Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels ändrade bestämmelser för lagrådets granskning dels ock former för sakkunnig granskning av lagar och författningar. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom första kammaren väckta motioner, nr 19 av herr Holmbåck och nr 159 av herr Herlitz.

1949-03-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1949:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels ändrade bestämmelser för lagrådets granskning dels ock former för sakkunnig granskning av lagar och författningar. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom första kammaren väckta motioner, nr 19 av herr Holmbåck och nr 159 av herr Herlitz.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

5

Nr 8.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående dels ändrade bestämmelser för lagrådets

granskning dels ock former för sakkunnig granskning

av lagar och författningar.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom första kammaren väckta motioner, nr 19 av herr Holmbåck och nr 159

av herr Herlitz.

I motionen I: 19 hemställes, att riksdagen ville genom konstitutionsutskottet

företaga en omarbetning av bestämmelserna för lagrådets granskning

av lagförslag efter linjer, som i motionen angivits, eller ock hos Kungl.

Maj:t anhålla om verkställande av en utredning i denna riktning.

Motionen I: 159 utmynnar i yrkande, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

anhålla om utredning angående former för sakkunnig granskning, i större

omfattning än nu sker, av lagar och författningar och om framläggande

för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till vederbörande motioner.

Tre ledamöter av högsta domstolen och en av regeringsrättens lagfarna

ledamöter skola enligt § 21 regeringsformen tillsammans utgöra Konungens

lagråd. Konungen må adjungera ytterligare en ledamot. Lagrådet tillkommer

enligt samma paragraf att avgiva utlåtande över de förslag till stiftande,

upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författningar,

vilka för sådant ändamål bliva av Konungen överlämnade. Kungl. Maj :t är

skyldig att underställa lagrådet vissa lagfrågor. I § 87 l:o regeringsformen

stadgas, att om Konungen finner gott att för riksdagen framställa frågor om

stiftande, förändring eller upphävande av allmän civil- och kriminallag ävensom

kriminallag för krigsmakten, han skall inhämta statsrådets och lagrådets

tankar däröver. Har riksdagen för sin del antagit någon ny lag eller

gammal lags upphävande eller förändring, gäller enligt lagrummet också,

att Konungen skall inhämta statsrådets och lagrådets tankar däröver. Till

allmän civil- och kriminallag räknas också den processuella lagstiftningen.

Kyrkolag är enligt § 87 2:o i förevarande hänseende likställd med allmän

civil- och kriminallag. För ett flertal lagstiftningsområdcn stadgas genom

hänvisning till § 87 regeringsformen obligatorisk lagrådsgranskning. Före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

skrifter av denna art finnas i §§ 17, 21, 22, 28, 30, 33, 60 och 89 regeringsformen

samt § 5 1 :o tryckfrihetsförordningen.

Lagrådet inrättades år 1909; regeringsformens §§ 21 och 87 fingo därvid

sin nuvarande lydelse. Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet,

hade tidigare ålegat högsta domstolen. Huvudsyftet med reformen var att

åstadkomma lättnad i högsta domstolens arbetsbörda. Frågan sammankopplades

med inrättandet av regeringsrätten.

Vid 1920 års riksdag väcktes en motion (I: 183) av herr Lindhagen, vari

hemställdes om avskaffande av lagrådet. Alternativt påyrkades ändringar

i dettas sammansättning och ställning; hland annat föreslogs, att lagrådet

icke skulle rekryteras från högsta domstolen. Motionen hänvisades till

konstitutionsutskottet, vilket i sitt utlåtande (nr 47) i ärendet avstyrkte

bifall till densamma. Utlåtandet godkändes av riksdagen.

Åren 1923 och 1924 upptogs åter frågan om lagrådets ställning genom

motioner (I: 163 och I: 222) av herr Lindhagen, vari de år 1920 framställda

yrkandena återkommo. Därutöver framfördes i den år 1924 väckta motionen

bland annat tanken att undantaga lagstiftningen i sociala frågor från lagrådets

granskning. Konstitutionsutskottet avstyrkte i sina utlåtanden över

motionerna (1923: 13 och 1924: 13) bifall till desamma. Vid det vid 1924

års riksdag avgivna utlåtandet var fogat reservation av herr Larsson i

Västerås in. fl., vari uttalades, att lagrådets kompetens borde begränsas till

en rent juridisk och lagteknisk granskning. Vid ärendets behandling i kamrarna

stannade dessa i olika beslut i det att första kammaren godkände

utlåtandet, varemot andra kammaren biföll den av herr Larsson i Västerås

m. fl. avgivna reservationen.

Frågan om innebörden av lagrådets granskning återkom i två vid 1926

års riksdag väckta motioner (1:218) av herr Luterkort samt (11:350) av

herrar Hage och Englund. I båda motionerna framhölls, att lagrådet icke

borde uttala omdömen om lagarnas allmänna politiska grunder. Motionerna

utmynnade i hemställan om sådan ändring i § 21 regeringsformen,

att det tydligt framginge, att lagrådets granskning av till detsamma remitterade

lagförslag endast vore avsedd att väsentligen vara av formell och

lagteknisk natur. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt utlåtande (nr 16)

över motionerna, att det icke såsom motionärerna ansett vore genomförbart

att uppdraga en bestämd gräns mellan formell och materiell laggranskning

då en juridisk granskning av ett lagförslag måste innefatta jämväl ett

bedömande av rättsinnehållet, samt avstyrkte på denna grund bifall till

motionerna. I en vid utlåtandet fogad reservation av herr Engberg in. fl.

hemställdes om förslag i motionernas syfte. Utskottets utlåtande godkändes

av riksdagen.

Samma år föreslogs i en inom justitiedepartementet verkställd utredning,

att laggranskningen skulle återföras till högsta domstolen. Förslaget syftade

till att åstadkomma snabbare granskning och upptog särskilda åtgärder

för att laggranskningen icke skulle inkräkta på domstolens rättsski
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

7

pande verksamhet. Högsta domstolen avstyrkte i infordrat yttrande de

ifrågasatta reformerna. Några ledamöter förklarade i särskilt yttrande att

de icke motsatte sig bildandet av en särskild lagavdelning inom domstolen

med uppgift att vid stockningar i lagrådet övertaga en del av dettas arbete.

Utredningen föranledde icke vidare åtgärd.

Vid 1927 års riksdag yrkades i särskilda motioner (I: 8) av herr Nothin

m. fl. och (I: 201) av herr Lindhagen, att lagrådet skulle avskaffas. Den

av herr Nothin m. fl. väckta motionen innehöll vidare förslag att laggranskningen

skulle verkställas av en förstärkt lagavdelning i Kungl. Maj :ts

kansli. Slutligen förelåg en motion (II: 285) av herr Sävström m. fl., vari

— under hänvisning till regeringsrättens arbetsbalans — föreslogs, att lagrådet

endast skulle bestå av tre justitieråd. Konstitutionsutskottet (uti.

nr 16) hemställde i anledning av sistnämnda motion, att riksdagen måtte

anhålla om utredning i det däri angivna ämnet. Beträffande de av herr

Nothin m. fl. och herr Lindhagen väckta motionerna avstyrkte konstitutionsutskottet

bifall samt framhöll härvid bl. a. (uti. nr 16), att en lagavdelning

inom Kungl. Maj :ts kansli icke skulle intaga samma självständiga

ställning som lagrådet. Vid utlåtandet funnos fogade reservationer av bl. a.

herrar Engberg och Thulin. I den av herr Engberg anförda reservationen

yrkades i anslutning till hemställan i motionen I: 8, att lagrådet skulle avskaffas

och laggranskningen övertagas av en förstärkt lagavdelning inom

justitiedepartementet. Den av herr Thulin gjorda reservationen utmynnade

i förslag, att laggranskningen skulle överflyttas till högsta domstolen. Utlåtandet

godkändes av kamrarna, varefter riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t (nr 139) anhöll om utredning, huruvida genom ändring i regeringsformens

bestämmelse om ett regeringsråds permanenta deltagande i laggranskningen

samt andra därmed sammanhängande åtgärder så betydande

fördelar stode att vinna i form av en snabbare handläggning av mål och

ärenden i regeringsrätten, att därav uppvägdes de betänkligheter, som

kunde anföras mot försvagandet av lagrådets sammansättning. Frågan

återupptogs av Kungl. Maj :t i samband med utarbetandet av förslag till

1928 års riksdag om ökning av regeringsrådens antal. Föredragande departementschefen

framhöll därvid betydelsen av ett regeringsråds medverkan

vid laggranskningen.

År 1928 förelåg till konstitutionsutskottets behandling en motion (I: 246)

av herr Schlyter, vari hemställdes om sådan ändring i regeringsformen, att

lagrådet skulle bestå av tre justitieråd; möjlighet skulle finnas till förstärkning

med ytterligare tre ledamöter av högsta domstolen, varigenom lagrådet

skulle kunna arbeta på avdelningar. I motiveringen åberopades bland

annat arbetsbalansen i regeringsrätten. Konstitutionsutskottet hemställde i

sitt utlåtande (nr 23) över motionen, att denna icke skulle föranleda någon

riksdagens åtgärd. Såsom skäl för sin hemställan åberopade utskottet ovannämnda

proposition om ökning av regeringsrådens antal. Även om utskottet

vidhölle sin föregående år uttalade åsikt alt lagrådet endast borde bestå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

av tre justitieråd, ansåg utskottet, att frågan om en reform i denna riktning

icke borde uppehålla det genom propositionen väckta förslaget. I en

vid utlåtandet fogad reservation av herr Thulin yrkades, att laggranskningen

skulle överflyttas till högsta domstolen. Utskottets utlåtande godkändes

av riksdagen.

Såväl motionen I: 19 som motionen I: 159 syftar till att vidga området

för lagrådets granskningsverksamhet så att denna kommer att omfatta

viktigare lagfrågor även i fall, där granskning för närvarande icke förekommer.

Sålunda påtalas i motionerna som en brist, att betydande lagstiftningsområden

såsom vissa delar av grundlagarna samt kommunallagarna

och skattelagarna icke äro underkastade obligatorisk granskning.

Motionärerna anse det önskvärt, att granskningen utvidgas till dessa områden,

och skissera åtgärder för att möjliggöra detta. I motionen I: 19 erinras

vidare om att lagrådet för närvarande har att ingå i granskning av

detaljer, vilka skulle kunna skiljas ut från lagrådets behandling. I motionen

I: 159 ifrågasättes också avdelande av särskild personal med uppgift

att bevaka rättsliga synpunkter och sörja för följdriktighet och sammanhang

i lagstiftningen; den personal, som anförtroddes sådan uppgift, borde

om möjligt, i likhet med lagrådet, ha självständig ställning och framlägga

sina förslag offentligen. I samma motion erinras dessutom om att de under

kriget uppkomna och även därefter rådande förhållandena medfört, att de

konsultativa statsråden icke i avsedd omfattning kunnat medhinna sin

uppgift att verka för enhetlighet och konsekvens i lagstiftningen.

Enighet torde numera råda om att lagrådets granskning icke bör omfatta

lagförslagens allmänna politiska grunder utan uteslutande ägnas deras

juridiska sida. Lagrådsgranskningens betydelse ligger i att de remitterade

lagförslagen få en ur juridisk synpunkt tillfredsställande utformning.

Denna granskning har, såsom motionärerna framhållit, bidragit till att 1

allmänhet vidmakthålla det inre sammanhanget i lagstiftningen.

En viss utvidgning av området för lagrådets granskning kan även enligt

utskottets mening vara motiverad. Dock kan utskottet icke, såsom motionärerna,

förorda en obligatorisk utsträckning av denna laggranskning utan

endast en fakultativ sådan inom ramen för gällande grundlagsbestämmelser,

vilka giva Kungl. Maj :t möjlighet att remittera till lagrådet även andra

lag- och författningsförslag än sådana, beträffande vilka det är uttryckligen

föreskrivet i grundlagarna att de skola underställas lagrådets granskning.

En viss varsamhet måste dock iakttagas härutinnan. Lagrådet kan

med sin nuvarande sammansättning icke medhinna en nämnvärd utökning

av sin arbetsbelastning. En uppdelning av lagrådet på två avdelningar eller

avdelandet av'' särskild personal med liknande uppgifter, såsom i motionen

I: 159 ifrågasättes, kan icke heller förordas av utskottet. Mot den förra

lösningen kan anmärkas, att en sådan ökning av justitierådens och regeringsrådens

antal, som skulle bli följden härav, icke bör ifrågakomma utan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

9

tvingande skäl. Den andra lösningen, som innebär tillskapande av ett nytt

organ för laggranskning, skulle i realiteten medföra liknande olägenheter

som en ökning av lagrådsledamöternas antal. Visserligen skulle man kunna

tänka sig möjligheten av en viss utvidgning av lagrådsgranskningen genom

en motsvarande utsovring av detaljmässiga frågor. Häremot vill utskottet

emellertid framhålla, att de skilda bestämmelserna i ett lagförslag i regel

stå i ett sådant inbördes sammanhang med varandra, att det ej är möjligt

att från granskningen undantaga vissa detaljfrågor. Utskottet anser det

därför riktigast, att Kungl. Maj :t från fall till fall får bedöma om och i vad

mån lag- och författningsfrågor, som för närvarande ej tillhöra lagrådets

obligatoriska granskningsområde, ändock böra remitteras till lagrådet.

Beträffande övriga författningsfrågor får utskottet framhålla vikten av

att även de, ehuru på annat sätt, i görligaste mån bliva föremål för en tillfredsställande

granskning ur lagteknisk synpunkt. Den granskningsuppgift,

som tillkommer de konsultativa statsråden, har under förhandenvarande

omständigheter icke kunnat medhinnas i avsedd omfattning. Det

kan därför finnas anledning att taga under omprövning om ej särskilda för

uppgiften kvalificerade tjänstemän borde ställas till de konsultativa statsrådens

förfogande vid sidan av de skilda departementens personal för att

biträda de konsultativa statsråden vid deras granskning av författningsförslagen

för åstadkommande av enhetlighet, konsekvens och klarhet. Det

synes emellertid böra ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan taga det

initiativ, som kan vara påkallat för uppnåendet av det angivna syftet. Någon

grundlagsändring erfordras under inga förhållanden härför.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att 1) motionen I: 19; samt

2) motionen I: 159

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson, Herlitz, Mattsson, Hällgren*, Sandberg, Thun*,

Arrhén och Holmbäck*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Nilsson i Göteborg, Spångberg*,

Olsson i Mora, Hansson i Skediga, Gustafsson i Bogla*, Håstad, Häckner*,

Hedqvist och Löfroth.

• Ej närvarande vid justeringen.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19A9. 5 samt. 2 avd. Nr 7—9.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

Reservation.

av herrar Jones Erik Andersson, Herlitz, Arrhén, Holmbäck, Håstad och

Håckner, som ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Tre ledamöter — — — i lagstiftningen.

Det område, å vilket lagrådet obligatoriskt måste höras, bör enligt utskottets

uppfattning bestämmas så, att det bättre än nu kommer att motsvara

det, där behov av dess granskning föreligger. Bland annat bör påpekas,

att för framtiden frågor om tryckfrihetslagstiftningen och om viktiga

delar av skattelagstiftningen böra falla inom dessa områden. Vid den

utredning om lagrådets verksamhetsområde, som sålunda enligt utskottets

mening bör äga rum, torde även böra undersökas, huruvida organisatoriska

förändringar böra vidtagas, så att lagrådet lättare kan bära den ökade arbetsbörda,

som särskilt vid vissa tidpunkter kan komma att åvila det.

I motionen I: 159 har jämväl framhållits angelägenheten att sörja för en

ur lagteknisk synpunkt mera tillfredsställande behandling av sådana lagar

och författningar — icke minst dem som utfärdas utan riksdagens medverkan

— vilka icke kunna bliva föremål för lagrådsbehandling. Utskottet

delar motionärens uppfattning härutinnan. Det är därför anledning att

taga under omprövning, huruvida ej särskilda anordningar kunde vidtagas

för åstadkommande av enhetlighet, konsekvens och klarhet i sådana lagar

och författningar, som ej bliva föremål för lagrådets granskning.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 19 av herr

Holmbäck och I: 159 av herr Herlitz ville hos Kungl. Maj:t

anhålla om utredning angående åtgärder för sakkunnig

granskning, i större omfattning än nu sker, av lagar och

författningar samt om framläggande för riksdagen av de

förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.