Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25
1949-05-12 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1949:25, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
1
Nr 25.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till lag med
vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens
ikraftträdande, m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 23 april
1949 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 191,
däri Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 1 april 1949 föreslagit
riksdagen att antaga förslag till
1) lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens
ikraftträdande; samt
2) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande
ny indelning av riket i borgerliga kommuner.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj :ts förslag, får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till propositionen.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft de
likalydande, till utskottet hänvisade motionerna nr 299 i första kammaren
av herr Eskilsson m. fl. och nr 382 i andra kammaren av herrar Birke och
Nilsson i Svalöv.
Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med utskottets
redogörelse för Kungl. Maj :ts föreliggande förslag ävensom vid behandlingen
av desamma i de delar, som yrkandena i varje särskilt fall avse.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna.
Lag med vissa bestämmelser i avseende å kommun indelnings,
reformens ikraftträdande.
Inledning.
Enligt lagen den 21 juni 1940 (nr 315) rörande ny indelning av riket i
borgerliga kommuner skall en allmän översyn av kommunindelningen i
landet äga rum. Vid indelningsändring i anledning av översynen må, när
förhållandena därtill föranleda, kommuner sammanläggas utan hinder av
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 5 sand. 2 avd. Nr 25.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
vad eljest är stadgat om villkor för ändring i kommunal indelning. Syftet
med kommunindelningsreformen är att åstadkomma ändamålsenliga förvaltnings-
och självstyrelseenheter. 1946 års nyindelningslag behandlar
emellertid icke någon annan form av indelningsändring än sammanslagning
av hela kommuner. Befinnes vid den översyn av kommunindelningen,
som föreskrives i lagen, att kommun behöver delas, skall lagen den 13 juni
1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
tillämpas.
Om ordningen för reformens genomförande innehåller 1946 års nyindelningslag
endast vissa allmänna bestämmelser. I övrigt skall gälla vad som
stadgats i 1919 års lag. Beslut om nyindelning meddelas av Kungl. Maj :t
för varje län särskilt, sedan utredning skett och förslag avgivits av länsstyrelsen
och kammarkollegium. Om ikraftträdandet förordnas i besluten.
Av ett stadgande i 1919 års lag framgår, att nyindelning måste träda i kraft
vid kalenderårsskifte. 1946 års lag innehåller icke några bestämmelser
härutinnan i annan mån än vad som följer av att lagens giltighetstid utgår
den 31 december 1951. I propositionen i ämnet (1946: 236) angavs, att reformen
beräknades kunna träda i kraft med ingången av år 1950. Enligt
vad chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, framhållit i ett
interpellationssvar i riksdagens andra kammare den 25 maj 1948 har det
emellertid av olika skäl visat sig, att genomförandet av den nya indelningen
måste framflyttas. Statsrådet framhöll i interpellationssvaret, att en
lämplig tidpunkt för reformens ikraftträdande vore den 1 januari 1952.
Valen till de nya kommunernas fullmäktigeförsamlingar skulle nämligen
då kunna förrättas på ordinarie valdagen i september 1950 samtidigt som
tid vunnes för det praktiska arbetet för reformens genomförande. För att
undvika dubbla val under nämnda år borde — framhölls i interpellationssvaret
— de löpande fullmäktigemandaten, som upphörde med utgången av
år 1950, förlängas ett år.
I fråga om tre län (Blekinge, Gotlands och Hallands) har Kungl. Maj :l
redan förordnat om ny kommunindelning (SFS 1949: 54, 58 och 129).
Ikraftträdandet har härvid fastställts till den 1 januari 1952.
Kommunindelningsreformens genomförande efter de angivna riktlinjerna
nödvändiggör avvikelser från olika stadganden i gällande kommunallagstiftning.
Frågan har behandlats i en inom inrikesdepartementet upprättad
promemoria med förslag angående vissa i samband med kommunindelningsreformens
ikraftträdande erforderliga lagstiftningsåtgärder. De
grundläggande reglerna ha upptagits i en särskild lag.
Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av kammarkollegiet,
samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,
Västerbottens och Norrbottens län, kommunallagskommittén, Svenska
stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelsen i
Östergötlands län har överlämnat yttranden av drätselkammaren i Norrkö
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
3
ping och förvaltningsutskottet vid länets landsting. Remissinstanserna ha
i allmänhet icke haft något att erinra mot de huvudsakliga principerna i
den föreslagna lagstiftningen.
Det nu framlagda lagförslaget innefattar eu överarbetning av det i promemorian
intagna utkastet.
Förslagets huvudgrunder.
Bestämmelserna i 1919 års nyindelningslag innebära, tillämpade på de
kommuner, som beröras av kommunindelningsreformen, och med utgångspunkt
från att denna träder i kraft den 1 januari 1952, i huvudsak
följande.
I de nuvarande (äldre) kommunerna skola fullmäktigeval äga rum i
vanlig ordning i september 1950. Först under år 1951 kan organiserandet
av de nya kommunerna börja. Detta år skola å tid som fastställes av stämman
hållas fullmäktigeval i de nybildade kommunerna. I kommuner, som
avses i 14 § 1919 års indelningslag (städer och köpingar, med vilka sammanlägges
landskommun), skola däremot sådana val äga rum endast om
Konungen förordnar därom. I annat fall skola de i den ursprungliga staden
(köpingen) valda fullmäktige efter den 1 januari 1952 representera
staden (köpingen) i dess omfattning efter sammanläggningen. Bortsett
från sistnämnda fall komma mandaten för de år 1950 valda fullmäktige
att upphöra med 1951 års utgång.
Propositionen innefattar förslag till lagstiftning för att undanröja de
olägenheter, som sålunda skulle följa, om man med bibehållande av nuvarande
bestämmelser läte kommunindelningsreformen träda i kraft den
1 januari 1952. Den föreslagna lagen bygger på sistnämnda förutsättning
och har i övrigt utformats i anslutning till de riktlinjer, som uppdragits i
det nämnda interpellationssvaret.
I huvudsaklig överensstämmelse med terminologien i 1919 års indelningslag
skiljer lagförslaget mellan »nybildade» och »vidgade» kommuner.
Med vidgad kommun förstås stad eller köping, som ökas genom sammanläggning
med annan kommun, i dess omfattning efter sammanläggningen.
Övriga kommuner, som bildas med stöd av 1946 års lagstiftning, betecknas
i förslaget nybildade kommuner. En sådan kommun kan vara landskommun,
köping eller stad.
Lagförslaget bygger på tanken, att fullmäktigevalen i de nybildade kommunerna
skola äga rum redan under år 1950 och att mandaten för fullmäktige
i de äldre kommuner, som ingå i dessa, skola förlängas. Efter att
ha erinrat om att enligt gällande bestämmelser valen till de nybildade kommunernas
fullmäktigeförsamlingar skolat äga rum år 1951 och — för att
giva utrymme för budgetberedning in. in. — om möjligt under förra hälften
av detta år, anför föredragande departementschefen bl. a. följande.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
Då allmänna kommunalval förrättas i september 1950, skulle i eu stor
del av rikets kommuner två fullmäktigeval komma att förrättas med endast
omkring ett halvt års mellanrum. En sådan ordning skulle sannolikt
menligt inverka på intresset för valen och synes jämväl av andra skäl vara
olämplig. Bibehållas nuvarande bestämmelser oförändrade, skulle det vidare
bli knappt med tid för valförberedelserna. Såvitt dessa förberedelser
i nybildade kommuner ankomma på kommunalstämma eller allmän rådstuga,
få de nämligen enligt gällande lag påbörjas först året innan indelningsändringen
träder i kraft. Nya regler om organiserandet av de nya
kommunerna och avvecklingen av de gamla synas alltså vara nödvändiga.
I fråga om grunderna för denna lagstiftning, så torde olägenheterna med
två val inom en kort tidrymd endast kunna undanröjas antingen genom att
valen hållas samtidigt på den ordinarie valdagen i september 1950 eller
genom att valen detta år i de av reformen berörda äldre kommunerna inställas
och fullmäktiges mandat förlängas på ett år. 1950 års val skulle då
avse de nya kommunerna. Det första av dessa alternativ är av skäl, som ej
torde behöva utvecklas, knappast tänkbart i varje fall ej om det skulle tilllämpas
regelmässigt. Det andra alternativet torde däremot utgöra en i
princip lämplig lösning. Olägenheterna med detta alternativ synas framför
allt hänföra sig till det förhållandet att de år 1946 valda fullmäktige få
representera de av reformen berörda kommunerna under år 1951, oaktat
— enligt vad valen i de nya storkommunerna utvisa — representationen
detta år eventuellt rätteligen skulle haft en annan politisk och personell
sammansättning. I fråga om kommuner, som upphöra med 1951 års utgång,
torde detta förhållande ej behöva tillmätas någon större vikt. Särskilt
under senare hälften av år 1951 kommer nämligen tyngdpunkten i det
kommunala arbetet att ligga hos de organ, som utsetts för den nya storkommunen.
— I viss mån annorlunda förhåller det sig med de kommuner
(städer och köpingar), som beröras av reformen endast i så måtto, att de
utökas genom sammanläggning med en landskommun. Dessa kommuner
komma ju att, ehuru i annan omfattning, bestå även efter den 1 januari
1952. Här torde det bliva nödvändigt att möjliggöra undantag från principen
om mandatförlängning.
I fråga om de genom sammanläggning enligt 1946 års nyindelningslag
nybildade kommunerna föreslår jag sålunda, att fullmäktigeval skall äga
rum år 1950 på den dag och i den ordning som gäller för allmänna kommunalval,
d. v. s. den tredje söndagen i september. Då Kungl. Maj:ts beslut
i indelningsfrågan för det län, som behandlas sist, kan väntas föreligga
omkring den 1 april 1950, torde tiden för valförberedelserna härigenom bli
tillräckligt lång. Att med hänsyn till risken för en försening uppskjuta
valen i de nya kommunerna till våren 1951 synes icke böra komma i fråga.
Härigenom skulle visserligen även vinnas att ytterligare en årsklass, född
år 1929, finge rösträtt vid ifrågavarande fullmäktigeval. Men de valtekniska
och praktiska olägenheterna med ett fullmäktigeval i ett stort antal
kommuner vid denna tid torde vara så betydande att de uppväga denna
vinst. För att i varje fall årsklassen 1928 från början skall få deltaga i
uppbyggandet av de nya kommunerna synes emellertid böra föreskrivas att
den första kommunalstämman (allmänna rådstugan) i dessa kommuner
icke skal! få hållas före den 1 januari 1950.
Vad härefter angår de s. k. vidgade kommunerna förordar jag att i stället
för bestämmelserna i 14 § 1919 års indelningslag såsom huvudregel upptages
den nyss för de nybildade kommunernas del förordade principen om
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
»
val redan år 1950. Dessa val skola då gälla staden och köpingen i dess omlattning
efter införlivningen av en eller flera landskommuner, medan mandaten
för de för tiden intill den 1 januari 1951 valda stadsfullmäktige i staden
och kommunalfullmäktige i köpingen förlängas med ett år. Såsom nyss
antytts är emellertid en sådan regel icke alltid lämplig. Är de inkorporerade
landskommunernas invånarantal obetydligt i förhållande till den ursprungliga
stadens och särskilt om det utgör så liten del av detta att det icke motsvarar
vad som av invånarantalet belöper på varje stadsfullmäktig, skulle
den leda till uppenbart stötande resultat. Endast därför att en inkorporering
skett, som i och för sig knappast kan påverka fullmäktiges sammansättning,
skulle nämligen under hela året efter valet beslutanderätten i kommunen
kunna utövas av en representation, vars sammansättning alls icke
överensstämmer med den vid valet utsedda. Med hänsyn härtill har för detta
fall i lagen införts en möjlighet för Kungl. Maj :t att meddela ett förordnande
av innebörd att 14 g första stycket i 1919 års indelningslag blir tilllämpligt.
Detta innebär att 1950 äga rum dels val av stadsfullmäktige i staden
i dess omfattning före sammanläggningen, dels ock — i förekommande
fall — val av kommunalfullmäktige i de inkorporerade landskommunerna.
Från och med den 1 januari 1952 representera de sålunda valda stadsfullmäktige
hela den vidgade kommunen medan kommunalfullmäktiges mandat
upphöra nämnda dag.
I promemorian har emellertid även föreslagits att 14 § andra stycket
nyssnämnda lag efter särskilt förordnande skulle kunna bli tillämpligt,
d. v. s. att Kungl. Maj:t skulle i visst fall få föreskriva att mandaten för
de år 1950 i den äldre staden valda fullmäktige skulle utslockna den 1
januari 1952 och nyval ske för den vidgade kommunen under år 1951. Detta
förslag har föranlett erinringar i ett par remissyttranden. Det synes emellertid
kunna vara av värde att denna möjlighet att utan mandatförlängning
låta inkorporerade landskommuner bli representerade i den vidgade stadens
fullmäktige bibehålies för vissa speciella kommuner. Jag syftar bl. a.
på det tänkbara fall, att landskommunens invånarantal icke är alltför obetydligt
i förhållande till stadens men staden är av en sådan storleksordning,
att en mandatförlängning med dess konsekvenser i form av dubbla fullmäktigeuppsättningar
med olika sammansättning måste anses mindre lämplig.
Jag tillstyrker alltså på denna punkt vad som föreslagits i departementspromemorian.
Jag vill emellertid understryka, att den ifrågavarande regeln
får betraktas som en ren undantagsbestämmelse, som jag anser böra inflyta
i lagen endast därför all konsekvenserna av den nya kommunindelningen
på nuvarande stadium ej kunna överblickas. Med hänsyn till olägenheterna
av dubbla val skulle jag helst se, att den icke behövde tillämpas.
Beträffande de kommuner, som ingå i de nybildade eller vidgade kommunerna
(äldre kommuner), så framgår av det anförda, att mandaten för de
år 1946 valda stads- eller kommunalfullmäktige i dessa kommuner enligt
min mening regelmässigt böra förlängas. En bestämmelse härom bör därför
upptagas i lagen. Undantag bör göras bl. a. för det fall, att förordnande meddelats
om tillämpning av 14 i 1919 års indelningslag enligt vad nyss föreslagits.
Såsom förordats i promemorian bör vidare möjlighet finnas alt i en
äldre kommun i samband med indelningsändring enligt 1919 års lag, som
berör kommunen och träder i kraft den 1 januari 1951, förordna om val
år 1950. Med hänsyn till alt eu dylik föreskrift skulle föra med sig dubbla
val sistnämnda år, torde det emellertid kunna förväntas all möjligheten
icke begagnas.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
I fråga om kommunala nämnder och styrelser föreslås, att dessa i nybildade
kommuner och sådana vidgade kommuner, för vilka fullmäktigeval
skola äga rum 1950, utses oberoende av eljest gällande bestämmelser om
tid för dylikt val. Deras tjänstgöringstid skall i princip anses ha börjat den
1 januari 1952.
I 2 § föreslås bestämmelser om den interimistiska organisationen av nybildade
kommuner, bestämmelser som i huvudsak överensstämma med motsvarande
regler i 1919 års lag. Är nybildad kommun landskommun eller
köping, skall länsstyrelsen förordna person att hålla kommunalstämma för
val av kommunalstämmans ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd.
Enligt vad föredragande departementschefen uttalar, bör den
sålunda valda kommunalnämnden, som skall tjänstgöra endast till dess ny
nämnd utsetts av fullmäktige, bl. a. bereda frågan om fullmäktiges antal i
den nybildade kommunen, innan stämman beslutar härom. Är åter nybildad
kommun stad, skall länsstyrelsen förordna person att tills vidare tjänstgöra
som kommunalborgmästare och åligger det denne att hålla allmän rådstuga
för val av ledamöter och suppleanter i stadens valnämnd.
Motionärerna uttala på förevarande punkt farhågor för att antalet deltagare
i den första stämman skall bli så stort, att det skall bli hart när omöjligt
att genomföra densamma. Fördenskull föreslås, att det skall ankomma
å länsstyrelsen att efter hörande av de berörda äldre kommunerna fastställa
antalet fullmäktige i de nybildade kommunerna. Vid bifall till vad
motionärerna sålunda föreslagit bortfölle den huvudsakliga uppgiften för
den interimistiska kommunalnämnden, nämligen att bereda och löreslå antalet
fullmäktige i den nybildade kommunen. Ev. kvarstående uppgifter för
kommunalnämnden kunde lämpligen skötas av en samarbetsdelegation.
Någon särskild kommunalnämnd behövde därför icke väljas innan fullmäktige
utsetts, icke heller kommunalstämmas ordförande eller vice ordförande.
I övrigt innehåller den föreslagna lagen vissa bestämmelser om tid för beslut
om valkretsindelning samt om sådana skoldistrikt och särskilda fattigvårdssamhällen,
som upphöra i och med den nya kommunindelningens
ikraftträdande. Beträffande kostnaderna för verksamheten i nybildad kommun
under tiden intill den 1 januari 1952 stadgas, att dessa skola gäldas a\
de äldre kommunerna i förhållande till deras skatteunderlag enligt senaste
taxering.
Den särskilda lagen föreslås skola träda i kraft omedelbart och gälla
t. o. in. år 1951.
Utskottet,
1946 års lag rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner innehåller
endast vissa allmänna bestämmelser om ordningen för reformens genomförande.
I övrigt gäller vad som stadgats i 1919 års lag om ordning och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Bestämmelserna
i sistnämnda lag äro emellertid uppbyggda på den förutsättningen, att
Kungl. Maj:ts beslut i indelningsärendet meddelas under året innan indelningsändringen
träder i kraft. Till följd härav kan enligt 1919 års lag organiserandet
av de nya kommunerna börja tidigast ett år innan indelningsändringen
genomföres. Såsom ovan framhållits, avses kommunindelningsretormen
skola träda i kraft över hela landet den 1 januari 1952 — i fråga
om de tre län, där Kungl. Maj:t redan meddelat beslut om ny kommunindelning,
har ikraftträdandet fastställts till nämnda dag. Tillika är upplyst,
att Kungl. Maj:ts beslut i fråga om det län, som behandlas sist, kan
väntas omkring den 1 april 1950. Under sådana omständigheter förefinnes
i och för sig möjlighet att påbörja organiserandet av de nya kommunerna
avsevärt tidigare än vad som medgives genom bestämmelserna i 1919 års
lag. Med hänsyn till reformens räckvidd synes det ock i hög grad angeläget,
att verksamheten i de nya kommunerna kan förberedas i god tid. Redan
av dessa skäl framstår det som önskvärt att i fråga om kommuner,
som beröras av kommunindelningsreformen, stadga avvikelser från den enligt
1919 års lag gällande ordningen. Härtill kommer, att med bibehållandet
av nuvarande bestämmelser skulle följa nödvändigheten att i stora
delar av landet hålla val till kommunernas fullmäktigeförsamlingar två
gånger med endast omkring ett halvt års mellanrum. På hösten 1950 skulle
nämligen hållas val för de äldre kommunerna och påföljande vår för alla
nybildade och de flesta vidgade kommuner. En sådan ordning med dubbla
val för stora delar av landet framstår enligt utskottets uppfattning som
mycket olämplig.
Propositionen innefattar i förevarande del förslag till lagstiftning för att
undanröja de olägenheter, som alltså skulle följa om man med bibehållande
av nuvarande bestämmelser läte kommunindelningsreformen träda i
kraft den 1 januari 1952. I propositionen föreslås sålunda bl. a., att i nybildade
kommuner och i regel även i vidgade kommuner val av fullmäktige
skola förrättas å den vanliga valdagen i september 1950, medan mandaten
för de år 1946 valda fullmäktige i de äldre kommunerna förlängas ett år.
Enligt utskottets mening innefattar lagförslaget en tillfredsställande lösning
av förevarande problem, och utskottet kan i allo ansluta sig till förslagets
huvudprinciper.
Vidkommande den av motionärerna berörda frågan om den interimistiska
organisationen av de nybildade kommunerna och då särskilt av nybildade
landskommuner och köpingar, föreslås i propositionen i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande regler i 1919 års lag, att länsstyrelsen skall
förordna person alt hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans
ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd. Den sålunda
valda kommunalnämnden skall bl. a. bereda frågan om fullmäktiges antal
i den nybildade kommunen, innan stämman beslutar härom. Motionärerna
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
— som frukta att antalet deltagare i den första stämman skall bli så stort,
att det skall bli hart när omöjligt att genomföra densamma — föreslå på
denna punkt, i syfte att onödiggöra hållandet av stämma, att länsstyrelsen
skall efter hörande av de äldre kommunerna fastställa antalet fullmäktige
i de nya kommunerna. Med en sådan anordning skulle enligt motionärerna
behovet av interimistisk kommunalnämnd försvinna.
Enligt utskottets förmenande äro de av motionärerna uttalade farhågorna
beträffande svårigheten att hålla kommunalstämma för nybildad kommun
överdrivna. En ordning, varigenom beslutanderätten i fråga om fullmäktiges
antal skulle överlämnas åt länsstyrelsen, strider vidare mot principen
om den kommunala självbestämmanderätten. Härtill kommer ytterligare,
att det enligt utskottets mening icke kan råda något tvivel om att behov
föreligger av kommunalnämnd för nybildad kommun redan innan sådan
nämnd kan utses av fullmäktige för kommunen, vilka som nämnts väljas i
september 1950. Utskottet kan sålunda icke förorda bifall till motionärernas
förevarande förslag.
Som nyss framhållits, har utskottet icke funnit anledning till erinran mot
huvudprinciperna i det genom propositionen i förevarande del framlagda
lagförslaget. I fråga om de särskilda bestämmelserna i förslaget föreslår
utskottet vissa ändringar, huvudsakligen av formell natur. Dessa ändringar
äro följande.
t §■
I propositionen föreslås i paragrafens andra stycke en bestämmelse av
innebörd, att, där eu indelningsändring enligt 1919 års lag, som fastställts
att träda i kraft den 1 januari 1952, avser en kommun, som beröres av sammanläggning
enligt 1946 års konnnunindelningslag, Kungl. Maj :t må förordna
om tillämpning av bestämmelserna i den nu föreslagna lagen å de
kommuner, som beröras av indelningsändringen. Departementschefen lämnar
i detta sammanhang följande exempel. En landskommun A anses icke
böra i sin helhet ingå i ny storkonnnun. Det har visat sig lämpligare, att den
i stället genom beslut 1949 i samband med fastställandet av den nya indelningen
för länet med verkan fr. o. in. den 1 januari 1952 delas mellan den
närbelägna staden B, som eljest icke beröres av kommunindelningsreformen,
och storkommunen C. I syfte att göra fullt otvetydigt, att bestämmelserna
i den föreslagna lagen kunna genom beslut av Kungl. Maj :t göras tilllämpliga
även å staden B i det valda exemplet — något som icke klart framgår
av den i propositionen föreslagna lydelsen — föreslår utskottet en omformulering
av lagrummet.
Ändringen i tredje stycket är av redaktionell natur.
4 §.
I andra stycket andra punkten av förevarande paragraf föreslås i propositionen
ett undantag från eljest gällande regler, enligt vilka val av leda
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
9
möter och suppleanter i kommunalnämnd och vissa andra kommunala
nämnder och styrelser skola förrättas i december resp. i november eller
december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunal- och
stadsfullmäktige ägde rum, d. v. s. i de fall, som nu äro i fråga, under november
eller december 1951. Av departementschefens uttalande framgår
emellertid, att undantagsbestämmelsen är avsedd allenast för nämnd eller
styrelse, som valts av fullmäktige. Fungerar sålunda för nybildad kommun
en av kommunalstämman vald nämnd eller styrelse, till vilken enligt huvudregeln
val skall ske i november eller december månad 1951, skall undantagsbestämmelsen
icke gälla. För att klargöra denna innebörd av stadgandet
föreslår utskottet en förtydligande ändring av lagtexten.
Ändringen i tredje stycket är av redaktionell natur.
5 §.
Propositionen upptar här en regel om att besvär över beslut, som före
sammanläggnings ikraftträdande fattats av kommun, som nybildats genom
sammanläggning av kommuner i olika län, skola prövas av länsstyrelsen i
det län, till vilket kommunen efter ikraftträdandet kommer att höra. Motsvarande
regler böra emellertid gälla i fråga om andra åtgärder, som i avseende
å indelningsändringen ankomma å länsstyrelse. Utskottet föreslår
fördenskull paragrafen kompletterad med bestämmelse härom.
.9 f.
För sådana vidgade kommuner, för vilka val av fullmäktige förrättas
hösten 1950, föreslås i förevarande paragraf bestämmelser av den huvudsakliga
innebörd, att kommunala nämnder och styrelser skola utses enligt
samma regler, som gälla för nybildad kommun. Den i propositionen föreslagna
avfattningen av förevarande paragraf giver emellertid anledning till
tvivelsmål bl. a. angående tidpunkten, då tjänstgöringstiden utgår för de
för staden eller köpingen i dess äldre omfattning valda nämnder och styrelser.
Meningen är, att de äldre nämnderna och styrelserna skola behålla
sina funktioner intill den 1 januari 1952. Sedan val skett till motsvarande
nämnd eller styrelse för den vidgade kommunen, skola dock de äldre nämnderna
och styrelserna icke längre företräda annat än staden eller köpingen
i dess omfattning före sammanläggningen. För att tydliggöra detta föreslår
utskottet eu omformulering av paragrafen.
13 §.
I propositionen föreslås här, att uppkommande kostnader för verksamheten
i nybildad kommun under tiden intill den 1 januari 1952 skola gäldas
av de däri ingående kommunerna i förhållande till deras skatteunderlag
enligt senaste taxering. Under första halvåret 1950 torde sålunda 1949 års
taxering vara att anse som den senaste, under senare halvåret 1950 åter
samma års taxering som den senaste. Emellertid kan måhända göras gäl
-
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
lande, att under ett kalenderår uppkommande kostnader rimligen böra
fördelas efter en och samma grund. För att undanröja varje anledning till
tvekan på förevarande punkt och då det synes mest praktiskt att låta kostnaderna
fördelas efter samma grund under hela övergångstiden, föreslår
utskottet att kostnaderna under samma tid skola fördelas efter 1949 års
taxering.
Ändrad lydelse av 5 § i 1946 års nyindelningslag.
Enligt 5 § andra stycket i 1946 års lag rörande ny indelning av riket i
borgerliga kommuner må Konungen vid fastställande av ekonomisk uppgörelse
mellan de av sammanläggning berörda kommunerna förordna, att
under visst antal år särskild kommunalskatt skall påföras inom den del
av en nybildad kommun, som motsvarar kommun, vilken efter den 1 januari
1944 underlåtit att i erforderlig omfattning verkställa utdebitering eller
obehörigen förfogat över kommunens tillgångar.
I sitt yttrande över den förut omförmälda departementspromemorian
framhöll k a m in a r k o 11 e g i e t, alt i och med att möjlighet att påföra
särskild skatt enligt 5 g andra stycket av 1946 års lag till tiden vore knuten
till fastställandet av den ekonomiska uppgörelsen, vore det möjligt för kommun
att under tiden från Kungl. Maj :ts kommunregleringsbeslut och intill
den 1 januari 1952 vidtaga sådana åtgärder, som avsåges i paragrafen, utan
att kommunen därför behövde befara något påförande av särskild skatt.
Kollegiet pekade på två alternativ för att undanröja olägenheterna av detta
förhållande. Det ena alternativet vore att vidtaga ändring i 5 § andra stycket
av 1946 års lag genom att exempelvis utesluta orden »vid fastställande
av uppgörelse som i första stycket sägs». Då emellertid anmälan om sådana
obehöriga åtgärder ofta icke konime att kunna ske förrän förhållandevis
lång tid efter det den nya kommunindelningen trätt i kraft, skulle en ändring
av lagen på sätt antytts för att bliva effektiv också kräva en förlängning
av giltighetstiden för 1946 års lag. En sådan förlängning syntes emellertid
icke vara önskvärd. Det andra alternativet vore, åt! i den föreslagna
lagen med vissa bestämmelser i avseende å koinmunindelningsreformens
ikraftträdande — vilken lag enligt kollegiets åsikt icke borde uttryckligen
tidsbegränsas — införa ett stadgande om befogenhet för Kungl. Maj :t att
påföra särskild skatt för kommun på grund av obehöriga åtgärder, som vidtagits
under tiden från Kungl. Maj :ts kommunregleringsbeslut och intill
den 1 januari 1952.
Efter att ha erinrat om att koinmunindelningsreformens ikraftträdande
uppskjutits till den 1 januari 1952 samt att Kungl. Maj :t beträffande vissa
län redan meddelat beslut om ny kommunindelning, anför föredragande
departementschefen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.7.
11
I fråga om vissa län kommer mer än 2V2 år att förflyta mellan indelningsbeslutet
och ikraftträdandet och under denna tid ha de berörda kommunerna
att två gånger besluta om utdebiteringens storlek. Även om det knappast
torde behöva befaras att kommunerna komma att missbruka denna
rätt i den riktning, som angives i 5 § andra stycket 1946 års nyindelningslag,
eller obehörigen förfoga över kommunens tillgångar, så torde det likväl
vara lämpligt att möjligheten bibehålies för Kungl. Maj:t att, därest sådant
fall likväl skulle inträffa, förordna om påförande av särskild kommunalskatt
enligt nämnda stadgande. Detta synes enklast kunna ske i enlighet
med det första av de av kammarkollegiet anvisade två alternativen för frågans
lösning, nämligen genom att bestämmelsen att dylikt förordnande
skulle meddelas vid fastställandet av den ekonomiska uppgörelsen finge
utgå ur omförmälda lagrum. Då 1946 års lag är tidsbegränsad bleve det
visserligen, såsom kammarkollegiet påpekat, likväl icke möjligt att förordna
om särskild kommunalskatt efter det att giltighetstiden utgått den
Öl december 1951. Emellertid synes någon större olägenhet icke behöva
följa härav. De fall, där stadgandet kan bli aktuellt, torde bli så uppmärksammade
att ett ingripande kan ske före den angivna dagen.
Jag föreslår alltså att 5 § i 1946 års nyindelningslag ändras i enlighet med
det anförda. Samtidigt torde stadgandet böra jämkas, så att det uttryckligen
avser även kommuner som läggas till bestående kommuner (städer
eller köpingar).
Motionärerna, som icke framställa någon erinran mot den föreslagna
ändringen i och för sig, betona att 1946 års lag upphör att gälla med
utgången av år 1951. Före denna tidpunkt kunde emellertid enligt motionärernas
uppfattning kommunerna svårligen tänkas bedöma hithörande
spörsmål med hänsyn till den korta tid, som koimne att stå de nybildade
kommunerna till buds för granskning av räkenskaper etc. Motionärerna
föreslå fördenskull, att giltighetstiden för de bestämmelser, som inrymmas
i 5 § i dess nya lydelse, utsträckes till utgången av år 1952.
Utskottet finner de i propositionen föreslagna ändringarna i 5 § av
1946 års kommunindelningslag välmotiverade. Av skäl, som anförts i kammarkollegiets
yttrande och i motionerna, synes emellertid behov kunna
uppkomma av fortsatt giltighet under år 1952 av ifrågavarande lagrum i
dess ändrade lydelse. Hinder synes icke möta mot att låta lagrummet erhålla
längre giltighetstid än lagen i övrigt. Utskottet föreslår fördenskull,
att giltighetstiden för lagrummet får utgå först den 31 december 1952. Den
vidtagna ändringen har även nödvändiggjort en omformulering av den föreslagna
lagens rubrik.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) alt riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition ej kunnat i oförändrat skick bifallas,
i anledning av sagda proposition måtte för sin del antaga
följande, såsom utskottets förslag betecknade
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
(Kungi. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
1) Förslag
till
Lag
med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande.
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelser.
1 §•
Bestämmelserna i denna lag skola, såvitt angår ändring i kommunal indelning
som träder i kraft den 1 januari 1952, i den utsträckning nedan
angives äga tillämpning å
a) kommun, som nybildats genom sammanläggning av kommuner enligt
lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner (ngbildad
kommun) ;
b) stad eller köping, som vidgats genom att landskommun sammanlagts
därmed enligt nämnda lag, i dess omfattning efter sammanläggningen
(vidgad kommun);
c) kommun, som ingår i sålunda nybildad eller vidgad kommun;
d) skoldistrikt, som utgör kyrklig samfällighet för enbart skolväsendet
och som upphör i samband med sammanläggning av kommuner enligt lagen
rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner; samt
e) fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen om fattigvården och som
upphör i samband med sammanläggning av kommuner som nyss sagts.
Där del av kommun med verkan Där del av kommun med verkan
från och med den 1 januari 1952 från och med den 1 januari 1952
lägges till kommun, som avses i
första stycket må Konungen förordna,
att vad nedan stadgas helt eller
delvis skall äga motsvarande tilllämpning
på de kommuner som beröras
av indelningsändringen.
I lag eller författning meddelade
stadganden om åtgärder med avseende
å ikraftträdande av ändring i
kommunal indelning samt om kom
-
lägges till kommun, som avses i
första stycket, må Konungen förordna,
att bestämmelserna i denna lag
helt eller delvis skola äga motsvarande
tillämpning å den kommun,
som delas, så ock å kommun, till
vilken lägges område av den delade
kommunen.
I lag eller författning meddelade
stadganden om åtgärder med avseende
å ikraftträdande av ändring i
kommunal indelning samt om kom
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
13
(Kungl. Maj:ts förslag.)
munala val skola, i den mån de strida
mot bestämmelserna i denna lag,
icke tillämpas i fråga om kommuner,
skoldistrikt och fattigvårdssamhällen
varom förmäles i första
stycket.
(Utskottets förslag.)
munala val skola icke tillämpas i
den mån de strida mot bestämmelserna
i denna lag.
Bestämmelser rörande nybildade kommuner.
2 §.
Är nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det länsstyrelsen
att så snart ske kan efter det nyindelningen fastställts, dock ej före
den 1 november 1949, förordna person att å plats inom kommunen, som
länsstyrelsen bestämmer, hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans
ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd. Sådan
stämma skall hållas utan dröjsmål dock ej före den 1 januari 1950.
Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd, som utsetts av kommunalstämman
enligt vad i första stycket stadgas, skola väljas för tid intill
dess fullmäktige i kommunen valt kommunalnämnd.
Är nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall
länsstyrelsen inom tid som i första stycket sägs förordna person att tjänstgöra
som kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig
ordning förordnad; och åligger det denne att hålla allmän rådstuga för
val av ledamöter och suppleanter i den valnämnd, som enligt lagen om val
till riksdagen skall finnas i staden. Sådan rådstuga skall hållas utan dröjsmål
dock ej före den 1 januari 1950.
3 §•
Beslut om indelning av nybildad kommun i valkretsar att tillämpas vid
fullmäktigeval under år 1950 må meddelas å senare tidpunkt än i 34 § tredje
stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse på landet och 15 § tredje
stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse i stad sägs.
4 §.
Val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige i nybildad kommun
skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala
vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige.
I nybildad kommun må under tiden
intill den 1 januari 1952 ledamöter
och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser utses oberoende
av eljest gällande bestämmelser
om tid för dylikt val. Hava leda
-
I nybildad kommun må under tiden
intill den 1 januari 1952 ledamöter
och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser utses oberoende
av eljest gällande bestämmelser
om tid för dylikt val. Hava full
-
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
möter och suppleanter sålunda utsetts
i nämnd eller styrelse, till vilken
val enligt vad därom finnes
stadgat skall ske under november
eller december månader 1951, må
sådant nytt val ej äga rum.
(Utskottets förslag.)
mäktige utsett ledamöter och suppleanter
i nämnd eller styrelse, till
vilken val enligt vad därom finnes
stadgat skall ske under november
eller december månader 1951, må
sådant nytt val ej äga rum.
I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige samt ledamöter
och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser skall i
nybildad kommun så anses, som om
denna börjat beträffande fullmäktige
den 1 januari 1951 samt beträffande
ledamöter och suppleanter i
nämnder och styrelser den 1 januari
1952. Kommun må dock beträffande
annan nämnd eller styrelse än
kommunalnämnd, folkskolestyrelse
samt sådana nämnder och styrelser,
som skola utses vid samma tid som
dessa, besluta att tjänstgöringstiden
skall anses hava börjat å
dag än nu sagts.
tidigare
I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige samt ledamöter
och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser skall i
nybildad kommun så anses, som om
tjänstgöringstiden börjat beträffande
fullmäktige den 1 januari 1951
samt beträffande ledamöter och
suppleanter i nämnder och styrelser
den 1 januari 1952. Kommun må
dock beträffande annan nämnd eller
styrelse än kommunalnämnd,
folkskolestyrelse samt sådana nämnder
och styrelser, som skola utses
vid samma tid som dessa, besluta
att tjänstgöringstiden skall anses
hava börjat å tidigare dag än nu
sagts.
Fullmäktige, som valts jämlikt bestämmelserna i första stycket, skola
omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem tillkommande uppgifter;
och skola jämväl ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder
och styrelser ävensom kommunalborgmästare samt valnämnd i stad utan
magistrat, vilka utses före den 1 januari 1952, genast träda i utövning av
sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras
i anledning av indelningsändringen.
Bestämmelserna i 18 § femte och sjätte styckena lagen om ordning och
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning skola icke gälla
beträffande nybildad kommun.
5
Besvär över beslut, som före sammanläggnings
ikraftträdande fattats
av kommun, som nybildats genom
sammanläggning av kommuner i
olika län, skola prövas av länsstyrelsen
i det län, till vilket kommu
-
§•
Har kommun nybildats genom
sammanläggning av kommuner i
olika län, skola besvär över beslut,
som före den 1 januari 1952 fattats
av kommunen, prövas av länsstyrelsen
i det län, till vilket kommunen
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
15
(Kungl. Maj.ts förslag.)
nen efter ikraftträdandet kommer
att höra.
(Utskottets förslag.)
efter ikraftträdandet av indelningsändringen
kommer att höra; och
skall det ankomma å samma länsstyrelse
att vidtaga de åtgärder,
som i avseende å indelningsändring
åvila länsstyrelse.
Bestämmelser rörande vidgade kommuner.
6 §.
Allmän rådstuga eller kommunalstämma för beslut om huru många fullmäktige
som skola utses för vidgad kommun, där val skall äga rum under
år 1950 enligt vad i 8 § första stycket stadgas, må ej hållas före den 1
januari 1950.
7 §.
Beslut om indelning i valkretsar att tillämpas vid fullmäktigeval år 1950
må beträffande sådan vidgad kommun, som avses i 6 §, meddelas å senare
tidpunkt än i 15 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse
i stad och 34 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse
på landet sägs.
8 §•
Val av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige för vidgad kommun
skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala
vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige. I fråga om
beräknandet av fullmäktiges tjänstgöringstid skall så anses, som om denna
börjat den 1 januari 1951. Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga
handhavandet av dem tillkommande uppgifter med befogenhet att
vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen.
Om förhållandena därtill föranleda, må Konungen förordna, att val av
fullmäktige enligt vad i första stycket sägs icke skall äga rum, och skall i
sådant fall vad i 14 § lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning stadgas äga motsvarande tillämpning.
I övrigt skall sistnämnda stadgande icke gälla beträffande vidgad
kommun.
» §•
Har beträffande vidgad kommun
förordnande enligt 8 § andra stycket
icke meddelats, skall vad i 4 § andra
fjärde styckena stadgas om val av
ledamöter och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser samt
Har beträffande vidgad kommun
förordnande enligt 8 § andra stycket
icke meddelats, skall vad i 4 § andra
—fjärde styckena stadgas om val av
ledamöter och suppleanter i kommunala
nämnder och styrelser samt
16
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
om sådana befattningshavares tjänstgöringstid
äga motsvarande tillämpning;
och skall i sådan vidgad kommun
nyval till kommunala nämnder
och styrelser städse äga rum.
(Utskottets förslag.)
om sådana befattningshavares tjänstgöringstid
och befogenheter äga motsvarande
tillämpning; och skola ledamöter
och suppleanter i de för staden
eller köpingen i dess omfattning
före sammanläggningen utsedda
nämnder och styrelser fråntråda
sina befattningar med utgången av
år 1951.
Bestämmelser rörande kommuner, som ingå i nybildad eller vidgad
kommun.
10 §.
Val av fullmäktige i kommun, som avses i 1 § första stycket c), för
tiden från och med den 1 januari 1951 skall förrättas i följande fall:
a) där Konungen beträffande vidgad kommun, i vilken kommunen ingår,
meddelat förordnande enligt 8 § andra stycket;
b) där Konungen jämlikt lagen om ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning fastställt kommunal indelningsändring
att träda i kraft den 1 januari 1951 och i samband därmed förordnat
att val skall förrättas;
c) där kommun, vars beslutanderätt dittills utövats å kommunalstämma,
beslutat införa fullmäktige från och med den 1 januari 1951.
11 §•
I kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skola de för tiden
intill utgången av år 1950 valda fullmäktige fortsätta att utöva sina befattningar
under år 1951, såvida ej val av fullmäktige för tiden från och med
den 1 januari 1951 skall förrättas i kommunen på grund av sådant förhållande,
som angives i 10 § a) eller b).
12 §.
Kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skall icke vara
skyldig uppdraga beslutanderätten åt fullmäktige, ändå alt dess invånarantal
överstigit 700.
13
Uppkommande kostnader för
verksamheten i nybildad kommun
under tiden intill den 1 januari 1952
skola gäldas av de däri ingående
Uppkommande kostnader för
verksamheten i nybildad kommun
under tiden intill den 1 januari 1952
skola gäldas av de däri ingående
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
17
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
kommunerna i förhållande till deras kommunerna i förhållande till deskatteunderlag
enligt senaste taxe- ras skatteunderlag enligt 19)9 års
ring. taxering.
Bestämmelser rörande skoldistrikt och fattigvårdssamhällen.
14 §.
Skall i samband med sammanläggning av kommuner vården om folkoch
fortsättningsskoleväsendet överflyttas till kommun från sådant skoldistrikt,
som avses i 1 § första stycket d), eller handhavandet av fattigvården
överflyttas till kommun från sådant fattigvårdssamhälle, som avses i
1 § första stycket e), skola bestämmelserna i 10 och 11 §§ äga motsvarandt
tillämpning med avseende å kyrkofullmäktige i skoldistriktet och fattigvårdsfullmäktige
i fattigvårdssamhället.
15 §.
Skoldistrikt, som avses i 1 § första stycket d), skall icke vara skyldigt
uppdraga beslutanderätten åt kyrkofullmäktige, ändå att dess invånarantal
överstigit 1 500.
Fattigvårdssamhälle, som avses i 1 § första stycket e), skall icke vara
skyldigt uppdraga beslutanderätten åt fattigvårdsfullmäktige, ändå att dess
invånarantal överstigit 700.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till
och med den 31 december 1951.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 5 samt. 2 and. Nr 25.
18
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
2) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 5 § lagen den
21 juni 1946 (nr 315) rörande ny
indelning av riket i borgerliga kommuner.
Härigenom förordnas, att 5 § lagen
den 21 juni 1946 rörande ny indelning
av riket i borgerliga kommuner
skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den
21 juni 1946 (nr 315) rörande ny
indelning av riket i borgerliga kommuner.
Härigenom förordnas, att 5 § lagen
den 21 juni 1946 rörande ny indelning
av riket i borgerliga kommuner
skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives samt att paragrafens
andra stycke i den sålunda
ändrade lydelsen skall utan hinder
av vad i lagen den 21 juni 1946 stadgats
om lagens giltighetstid gälla
till och med den 31 december 1952.
5 §•
Fastställes ny---ecklesiastik indelning.
Har efter den 1 januari 1944 kommun, som genom indelningsändringen
uppgår i nybildad kommun eller lägges till bestående kommun, i syfte att
undandraga sig kostnader, som bort gäldas genom utdebitering i förstnämnda
kommun, underlåtit att i erforderlig omfattning verkställa dylik
utdebitering eller obehörigen förfogat över kommunens tillgångar, må Konungen
förordna, att under visst antal år särskild kommunalskatt skall
påföras inom den del av den nybildade eller vidgade kommunen, som motsvarar
förstnämnda kommun. Närmare bestämmelser om uttagande av sådan
särskild kommunalskatt meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25. 19
B) att motionerna I: 299 och 11:382 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan under A) hemställt.
Stockholm den 12 maj 1949.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,
Karl August Johanson, Herlitz, Mattsson, Björck, Lindén*, Björkman,
Sandberg och Damström*; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Nilsson i Göteborg,
Norén, Nolin, Spångberg, Olsson i Mora, Gustafsson i Bogla, Hammar,
fru Svedberg och herr Löfroth.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelning sr ef o a1 i texten