Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i stadgan den 21 februari 19M

1949-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i stadgan den 21 februari 19M

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.

1

Nr 23.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående ändring i

stadgan den 21 februari 19M (nr 98) om ersättning

för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 22 mars

1949 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 133,

däri Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen antaga nedan intagna förslag till lag

angående ändring i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98) om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Angående motiveringen får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 11 mars

1949.

I § 23 riksdagsordningen föreskrives att ledamot av riksdagen äger av

statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning samt att närmare bestämmelser

härom meddelas i en av Konungen och riksdagen samfällt beslutad

stadga.

Dessa bestämmelser återfinnas i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande den 21 februari 1941 (nr 98), senast ändrad den

10 juli 1947 (nr 464). Stadgan innehåller bl. a. följande.

Riksdagsman åtnjuter arvode under tid, räknat från och med dagen för

riksdagens början, då ärenden som Konungen förelagt riksdagen äro beroende

på dennas prövning eller då riksdagen eljest sammanträder för frågor

varom i § 56 riksdagsordningen sägs. Vid lagtima riksdag skall arvode dock

utgå för minst fyra månader, så framt ej riksdagen dessförinnan upplöses.

Arvode utgår med ett belopp motsvarande 750 kronor för månad, om riksdagsmannen

är bosatt å ort där riksdag hålles, samt eljest med belopp motsvarande

1 000 kronor för månad. Riksdagsman skall i de fall, då han enligt

bestämmelserna i stadgan kan komma i åtnjutande av pension, vidkännas

avdrag å arvodet med 25 kronor för varje månad, varunder arvode åtnjutes.

Riksdagsman, som tillhört riksdagen minst åtta år före fyllda 65 år,

äger rätt till pension.

Innevarande riksdag bär slutligen antagit vissa i anledning av propositionen

nr 244 till 1948 års riksdag såsom vilande antagna förslag till ändrad

lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget innefattade

en ändring av riksdagens arbetsformer och hade till huvudsyfte att möjliggöra

en koncentration och rationalisering av riksdagsarbetet. Detta skulle

i allmänhet fördelas på en vår- och en höstsession. Dock utformades reglerna

så att session under hösten icke skulle bliva obligatorisk.

Till grund för grundlagsförslaget låg ett betänkande av sakkunniga till
1

Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 5 samt. 2 avd. Nr 23.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.

kallade inom justitiedepartementet den 17 oktober 1946 (SOU 1947:79).

De sakkunniga uttalade, att den åsyftade koncentrationen av riksdagsarbetet

skulle främjas genom en övergång från nuvarande arvodessystem till

ett system med fasta årsarvoden. Förslag härom framlades av de sakkunniga.

Enligt förslaget skulle årsarvodet bestämmas till 9 000 kronor för

riksdagsman, som är bosatt i Stockholm och till 12 000 kronor för övriga

riksdagsmän. Särskilda utskottet vid 1948 års riksdag anslöt sig i sitt över

grundlagsförslagen avgivna utlåtande (nr 1) till de sakkunnigas förslag om

övergång till fasta årsarvoden. Enligt utskottets mening skulle arvodesbestämmelserna

härigenom bäst få en utformning, som icke motverkade en

önskvärd koncentration av riksdagsarbetet.

Föredragande departementschefen, statsrådet Wigforss, uttalar i nu förevarande

proposition, att i anslutning till förut nämnda grundlagsändringar

en övergång till fasta årsarvoden bör äga rum. Departementschefen föreslår

att de belopp, som de facto utgått under 1948 års riksdag, skola läggas

till grund vid fastställande av årsarvodenas storlek. Därvid räknar departementschefen

med ett arvode av 6 450 kronor för riksdagsman, som är

bosatt å ort, där riksdag hålles, samt för övriga 8 600 kronor. Om de ändringar

i nu gällande arvodesbestämmelser, som böra föranledas av införandet

av fasta årsarvoden och omläggningen av riksdagens sessionstider uttalar

departementschefen följande:

De bestämmelser i gällande stadga som hänvisa till tid, då arvode utgår,

böra utbytas mot stadgande om tid, då riksdagssession pågår. Arvode bör utgå

från och med den dag då riksdagsman, sedan hans fullmakt granskats och

godkänts i den ordning som § 32 riksdagsordningen föreskriver , tager plats i

riksdagen till och med den dag då uppdraget upphör. Utbetalningsföreskriftterna

torde under förhandenvarande omständigheter böra utformas så, att de

under pågående riksdagssession utbetalade månatliga posterna komma att

sammanfalla med eller i varje fall ej nämnvärt understiga vad som enligt

hittills gällande regler utgår som månatligt arvode. Med hänsyn härtill torde

böra föreskrivas, att arvode utbetalas under riksdagens vårsession med

belopp, motsvarande 1 000 respektive 750 kronor för månad, medan återstoden

av årsarvodet fördelas med lika belopp på månaderna september—

december. Utbetalning bör ske i den ordning kanslideputerade bestämma.

I likhet med departementschefen finner utskottet, att omläggningen av

riksdagens arbetsformer bör föranleda en övergång till fasta årsarvoden.

Förslag ha framlagts om väsentliga höjningar av nu utgående arvodesbelopp.

I nuvarande ekonomiska läge har emellertid befunnits nödvändigt

att icke företaga några löne- och arvodesregleringar som innebära ökning

av nu utgående förmåner. En i och för sig skälig höjning av riksdagsmännens

arvoden torde därför icke för närvarande böra äga rum. I stället böra

årsarvodena, såsom departementschefen uttalat, provisoriskt beräknas på

grundval av de belopp, som faktiskt utbetalats under 1948 års riksdag, nämligen

till 6 650 kronor till de riksdagsmän, som äro bosatta i Stockholm, samt

till 8 866 kronor till övriga riksdagsmän.

Beträffande utbetalningsordningen har i propositionen föreslagits bestämmelser,

varigenom de under pågående riksdagssession utbetalade månatliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.

3

posterna skola sammanfalla med eller i varje fall ej nämnvärt understiga vad

som enligt nu gällande regler utgår som månatligt arvode. Utskottet anser

det emellertid lämpligt att arvode utbetalas under envar av månaderna januari—juni

med 750 kronor till riksdagsman, som är bosatt å ort där riksdag

hålles, samt eljest med 1 000 kronor; återstoden bör utbetalas med lika

belopp under envar av månaderna oktober—december. Utskottet får

därför föreslå att bestämmelsen i 6 § första stycket utformas i enlighet med

det anförda. Då lagen föreslås träda i kraft först den 1 juni 1949 följier

härav att under 1949 helt arvode icke utgår för januari månad. Det resterande

beloppet skall i stället utbetalas under hösten.

I fråga om avdrag för pension gäller för närvarande, att detta skall uppgå

till 25 kronor för varje månad, varunder arvode åtnjutes. Denna regel

föreslås i propositionen ändrad så att avdraget skall ske med 25 kronor varje

månad, varunder riksdagssession pågår. Pensionsavdraget skulle sålunda

i motsats till arvodet vara beroende av sessionstidens längd och vid en mycket

kort sammanträdestid med riksdagen bli påfallande lågt. Medan arvodet

varje år utgår med lika belopp, skulle pensionsavdraget enligt propositionens

förslag kunna växla avsevärt. Detta torde icke vara lämpligt. Pensionsavdraget

bör liksom nu utgöra en bestämd del av arvodet. Under 1948

har avdraget uppgått till 221 kronor. Avdraget synes böra bestämmas till

denna storlek.

Mot den i propositionen föreslagna utformningen av arvodesbestämmelserna

i övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran utom beträffande

vissa tekniska detaljer för vilka närmare redogörelse icke torde vara

erforderlig.

De av utskottet förordade ändringarna i stadgan om riksdagsmannaarvode

torde böra föranleda en omprövning av bestämmelserna om arvode åt

statsrevisorerna och åt kommittéledamöter m. fl.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit vissa

ändringar böra vidtagas i det av Kungl. Maj :t genom förevarande

proposition nr 133 framlagda lagförslaget — måtte

för sin del antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
-

Förslag

till

Lag

angående ändring i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98)

om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

Härigenom förordnas, att 1 § och 3—7 §§ stadgan den 21 februari 1941

om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande skola erhålla följande

ändrade lydelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.

Kungi. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

1 §•

Riksdagsman åtnjuter arvode från och med den dag, då han tager plats

i riksdagen till och med den dag, då riksdagsmannauppdraget upphör.

Arvode utgår med ett belopp motsvarande

6 b50 kronor för år, om

riksdagsmannen är bosatt å ort där

riksdag hålles, samt eljest med belopp

motsvarande 8 600 kronor för år.

Blir riksdagsman förhindrad deltaga

i riksdagsgöromålen, skall han

för tid, varmed frånvaron i en följd

överstiger trettio dagar, vidkännas

avdrag å arvodet med en fjärdedel

av vad eljest skolat för samma tid

utgå.

Har ett år förflutit, sedan riksdagsman

sist deltog i riksdagsarbetet, skall

därefter, intill dess han åter intager

sin plats i riksdagen, intet arvode

utgå.

Riksdagsman skall i de fall, då han

enligt bestämmelserna i denna stadga

kan komma i åtnjutande av pension,

å arvodet vidkännas avdrag med

25 kronor för varje månad, varunder

riksdagssession pågår. Avdragna belopp

må icke återkrävas.

Arvode utgår med ett belopp motsvarande

6 650 kronor för år, om

riksdagsmannen är bosatt å ort där

riksdag hålles, samt eljest med belopp

motsvarande 8 866 kronor för år.

Blir riksdagsman förhindrad deltaga

i riksdagsgöromålen, skall han

för tid, varmed frånvaron i en följd

överstiger trettio dagar, vidkännas

avdrag å arvodet med en fjärdedel

av vad eljest skolat under samma tid

utbetalas. Har ett år förflutit, sedan

riksdagsman sist deltog i riksdagsarbetet,

skall därefter, intill dess

han åter intager sin plats i riksdaden,

intet arvode utgå.

Riksdagsman skall i de fall, då han

enligt bestämmelserna i denna stadga

kan komma i åtnjutande av pension,

å arvodet vidkännas avdrag

med 221 kronor för år. Avdragna

belopp må icke återkrävas.

3 §.

Riksdagsman äger på det allmännas bekostnad företaga resor å statliga

och enskilda järnvägar.

Riksdagsman, som är bosatt å annan ort än där riksdagen hålles, äger

jämväl vid begagnande av annat färdmedel än i första stycket sagts på det

allmännas bekostnad resa till och från riksdagen samt under tid, då riksdagen

håller session, mellan riksdagsorten och hemorten.

4 §.

Kamrarnas talmän erhålla representationsbidrag med 5 000 kronor för år.

5 §.

Ledamot av utrikesnämnden, så ock suppleant, åtnjuter under tid, då

riksdagen ej håller session, dels ersättning för kostnaden för resa till och

från sammanträde med nämnden, dels ock traktamentsersättning för varje

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23.

5

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sammanträdesdag med 25 kronor, om ledamoten eller suppleanten är bosatt

å ort där nämnden sammanträder, samt eljest med 50 kronor.

6 §.

under envar av

-juni med 750

Arvode och representationsbidrag

utbetalas under riksdagens vårsession

med ett belopp motsvarande för månad

1 000 kronor eller, vad angår årsarvode

å 6 b50 kronor, 750 kronor.

Återstoden utbetalas med lika belopp

under envar av månaderna september—december.

Utbetalning sker i

den ordning kanslideputerade bestämma.

Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott.

Vid beräkning av ersättning för del av månad räknas månaden till trettio

dagar.

Arvode utbetalas

månaderna januari

kronor till riksdagsman, som är bosatt

å ort där riksdag hålles, samt eljest

med 1 000 kronor. Återstoden av arvodet

utbetalas med lika belopp under

envar av månaderna oktober—

december.

7 §•

Kanslideputerade äga, tillika med kamrarnas talmän, meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras för tillämpningen av denna stadga.

Utbetalningar med stöd av denna stadga verkställas av riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1949.

Stockholm den 5 maj 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johansson,

Elmgren, Herlitz, Mattsson, Lindén, Sandberg, Arrhén, Englund

och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Nilsson i Göteborg,

Norén, Nolin, Olsson i Mora, Larsson i Julita* och Larsson i Luttra*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 s. 3 i texten