Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till riksdagsstadga. Föregående års riksdag antog som vilande förslag till grundlagsändringar berörande riksdagens arbetsformer. Detta föreligger nu till kamrarnas slutliga prövning

1949-03-17 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:11, Memorial med förslag till riksdagsstadga. Föregående års riksdag antog som vilande förslag till grundlagsändringar berörande riksdagens arbetsformer. Detta föreligger nu till kamrarnas slutliga prövning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

1

Nr 11.

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till riksdagsstadga.

Föregående års riksdag antog som vilande förslag till grundlagsändringar

berörande riksdagens arbetsformer. Detta föreligger nu till kamrarnas

slutliga prövning (jämför punkt 13) i konstitutionsutskottets vid innevarande

riksdag avgivna memorial nr 10).

Riksdagsordningens § 78 upptar i sin föreslagna lydelse bestämmelser om

en riksdagsstadga. Riksdagen skall i stadgan fastställa de föreskrifter om riksdagsarbetets

bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom

riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses

nödiga till iakttagande jämte grundlagarna.

Med begagnande av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen

får utskottet framlägga förslag till sådan riksdagsstadga. Detta förslag

upptar i sig, med vissa ändringar och tillägg, nu gällande reglementariska

föreskrifter för riksdagen (ReglF), stadgan om val till riksdagens utskott (U

Val St), stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar

samt vissa i riksdagsordningen nu ingående bestämmelser, vilka genom de

föreslagna grundlagsändringarna komma att utgå ur riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottets förslag till riksdagsstadga bygger på tre tidigare

framlagda utkast till sådan stadga. I ett år 1947 avgivet betänkande med

förslag angående riksdagens arbetsformer och därmed sammanhängande

frågor (SOU 1947:79) ha sålunda inom justitiedepartementet tillkallade

sakkunniga i ämnet framlagt ett utkast till riksdagsstadga. Vid Kungl.

Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag var vidare fogat ett utkast

till riksdagsstadga, innefattande en överarbetning på vissa punkter av de

sakkunnigas förslag. Slutligen har det vid 1948 års riksdag tillsatta särskilda

utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till riksdagsstadga.

Sistnämnda utkast, som i huvudsakliga delar ansluter sig till det vid Kungl.

Maj :ts proposition fogade utkastet, bär såsom bilaga fogats vid detta memorial.

Konstitutionsutskottets förslag innebär en överarbetning av det vid särskilda

utskottets utlåtande fogade utkastet (här nedan benämnt utkastet).

De punkter, å vilka konstitutionsutskottets förslag skiljer sig från utkastet,

redovisas i det följande; smärre redaktionella ändringar komma dock

icke att framhållas.

Riksdagens inkallande.

§ 1 motsvaras till sitt innehåll icke av någon paragraf i de tidigare utkasten.

Konstitutionsutskottet anser emellertid, att bestämmelser angående

riksdagens inkallande böra införas i stadgan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 5 samt. 2 avd. Nr It.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

Utskottet föreslår såsom ett första stycke av paragrafen en hänvisning

till grundlagsbestämmelserna om att riksdagen varje år sammankommer

utan särskild kallelse den 10 januari, försåvitt Konungen icke sammankallar

den till tidigare dag.

I andra stycket föreslås, att talmännen i kallelsen till en eventuell höstsession

skola fastställa tiden för sessionens början tidigast till sjunde dagen

efter den, då kallelsen blivit i allmänna tidningarna införd, och sist till

tjugonde dagen efter samma dag.

Bestämmelserna i § 2 fjärde stycket riksdagsordningen, i paragrafens

föreslagna lydelse, om extra session, som inkallas på begäran av visst antal

ledamöter av första eller andra kammaren, utsäga icke till vem begäran om

sådan session skall framställas eller vem som skall utfärda kallelsen. Av

förarbetena till paragrafen framgår emellertid, att avsikten varit, att begäran

skulle framställas till talmännen och att dessa skulle utfärda riksdagskallelsen.

I anslutning härtill har tredje stycket av den föreslagna § 1 utformats.

I stycket föreslås också bestämmelse därom, att tiden för sessionens

början må fastställas tidigast till dagen efter den, då kallelsen blivit uti

allmänna tidningarna kungjord. I tydlighetens intresse bär föreskriften i

den föreslagna § 2 fjärde stycket riksdagsordningen, att kallelsen skall utfärdas

senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes, här upprepats.

Utskottet vill understryka, att ett inkallande av sådan extra session,

varom nu är fråga, till så tidigt datum som dagen efter den, då kallelsen

blivit i allmänna tidningarna kungjord, icke bör förekomma annat än under

utomordentliga förhållanden såsom vid krig, krigsfara eller plötslig ekonomisk

kris.

Riksdagskallelsen bör givetvis, förutom att den kungöres i allmänna tidningarna,

på andra ändamålsenliga sätt offentliggöras t. ex. genom uppläsning

i radio.

Kamrarnas sammanträden.

§ 2 motsvarar utkastets § 1 och ReglF § 1

§ 3

»

»

§ 2 »

•> § 2

§ 4

»

»

§ 3 »

» § 11

§ 5

»

»

§ 4 »

» § 12.

I dessa paragrafer ha förutom det att i § 3 intagits hänvisning till sådana

anmälningar, som omförmälas i förslagets § 21 och som här nedan närmare

beröras, endast företagits de formella justeringar, som föranletts av att riksdagsarbetet

uppdelats i sessioner, att de tillfälliga utskotten ersatts av ett

allmänt beredningsutskott för vardera kammaren samt att utrycket »kanslideputerade»

upptagits i det vilande grundlagsförslaget. Dylika justeringar ha

även företagits i vissa efterföljande paragrafer, men komma icke att omnämnas

vid redogörelsen för dessa.

Val av talmän och vice talmän.

§ 6 motsvarar utkastets § 5 och stadgan den 29 januari 1921 om val av

talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial m 11.

S

Talmanskonferensen.

§ 7 motsvarar utkastets § 6 och ReglF § 3 mom. 1 och 2.

Det första stycke av förevarande paragrafs första moment, som finns

upptaget i utkastet, innefattar allenast ett återgivande av den föreslagna

bestämmelsen i § 50 första stycket riksdagsordningen. Med hänsyn härtill

och då stycket synes icke vara fullt på sin plats inom ett avsnitt som handlar

om talmanskonferensen, har konstitutionsutskottet låtit stycket utgå;

paragrafen har i övrigt gjorts till föremål för en huvudsakligen formell överarbetning.

Val inom kammare.

§

8

motsvarar utkastets

§

7

och

U Val St

§

i

§

9

»

»

§

8

»

»

§

2

§

10

»

»

§

9

»

»

§

3

§

11

»

»

§

10

»

»

§

4

§

12

»

»

§

11

»

»

§

6

§

13

är nyskriven.

Bestämmelserna i §§ 7—It i utkastet åsyfta enligt sitt innehåll endast

proportionella val. I förtydligande syfte har konstitutionsutskottet därför

i texten till § 8 mom. 1 (motsvarande § 7 första stycket i utkastet) infört en

erinran härom. Bestämmelserna i §§ 7 och 11 i utkastet kunna icke tillämpas

vid val av statsrevisorer och suppleanter för dessa eller å ordningen för

nämnda suppleanters inträde. Suppleanterna för statsrevisorerna äro nämligen

på sätt framgår av § 73 riksdagsordningen personliga. Konstitutionsutskottet

föreslår därför, att en bestämmelse av samma sakliga innehåll,

som nu återfinnes i § 7 mom. 4 i kamrarnas ordningsstadgor, införes i förevarande

§ 8 av riksdagsstadgan. — I § 12, som handlar om suppleanters inkallande

till tjänstgöring, bär upptagits en erinran om förenämnda förhållande.

Då §§ 7—11 i utkastet som tidigare nämnts endast handla om proportionella

val, har konstitutionsutskottet ansett sig böra företaga vissa justeringar

i utkastets § 9, motsvarande § 10 i konstitutionsutskottets förslag.

Sålunda har ingressen ändrats så, att paragrafen icke blir tillämplig å det

fall, att endast en enda person skall väljas; vidare har mom. 2 fått utgå.

Rubriken omedelbart framför § 11 i utkastet har såsom missvisande

bort tagits.

Utkastet upptar icke några bestämmelser om val, som förrättas av kammare

med slutna sedlar och som icke skola vara proportionella (jfr § 75

inom. 1 andra stycket riksdagsordningen i dess föreslagna lydelse). Konstitutionsutskottet

föreslår, att bestämmelser om sådana val upptagas i § 13

av riksdagsstadgan. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till den nuvarande

lydelsen av § 75 riksdagsordningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

Riksdagens utskott, nämnder och valmän.

§

14

motsvårar utkastets

§

12

och

ReglF

§

4

§

15

»

»

§

13

»

»

§

5

§

16

» .

»

§

14

»

»

§

6

§

17

»

»

§

15

»

»

§

7

§

18

»

»

§

16

»

»

§

8

§

19

»

»

§

17

»

»

§

9

§

20

•»

»

§

18

§

21

»

»

§

19

§

22

»

»

§

20

och

ReglF

§

10

§

23

»

»

§

21

»

RO

§

49

§

24

»

»

§

22

»

ReglF

§

13

§

25

är nyskriven

§

26

motsvarar utkastets

§

24

och

ReglF

§

3 mom. 3

§

27

»

»

§

23

»

»

§

16.

Dessa paragrafer i konstitutionsutskottets förslag äro, med bortseende

från § 25 och smärre formella jämkningar i övriga paragrafer, likalydande

med motsvarande paragrafer i utkastet.

I § 15, som motsvarar ReglF § 5, har senaste tidpunkt för uppsättande av

anslag med kallelse till utskottssammanträde ändrats från kl. 7 till kl. 6

eftermiddagen.

I § 42 mom. 3 riksdagsordningen i dess föreslagna lydelse stadgas, att fördelningen

mellan lagutskotten av till dem hörande ärenden verkställes på

sätt riksdagen bestämmer. På grund härav föreslås, att föreskrifter i ämnet

införas i förevarande § 20. Enligt förslaget skall fördelningen av ärenden

mellan lagutskotten verkställas av särskilda deputerade för dem. Den nuvarande

ordningen, vid vilken fördelningen verkställes vid gemensamma

sammanträden med utskotten, kan nämligen, då lagutskottens antal utökas

till tre, icke längre anses lämplig. Deputerade skola för varje utskott vara

ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen utsedda ledamöter.

Sammanträde hålles så ofta det för fördelning av inkomna ärenden finnes

erforderligt. Utskotten äga fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning

mellan utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.

I det vilande förslaget till ändrad lydelse av § 55 riksdagsordningen upptagas

nya regler om motionsrätt i anledning av framställningar från riksdagens

verk. Motionstiden skall i dessa fall räknas från den dag, då anmälan

om sådan framställnings ingivande, på sätt riksdagen föreskriver, delgives

kammaren. Detta föranleder konstitutionsutskottet att i § 21 föreslå bestämmelser

att, om från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning,

utskottet är pliktigt att ofördröj ligen göra anmälan därom till

vardera kammarens talman. Talmannen skall i sin tur tillse, att anteckning

om sådan anmälan verkställes å föredragningslistan för kammarens

nästa sammanträde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

5

Konstitutionsutskottet har vidare funnit, att inom detta avsnitt bestämmelser

böra införas om riksdagens val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

jämte suppleanter. Dessa nya bestämmelser äro föranledda

av det under punkt 4) i utskottets memorial nr 10 upptagna förslaget till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen. Enligt

grundlagsförslaget skall, på samma gång och på lika sätt som fullmäktige

utses av riksdagen, tillsättas en suppleant för varje av riksdagen

utsedd fullmäktig att vid förfall för denne inträda. I anledning härav

föreslår utskottet, att en ny paragraf (§ 25) införes i riksdagsstadgan med

kompletterande bestämmelser. Paragrafen har utformats efter förebild av

bestämmelserna i § 7 mom. 4 i kamrarnas ordningsstadgor. Då vid val

av fullmäktige och suppleanter även kunna förekomma fyllnadsval, vilka

kunna avse antingen utseende av både fullmäktig och suppleant eller utseende

enbart av suppleant, ha bestämmelserna lämpats därefter.

Riksdagens kansli.

§ 28 motsvarar utkastets § 25 och ReglF § 14.

Riksdagens skrivelser.

§ 29 motsvarar utkastets § 26 och ReglF § 15.

Tjänstemän.

fRO § 33 mom. 5

§ 30 motsvarar utkastets § 27 och j RO § 45 mom. 2 sista punkten

lReglF § 17.

Konstitutionsutskottet har företagit en formell överarbetning av § 27 i

utkastet; en saklig ändring av paragrafen har även vidtagits i det att konstitutionsutskottet

föreslår, att jämväl vice talmännen skola deltaga vid tillsättandet

av befattningshavare hos kamrarna.

Öuergångsstadgandet.

Övergångsstadgandet har gjorts till föremål för omredigering i anledning

av propositionen (nr 4) till årets riksdag med förslag till förordning om

upphävande av vissa för riksdagen gällande valstadgor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, under förutsättning att de under punkterna

4) och 13) i utskottets memorial nr 10, med uppgift å vilande

förslag till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till

ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen

slutligt genomföras, måtte antaga följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial nr il.

Förslag

till

Riksdagsstadga.

Riksdagens inkallande.

§ 1.

Hurusom riksdagen, där den ej av Konungen sammankallas till tidigare

dag, varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter

utan särskild kallelse skall sammankomma till vårsession, därom stadgas i

grundlag.

Skall riksdagen enligt riksdagsordningen sammankomma till höstsession,

skola talmännen i kallelsen fastställa tiden för sessionens början tidigast till

sjunde dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord,

och sist till tjugonde dagen efter samma dag.

Har till talmännen inkommit begäran enligt 2 § riksdagsordningen från

sextiofem ledamöter av första kammaren eller etthundra ledamöter av

andra kammaren om riksdagens inkallande till extra session, skola talmännen

utfärda kallelsen, därvid tiden för sessionens början må fastställas

tidigast till dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna

kungjord, och sist till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Kamrarnas sammanträden.

§ 2.

Kallelse till kammares sammanträde skall anslås senast klockan 6 eftermiddagen

föregående dag och kungöras på det sätt, vardera kammaren för

sig stadgat. Talmännen böra skyndsamt meddela varandra underrättelse

om sådan kallelses utfärdande.

Skall vid sammanträde sådan omröstning, som omförmäles i 65 § riksdagsordningen,

i kamrarna företagas, bör sådant i anslaget tillkännagivas.

§ 3.

Å den förteckning över alla på kammares bord vilande ärenden, vilken efter

varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för nästa sammanträde

upprättas, skola, med det undantag, varom i 4 § 5 mom. sista

stycket förmäles, främst uppföras:

Konungens propositioner eller skrivelser, sådana anmälningar, som omförmälas

i 21 § här nedan, samt inom kammare väckta motioner.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11. 7

Övriga ärenden, i den mån de inkommit, antecknas enligt följande ordning,

nämligen:

1. Från utskott eller riksdagens kansli inkomna förslag till skrivelser

eller till riksdagsbeslutet;

2. Riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens berättelser;
3.

Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom hemställanden

och utlåtanden av kanslideputerade; skolande den ordning, vari de

ständiga utskotten i 53 § regeringsformen och 36 § riksdagsordningen finnas

upptagna, jämväl följas vid uppförande å förteckningen av nämnda

utskotts betänkanden, och sådana betänkanden sättas framför särskilda utskotts

samt dessas framför kanslideputerades utlåtanden och hemställanden;
4.

Ärenden, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra

delgivas;

5. Kammares allmänna beredningsutskotts betänkanden; samt

6. Kammares enskilda ärenden.

I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan ändring

för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då förslag om

sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas. Ovannämnda förteckning

och däri beslutad ändring skola medkammaren skyndsamt delgivas.

§ 4.

Mom. i. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs

och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

Mom. 2. Med undantag för de fall, varom i 3 mom. stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen,

att resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner

tvekan kunna råda om omröstningens resultat, eller någon av kammarens

ledamöter begär rösträkning, verkställes votering på sätt i 3 mom. sägs.

Mom. 3. Omröstning medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan

begagnas, medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen

före omröstningens början så beslutar, samt då omröstning skall ske

jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende

sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om omröstning

medelst omröstningsapparat eller i förekommande fall om namnupprop

framställes av minst V,0 av kammarens ledamöter, skall ock detta omröstningssätt

omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

Mom. 4. Då omröstning medelst omröstningsapparat ägt rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr il.

plats vid talmansbordet, varefter företages fotografering av en tablå, utvisande,

huru varje ledamot röstat.

Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera kammaren

minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid

talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet

iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i

samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot

avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren.

Mom. 5. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna

fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag

blivit sammanjämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner

för den omröstning, som, enligt nämnda paragraf, skall

för frågans avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt,

utsätte talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid

densamma iakttages, att votering över varje särskild fråga, som blir föremål

för omröstning, bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast

därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där

sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter

utgången av omröstningen ofördröj ligen meddelas första kammaren

och det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för dagen.

§ 5.

Mom. 1. Vid kammares sammanträde för sekreteraren under talmannens

inseende protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som

yttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning,

där sådan äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å femte

söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder, eller, i motsatt

händelse, vid kammarens näst därefter inträffande sammanträde av sekreteraren

uppläsas samt, sedan kammaren godkänt detsamma, förses med

talmannens anteckning därom.

Justeringen av kammares vid riksdagssessions slut ojusterade protokoll

verkställes inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter.

Tillkännagivande om tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens

sammanträden eljest meddelas.

Kamrarnas protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens

kansli.

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter vid kammares sammanträde avgiva,

skola, såvitt ske kan, ordagrant av för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen,

försedda med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens

kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 midda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr u.

9

gen böra finnas för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången

av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning om

verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild

justering därav inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har

ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock

såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter ofördröjligen

överlämnas till riksdagens kansli.

Mom. 3. I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde, varom i

56 § riksdagsordningen sägs, inom lyckta dörrar skall vad i 1 och 2 mom. är

stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att protokollen och yttrandena

efter justeringen skola överlämnas till riksdagsbiblioteket.

Val av talmän och vice talmän.

§ 6.

Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu nämnd

ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, är han

behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen uppnått dylik

röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än

hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje omröstning mellan de

två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av rösterna fallit. Vid tredje

omröstningen är den vald, som erhållit de flesta rösterna. I händelse av lika

rösttal vid andra eller tredje omröstningen skilje lotten, där så erfordras.

T almanskonferensen.

§ 7.

Talmännen och vice talmännen samt de jämlikt 50 § riksdagsordningen

särskilt utsedda ledamöterna av talmanskonferensen skola, så ofta någon

av talmännen det anser nödigt, dock minst en gång varje kalendermånad

under tid, då session pågår, på kallelse av talmännen sammanträda för att

rådpläga om vad i avseende å ärendenas behandling i utskott och kammare

må vara att iakttaga för vinnande av nödig skyndsamhet och största

möjliga planmässighet vid riksdagsarbetets bedrivande. Vid dessa sammanträden

skola kamrarnas sekreterare vara tillstädes, och åligger det den av

dem, som därtill förordnas, att föra protokoll över vad vid sammanträde

förekommer. Talmanskonferensens beslut skola genom utdrag av protokollet

tillställas dem, besluten avse.

Utskottens ordförande skola, när anledning därtill förekommer, kallas

att närvara i talmanskonferensen. Anses nödigt att inhämta upplysningar

av kanslideputerade, böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

Talmanskonferensen skall, efter samråd med utskottens ordförande och

kanslideputerade, upprätta förslag i fråga om arvoden till tjänstemännen

och vaktbetjäningen hos kamrarna och utskotten samt i kansliet. Förslaget

överlämnas till bankoutskottet, vilket det åligger att i ämnet avgiva utlåtande

till kamrarna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial nr ll.

Val inom kammare.

§ 8.

Mom. 1. Skall val, som av kammare förrättas, jämlikt 75 § riksdagsordningen

verkställas med slutna sedlar och vara proportionellt, skola vid valet

begagnas valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av riksdagsmän eller för viss

meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.

Mom. 2. Namnen skola, utom i fall som nedan i andra stycket sägs, å valsedeln

uppföras i en följd, det ena under det andra.

Vid val av revisorer och suppleanter enligt 72 och 73 §§ riksdagsordningen

skola, på sätt formulär nr 1 vid denna stadga utvisar, namnen för själva

revisorsvalet uppföras vart för sig i de särskilda rummen å valsedelns

vänstra sida. För suppleantvalet skall i motsvarande rum å sedelns högra

sida uppföras ett namn för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna

namnen.

Mom. 3. Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men

väl färre namn än det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln

är tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.

§ 9.

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma

partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat

antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens

valsedlar. Härvid iakttages:

1. Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet valsedlar

inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn

det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra

namn, blir detta namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som

hava samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blir detta namn det

tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2. I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder

bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.

Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där

icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit

högsta rösttalet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr ll.

11

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under

1. angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga

samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men

eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna

och det rösttal, som för varje namn uträknats.

§ 10.

Platserna fördelas mellan de olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna,

en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för varje gång uppvisar det

största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad,

besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är

det första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad

till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra

grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke

fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje

gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av

de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser

från två grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit

platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats;

och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

§ 11.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom

lottning.

§ 12.

Suppleanter skola, där för visst fall ej annat är särskilt stadgat, inkallas

till tjänstgöring i följande ordning:

1. Om valet jämlikt 75 § riksdagsordningen förrättats med gemensam

lista, har suppleant tillhörande samma grupp eller meningsriktning som

ledamoten företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde,

vars namn blivit uppfört på högre plats å listan;

2. Har valet, på sätt i 8—It §§ här ovan sägs, skett med slutna sedlar,

har suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den

grupp, för vilken ledamoten blivit vald, företräde framför övriga suppleanter,

och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre rösttal.

Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit

tidigare uppfört i den jämlikt 9 § bestämda ordning inom gruppen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial nr ll.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller

flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats

honom.

§ 13.

Där val, som av kammare med slutna sedlar förrättas, icke skall vara proportionellt,

iakttages i stället för de i 8—12 §§ här ovan meddelade bestämmelser,

att valsedlarna, så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla,

hoprullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas

namn som från oriktighet beträffande deras antal. Mellan personer,

som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

Riksdagens utskott, nämnder och valmän.

§ 14.

Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas

första gången av talmännen.

Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valmän utfärdas

av talmännen.

§ 15.

Till sammanträde av utskott, utsett av båda kamrarna, ävensom av riksdagens

nämnder och valmän, skall kallelse anslås senast klockan 6 eftermiddagen

föregående dag.

Dessa utskott, nämnder och valmän må ej sammankomma å tid, då sammanträde

hålles av båda kamrarna eller endera av dem.

§ 16.

Ledamot av utskott, vilken av förfall varder hindrad att sammanträde

bevista, bör hos utskottets ordförande eller sekreterare göra anmälan därom

så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.

§ 17.

Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,

åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det ärendet

till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt

besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott

överlämnas.

§ 18.

Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta särskilt utskott för behandling av något

ärende, skall underrättelse därom ofördröjligen meddelas det eller de

ständiga utskott, som eljest skolat ärendet handlägga. Har, innan beslutet

fattades, ärende av enahanda eller likartad beskaffenhet blivit till ständigt

utskott hänvisat, skall sådant utskott inom åtta dagar efter av be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 21.

13

rörda underrättelse erhållen del hos kamrarna göra framställning om dylikt

ärendes överlämnande till det särskilda utskottet.

Mom. 2. Varder, sedan väckt motion hänvisats till visst utskott, den i motionen

berörda frågan föremål för proposition, som till annat utskott hänvisas,

skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.

§ 19.

Mom. 1. Inom tjugu dagar från riksdagens öppnande böra statsutskottet,

bevillningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet utse deputerade

för att under riksdagens lopp, i den utsträckning sådant finnes påkallat,

rådpläga i frågor, som angå budgetarbetet inom riksdagen. Dessa deputerade

böra verka för att största möjliga enhetlighet vid budgetbehandlingen

iakttages. De deputerade hava att föranstalta därom, att lämpliga

sammanställningar angående statsverkets inkomster och utgifter samt angående

budgetarbetets fortgång inom riksdagen tid efter annan delgivas

kamrarnas ledamöter.

Mom. 2. Då inom ständigt utskott fråga uppstår om inbjudan till annat

sådant utskott att utse deputerade för gemensam behandling av visst ärende,

skall, innan beslut om dylik inbjudan fattas, från sistnämnda utskott inhämtas

upplysning, huruvida detta utskott anser skäl föreligga för sådan

behandling av ärendet eller, därest så ej är fallet, huruvida utskottet finner

anledning att ur de synpunkter, detsamma har att företräda, göra något

uttalande i ärendet.

Mom. 3. Kunna utskott, som skola genom deputerade med varandra sammanträda,

icke överenskomma om de deputerades antal, skall detsamma

utgöras av sex ledamöter från varje utskott.

§ 20.

Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten

fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade

äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen

utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning

av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma sammanträden

fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan

utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.

§ 21.

Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, vare

utskottet pliktigt att ofördröj ligen göra anmälan därom till vardera kammarens

talman; och åligger det denne tillse, att anteckning om sådan anmälan

verkställes å föredragningslistan för kammarens nästa sammanträde.

§ 22.

Talmännen äga tillträde i utskotten, dock utan rätt att deltaga i överläggningarna

och besluten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial nr H.

§ 23.

Expeditioner från utskott underskrivas av ordföranden.

§ 24.

Vid de i 14 § omnämnda sammanträden av riksdagens nämnder och

valmän bör den ledamot, som bevistat de flesta riksdagar, eller, där två

eller flera deltagit i lika många riksdagar, den av dem, som är till levnadsåren

äldst, först låta upprop förrättas och sedan val av ordförande anställas.

På anmodan av ordföranden taga tre ledamöter plats vid bordet, för

att, jämte ordföranden, granska omröstnings- eller valsedlarna samt över

omröstningarna eller valen föra särskilda anteckningar, vilka med varandra

jämföras. Efter förrättningens slut uppsättes och justeras protokoll, varav

två exemplar utskrivas, undertecknas av ordföranden och omförmälda

ledamöter samt avlämnas ett till vardera kammarens talman, för att öppnas

och delgivas kamrarna vid deras nästföljande sammanträde.

§ 25.

Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret jämte

suppleanter för dessa verkställas, där valet ej avser utseende av enbart

suppleant, med begagnande av sådana valsedlar, som formulär nr 2 vid

denna stadga utvisar.

Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga ett eller två namn allt

eftersom valet avser en eller två fullmäktige. Namnen skola uppföras vart

för sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigevalet. För suppleantvalet

uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida ett namn för

vart och ett av de för fullmäktigevalet upptagna namnen.

§ 26.

De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa val av fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika utse två ledamöter

jämte två suppleanter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

§ 27.

Vad i 14, 15 och 24 §§ sägs äger ej tillämpning i avseende på utrikesnämnden.

Riksdagens kansli.

§ 28.

Utom de åligganden, som, enligt 80 § andra stycket riksdagsordningen, tillhöra

riksdagens kansli, skall detta ombesörja tryckningen av alla de handlingar,

vilka till kamrarna inkomma eller från dem utgå, med undantag av

sådana, som i annan ordning blivit på allmän bekostnad tryckta, för att till

kamrarnas ledamöter utdelas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet» memorial nr 11.

15

Kanslideputerade böra vaka däröver, att de i kamrarna förda protokoll

samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet

tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade.

Riksdagens skrivelser.

§ 29.

Sekreterare i ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott ansvarar

därför, att de från riksdagen utgående skrivelser, som skola av utskottets

kansli expedieras, äro vederbörligen kollationerade och lika lydande med de

av kamrarna därför godkända förslag. Till bestyrkande härav skall varje

sådan skrivelse, då den framlägges till talmännens underskrift, vara försedd

med kollationeringsmärke, av sekreteraren egenhändigt undertecknat med

begynnelsebokstäverna i hans för- och tillnamn.

I fråga om expeditionen av de från riksdagen utgående skrivelser, vilka

besörjas genom riksdagens kansli, tillkommer det kanslideputerade att meddela

erforderliga föreskrifter.

T jånstemån.

§ 30.

Vardera kammaren äger utse och förordna sin sekreterare. Utskotten äga

ock, vart för sig, utse sekreterare.

Övriga befattningshavare, å vilka avlöningsbestämmelserna för de hos

riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän äro tillämpliga, tillsättas:

1. för vardera kammaren av talmannen och vice talmännen samt de av

kammaren därtill utsedda ledamöter efter samråd med kammarens sekreterare;
2.

för vart och ett av utskotten av utskottet efter samråd med dess sekreterare;

samt

3. för riksdagens kansli av kanslideputerade tillika med talmännen och

vice talmännen.

Denna stadga träder genast i kraft. Vad i 20 § stadgas skall dock tillämpas

först i och med början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan

trätt i kraft. Intill förstnämnda riksdags början skall vad i 3 § tredje

stycket 5. sägs om allmänt beredningsutskotts betänkande hava avseende å

tillfälligt utskotts betänkande.

Genoin stadgan upphävas de av riksdagen den 8 april 1868 gillade och antagna

reglementariska föreskrifter för riksdagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial nr 11,

Formulär nr 1.

Formulär till valsedel vid val av riksdagens revisorer jämte suppleanter.

(Partibeteckning)

Formulär nr 2.

Formulär till valsedel vid val av fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret

jämte suppleanter.

Stockholm den 17 mars 1949.

På konstitutionsutskottet vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

för första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,

Elmgren, Berlitz, Mattsson, Lindén, Björkman, Sandberg och Damström,

samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Swedberg, Norén, Spångberg,

Olsson i Mora, Hansson i Skediga, Hammar, Håstad och fru Svedberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

17

Bilaga.

Utkast

till

Riksdagsstadga,

fogat vid det av särskilda utskottet vid 1948 års riksdag avgivna

utlåtandet nr 1.

Kamrarnas sammanträden.

§ I
Kallelse

till kammares sammanträde skall anslås senast klockan 6 eftermiddagen

föregående dag och kungöras på det sätt, vardera kammaren för

sig stadgat. Talmännen böra skyndsamt meddela varandra underrättelse

om sådan kallelses utfärdande.

Skall vid sammanträde sådan omröstning, som omförmäles i 65 § riksdagsordningen,

i kamrarna företagas, bör sådant i anslaget tillkännagivas.

§ 2.

Å den förteckning över alla på kammares bord vilande ärenden, vilken

efter varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för nästa sammanträde

upprättas, skola, med det undantag, varom i V § :ns sista moment

förmäles, främst uppföras:

Konungens propositioner eller skrivelser och inom kammare väckta motioner.

Övriga ärenden, i den mån de inkommit, antecknas enligt följande ordning,

nämligen:

1 :o. Från utskott eller riksdagens kansli inkomna förslag till skrivelser

eller till riksdagsbeslutet;

2:o. Riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens berättelser;
3:o.

Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom hemställanden

och utlåtanden av kanslideputerade; skolande den ordning, vari de

ständiga utskotten i regeringsformens § 53 och riksdagsordningens § 36

finnas upptagna, jämväl följas vid uppförande å förteckningen av nämnda

utskotts betänkanden, och sådana betänkanden sättas framför särskilda utskotts

samt dessas framför kanslideputerades utlåtanden och hemställanden;
4:o.

Mål, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra delgivas;
5:o.

Kammares allmänna beredningsutskotts betänkanden; samt

6:o. Kammares enskilda ärenden.

I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan ändring

för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då förslag om

1 Med kursiv stil har utmärkts text som ej överensstämmer med nu gällande motsvarande

stadgande i reglementariska föreskrifter eller stadgan om val till riksdagens utskott.

2 Biliang till riksdagens protokoll 1''J''t!). ,5 sand. 2 avd. Nr 11.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas. Ovannämnda förteckning

och däri beslutad ändring skola medkaramaren skyndsamt delgivas.

§ 3.

1 :o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och

justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa

sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan

kunna råda om omröstningens resultat, eller någon av kammarens ledamöter

begär rösträkning, verkställes votering på sätt i mom. 3 sägs.

3:o. Omröstning medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan begagnas,

medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen

1''öre omröstningens början så beslutar, samt då omröstning skall ske jämlikt

65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende

sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om omröstning medelst

omröstningsapparat eller i förekommande fall om namnupprop framställes

av minst V» av kammarens ledamöter, skall ock detta omröstningssätt

omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

4:o. Då omröstning medelst omröstningsapparat ägt rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet, varefter företages fotografering av en tablå, utvisande,

huru varje ledamot röstat.

Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera kammaren

minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid

talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet

iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i

samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot

avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren.

5 :o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna

fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag blivit

samman jämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner

för den omröstning, som, enligt nämnda §, skall för frågans

avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt, utsätte

talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid densamma

iakttages, att votering över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,

bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast

därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där

sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter

utgången av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren

och det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för dagen.

§ 4.

1 :o) Vid kammares sammanträde för sekreteraren under talmannens inseende

protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

19

yttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning,

där sådan äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å

femte söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder, eller, i motsatt

händelse, vid kammarens näst därefter inträffande sammanträde av

sekreteraren uppläsas samt, sedan kammaren godkänt detsamma, förses med

talmannens anteckning därom.

Justeringen av kammares vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes

inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter. Tillkännagivande

om tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens

sammanträden eljest meddelas.

Kamrarnas protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens

kansli.

2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammares sammanträde avgiva,

skola, så vitt ske kan, ordagrant av för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen,

försedda med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens

kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 middagen

böra finnas för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången

av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning om

verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild

justering därav inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har

ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock

såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter ofördröjligen överlämnas

till riksdagens kansli.

3:o. I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde, varom i § 56

riksdagsordningen sägs, inom lyckta dörrar skall vad i mom. 1 och 2 är

stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att protokollen och yttrandena

efter justeringen skola överlämnas till riksdagsbiblioteket.

Val av talmän och vice talmän.

§ 5.

Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu nämnd

ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, är han

behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen uppnått dylik

röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än

hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje omröstning mellan de

två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av rösterna fallit. Vid tredje

omröstningen är den vald, som erhållit de flesta rösterna. I händelse av lika

röstetal vid andra eller tredje omröstningen skilje lotten, där så erfordras.

Talmanskonferensen.

§ 6.

1 :o. Talmännen skola, enligt vad i riksdagsordningen stadgas, tillse, att

nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Talmännen och vice talmännen, jämte fyra av vardera kammaren för

hela riksdagen utsedda ledamöter (talmanskonferensen), skola, så ofta

någon av talmännen det anser nödigt, dock mtnst en gäng varje kalendermånad

under tid dä sammanträden pågå i riksdagen, på kallelse av talmännen

sammanträda för att rådpläga om vad i avseende å ärendenas behandling

i utskott och kamrar må vara att iakttaga för vinnande av nämn
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

da syfte. Vid dessa sammanträden skola kamrarnas sekreterare vara tillstädes,

och åligger det den av dem, som därtill av talmännen anmodas, att

föra protokoll över vad vid sammanträde förekommer. Vid talmanskonferensen

fattade beslut skola genom utdrag av protokollet tillställas dem,

besluten avse.

Utskottens ordförande skola, så ofta det finnes påkallat, deltaga i talmanskonferensens

sammanträden. Anses nödigt att inhämta upplysningar

av kanslideputerade böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

2:o. Vid talmanssammanträde skall, efter samråd med utskottens ordförande

och bemälda kanslideputerade, förslag upprättas i fråga om arvoden

till tjänstemännen och vaktbetjäningen hos kamrarna och utskotten samt

i kansliet. Förslaget överlämnas till bankoutskottet, vilket det åligger att i

ämnet avgiva utlåtande till kamrarna.

Val inom kammare.

§ 7.

Skall val, som av kammare förrättas, jämlikt § 75 riksdagsordningen ske

med slutna sedlar, skola vid valet begagnas valsedlar, å vilka före namnen

utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss

grupp av riksdagsmän eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt

äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre

namn än det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln är tvetydigt,

gälle den dock för övriga namn.

§ 8.

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma

partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat

antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens

valsedlar. Härvid iakttages:

1. Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet valsedlar

inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver detta namn

det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra

namn, bliver detta namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som

hava samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn

det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2. I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder

bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.

Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där

icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit

högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal, samt, där de under

1. angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial iir 11.

21

samma första namn eller samma första och andra namn och så vidare, men

eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna

och det rösttal, som för varje namn uträknats.

§ 9.

l:o. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den

grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen

inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke

fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje

gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av

de gruppen tilldelade platser ökat med 1. Har samma person erhållit platser

från två grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit

platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats;

och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

2:o. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står

främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

§ 10.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom

lottning.

Ordningen för suppleanters tjänstgöring.

§ 11.

Suppleanter böra, vid förfall för ledamot, inkallas till tjänstgöring i följande

ordning:

1. Om valet jämlikt § 75 riksdagsordningen förrättats med gemensam

lista, har suppleant tillhörande samma grupp eller meningsriktning som

ledamoten företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde,

vars namn blivit uppfört på högre plats å listan;

2. Har valet, på sätt i §§ 8—11 hår ovan sägs, skett med slutna sedlar,

har suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den

grupp, för vilken ledamoten blivit vald, företräde framför övriga suppleanter,

och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre rösttal.

Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit

tidigare uppfört i den jämlikt § i> bestämda ordning inom gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller

flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats

honom.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

Riksdagens utskott, nämnder och valmän.

§ 12.

1 :o. Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas

första gången av talmännen.

2:o. Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valmän

utfärdas av talmännen.

§ 13.

1 :o. Till sammanträde av utskott, utsett av båda kamrarna, ävensom

av riksdagens nämnder och valmän, skall kallelse anslås senast klockan 6

eftermiddagen föregående dag.

2:o. Dessa utskott, nämnder och valmän må ej sammankomma å tid, då

sammanträde hålles av båda kamrarna eller endera av dem.

§ 14.

Ledamot av utskott, vilken av förfall varder hindrad att sammanträde

bevista, bör hos utskottets ordförande eller sekreterare göra anmälan därom

så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.

§ 15.

Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,

åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det målet

till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt

besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat

utskott överlämnas.

§ 16.

1 :o. Besluta kamrarna tillsätta särskilt utskott för behandling av något

ärende, skall underrättelse därom ofördröj ligen meddelas det eller de

ständiga utskott, som eljest skolat ärendet handlägga. Har, innan beslutet

fattades, ärende av enahanda eller likartad beskaffenhet blivit till ständigt

utskott hänvisat, skall sådant utskott inom åtta dagar efter av berörda

underrättelse erhållen del hos kamrarna göra framställning om slikt

ärendes överlämnande till det särskilda utskottet.

2:o. Varder, sedan väckt motion hänvisats till visst utskott, den i motionen

berörda frågan föremål för proposition, som till annat utskott hänvisas,

skall vad i mom. 1 stadgas äga motsvarande tillämpning.

§ 17.

l:o. Inom tjugu dagar från lagtima riksdags öppnande böra statsutskottet,

bevillningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet utse deputerade

för att under riksdagens lopp, i den utsträckning sådant finnes påkallat,

rådpläga i frågor, som angå budgetarbetet inom riksdagen. Dessa

deputerade böra verka för att största möjliga enhetlighet vid budgetbehandlingen

iakttages. De deputerade hava att föranstalta därom, att lämpliga

sammanställningar angående statsverkets inkomster och utgifter samt

angående budgetarbetets fortgång inom riksdagen tid efter annan delgivas

kamrarnas ledamöter.

2:o. Då inom ständigt utskott fråga uppstår om inbjudan till annat sådant

utskott att utse deputerade för gemensam behandling av visst ärende,

skall, innan beslut om dylik inbjudan fattas, från sistnämnda utskott in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

23

hämtas upplysning, huruvida detta utskott anser skäl föreligga för sådan

behandling av ärendet eller, därest så ej är fallet, huruvida utskottet finner

anledning att ur de synpunkter, detsamma har att företräda, göra något

uttalande i ärendet.

3:o. Kunna utskott, som skola genom deputerade med varandra sammanträda,

icke överenskomma om de deputerades antal, skall detsamma

utgöras av sex ledamöter från varje utskott.

§ 18.

Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten

fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade

äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen

utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning

av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga fastställa allmänna

grunder för ärendenas fördelning mellan utskotten.

§ 19.

Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, som

påkallar riksdagens beslut, vare utskottet pliktigt att ofördröjligen göra

anmälan därom till vardera kammarens talman; och åligger det denne tillse,

att anteckning om sådan anmälan verkställes å föredragningslistan för

kammarens nästa sammanträde.

§ 20.

Talmännen äga tillträde i utskotten, dock utan rätt att deltaga i överläggningarna

och besluten.

§ 21.

Expeditioner från utskott underskrivas av ordföranden.

§ 22.

Vid de i § 13 mom. 2 omnämnda sammanträden av riksdagens nämnder

och valmän bör den ledamot, som bevistat de flesta riksdagar, eller, där två

eller flera deltagit i lika många riksdagar, den av dem, som är till levnadsåren

äldst, först låta upprop förrättas och sedan val av ordförande anställas.

På anmodan av ordföranden taga tre ledamöter plats vid bordet, för

att, jämte ordföranden, granska omröstnings- eller valsedlarna samt över

omröstningarna eller valen föra särskilda anteckningar, vilka med varandra

jämföras. Efter förrättningens slut uppsättes och justeras protokoll, varav

två exemplar utskrivas, undertecknas av ordföranden och omförmälda

ledamöter samt avlämnas ett till vardera kammarens talman, för att öppnas

och delgivas kamrarna vid deras nästföljande sammanträde.

§ 23.

Vad i §§ 12, 13 och 22 sägs äger ej tillämpning i avseende på utrikesnämnden.

§ 24.

De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa val av fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika utse två ledamöter

jämte två suppleanter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial nr 11.

Riksdagens kansli.

§ 25.

Utom de åligganden, som, enligt § 80 mom. 2 riksdagsordningen, tillhöra

riksdagens kansli, skall detta ombesörja tryckningen av alla de handlingar,

vilka till kamrarna inkomma eller från dem utgå, med undantag av

sådana, som i annan ordning blivit på allmän bekostnad tryckta, för att till

kamrarnas ledamöter utdelas.

Kanslideputerade böra vaka däröver, att de i kamrarna förda protokollen

samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet

tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade.

Riksdagens skrivelser.

§ 26.

Sekreterare i ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott ansvarar

därför, att de från riksdagen utgående skrivelser, som skola av utskottets

kansli expedieras, äro vederbörligen kollationerade och lika lydande med de

av kamrarna därför godkända förslag. Till bestyrkande härav skall varje

sådan skrivelse, då den frainlägges till talmännens underskrift, vara försedd

med kollationeringsmärke, av sekreteraren egenhändigt undertecknat med

begynnelsebokstäverna i hans för- och tillnamn.

I fråga om expeditionen av de från riksdagen utgående skrivelser, vilka

besörjas genom riksdagens kansli, tillkommer det kanslideputerade att meddela

erforderliga föreskrifter.

Tjänstemän och betjäning.

§ 27.

Vardera kammaren äger utse och förordna sin sekreterare. Utskotten äga

ock, vart för sig, utse sekreterare.

Övriga befattningshavare hos kamrarna och utskotten ävensom i riksdagens

kansli tillsättas, med de undantag som följa av fullmäktiges i riksgäldskontoret

åliggande att ställa viss betjäning till riksdagens förfogande,

för vardera kammaren av talmannen och några utav kammaren därtill utsedda

ledamöter efter samråd med sekreteraren, för vart och ett av utskotten

av samma utskott likaledes efter samråd med sekreteraren samt för riksdagens

kansli av kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän och vice

talmän.

Denna stadga skall genast träda i tillämpning. Vad i § 19 stadgas skall

dock tillämpas först från och med 1950 års lagtima riksdag. Intill nämnda

riksdags början skall vad i § 2 tredje stycket 5:o) sägs om allmänt beredningsutskotts

betänkande hava avseende å tillfälligt utskotts betänkande.

Genom stadgan skola de av riksdagen den 8 april 1868 gillade och antagna

reglementariska föreskrifter för riksdagen samt stadgorna den 26 maj 1909

om val till riksdagens utskott och den 29 januari 1921 om val av talmän och

vice talmän i riksdagens kamrar anses hava upphört att gälla.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491201

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.