Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels ock i ämnet väckta motioner.

1949-05-18 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1949:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående särskilda

inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 1 april 1949 dagtecknad proposition, nr 194, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949,

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514)

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga

samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning;

2) besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring redan vid 20 års ålder

för huvuddelen av de värnpliktiga skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t

bestämmer.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts fyra motioner, nämligen
inom

första kammaren

nr 304 av herr Persson, Ivar, to. fl. och

nr 313 av herrar Ewerlöf och Andersson, Elon, samt

inom andra kammaren

nr 390 av herr Hansson i Skegrie to. fl. och

nr 400 av herr Johansson i Mysinge.

I motionerna I: 304 och II: 390, vilka äro likalydande, har hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits proposition nr 194 måtte besluta

att skördeuppehållet för de värnpliktiga fastställes till tre veckor».

I likalydande motionerna I: 313 och II: 400 har hemställts, »att riksdagen

måtte

dels besluta att första tjänstgöringen för de värnpliktiga, som under utbildningsåret

1949/50 skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid armén,

förlänges med 60 dagar,

dels bevilja anslag

1. till deras underhåll och avlöning under den förlängda tjänstgöringen

med 3 906 000 kronor,

1—1062 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. 2 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

2. till deras premieförmåner med 1 500 000 kronor samt

3. till avlöning till civil handräckningspersonal med 1 260 000 kronor».

Propositionen och motionerna, vilka hänvisats till lagutskott och tilldelats

andra lagutskottet, ha efter överenskommelse mellan statsutskottet och andra

lagutskottet hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till

stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att en successiv övergång till värnpliktstjänstgöring

vid 20 års ålder skall genomföras med början under nästa år. Härför erfordras

särskilda förrättningar för inskrivning av 19-åringar under 1949. Vidare föreslås

förlängning av tiderna för beredskapsövningar och för skyldigheten att

fullgöra dylika övningar. Tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer

vid flygvapnet föreslås bli reglerad. Från gällande bestämmelser om begränsning

av värnpliktstidens längd föreslås undantag för vissa värnpliktiga vid

flottan.

Därjämte behandlas i propositionen frågorna om skördeuppehåll under utbildningsåret

1949—50 samt om provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen

för värnpliktiga tillhörande åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass

1949).

I. Inledning.

I sitt i 1948 års försvarsproposition (nr 206) närmare berörda betänkande

med förslag angående försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) upptog

1945 års försvarsJcommitté till behandling vissa frågor beträffande värnplikten.

Kommittén förordade sålunda dels begränsning av övningstiden till 11

månader, innebärande förkortning av första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring)

och slopande av efterutbifdningsövningen, dels ändring i gällande

besiktningsföreskrifter, varigenom ett större antal värnpliktiga än nu skulle

befrias från tjänstgöring i fred, dels ock för flertalet värnpliktiga påbörjande

av första tjänstgöring ett år tidigare än vad nu är fallet.

Vid anmälan av försvarspropositionen förklarade föredragande departementschefen,

statsrådet Vougt, att han — i avbidan på ytterligare

utredning — icke då var beredd att taga slutlig ställning till försvarskommitténs

förslag rörande värnpliktsfrågoma och därmed sammanhängande

organisatoriska spörsmål. I anslutning till försvarspropositionen

framlades i propositionen 1948:207 endast förslag till provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för värnpliktiga m. m. Sedan riksdagen

(skrivelse nr 376) fattat beslut i enlighet med de i propositionen framlagda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 3

förslagen, har Kungl. Maj:t genom förordningen den 30 juni 1948 (nr 514),

med upphävande av en motsvarande förordning den 30 maj 1947 (nr 228), förordnat

om en provisorisk avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med

90 dagar i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade övningstiden.

För värnpliktiga i allmänhet innebär detta en nedsättning av utbildningstiden

till 360 dagar. Enligt förordningen omfattar utbildningen av nyssnämnda

värnpliktiga vid armén och kustartilleriet första tjänstgöring i 270 dagar

jämte repetitions- och efterutbildningsövningar i sammanlagt 90 dagar samt

vid flottan och flygvapnet tjänstgöring i en följd i 360 dagar. Jämlikt statsmakternas

beslut har för vissa värnpliktiga under sommaren på för jordbruket

lämplig tidpunkt inlagts ett uppehåll om 14 dagar, som icke inräknas i utbildningstiden.

I enlighet med Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1948 ha tillkallats

sex utredningsmän att biträda med fortsatt utredning rörande vämpliktsutbildningen

och därmed sammanhängande spörsmål.

Utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1948 års vämpliktskommitté

— ha jämlikt utredningsdirektiven bedrivit utredningen och redovisat

resultatet därav etappvis. Såsom första led i sitt utredningsarbete har 1948

års värnpliktskommitté framlagt förslag i nedan upptagna frågor.

II. Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens

påbörjande nästföljande kalenderår.

Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941: 967) skall värnpliktig inskrivas

det år han fyller 20 år. Huvuddelen av de värnpliktiga börja första tjänstgöringen

nästföljande år. Undantag härifrån göres för bl. a. värnpliktiga tilldelade

flottan och flygvapnet. Sålunda börja flygvapnets och en stor del av

flottans värnpliktiga första tjänstgöringen samma år som inskrivningen sker.

Tidigare förslag.

Såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté ha uttalat sig för

att värnpliktstjänstgöringen påbörjas vid 20 års ålder. Härvid har betonats,

att en dylik anordning skulle motverka minskningen i den totala tillgången

på värnpliktiga samt medföra sociala fördelar för både samhället och den

enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets sjukvårdsförvaltning har framhållits,

att anordningen icke behövde möta några betänkligheter ur hälsovårdssynpunkt,

varvid dock betonats, att uttagningen av värnpliktiga, vilka

skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills varit fallet, borde ske med

tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren och försvarskommittén ha

räknat med att övergången till det nya systemet skulle ske successivt under

1950-talet, varvid den ordinarie åldersklassen år för år skulle kompletteras

med ett efter hand växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass.

Beträffande den inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål har försvarskommittén

framhållit, att två åldersklasser måste inskrivas det år över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

gången till det nya systemet inledes -— den äldre på våren och den yngre på

hösten. Kommittén har räknat med att inskrivningarna för framtiden skulle

förläggas till hösten.

1948 års värnpliktskommitté.

Även värnpliktskommittén har utgått från att övergången till lägre inryckningsålder

för de värnpliktiga borde ske successivt under en längre tidsperiod.

Kommittén har föreslagit, att under det år övergången till det nya systemet

enligt kommitténs mening borde äga rum —- kalenderåret 1949 — anordnas,

förutom vårinskrivning för åldersklass 1949, en inskrivning under augusti—

september för åldersklass 1950. För framtiden har kommittén föreslagit, att

inskrivning skall ske på hösten under augusti och september månader.

Utgående från att under en övergångsperiod värnpliktiga tillhörande två

åldersklasser samtidigt skola vara inkallade till tjänstgöring har värnpliktskommittén

närmare berört frågan, hur åldersklasserna härunder böra utnyttjas

vid de olika försvarsgrenarna. Härvid har kommittén anfört i huvudsak

följande.

För arméns del förutsattes, att övergången skulle ske under en tioårsperiod

åren 1950—1960. Härvid hade kommittén beräknat att den årliga värnpliktskontingenten

vid armén skulle under åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för

att under åren 1960 och 1961 stiga till 30 695 respektive 31 407 man. För att

nyssnämnda jämna årliga siffra skulle kunna hållas borde den yngre åldersklassen

tagas i anspråk i successivt ökad omfattning intill år 1961, då övergången

förutsattes vara helt genomförd.

För marinens del har kommittén beräknat, att uttagningen till såväl flottan

som kustartilleriet skulle ske i sådan ordning att från och med åldersklass

1952 första tjänstgöringen kunde påbörjas av samtliga värnpliktiga under det

kalenderår de fyllde 20 år.

I fråga om flygvapnet, där redan nu de värnpliktiga påbörja första tjänstgöringen

under det kalenderår de fylla 20 år, skulle det föreslagna systemet

endast medföra ett något större tidsmellanrum mellan inskrivningsförrättningen

och första tjänstgöringens påbörjande.

Kommittén har framlagt vissa kostnadsberäkningar i anslutning till förslaget

om framflyttning av tiden för inskrivningen och första tjänstgöringens

början och därvid anfört i huvudsak följande.

De dubbla inskrivningsförrättningarna år 1949 komme enligt förslaget

att äga rum under olika budgetår. Förlädes från och med 1950 inskrivningsförrättningarna

till augusti och september månader, komme även framdeles

inskrivningsförrättningarna att hållas en gång per budgetår. Särskilda kostnader

på grund av inskrivningarnas omläggning komme därför icke att uppstå.

De merkostnader, som följde av förslagets genomförande, komme därför

att inskränka sig till de ökade utgifter, som uppstode på grund av arméns

större årliga utbildningskontingenter under en tioårsperiod. Dessa kostnadsökningar

vore i dagens läge ytterligt svåra att mera exakt beräkna med hänsyn

till åtskilliga osäkerhets- och ovisshetsmoment. överslagsvis beräknade kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 5

mitten kostnadsökningarna till sammanlagt i runt tal 71 627 000 kronor. Beloppet

komme att fördelas på 14 budgetår. I medeltal per budgetår skulle

kostnadsökningen sålunda uppgå till i runt tal 5116 000 kronor. Hur denna

kostnadsökning komme att fördela sig på varje särskilt budgetår vore icke

möjligt att nu tillförlitligt bedöma. Kostnaderna syntes — ehuru i och för sig

betydande — icke vara av den storlek att de borde hindra genomförande av en

åtgärd av sådan vital betydelse för krigsorganisationen som den föreslagna,

särskilt som det förutsattes, att övergången skulle ske under en period, då

värnpliktskontingenten eljest skulle ha undergått en kraftig minskning.

III. Skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden

har — såsom inledningsvis nämnts — i den provisoriskt avkortade utbildningstiden

för värnpliktiga i allmänhet vid armén inlagts ett uppehåll om 14 dagar.

Under tiden för uppehållet, som icke inräknas i utbildningstiden, åtnjuta de

värnpliktiga ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under

övningsuppehåll som inräknas i tjänstgöringstiden.

1948 års värnpliktskommitté.

För att få värdet och verkningarna av 1948 års skördeuppehåll närmare

belysta ur olika synpunkter har kommittén låtit inhämta yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen

och länsarbetsnämnderna samt vederbörande militära

myndigheter rörande erfarenheterna av det tillämpade systemet. Härvid har

framkommit i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna ha uttalat, att uppehållet,

där det förlagts till lämplig tid för skördearbete, visat sig vara av

synnerligt värde för jordbruket men däremot på grund av sin korthet knappast

av någon betydelse för andra näringsgrenar. Värnpliktiga från andra

näringsgrenar än jordbruket syntes icke i någon nämnvärd omfattning ha

åtagit sig jordbruksarbete under övningsuppehållet. Tiden för uppehållet hade

i allmänhet visat sig vara för kort såväl reellt sett som med hänsyn till inträffade

ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena. Därest det icke

ansåges möjligt att under sommaren anordna ett längre skördeuppehåll om

minst två månader, syntes uppehållet i vart fall böra bestämmas till minst

tre veckor. Tidpunkten för skördeuppehållet hade ofta nog varit väl hårt fastlåst;

smidigare anpassning efter ändrade väderleksförhållanden borde kunna

åstadkommas.

De militära myndigheterna (militärbefälhavare samt regements- och motsvarande

chefer) ha i allmänhet funnit 14 dagar vara en lämpligt avpassad

längd för övningsuppehållet. I en del fall har särskilt understrukits, att en

utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbildningsresultatet,

då inlärda kunskaper i stor utsträckning fölle i glömska vid

längre uppehåll än 14 dagar och åtskillig tid efter uppehållet åtginge till

repetition, vilket minskade tiden för övrig utbildning i alltför hög grad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

M i 1 i t ä nn y n d i gli e te r n a ha vidare anfört, att länsarbetsnämndernas önskemål

angående tidpunkten för uppehållet icke alltid kunnat beaktas och att detta

främst varit fallet vid de förband, vilkas värnpliktskontingenter rekryterats

från olika län. Sammanjämkning hade emellertid ägt rum i möjligaste utsträckning.

I vissa fall hade olägenheter ur utbildningssynpunkt uppstått

genom att uppehållet förlagts till alltför tidig tidpunkt i förhållande till inryckningsdagen,

och en förskjutning till en senare tidpunkt syntes nödvändig

för att icke utbildningsresultatet skulle lida skada. En uppdelning av uppehållet

med en vecka för vardera hö- och stråsädesskörden hade tillämpats vid

114 och därvid visat sig vara olämplig ur utbildningssynpunkt.

Yärnpliktskommittén har även förebragt vissa statistiska uppgifter för att

belysa betydelsen för jordbruket av ett skördeuppeliåll under första tjänstgöringen.

Kommittén har därefter ingående behandlat frågan om ett skördeuppehåll

för värnpliktiga jordbrukare av högst två månader.

Kommittén har för sin del ansett nackdelarna därmed vara så pass övervägande

att kommittén icke kunnat förorda, att en anordning med två månaders

skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare införes. Med hänsyn till

att varje uppehåll i utbildningen av längre varaktighet än 14 dagar medför

besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt har kommittén föreslagit,

att nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för huvuddelen av de

värnpliktiga bibehålies. Kommittén har härvid ansett följande åtgärder böra

vidtagas för att möjliggöra en smidigare anpassning av sistnämnda system

till de inom varje län aktuella skördeförhållandena. Tidpunkten för övningsuppehållet

borde fastställas preliminärt av militär myndighet på förslag av

vederbörande länsarbetsnämnd före inryckningen till första tjänstgöring.

Därest sedermera oförutsedda faktorer skulle medföra så ändrade skördeförhållanden,

att en jämkning av de preliminärt fastställda tiderna kunde bli

erforderlig för att uppehållet verkligen skulle komma att infalla under tiden

för skörden, borde länsarbetsnämnd, så snart skördetiden i länet mera exakt

kunde beräknas, till vederbörande militära myndigheter göra framställning

om sådan jämkning. Militär myndighet borde åläggas att i möjligaste mån

tillmötesgå sådan framställning. Härvid borde dock övningsuppehåll vid

olika tider för samma regemente (kår) icke ifrågasättas. Slutligen borde

samarbete äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte

att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppehåll

et åtaga sig jordbruksarbete.

Kommittéledamoten Johansson, som i likhet med kommittémajoriteten funnit

att ur militära och andra synpunkter det hittills tillämpade systemet med

ett gemensamt skördeuppehåll för alla värnpliktiga är den mest framkomliga

vägen, har ansett ett uppehåll om 14 dagar vara alldeles för kort för att ur

jordbrukets synpunkt vara tillfredsställande. Johansson har därför föreslagit

ett uppehåll av minst tre men helst fyra veckor. Påståendet att ett övningsuppehåll

av mer än 14 dagar skulle ha menlig inverkan på utbildnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andva lagutskotts utlåtande nv 1. •

arbetets resultat på grund av att de värnpliktiga glömde en del av vad de

lärt syntes överdrivet.

Remissyttranden.

överbefälhavaren bar — med reservation för vissa av cheferna för aimén

och marinen föreslagna praktiska jämkningar intet haft att erinra mot de

föreslagna bestämmelserna för skördeuppehåll.

Chefen för armén har helt anslutit sig till kommitténs uppfattning rörande

olägenheterna av ett skördeuppehåll av två månader endast för jordbrukaie.

Enligt vunna erfarenheter vore ett uppehåll av 14 dagar det längsta som med

hänsyn till kravet på utbildningstidens effektiva utnyttjande kunde godtagas

utan en ökning av den sammanlagda tiden för första tjänstgöringen. Skördeuppehållet

borde ske i en följd utom såvitt anginge de hästanspända förbanden,

där det med hänsyn till hästvården vore nödvändigt medgiva, att uppehållet

uppdelades i två omgångar.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som hänvisat till vad styrelsen tidigare anfört i

frågan om skördeuppehåll under vämpliktsutbildningen (se prop. 1948: 207

s. 59), har framhållit, att därvid framförda synpunkter alltjämt syntes bora

beaktas. Därest ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktig jordbrukspersonal,

vilket för jordbruket vore både önskvärt och ändamålsenligt, icke

kunde ordnas på ett ur såväl militär synpunkt som jordbrukssynpunkt godtagbart

sätt, syntes ett för alla värnpliktiga gemensamt kortare skördeuppehåll

under den första tjänstgöringen i allt fall erforderligt. Styrelsen kunde

emellertid icke tillstyrka ett så kort skördeuppehåll som 14 dagar utan finge

av tidigare anförda skäl föreslå ett uppehåll av minst tre veckor. Det förefölle

styrelsen som om ett övningsuppehåll av tre veckor icke skulle behöva

medföra så mycket mer besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt än

ett uppehåll av 14 dagar. Det syntes styrelsen särskilt angeläget, att sådana

föreskrifter utfärdades till vederbörande militära myndigheter att erforderlig

jämkning av de preliminärt fastställda tidpunkterna för övningsuppehållet

verkligen kunde åvägabringas.

Svenska arbetsgivareföreningen har funnit de av kommittén framförda argumenten

mot en förlängning av skördeuppehållet för jordbruket till två månader

så vägande, att föreningen ej ansett sig kunna tillstyrka en mera avsevärd

förlängning av skördeuppehållet. Uppehållet borde ej göras längre än

som ur jordbrukets synpunkt vore oundgängligen nödvändigt. För sådana förband,

till vilka ett större antal jordbrukare vore inkallade, borde emellertid

eftersträvas ett längre skördeuppehåll än 14 dagar.

Landsorganisationen i Sverige har ansett, att kommittén förebragt övei

tygande, tidigare ej klargjorda skäl mot en anordning med två månaders uppehåll

för'' värnpliktiga jordbrukare. Landsorganisationen kunde biträda kommitténs

förslag rörande bibehållande av ett skördeuppehåll av 14 dagar. Längre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

uppehåll syntes ej försvarligt med hänsyn till övriga värnpliktigas och produktionens

intressen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ansett, att värnpliktskommittén

anfört bärande skäl för bibehållande av nuvarande system med 14

dagars övningsuppehåll för de värnpliktigas huvuddel. Organisationen har

dock understrukit, att största möjliga hänsyn borde tagas till jordbrukets

arbetskraftsbehov under skördetiden. Då ur denna synpunkt ett övningsuppehåll

av 14 dagar vore väl kort, borde åtminstone någon ökning av uppehållet

ske.

Riksförbundet Landsbygdens folk (R. L. F) har förklarat sig i princip

anse ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktiga jordbrukare önskvärt.

Sedan förbundet emellertid konstaterat, att av den verkställda utredningen

framginge, att några utsikter att realisera nyssnämnda önskemål knappast

förefunnes, har förbundet tagit ställning till frågan om ett skördeuppehåll

av 14 dagar. Härvid har förbundet icke funnit anledning till erinran

mot de föreslagna bestämmelserna för övningsuppehållet. Däremot har förbundet

i fråga om skördeuppehållets längd föreslagit, att uppehållet måtte

få omfatta fyra veckor.

Sveriges lantbruks förband har uttalat, att om ett två månaders skördeuppehåll

för värnpliktiga jordbrukare vore svårt att förena med effektiv militärutbildning,

det föreslagna gemensamma sommaruppehållet för alla värnpliktiga

syntes vara den för ögonblicket lämpligaste lösningen. Den föreslagna

tiden vore emellertid för kort för att uppehållet skulle kunna tjäna avsett

syftemål. Redan vid ett genomgående gynnsamt skördeväder vore ett 14

dagars skördeuppehåll otillräckligt. Uppehållet borde därför fastställas till

fyra veckor. För att ge önskad effekt borde detta uppehåll i sin helhet förläggas

till skördetiden. Tidpunkten för uppehållets början borde fastställas

lokalt i direkt samråd mellan länsarbetsnämnderna och vederbörande militärmyndigheter

på sätt utredningen föreslagit.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har anslutit sig till de av Sveriges

lantbruksförbund framförda synpunkterna och förslagen i ämnet.

IV. Förlängd värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin

första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat.

1948 års värnplikts kommitté.

I sitt utredningsarbete har värnpliktskommittén med anledning av ett

från chefen för marinen framfört förslag till behandling upptagit frågan om

en förlängning av värnpliktstjänstgöringen med 90 dagar för värnpliktiga

vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister

och därvid avlägga godkända prov för erhållande av civilt radiotelegrafistcertifikat.

Värnpliktskommittén har föreslagit, att värnpliktig vid

flottan, vilken under sin tjänstgöring i en följd utbildas till radiotelegraf ist och

därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, skall —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 9

utöver nuvarande tjänstgöring om 360 dagar — åläggas en fortsatt utbildning

under 90 dagar att uttagas i en följd i direkt anslutning till första tjänstgöringen.

De föreslagna tjänstgöringsbestämmelsema för värnpliktiga radiotelegrafister

vid flottan ha föreslagits skola tillämpas på värnpliktiga, vilka påbörjat

eller påbörja första tjänstgöringen efter 30 juni 1948. De värnpliktiga, vilka

uttagits för utbildning till radiotelegrafister ur de i juli och oktober 1948

inryckta värnpliktskontingentema ha enligt uppgift — med ett enda undantag

— godtagit villkoret om en förlängning av tjänstgöringstiden i enlighet

med förslaget.

Kostnaderna för den förlängda tjänstgöringen skulle vid uttagning av 50

radiotelegrafister per år med viss fördelning pa sjö- och landtjänst enligt

kommitténs beräkningar uppgå till avrundat 34 000 kronor. Någon uppräkning

av vederbörliga anslag vid bifall till kommitténs förslag har icke ansetts

erforderlig.

V. Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen.

Bland de armén tilldelade värnpliktiga utväljes årligen snarast efter inryckningen

till första tjänstgöring ett visst antal för särskild utbildning, avsedd

för att de i fält skola kunna fylla befattningar för värnpliktigt underbefäl

i krigsorganisationen. Ifrågavarande utbildning benämnes vanligen

gruppchefsutbildning. Inom de båda övriga försvarsgrenarna finnes motsvarande

befälskategori allenast vid kustartilleriet.

Tidigare förslag.

Från militärt håll har i olika sammanhang betonats, att utbildningstiden

för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn till utbildningens

ändamål borde göras längre än för sådana värnpliktiga, som endast

skola underkastas soldatutbildning. Chefen för armén har givit uttryck

åt dylika synpunkter såväl i sin år 1947 avgivna utredning rörande

värnpliktsutbildningens närmare utformning som i sitt yttrande över 1945

års försvarskommittés betänkande. Enligt arméchefens mening borde för

gruppchefsutbildningen avses 15 månader.

I yttrande över arméchefens förslag ifrågasatte arbetsmarknadsstyrelsen,

om icke den av .arméchefen föreslagna fortsatta gruppchefsutbildningen, om

sådan ansåges erforderlig, borde kunna förkortas så att gruppchefseleverna

icke behövde vara inkallade under skördemånaderna.

Landsorganisationen i Sverige uttalade, att det syntes sannolikt att —

sedan nu ej heller, såsom under kriget, beredskapsövningama kunde användas

för utbildning — tiden för första tjänstgöringen ej medgåve en tillfredsställande

gruppchefsutbildning. Den förlängda utbildningen syntes emellertid ej

böra omfatta längre tid än för närvarande toges i anspråk för densamma eller

12 månader.

Vid frågans behandling vid 1948 års riksdag (prop. nr 207; rd. skr. nr 376)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

funno sig statsmakterna — i avbidan på ytterligare utredning av frågan om

utbildningen av befäl och specialister — icke kunna biträda förslaget om förlängd

tjänstgöring för värnpliktiga som uttagas till gruppchefsutbildning.

1948 års värnplikts kommitté.

Kommittén har funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen

icke kunna framläggas nu utan först i samband med avgivande

av förslag beträffande andra centrala problem rörande värnplikts utbildningen,

vilka det åligger kommittén att utreda. Kommittén har emellertid framlagt

förslag till provisorisk lösning av frågan såvitt den rör armén. Yad kustartilleriet

angår har kommittén av bl. a. vissa utbildningstekniska skäl ansett

sig icke böra yrka på någon provisorisk åtgärd.

Kommittén har funnit sina undersökningar ge vid handen, att den nuvarande

tiden för första tjänstgöring — 9 månader — vore otillräcklig för erhållande

av något så när godtagbara gruppchefer. På grund därav och då det med

hänsyn till krigsorganisationens krav icke syntes försvarbart att för ytterligare

åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av åldersklass 1948) nöja

sig med ofullständigt utbildade gruppchefer, har kommittén i avvaktan på

frågans slutliga lösning föreslagit, att första tjänstgöringen för armén tilldelade

värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka

under utbildningsåret 1949—50 uttagas för utbildning till gruppchefer, skall

provisoriskt förlängas med 60 dagar. En sådan förlängning har ansetts icke

komma att påverka tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga som uttagas

för utbildning till värnpliktig underofficer; denna tjänstgöringstid har avsetts

skola bibehållas oförändrad. Den förlängda tjänstgöringen har förutsatts

skola fullgöras omedelbart efter första tjänstgöringens avslutande. I syfte att

effektivisera utbildningen för gruppchefseleverna har kommittén föreslagit,

att dessa skola i görligaste mån befrias från handräckningsgöromål, vilka i

stället skulle fullgöras av civil arbetskraft. Det föreslagna provisoriet har icke

avsetts innebära ett uttryck för något definitivt ställningstagande från kommitténs

sida till föreliggande spörsmål.

Kommittén, som framhållit att lämpliga befälsämnen genom »maskning»

kunde befaras komma att undandraga sig den förlängda utbildningen, om icke

uttagningen till denna skedde på ett förhållandevis tidigt stadium, har förordat,

att slutlig uttagning till gruppchefsutbildning 1949—50 skulle få baseras

på anteckningarna i inskrivningshandlingarna jämte viss tids studium av den

värnpliktige under utbildning. För att minska riskerna för »maskning» har den

tid, som skulle anslås för dylikt studium, ansetts böra som regel icke överstiga

en månad.

För den extra belastning, som den förlängda tjänstgöringen för gruppchefselever

skulle innebära, och det avbräck i civil verksamhet, som därigenom

vållas den värnpliktige, borde enligt värnpliktskommitténs mening särskild

ekonomisk kompensation lämnas i form av premie å 250 kronor, varjämte penningbidraget

borde utgå med 2 kronor redan fr. o. m. den förlängda tjänstgöringens

början.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

De totala kostnaderna för en provisorisk förlängning med 60 dagar av första

tjänstgöringen för till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga av åldersklass

1948 (grupp K av åldersklass 1949) ha av kommittén, med utgångspunkt

från att utbildningskontingenten året 1949—50 kommer att uppgå till högst

6 000 man, beräknats enligt följande:

Underhåll och avlöning in. m. under 60 dagar av högst 6 000

man ........................................................................ kronor 3 906 000

Premier ..................................................................... » 1 500 000

Avlöning till civil handräckningspersonal ............ » 1 260 000

Summa kronor 6 666 000

Kommitténs förslag i denna del är icke enhälligt. I särskilt yttrande ha

ledamöterna Lindholm och Nilsson förklarat sig anse, att anledning för närvarande

ej förelåge att genom det föreslagna provisoriet föregripa kommitténs

slutliga ställningstagande i ämnet. Reservanterna ha ansett en uppenbar

svaghet i förslaget ligga däri, att den förlängda tjänstgöringen för gruppchef seleverna

skulle uttagas först efter det övriga värnpliktiga fullgjort sin tjänstgöring,

varav bl. a. bleve följden att den praktiska befälsutbildningen icke

kunde samordnas med den teoretiska och därigenom ej finge avsedd betydelse.

Yidare syntes risken att bli uttagen till befälsutbildning kunna medföra,

att »maskningen» finge ökad spridning. Det vore vidare önskvärt

att kommittén finge ta del av det utredningsarbete, som påginge inom andra

avsnitt av försvarsorganisationen, vilka hade samband med förevarande spörsmål.

En ytterligare anledning till reservanternas ståndpunkt i frågan utgjorde

de ekonomiska hänsyn, som i nuvarande läge måste tagas.

Remissyttranden.

överbefälhavaren har erinrat, att han redan i sitt yttrande över 1945 års

försvarskommittés betänkande framhållit, att för de värnpliktiga, som uttoges

till gruppchefsutbildning, en första tjänstgöring om minst 11 månader

under alla förhållanden vore nödvändig. Om dylika värnpliktiga av åldersklassen

1948 i likhet med vad som skett beträffande motsvarande värnpliktiga

av åldersklassen 1947 ålades en första tjänstgöring om allenast 9 månader,

skulle enligt överbefälhavarens mening krigsförbandens hållfasthet komma

att nedgå i vida högre grad än som föranleddes av den till 9 månader provisoriskt

avkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktigas huvuddel. På grund

därav tillstyrkte överbefälhavaren värnpliktskommitténs förslag om en provisorisk

förlängning av första tjänstgöring för dem som under utbildningsåret

1949—50 komme att uttagas till gruppchefer, överbefälhavaren tillstyrkte

jämväl förslaget att gruppchefseleverna i största möjliga utsträckning skulle

befrias från handräckningsgöromål. Överbefälhavaren ville understryka de

föreslagna åtgärdernas provisoriska karaktär. Brister i gruppchefsutbildningen

komme nämligen alltjämt att kvarstå.

Chefen för armén har framhållit, att såväl av värnpliktskommitténs utred
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

ning som av vunna erfarenheter tydligt framginge, att en utbildningstid av

9 månader vore otillräcklig för utbildning av i krig användbara gruppohefer.

Arméchefen har därför tillstyrkt den av kommittén föreslagna provisoriska

regleringen av utbildningstiden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att kvarhållandet av det relativt ringa

antal värnpliktiga jordbrukare varom här vore fråga i den förlängda gruppchefsutbildningen

under vårbruket i allmänhet icke behövde vålla jordbruket

alltför stora svårigheter. Ej heller syntes den föreslagna förlängda gruppchefsutbildningen

få någon nämnvärt menlig inverkan på den viktigare industriproduktionen.

Ur arbetsmarknadssynpunkt vore därför intet att erinra mot

att den föreslagna förlängningen anordnades, därest denna ansåges vara oundgängligen

erforderlig.

VI. Beredskapsövning.

Enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen må värnpliktig, därest Konungen med

hänsyn till krigsberedskapen så prövar nödigt, kunna åläggas att utöver vanlig

fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt

högst 180 dagar. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning upphör

dock sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring

(motsvarande). Beredskapsövningens ändamål är främst att utgöra ett

medel för Kungl. Maj:t att under så föga uppseendeväckande former som

möjligt och utan att 28 § värnpliktslagen skall behöva tillgripas kunna åvägabringa

en önskvärd förstärkning av beredskapen.

Värnpliktskommittén har i huvudsak anfört följande.

Bestämmelsen om beredskapsövning är avsedd att möjliggöra, att i ett

hastigt påkommande kritiskt läge två tillräckligt utbildade åldersklasser skola

kunna finnas disponibla för beredskapstjänstgöring. Härvid måste beaktas,

att värnpliktiga inkallade till första tjänstgöring tidigast efter 6 månaders

utbildning kunna tagas i anspråk för enklare stridsuppgifter, medan egentliga

sådana uppgifter endast kunna lösas av värnpliktiga, som genomgått fullständig

första tjänstgöring.

Genom den enligt beslut av 1948 års riksdag fastställda provisoriska avkortningen

av första tjänstgöringen nedgår den tid under vilken de värnpliktiga

äro i tjänst efter nyssnämnda 6-månadersstreck med 3 månader. Härigenom

uppstår årligen en lucka i beredskapssystemet av ungefärligen motsvarande

storlek (något olika skilda år på grund av tidpunkten för första tjänstgöringens

påbörjande och avslutande), under vilken allenast en i beredskapssyfte användbar

åldersklass finnes disponibel. För att under tiden för berörda provisorium

med avseende å första tjänstgöringen kontinuerlig täckning i beredskapen

enligt grunderna för 27 § 2 mom. värnpliktslagen skall kunna erhållas

kräves, att en mot avkortningen svarande förlängning med 3 månader åvägabringas

av såväl den tid, under vilken skyldighet att fullgöra beredskapsövning

föreligger, som av den sammanlagda tiden för beredskapsövning. I avvaktan

på prövning av övriga frågor med vilka den förevarande sammanhänger

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatt stats- och andra lagutshotts utlåtande nr 1.

har det synts kommittén av beredskapstekniska skäl angeläget, att provisoriska

åtgärder vidtagas för att tilltäppa den lucka i beredskapssystemet, vilken

uppkommit såsom en direkt följd av det beslutade provisoriet beträffande

första tjänstgöringens längd.

Yärnpliktskommittén har därför i anslutning till ett förslag, som överbefälhavaren

framlagt i skrivelse den 19 november 1948, föreslagit, att de i 27 §

2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings längd och

tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas med 90 dagar

till 270 dagar respektive ett år nio månader efter avslutandet av första tjänstgöring

(motsvarande).

VII. Departementschefen.

Departementschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen anfört bland

annat följande:

»I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna om de värnpliktigas

utbildning beslötos vid 1948 års riksdag vissa provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstidens längd, i huvudsak innebärande att den sammanlagda

utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga skulle utgöra 12 månader i

stället för i 1941 års vämpliktslag föreskrivna 15 månader och för utbildningsåret

1947—48 provisoriskt fastställda 14 månader. Utredning rörande en

definitiv reglering av dessa frågor pågår inom 1948 års värnpliktskommitté.

Det hade givetvis varit önskvärt, att värnpliktskommitténs slutliga förslag

i värnpliktsfrågorna kunnat avvaktas, innan ytterligare ändringar vidtagas i

de nu gällande bestämmelserna på detta område. Jag delar emellertid kommitténs

uppfattning, att vissa frågor äro av den natur, att de böra underställas

årets riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande föreslå vissa förändringar i nu gällande

bestämmelser om värnpliktsförhållanden. De ändringar i utbildningstiden för

vissa värnpliktiga som genomförts enligt beslut av 1947 och 1948 års riksdagar

ha icke givits formen av ändringar i 1941 års värnpliktslag. Erforderliga bestämmelser

ha i stället intagits i förordningar av provisorisk karaktär vid

sidan av vämpliktslagen. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till

värnpliktsfrågorna har jag funnit lämpligt att föreslå samma form för reglering

av de förhållanden, om vilka jag nu framlägger förslag.

Vad då först angår förslaget om inskrivning av de värnpliktiga det

år de fy 11a 19 år och värn pliktsutbildningens påbör j ande nästföljande

kalenderår vill jag erinra om att redan försvarskommitténs förslag

av samma innebörd vann allmän anslutning vid remissbehandlingen. Den

ytterligare utredning, som ansågs erforderlig innan förslaget kunde slutligt

prövas, har nu förebragts av värnpliktskommittén.

De värnpliktiga påbörja enligt nu gällande organisation som regel sin

värnpliktstjänstgöring under det år de fylla 21 år. I olika sammanhang har

framhållits, att en tidigare värnpliktstjänstgöring skulle erbjuda fördelar.

För produktionslivet torde det sålunda vara till nytta, att de produktiva åld
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

rama få fullgöra värnpliktstjänstgöringen på ett tidigt stadium. De värnpliktiga

själva torde som regel finna det fördelaktigt att så tidigt som möjligt få

fullgöra sin värnplikt för att därefter definitivt inträda i produktionen. Även

med hänsyn till familjebildningen lärer en tidigare värnpliktsutbildning än

den nuvarande vara att föredraga. Då en samtidig utbildning av två hela åldersklasser

torde vara utesluten, måste övergången till den lägre tjänstgöringsåldern

ske successivt. Med hänsyn till åldersklassernas sammansättning under

de närmaste aren är det lämpligt att en dylik övergång inledes under nästa

kalenderår. Den åldersklass, som inskrivits under år 1949 och vars huvuddel

enligt nu gällande organisation skall påbörja sin värnpliktstjänstgöring under

år 1950, är nämligen väsentligt mindre än den för utbildning under innevarande

år avsedda åldersklassen, och från och med åldersklass 1951 inträder

en ytterligare fortlöpande minskning av åldersklasserna. Ett successivt

genomförande av det föreslagna systemet från och med år 1950 skulle därför

göra det möjligt att halla utbildningskontingenten ungefär konstant, samtidigt

som den ur krigsorganisatorisk synpunkt betänkliga, av avgångar

ur värnpliktsåldern föranledda minskningen av det totala antalet utbildade

värnpliktiga skulle motverkas. Ett uppskov med förslagets genomförande

skulle medföra svårigheter att medhinna övergången till den tidigare värnpliktsutbildningen

före den tid då åldersklasserna, på grund av de höga nativitetssiffrorna

under slutet av 1930-talet och under 1940-talet, ånyo ökas.

De skäl som sålunda tala för att beslut nu fattas om successiv övergång till

tidigare värnpliktstjänstgöring äro så starka att de måste anses överväga de

betänkligheter, främst av ekonomisk art, som kunna resas mot förslaget. Enligt

värnpliktskommitténs beräkningar skulle de sammanlagda kostnaderna

för förslagets genomförande uppgå till 71,6 miljoner kronor, fördelade på

14 budgetår, eller i genomsnitt 5,1 miljoner kronor per budgetår. Denna beräkning

anger emellertid måttet på de merkostnader som utfyllnaden av de sjunkande

värnpliktskontingenterna medför i förhållande till beräknade utgifter

vid oförändrat utbildningssystem. I förhållande till kostnaderna för den för

utbildning under år 1949 avsedda åldersklassen — för vilkens utbildning anslag

anvisats huvudsakligen för budgetåret 1949/50 — torde merkostnaderna

komma att stanna vid drygt 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att

familjebidragskostnaderna torde komma att nedgå efter övergången till tidigare

värnpliktstjänstgöring kan kostnadsökningen i förhållande till anslagen

för budgetåret 1949/50 beräknas bli ännu mindre. I jämförelse med de fördelar,

som äro förenade med förslagets genomförande, måste de angivna merkostnaderna

anses som måttliga.

Av skäl som sålunda anförts tillstyrker jag värnpliktskommitténs förslag

om successiv övergång från och med nästa år till tidigare utbildning av de

värnpliktigas huvuddel. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta

om den takt, i vilken övergången skall äga rum. Den tidigare värnpliktstjänstgöringen

kräver, såsom av utredningen framgår, att även inskrivningsförrättningarna

äga rum tidigare än enligt nu gällande organisation. I likhet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 15

med väimpliktskommittén och flertalet remissinstanser finner jag övervägande

skäl tala för att förrättningarna förläggas till hösten, i första hand augusti och

september månader. De olägenheter, som enligt organisationsnämndens mening

komma att uppstå vid höstinskrivningar, synas böra i görligaste mån motverkas

genom att arbetet på inskrivningsexpeditionerna fördelas på lämpligt

sätt under året.

Enligt värnpliktslagens bestämmelser är svensk man värnpliktig från och

med det kalenderår, varunder han fyller 20 år. I de provisoriska bestämmelser

som nu föreslås förutsättes ingen ändring i detta föidiållande. Då värnpliktslagen

utformats med hänsyn tagen till att värnpliktsåldern och inskrivningsåret

hittills sammanfallit, har i punkt 2 i upprättat förslag till förordning

angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 värnpliktslagens

bestämmelser om de skyldigheter som åvila värnpliktiga vid inskrivning

gjorts tillämpliga även på dem som nu inskrivas utan att vara värnpliktiga.

Den ändrade tiden för anordnandet av de inskrivningsförrättningar, som

skulle ha ägt rum år 1950, har icke ansetts böra föranleda ändring av de tidsfrister,

som enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen gälla i fråga om fullgörande

av där avsedd värnpliktstjänstgöring. Föreskrift härom har upptagits under

punkt 3 i författningsförslaget.

Beträffande utbildningstiden för de värnpliktigas huvuddel

räknar jag icke för närvarande med någon ändring i de år 1948 utfärdade provisoriska

bestämmelserna i ämnet. Jag förutsätter, att strävandena till en effekti

visering av utbildningen energiskt fullföljas. I detta sammanhang må framhållas,

att i direktiven för värnpliktskommittén bland annat förutsatts utredning

rörande repetitions- och efterutbildningsövningarnas längd samt deras

lämpligaste anordnande i övrigt med hänsyn till utbildningssyftet. I avvaktan

på resultatet av denna utredning synes en viss återhållsamhet i fråga om anordnande

av dylika övningar vara motiverad. En dylik återhållsamhet har

redan, såsom i olika sammanhang anmälts för riksdagen, iakttagits under de

senaste åren. Med hänsyn främst till förhållandena på arbetsmarknaden och

av ekonomiska skäl ha nämligen under dessa år repetitions- och efterutbildningsövningar

anordnats i mycket begränsad omfattning. De värnpliktiga ha

därvid i anslutning till vämpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med

sin tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits.

Vid anståndens meddelande har förutsatts, att hinder icke skulle möta att

det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna repetitions- och

efterutbildningsövningar. En definitiv reglering av tjänstgöringsskyldigheten

för berörda värnpliktiga har ansetts böra ske i samband med prövningen av

värnpliktskommitténs slutliga förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning.

Då frågan om tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga som erhållit anstånd

mod repetitions- och efterutbildningsövningar synts i viss mån tveksam, har

jag funnit lämpligt att i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att

yttra sig i ämnet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Den av värnpliktskommittén förebragta utredningen rörande möjligheterna

att anordna skördeuppehåll om två månader för värnpliktiga jordbrukare

har bekräftat min redan föregående år anförda tveksamhet beträffande en dylik

anordning. För den av flera remissmyndigheter uttalade uppfattningen att det

år 1948 tillämpade skördeuppehållet om 14 dagar är för kort saknas visserligen

icke fog. Då å andra sidan vitsordats, att även ett 14 dagars uppehåll

är av synnerligen stort värde för jordbruket Och då ett längre uppehåll

torde inverka alltför menligt på den militära utbildningen, anser jag mig

emellertid icke böra förorda någon ändring i den av förra årets riksdag beslutade

anordningen. Vid skördeuppehållens anordnande böra beaktas de

synpunkter, som värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört i

syfte att bereda jordbruket största möjliga nytta av uppehållet.

Då värnpliktskommittén förebragt övertygande skäl för förlängd utbildningstid

för värnpliktiga, som uttagas till radiotelegrafistutbildning

vid flottan, tillstyrker jag kommitténs förslag i denna del. Ifrågavarande

personalkategori kommer alltså att vara skyldig fullgöra tjänstgöring i hela

den omfattning som stadgas i värnpliktslagen.

Värnpliktskommitténs förslag rörande provisorisk förlängning av gruppchefsutbildningen

synes mig däremot vara förenat med allvarliga olägenheter,

främst med hänsyn till den även av kommittén uppmärksammade risken

för en ökad tendens till medveten »maskning» från de värnpliktigas sida. Även

de betydande kostnaderna för förslagets genomförande måste i nuvarande läge

väcka betänkligheter. Jag anser mig därför i avvaktan på kommitténs slutliga

förslag i ämnet böra föreslå, att nu gällande bestämmelser rörande övningstiden

för dessa värnpliktiga bibehållas.

I detta sammanhang torde även böra beröras tjänstgöringsskyldigheten för

värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

Denna värnpliktskategori har tillkommit vid flygvapnet såsom en följd av

den överflyttning av luftbevakningen från armén till flygvapnet, som beslutades

vid 1948 års riksdag (prop. nr 206, riksd. skr. nr 369). Såsom förutsattes

i detta beslut bör för dessa värnpliktiga officerare vid flygvapnet stadgas

samma tjänstgöringstid som för motsvarande personal vid armén.

De skäl som kommittén anfört i fråga om värnpliktslagens bestämmelser

rörande beredskapsövning synas mig vägande, och jag förordar alltså,

att de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings

omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas

enligt kommitténs förslag.

De i det föregående tillstyrkta förslagen beträffande tidigare inskrivningsförrättningar

och värnpliktstjänstgöring samt förlängning av utbildningstiden

för vissa värnpliktiga vid flottan komma att föranleda vissa merkostnader. Såvitt

avser budgetåret 1949/50 äro emellertid dessa merkostnader så obetydliga,

att de böra kunna rvmmas inom ramen för redan anvisade anslag.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

17

Utskottet.

Enligt 27 § 1 mom. A i 1941 åra värnpliktslag är värnpliktig skyldig att, på

sätt Konungen närmare förordnar, fullgöra värnpliktsövningar i viss angiven

omfattning. Bland annat stadgas att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst annat bestämmer, armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig skall förutom första tjänstgöring fullgöra två

repetitionsövningar om vardera trettio dagar, den första före utgången a\

tredje året och den andra före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret

samt en efterutbildningsövning om trettio dagar före utgången av adertonde

året efter inskrivningsåret. Genom förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga göres

icke någon ändring i nämnda bestämmelser om skyldighet för armén eller

kustartilleriet tilldelad värnpliktig att fullgöra repetitions- och efterutbildningsövningar.

I propositionen har föredragande departementschefen — efter att ha erinrat

om att repetitions- och efterutbildningsövningar under de senaste åren anordnats

i mycket begränsad omfattning -— uttalat, att de värnpliktiga därvid i

anslutning till värnpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med sin

tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A vämpliktslagen

fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits. Vid

anståndens meddelande har, enligt vad departementschefen förklarat, förutsatts,

att hinder icke skulle möta att det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande

till föreskrivna repetitions- och efterutbildningsövningar. En definitiv

reglering av tjänstgöringsskyldigheten för berörda värnpliktiga har ansetts

böra ske i samband med prövningen av värnpliktskommitténs slutliga

förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning. I anslutning härtill har

departementschefen vidare uttalat, att då frågan om tjänstgöringsskyldigheten

för värnpliktiga, som erhållit anstånd med repetitions- och efterutbildningsövningar,

synts i viss män tveksam, han funnit lämpligt att i detta sammanhang

bereda riksdagen tillfälle att yttra sig i ämnet.

För ett frångående av de nu berörda bestämmelserna i värnpliktslagen angående

den tid, inom vilken repetitions- och efterutbildningsövningar skola

fullgöras, torde, därest ändring i värnpliktslagen icke anses böra ske, vara

erforderligt att — i likhet med vad som skett åren 1947 och 1948 i fråga om

avkortning av tjänstgöringstidens längd — en särskild i vederböilig ordning

antagen förordning därom utfärdas. Därest ifrågavarande kategorier värnpliktiga

skola fullgöra repetitions- respektive efterutbildningsövningar, oaktat

de i 27 § 1 mom. A värnpliktslagen fastställda tidsfristerna för övningarnas

fullgörande utgått, bör därför enligt utskottets uppfattning sådan tjänstgörningsskyldighet

regleras i en dylik förordning.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att det framstår såsom i hög

grad önskvärt, att det nu pågående utredningsarbetet beträffande värnphkts2—1062

4ii Bihan g till riksdagens protokoll 1949. (i sand. 2 avd. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

frågorna bedrives i sådan takt, att ytterligare provisoriska förordningar än

de redan gällande eller nu föreslagna icke bliva erforderliga.

I likhet med departementschefen anser utskottet övervägande skäl tala fölen

övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring. De merkostnader som härigenom

uppstå torde icke bliva av den omfattning att ekonomiska skäl böra

hindra förslagets genomförande. Då åldersklasserna under de närmaste åren

äro avsevärt mindre än tidigare åldersklasser, bör övergången till det föreslagna

systemet pabörjas redan från och med år 1950 och därefter successivt

genomföras, så att utbildningskontingenterna komma att hållas ungefärligen

konstanta. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta om den

takt, i vilken övergången skall äga rum.

Den tidigare värnpliktstjänstgöringen nödvändiggör att inskrivningsförrättningarna

äga rum tidigare än vad nu är fallet. Utskottet biträder departementschefens

uppfattning att förrättningarna böra förläggas till hösten.

Därest den successiva övergången till tidigare värnpliktstjänstgöring skall

kunna påbörjas under år 1950 erfordras särskilda förrättningar för inskrivning

av 19 åringar under år 1949. Mot departementschefens förslag härom

har utskottet intet att erinra.

I fråga om utformningen av Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående

särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 får utskottet anmärka, att i

förslaget sådan ändring bör vidtagas, att, utöver värnpliktslagens bestämmelser

om de värnpliktigas inskrivning och redovisning, jämväl samma lags bestämmelser

om frikallelse m. m. och om värnpliktigs tilldelning till visst vapenoch

truppslag och uttagning till särskild utbildning, om adressanmälan och

uppgiftsskyldighet samt om påföljder för uraktlåtenhet att inställa sig vid infikrivningsförrättning

och laga förfall m. m. erhålla motsvarande tillämpning å

dem, som skola inskrivas vid dessa särskilda inskrivningsförrättningar.

Beträffande frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen har

departementschefen icke ansett sig böra förorda någon ändring i den av förra

årets riksdag beslutade anordningen med 14 dagars övningsuppehåll. I motionerna

I: 304 och II: 390 har yrkats, att skördeuppehållet för de värnpliktiga

måtte fastställas till tre veckor.

Med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden synes

ett uppehåll i värnpliktsutbildningen alltjämt vara erforderligt. Tidigare

väckta förslag om att tillgodose detta behov genom att införa ett skördeuppehåll

för värnpliktiga jordbrukare om högst två månader har av värnpliktskommittén

upptagits till ingående prövning. Utredningen visar, att

de nackdelar, som uppkomma vid ett dylikt uppehåll i utbildningen, måste

anses vara så avsevärda, att en dylik anordning icke kan förordas. Frågan

huruvida ett för alla värnpliktiga gemensamt skördeuppehåll bör omfatta

två, tre eller fyra veckor har varit föremål för delade meningar. Ur jordbrukssynpunkt

kunna beaktansvärda skäl anföras för en förlängning av uppehållet

utöver två veckor. Å andra sidan har från militärt håll understrukits, att

en utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbild
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19

ningsresultatet. Mot en utsträckning av uppehållet kan jämväl åberopas det förhållandet,

att endast en viss del av de värnpliktiga — enligt från de värnpliktiga

inhämtade uppgifter omkring hälften under år 1948 —- under övningsuppehållet

deltaga i skördearbete. Såvitt angår flertalet övriga värnpliktiga

torde såväl sociala synpunkter som produktionens intressen tala mot en utsträckning

av uppehållet. Hänsyn torde också böra tagas till de merkostnader,

som en utsträckning av övningsuppehållet skulle komma att medföra. Utskottet

ansluter sig därför till departementschefens ståndpunkt, att någon ändring i

den nuvarande ordningen icke bör vidtagas. Framhållas må därjämte, att viss

möjlighet finnes att bevilja ytterligare någon ledighet i anslutning till

skördeuppehållet, nämligen i form av tjänstledighet i vanlig ordning inom

övningstidens ram. Denna möjlighet bör komma till användning i fall, där

särskilda skäl föreligga för längre skördeledighet än under 14 dagar. Utskottet

förutsätter vidare att vid övningsuppehållets anordnande de av

värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen framförda synpunkterna

för en smidigare anpassning av det nuvarande systemet bliva beaktade.

Första tjänstgöringen för armén tilldelade värnpliktiga, som uttagas till

gruppchefsutbildning, omfattar liksom för värnpliktiga i allmänhet nio månader.

Departementschefen har föreslagit, att dessa bestämmelser bibehållas

oförändrade. I motionerna I: 313 och II: 400 har yrkats, att — i likhet med

vad värnpliktskommitténs majoritet föreslagit — första tjänstgöringen för de

värnpliktiga, som under utbildningsåret 1949—50 skola utbildas till värnpliktigt

underbefäl vid armén, skall förlängas med 60 dagar samt att i anledning

därav erforderligt anslag å 6 666 000 kronor skall beviljas.

Såsom vid flera olika tillfällen och från skilda håll framhållits, är den nuvarande

utbildningstiden för värnpliktigt underbefäl otillräcklig. Detta förhållande,

som understrukits särskilt från militärt håll, bestyrkes jämväl av de

av värnpliktskommittén omförmälda undersökningarna. Dessa visa de synnerligen

allvarliga brister, som vidlåda det nuvarande systemet och som

otvivelaktigt torde medföra, att en gruppchef med dylik utbildning under

krigsförhållanden icke kommer att kunna fylla de uppgifter som åvila honom

i hans egenskap av föregångsman och ledare för gruppen. Enbart en sådan

detalj som att en gruppchef saknar fullständig utbildning i min- och sprängtjänst

torde i modern strid komma att förorsaka onödiga förluster bland de

värnpliktiga, som han skall leda. Det måste framstå såsom ovedersägligt, att

en tillfredsställande gruppchefsutbildning är av allra största betydelse för

krigsorganisationens funktionsduglighet. På grund härav anser utskottet, att

— oaktat värnpliktskommittén ännu icke hunnit framlägga slutligt förslag

till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen och oaktat vissa befogade

anmärkningar kunna göras mot en provisorisk lösning — det icke kan anses

försvarbart att för ytterligare åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av

åldersklass 1948) nöja sig med ofullständigt utbildade gruppchefer. Utskottet

får därför, med tillstyrkande av motionerna I: 313 och II: 400 i denna del,

förorda, att de värnpliktiga, som från och med utbildningsåret 1949—50 skola

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

utbildas till underbefäl vid armén, åläggas fortsatt tjänstgöring under högst

60 dagar. Därvid förutsattes, att någon förlängning icke skall ske av den sammanlagda

tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, som uttagas för utbildning

till officer eller underofficer.

I sistnämnda motioner har yrkats, att riksdagen i anledning av den föreslagna

förlängningen av tjänstgöringstiden måtte till täckande av därav föranledda

kostnader bevilja ett anslag om 6 666 000 kronor. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att de värnpliktiga, som uttagas till dylik fortsatt

tjänstgöring, böra erhålla ekonomisk kompensation på sätt värnpliktskommittén

föreslagit i form av en premie å 250 kronor och höjning av penningbidraget

till 2 kronor från och med den fortsatta tjänstgöringens början. Det

torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga ändringar i gällande

avlöningsbestämmelser för värnpliktiga. Uppenbart är att den värnpliktige

tillkommande premien icke skall upptagas som skattepliktig intäkt.

Yidare torde, för att i största möjliga utsträckning befria ifrågavarande värnpliktiga

från handräckningsgöromål, den civila handräckningspersonalen böra

utökas. Merkostnaden i anledning härav torde kunna uppskattas till omkring

1260 000 kronor, vilket belopp inräknats i den ovan angivna summan

6 666 000 kronor. Det synes utskottet lämpligen böra ankomma på Kungl.

Maj:t att hos 1950 års riksdag för budgetåret 1949/50 äska de tilläggsstatsanslag,

som kunna bliva erforderliga för täckande av de kostnader, som upp

komma genom den föreslagna fortsatta tjänstgöringen.

Mot de genom propositionen framlagda förslagen om förlängd värnpliktstjänstgöring

för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring

erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat, om provisorisk förlängning

av de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings

omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet ävensom om

reglering av tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer vid flygvapnet

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss

ändring böra vidtagas i det genom förevarande proposition, nr

194, framlagda förslaget till förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar

under år 1949 — måtte för sin del antaga

följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Förordning

angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949.

Härigenom förordnas som följer.

1. Med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas såsom värnpliktiga

under år 1950 skola inskrivningsförrättningar anordnas redan under år 1949

enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande ny 1.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag.)

2. Vad i 11 kap. värnpliktslageu 2. Vad i 7 kap. 3, 4 och 6 §§, II, IV

sägs om värnpliktig skall äga motsva- och V kap. vämpliktslagen sägs om

rande tillämpning beträffande den värnpliktig skall äga motsvarande tillsom,

utan att hava uppnått värnplikts- lämpning beträffande den som, utan

åldern, skall inskrivas vid förrättning att hava uppnått värnpliktsåldern,

som under 1. ovan avses. skall inskrivas vid förrättning som

under 1. ovan avses.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om

tid för fullgörande av där avsedd värnpliktstjänstgöring skall för den som

inskrivits vid förrättning enligt 1. ovan så anses som om han inskrivits år 1950.

B. att riksdagen — med förklaring att det genom förevarande

proposition framlagda förelaget till förordning angående ändring

av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga icke

kunnat i oförändrat skick antagas — måtte, med bifall till motionerna

I: 313 och II: 400, såvitt de avse yrkandet om förlängning

av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, som undei utbildnings

året 1949—50 skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid

armén, för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag.)

Förordning

angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Härigenom förordnas, att beträffande utbildningstiden för dels de värnpliktiga,

som påbörjat eller påbörja första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd

efter den 31 mars 1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka

Kungl. Maj :t sådant förordnar, skola tills vidare gälla följande avvikelser från

bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall, utom såvitt

avser flottan tilldelad värnpliktig, som utbildas till radiotelegrafist och

därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, forkortas

med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga avsedda

för handräckningstjänst annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en

följd i trehundrasextio dagar.

(Jfr 3. nedan.)

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D värnpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

3. Tjänstgöringsskyldighet som i

27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs

skall åligga jämväl värnpliktig, som

uttagits för utbildning till officer vid

flygvapnet.

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling,

samt äger tillämpning å värnpliktiga

som påbörjat eller påbörja tjänstgöring

i en följd efter den 31 maj 1948.

2. Tjänstgöringsskyldighet som i

27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs

skall åligga jämväl värnpliktig, som

uttagits för utbildning till officer vid

flygvapnet.

Armén tilldelad värnpliktig som uttagits

för utbildning till underbefäl

skall, enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar, utöver den under

1. angivna tjänstgöringstiden efter

första tjänstgöringens avslutande fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst

sextio dagar.

3. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D värnpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling,

samt äger tillämpning dels å

värnpliktiga som påbörjat eller påbörja

tjänstgöring i en följd efter den

31 maj 1948, dels ock å armén tilldelade

värnpliktiga, som uttagas för

utbildning till underbefäl och som påbörjat

eller påbörja första tjänstgöring

efter den 31 mars 1949.

genom förevarande pro
-

C. att riksdagen måtte antaga följande

position, nr 194, framlagda förslag till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts .utlåtande nr 1.

23

Förordning

med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Härigenom förordnas,

att värnpliktig jämlikt 27 § 2 inom. värnpliktslagen åliggande skyldighet

att fullgöra beredskapsövningar tills vidare skall avse sammanlagt högst tvåhundrasjuttio

dagar

samt att skyldigheten att fullgöra beredskapsövning skall upphöra, sedan

ett år nio månader förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) eller i förekommande fall fortsatt tjänstgöring enligt 1

mom. B samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall gälla så länge förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga äger

tillämpning.

D. att riksdagen måtte besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring

redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga

skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t bestämmer;

E. att motionerna I: 304 och II: 390 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd; samt

F. att motionerna I: 313 och II: 400, såvitt de avse yrkandet

om anvisande av anslag för bestridande av kostnader för fortsatt

tjänstgöring för de armén tilldelade värnpliktiga, som under utbildningsåret

1949—50 skola utbildas till underbefäl, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1949.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Gränebo, Lindström, Gillström, Hjalmarson,

Lindholm och Thapper;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hellbacken,

Jacobsson i Igelsbo och Carlsson i Bakeröd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Reservationer:

l:o) av herrar Norman, Gillström, Lindholm, Thapper, Forslund och Hellbacken,

vilka ansett att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Enligt 27 § 1 mom. A.---(lika med utskottet)----6 666 000 kro
nor

skall beviljas.

Då frågan om förlängning av gruppchefsutbildningen behandlades vid fjolårets

riksdag, uttalade utskottet, att utskottet icke ville föregripa resultatet av

en av departementschefen då förebådad utredning rörande spörsmålet om utbildningen

av befäl och specialister genom att redan då framlägga förslag be1

träffande gruppchefsutbildningen. Det av värnpliktskommittén nu avgivna förslaget

avser endast en provisorisk lösning för utbildningsåret 1949—50. Kommittén

har nämligen funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen

icke nu kunna framläggas utan först i samband med avgivande

av förslag beträffande andra centrala problem rörande värnpliktsutbildningen.

Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att i avvaktan på kommitténs

slutliga förslag i ämnet de nu gällande bestämmelserna rörande övningstiden

för ifrågavarande värnpliktiga böra bibehållas oförändrade. Till stöd för

denna ståndpunkt får utskottet jämväl åberopa de avsevärda kostnader som

ett bifall till yrkandet om förlängning av utbildningstiden för dessa värnpliktiga

skulle medföra samt att de anslag för budgetåret 1949/50, som avse de

värnpliktigas utbildning, redan varit föremål för riksdagens prövning.

Mot de--- —- (lika med utskottet)---till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen---(lika med utskottet)---år 1950.

B. att riksdagen måtte, med avslag å motionerna 1:316 och

II: 400, såvitt de avse yrkandet om förlängning av tjänstgöringstiden

för de värnpliktiga, som under utbildningsåret 1949—50

skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid armén, oförändrat

antaga följande genom förevarande proposition, nr 194, framlagda

förslag till

Förordning

angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sammansatt stats- och andrt

N uv ar and e lydelse:

Härigenom förordnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,

beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring skall förkortas

med nittio dagar på det sätt att,

där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar

samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna

lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring

i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D vämpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

lagutskotts utlåtande nr 1.

Föreslagen lydelse:

Härigenom förordnas, att beträffande

utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,

beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestämmelserna

i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring skall, utom

såvitt avser flottan tilldelad värnpliktig,

som utbildas till radiotelegrafist

och därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat

av l:a eller 2:a klass,

förkortas med nittio dagar på det sätt

att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga

avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring

under tvåhundrasjuttio dagar

samt repetitions- och efterutbildningsövningar

enligt bestämmelserna i angivna

lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad

värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring

i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.

D värnpliktslagen avses, skall fullgöra

tjänstgöring under sammanlagt högst

femhundrafyrtio dagar.

3. Tjänstgöringsskyldighet som i

27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs

skall åligga jämväl värnpliktig, som

uttagits för utbildning till officer vid

flygvapnet.

3—1062 49

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt.. 2 avd. Nr 1.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

samt äger tillämpning å värnpliktiga som påbörjat eller påbörja tjänstgöring

i en följd efter den 31 maj 1948.

C. att riksdagen--— (lika med utskottet)--— äger

tillämpning.

D. att riksdagen---(lika med utskottet)---Maj:t

bestämmer;

E. att motionerna---(lika med utskottet)--- — riks
dagens

åtgärd; samt

F. att motionerna---(lika med utskottet)---— riks
dagens

åtgärd.

2:o) beträffande utskottets hemställan under E. och motiveringen till denna

hemställan av herrar Gränebo och Carlsson i Bakeröd, vilka anfört:

Beträffande frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen har

departementschefen icke ansett sig böra förorda någon ändring i den av förra

årets riksdag beslutade anordningen med 14 dagars övningsuppehåll. I motionerna

I: 304 och II: 390 har yrkats, att skördeuppehållet för de värnpliktiga

måtte fastställas till tre veckor.

Med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden framstår

ett skördeuppehåll för de värnpliktiga såsom oundgängligen erforderligt.

Ett uppehåll om 14 dagar har emellertid visat sig vara alltför kort såväl reellt

sett som med hänsyn till förändringar i väderleksförhållandena. Flertalet av de

myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, har också funnit ett

uppehåll om 14 dagar otillräckligt. Vi vilja i detta sammanhang särskilt framhålla,

att de värnpliktiga jordbrukarna utgöra en synnerligen värdefull arbetskraft

samt att stora svårigheter uppstå vid skördearbetet, då en i ett arbetslag

deltagande värnpliktig nödgas återvända till värnpliktstjänstgöringen.

Önskvärt hade givetvis varit, att i enlighet med tidigare väckta förslag uppehållet

för värnpliktiga jordbrukare hade kunnat utsträckas till två månader.

Då detta önskemål med hänsyn till utbildningssynpunkter och organisatoriska

svårigheter icke nu synes kunna realiseras, ha motionärerna inskränkt sitt

yrkande till att avse en förlängning av skördeuppehållet till tre veckor. Påståendet

att en sådan utsträckning av skördeuppehållet för de värnpliktiga

skulle menligt inverka på utbildningsresultatet genom att inlärda kunskaper

fölle i glömska, framstår såsom uppenbart överdrivet. Varje förlängning avuppehållet

torde visserligen komma att medföra vissa nackdelar för de värnpliktiga,

som icke använda uppehållet till jordbruksarbete, men vi vilja därvid

understryka, att enligt från de värnpliktiga inhämtade uppgifter omkring

hälften av de värnpliktiga under skördeuppehållet år 1948 ägnat sig åt jord
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

bruksarbete. Det är vidare önskvärt att ett intimt samarbete äger rum mellan

länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som

icke tillhöra jordbruket, att under övningsuppehållet åtaga sig jordbruksarbete.

Slutligen vilja vi betona, att de av värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen

framförda synpunkterna för en smidigare anpassning av systemet

med ett skördeuppehåll böra beaktas, såvitt icke alldeles särskilda skäl till

annat föranleda.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1:304 och

II: 390 besluta, att skördeuppehållet för de värnpliktiga skall

fastställas till tre veckor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.