Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att undanröja vissa tekniska hinder i den svenska valordningen.

1949-05-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:22, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning i syfte att undanröja vissa tekniska hinder i den svenska valordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående utredning i syfte att undanröja vissa tekniska

hinder i den svenska valordningen.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 161, av fröken Vinge m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning i syfte att

undanröja de tekniska hinder, som den svenska valordningen, på sätt i motionen

belyses, inrymmer, samt vidtaga de åtgärder, till vilka utredningen

kunde föranleda.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Inledning.

Tanken på att genom åtgärder av olika slag underlätta de röstberättigades

deltagande i allmänna val har vid ett flertal tillfällen varit föremål för

övervägande såväl inom riksdagen som i samband med sakkunnigutredningar.

Betydelsefulla reformer i sådan riktning ha också vidtagits. Sålunda

genomfördes år 1921 för andrakammarvalen den ordningen, att gift väljare

äger avlämna valsedel genom andre maken, därest jämväl denne är röstberättigad.

Samtidigt infördes rätt för väljare tillhörande vissa uppräknade

yrkes- eller tjänstegrupper att, under förutsättning att de av sitt yrke eller

tjänst vore förhindrade att inställa sig vid valförrättningen, i särskild ordning

insända valsedlarna. År 1937 antogos för andrakammarvalen bestämmelser

om att väljare, som på grund av vistelse å annan ort vore förhindrade

att utöva rösträtt inom det valdistrikt de tillhörde, finge avlämna valsedlarna

vid valförrättning inom annat valdistrikt, i samband varmed de år 1921 införda

särreglerna för vissa yrkes- eller tjänstegruppers röstning modifierades.

I fråga om de kommunala valen infördes år 1942 den alltjämt gällande

ordningen, att den som på grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad

att utöva rösträtt inom det valdistrikt han tillhör, må å valdagen

avlämna valsedel å fast postanstalt. Vidare stadgades, att om med skäl kan

antagas, att röstberättigad å valdagen kominer att vistas utom riket, eller

att röstberättigad, som tillhör någon av vissa uppräknade kategorier

(militärer, sjömän, vissa tjänstemän m. fl.), till följd av sin tjänst icke kan

utöva sin röstätt å valdagen, sådana väljare må före valdagen avlämna valsedel

inom riket å fast poistanstalt samt utom riket å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Med ändring av de 1937

antagna bestämmelserna infördes 1944 motsvarande regler för andrakam
1

Mhan/j till riksdagens protokoll 1949. 9 sam/. 21 and. Nr 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

marvalen. Slutligen infördes år 1948 den ordningen, att den som vårdas

på sjukvårdsanstalt, där postanstalt finnes eller tillfälligt inrättas, äger

rätt alt där avlämna valsedel, även om sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där vederbörande är uppförd i röstlängden.

I förevarande motion ha främst uppmärksammats de svårigheter i fråga

om rösträttens utövning, som föreligga för sjuka, för avlägset boende, särskilt

lappar, för svenskar som vistas utomlands samt för hemvändande

emigranter. Härjämte ha framställts önskemål dels om undanröjande av

viss anledning till ogiltigförklaring av valsedlar, dels ock om klarare utformning

av regierna för s. k. äktamakeförsändelser.

Sjukas möjlighet att rösta.

Spörsmålet om beredande av möjlighet åt sjuka personer att utöva rösträtt

utan personlig inställelse vid valförrättningen har upprepade gånger

övervägts såväl inom riksdagen som i samband med sakkunnigutredningar.

Senast har spörsmålet dryftats av de inom justitiedepartementet år 1944

tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning om underlättande

för de röstberättigade att deltaga i allmänna val, de s. k. 1944 års vallagssakkunniga.

I det av de sakkunniga avgivna betänkandet (SOU 1945: 64)

anföres i denna del i huvudsak följande.

Det finge anses vara av stor betydelse, att förefintliga hinder för de

röstberättigades möjlighet att utöva sin rösträtt undanröjdes, så långt detta

kunde ske utan att valsäkerheten och valhemligheten äventyrades. Med

beaktande härav hade de sakkunniga undersökt, huruvida tillfälle kunde

beredas den som på grund av sjukdom vore förhindrad att personligen inställa

sig i vallokalen och icke kunde använda sig av den för äkta make

avsedda möjligheten att rösta genom valsedelsförsändelse, att ändock utöva

sin rösträtt. Härvid uppkomme emellertid åtskilliga spörsmål, som

krävde en närmare granskning. Vad därvid till en början anginge begreppet

sjukdom kunde detta icke alltid med säkerhet avgränsas från andra

tillstånd. Det avgörande i detta sammanhang vore, att en person på grund

av sitt hälsotillstånd vore urståndsatt att personligen inställa sig vid valförrättning.

Svårighet mötte att anordna en samtidigt enkel och tillförlitlig

metod för styrkande av sjukdomshindret. Uppgåves kravet på styrkande

av hindret, skulle emellertid den för sjuka avsedda röstningsmetoden kunna

i stor utsträckning obehörigen användas av personer, vilka av bekvämlighetsskäl

eller annan orsak icke ville åsamka sig det besvär och den tidsspillan,

inställelse i vallokal medförde. Att röstning i största möjliga utsträckning

ägde rum i vallokalerna vore av betydelse bland annat för valintresset.

Att avlämna rösten genom därtill särskilt förordnad person syntes med

hänsyn till arbetsmängd och kostnader icke böra ifrågakomma. Att därtill

anlita nära anhörig förefölle icke heller lämpligt, eftersom i åtskilliga fall

sådan anhörig icke funnes eller, där så vore fallet, denne icke alltid hade

tillfälle att besöka den sjuke. Därjämte skulle svårighet förefinnas att styr
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

3

ka släktskapsförhållandet. I stället syntes försändelsen böra avlämnas genom

vittnes försorg. Härvidlag finge dock framhållas, att en avsevärd risk

skulle föreligga, att politiska partier skulle anordna organiserad insamling

av röster, varvid obehörig påverkan av väljarna kunde förekomma. Till undvikande

därav borde person, som anlitades såsom vittne, icke hava rätt att

avlämna mera än en valsedelsförsändelse. Att en sådan föreskrift iakttoges

skulle dock icke kunna nöjaktigt kontrolleras. Kravet på valhemlighetens

bevarande skulle icke alltid kunna upprätthållas. Man kunde ej heller bortse

från den ökade risken för att röstning i den sjukes namn skulle kunna ske

utan dennes medverkan. De erforderliga nya typerna av valkuvert skulle

kunna förväxlas med de kuvert, som användes för valsedelsförsändelse av

äkta make, och detta sålunda föranleda kassation av valsedlar, vilka avgivits

ej blott av sjuka personer utan även av äkta makar.

Med hänsyn till att sålunda allvarliga betänkligheter, framförallt med

avseende på valsäkerheten, funnits möta mot att införa en särskild röstningsmetod

för sjuka personer i allmänhet, förklarade sig de sakkunniga icke

kunna tillstyrka, att så skedde.

I syfte att bereda ökade möjligheter för sjuka att utöva rösträtt ville emellertid

de sakkunniga förorda, att vid kommande allmänna val till andra

kammaren samt av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige

tillfälliga postanstalter avsedda för röstmottagning efter Kungl. Maj :ts

bestämmande å valdagen inrättades vid sådana sjukvårdsanstalter av i betänkandet

angivna slag (lasarett, sjukstugor, större enskilda sjukhus och

sjukhem m. fl.), som hade minst 100 eller 200 vårdplatser, samt att personer,

som vore där intagna, finge utöva rösträtt å sjukvårdsinrättningens

postanstalt, även om inrättningen vore belägen inom den ort, där de vore

uppförda i röstlängd. Med ledning av de erfarenheter, som därvid skulle vinnas,

kunde sedermera röstmottagning anordnas å ett större antal sjukvårdsanstalter

och vid andra slag av val.

Sedan 1947 års riksdag i anledning av väckta motioner i skrivelse (nr 94)

till Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl. Maj:t i anslutning till de förslag, som

framlagts av de sakkunniga, måtte vidtaga åtgärder i syfte att underlätta

valdeltagandet för å sjukvårdsanstalter intagna röstberättigade personer

samt för riksdagen framlägga de förslag till ändring av vallagarna, som

bleve erforderliga, framlade Kungl. Maj :t i proposition (nr 104) till 1948

års riksdag ett på sakkunnigbetänkandet grundat förslag till bestämmelser

i ämnet, vilket av riksdagen bifölls.

Enligt vad utskottet inhämtat voro vid 1948 års andrakammarval tillfälliga

postanstalter inrättade å sjukvårdsinrättningar ungefärligen i den

utsträckning som de sakkunniga förordat.

I motionen hemställes på förevarande punkt om utredning, huruvida icke

i samband med införandet av medborgarkort möjlighet kunde beredas för

ogifta sjuka personer att avlämna valsedel genom omhud. Vidare framställes

önskemål om utvidgning av nuvarande ram för ordnande av tillfälliga

postanstalter för röstavlämning å sjukvårdsinrättningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

Vad först angår tanken på att bereda ogifta sjuka personer möjlighet

att avlämna valsedel genom ombud vill utskottet erinra om att detta spörsmål

ingående dryftats av 1944 års vallagssakkunniga, vilka med hänsyn till

de allvarliga betänkligheter, som framförallt med avseende å valsäkerheten

härvidlag mötte, icke kunde tillstyrka en reform i sådan riktning. Utskottet

kan för egen del ansluta sig till vad de sakkunniga sålunda andragit. Även

om en enkel men tillförlitlig metod för ombudets legitimering kunde ernås

genom utfärdandet av medborgarkort, kvarstå dock enligt utskottets

förmenande alltför många betänkligheter av valteknisk art gentemot ombudsröstning

för att utskottet skulle kunna tillstyrka en utredning i antydd

riktning.

Vidkommande åter önskemålet om inrättande å valdagar av tillfälliga

postanstalter å ett ökat antal sjukvårdsinrättningar vill utskottet erinra

om att avgörandet i vilken omfattning sådana postanstalter skola inrättas

ankommer å Kungl. Maj :t, samt att de av de sakkunniga uppdragna riktlinjerna

för ifrågavarande reform, vilka riktlinjer av riksdagen godkänts, inneburo,

att tillfälliga postanstalter borde till en början inrättas endast vid ett

begränsat antal sjukvårdsanstalter för att, sedan erfarenhet av metoden

vunnits, eventuellt kunna inrättas vid ett större antal anstalter. Med hänsyn

härtill torde kunna förväntas, att Kungl. Maj :t tar under övervägande,

huruvida icke tillfälliga postanstalter av nu avsett slag böra inrättas i ökad

utsträckning.

Avlägset boendes möjlighet att rösta.

Enligt 70 § 1 mom. lagen om val till riksdagen har envar, som på grund

av vistelse »å annan ort» inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt

vid valförrättningen i det valdistrikt han tillhör, rätt att i stället på valdagen

avgiva sin röst på fast postanstalt, där han vistas. Motsvarande bestämmelser

återfinnas i 35 § 1 mom. kommunala vallagen.

Spörsmålet om underlättande av valdeltagandet för sådana väljare, som

bo på långt avstånd från vallokalen, eller som endast sjöledes kunna inställa

sig i vallokalen, har senast behandlats av 1944 års vallagssakkunniga. Efter

all ha erinrat om nyssnämnda bestämmelser anförde de sakkunniga i denna

de! i huvudsak följande.

Att generellt utsträcka rätten att rösta å postanstalt till att avse jämväl

postanstalt, som vore belägen inom väljarens valdistrikt, syntes icke böra ske.

Röstning i sådan ordning skulle nämligen då kunna ske i mycket stor utsträckning,

särskilt inom större orter, trots att något hinder för inställelse

vid valförrättning icke förefunnes, och röstmottagaren skulle då bliva nödsakad

att närmare pröva om sådant hinder förelåge, vilket emellanåt skulle

kunna föranleda att röstning förvägrades. Röstning å postanstalt inom valdistriktet

skulle möjligen kunna tillåtas beträffande vidsträckta valdistrikt

för personer, som bodde på mycket långt avstånd från vallokalen. Ett närmare

bestämmande härav i lagtext syntes dock svårligen kunna ske.

För att i någon mån belysa ifrågavarande spörsmål lämnade de sakkunni
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

5

ga vissa uppgifter angående antalet valdistrikt och postanstalter i riket. Av

dessa uppgifter syntes enligt de sakkunnigas mening framgå, att i de nordligaste

länen vallokaler i allmänhet funnes till sådant antal, att ett medgivande

att rösta å postanstalt i stället för i vallokal i stort sett icke skulle

medföra någon lättnad för väljarna.

Efter att ha erinrat om att personer, som endast sjöledes kunde inställa

sig i vallokalen, hade rätt att före valdagen rösta å postanstalt, under förutsättning

att de tillhörde besättningen eller annan personal å fartyg eller

personalen vid tull- eller lotsverket samt till följd av tjänstens utövning

vore förhindrade att utöva sin rösträtt å valdagen, förklarade de sakkunniga,

att ett underlättande på samma sätt av valdeltagandet för andra personer,

som måste anlita båtlägenhet för att kunna inställa sig vid valförrättning,

icke syntes böra komma i fråga. Även härvidlag förelåge svårigheter

att på lämpligt sätt avgränsa den kategori personer, som skulle komma i åtnjutande

av denna förmån. En utvidgning av rätten att rösta å postanstalt

skulle vidare innefatta ett avsteg från principen, att röstning i största möjliga

utsträckning borde ske å valdagen i valdistriktets vallokal, och skulle kunna

medföra, att antalet valdistrikt minskades i syfte att nedbringa kommunernas

kostnader för valen. De sakkunniga framhöllo angelägenheten

av att för underlättande av valdeltagandet för avlägset boende personer

åtgärder i stället vidtoges för utökning av antalet valdistrikt. Då annat

lämpligt sätt för vinnande av detta syfte icke syntes föreligga, kunde de

kakkunniga icke i förevarande hänseende förorda ändring av gällande bestämmelser.

Något förslag att underlätta särskilt lapparnas valdeltagande synes icke

tidigare ha framförts.

I motionen ifrågasättes en uppmjukning av reglerna om rätt att rösta på

postanstalt samt förordas undersökning av huruvida icke någon särskild

form av röstupptagning kunde äga rum bland lappar.

Med anledning härav vill utskottet till eu början erinra om att i en bilaga

till det av generalpoststyrelsen utfärdade postreglementet bestämmelser

ha upptagits om röstning på postanstalt. De ovan berörda stadgandena i

70 g 1 mom. lagen om val till riksdagen och 35 g 1 mom. kommunala vallagen

återgivas därvid på följande sätt: »Den som på grund av vistelse på

annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning i

hemorten, har rätt att på vissa i det följande angivna villkor i stället på valdagen

avlämna sin valsedel på postanstait, dock icke på postanstalt på samma

ort som eller inom det valdistrikt, där väljaren är röstberättigad.» Enligt

vad utskottet under hand inhämtat ha förevarande bestämmelser av de postala

myndigheterna, såvitt rör landskommuner, så tillämpats, att med ort

förståtts samhälle med tätare bebyggelse jämte landsbygden närmast däromkring.

Inom vidsträckta landskommuner har väljare därför haft möjlighet

att rösta å postanstalt under förutsättning att postanstalten icke är belägen

vare sig inom det valdistrikt eller inom det tätortsområde, som väljaren

enligt röstlängden tillhör.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

Genom den tolkning postverket sålunda givit åt reglerna om röstning å

postanstalt har enligt utskottets mening hänsyn tagits till avlägset boende

väljares intresse i den utsträckning, som för närvarande kan bedömas

lämplig.

Att anordna någon särskild form för röstupptagning bland avlägset boende

och då särskilt bland lapparna skulle, såvitt utskottet kan finna, stöta

på alltför stora tekniska svårigheter för att nu kunna förordas.

Möjligheten att rösta utom riket.

Enligt 70 § 2 mom. lagen om val till riksdagen må röstberättigad, som å

valdagen vistas utom riket, före denna dag avlämna valsedel, avseende valet

i den valkrets, där han är i röstlängd upptagen. Valsedeln skall avlämnas

å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Röstmottagare är i detta fall enligt 72 § i lagen beskickningens eller

konsulatets chef eller den han sätter i sitt ställe. Röstmottagningen skall

äga rum från och med adertonde dagen före valdagen och vara avslutad i

så god tid, att valsedlarna kunna beräknas vara överståthållarämbetet till

handa sist dagen efter valdagen. Motsvarande bestämmelser ha upptagits i

35 § 2 mom. och 37 § kommunala vallagen.

I motionen framställes på förevarande punkt önskemål om ökning av

antalet ställen, där röster kunna avlämnas.

Enligt vad utskottet inhämtat hade vid 1948 års andrakammarval röstmottagning

anordnats vid alla beskickningar och lönade konsulat. Härutöver

hade röstmottagning anordnats vid vissa andra konsulat, där möjlighet

förelegat att erhålla svenskspråkig tjänsteman vid valförrättningen

och där det med hänsyn till det sannolika antalet röstande så funnits lämpligt.

Svårigheten att i tillräckligt god tid få fram valsedlarna till överståthållarämbetet

hade även måst beaktas. Enligt utskottets mening ha genom

de av Kungl. Maj :t i förevarande avseende utfärdade bestämmelserna utlandssvenskarnas

möjligheter att utöva sin rösträtt blivit tillgodosedda i

den utsträckning, som för närvarande kan anses genomförbar och lämplig.

I den mån behov av ytterligare röstavlämningsställen förefinnas, torde

kunna förväntas, att Kungl. Maj :t kommer att tillgodose dessa, när så finnes

möjligt.

Hemvändande emigranters rösträtt.

Enligt 14 § 8 mom. tredje stycket folkbokföringsförordningen skall från

församlingsboken avföras envar som enligt inkommet utvandringsbevis lämnat

landet. I mantalslängd skola enligt 35 § 1 mom. samma förordning uppföras

alla fysiska personer, vilka den 1 november förrättningsåret skola vara

kyrkobokförda i riket. Då röstlängden grundar sig å mantalslängden, kunna

alltså från riket utvandrade personer icke utöva rösträtt. Emigrant, som

återvänder till riket, kan utöva rösträtt först sedan han blivit upptagen i

röstlängd, vilket kan ske tidigast under året efter det han återvänt till riket.

Vid 1929 års riksdag väcktes i motion förslag om beredande av möjlighet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

7

åt utom Sverige bosatta personer att utöva rösträtt. I sitt till grund för riksdagens

avslagsbeslut liggande utlåtande (nr 4) över motionen anmärkte

konstitutionsutskottet inledningsvis, att motionärens förslag förutsatte en

utvidgning av rösträtten, sådan denna vore bestämd i gällande författningar.

I fråga om önskvärdheten av en sådan utvidgning av rösträtten anförde utskottet,

att det icke kunde finna, att från Sverige emigrerade personer, även

om de bevarade svensk medborgarrätt, vilket för övrigt kunde vara beroende

av utländsk lagstiftning, borde äga rösträtt här i landet.

Frågan om införande av rösträtt åt utlandssvenskar upptogs till behandling

vid en av socialstyrelsen år 1941 slutförd utredning (se SOU 1941:

36). Styrelsen avvisade tanken härpå under hänvisning bl. a. till omständigheterna,

att utlandssvenskar i många fall genom lång" frånvaro måste

ha blivit mer eller mindre främmande för förhållandena i hemlandet, samt

att beredandet av rösträtt i vidgad omfattning åt utlandssvenskar måste

medföra avsevärda olägenheter av praktisk och teknisk art.

I motionen hemställes på förevarande punkt om undersökning, huruvida

icke någon myndighet, t. ex. länsstyrelserna, som hade hand om personakter

och röstlängder, kunde få rätt att — åtminstone fram till juni månad

under valåret -— i röstlängden införa från utlandet återvändande, icke

mantalsskrivna svenskar.

Förevarande spörsmål torde äga betydelse endast för ett mycket begränsat

antal personer. Utskottet, som ansluter sig till vad tidigare, på sätt

ovan upptagits, yttrats i fråga om emigranters rösträtt, kan icke finna

det vara något samhällsintresse att bereda rösträtt åt hemvändande emigranter

tidigare än vad som följer av gällande regler på området.

Valsedlarnas innehåll.

Gemensamt för a nd ra k am inarva 1 och kommunalval gäller, att valsedlarna

skola vara omärkta, samt att valsedel, å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt, eller — med visst

undantag för andrakammarvalens del — som icke upptar något giltigt

namn, är ogill. Enligt § 19 riksdagsordningen kunna till ledamöter i andra

kammaren endast utses män och kvinnor, som äga valrätt inom valkretsen.

På motsvarande sätt gäller enligt kommunallagarna att valbar till stadsfullmäktig,

kommunalfullmäktig, kyrkofullmäktig eller landstingsman är endast

den, som är boende inom staden, kommunen, församlingen eller landstingsområdet.

Av de sålunda återgivna bestämmelserna följer dels att valkretsens (eller

motsvarande) namn icke får anbringas å valsedel, dels ock att om en väljare

av förbiseende avlämnat en valsedel, som är avsedd, vid andrakammarval

för valet inom annan valkrets och vid kommunalval för valet inom annan

stad eller sladsvalkrets etc. än den som väljaren tillhör, sedeln är ogill.

Enligt motionen borde, för undvikande av kassation av valsedlar av

nämnda anledning, övervägas, huruvida icke i vallagen kunde införas en bestämmelse,

enligt vilken valsedel nederst skulle upptaga valkretsens namn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

För att icke skapa en ytterligare kassationsanledning borde en bestämmelse

om upptagande å valsedlar av valkretsens namn enligt utskottets mening

i vart fall icke göras obligatorisk utan allenast fakultativ. Utskottet

kan emellertid icke finna, att en regel härom motsvaras av något praktiskt

behov.

Valsedelsförsändelse för äkta make.

Vid såväl andrakammarval som kommunalval gäller, att, därest båda makarna

äro röstberättigade vid valet, den ena av dem må ingiva valsedel genom

andra maken.

I motionen hemställes på förevarande punkt om en sådan utformning av

reglerna om äktamakeröstning att det klart måtte framgå, att sådan röstning

är tillåten även i det fall, att av röstlängden icke framgår, att vederbörande

äro gifta.

Utskottet vill erinra om att enligt en inom inrikesdepartementet till ledning

för valförrättare vid 1948 års andrakammarval utarbetad promemoria

erfordras för rätt att begagna valsedelsförsändelse icke, att makarna äro

röstberättigade i samma valdistrikt eller i samma valkrets. Den make, för

vilken valsedel ingives genom andra maken, skall givetvis vara röstberättigad

i det valdistrikt, där valsedeln ingives. Är den av makarna, som avlämnar

valsedelsförsändelsen, icke röstberättigad i detta valdistrikt, måste

han genom särskilt intyg styrka, att han är röstberättigad vid valet.

Med hänsyn till promemorians innehåll synes icke behöva förekomma någon

tvekan om att äktamakeröstning är tillåten i det i motionen avsedda

fallet. Något behov av lagändring på förevarande punkt lärer därför icke

föreligga.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda vid varje punkt anfört får

utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 5 maj 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Karl August Johanson, Mattsson, Björck, Sandberg, Arrhén, Sjö*, Damström

och Bergli*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Swedberg,

Norén, Nolin, Spångberg, Nordkvist, Hammar, fru Svedberg och herr

Hedqvist*.

* Ej närvarande vid justeringen.

497607. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.