Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade grunder för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagen.

1949-04-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade grunder för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Nr 18.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ändrade grunder för mandatfördelningen

mellan valkretsarna vid val till riksdagen.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 73

i första kammaren av herr Tjällgren och nr 91 i andra kammaren av herr

Pettersson i Dahl m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära utredning av frågan om ändring av grunderna för fördelningen

av mandaten mellan valkretsarna för val till riksdagens kamrar i enlighet

med de riktlinjer som angivits i motionerna.

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda förslaget får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Enligt 6 § 2 mom. riksdagsordningen skola för val till första kammaren

Stockholms stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets; annan

stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått; flera landstingsområden kunna sammanföras

i en valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.

Enligt 1 § lagen om val till riksdagen har i överensstämmelse med anförda

stadgande i åtskilliga fall en sammanslagning av flera landstingsområden

till en valkrets ägt rum. Sålunda utgöra för närvarande femton landstingsområden

tillsammans sju valkretsar och tre valkretsar omfatta vardera,

förutom ett landstingsområde, stad som icke deltager i landsting.

För andra kammarens del finnes inget grundlagsstadgande angående principerna

för valkretsindelningen. I 14 § riksdagsordningen hänvisas i detta

avseende till lagen om val till riksdagen, där indelningen i valkretsar regleras

i 30 §. Indelningen bygger i princip på länsindelningen, d. v. s. stad

och land äro i allmänhet förenade i samma valkretsar; allenast tre stadsvalkretsar

finnas, nämligen Stookholm, Göteborg samt fyrstadskretsen MalmöHälsingborg-Landskrona-Lund.

Enligt 6 och 15 §§ riksdagsordningen skall antalet mandat för varje förstakammar-

resp. andrakammarvalkrets stå i relation till folkmängden inom

området; dock skall vid val till andra kammaren ingen valkrets utse färre

än tre riksdagsmän —- en bestämmelse som endast äger tillämpning beträffande

Gotlands län. Fördelning av mandaten, som enligt nämnda paragrafer

fastställes av Konungen vart tionde år för första kammarens del och

vart fjärde år för andra kammarens del, skedde senast för första och andra

kammaren år 1941 resp. år 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

5

I förevarande motioner framhålles, att de egentliga landsortsvalkretsarna

fått sin representation minskad vid varje omreglering av mandaten under

senare år. Denna utveckling synes motionärerna bekymmersam. Mandatfördelningen

borde nämligen bl. a. medge en representation för de olika

samhällsklasserna i valkretsarna, vilken stode i relation till deras betydelse

för valkretsens ekonomiska och sociala struktur. Vidare vore det ett legitimt

krav, att vid mandatfördelningen hänsyn också toges till de olika och från

varandra avgränsade bygder, som kunde rymmas inom en och samma valkrets.

Om mandatfördelningen alltjämt skulle ske uteslutande efter folkmängden,

komine de folkfattiga valkretsarna att erhålla ett för litet antal

mandat för att på ett skäligt sätt kunna tillgodose dessa olika intressen.

Det borde vara möjligt att fastställa andra grunder för mandatfördelningen

mellan valkretsarna utan att helt släppa sambandet mellan folkmängd

och mandatantal. En sådan gradering skulle kunna tänkas, att exempelvis

det första hundratusentalet innevånare i en valkrets gåve ett större antal

mandat och de sedan följande hundratusentalen ett mindre antal mandat.

Härigenom skulle glesbygderna erhålla större möjlighet att bevaka sina intressen

i riksdagen än vad de nu kunna göra.

Med anledning av förevarande motioner vill utskottet till en början erinra

om att år 1938 väcktes i riksdagen en motion (II: 156 av herr Westman

in. fl.) åsyftande utredning angående möjligheterna att genomföra sådana

modifikationer av valmetod och valkretsindelning för andra kammaren,

att städer och större samhällen sammanfördes i skilda valkretsar. Vidare

väcktes året därpå motioner (I: 196 av herr Persson m. fl. och II: 274 av

herr Närlinge m. fl.) i samma ämne. Motionerna avstyrktes vid båda tillfällena

av konstitutionsutskottet (uti. nr 5 år 1938 och nr 10 år 1939) samt

avslogos av riksdagen. Utskottet framhöll såsom skäl för sitt ståndpunktstagande,

att det proportionella valsystemet förutsatte, att valkretsarna

voro förhållandevis stora för att ett med hänsyn till partiernas storlek

och röstetal rättvist resultat måtte kunna uppnås. Redan på grund härav

vore en uppdelning av vissa valkretsar i särskilda kretsar för landsbygd

och särskilda för städer och stadsliknande samhällen i hög grad olämplig.

Jordbrukets intressen, vilkas tillgodoseende vore syftemålet med förslaget,

hade även inom riksdagen en representation, som väl motsvarade numerären

av den befolkning, som vore sysselsatt inom denna näringsgren. Något för

jordbruksbefolkningen bättre resultat kunde icke förväntas genom en uppdelning

av valkretsar på föreslaget sätt. Ej heller kunde en dylik valkretsreglering

utan stora olägenheter verkställas. Det vore sålunda ofta förenat

med oöverstigliga svårigheter att avgöra var gränsen skulle dragas mellan

landsbygd å ena sidan samt städer och stadsliknande samhällen å den

andra. Härtill koinme en ständigt försiggående förskjutning från landsbygd

till stadsliknande samhällen eller industriorter. Denna gränsförskjutning

skulle, därest landsbygd och stad eller stadsliknande samhällen skildes

i särskilda valkretsar, föranleda ständiga ändringar i valkretsindelningen.

Sådana ändringar medförde emellertid eu fara för att ovidkom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

mande synpunkter därvid kunde göra sig gällande, såsom att olika partier

sökte tillgodose sina särskilda intressen.

Vid 1945 års riksdag väcktes motioner (I: 221 av herr Heiding'' m. fl.

och II: 359 av herrar Svensson i Grönvik och Jonsson i Skedsbygd), vilka

i huvudsak anslöto sig till ovannämnda motioner år 1938 och år 1939. Konstitutionsutskottet

(uti. nr 11) avstyrkte motionerna under hänvisning till

ovan anförda synpunkter, som enligt utskottets uppfattning alltjämt ägde

giltighet. Riksdagen avslog motionerna.

Utskottet får i förevarande sammanhang vidare erinra om att vid föregående

års riksdag väcktes motioner (I: 143 av herr Tjällgren in. fl. och

II: 240 av herr Pettersson i Dahl in. fl.), vari hemställdes, att riksdagen

måtte besluta, att ingen valkrets skulle välja färre än fem riksdagsmän

till såväl första som andra kammaren med undantag för Gotlands läns valkrets,

vilken till andra kammaren liksom hittills borde utse tre riksdagsmän.

Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr 15) samt

avslogos av riksdagen. Utskottet framhöll vid detta tillfälle bland annat såsom

skäl för sitt ståndpunktstagande, att anledning saknades att frångå den

nuvarande principen för mandatens fördelning, enligt vilken varje valkrets,

med undantag för Gotland, äger utse riksdagsmän i relation till sin folkmängd.

Denna princip vore enligt utskottets mening en naturlig konsekvens

av kravet på alla medborgares likställighet i politiskt hänseende. Genom en

omreglering i enlighet med motionärernas förslag skulle för övrigt det av

dem avsedda syftet näppeligen uppnås. De olägenheter, som otvivelaktivt

vore förenade med valkretsar med alltför liten befolkning, skulle kunna

elimineras genom att valkretsarna gjordes större. En sådan lösning ville

dock utskottet icke för det dåvarande förorda.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att föreliggande motioner närmast

beröra frågan angående möjligheterna att genomföra sådana modifikationer

av grunderna för mandatfördelningen mellan valkretsarna, att de

mera folkfattiga bland dessa kunna erhålla ett större antal mandat än vad

som nu är möjligt. Motionerna avse alltså icke, till skillnad mot de i det

föregående nämnda åren 1938, 1939 och 1945 väckta motionerna, att enbart

tillgodose jordbruksbefolkningens intressen i förevarande hänseende. Enligt

utskottets mening saknas emellertid anledning att frångå den nuvarande

principen för mandatens fördelning, enligt vilken varje valkrets med undantag

för Gotland äger utse riksdagsmän i relation till sin folkmängd.

Denna princip är, som utskottet tidigare framhållit, en naturlig konsekvens

av kravet på alla medborgares politiska likställighet. Med hänsyn härtill

får utskottet avstyrka bifall till motionerna och alltså hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

i

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Karl August Johanson, Elmgren*, Herlitz, Mattsson, Björck*, Thun*

och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast*, Pettersson

i Norregård*, Nilsson i Göteborg, Norén*, Spångberg*, Nordkvist, Håstad*

och Häckner.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Jones Erik Andersson och Pettersson i Norregård, som inom

utskottet yrkat, att utskottet måtte hemställa, att riksdagen med anledning

av motionerna i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om utredning i

motionernas syfte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.