Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21

1949-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:21, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

13

Nr 21.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om sänkning av valbarhetsåldern vid val till riksdagens

första kammare.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 72 i första kammaren av herr Johannesson

m. fl. och nr 90 i andra kammaren av herr Edenman m. fl., dels ock de

ävenledes likalydande motionerna nr 192 i första kammaren av herrar

öhman och Norling och nr 239 i andra kammaren av herrar Holmberg och

Hagberg i Luleå.

I motionerna I: 72 och II: 90 hemställes, »att riksdagen såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga följande

Förslag

till ändrad Igdelse av riksdagsordningens § 9.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor, som uppnått 23

års ålder. Kommer riksdagsman, efter det han blivit vald, i den ställning,

att han ej längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder

han sin befattning.»

I motionerna I: 192 och II: 239 hemställes, »att riksdagen såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling måtte besluta sådan ändring av riksdagsordningens

§ 9 att valbarhetsåldern blir densamma för riksdagens

båda kamrar.»

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Enligt § 9 riksdagsordningen kunna till ledamöter i första kammaren

endast väljas i kommunernas allmänna angelägenheter röstberättigade män

och kvinnor, som uppnått 35 års ålder. Denna valbarhetsålder har varit

gällande allt sedan tvåkainmarsystemets tillkomst år 1866.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Vid skilda tillfällen ha förslag väckts i riksdagen om modifikation av

förevarande åldersbestämmelse. Sålunda framfördes vid 1907 års riksdag

motionsvis (11:205 av herr Branting in. fl.) förslag om att sänka valbarhetsåldern

från 35 till 30 år i samband med andra mera omfattande konstitutionella

reformförslag. Förslaget motiverades med att den gällande åldersskillnaden

mellan kamrarna vore olämpligt stor; det ansågs dock rimligt

att »grundlagen antyder en något högre medelålder för en första kammare».

Särskilda utskottet nr 1 avstyrkte förslaget utan närmare motivering.

Samma förslag framlades åter i motioner vid riksdagarna 1908, 1909, 1911,

1912, 1914 B och 1917, sistnämnda år i motion II: 378 av herr Hallén m. fl.,

men avstyrktes vid samtliga tillfällen av konstitutionsutskottet, från och

med år 1912 under hänvisning till den nödvändiga åtskillnaden mellan

kamrarna, samt avslogos även av riksdagen. Efter år 1917 framlades icke

något förslag om sänkning av valbarhetsåldern till första kammaren förrän

i en motion (I: 69 av herr Linderot) vid 1946 års riksdag, vari hemställdes

om sådan ändring i riksdagsordningen, att valbarhetsåldern bleve densamma

för riksdagens bägge kamrar. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet

(uti. nr 5) och avslogs av riksdagen.

Förevarande motioner åsyfta en sänkning av valbarhetsåldern till första

kammaren från fyllda 35 till fyllda 23 år, d. v. s. till den ålder som efter

årets grundlagsreform gäller för valbarhet till andra kammaren. I likhet

med vad som närmare utvecklats i motionerna I: 72 och II: 90 anser utskottet,

att stadgandet om högre valbarhetsålder till första kammaren saknar

egentlig betydelse för grundande av en karaktärsskillnad mellan första

och andra kammaren; detta syftemål uppnås väsentligen genom bestämmelserna

om indirekt val till första kammaren, om längre mandattid för första

än för andra kammarens ledamöter, om första kammarens successiva förnyelse

samt om friheten från bostadsband vid utseende av första kammarens

ledamöter. Dessutom äro de nuvarande bestämmelserna om valbarhetsålder

till första kammaren enligt utskottets mening otillfredsställande

ur den synpunkten, att 35-årsåldern i verkligheten ofta ersättes av en väsentligen

högre ålder, då val inom förstakammarvalkrets förrättas blott vart

åttonde år. Med hänsyn härtill får utskottet förorda en grundlagsändring,

som formellt gör det möjligt att vinna inträde i första kammaren vid samma

ålder, som gäller för valbarhet till andra kammaren ävensom till landsting,

stads-, kommunal- eller kyrkofullmäktige, d. v. s. fyllda 23 år. Under hänvisning

till det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till motionerna I: 72 och

II: 90, ville såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som uppnått

35 års ålder. Kommer riksdagsman,

efter det han blivit vald, i den

ställning, att han ej längre skulle

varit valbar till ledamot i kammaren,

frånträder han sin befattning.

(Föreslagen lydelse.)

§ 9-

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som uppnått

23 års ålder. Kommer riksdagsman,

efter det han blivit vald, i den

ställning, att han ej längre skulle

varit valbar till ledamot i kammaren,

frånträder han sin befattning.

2) att motionerna I: 192 och 11:239 måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 28 april 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson, Herlitz, Mattsson, Björck*, Hällgren*, Björkman*,

Thun* och Damström*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i

Norregård, Nilsson i Göteborg, Swedberg, Norén, Nolin, Spångberg och

Häckner*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Herlitz, Björkman och Nolin, som inom utskottet yrkat, att utskottet

måtte avstyrka de föreliggande motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.