Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 8 § 2 mom. lagen om landsting.

1949-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 8 § 2 mom. lagen om landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående viss ändring av 8 § 2 mom. lagen om landsting.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna,

nr 133 i första kammaren av herr Lindblom och nr 160 i andra kammaren

av fröken Vinge hemställes, att riksdagen med ändring av 8 § 2 mom. lagen

om landsting måtte besluta, att stad, vars folkmängd utgör minst 20 000,

bildar en valkrets.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I fråga om landstingsområdes indelning i valkretsar gälla enligt landstingslagen

följande bestämmelser:

För varje valkrets utses — oavsett dess folkmängd — en landstingsman

och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av

5 000. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Vid landstingsområdes

indelning i valkretsar skall — med i det följande angivna undantag — iakttagas,

att för varje valkrets komma att utses minst 5 och högst 9 landstingsmän.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15 000, bildar en valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 15 000 förenas med annan stad eller andra

städer eller, då särskilda skäl därtill föranleda, med angränsande landsbygd

till en valkrets. I valkrets, som utgöres endast av städer, skall folkmängden

uppgå till minst 15 000. Delar av samma stad må icke ingå i

olika valkretsar. Valkretsindelningen på landsbygden verkställes, där så

lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad, men eljest efter

kommuner. Där bildande av valkrets enligt angivna bestämmelser skulle

vålla synnerlig olägenhet, må område med mindre invånarantal utgöra valkrets.

Sådan valkrets skall dock — om landsbygd däri ingår — ha en folkmängd

av minst 10 000, samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga

eller av ett eller flera tingslag eller härad.

Indelningen i valkretsar jämte antalet landstingsmän, som skall utses

för varje valkrets, fastställes av landstinget. Förslag till indelning skall

avgivas av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle

att yttra sig. Landstings beslut i fråga om landstingsområdets indelning

i valkretsar för val av landstingsmän skall underställas Kungl. Maj:t

för godkännande.

I 1862 års landstingsförordning stadgades, att varje stad och varje härad

eller tingslag bildade en egen valkrets. Städernas intressen skyddades där1

— llihang till riksdagens protokoll 1941). 5 sand. 2 avd. Nr 13—15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

igenom, att dessa ägde proportionsvis dubbelt så stor representation i

landstinget som landsbygden, i det varje stad utsåg en landstingsman för

varje påbörjat tal av 2 500 invånare, under det motsvarande siffra var 5 000

för lantvalkretsarna.

I samband med den proportionella valmetodens införande 1909 ändrades

städernas överrepresentation så, att för varje valkrets skulle utses en landstingsman

samt därutöver för landsbygden en landstingsman för varje fullt

tal av 5 000 invånare och för stad för varje fullt tal av 3 000 invånare.

Kravet på jämställdhet mellan stad och landsbygd i fråga om representantskap

bragtes inför riksdagen genom motioner 1914, 1915, 1916 och

1917, vilka dock samtliga avslogos.

I proposition till 1924 års riksdag med förslag till ny landstingslag föreslogs

bl. a. uteslutande av det tidigare stadgandet, att stad och landsbygd

ovillkorligen skulle välja var för sig. Stad med mindre folkmängd än

20 000 skulle förenas med annan stad eller med andra städer eller med angränsande

landsbygd till en valkrets med minst 20 000 högst 44 999 invånare.

Stad, vars folkmängd utgjorde minst 20 000, skulle bilda egen valkrets

även om flera än 9 landstingsmän skulle utses för staden. Landsbygden

skulle delas för sig eller i fall som nyss sagts tillsammans med angränsande

stad eller städer i valkretsar med minst 20 000 högst 44 999 invånare.

Indelning av valkretsar skulle där så lämpligen kunde ske på landet

verkställas efter domsaga, tingslag eller härad men eljest efter kommuner.

För att städernas intressen skulle bliva vederbörligen tillgodosedda

föreslogs vidare i propositionen som en garanti i detta hänseende, att beslutet

i fråga om valkretsindelningen skulle underställas Kungl. Maj :ts

prövning. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt utlåtande (nr 30) i ärendet

att landsbygd och stad enligt utskottets mening fortfarande borde vara

skilda åt i valkretshänseende med hänsyn till den intressemotsättning, som

förelåg dem emellan. Den i propositionen föreslagna ordningen skulle enligt

utskottet bliva olägligast för städerna — särskilt för de mindre bland

dessa, som lätt kunde berövas möjligheten att bliva representerade i landstinget

vid en förening med landsbygd i en enda valkrets. Första kammaren

godkände det förslag till lagtext, som konstitutionsutskottet från dessa utgångspunkter

utarbetat. Andra kammaren däremot godkände en till utskottets

utlåtande fogad reservation, som i huvudsakliga delar överensstämde

med det kungliga förslaget. I anledning härav framlade konstitutionsutskottet

ett sammanjämkningsförslag, som godkändes av riksdagen

och som innehöll de bestämmelser i ämnet vilka inflöto i 1924 års landstingslag

och i huvudsak fortfarande gälla. Enligt dessa skulle stad, vars

folkmängd utgjorde minst 15 000, bilda en valkrets. I 8 § 2 mom. fjärde

stycket nyssnämnda lag stadgades, att valkrets bestående av stad och landsbygd

icke borde utan »synnerliga skäl» bildas.

Vid 1938 års riksdag väcktes motioner (I: 73 av herr Sam Larsson m. fl.

och II: 151 av herr Andersson i Rasjön m. fl.) med hemställan om utred
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

3

ning bl. a. av frågan om stads och landsbygds förening i samma valkrets

vid landstingsmannaval. I motionerna föreslogs sålunda, att stad icke

borde få bilda egen valkrets utan att dess folkmängd uppgick till minst

20 000. Konstitutionsutskottet (uti. nr 11) avstyrkte motionerna utan att

närmare behandla sistnämnda fråga, bland annat under hänvisning till att

landstingslagen ej lade något ovillkorligt hinder i vägen för en förening i

angiven riktning och att betydande meningsmotsättningar då alltjämt

gjorde sig gällande i fråga om stads och landsbygds motstridiga intressen.

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

I anledning av en vid 1945 års riksdag väckt motion (II: 188 av herrar

Wallentheim och Eriksson i Sandby) föreslog konstitutionsutskottet i utlåtande

nr 9 sådan ändring i 8 § 2 mom. landstingslagen, att momentets

dittillsvarande fjärde stycke —- vari stadgades, att valkrets bestående av

stad och landsbygd icke utan synnerliga skäl borde bildas -— skulle utgå.

Utskottet fann emellertid ej tillräckliga skäl att helt borttaga den anförda

bestämmelsen, då den principiella åtskillnaden mellan stad och land alltjämt

borde framgå av stadgandet. Däremot borde ordalydelsen erhålla en

sådan uppmjukning, att stadgandet i större utsträckning än som hittills

varit fallet kunde anses innefatta ett medgivande till förening av stad och

landsbygd i en valkrets, då särskilda skäl, såsom geografiskt läge, kommunikationer

etc., gjorde en dylik förening ändamålsenlig. I anslutning

härtill föreslogs en ändring av momentets tredje stycke på sådant sätt, att

stad med mindre folkmängd än 15 000 skulle få förenas med angränsande

landsbygd till en valkrets, »då särskilda skäl därtill föranleda». Förslaget

godkändes av riksdagen.

I de nu förevarande motionerna hemställes, att riksdagen med ändring

av 8 § 2 mom. lagen om landsting — vari stadgas, att stad, vars folkmängd

utgör minst 15 000, bildar en valkrets — måtte besluta, att stad, vars folkmängd

utgör minst 20 000, skall bilda en valkrets. Några nya vägande skäl

för det framförda förslaget ha icke anförts av motionärerna. Sådana föreligga

enligt utskottets mening ej heller. Det torde även i fortsättningen

böra ankomma på landstingen själva att under Kungl. Maj:ts kontroll,

inom den nuvarande lagstiftningens ram och med beaktande av olika lokala

intressen och behov, besluta önskvärda jämkningar i valkretsarnas storlek.

Under hänvisning härtill samt till vad som tidigare förekommit i ämnet

får utskottet avstyrka bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 133 och II: 160 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Närvarande

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Herlitz, Mattsson,

Björck*, Hällgren*, Sandberg, Thun*, Arrhén, Damström och Georg

Pettersson*; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen*, Fast, Pettersson i Norregård,

Swedberg, Norén, Nolin, Spångberg och Olsson i Mora samt fru

Svedberg.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.