från det riksdagen blev

upplöst, som Konungen bestämmer,

och må den ej vidare av Konungen

upplösas förrän fyra månader från

det senare sammanträdets början förflutit.

Urtima riksdag äger Konungen, när

han för gott finner, åtskilja, och vare

urtima riksdag alltid upplöst innan

tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagarna, hos Konungens

befallningshavande.

§ 28.

1. Hos Konungen göres av vardera

kammarens talman anmälan om de

ledigheter inom kammaren, vilka skola

under samma eller innan nästa

riksdag fyllas, varefter Konungen anbefaller

Dess befallningshavande för
-

(Föreslagen lydelse.)

§ 5.

Konungen må upplösa riksdagen,

därest Han förordnar om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem.

Varder riksdagen upplöst, skall den

sammanträda å den tid inom tre månader

från upplösningen, som Konungen

bestämmer, och må den ej vidare

av Konungen upplösas förrän

fyra månader från det senare sammanträdets

början förflutit.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

§ 28.

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av vardera kammarens

talman anmälan om de ledigheter

inom kammaren, vilka skola under

samma eller innan nästa riksdag fyllas,

varefter Konungen anbefaller

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets memorial nr IQ.

(Nuvarande lydelse.)

anstalta, att riksdagsmän utses i de

avgångnes ställe.

2. Om mellan riksdagar ledighet i

någondera kammaren genom ledamots

avgång uppstår, åligger Konungens

befallningshavande, när den avgångne

tillhört andra kammaren, att

så förfara, som i 1 mom. är sagt; och,

då den avgångne varit ledamot av

första kammaren, att om ledigheten

göra anmälan hos Konungen, som

förordnar om ledighetens fyllande.

§ 29.

Medan riksdag samlad år, må ej

riksdagsman sin befattning sig avsäga,

utan att han visar sådant hinder,

som godkännes av den kammare,

till vilken han hörer; dock att

härigenom ingen ändring sker i vad

ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle

riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

§ 33.

1. Så snart---vice talman.

Närmare bestämmelser om val av

talmän och vice talmän meddelas genom

särskild av Konungen och riksdagen

samfällt beslutad stadga.

2. Innan val--— levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman

under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje kammaren

omedelbart ny talman eller

vice talman.

4. Vid samtidigt---förfallet

upphört.

5. Vardera kammaren äger utse

och förordna sin sekreterare.

(Föreslagen lydelse.)

Dess befallningshavande föranstalta,

att riksdagsmän utses i de avgångnes

ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren

genom ledamots avgång uppstår

under tid, då session ej pågår,

åligger Konungens befallningshavande,

när den avgångne tillhört andra

kammaren, att så förfara, som i 1

mom. är sagt; och, då den avgångne

varit ledamot av första kammaren,

att om ledigheten göra anmälan hos

Konungen, som förordnar om ledighetens

fyllande.

§ 29.

Riksdagsman må ej, medan session

pågår, sin befattning sig avsäga, utan

att han visar sådant hinder, som godkännes

av den kammare, till vilken

han hörer; dock att härigenom ingen

ändring sker i vad ovan är sagt om

rätt att vid valtillfälle riksdagsmannauppdrag

sig avsäga.

§ 33.

1. Så snart —--vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän

skall den anses vald, som erhållit mer

än hälften av de avgivna rösterna.

Närmare bestämmelser om sådant val

meddelas uti den i § 78 omförmälda

riksdagsstadgan.

2. Innan val---levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman

under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje kammaren

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt---- förfallet

upphört.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

65

(Nuvarande lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid skola

riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, där Konungen eller, då

Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot förer

ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen

till lagtima riksdag i två exemplar,

därav ett tillställes vardera kammaren,

överlämna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov,

innefattande även förslag rörande sättet

att genom bevillningar fylla vad

staten utöver de ordinarie inkomsterna

erfordrar, ävensom berättelse om

vad i rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde

sig tilldragit; men om riksdagen

urtima är, kungöres för densamma

anledningen till dess sammankallande

och avlämnas de förslag och framställningar,

vilka skola bliva föremål

för kamrarnas överläggningar; Konungen

dork obetaget att sedermera

även andra förslag framställa.

Då Konungen----undersåtliga

vördnad.

(Föreslagen lydelse.)

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid skola

riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, där Konungen eller, då

Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot förer

ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen

till riksdagen i två exemplar, därav

ett tillställes vardera kammaren,

överlämna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov, innefattande

även förslag rörande sättet

att genom bevillningar fylla vad staten

utöver de ordinarie inkomsterna

erfordrar, ävensom berättelse om vad

i rikets styrelse sedan nästföregående

riksdags början sig tilldragit. Har

Konungen enligt § 2 sammankallat

riksdagen till dag före den 10 januari,

må dock nämnda proposition och berättelse

tillställas kamrarna i annan

ordning, dock ej senare än vid det

sammanträde som infaller näst efter

den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder efter

upplösning, varom i § 5 stadgas,

skall sådan berättelse, som nyss sagts,

ej överlämnas och skall proposition

angående statsverkets tillstånd och

behov framläggas blott om riksstaten

icke blivit reglerad.

Då Konungen---- undersåtliga

vördnad.

§ 35.

§ 35.

1. Vill Konungen, med upplösande

av riksdag, förordna om nya val

Vid Konungen, då session pågår,

förordna om nya val i hela riket till

Ilihang till riksdagens protokoll 19i9. 5 samt. 2 avd. Nr 10.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

i hela riket till båda kamrarna eller

den ena av dem, meddelar Konungen,

sedan Han låtit till rikssalen

kalla riksdagen, densamma därstädes

Sitt beslut härom. Beslutet må

ock, där Konungen så prövar lämpligt,

givas riksdagen tillkänna genom

öppet brev, som i vardera kammaren

samtidigt uppläses av en statsrådets

ledamot, den Konungen därtill förordnat;

och vare riksdagen efter uppläsandet

omedelbart upplöst.

2. Då riksdagen skall avslutas, infinna

sig, på Konungens kallelse och

efter förrättad gudstjänst, riksdagsmännen

på rikssalen och framföra

genom talmännen sina välönskningar,

varuppå Konungen förklarar riksdagen

vara avslutad.

Vill Konungen ej själv avsluta

riksdag, skall Konungens beslut om

avslutandet meddelas riksdagen genom

öppet brev, som i vardera kammaren

samtidigt uppläses av en statsrådets

ledamot, den Konungen därtill

förordnat; och vare riksdagen efter

uppläsandet omedelbart avslutad.

§ 36.

1. Å varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: utrikesutskottet av

sexton, konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet

av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka vardera

kammaren till halva antalet inom sig

väljer; ankommande på kamrarnas

(Föreslagen lydelse.)

båda kamrarna eller den ena av dem,

meddelar Konungen, sedan Han låtit

till rikssalen kalla riksdagen, densamma

därstädes Sitt beslut härom.

Beslutet må ock, där Konungen så

prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna

genom öppet brev, som i vardera

kammaren samtidigt uppläses av

en statsrådets ledamot, den Konungen

därtill förordnat; och vare riksdagen

efter uppläsandet omedelbart

upplöst.

§ 36.

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre

lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: utrikesutskottet av sexton,

konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet

av sexton, varje lagutskott av sexton

samt jordbruksutskottet av tjugu

ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig väljer; ankommande

på kamrarnas samman
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

67

(Nuvarande lydelse.)

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande av

frågor, som tillhöra ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest annat

utskott än utrikesutskottet anmäler

behov av förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara

åtta från vardera kammaren.

3. Därest i någondera kammaren

fråga väckes, som icke tillhör förenåmnda

utskotts behandling, men är

av beskaffenhet att utskotts yttrande

däröver erfordras, skall för avgivande

av utlåtande och förslag i frågan

ett tillfälligt utskott, bestående av så

många ledamöter, som kammaren nödigt

aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning av de därvid, enligt 2 §,

förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella,

där två eller flere personer skola

utses. Närmare bestämmelser om

valsättet meddelas i särskild av Konungen

och riksdagen samfällt beslutad

stadga.

(Föreslagen lydelse.)

stämmande beslut att, när sådant finnes

vara av nöden, tillsätta särskilt

utskott för upptagande av frågor, som

tillhöra ständigt utskotts behandling,

så ock att, därest annat utskott än

utrikesutskottet anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

2. För att upptaga inom riksdagen

väckta frågor, som icke tillhöra förenämnda

utskotts behandling, men

äro av beskaffenhet att utskotts yttrande

däröver erfordras, skall inom

tid som i 1 mom. sägs av vardera

kammaren tillsättas ett allmänt beredningsutskott.

Det inom första

kammaren tillsatta utskottet skall

bestå av tolv ledamöter och det inom

andra kammaren tillsatta av tjugu

ledamöter.

Väckes i någondera kammaren fråga,

som blott rör kammaren enskilt,

må inom kammaren tillsättas enskilt

utskott, bestående av så många ledamöter,

som kammaren aktar nödigt.

3. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara

åtta från vardera kammaren.

4. Å riksdag, som sammanträder

efter upplösning, varom i § 5 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas, än

som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i

§75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,

som därom meddelas uti

den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

§ 38. § 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkom- 1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, mer att granska rikets grundlagar,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan om val av talmän och

vice talmän i riksdagens kamrar,

stadgan om val till riksdagens utskott

ävensom de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt

§78 äger fastställa, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti,

dem utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande över

de från kamrarna till utskottet hänvisade

frågor rörande grundlagarna

samt ovan omförmälda lagar, stadgar

och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om

antalet statsdepartement och statsråd

utan departement, om kommandomål,

om förvärvande och förlust av

medborgarrätt, om rikets vapen och

flagga, om allmänt kyrkomöte och om

allmän folkomröstning i ämnen, som

ej tillhöra annat utskotts behandling.

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande

ävensom den riksdagsstadga, vilken

riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa,

samt att hos riksdagen föreslå

de ändringar däruli, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att meddela

utlåtande över de från kamrarna

till utskottet hänvisade frågor rörande

grundlagarna samt ovan omförmälda

lagar och stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om antalet

statsdepartement och statsråd

utan departement, om kommandomål,

om rikets vapen och flagga, om

allmänt kyrkomöte och om allmän

folkomröstning i ämnen, som ej tillhöra

annat utskotts behandling.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i den

mån det icke gäller jordbruksärenden,

pensionsstaten eller riksdagsoch

revisionskostnader eller kostna
-

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i den

mån det icke gäller jordbruksärenden

eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för riksdagens

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

69

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

der för riksdagens hus och riksdagens

verk, granska, utreda och uppgiva

statsverkets tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet

av dess behov erfordras, varvid

nödiga indragningar och besparingar

böra iakttagas. Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller eljest

efter samråd med de övriga utskott,

vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna statsverkets

ordinarie inkomster, uppgiva

huru mycket bör genom bevillningar

utgöras samt uppgöra förslag till

riksstat.

hus och riksdagens verk, granska, utreda

och uppgiva statsverkets tillstånd

och förvaltning samt föreslå

vad till fyllandet av dess behov erfordras,

varvid nödiga indragningar

och besparingar böra iakttagas. Utskottet

åligger därjämte att, antingen

i den ordning § 47 stadgar gemensamt

med eller eljest efter samråd

med de övriga utskott, vilka handlägga

statsregleringsfrågor, förslagsvis

beräkna statsverkets ordinarie inkomster,

uppgiva huru mycket bör

genom bevillningar utgöras samt uppgöra

förslag till riksstat.

§ 41.

§ 41.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

lagar och författningar rörande såväl

riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt

ävensom angående pensionsväsendet.

3. Utskottet skall jämväl undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår pensionsväsendet

samt riksdags- och revisionskostnader

ävensom kostnader för riksdagens

hus och riksdagens verk, och

med anledning därav liksom ock med

avseende å övriga från kamrarna dit

hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva

utlåtanden och förslag.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

såväl riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt

ävensom sådana frågor om det ekonomiska

livets eller särskilda näringsgrenars

organisation och förhållanden,

vilka ej äro av beskaffenhet

att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår riksdags- och revisionskostnader

ävensom kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav liksom

ock med avseende å övriga från

kamrarna dit hänvisade frågor i dessa

ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 42.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma

sammanträden sig emellan

de till dem hörande ärenden, och

skall i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§

är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall

erhålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande av

nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets behov

med hänsyn till denna styrelsens

gren ävensom att för övrigt avgiva

betänkanden och förslag i anledning

av de från kamrarna till utskottet

hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med

allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske samt angående vågar

och skjutsväsende.

§ 45.

(Föreslagen lydelse.)

§ 42.

3. Fördelning mellan lagutskotten

av till dem hörande ärenden verkställes

på sätt riksdagen bestämmer.

§ 43.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla

del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande av

nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets behov

med hänsyn till denna styrelsens

gren ävensom att för övrigt avgiva

betänkanden och förslag i anledning

av de från kamrarna till utskottet

hänvisade jordbruksärenden.

§ 45.

2. Utskotten välja, vart inom sig,

ordförande och vice ordförande. Intill

dess sådant val försiggått, föres

ordet av den ledamot, som de flesta

riksdagar bevistat, och, där två eller

flera i lika många riksdagar deltagit,

den av dem som är till levnadsåren

äldst. Utskotten äga, vart för

sig, utse sekreterare.

2. Utskotten välja, vart inom sig,

ordförande och vice ordförande. Intill

dess sådant val försiggått, föres

ordet av den ledamot, som de flesta

riksdagar bevistat, och, där två eller

flera i lika många riksdagar deltagit,

den av dem som är till levnadsåren

äldst.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

71

(Nuvarande lydelse.)

§ 48.

Då inom utskott omröstning med

slutna sedlar anställes, bör en sedel

alltid uttagas och förseglas, vilken

öppnas endast i det fall, att rösterna

vid sammanräknandet befinnas lika

delade. Är pluralitet redan vunnen,

bär den avlagda sedeln genast ouppbruten

förstöras.

Ledamot, som---icke uppe
hållas.

§ 49.

Expeditioner från utskott underskrivas

av ordföranden.

§ 50.

Val av ledamöter och suppleanter i

utrikesutskottet, varom stadgas i

§ 36, gälle ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i § 54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit vald till

riksdagsman, tilländalupit, eller som

utnämnes till statsråd, ej vidare skall

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen om nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, behållc

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, träde

suppleant såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Har ledamot förfall,

(Föreslagen lydelse.)

§ 48.

Omröstning inom utskott skall ske

öppet. Befinnas de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge ordföranden i

en därtill avsedd rösturna en ja-sédel

och en nej-sedel, båda lika till

storlek och utseende, tryckta och

omärkta samt var för sig slutna och

hoprullade, och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som

en av utskottets ledamöter på anmodan

av ordföranden upptager ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,

gäller vad i § 75 mom. 2 finnes

därom stadgat.

Ledamot, som — — — icke uppehållas.

§ 49.

Val av ledamöter och suppleanter i

utrikesutskottet, varom stadgas i

§ 36, gälle ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i § 54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit vald till

riksdagsman, tilländalupit, eller som

utnämnes till statsråd, ej vidare skall

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen om nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, behålle

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, träde

suppleant såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Har ledamot förfall.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Konstitutionsutskottets memorial nr JO

(Nuvarande lydelse.)

skall suppleant kallas att i den frånvarandes

ställe tjänstgöra i nämnden.

Beträffande den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan suppleanterna,

gälle enahanda bestämmelser

som i fråga om suppleants inträde

i utskott. Suppleant, som ej

kallas att tjänstgöra vid sammanträde

med nämnden, skall ändock

beredas tillfälle att därvid närvara.

Konungen sammankallar nämnden

så ofta ärendena det fordra och leder

nämndens förhandlingar, när han är

tillstädes. I Konungens frånvaro föres

ordet av statsministern eller, om

han ej är närvarande, av ministern

för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter,

så ock särskilde sakkunnige

må av Konungen tillkallas.

Sekreterare hos nämnden förordnar

Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter

hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock suppleant,

skall första gången han är närvarande

vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i § 54 regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

(Föreslagen lydelse.)

skall suppleant kallas att i den frånvarandes

ställe tjänstgöra i nämnden.

Beträffande den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan suppleanterna,

gälle enahanda bestämmelser

som i fråga om suppleants inträde

i utskott. Suppleant, som ej

kallas att tjänstgöra vid sammanträde

med nämnden, skall ändock

beredas tillfälle att därvid närvara.

Konungen sammankallar nämnden

så ofta ärendena det fordra och leder

nämndens förhandlingar, när han är

tillstädes. I Konungens frånvaro föres

ordet av statsministern eller, om

han ej är närvarande, av ministern

för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter,

så ock särskilde sakkunnige

må av Konungen tillkallas.

Sekreterare hos nämnden förordnar

Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter

hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock suppleant,

skall första gången han är närvarande

vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i § 54 regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i kamrarna.

§ 50.

Talmännen skola tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga

planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Vardera kammaren skall utse fyra

ledamöter att jämte talmännen och

vice talmännen rådpläga om vad i avseende

å ärendenas behandling i utskott

och kamrar må vara att iakt
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

73

(Nuvarande lydelse.)

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att till protokollet

fritt tala och utlåta sig i

alla frågor, som under överläggning

komma, och om lagligheten av allt,

som inom kammaren sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,

han därtill sig anmält och uppropad

bliver. Dock må ledamot, som under

överläggningen i en fråga redan yttrat

sig, på sätt kammaren särskilt

föreskriver, kunna för kort genmäle

till en efterföljande talare erhålla ordet

omedelbart efter denne.

Ej må--— utom protokollet.

Ingen må — — —- överläggning

fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner

med det undantag, som i 3b §

förmälcs, tillställas båda kamrarna

genom en statsrådets ledamot samt

böra alltid vara åtföljda av statsrådets

och, då lagrådet avgivit utlåtande,

jämväl dess yttrande.

(Föreslagen lydelse.)

taga för vinnande av nämnda syfte

(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser

om talmanskonferensen

meddelas uti den i § 78 omförmälda

riksdagsstadgan.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning

stadgar eller kammare med stöd

därav föreskriver, till protokollet fritt

tala och utlåta sig i alla frågor, som

under överläggning komma, och om

lagligheten av allt, som inom kammaren

sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,

han därtill sig anmält och uppropad

bliver. Dock må ledamot, på sätt kammaren

särskilt föreskriver, kunna för

genmäle till annan talare erhålla ordet

i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt kammare

särskilt föreskriver, till ledamot av

statsrådet framställa spörsmål i ämne

utom föredragningslistan. Sådana

spörsmål äro antingen interpellationer

eller enkla frågor för upplysningars

inhämtande. Kammaren må föreskriva

inskränkningar i ledamots rätt

att erhålla ordet i samband med framställande

av interpellationer eller besvarande

av enkla frågor.

Ej må — — —- utom protokollet.

Ingen må — — — överläggning

fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser och propositioner

tillställas båda kamrarna samt

böra alltid vara åtföljda av statsrådets

och, då lagrådet avgivit utlåtande,

jämväl dess yttrande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

(Nuvarande lydelse.)

Propositionerna böra vid lagtima

riksdag avlämnas inom sextio dagar

från dess öppnande, och må proposition

ej senare avlåtas, utan så är, att

Konungen finner någon under riksdagen

inträffad händelse därtill föranleda

eller prövar uppskov med framställningen

lända riket till men.

§ 55.

Motion må av riksdagsman i den

kammare, han tillhör, göras inom tolv

dagar från riksdags öppnande. Dock

må motion, som föranledes av Kungl.

proposition, vilken efter öppnandet

till riksdagen avlåtits, väckas sist vid

det sammanträde, som infaller näst

efter tio dagar från propositionens

avlämnande i kammare. I sistnämnda

fall äge likväl kammare, därest den

med hänyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning finner

sådant nödigt, medgiva utsträckning

av motionstiden, dock längst till

det sammanträde, som infaller näst

efter tjugu dagar från propositionens

avlämnande. Fråga om sådan utsträckning

må ej väckas senare än

vid andra sammanträdet efter det, då

propositionen avläts.

(Föreslagen lydelse.)

Propositioner, som avse statens inkomster

och utgifter för nästkommande

budgetår, skola till riksdagen

avlämnas inom sjuttio dagar från

dess öppnande, och må sådan proposition,

med undantag av proposition

angående riksstatens slutliga reglering,

ej avlåtas senare, utan så är, att

Konungen prövar uppskov med framställningen

lända riket till allvarligt

men.

Övriga propositioner böra till riksdagen

avlämnas inom nittio dagar

från dess öppnande, och må sådan

proposition ej senare avlåtas, med

mindre Konungen prövar uppskov

med framställningen lända riket till

men eller eljest finner synnerliga

skål föreligga för dess avlåtande.

§ 55.

1. Motion må av riksdagsman i

den kammare, han tillhör, göras inom

femton dagar från den dag, då propositionen

angående statsverkets tillstånd

och behov kom kammaren till

handa.

Motion, som föranledes av Kungl.

proposition, vilken efter öppnandet till

riksdagen avlämnats, må dock väckas

sist vid det sammanträde, som infaller

näst efter tio dagar från det propositionen

kom kammaren till handa.

I sistnämnda fall äge likväl kammare,

därest den med hänsyn till infallande

helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter femton dagar

från det propositionen kom kammaren

till handa. Fråga om sådan

utsträckning må ej väckas senare än

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr jo

75

(Nuvarande lydelse.)

I frågor, som röra någondera kammaren

enskilt, samt i frågor, som av

redan inom någondera kammaren fattat

beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet avlämnas. Ej må i en

skrift flera mål av olika beskaffenhet

sammanföras.

Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra ständigt

utskotts behandling, kunna icke

till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit yttrande.

Angår motion annat ämne, och rör

det ej kammaren enskilt, kan motionen

ej utan remiss till utskott bifallas.

Frågor, som röra någondera kammaren

enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga,

som angår rikets förhållande till

främmande makt, eller i annat ärende

av större allmänt intresse meddelande

muntligen göres till riksdagen,

(Föreslagen lydelse.)

vid andra sammanträdet efter det, då

propositionen kom kammaren till

handa.

Har behandlingen av proposition

uppskjutits till höstsession, må motion,

som föranledes av propositionen,

väckas sist vid höstsessionens första

sammanträde.

Vad i andra stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om motion, som föranledes av framställning

från något riksdagens verk.

I sådant fall skall tiden för motions

väckande räknas från den dag, då anmälan

om framställningens ingivande,

på sätt riksdagen föreskriver, delgives

kammaren.

I frågor, som röra någondera kammaren

enskilt, samt i frågor, som av

redan inom någondera kammaren fattat

beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas,

så länge session pågår.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet avlämnas. Ej må i en

skrift flera mål av olika beskaffenhet

sammanföras.

2. Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra ständigt

utskotts behandling, kunna icke

till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit yttrande.

Angår motion annat ämne, och

rörer det ej kammaren enskilt, kan

motionen ej utan remiss till utskott

bifallas. Frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga,

som angår rikets förhållande till

främmande makt, eller i annat ärende

av större allmänt intresse meddelande

muntligen göres till riksdagen,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets memorial nr gg.

(Nuvarande Igdelse.)

tillkommer det statsrådsledamot, som

Konungen därtill förordnar, att i vardera

kammaren framföra meddelandet.

Ej vare ledamot av kammaren

förmenat att yttra sig över vad sålunda

meddelats.

Konungen äger — — — lyckta

dörrar.

§ 58.

När proposition---utskottet

uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs, eller

uppstår fråga till vilket utskott ett

mål bör hänvisas, skall sådan fråga

blott för det sammanträde, då den

väckt blivit, kunna läggas på bordet,

men vid det nästföljande ovillkorligen

avgöras.

(Föreslagen Igdelse.)

tillkommer det statsrådsledamot, som

Konungen därtill förordnar, att i vardera

kammaren lämna meddelandet.

Ej vare ledamot av kammaren förmenat

att yttra sig över vad sålunda

meddelats.

Konungen äger---lyckta

dörrar.

§ 58.

När proposition---utskottet

uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § 1 mom. andra stycket sägs,

eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga

blott för det sammanträde, då den

väckt blivit, kunna läggas på bordet,

men vid det nästföljande ovillkorligen

avgöras.

Kamrarna må genom sammanstämmande

beslut till annan session eller

till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av proposition eller motion,

som ej berör riksstaten. Ytterligare

uppskov må beslutas; dock att

ärendet skall avgöras senast under

nästföljande riksdag. Ej må ärendes

behandling uppskjutas till nästföljande

riksdag, om nga val i hela riket till

andra kammaren dessförinnan förrättas.

Förordnar Konungen om nga val

till båda kamrarna eller den ena av

dem, vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning

av vederbörande utskott, som

har att i frågan inhämta gttrande

från talmanskonferensen; kamrarna

likväl obetaget att vid prövningen av

utskottets utlåtande i ärendet besluta

uppskov enligt vad i nästföregående

stgcke sägs.

Kamrarna må genom sammanstäm
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr jo.

77

(Nuvarande lydelse.)

§ 59.

Betänkande, som av ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt utskott

avgivits, skall i bägge kamrarna för

ärendets avgörande, så vitt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betänkandets

första föredragning skall detsamma

vila på bordet. Vid nästa föredragning,

evad överläggning då

äger rum eller ej, skall det, så framt

ej kammaren annorlunda beslutar,

åter göras vilande. Men då saken

tredje gången förekommer, skall den

till avgörande företagas.

Betänkande, som avgivits av tillfälligt

utskott, föredrages i den kammare,

som utskottet tillsatt, och förfares

därefter vidare med målet, såsom

nyss är sagt.

Utskotts förberedande — —- —

bordläggning begär.

§ 63.

När fråga---utskottet åter
förvisa.

Stanna kamrarna — — —- kamrarna

inkomma.

Om frågan varit av tillfälligt utskott

handlagd och den kammare,

som utskottet tillsatt, icke avslår den

i frågan väckta motion, skall beslutet

genom utdrag av protokollet delgivas

medkammaren, som därpå om frågan

(Föreslagen lydelse.)

mande beslut, efter hörande av den i

50 § omförmälda talmanskonferens,

besluta att uppskjuten fråga skall

upptagas vid extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

må ej uppskjutas i vidare mån än som

följer av stadgandet i § 6b.

§ 59.

Betänkande, som av ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt utskott

avgivits, skall i bägge kamrarna för

ärendets avgörande, så vitt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betänkandets

första föredragning skall detsamma

vila på bordet. Vid nästa föredragning,

evad överläggning då

äger rum eller ej, skall det, så framt

ej kammaren på vederbörande utskotts

framställning annorlunda beslutar,

åter göras vilande. Men då saken

tredje gången förekommer, skall

den till avgörande företagas.

Betänkande, som avgivits av allmänt

beredningsutskott, föredrages i

den kammare, som utskottet tillsatt,

och förfares därefter vidare med målet,

såsom nyss är sagt.

Utskotts förberedande — — —

bordläggning begär.

§ 63.

När fråga---utskottet åter
förvisa.

Stanna kamrarna--- — kamrar
na

inkomma.

Om frågan varit av allmänt beredningsutskott

handlagd och den kammare,

som utskottet tillsatt, icke avslår

den i frågan väckta motion, skall

beslutet genom utdrag av protokollet

delgivas medkammaren, som därpå

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets memorial nr iq_

(Nuvarande lydelse.)

beslutar antingen genast eller efter

dess hänvisning till ett för frågans vidare

utredning inom kammaren tillsatt

utskott. Därest kammaren då icke

antager det av den kammare, som saken

först handlagt, fattade beslut,

varder det avslaget eller med ändring

återlämnat till sistnämnda kammare,

vilken i senare fallet har att målet

till ny överläggning företaga samt

äger att, om medkammarens beslut

icke oförändrat antages, ärendet dit

ånyo överlämna till förnyad omprövning.

Vad kamrarna sammanstämmande

besluta, det vare riksdagens beslut.

Bliva kamrarna ej, efter den behandling

ovan är nämnd, om ett beslut ense,

skall frågan, utom i de fall 65 §

upptager, anses hava för den riksdagen

förfallit.

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag,

varom fråga endast vid lagtima

riksdag må väckas, kan å samma

riksdag förkastas, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån, än såsom ett förslag, vilket till

den lagtima riksdag, som efter förrättade

nya val i hela riket till andra

kammaren, först sammanträder,

skall vila, för att då ånyo prövas.

Varder förslaget därvid av bägge

kamrarna antaget, bliver det riksdagens

beslut; ägande kamrarna ej rätt

att uti vilande förslag ändring göra.

Ej må beslut över vilande förslag till

annan riksdag, än nu är nämnt, uppskjutas,

utan att Konungen och bägge

kamrarna därom äro ense.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare

skall förrättas, tillsättes en nämnd,

(Föreslagen lydelse.)

om frågan beslutar antingen genast

eller efter dess hänvisning till det

inom kammaren tillsatta allmänna

beredningsutskottet. Därest kammaren

då icke antager det av den kammare,

som saken först handlagt, fattade

beslut, varder det avslaget eller

med ändring återlämnat till sistnämnda

kammare, vilken i senare fallet

har att målet till ny överläggning

företaga samt äger att, om medkammarens

beslut icke oförändrat antages,

ärendet dit ånyo överlämna till

förnyad omprövning.

Vad kamrarna sammanstämmande

besluta, det vare riksdagens beslut.

Bliva kamrarna ej, efter den behandling

ovan är nämnd, om ett beslut ense,

skall frågan, utom i de fall 65 §

upptager, anses hava för den sessionen

förfallit.

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån, än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättade nya val i hela riket till

andra kammaren av den riksdag, som

först sammanträder, ånyo prövas.

Varder förslaget därvid av bägge kamrarna

antaget, bliver det riksdagens

beslut; ägande kamrarna ej rätt att

uti vilande förslag ändring göra. Ej

må beslut över vilande förslag till annan

riksdag, än nu är nämnt, uppskjutas,

utan att Konungen och bägge

kamrarna därom äro ense.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare

skall förrättas, tillsättes en nämnd,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

79

(Nuvarande lydelse.)

bestående av sextiofyra personer, av

vilka vardera kammaren genom sluten

omröstning inom sig utser trettitvå,

med uppdrag att, vid förefallande

skiljaktighet mellan kamrarna,

bestämma valet. Dagen efter, sedan

nämnden är utsedd, skrida kamrarna

till val av Konung eller tronföljare.

Förenas kamrarna om en och

samma person, är han att såsom utkorad

anse. I annat fall avgör nämnden.

Dock må ej hos densamma komma

under omröstning andra än de,

som i vardera kammaren erhållit

flesta rösterna, ägande ingendera

kammaren att flera än en kandidat

framställa. Nämndens ledamöter, vilka

ej i och för denna befattning må

uteslutas från deras riksdagsmannarätt

i kamrarna, sammanträda dagen

efter den, då valet i kamrarna förrättat

är, och skiljas ej åt förrän valförrättningen

är fullgjord. Den av de

bägge under omröstning komna personerna,

på vilken då inom nämnden

de flesta rösterna falla, är behörigen

vald. I den händelse, som 94 § regeringsformen

omförmäler, skall nämnden

väljas inom tionde dagen efter

den, som i riksdagskallelsen är till

riksdagens sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall förmyndare för omyndig Konung

tillsättas, utses av kamrarna,

sist dagen efter riksdagens öppnande,

en nämnd, på det sätt och till det

antal personer, som i nästföregående

§ sagt är. Denna nämnd röstar om de

av riksdagen till antalet bestämda

förmyndare, som skola vara en, tre

eller fem. Varje ledamot av nämnden

upptecknar å en sluten vallista de

(Föreslagen lydelse.)

bestående av sextiofyra personer, av

vilka vardera kammaren inom sig utser

trettiotvå, med uppdrag att, vid

förefallande skiljaktighet mellan

kamrarna, bestämma valet. Dagen

efter, sedan nämnden är utsedd, skrida

kamrarna till val av Konung eller

tronföljare. Förenas kamrarna om en

och samma person, är han att såsom

utkorad anse. I annat fall avgör

nämnden. Dock må ej hos densamma

komma under omröstning andra än

de, som i vardera kammaren erhållit

flesta rösterna, ägande ingendera

kammaren att flera än en kandidat

framställa. Nämndens ledamöter, vilka

ej i och för denna befattning må

uteslutas från deras riksdagsmannarätt

i kamrarna, sammanträda dagen

efter den, då valet i kamrarna

förrättat är, och skiljas ej åt förrän

valförrättningen är fullgjord. Den av

de bägge under omröstning komna

personerna, på vilken då inom nämnden

de flesta rösterna falla, är behörigen

vald. I den händelse, som 94 §

regeringsformen omförmäler, skall

nämnden väljas inom tionde dagen

efter den, som i riksdagskallelsen är

till riksdagens sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall förmyndare för omyndig Konung

tillsättas, utses av kamrarna,

sist dagen efter det riksdagen sammankommit,

en nämnd, på det sätt

och till det antal personer, som i

nästföregående § sagt är. Denna

nämnd röstar om de av riksdagen till

antalet bestämda förmyndare, som

skola vara en, tre eller fem. Varje

ledamot av nämnden upptecknar å eu

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets memorial nr 20.

(Nuvarande lydelse.)

män, dem han anser förtroendet värdiga,

och så många, att de med en

person överstiga det av riksdagen bestämda

antalet. Av dem, som därvid

kommit i åtanka, ställes först den,

som flesta rösterna erhållit, under ny

omröstning, då nämndens pluralitet

giver utslaget. På samma sätt förfares

med den, som näst honom blivit

av de flesta kallad o. s. v., till dess

det föreskrivna antalet av förmyndare

blivit fyllt. Nämnden kan ej

förr åtskiljas, än valet fulländat är;

och gäller detta val såsom riksdagens

beslut.

Om så händer, att kamrarna ej

inom tre dagar efter riksdagens öppnande

om förmyndarnas antal åsämjas,

förordnas på enahanda sätt och

till lika antal, som ovan angående

nämnden är sagt, en särskild nämnd,

att medelst omröstning denna fråga,

med samma kraft och verkan som

riksdagens beslut, inom två dagar avgöra;

skolande sedermera den utsedda

nämnden, likaledes inom två dagar,

hava valet förrättat, så att i alla

händelser förmyndarevalet, inom sju

dagars förlopp från riksdagens öppnande,

må vara verkställt.

§ 68.

Till följd av regeringsformens § 96

har riksdagen att förordna en justitieombudsman

och en militieombudsman

av de egenskaper där angivas.

Dessa riksdagens ombudsmän väljas

å lagtima riksdag för tiden från valet

till dess sådant val under fjärde året

därefter försiggått.

Val av justitieombudsman och militieombudsman

verkställes genom

(Föreslagen lydelse.)

sluten vallista de män, dem han anser

förtroendet värdiga, och så många,

att de med en person överstiga det av

riksdagen bestämda antalet. Av dem,

som därvid kommit i åtanka, ställes

först den, som flesta rösterna erhållit,

under ny omröstning, då nämndens

pluralitet giver utslaget. På samma

sätt förfares med den, som näst

honom blivit av de flesta kallad o.

s. v., till dess det föreskrivna antalet

av förmyndare blivit fyllt. Nämnden

kan ej förr åtskiljas, än valet fulländat

är; och gäller detta val såsom

riksdagens beslut.

Om så händer, att kamrarna ej

inom tre dagar efter det riksdagen

sammankommit om förmyndarnas

antal åsämjas, förordnas på enahanda

sätt och till lika antal, som ovan

angående nämnden är sagt, en särskild

nämnd, att medelst omröstning

denna fråga, med samma kraft och

verkan som riksdagens beslut, inom

två dagar avgöra; skolande sedermera

den utsedda nämnden, likaledes

inom två dagar, hava valet förrättat,

så att i alla händelser förmyndarevalet

må vara verkställt inom sju dagars

förlopp från det riksdagen sammankommit.

§ 68.

Till följd av regeringsformens § 96

har riksdagen att förordna en justitieombudman

och en militieombudsman

av de egenskaper där angivas.

Dessa riksdagens ombudsmän väljas

för tiden från valet till dess sådant

val under fjärde året därefter försiggått.

Val av justitieombudsman och militieombudsman

verkställes genom

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr ig

81

(Nuvarande lydelse.)

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra på sätt om

val till utskott är stadgat. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å tionde dagen efter

den, då de blivit utsedda. Vid valet

gälle enahanda bestämmelser som

för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra---äger rum.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall, om lagtima riksdag

är församlad, denna samt, om så

icke är fallet, närmast därefter sammanträdande

lagtima riksdag, för tid

och på sätt ovan stadgas, förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

lians befattning ledig, äge nytt

val av ställföreträdare rum för tid och

på sätt ovan är föreskrivet, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under det lagtima riksdag ej är församlad,

riksdagens rätt härutinnan

utövas genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

(Föreslagen lydelse.)

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å tionde dagen efter

den, då de blivit utsedda. Vid valet

gälle enahanda bestämmelser som

för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra---äger rum.

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen därefter

så snart ske kan, för tid och på sätt

ovan stadgas, förrätta nytt val av ombudsman.

Skulle ställföreträdare avsäga

sig det erhållna förtroendet eller

bär han övertagit ombudsmansämbetet

eller bliver eljest hans befattning

ledig, äge nytt val av ställföreträdare

rum för tid och på sätt ovan är föreskrivet,

varvid iakttages att, om sådant

val erfordras under tid, då session

ej pågår, riksdagens rätt härutinnan

utövas genom de av riksdagen

valde fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta

personer, därav vardera kammaren

genom sluten omröstning inom sig

utser tjugufyra, och vilken nämnd, i

den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma, huruvida

högsta domstolens och regerings
-

§ 69.

Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta

en nämnd av fyrtioåtta personer,

därav vardera kammaren inom

sig utser tjugufyra, och vilken

nämnd, i den ordning 103 och 104 §§

regeringsformen stadga, äger att döma,

huruvida högsta domstolens och

regeringsrättens samtliga ledamöter

<> Hihang till riksdagens protokoll 1949. B samt. 2 avd. Nr 10.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

(Nuvarande lydelse.)

rättens samtliga ledamöter gjort sig

förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om vissa av dem, utan bevisligen

begångna fel och brott, varom

regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder samma

dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens samtliga---vidare

föreskrives.

I enahanda-----regeringsrät
tens

ledamöter.

§ 72.

Ä varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och

förvaltning. Varje revision skall omfatta

ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag,

som i instruktionen bestämmes, och

skall inom tre månaders tid vara

fullbordad.

Revisorerna välja---- äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola, sedan

förklaringar däröver inkommit,

av näst följande lagtima riksdag överlämnas

till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

sä framt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

(Föreslagen lydelse.)

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av dem,

utan bevisligen begångna fel och

brott, varom regeringsformens 102 §

handlar, likväl kunna anses böra från

detta kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens samtliga----vidare

föreskrives.

I enahanda--— regeringsrät
tens

ledamöter.

§ 72.

Riksdagen förordnar årligen revisorer

till ett antal av tolv, vilka till

halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen och

särskild instruktion granska statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning.

Varje revision skall omfatta

ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag,

som i instruktionen bestämmes, och

skall inom tre månaders tid vara

fullbordad.

Revisorerna välja---äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola, sedan

förklaringar däröver inkommit, av

riksdagen överlämnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare

behandling.

§ 75.

1. Företes vid. val, som skall av

kammare förrättas, gemensam lista

upptagande namn å så många personer

valet avser och har listan godkänts

av de utav kammaren utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr lo.

83

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

namn som frän oriktighet i anseende framställe talmannen proposition ä

till deras antal; dock skall i fråga godkännande av listan och förklare

om val till utskott gälla, vad uti den därå upptagna personer valda, såvida

i 36 § 5 mom. omförmälda stadga ej val med slutna sedlar begäres av

finnes föreskrivet. Mellan personer, minst så många ledamöter som motsom

vid val undfått lika antal röster, svarar det tal, vilket erhålles, om

skiljes genom lottning, när så erford- samtliga röstberättigade ledamöters

ras. antal delas med siffran för det antal

personer valet avser, ökat med ett.

Har sådan begäran framställts skall

val med slutna sedlar äga rum vid

ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser kammarens

ledamöter i talmanskonferensen,

vara proportionellt, om två eller

flera personer skola utses. Närmare

bestämmelser om valet meddelas uti

den i § 78 omförmälda riksdagsstadg

an.

2. Val, som förrättas av riksdagens

utskott, nämnder och valmän,

skola, därest begäran därom framställes

av någon ledamot eller valman,

ske med slutna sedlar, och iakttages

därvid, att namnsedlarna, så

framt de skola bliva gällande, böra

vara enkla, hoprullade, omärkta och

fria såväl från all tvetydighet i anseende

till personernas namn som från

oriktighet i anseende till deras antal.

Mellan personer, som vid val undfått

lika antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

Finnas i grundlag särskilda bestämmelser

meddelade om val, varom

i detta mom. är fråga, skall vad

i nästföregående stycke stadgas icke

äga tillämpning.

§ 78. § 78.

De reglementariska föreskrifter, Riksdagen fastställer de föreskrifsom

för riksdagsgöromålen och ord- ter om riksdagsarbetets bedrivande,

ningen hos kamrarna och utskotten ordningen hos kamrarna och utskot
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets memorial nr in.

(Nuvarande lydelse.)

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 36 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger riksdagen

eller i ämne, som angår kammare enskilt,

denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

§ 80.

I mål —--ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av

andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett

särskilt riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två

inom andra kammaren därtill utsedda

ledamöter.

Ej må---av talmännen.

(Föreslagen lydelse.)

ten samt inom riksdagen förekommande

val ävensom de övriga bestämmelser

som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna

(riksdagsstadga). Vardera kammaren

äger fastställa föreskrifter i ämne,

som angår kammaren enskilt

(ordningsstadga). Ej må något i dessa

stadgor införas, som mot grundlag

eller annan gällande lag strider.

§ 80.

I mål---ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av

andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett

särskilt riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två

inom andra kammaren därtill utsedda

ledamöter (kanslideputerade).

Ej må---av talmännen.

Över gångsstadgande.

Intill början av nästa års riksdag

skola § 36 mom. 1—3 § 38 mom. 2,

§§ 39—43, § 59 andra stycket och

§ 63 tredje stycket bibehålla sin nuvarande

lydelse.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års lagtima riksdag.

Särskilda utskottets utlåtande nr 1 och memorial nr 2 vid

1948 års lagtima riksdag.

Första kammarens protokoll den 2 juli och 20 juli 1948.

Andra kammarens protokoll den 2 juli och 20 juli 1948.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 10.

85

Anmärkning: Beträffande de under förevarande punkt 13) upptagna förslagen

till ändrad lydelse av:

«) § 72 regeringsformen jämför punkt 4)

/J) §§ 108 och 109 regeringsformen jämför punkt 12) b)

y) § 110 regeringsformen jämför punkt 11)

d) § 28 riksdagsordningen jämför punkt 1)

e) § 39 riksdagsordningen jämför punkt 8) c)

C) § 72 riksdagsordningen jämför punkt 9).

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,

Elmgren, Herlitz, Mattsson, Lindén, Sandberg, Arrhén, Damström

och Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Pettersson i Norregård,

Nilsson i Göteborg, Swedberg, Norén, Olsson i Mora, Hammar, Håstad och

Hedqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:100 Skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av §§ 1< —20, 22 mom. 1, 96 och 101 regeringsformen. a1 i texten
  2. Rskr. 1949:101 Skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av §§ 1< —20, 22 mom. 1, 96 och 101 regeringsformen. a1 i texten
  3. Rskr. 1949:102 Skrivelse till Konungen angående grundlag sänd ringar berörande riksdagens arbetsformer. a1 i texten
  4. Rskr. 1949:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående fortsatt disposition av ett äldre reservationsanslag. a1 i texten
  5. Rskr. 1949:92 Skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av § 19 riksdagsordningen. a1 i texten

Visa alla 12