Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25

1949-05-12 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:25, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande, m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 23 april

1949 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 191,

däri Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 1 april 1949 föreslagit

riksdagen att antaga förslag till

1) lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande; samt

2) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande

ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj :ts förslag, får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till propositionen.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft de

likalydande, till utskottet hänvisade motionerna nr 299 i första kammaren

av herr Eskilsson m. fl. och nr 382 i andra kammaren av herrar Birke och

Nilsson i Svalöv.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med utskottets

redogörelse för Kungl. Maj :ts föreliggande förslag ävensom vid behandlingen

av desamma i de delar, som yrkandena i varje särskilt fall avse.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna.

Lag med vissa bestämmelser i avseende å kommun indelnings,

reformens ikraftträdande.

Inledning.

Enligt lagen den 21 juni 1940 (nr 315) rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner skall en allmän översyn av kommunindelningen i

landet äga rum. Vid indelningsändring i anledning av översynen må, när

förhållandena därtill föranleda, kommuner sammanläggas utan hinder av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 5 sand. 2 avd. Nr 25.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

vad eljest är stadgat om villkor för ändring i kommunal indelning. Syftet

med kommunindelningsreformen är att åstadkomma ändamålsenliga förvaltnings-

och självstyrelseenheter. 1946 års nyindelningslag behandlar

emellertid icke någon annan form av indelningsändring än sammanslagning

av hela kommuner. Befinnes vid den översyn av kommunindelningen,

som föreskrives i lagen, att kommun behöver delas, skall lagen den 13 juni

1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

tillämpas.

Om ordningen för reformens genomförande innehåller 1946 års nyindelningslag

endast vissa allmänna bestämmelser. I övrigt skall gälla vad som

stadgats i 1919 års lag. Beslut om nyindelning meddelas av Kungl. Maj :t

för varje län särskilt, sedan utredning skett och förslag avgivits av länsstyrelsen

och kammarkollegium. Om ikraftträdandet förordnas i besluten.

Av ett stadgande i 1919 års lag framgår, att nyindelning måste träda i kraft

vid kalenderårsskifte. 1946 års lag innehåller icke några bestämmelser

härutinnan i annan mån än vad som följer av att lagens giltighetstid utgår

den 31 december 1951. I propositionen i ämnet (1946: 236) angavs, att reformen

beräknades kunna träda i kraft med ingången av år 1950. Enligt

vad chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, framhållit i ett

interpellationssvar i riksdagens andra kammare den 25 maj 1948 har det

emellertid av olika skäl visat sig, att genomförandet av den nya indelningen

måste framflyttas. Statsrådet framhöll i interpellationssvaret, att en

lämplig tidpunkt för reformens ikraftträdande vore den 1 januari 1952.

Valen till de nya kommunernas fullmäktigeförsamlingar skulle nämligen

då kunna förrättas på ordinarie valdagen i september 1950 samtidigt som

tid vunnes för det praktiska arbetet för reformens genomförande. För att

undvika dubbla val under nämnda år borde — framhölls i interpellationssvaret

— de löpande fullmäktigemandaten, som upphörde med utgången av

år 1950, förlängas ett år.

I fråga om tre län (Blekinge, Gotlands och Hallands) har Kungl. Maj :l

redan förordnat om ny kommunindelning (SFS 1949: 54, 58 och 129).

Ikraftträdandet har härvid fastställts till den 1 januari 1952.

Kommunindelningsreformens genomförande efter de angivna riktlinjerna

nödvändiggör avvikelser från olika stadganden i gällande kommunallagstiftning.

Frågan har behandlats i en inom inrikesdepartementet upprättad

promemoria med förslag angående vissa i samband med kommunindelningsreformens

ikraftträdande erforderliga lagstiftningsåtgärder. De

grundläggande reglerna ha upptagits i en särskild lag.

Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av kammarkollegiet,

samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,

Västerbottens och Norrbottens län, kommunallagskommittén, Svenska

stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelsen i

Östergötlands län har överlämnat yttranden av drätselkammaren i Norrkö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

3

ping och förvaltningsutskottet vid länets landsting. Remissinstanserna ha

i allmänhet icke haft något att erinra mot de huvudsakliga principerna i

den föreslagna lagstiftningen.

Det nu framlagda lagförslaget innefattar eu överarbetning av det i promemorian

intagna utkastet.

Förslagets huvudgrunder.

Bestämmelserna i 1919 års nyindelningslag innebära, tillämpade på de

kommuner, som beröras av kommunindelningsreformen, och med utgångspunkt

från att denna träder i kraft den 1 januari 1952, i huvudsak

följande.

I de nuvarande (äldre) kommunerna skola fullmäktigeval äga rum i

vanlig ordning i september 1950. Först under år 1951 kan organiserandet

av de nya kommunerna börja. Detta år skola å tid som fastställes av stämman

hållas fullmäktigeval i de nybildade kommunerna. I kommuner, som

avses i 14 § 1919 års indelningslag (städer och köpingar, med vilka sammanlägges

landskommun), skola däremot sådana val äga rum endast om

Konungen förordnar därom. I annat fall skola de i den ursprungliga staden

(köpingen) valda fullmäktige efter den 1 januari 1952 representera

staden (köpingen) i dess omfattning efter sammanläggningen. Bortsett

från sistnämnda fall komma mandaten för de år 1950 valda fullmäktige

att upphöra med 1951 års utgång.

Propositionen innefattar förslag till lagstiftning för att undanröja de

olägenheter, som sålunda skulle följa, om man med bibehållande av nuvarande

bestämmelser läte kommunindelningsreformen träda i kraft den

1 januari 1952. Den föreslagna lagen bygger på sistnämnda förutsättning

och har i övrigt utformats i anslutning till de riktlinjer, som uppdragits i

det nämnda interpellationssvaret.

I huvudsaklig överensstämmelse med terminologien i 1919 års indelningslag

skiljer lagförslaget mellan »nybildade» och »vidgade» kommuner.

Med vidgad kommun förstås stad eller köping, som ökas genom sammanläggning

med annan kommun, i dess omfattning efter sammanläggningen.

Övriga kommuner, som bildas med stöd av 1946 års lagstiftning, betecknas

i förslaget nybildade kommuner. En sådan kommun kan vara landskommun,

köping eller stad.

Lagförslaget bygger på tanken, att fullmäktigevalen i de nybildade kommunerna

skola äga rum redan under år 1950 och att mandaten för fullmäktige

i de äldre kommuner, som ingå i dessa, skola förlängas. Efter att

ha erinrat om att enligt gällande bestämmelser valen till de nybildade kommunernas

fullmäktigeförsamlingar skolat äga rum år 1951 och — för att

giva utrymme för budgetberedning in. in. — om möjligt under förra hälften

av detta år, anför föredragande departementschefen bl. a. följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

Då allmänna kommunalval förrättas i september 1950, skulle i eu stor

del av rikets kommuner två fullmäktigeval komma att förrättas med endast

omkring ett halvt års mellanrum. En sådan ordning skulle sannolikt

menligt inverka på intresset för valen och synes jämväl av andra skäl vara

olämplig. Bibehållas nuvarande bestämmelser oförändrade, skulle det vidare

bli knappt med tid för valförberedelserna. Såvitt dessa förberedelser

i nybildade kommuner ankomma på kommunalstämma eller allmän rådstuga,

få de nämligen enligt gällande lag påbörjas först året innan indelningsändringen

träder i kraft. Nya regler om organiserandet av de nya

kommunerna och avvecklingen av de gamla synas alltså vara nödvändiga.

I fråga om grunderna för denna lagstiftning, så torde olägenheterna med

två val inom en kort tidrymd endast kunna undanröjas antingen genom att

valen hållas samtidigt på den ordinarie valdagen i september 1950 eller

genom att valen detta år i de av reformen berörda äldre kommunerna inställas

och fullmäktiges mandat förlängas på ett år. 1950 års val skulle då

avse de nya kommunerna. Det första av dessa alternativ är av skäl, som ej

torde behöva utvecklas, knappast tänkbart i varje fall ej om det skulle tilllämpas

regelmässigt. Det andra alternativet torde däremot utgöra en i

princip lämplig lösning. Olägenheterna med detta alternativ synas framför

allt hänföra sig till det förhållandet att de år 1946 valda fullmäktige få

representera de av reformen berörda kommunerna under år 1951, oaktat

— enligt vad valen i de nya storkommunerna utvisa — representationen

detta år eventuellt rätteligen skulle haft en annan politisk och personell

sammansättning. I fråga om kommuner, som upphöra med 1951 års utgång,

torde detta förhållande ej behöva tillmätas någon större vikt. Särskilt

under senare hälften av år 1951 kommer nämligen tyngdpunkten i det

kommunala arbetet att ligga hos de organ, som utsetts för den nya storkommunen.

— I viss mån annorlunda förhåller det sig med de kommuner

(städer och köpingar), som beröras av reformen endast i så måtto, att de

utökas genom sammanläggning med en landskommun. Dessa kommuner

komma ju att, ehuru i annan omfattning, bestå även efter den 1 januari

1952. Här torde det bliva nödvändigt att möjliggöra undantag från principen

om mandatförlängning.

I fråga om de genom sammanläggning enligt 1946 års nyindelningslag

nybildade kommunerna föreslår jag sålunda, att fullmäktigeval skall äga

rum år 1950 på den dag och i den ordning som gäller för allmänna kommunalval,

d. v. s. den tredje söndagen i september. Då Kungl. Maj:ts beslut

i indelningsfrågan för det län, som behandlas sist, kan väntas föreligga

omkring den 1 april 1950, torde tiden för valförberedelserna härigenom bli

tillräckligt lång. Att med hänsyn till risken för en försening uppskjuta

valen i de nya kommunerna till våren 1951 synes icke böra komma i fråga.

Härigenom skulle visserligen även vinnas att ytterligare en årsklass, född

år 1929, finge rösträtt vid ifrågavarande fullmäktigeval. Men de valtekniska

och praktiska olägenheterna med ett fullmäktigeval i ett stort antal

kommuner vid denna tid torde vara så betydande att de uppväga denna

vinst. För att i varje fall årsklassen 1928 från början skall få deltaga i

uppbyggandet av de nya kommunerna synes emellertid böra föreskrivas att

den första kommunalstämman (allmänna rådstugan) i dessa kommuner

icke skal! få hållas före den 1 januari 1950.

Vad härefter angår de s. k. vidgade kommunerna förordar jag att i stället

för bestämmelserna i 14 § 1919 års indelningslag såsom huvudregel upptages

den nyss för de nybildade kommunernas del förordade principen om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

»

val redan år 1950. Dessa val skola då gälla staden och köpingen i dess omlattning

efter införlivningen av en eller flera landskommuner, medan mandaten

för de för tiden intill den 1 januari 1951 valda stadsfullmäktige i staden

och kommunalfullmäktige i köpingen förlängas med ett år. Såsom nyss

antytts är emellertid en sådan regel icke alltid lämplig. Är de inkorporerade

landskommunernas invånarantal obetydligt i förhållande till den ursprungliga

stadens och särskilt om det utgör så liten del av detta att det icke motsvarar

vad som av invånarantalet belöper på varje stadsfullmäktig, skulle

den leda till uppenbart stötande resultat. Endast därför att en inkorporering

skett, som i och för sig knappast kan påverka fullmäktiges sammansättning,

skulle nämligen under hela året efter valet beslutanderätten i kommunen

kunna utövas av en representation, vars sammansättning alls icke

överensstämmer med den vid valet utsedda. Med hänsyn härtill har för detta

fall i lagen införts en möjlighet för Kungl. Maj :t att meddela ett förordnande

av innebörd att 14 g första stycket i 1919 års indelningslag blir tilllämpligt.

Detta innebär att 1950 äga rum dels val av stadsfullmäktige i staden

i dess omfattning före sammanläggningen, dels ock — i förekommande

fall — val av kommunalfullmäktige i de inkorporerade landskommunerna.

Från och med den 1 januari 1952 representera de sålunda valda stadsfullmäktige

hela den vidgade kommunen medan kommunalfullmäktiges mandat

upphöra nämnda dag.

I promemorian har emellertid även föreslagits att 14 § andra stycket

nyssnämnda lag efter särskilt förordnande skulle kunna bli tillämpligt,

d. v. s. att Kungl. Maj:t skulle i visst fall få föreskriva att mandaten för

de år 1950 i den äldre staden valda fullmäktige skulle utslockna den 1

januari 1952 och nyval ske för den vidgade kommunen under år 1951. Detta

förslag har föranlett erinringar i ett par remissyttranden. Det synes emellertid

kunna vara av värde att denna möjlighet att utan mandatförlängning

låta inkorporerade landskommuner bli representerade i den vidgade stadens

fullmäktige bibehålies för vissa speciella kommuner. Jag syftar bl. a.

på det tänkbara fall, att landskommunens invånarantal icke är alltför obetydligt

i förhållande till stadens men staden är av en sådan storleksordning,

att en mandatförlängning med dess konsekvenser i form av dubbla fullmäktigeuppsättningar

med olika sammansättning måste anses mindre lämplig.

Jag tillstyrker alltså på denna punkt vad som föreslagits i departementspromemorian.

Jag vill emellertid understryka, att den ifrågavarande regeln

får betraktas som en ren undantagsbestämmelse, som jag anser böra inflyta

i lagen endast därför all konsekvenserna av den nya kommunindelningen

på nuvarande stadium ej kunna överblickas. Med hänsyn till olägenheterna

av dubbla val skulle jag helst se, att den icke behövde tillämpas.

Beträffande de kommuner, som ingå i de nybildade eller vidgade kommunerna

(äldre kommuner), så framgår av det anförda, att mandaten för de

år 1946 valda stads- eller kommunalfullmäktige i dessa kommuner enligt

min mening regelmässigt böra förlängas. En bestämmelse härom bör därför

upptagas i lagen. Undantag bör göras bl. a. för det fall, att förordnande meddelats

om tillämpning av 14 i 1919 års indelningslag enligt vad nyss föreslagits.

Såsom förordats i promemorian bör vidare möjlighet finnas alt i en

äldre kommun i samband med indelningsändring enligt 1919 års lag, som

berör kommunen och träder i kraft den 1 januari 1951, förordna om val

år 1950. Med hänsyn till alt eu dylik föreskrift skulle föra med sig dubbla

val sistnämnda år, torde det emellertid kunna förväntas all möjligheten

icke begagnas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

I fråga om kommunala nämnder och styrelser föreslås, att dessa i nybildade

kommuner och sådana vidgade kommuner, för vilka fullmäktigeval

skola äga rum 1950, utses oberoende av eljest gällande bestämmelser om

tid för dylikt val. Deras tjänstgöringstid skall i princip anses ha börjat den

1 januari 1952.

I 2 § föreslås bestämmelser om den interimistiska organisationen av nybildade

kommuner, bestämmelser som i huvudsak överensstämma med motsvarande

regler i 1919 års lag. Är nybildad kommun landskommun eller

köping, skall länsstyrelsen förordna person att hålla kommunalstämma för

val av kommunalstämmans ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd.

Enligt vad föredragande departementschefen uttalar, bör den

sålunda valda kommunalnämnden, som skall tjänstgöra endast till dess ny

nämnd utsetts av fullmäktige, bl. a. bereda frågan om fullmäktiges antal i

den nybildade kommunen, innan stämman beslutar härom. Är åter nybildad

kommun stad, skall länsstyrelsen förordna person att tills vidare tjänstgöra

som kommunalborgmästare och åligger det denne att hålla allmän rådstuga

för val av ledamöter och suppleanter i stadens valnämnd.

Motionärerna uttala på förevarande punkt farhågor för att antalet deltagare

i den första stämman skall bli så stort, att det skall bli hart när omöjligt

att genomföra densamma. Fördenskull föreslås, att det skall ankomma

å länsstyrelsen att efter hörande av de berörda äldre kommunerna fastställa

antalet fullmäktige i de nybildade kommunerna. Vid bifall till vad

motionärerna sålunda föreslagit bortfölle den huvudsakliga uppgiften för

den interimistiska kommunalnämnden, nämligen att bereda och löreslå antalet

fullmäktige i den nybildade kommunen. Ev. kvarstående uppgifter för

kommunalnämnden kunde lämpligen skötas av en samarbetsdelegation.

Någon särskild kommunalnämnd behövde därför icke väljas innan fullmäktige

utsetts, icke heller kommunalstämmas ordförande eller vice ordförande.

I övrigt innehåller den föreslagna lagen vissa bestämmelser om tid för beslut

om valkretsindelning samt om sådana skoldistrikt och särskilda fattigvårdssamhällen,

som upphöra i och med den nya kommunindelningens

ikraftträdande. Beträffande kostnaderna för verksamheten i nybildad kommun

under tiden intill den 1 januari 1952 stadgas, att dessa skola gäldas a\

de äldre kommunerna i förhållande till deras skatteunderlag enligt senaste

taxering.

Den särskilda lagen föreslås skola träda i kraft omedelbart och gälla

t. o. in. år 1951.

Utskottet,

1946 års lag rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner innehåller

endast vissa allmänna bestämmelser om ordningen för reformens genomförande.

I övrigt gäller vad som stadgats i 1919 års lag om ordning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Bestämmelserna

i sistnämnda lag äro emellertid uppbyggda på den förutsättningen, att

Kungl. Maj:ts beslut i indelningsärendet meddelas under året innan indelningsändringen

träder i kraft. Till följd härav kan enligt 1919 års lag organiserandet

av de nya kommunerna börja tidigast ett år innan indelningsändringen

genomföres. Såsom ovan framhållits, avses kommunindelningsretormen

skola träda i kraft över hela landet den 1 januari 1952 — i fråga

om de tre län, där Kungl. Maj:t redan meddelat beslut om ny kommunindelning,

har ikraftträdandet fastställts till nämnda dag. Tillika är upplyst,

att Kungl. Maj:ts beslut i fråga om det län, som behandlas sist, kan

väntas omkring den 1 april 1950. Under sådana omständigheter förefinnes

i och för sig möjlighet att påbörja organiserandet av de nya kommunerna

avsevärt tidigare än vad som medgives genom bestämmelserna i 1919 års

lag. Med hänsyn till reformens räckvidd synes det ock i hög grad angeläget,

att verksamheten i de nya kommunerna kan förberedas i god tid. Redan

av dessa skäl framstår det som önskvärt att i fråga om kommuner,

som beröras av kommunindelningsreformen, stadga avvikelser från den enligt

1919 års lag gällande ordningen. Härtill kommer, att med bibehållandet

av nuvarande bestämmelser skulle följa nödvändigheten att i stora

delar av landet hålla val till kommunernas fullmäktigeförsamlingar två

gånger med endast omkring ett halvt års mellanrum. På hösten 1950 skulle

nämligen hållas val för de äldre kommunerna och påföljande vår för alla

nybildade och de flesta vidgade kommuner. En sådan ordning med dubbla

val för stora delar av landet framstår enligt utskottets uppfattning som

mycket olämplig.

Propositionen innefattar i förevarande del förslag till lagstiftning för att

undanröja de olägenheter, som alltså skulle följa om man med bibehållande

av nuvarande bestämmelser läte kommunindelningsreformen träda i

kraft den 1 januari 1952. I propositionen föreslås sålunda bl. a., att i nybildade

kommuner och i regel även i vidgade kommuner val av fullmäktige

skola förrättas å den vanliga valdagen i september 1950, medan mandaten

för de år 1946 valda fullmäktige i de äldre kommunerna förlängas ett år.

Enligt utskottets mening innefattar lagförslaget en tillfredsställande lösning

av förevarande problem, och utskottet kan i allo ansluta sig till förslagets

huvudprinciper.

Vidkommande den av motionärerna berörda frågan om den interimistiska

organisationen av de nybildade kommunerna och då särskilt av nybildade

landskommuner och köpingar, föreslås i propositionen i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande regler i 1919 års lag, att länsstyrelsen skall

förordna person alt hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans

ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd. Den sålunda

valda kommunalnämnden skall bl. a. bereda frågan om fullmäktiges antal

i den nybildade kommunen, innan stämman beslutar härom. Motionärerna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

— som frukta att antalet deltagare i den första stämman skall bli så stort,

att det skall bli hart när omöjligt att genomföra densamma — föreslå på

denna punkt, i syfte att onödiggöra hållandet av stämma, att länsstyrelsen

skall efter hörande av de äldre kommunerna fastställa antalet fullmäktige

i de nya kommunerna. Med en sådan anordning skulle enligt motionärerna

behovet av interimistisk kommunalnämnd försvinna.

Enligt utskottets förmenande äro de av motionärerna uttalade farhågorna

beträffande svårigheten att hålla kommunalstämma för nybildad kommun

överdrivna. En ordning, varigenom beslutanderätten i fråga om fullmäktiges

antal skulle överlämnas åt länsstyrelsen, strider vidare mot principen

om den kommunala självbestämmanderätten. Härtill kommer ytterligare,

att det enligt utskottets mening icke kan råda något tvivel om att behov

föreligger av kommunalnämnd för nybildad kommun redan innan sådan

nämnd kan utses av fullmäktige för kommunen, vilka som nämnts väljas i

september 1950. Utskottet kan sålunda icke förorda bifall till motionärernas

förevarande förslag.

Som nyss framhållits, har utskottet icke funnit anledning till erinran mot

huvudprinciperna i det genom propositionen i förevarande del framlagda

lagförslaget. I fråga om de särskilda bestämmelserna i förslaget föreslår

utskottet vissa ändringar, huvudsakligen av formell natur. Dessa ändringar

äro följande.

t §■

I propositionen föreslås i paragrafens andra stycke en bestämmelse av

innebörd, att, där eu indelningsändring enligt 1919 års lag, som fastställts

att träda i kraft den 1 januari 1952, avser en kommun, som beröres av sammanläggning

enligt 1946 års konnnunindelningslag, Kungl. Maj :t må förordna

om tillämpning av bestämmelserna i den nu föreslagna lagen å de

kommuner, som beröras av indelningsändringen. Departementschefen lämnar

i detta sammanhang följande exempel. En landskommun A anses icke

böra i sin helhet ingå i ny storkonnnun. Det har visat sig lämpligare, att den

i stället genom beslut 1949 i samband med fastställandet av den nya indelningen

för länet med verkan fr. o. in. den 1 januari 1952 delas mellan den

närbelägna staden B, som eljest icke beröres av kommunindelningsreformen,

och storkommunen C. I syfte att göra fullt otvetydigt, att bestämmelserna

i den föreslagna lagen kunna genom beslut av Kungl. Maj :t göras tilllämpliga

även å staden B i det valda exemplet — något som icke klart framgår

av den i propositionen föreslagna lydelsen — föreslår utskottet en omformulering

av lagrummet.

Ändringen i tredje stycket är av redaktionell natur.

4 §.

I andra stycket andra punkten av förevarande paragraf föreslås i propositionen

ett undantag från eljest gällande regler, enligt vilka val av leda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

9

möter och suppleanter i kommunalnämnd och vissa andra kommunala

nämnder och styrelser skola förrättas i december resp. i november eller

december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunal- och

stadsfullmäktige ägde rum, d. v. s. i de fall, som nu äro i fråga, under november

eller december 1951. Av departementschefens uttalande framgår

emellertid, att undantagsbestämmelsen är avsedd allenast för nämnd eller

styrelse, som valts av fullmäktige. Fungerar sålunda för nybildad kommun

en av kommunalstämman vald nämnd eller styrelse, till vilken enligt huvudregeln

val skall ske i november eller december månad 1951, skall undantagsbestämmelsen

icke gälla. För att klargöra denna innebörd av stadgandet

föreslår utskottet en förtydligande ändring av lagtexten.

Ändringen i tredje stycket är av redaktionell natur.

5 §.

Propositionen upptar här en regel om att besvär över beslut, som före

sammanläggnings ikraftträdande fattats av kommun, som nybildats genom

sammanläggning av kommuner i olika län, skola prövas av länsstyrelsen i

det län, till vilket kommunen efter ikraftträdandet kommer att höra. Motsvarande

regler böra emellertid gälla i fråga om andra åtgärder, som i avseende

å indelningsändringen ankomma å länsstyrelse. Utskottet föreslår

fördenskull paragrafen kompletterad med bestämmelse härom.

.9 f.

För sådana vidgade kommuner, för vilka val av fullmäktige förrättas

hösten 1950, föreslås i förevarande paragraf bestämmelser av den huvudsakliga

innebörd, att kommunala nämnder och styrelser skola utses enligt

samma regler, som gälla för nybildad kommun. Den i propositionen föreslagna

avfattningen av förevarande paragraf giver emellertid anledning till

tvivelsmål bl. a. angående tidpunkten, då tjänstgöringstiden utgår för de

för staden eller köpingen i dess äldre omfattning valda nämnder och styrelser.

Meningen är, att de äldre nämnderna och styrelserna skola behålla

sina funktioner intill den 1 januari 1952. Sedan val skett till motsvarande

nämnd eller styrelse för den vidgade kommunen, skola dock de äldre nämnderna

och styrelserna icke längre företräda annat än staden eller köpingen

i dess omfattning före sammanläggningen. För att tydliggöra detta föreslår

utskottet eu omformulering av paragrafen.

13 §.

I propositionen föreslås här, att uppkommande kostnader för verksamheten

i nybildad kommun under tiden intill den 1 januari 1952 skola gäldas

av de däri ingående kommunerna i förhållande till deras skatteunderlag

enligt senaste taxering. Under första halvåret 1950 torde sålunda 1949 års

taxering vara att anse som den senaste, under senare halvåret 1950 åter

samma års taxering som den senaste. Emellertid kan måhända göras gäl
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

lande, att under ett kalenderår uppkommande kostnader rimligen böra

fördelas efter en och samma grund. För att undanröja varje anledning till

tvekan på förevarande punkt och då det synes mest praktiskt att låta kostnaderna

fördelas efter samma grund under hela övergångstiden, föreslår

utskottet att kostnaderna under samma tid skola fördelas efter 1949 års

taxering.

Ändrad lydelse av 5 § i 1946 års nyindelningslag.

Enligt 5 § andra stycket i 1946 års lag rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner må Konungen vid fastställande av ekonomisk uppgörelse

mellan de av sammanläggning berörda kommunerna förordna, att

under visst antal år särskild kommunalskatt skall påföras inom den del

av en nybildad kommun, som motsvarar kommun, vilken efter den 1 januari

1944 underlåtit att i erforderlig omfattning verkställa utdebitering eller

obehörigen förfogat över kommunens tillgångar.

I sitt yttrande över den förut omförmälda departementspromemorian

framhöll k a m in a r k o 11 e g i e t, alt i och med att möjlighet att påföra

särskild skatt enligt 5 g andra stycket av 1946 års lag till tiden vore knuten

till fastställandet av den ekonomiska uppgörelsen, vore det möjligt för kommun

att under tiden från Kungl. Maj :ts kommunregleringsbeslut och intill

den 1 januari 1952 vidtaga sådana åtgärder, som avsåges i paragrafen, utan

att kommunen därför behövde befara något påförande av särskild skatt.

Kollegiet pekade på två alternativ för att undanröja olägenheterna av detta

förhållande. Det ena alternativet vore att vidtaga ändring i 5 § andra stycket

av 1946 års lag genom att exempelvis utesluta orden »vid fastställande

av uppgörelse som i första stycket sägs». Då emellertid anmälan om sådana

obehöriga åtgärder ofta icke konime att kunna ske förrän förhållandevis

lång tid efter det den nya kommunindelningen trätt i kraft, skulle en ändring

av lagen på sätt antytts för att bliva effektiv också kräva en förlängning

av giltighetstiden för 1946 års lag. En sådan förlängning syntes emellertid

icke vara önskvärd. Det andra alternativet vore, åt! i den föreslagna

lagen med vissa bestämmelser i avseende å koinmunindelningsreformens

ikraftträdande — vilken lag enligt kollegiets åsikt icke borde uttryckligen

tidsbegränsas — införa ett stadgande om befogenhet för Kungl. Maj :t att

påföra särskild skatt för kommun på grund av obehöriga åtgärder, som vidtagits

under tiden från Kungl. Maj :ts kommunregleringsbeslut och intill

den 1 januari 1952.

Efter att ha erinrat om att koinmunindelningsreformens ikraftträdande

uppskjutits till den 1 januari 1952 samt att Kungl. Maj :t beträffande vissa

län redan meddelat beslut om ny kommunindelning, anför föredragande

departementschefen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.7.

11

I fråga om vissa län kommer mer än 2V2 år att förflyta mellan indelningsbeslutet

och ikraftträdandet och under denna tid ha de berörda kommunerna

att två gånger besluta om utdebiteringens storlek. Även om det knappast

torde behöva befaras att kommunerna komma att missbruka denna

rätt i den riktning, som angives i 5 § andra stycket 1946 års nyindelningslag,

eller obehörigen förfoga över kommunens tillgångar, så torde det likväl

vara lämpligt att möjligheten bibehålies för Kungl. Maj:t att, därest sådant

fall likväl skulle inträffa, förordna om påförande av särskild kommunalskatt

enligt nämnda stadgande. Detta synes enklast kunna ske i enlighet

med det första av de av kammarkollegiet anvisade två alternativen för frågans

lösning, nämligen genom att bestämmelsen att dylikt förordnande

skulle meddelas vid fastställandet av den ekonomiska uppgörelsen finge

utgå ur omförmälda lagrum. Då 1946 års lag är tidsbegränsad bleve det

visserligen, såsom kammarkollegiet påpekat, likväl icke möjligt att förordna

om särskild kommunalskatt efter det att giltighetstiden utgått den

Öl december 1951. Emellertid synes någon större olägenhet icke behöva

följa härav. De fall, där stadgandet kan bli aktuellt, torde bli så uppmärksammade

att ett ingripande kan ske före den angivna dagen.

Jag föreslår alltså att 5 § i 1946 års nyindelningslag ändras i enlighet med

det anförda. Samtidigt torde stadgandet böra jämkas, så att det uttryckligen

avser även kommuner som läggas till bestående kommuner (städer

eller köpingar).

Motionärerna, som icke framställa någon erinran mot den föreslagna

ändringen i och för sig, betona att 1946 års lag upphör att gälla med

utgången av år 1951. Före denna tidpunkt kunde emellertid enligt motionärernas

uppfattning kommunerna svårligen tänkas bedöma hithörande

spörsmål med hänsyn till den korta tid, som koimne att stå de nybildade

kommunerna till buds för granskning av räkenskaper etc. Motionärerna

föreslå fördenskull, att giltighetstiden för de bestämmelser, som inrymmas

i 5 § i dess nya lydelse, utsträckes till utgången av år 1952.

Utskottet finner de i propositionen föreslagna ändringarna i 5 § av

1946 års kommunindelningslag välmotiverade. Av skäl, som anförts i kammarkollegiets

yttrande och i motionerna, synes emellertid behov kunna

uppkomma av fortsatt giltighet under år 1952 av ifrågavarande lagrum i

dess ändrade lydelse. Hinder synes icke möta mot att låta lagrummet erhålla

längre giltighetstid än lagen i övrigt. Utskottet föreslår fördenskull,

att giltighetstiden för lagrummet får utgå först den 31 december 1952. Den

vidtagna ändringen har även nödvändiggjort en omformulering av den föreslagna

lagens rubrik.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) alt riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition ej kunnat i oförändrat skick bifallas,

i anledning av sagda proposition måtte för sin del antaga

följande, såsom utskottets förslag betecknade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

(Kungi. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

1) Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola, såvitt angår ändring i kommunal indelning

som träder i kraft den 1 januari 1952, i den utsträckning nedan

angives äga tillämpning å

a) kommun, som nybildats genom sammanläggning av kommuner enligt

lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner (ngbildad

kommun) ;

b) stad eller köping, som vidgats genom att landskommun sammanlagts

därmed enligt nämnda lag, i dess omfattning efter sammanläggningen

(vidgad kommun);

c) kommun, som ingår i sålunda nybildad eller vidgad kommun;

d) skoldistrikt, som utgör kyrklig samfällighet för enbart skolväsendet

och som upphör i samband med sammanläggning av kommuner enligt lagen

rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner; samt

e) fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen om fattigvården och som

upphör i samband med sammanläggning av kommuner som nyss sagts.

Där del av kommun med verkan Där del av kommun med verkan

från och med den 1 januari 1952 från och med den 1 januari 1952

lägges till kommun, som avses i

första stycket må Konungen förordna,

att vad nedan stadgas helt eller

delvis skall äga motsvarande tilllämpning

på de kommuner som beröras

av indelningsändringen.

I lag eller författning meddelade

stadganden om åtgärder med avseende

å ikraftträdande av ändring i

kommunal indelning samt om kom
-

lägges till kommun, som avses i

första stycket, må Konungen förordna,

att bestämmelserna i denna lag

helt eller delvis skola äga motsvarande

tillämpning å den kommun,

som delas, så ock å kommun, till

vilken lägges område av den delade

kommunen.

I lag eller författning meddelade

stadganden om åtgärder med avseende

å ikraftträdande av ändring i

kommunal indelning samt om kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

13

(Kungl. Maj:ts förslag.)

munala val skola, i den mån de strida

mot bestämmelserna i denna lag,

icke tillämpas i fråga om kommuner,

skoldistrikt och fattigvårdssamhällen

varom förmäles i första

stycket.

(Utskottets förslag.)

munala val skola icke tillämpas i

den mån de strida mot bestämmelserna

i denna lag.

Bestämmelser rörande nybildade kommuner.

2 §.

Är nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det länsstyrelsen

att så snart ske kan efter det nyindelningen fastställts, dock ej före

den 1 november 1949, förordna person att å plats inom kommunen, som

länsstyrelsen bestämmer, hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans

ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd. Sådan

stämma skall hållas utan dröjsmål dock ej före den 1 januari 1950.

Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd, som utsetts av kommunalstämman

enligt vad i första stycket stadgas, skola väljas för tid intill

dess fullmäktige i kommunen valt kommunalnämnd.

Är nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall

länsstyrelsen inom tid som i första stycket sägs förordna person att tjänstgöra

som kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig

ordning förordnad; och åligger det denne att hålla allmän rådstuga för

val av ledamöter och suppleanter i den valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen skall finnas i staden. Sådan rådstuga skall hållas utan dröjsmål

dock ej före den 1 januari 1950.

3 §•

Beslut om indelning av nybildad kommun i valkretsar att tillämpas vid

fullmäktigeval under år 1950 må meddelas å senare tidpunkt än i 34 § tredje

stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse på landet och 15 § tredje

stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse i stad sägs.

4 §.

Val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige i nybildad kommun

skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige.

I nybildad kommun må under tiden

intill den 1 januari 1952 ledamöter

och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser utses oberoende

av eljest gällande bestämmelser

om tid för dylikt val. Hava leda
-

I nybildad kommun må under tiden

intill den 1 januari 1952 ledamöter

och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser utses oberoende

av eljest gällande bestämmelser

om tid för dylikt val. Hava full
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

möter och suppleanter sålunda utsetts

i nämnd eller styrelse, till vilken

val enligt vad därom finnes

stadgat skall ske under november

eller december månader 1951, må

sådant nytt val ej äga rum.

(Utskottets förslag.)

mäktige utsett ledamöter och suppleanter

i nämnd eller styrelse, till

vilken val enligt vad därom finnes

stadgat skall ske under november

eller december månader 1951, må

sådant nytt val ej äga rum.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige samt ledamöter

och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser skall i

nybildad kommun så anses, som om

denna börjat beträffande fullmäktige

den 1 januari 1951 samt beträffande

ledamöter och suppleanter i

nämnder och styrelser den 1 januari

1952. Kommun må dock beträffande

annan nämnd eller styrelse än

kommunalnämnd, folkskolestyrelse

samt sådana nämnder och styrelser,

som skola utses vid samma tid som

dessa, besluta att tjänstgöringstiden

skall anses hava börjat å

dag än nu sagts.

tidigare

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige samt ledamöter

och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser skall i

nybildad kommun så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat beträffande

fullmäktige den 1 januari 1951

samt beträffande ledamöter och

suppleanter i nämnder och styrelser

den 1 januari 1952. Kommun må

dock beträffande annan nämnd eller

styrelse än kommunalnämnd,

folkskolestyrelse samt sådana nämnder

och styrelser, som skola utses

vid samma tid som dessa, besluta

att tjänstgöringstiden skall anses

hava börjat å tidigare dag än nu

sagts.

Fullmäktige, som valts jämlikt bestämmelserna i första stycket, skola

omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem tillkommande uppgifter;

och skola jämväl ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder

och styrelser ävensom kommunalborgmästare samt valnämnd i stad utan

magistrat, vilka utses före den 1 januari 1952, genast träda i utövning av

sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras

i anledning av indelningsändringen.

Bestämmelserna i 18 § femte och sjätte styckena lagen om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning skola icke gälla

beträffande nybildad kommun.

5

Besvär över beslut, som före sammanläggnings

ikraftträdande fattats

av kommun, som nybildats genom

sammanläggning av kommuner i

olika län, skola prövas av länsstyrelsen

i det län, till vilket kommu
-

§•

Har kommun nybildats genom

sammanläggning av kommuner i

olika län, skola besvär över beslut,

som före den 1 januari 1952 fattats

av kommunen, prövas av länsstyrelsen

i det län, till vilket kommunen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

15

(Kungl. Maj.ts förslag.)

nen efter ikraftträdandet kommer

att höra.

(Utskottets förslag.)

efter ikraftträdandet av indelningsändringen

kommer att höra; och

skall det ankomma å samma länsstyrelse

att vidtaga de åtgärder,

som i avseende å indelningsändring

åvila länsstyrelse.

Bestämmelser rörande vidgade kommuner.

6 §.

Allmän rådstuga eller kommunalstämma för beslut om huru många fullmäktige

som skola utses för vidgad kommun, där val skall äga rum under

år 1950 enligt vad i 8 § första stycket stadgas, må ej hållas före den 1

januari 1950.

7 §.

Beslut om indelning i valkretsar att tillämpas vid fullmäktigeval år 1950

må beträffande sådan vidgad kommun, som avses i 6 §, meddelas å senare

tidpunkt än i 15 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

i stad och 34 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

på landet sägs.

8 §•

Val av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige för vidgad kommun

skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige. I fråga om

beräknandet av fullmäktiges tjänstgöringstid skall så anses, som om denna

börjat den 1 januari 1951. Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga

handhavandet av dem tillkommande uppgifter med befogenhet att

vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen.

Om förhållandena därtill föranleda, må Konungen förordna, att val av

fullmäktige enligt vad i första stycket sägs icke skall äga rum, och skall i

sådant fall vad i 14 § lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning stadgas äga motsvarande tillämpning.

I övrigt skall sistnämnda stadgande icke gälla beträffande vidgad

kommun.

» §•

Har beträffande vidgad kommun

förordnande enligt 8 § andra stycket

icke meddelats, skall vad i 4 § andra

fjärde styckena stadgas om val av

ledamöter och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser samt

Har beträffande vidgad kommun

förordnande enligt 8 § andra stycket

icke meddelats, skall vad i 4 § andra

—fjärde styckena stadgas om val av

ledamöter och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

om sådana befattningshavares tjänstgöringstid

äga motsvarande tillämpning;

och skall i sådan vidgad kommun

nyval till kommunala nämnder

och styrelser städse äga rum.

(Utskottets förslag.)

om sådana befattningshavares tjänstgöringstid

och befogenheter äga motsvarande

tillämpning; och skola ledamöter

och suppleanter i de för staden

eller köpingen i dess omfattning

före sammanläggningen utsedda

nämnder och styrelser fråntråda

sina befattningar med utgången av

år 1951.

Bestämmelser rörande kommuner, som ingå i nybildad eller vidgad

kommun.

10 §.

Val av fullmäktige i kommun, som avses i 1 § första stycket c), för

tiden från och med den 1 januari 1951 skall förrättas i följande fall:

a) där Konungen beträffande vidgad kommun, i vilken kommunen ingår,

meddelat förordnande enligt 8 § andra stycket;

b) där Konungen jämlikt lagen om ordning och villkor för ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning fastställt kommunal indelningsändring

att träda i kraft den 1 januari 1951 och i samband därmed förordnat

att val skall förrättas;

c) där kommun, vars beslutanderätt dittills utövats å kommunalstämma,

beslutat införa fullmäktige från och med den 1 januari 1951.

11 §•

I kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skola de för tiden

intill utgången av år 1950 valda fullmäktige fortsätta att utöva sina befattningar

under år 1951, såvida ej val av fullmäktige för tiden från och med

den 1 januari 1951 skall förrättas i kommunen på grund av sådant förhållande,

som angives i 10 § a) eller b).

12 §.

Kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skall icke vara

skyldig uppdraga beslutanderätten åt fullmäktige, ändå alt dess invånarantal

överstigit 700.

13

Uppkommande kostnader för

verksamheten i nybildad kommun

under tiden intill den 1 januari 1952

skola gäldas av de däri ingående

Uppkommande kostnader för

verksamheten i nybildad kommun

under tiden intill den 1 januari 1952

skola gäldas av de däri ingående

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kommunerna i förhållande till deras kommunerna i förhållande till deskatteunderlag

enligt senaste taxe- ras skatteunderlag enligt 19)9 års

ring. taxering.

Bestämmelser rörande skoldistrikt och fattigvårdssamhällen.

14 §.

Skall i samband med sammanläggning av kommuner vården om folkoch

fortsättningsskoleväsendet överflyttas till kommun från sådant skoldistrikt,

som avses i 1 § första stycket d), eller handhavandet av fattigvården

överflyttas till kommun från sådant fattigvårdssamhälle, som avses i

1 § första stycket e), skola bestämmelserna i 10 och 11 §§ äga motsvarandt

tillämpning med avseende å kyrkofullmäktige i skoldistriktet och fattigvårdsfullmäktige

i fattigvårdssamhället.

15 §.

Skoldistrikt, som avses i 1 § första stycket d), skall icke vara skyldigt

uppdraga beslutanderätten åt kyrkofullmäktige, ändå att dess invånarantal

överstigit 1 500.

Fattigvårdssamhälle, som avses i 1 § första stycket e), skall icke vara

skyldigt uppdraga beslutanderätten åt fattigvårdsfullmäktige, ändå att dess

invånarantal överstigit 700.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 31 december 1951.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 5 samt. 2 and. Nr 25.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den

21 juni 1946 (nr 315) rörande ny

indelning av riket i borgerliga kommuner.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen

den 21 juni 1946 rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner

skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den

21 juni 1946 (nr 315) rörande ny

indelning av riket i borgerliga kommuner.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen

den 21 juni 1946 rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner

skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives samt att paragrafens

andra stycke i den sålunda

ändrade lydelsen skall utan hinder

av vad i lagen den 21 juni 1946 stadgats

om lagens giltighetstid gälla

till och med den 31 december 1952.

5 §•

Fastställes ny---ecklesiastik indelning.

Har efter den 1 januari 1944 kommun, som genom indelningsändringen

uppgår i nybildad kommun eller lägges till bestående kommun, i syfte att

undandraga sig kostnader, som bort gäldas genom utdebitering i förstnämnda

kommun, underlåtit att i erforderlig omfattning verkställa dylik

utdebitering eller obehörigen förfogat över kommunens tillgångar, må Konungen

förordna, att under visst antal år särskild kommunalskatt skall

påföras inom den del av den nybildade eller vidgade kommunen, som motsvarar

förstnämnda kommun. Närmare bestämmelser om uttagande av sådan

särskild kommunalskatt meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25. 19

B) att motionerna I: 299 och 11:382 måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) hemställt.

Stockholm den 12 maj 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson, Herlitz, Mattsson, Björck, Lindén*, Björkman,

Sandberg och Damström*; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Nilsson i Göteborg,

Norén, Nolin, Spångberg, Olsson i Mora, Gustafsson i Bogla, Hammar,

fru Svedberg och herr Löfroth.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelning sr ef o a1 i texten