Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen, m. m.

1949-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen,

m. m.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna,

nr 132 i första kammaren av herr Wistrand m. fl. och nr 158 i andra kammaren

av herr Hjalmarson m. fl., hemställes:

»I. att riksdagen ville såsom vilande antaga följande grundlagsändring:

Regeringsformen

§ 72.

Riksbanken förbliver---stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara nio, av vilka Konungen för tre år

i sänder förordnar en jämte en suppleant, sex jämte tre suppleanter väljas

av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs och de övriga tvä

jämte en suppleant väljas av den av Konungen förordnade och de av riksdagen

valde fullmäktige för tre år på sätt i ovan nämnda av Konungen och

riksdagen gemensamt stiftade lag sägs. De av fullmäktige i nämnd ordning

valda ledamöterna skola vara väl förtrogna med det enskilda näringslivets

förhållanden, äga praktisk erfarenhet av affärslivet och anseende för

ekonomisk och finansiell sakkunskap. Den av Konungen förordnade ordinarie

ledamoten vare fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan befattning

inom riksbankens styrelse. Av fullmäktige vald ordinarie ledamot

eller suppleant för sådan må ej utses till deputerad eller uppehålla befatining

i riksbankens tjänst. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet,

skall avgå från sin befattning. De av Konungen för fullmäktig eller

suppleant meddelade förordnanden må återkallas, när Konungen så prövar

skäligt.

Fullmäktige utses inom — ----- hans ställe.

Riksbanken allena---— till efterrättelse.

II. att riksdagen ville i skrivelse till Kungi. Maj :t anhålla om utredning

och förslag angående de förändringar av övriga lagar och reglementen rörande

riksbankens organisation, som påkallas av ovan föreslagna grundlagsändring.

»

De grundläggande reglerna om riksbankens organisation äro upptagna i

§ 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen. Enligt § 72

1 — Uihang till riksdagens protokoll 194!). ö samt. 2 avd. Nr 7—9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

regeringsformen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt förvaltas

av därtill förordnade fullmäktige, efter av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag. Fullmäktige skola enligt samma grundlagsstadgande

vara sju, av vilka Konungen för tre år i sänder förordnar en och de övriga

sex väljas för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Det av Konungen

för fullmäktig meddelade förordnandet må återkallas, när Konungen så prövar

skäligt. De sex fullmäktige, som skola utses av riksdagen, väljas enligt

§ 71 riksdagsordningen å lagtima riksdag för tiden från valet till dess sådant

val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av

vilka kamrarna inom sig utse tjugufyra. Två av de utav riksdagen utsedda

fullmäktige skola årligen avgå.

Den av Konungen förordnade ordinarie ledamoten av fullmäktige är em

ligt § 72 regeringsformen fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse. Enligt § 71 riksdagsordningen välja

fullmäktige själva bland sig vice ordförande, och äger den, som bland fullmäktige

förer ordet, avgörande röst, därest i frågor, som hos fullmäktige

komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

Enligt § 72 regeringsformen skola fullmäktige inom sig utse riksbankschef

samt inom eller utom sig en ersättare för honom att med fullmäktigs

rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte skola de enligt § 16 bankoreglementet inom sig utse en

deputerad för tid till dess nästa fullmäktigeval försiggått.

Fullmäktige äga jämlikt bankoreglementet § 17 uppdraga åt en direktion

att enligt fullmäktiges bestämmande förbereda ärenden, som skola handläggas

av fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn

över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska

valutor, pröva utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen

i övrigt. Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen,

deputeraden, en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande

fullmäktig) samt den sektionschef, till vars verksamhetsområde det ärende

hör, som föreligger till bedömande. Det är dock fullmäktige obetaget att

föreskriva, att vid behandling av visst ärende eller viss grupp av ärenden

samtliga sektionschefer skola deltaga. Riksbankschefen, eller vid förfall

för denne, vice riksbankschefen, skall vara ordförande i direktionen.

Fullmäktige i riksbanken kunna enligt § 111 regeringsformen i och för

sina befattningar icke mottaga befallningar utan av riksdagen allena, och

enligt dess instruktioner, och ej heller ställas till redo och ansvar, utan efter

riksdagens beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall

enligt § 72 regeringsformen avgå från sin befattning.

Enligt § 33 riksbankslagen må fullmäktige i riksbanken överlägga med

ombud, som Konungen på framställning av fullmäktige eller, där Konungen

eljest så prövat nödigt, förordnat, men är det fullmäktige förbjudet

att i ombudens närvaro fatta beslut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

3

Föreliggande motioner åsyfta en ändrad sammansättning av riksbanksfullmäktige

på sådant sätt, att antalet ledamöter utökas med två. Dessa två

skola väljas av den av Konungen förordnade och de av riksdagen valda fullmäktige

för en tid av tre år. De inträda såsom fullmäktige med sådans rätt

och ansvar. De av fullmäktige själva valda ledamöterna, vilka icke kunna

vara deputerade, böra vara väl förtrogna med det enskilda näringslivets förhållanden,

äga praktisk erfarenhet av affärslivet och anseende för ekonomisk

och finansiell sakkunskap.

Frågan om riksbankens organisation har gång efter annan varit föremål

för övervägande från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida.

Beträffande de förslag i ämnet, som tidigare framställts, må i anledning

av motionerna erinras om ett av 1917 års bankkommitté år 1919 till Kungl.

Maj :t avgivet förslag. Detta avsåg bland annat, att valet av fullmäktige

skulle förrättas av bankoutskottet, att antalet fullmäktige skulle ökas till

nio, av vilka Konungen skulle utse en, bankoutskottet sex och de sålunda

valda fullmäktige ytterligare två, vilka skulle såsom deputerade handhava

den verkställande ledningen. Bankkommittén föreslog även, att i grundlagen

skulle upptagas vissa kvalifikationsföreskrifter för fullmäktige. Förslaget

föranledde ingen åtgärd från Konungens sida.

Bland de motionsvis väckta förslag angående riksbankens organisation,

som år 1932 underställdes riksdagen, märkas tvenne motioner (I: 288 av

herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och II: 418 av herr Magnusson i Tumhult

m. fl.), vari bland annat föreslogs utökande av riksbanksfullmäktiges

antal till nio, av vilka Konungen skulle förordna tre och fyra väljas av riksdagen.

Dessa sju skulle i sin tur utse tvenne deputerade med fullmäktigs

ställning och ansvar. Vidare framfördes i samma motioner ett förslag om

att särskilda kvalifikationsbestämmelser för valen av fullmäktige skulle införas

i grundlag. Dessa nu närmare berörda förslag, vilka icke föranledde

någon riksdagens åtgärd, behandlades av konstitutionsutskottet i dess av

riksdagen godkända utlåtande nr 34, vari utskottet föreslog inrättandet av

en riksbankschefs- och en vice riksbankschefsbefattning. I utlåtandet framhöll

utskottet, under erinran om att det kanske mest utmärkande särdraget

i den svenska organisationsformen vore riksbankens karaktär av ett riksdagens

eget verk, att riksbankens organisation även allt framgent borde

bygga på grundsatsen, att bankens styrelse icke bleve en ekonomisk intresserepresentation.

Riksbankens ställning syntes bäst främjas därigenom,

att den intoge en oberoende ställning under riksdagens kontroll. Detta borde

dock icke få hindra, att i mera betydelsefulla frågor en samverkan kunde

äga rum med bland annat näringslivets representanter. Fn intim kontakt

mellan riksbanksledningen och dessa borde kunna upprätthållas utan några

särskilda organisatoriska bestämmelser härom.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet har velat erinra om dessa sina tidigare uttalanden i förevarande

ämne. De äga enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Riksbanksledningen

bör ej organiseras så, att risk föreligger för att den kan bliva en

intresserepresentation. Detta hindrar givetvis ej, att det understundom kan

vara önskvärt, att riksbanksledningen efter eget bedömande från fall till fall

samarbetar med skilda slag av expertis bland annat representanter för näringslivet.

Enligt vad utskottet inhämtat sker så även nu i viss utsträckning.

Under erinran om det anförda samt därjämte om att en av Kungl.

Maj :t år 1945 tillkallad kommitté, som enligt sina direktiv bland annat skall

verkställa en förutsättningslös utredning angående frågan om riksbankens

uppgifter och organisation, ännu ej slutfört sitt arbete, avstyrker utskottet

bifall till förevarande motioner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motioner I: 132 och II: 158 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson, Elmgren, Herlitz, Mattsson, Björck*, Thun*

och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast*, Pettersson

i Norregård*, Nilsson i Göteborg, Norén, Spångberg*, Nordkvist*, Håstad*

och Häckner*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Herlitz, von Friesen, Nordkvist, Håstad och Häckner, vilka inom

utskottet yrkat, att riksdagen med anledning av motionerna I: 132 och

II: 158 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t ville

företaga en utredning angående beredande av vidgat utrymme i riksbanksledningen

för den ekonomiska sakkunskapen rörande det enskilda näringslivets

förhållanden samt före andrakammarperiodens utgång förelägga

riksdagen de förslag till grundlagsändringar, vartill utredningen kan föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.