Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels ock i ämnet väckta motioner.
1949-05-18 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1949:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskilda inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående särskilda
inskrivning sförrättning ar under år 1949 in. indels
ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 1 april 1949 dagtecknad proposition, nr 194, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden, föreslagit riksdagen att
1) antaga vid propositionen fogade förslag till
a) förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949,
b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514)
med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga
samt
c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning;
2) besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring redan vid 20 års ålder
för huvuddelen av de värnpliktiga skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t
bestämmer.
I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts fyra motioner, nämligen
inom
första kammaren
nr 304 av herr Persson, Ivar, to. fl. och
nr 313 av herrar Ewerlöf och Andersson, Elon, samt
inom andra kammaren
nr 390 av herr Hansson i Skegrie to. fl. och
nr 400 av herr Johansson i Mysinge.
I motionerna I: 304 och II: 390, vilka äro likalydande, har hemställts, »att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits proposition nr 194 måtte besluta
att skördeuppehållet för de värnpliktiga fastställes till tre veckor».
I likalydande motionerna I: 313 och II: 400 har hemställts, »att riksdagen
måtte
dels besluta att första tjänstgöringen för de värnpliktiga, som under utbildningsåret
1949/50 skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid armén,
förlänges med 60 dagar,
dels bevilja anslag
1. till deras underhåll och avlöning under den förlängda tjänstgöringen
med 3 906 000 kronor,
1—1062 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. 2 avd. Nr 1.
2
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
2. till deras premieförmåner med 1 500 000 kronor samt
3. till avlöning till civil handräckningspersonal med 1 260 000 kronor».
Propositionen och motionerna, vilka hänvisats till lagutskott och tilldelats
andra lagutskottet, ha efter överenskommelse mellan statsutskottet och andra
lagutskottet hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till
stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås att en successiv övergång till värnpliktstjänstgöring
vid 20 års ålder skall genomföras med början under nästa år. Härför erfordras
särskilda förrättningar för inskrivning av 19-åringar under 1949. Vidare föreslås
förlängning av tiderna för beredskapsövningar och för skyldigheten att
fullgöra dylika övningar. Tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer
vid flygvapnet föreslås bli reglerad. Från gällande bestämmelser om begränsning
av värnpliktstidens längd föreslås undantag för vissa värnpliktiga vid
flottan.
Därjämte behandlas i propositionen frågorna om skördeuppehåll under utbildningsåret
1949—50 samt om provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen
för värnpliktiga tillhörande åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass
1949).
I. Inledning.
I sitt i 1948 års försvarsproposition (nr 206) närmare berörda betänkande
med förslag angående försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) upptog
1945 års försvarsJcommitté till behandling vissa frågor beträffande värnplikten.
Kommittén förordade sålunda dels begränsning av övningstiden till 11
månader, innebärande förkortning av första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring)
och slopande av efterutbifdningsövningen, dels ändring i gällande
besiktningsföreskrifter, varigenom ett större antal värnpliktiga än nu skulle
befrias från tjänstgöring i fred, dels ock för flertalet värnpliktiga påbörjande
av första tjänstgöring ett år tidigare än vad nu är fallet.
Vid anmälan av försvarspropositionen förklarade föredragande departementschefen,
statsrådet Vougt, att han — i avbidan på ytterligare
utredning — icke då var beredd att taga slutlig ställning till försvarskommitténs
förslag rörande värnpliktsfrågoma och därmed sammanhängande
organisatoriska spörsmål. I anslutning till försvarspropositionen
framlades i propositionen 1948:207 endast förslag till provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för värnpliktiga m. m. Sedan riksdagen
(skrivelse nr 376) fattat beslut i enlighet med de i propositionen framlagda
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 3
förslagen, har Kungl. Maj:t genom förordningen den 30 juni 1948 (nr 514),
med upphävande av en motsvarande förordning den 30 maj 1947 (nr 228), förordnat
om en provisorisk avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med
90 dagar i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade övningstiden.
För värnpliktiga i allmänhet innebär detta en nedsättning av utbildningstiden
till 360 dagar. Enligt förordningen omfattar utbildningen av nyssnämnda
värnpliktiga vid armén och kustartilleriet första tjänstgöring i 270 dagar
jämte repetitions- och efterutbildningsövningar i sammanlagt 90 dagar samt
vid flottan och flygvapnet tjänstgöring i en följd i 360 dagar. Jämlikt statsmakternas
beslut har för vissa värnpliktiga under sommaren på för jordbruket
lämplig tidpunkt inlagts ett uppehåll om 14 dagar, som icke inräknas i utbildningstiden.
I enlighet med Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1948 ha tillkallats
sex utredningsmän att biträda med fortsatt utredning rörande vämpliktsutbildningen
och därmed sammanhängande spörsmål.
Utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1948 års vämpliktskommitté
— ha jämlikt utredningsdirektiven bedrivit utredningen och redovisat
resultatet därav etappvis. Såsom första led i sitt utredningsarbete har 1948
års värnpliktskommitté framlagt förslag i nedan upptagna frågor.
II. Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens
påbörjande nästföljande kalenderår.
Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941: 967) skall värnpliktig inskrivas
det år han fyller 20 år. Huvuddelen av de värnpliktiga börja första tjänstgöringen
nästföljande år. Undantag härifrån göres för bl. a. värnpliktiga tilldelade
flottan och flygvapnet. Sålunda börja flygvapnets och en stor del av
flottans värnpliktiga första tjänstgöringen samma år som inskrivningen sker.
Tidigare förslag.
Såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté ha uttalat sig för
att värnpliktstjänstgöringen påbörjas vid 20 års ålder. Härvid har betonats,
att en dylik anordning skulle motverka minskningen i den totala tillgången
på värnpliktiga samt medföra sociala fördelar för både samhället och den
enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets sjukvårdsförvaltning har framhållits,
att anordningen icke behövde möta några betänkligheter ur hälsovårdssynpunkt,
varvid dock betonats, att uttagningen av värnpliktiga, vilka
skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills varit fallet, borde ske med
tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren och försvarskommittén ha
räknat med att övergången till det nya systemet skulle ske successivt under
1950-talet, varvid den ordinarie åldersklassen år för år skulle kompletteras
med ett efter hand växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass.
Beträffande den inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål har försvarskommittén
framhållit, att två åldersklasser måste inskrivas det år över
-
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
gången till det nya systemet inledes -— den äldre på våren och den yngre på
hösten. Kommittén har räknat med att inskrivningarna för framtiden skulle
förläggas till hösten.
1948 års värnpliktskommitté.
Även värnpliktskommittén har utgått från att övergången till lägre inryckningsålder
för de värnpliktiga borde ske successivt under en längre tidsperiod.
Kommittén har föreslagit, att under det år övergången till det nya systemet
enligt kommitténs mening borde äga rum —- kalenderåret 1949 — anordnas,
förutom vårinskrivning för åldersklass 1949, en inskrivning under augusti—
september för åldersklass 1950. För framtiden har kommittén föreslagit, att
inskrivning skall ske på hösten under augusti och september månader.
Utgående från att under en övergångsperiod värnpliktiga tillhörande två
åldersklasser samtidigt skola vara inkallade till tjänstgöring har värnpliktskommittén
närmare berört frågan, hur åldersklasserna härunder böra utnyttjas
vid de olika försvarsgrenarna. Härvid har kommittén anfört i huvudsak
följande.
För arméns del förutsattes, att övergången skulle ske under en tioårsperiod
åren 1950—1960. Härvid hade kommittén beräknat att den årliga värnpliktskontingenten
vid armén skulle under åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för
att under åren 1960 och 1961 stiga till 30 695 respektive 31 407 man. För att
nyssnämnda jämna årliga siffra skulle kunna hållas borde den yngre åldersklassen
tagas i anspråk i successivt ökad omfattning intill år 1961, då övergången
förutsattes vara helt genomförd.
För marinens del har kommittén beräknat, att uttagningen till såväl flottan
som kustartilleriet skulle ske i sådan ordning att från och med åldersklass
1952 första tjänstgöringen kunde påbörjas av samtliga värnpliktiga under det
kalenderår de fyllde 20 år.
I fråga om flygvapnet, där redan nu de värnpliktiga påbörja första tjänstgöringen
under det kalenderår de fylla 20 år, skulle det föreslagna systemet
endast medföra ett något större tidsmellanrum mellan inskrivningsförrättningen
och första tjänstgöringens påbörjande.
Kommittén har framlagt vissa kostnadsberäkningar i anslutning till förslaget
om framflyttning av tiden för inskrivningen och första tjänstgöringens
början och därvid anfört i huvudsak följande.
De dubbla inskrivningsförrättningarna år 1949 komme enligt förslaget
att äga rum under olika budgetår. Förlädes från och med 1950 inskrivningsförrättningarna
till augusti och september månader, komme även framdeles
inskrivningsförrättningarna att hållas en gång per budgetår. Särskilda kostnader
på grund av inskrivningarnas omläggning komme därför icke att uppstå.
De merkostnader, som följde av förslagets genomförande, komme därför
att inskränka sig till de ökade utgifter, som uppstode på grund av arméns
större årliga utbildningskontingenter under en tioårsperiod. Dessa kostnadsökningar
vore i dagens läge ytterligt svåra att mera exakt beräkna med hänsyn
till åtskilliga osäkerhets- och ovisshetsmoment. överslagsvis beräknade kom
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 5
mitten kostnadsökningarna till sammanlagt i runt tal 71 627 000 kronor. Beloppet
komme att fördelas på 14 budgetår. I medeltal per budgetår skulle
kostnadsökningen sålunda uppgå till i runt tal 5116 000 kronor. Hur denna
kostnadsökning komme att fördela sig på varje särskilt budgetår vore icke
möjligt att nu tillförlitligt bedöma. Kostnaderna syntes — ehuru i och för sig
betydande — icke vara av den storlek att de borde hindra genomförande av en
åtgärd av sådan vital betydelse för krigsorganisationen som den föreslagna,
särskilt som det förutsattes, att övergången skulle ske under en period, då
värnpliktskontingenten eljest skulle ha undergått en kraftig minskning.
III. Skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen.
För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden
har — såsom inledningsvis nämnts — i den provisoriskt avkortade utbildningstiden
för värnpliktiga i allmänhet vid armén inlagts ett uppehåll om 14 dagar.
Under tiden för uppehållet, som icke inräknas i utbildningstiden, åtnjuta de
värnpliktiga ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under
övningsuppehåll som inräknas i tjänstgöringstiden.
1948 års värnpliktskommitté.
För att få värdet och verkningarna av 1948 års skördeuppehåll närmare
belysta ur olika synpunkter har kommittén låtit inhämta yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen
och länsarbetsnämnderna samt vederbörande militära
myndigheter rörande erfarenheterna av det tillämpade systemet. Härvid har
framkommit i huvudsak följande.
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna ha uttalat, att uppehållet,
där det förlagts till lämplig tid för skördearbete, visat sig vara av
synnerligt värde för jordbruket men däremot på grund av sin korthet knappast
av någon betydelse för andra näringsgrenar. Värnpliktiga från andra
näringsgrenar än jordbruket syntes icke i någon nämnvärd omfattning ha
åtagit sig jordbruksarbete under övningsuppehållet. Tiden för uppehållet hade
i allmänhet visat sig vara för kort såväl reellt sett som med hänsyn till inträffade
ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena. Därest det icke
ansåges möjligt att under sommaren anordna ett längre skördeuppehåll om
minst två månader, syntes uppehållet i vart fall böra bestämmas till minst
tre veckor. Tidpunkten för skördeuppehållet hade ofta nog varit väl hårt fastlåst;
smidigare anpassning efter ändrade väderleksförhållanden borde kunna
åstadkommas.
De militära myndigheterna (militärbefälhavare samt regements- och motsvarande
chefer) ha i allmänhet funnit 14 dagar vara en lämpligt avpassad
längd för övningsuppehållet. I en del fall har särskilt understrukits, att en
utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbildningsresultatet,
då inlärda kunskaper i stor utsträckning fölle i glömska vid
längre uppehåll än 14 dagar och åtskillig tid efter uppehållet åtginge till
repetition, vilket minskade tiden för övrig utbildning i alltför hög grad.
6
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
M i 1 i t ä nn y n d i gli e te r n a ha vidare anfört, att länsarbetsnämndernas önskemål
angående tidpunkten för uppehållet icke alltid kunnat beaktas och att detta
främst varit fallet vid de förband, vilkas värnpliktskontingenter rekryterats
från olika län. Sammanjämkning hade emellertid ägt rum i möjligaste utsträckning.
I vissa fall hade olägenheter ur utbildningssynpunkt uppstått
genom att uppehållet förlagts till alltför tidig tidpunkt i förhållande till inryckningsdagen,
och en förskjutning till en senare tidpunkt syntes nödvändig
för att icke utbildningsresultatet skulle lida skada. En uppdelning av uppehållet
med en vecka för vardera hö- och stråsädesskörden hade tillämpats vid
114 och därvid visat sig vara olämplig ur utbildningssynpunkt.
Yärnpliktskommittén har även förebragt vissa statistiska uppgifter för att
belysa betydelsen för jordbruket av ett skördeuppeliåll under första tjänstgöringen.
Kommittén har därefter ingående behandlat frågan om ett skördeuppehåll
för värnpliktiga jordbrukare av högst två månader.
Kommittén har för sin del ansett nackdelarna därmed vara så pass övervägande
att kommittén icke kunnat förorda, att en anordning med två månaders
skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare införes. Med hänsyn till
att varje uppehåll i utbildningen av längre varaktighet än 14 dagar medför
besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt har kommittén föreslagit,
att nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för huvuddelen av de
värnpliktiga bibehålies. Kommittén har härvid ansett följande åtgärder böra
vidtagas för att möjliggöra en smidigare anpassning av sistnämnda system
till de inom varje län aktuella skördeförhållandena. Tidpunkten för övningsuppehållet
borde fastställas preliminärt av militär myndighet på förslag av
vederbörande länsarbetsnämnd före inryckningen till första tjänstgöring.
Därest sedermera oförutsedda faktorer skulle medföra så ändrade skördeförhållanden,
att en jämkning av de preliminärt fastställda tiderna kunde bli
erforderlig för att uppehållet verkligen skulle komma att infalla under tiden
för skörden, borde länsarbetsnämnd, så snart skördetiden i länet mera exakt
kunde beräknas, till vederbörande militära myndigheter göra framställning
om sådan jämkning. Militär myndighet borde åläggas att i möjligaste mån
tillmötesgå sådan framställning. Härvid borde dock övningsuppehåll vid
olika tider för samma regemente (kår) icke ifrågasättas. Slutligen borde
samarbete äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte
att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppehåll
et åtaga sig jordbruksarbete.
Kommittéledamoten Johansson, som i likhet med kommittémajoriteten funnit
att ur militära och andra synpunkter det hittills tillämpade systemet med
ett gemensamt skördeuppehåll för alla värnpliktiga är den mest framkomliga
vägen, har ansett ett uppehåll om 14 dagar vara alldeles för kort för att ur
jordbrukets synpunkt vara tillfredsställande. Johansson har därför föreslagit
ett uppehåll av minst tre men helst fyra veckor. Påståendet att ett övningsuppehåll
av mer än 14 dagar skulle ha menlig inverkan på utbildnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andva lagutskotts utlåtande nv 1. •
arbetets resultat på grund av att de värnpliktiga glömde en del av vad de
lärt syntes överdrivet.
Remissyttranden.
överbefälhavaren bar — med reservation för vissa av cheferna för aimén
och marinen föreslagna praktiska jämkningar intet haft att erinra mot de
föreslagna bestämmelserna för skördeuppehåll.
Chefen för armén har helt anslutit sig till kommitténs uppfattning rörande
olägenheterna av ett skördeuppehåll av två månader endast för jordbrukaie.
Enligt vunna erfarenheter vore ett uppehåll av 14 dagar det längsta som med
hänsyn till kravet på utbildningstidens effektiva utnyttjande kunde godtagas
utan en ökning av den sammanlagda tiden för första tjänstgöringen. Skördeuppehållet
borde ske i en följd utom såvitt anginge de hästanspända förbanden,
där det med hänsyn till hästvården vore nödvändigt medgiva, att uppehållet
uppdelades i två omgångar.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som hänvisat till vad styrelsen tidigare anfört i
frågan om skördeuppehåll under vämpliktsutbildningen (se prop. 1948: 207
s. 59), har framhållit, att därvid framförda synpunkter alltjämt syntes bora
beaktas. Därest ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktig jordbrukspersonal,
vilket för jordbruket vore både önskvärt och ändamålsenligt, icke
kunde ordnas på ett ur såväl militär synpunkt som jordbrukssynpunkt godtagbart
sätt, syntes ett för alla värnpliktiga gemensamt kortare skördeuppehåll
under den första tjänstgöringen i allt fall erforderligt. Styrelsen kunde
emellertid icke tillstyrka ett så kort skördeuppehåll som 14 dagar utan finge
av tidigare anförda skäl föreslå ett uppehåll av minst tre veckor. Det förefölle
styrelsen som om ett övningsuppehåll av tre veckor icke skulle behöva
medföra så mycket mer besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt än
ett uppehåll av 14 dagar. Det syntes styrelsen särskilt angeläget, att sådana
föreskrifter utfärdades till vederbörande militära myndigheter att erforderlig
jämkning av de preliminärt fastställda tidpunkterna för övningsuppehållet
verkligen kunde åvägabringas.
Svenska arbetsgivareföreningen har funnit de av kommittén framförda argumenten
mot en förlängning av skördeuppehållet för jordbruket till två månader
så vägande, att föreningen ej ansett sig kunna tillstyrka en mera avsevärd
förlängning av skördeuppehållet. Uppehållet borde ej göras längre än
som ur jordbrukets synpunkt vore oundgängligen nödvändigt. För sådana förband,
till vilka ett större antal jordbrukare vore inkallade, borde emellertid
eftersträvas ett längre skördeuppehåll än 14 dagar.
Landsorganisationen i Sverige har ansett, att kommittén förebragt övei
tygande, tidigare ej klargjorda skäl mot en anordning med två månaders uppehåll
för'' värnpliktiga jordbrukare. Landsorganisationen kunde biträda kommitténs
förslag rörande bibehållande av ett skördeuppehåll av 14 dagar. Längre
8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
uppehåll syntes ej försvarligt med hänsyn till övriga värnpliktigas och produktionens
intressen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ansett, att värnpliktskommittén
anfört bärande skäl för bibehållande av nuvarande system med 14
dagars övningsuppehåll för de värnpliktigas huvuddel. Organisationen har
dock understrukit, att största möjliga hänsyn borde tagas till jordbrukets
arbetskraftsbehov under skördetiden. Då ur denna synpunkt ett övningsuppehåll
av 14 dagar vore väl kort, borde åtminstone någon ökning av uppehållet
ske.
Riksförbundet Landsbygdens folk (R. L. F) har förklarat sig i princip
anse ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktiga jordbrukare önskvärt.
Sedan förbundet emellertid konstaterat, att av den verkställda utredningen
framginge, att några utsikter att realisera nyssnämnda önskemål knappast
förefunnes, har förbundet tagit ställning till frågan om ett skördeuppehåll
av 14 dagar. Härvid har förbundet icke funnit anledning till erinran
mot de föreslagna bestämmelserna för övningsuppehållet. Däremot har förbundet
i fråga om skördeuppehållets längd föreslagit, att uppehållet måtte
få omfatta fyra veckor.
Sveriges lantbruks förband har uttalat, att om ett två månaders skördeuppehåll
för värnpliktiga jordbrukare vore svårt att förena med effektiv militärutbildning,
det föreslagna gemensamma sommaruppehållet för alla värnpliktiga
syntes vara den för ögonblicket lämpligaste lösningen. Den föreslagna
tiden vore emellertid för kort för att uppehållet skulle kunna tjäna avsett
syftemål. Redan vid ett genomgående gynnsamt skördeväder vore ett 14
dagars skördeuppehåll otillräckligt. Uppehållet borde därför fastställas till
fyra veckor. För att ge önskad effekt borde detta uppehåll i sin helhet förläggas
till skördetiden. Tidpunkten för uppehållets början borde fastställas
lokalt i direkt samråd mellan länsarbetsnämnderna och vederbörande militärmyndigheter
på sätt utredningen föreslagit.
Svenska lantarbetsgivareföreningen har anslutit sig till de av Sveriges
lantbruksförbund framförda synpunkterna och förslagen i ämnet.
IV. Förlängd värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin
första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat.
1948 års värnplikts kommitté.
I sitt utredningsarbete har värnpliktskommittén med anledning av ett
från chefen för marinen framfört förslag till behandling upptagit frågan om
en förlängning av värnpliktstjänstgöringen med 90 dagar för värnpliktiga
vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister
och därvid avlägga godkända prov för erhållande av civilt radiotelegrafistcertifikat.
Värnpliktskommittén har föreslagit, att värnpliktig vid
flottan, vilken under sin tjänstgöring i en följd utbildas till radiotelegraf ist och
därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, skall —
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 9
utöver nuvarande tjänstgöring om 360 dagar — åläggas en fortsatt utbildning
under 90 dagar att uttagas i en följd i direkt anslutning till första tjänstgöringen.
De föreslagna tjänstgöringsbestämmelsema för värnpliktiga radiotelegrafister
vid flottan ha föreslagits skola tillämpas på värnpliktiga, vilka påbörjat
eller påbörja första tjänstgöringen efter 30 juni 1948. De värnpliktiga, vilka
uttagits för utbildning till radiotelegrafister ur de i juli och oktober 1948
inryckta värnpliktskontingentema ha enligt uppgift — med ett enda undantag
— godtagit villkoret om en förlängning av tjänstgöringstiden i enlighet
med förslaget.
Kostnaderna för den förlängda tjänstgöringen skulle vid uttagning av 50
radiotelegrafister per år med viss fördelning pa sjö- och landtjänst enligt
kommitténs beräkningar uppgå till avrundat 34 000 kronor. Någon uppräkning
av vederbörliga anslag vid bifall till kommitténs förslag har icke ansetts
erforderlig.
V. Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen.
Bland de armén tilldelade värnpliktiga utväljes årligen snarast efter inryckningen
till första tjänstgöring ett visst antal för särskild utbildning, avsedd
för att de i fält skola kunna fylla befattningar för värnpliktigt underbefäl
i krigsorganisationen. Ifrågavarande utbildning benämnes vanligen
gruppchefsutbildning. Inom de båda övriga försvarsgrenarna finnes motsvarande
befälskategori allenast vid kustartilleriet.
Tidigare förslag.
Från militärt håll har i olika sammanhang betonats, att utbildningstiden
för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn till utbildningens
ändamål borde göras längre än för sådana värnpliktiga, som endast
skola underkastas soldatutbildning. Chefen för armén har givit uttryck
åt dylika synpunkter såväl i sin år 1947 avgivna utredning rörande
värnpliktsutbildningens närmare utformning som i sitt yttrande över 1945
års försvarskommittés betänkande. Enligt arméchefens mening borde för
gruppchefsutbildningen avses 15 månader.
I yttrande över arméchefens förslag ifrågasatte arbetsmarknadsstyrelsen,
om icke den av .arméchefen föreslagna fortsatta gruppchefsutbildningen, om
sådan ansåges erforderlig, borde kunna förkortas så att gruppchefseleverna
icke behövde vara inkallade under skördemånaderna.
Landsorganisationen i Sverige uttalade, att det syntes sannolikt att —
sedan nu ej heller, såsom under kriget, beredskapsövningama kunde användas
för utbildning — tiden för första tjänstgöringen ej medgåve en tillfredsställande
gruppchefsutbildning. Den förlängda utbildningen syntes emellertid ej
böra omfatta längre tid än för närvarande toges i anspråk för densamma eller
12 månader.
Vid frågans behandling vid 1948 års riksdag (prop. nr 207; rd. skr. nr 376)
10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
funno sig statsmakterna — i avbidan på ytterligare utredning av frågan om
utbildningen av befäl och specialister — icke kunna biträda förslaget om förlängd
tjänstgöring för värnpliktiga som uttagas till gruppchefsutbildning.
1948 års värnplikts kommitté.
Kommittén har funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen
icke kunna framläggas nu utan först i samband med avgivande
av förslag beträffande andra centrala problem rörande värnplikts utbildningen,
vilka det åligger kommittén att utreda. Kommittén har emellertid framlagt
förslag till provisorisk lösning av frågan såvitt den rör armén. Yad kustartilleriet
angår har kommittén av bl. a. vissa utbildningstekniska skäl ansett
sig icke böra yrka på någon provisorisk åtgärd.
Kommittén har funnit sina undersökningar ge vid handen, att den nuvarande
tiden för första tjänstgöring — 9 månader — vore otillräcklig för erhållande
av något så när godtagbara gruppchefer. På grund därav och då det med
hänsyn till krigsorganisationens krav icke syntes försvarbart att för ytterligare
åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av åldersklass 1948) nöja
sig med ofullständigt utbildade gruppchefer, har kommittén i avvaktan på
frågans slutliga lösning föreslagit, att första tjänstgöringen för armén tilldelade
värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka
under utbildningsåret 1949—50 uttagas för utbildning till gruppchefer, skall
provisoriskt förlängas med 60 dagar. En sådan förlängning har ansetts icke
komma att påverka tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga som uttagas
för utbildning till värnpliktig underofficer; denna tjänstgöringstid har avsetts
skola bibehållas oförändrad. Den förlängda tjänstgöringen har förutsatts
skola fullgöras omedelbart efter första tjänstgöringens avslutande. I syfte att
effektivisera utbildningen för gruppchefseleverna har kommittén föreslagit,
att dessa skola i görligaste mån befrias från handräckningsgöromål, vilka i
stället skulle fullgöras av civil arbetskraft. Det föreslagna provisoriet har icke
avsetts innebära ett uttryck för något definitivt ställningstagande från kommitténs
sida till föreliggande spörsmål.
Kommittén, som framhållit att lämpliga befälsämnen genom »maskning»
kunde befaras komma att undandraga sig den förlängda utbildningen, om icke
uttagningen till denna skedde på ett förhållandevis tidigt stadium, har förordat,
att slutlig uttagning till gruppchefsutbildning 1949—50 skulle få baseras
på anteckningarna i inskrivningshandlingarna jämte viss tids studium av den
värnpliktige under utbildning. För att minska riskerna för »maskning» har den
tid, som skulle anslås för dylikt studium, ansetts böra som regel icke överstiga
en månad.
För den extra belastning, som den förlängda tjänstgöringen för gruppchefselever
skulle innebära, och det avbräck i civil verksamhet, som därigenom
vållas den värnpliktige, borde enligt värnpliktskommitténs mening särskild
ekonomisk kompensation lämnas i form av premie å 250 kronor, varjämte penningbidraget
borde utgå med 2 kronor redan fr. o. m. den förlängda tjänstgöringens
början.
11
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
De totala kostnaderna för en provisorisk förlängning med 60 dagar av första
tjänstgöringen för till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga av åldersklass
1948 (grupp K av åldersklass 1949) ha av kommittén, med utgångspunkt
från att utbildningskontingenten året 1949—50 kommer att uppgå till högst
6 000 man, beräknats enligt följande:
Underhåll och avlöning in. m. under 60 dagar av högst 6 000
man ........................................................................ kronor 3 906 000
Premier ..................................................................... » 1 500 000
Avlöning till civil handräckningspersonal ............ » 1 260 000
Summa kronor 6 666 000
Kommitténs förslag i denna del är icke enhälligt. I särskilt yttrande ha
ledamöterna Lindholm och Nilsson förklarat sig anse, att anledning för närvarande
ej förelåge att genom det föreslagna provisoriet föregripa kommitténs
slutliga ställningstagande i ämnet. Reservanterna ha ansett en uppenbar
svaghet i förslaget ligga däri, att den förlängda tjänstgöringen för gruppchef seleverna
skulle uttagas först efter det övriga värnpliktiga fullgjort sin tjänstgöring,
varav bl. a. bleve följden att den praktiska befälsutbildningen icke
kunde samordnas med den teoretiska och därigenom ej finge avsedd betydelse.
Yidare syntes risken att bli uttagen till befälsutbildning kunna medföra,
att »maskningen» finge ökad spridning. Det vore vidare önskvärt
att kommittén finge ta del av det utredningsarbete, som påginge inom andra
avsnitt av försvarsorganisationen, vilka hade samband med förevarande spörsmål.
En ytterligare anledning till reservanternas ståndpunkt i frågan utgjorde
de ekonomiska hänsyn, som i nuvarande läge måste tagas.
Remissyttranden.
överbefälhavaren har erinrat, att han redan i sitt yttrande över 1945 års
försvarskommittés betänkande framhållit, att för de värnpliktiga, som uttoges
till gruppchefsutbildning, en första tjänstgöring om minst 11 månader
under alla förhållanden vore nödvändig. Om dylika värnpliktiga av åldersklassen
1948 i likhet med vad som skett beträffande motsvarande värnpliktiga
av åldersklassen 1947 ålades en första tjänstgöring om allenast 9 månader,
skulle enligt överbefälhavarens mening krigsförbandens hållfasthet komma
att nedgå i vida högre grad än som föranleddes av den till 9 månader provisoriskt
avkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktigas huvuddel. På grund
därav tillstyrkte överbefälhavaren värnpliktskommitténs förslag om en provisorisk
förlängning av första tjänstgöring för dem som under utbildningsåret
1949—50 komme att uttagas till gruppchefer, överbefälhavaren tillstyrkte
jämväl förslaget att gruppchefseleverna i största möjliga utsträckning skulle
befrias från handräckningsgöromål. Överbefälhavaren ville understryka de
föreslagna åtgärdernas provisoriska karaktär. Brister i gruppchefsutbildningen
komme nämligen alltjämt att kvarstå.
Chefen för armén har framhållit, att såväl av värnpliktskommitténs utred
-
12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
ning som av vunna erfarenheter tydligt framginge, att en utbildningstid av
9 månader vore otillräcklig för utbildning av i krig användbara gruppohefer.
Arméchefen har därför tillstyrkt den av kommittén föreslagna provisoriska
regleringen av utbildningstiden.
Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att kvarhållandet av det relativt ringa
antal värnpliktiga jordbrukare varom här vore fråga i den förlängda gruppchefsutbildningen
under vårbruket i allmänhet icke behövde vålla jordbruket
alltför stora svårigheter. Ej heller syntes den föreslagna förlängda gruppchefsutbildningen
få någon nämnvärt menlig inverkan på den viktigare industriproduktionen.
Ur arbetsmarknadssynpunkt vore därför intet att erinra mot
att den föreslagna förlängningen anordnades, därest denna ansåges vara oundgängligen
erforderlig.
VI. Beredskapsövning.
Enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen må värnpliktig, därest Konungen med
hänsyn till krigsberedskapen så prövar nödigt, kunna åläggas att utöver vanlig
fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt
högst 180 dagar. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning upphör
dock sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring
(motsvarande). Beredskapsövningens ändamål är främst att utgöra ett
medel för Kungl. Maj:t att under så föga uppseendeväckande former som
möjligt och utan att 28 § värnpliktslagen skall behöva tillgripas kunna åvägabringa
en önskvärd förstärkning av beredskapen.
Värnpliktskommittén har i huvudsak anfört följande.
Bestämmelsen om beredskapsövning är avsedd att möjliggöra, att i ett
hastigt påkommande kritiskt läge två tillräckligt utbildade åldersklasser skola
kunna finnas disponibla för beredskapstjänstgöring. Härvid måste beaktas,
att värnpliktiga inkallade till första tjänstgöring tidigast efter 6 månaders
utbildning kunna tagas i anspråk för enklare stridsuppgifter, medan egentliga
sådana uppgifter endast kunna lösas av värnpliktiga, som genomgått fullständig
första tjänstgöring.
Genom den enligt beslut av 1948 års riksdag fastställda provisoriska avkortningen
av första tjänstgöringen nedgår den tid under vilken de värnpliktiga
äro i tjänst efter nyssnämnda 6-månadersstreck med 3 månader. Härigenom
uppstår årligen en lucka i beredskapssystemet av ungefärligen motsvarande
storlek (något olika skilda år på grund av tidpunkten för första tjänstgöringens
påbörjande och avslutande), under vilken allenast en i beredskapssyfte användbar
åldersklass finnes disponibel. För att under tiden för berörda provisorium
med avseende å första tjänstgöringen kontinuerlig täckning i beredskapen
enligt grunderna för 27 § 2 mom. värnpliktslagen skall kunna erhållas
kräves, att en mot avkortningen svarande förlängning med 3 månader åvägabringas
av såväl den tid, under vilken skyldighet att fullgöra beredskapsövning
föreligger, som av den sammanlagda tiden för beredskapsövning. I avvaktan
på prövning av övriga frågor med vilka den förevarande sammanhänger
13
Sammansatt stats- och andra lagutshotts utlåtande nr 1.
har det synts kommittén av beredskapstekniska skäl angeläget, att provisoriska
åtgärder vidtagas för att tilltäppa den lucka i beredskapssystemet, vilken
uppkommit såsom en direkt följd av det beslutade provisoriet beträffande
första tjänstgöringens längd.
Yärnpliktskommittén har därför i anslutning till ett förslag, som överbefälhavaren
framlagt i skrivelse den 19 november 1948, föreslagit, att de i 27 §
2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings längd och
tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas med 90 dagar
till 270 dagar respektive ett år nio månader efter avslutandet av första tjänstgöring
(motsvarande).
VII. Departementschefen.
Departementschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen anfört bland
annat följande:
»I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna om de värnpliktigas
utbildning beslötos vid 1948 års riksdag vissa provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstidens längd, i huvudsak innebärande att den sammanlagda
utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga skulle utgöra 12 månader i
stället för i 1941 års vämpliktslag föreskrivna 15 månader och för utbildningsåret
1947—48 provisoriskt fastställda 14 månader. Utredning rörande en
definitiv reglering av dessa frågor pågår inom 1948 års värnpliktskommitté.
Det hade givetvis varit önskvärt, att värnpliktskommitténs slutliga förslag
i värnpliktsfrågorna kunnat avvaktas, innan ytterligare ändringar vidtagas i
de nu gällande bestämmelserna på detta område. Jag delar emellertid kommitténs
uppfattning, att vissa frågor äro av den natur, att de böra underställas
årets riksdag.
Jag har för avsikt att i det följande föreslå vissa förändringar i nu gällande
bestämmelser om värnpliktsförhållanden. De ändringar i utbildningstiden för
vissa värnpliktiga som genomförts enligt beslut av 1947 och 1948 års riksdagar
ha icke givits formen av ändringar i 1941 års värnpliktslag. Erforderliga bestämmelser
ha i stället intagits i förordningar av provisorisk karaktär vid
sidan av vämpliktslagen. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till
värnpliktsfrågorna har jag funnit lämpligt att föreslå samma form för reglering
av de förhållanden, om vilka jag nu framlägger förslag.
Vad då först angår förslaget om inskrivning av de värnpliktiga det
år de fy 11a 19 år och värn pliktsutbildningens påbör j ande nästföljande
kalenderår vill jag erinra om att redan försvarskommitténs förslag
av samma innebörd vann allmän anslutning vid remissbehandlingen. Den
ytterligare utredning, som ansågs erforderlig innan förslaget kunde slutligt
prövas, har nu förebragts av värnpliktskommittén.
De värnpliktiga påbörja enligt nu gällande organisation som regel sin
värnpliktstjänstgöring under det år de fylla 21 år. I olika sammanhang har
framhållits, att en tidigare värnpliktstjänstgöring skulle erbjuda fördelar.
För produktionslivet torde det sålunda vara till nytta, att de produktiva åld
-
14
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
rama få fullgöra värnpliktstjänstgöringen på ett tidigt stadium. De värnpliktiga
själva torde som regel finna det fördelaktigt att så tidigt som möjligt få
fullgöra sin värnplikt för att därefter definitivt inträda i produktionen. Även
med hänsyn till familjebildningen lärer en tidigare värnpliktsutbildning än
den nuvarande vara att föredraga. Då en samtidig utbildning av två hela åldersklasser
torde vara utesluten, måste övergången till den lägre tjänstgöringsåldern
ske successivt. Med hänsyn till åldersklassernas sammansättning under
de närmaste aren är det lämpligt att en dylik övergång inledes under nästa
kalenderår. Den åldersklass, som inskrivits under år 1949 och vars huvuddel
enligt nu gällande organisation skall påbörja sin värnpliktstjänstgöring under
år 1950, är nämligen väsentligt mindre än den för utbildning under innevarande
år avsedda åldersklassen, och från och med åldersklass 1951 inträder
en ytterligare fortlöpande minskning av åldersklasserna. Ett successivt
genomförande av det föreslagna systemet från och med år 1950 skulle därför
göra det möjligt att halla utbildningskontingenten ungefär konstant, samtidigt
som den ur krigsorganisatorisk synpunkt betänkliga, av avgångar
ur värnpliktsåldern föranledda minskningen av det totala antalet utbildade
värnpliktiga skulle motverkas. Ett uppskov med förslagets genomförande
skulle medföra svårigheter att medhinna övergången till den tidigare värnpliktsutbildningen
före den tid då åldersklasserna, på grund av de höga nativitetssiffrorna
under slutet av 1930-talet och under 1940-talet, ånyo ökas.
De skäl som sålunda tala för att beslut nu fattas om successiv övergång till
tidigare värnpliktstjänstgöring äro så starka att de måste anses överväga de
betänkligheter, främst av ekonomisk art, som kunna resas mot förslaget. Enligt
värnpliktskommitténs beräkningar skulle de sammanlagda kostnaderna
för förslagets genomförande uppgå till 71,6 miljoner kronor, fördelade på
14 budgetår, eller i genomsnitt 5,1 miljoner kronor per budgetår. Denna beräkning
anger emellertid måttet på de merkostnader som utfyllnaden av de sjunkande
värnpliktskontingenterna medför i förhållande till beräknade utgifter
vid oförändrat utbildningssystem. I förhållande till kostnaderna för den för
utbildning under år 1949 avsedda åldersklassen — för vilkens utbildning anslag
anvisats huvudsakligen för budgetåret 1949/50 — torde merkostnaderna
komma att stanna vid drygt 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att
familjebidragskostnaderna torde komma att nedgå efter övergången till tidigare
värnpliktstjänstgöring kan kostnadsökningen i förhållande till anslagen
för budgetåret 1949/50 beräknas bli ännu mindre. I jämförelse med de fördelar,
som äro förenade med förslagets genomförande, måste de angivna merkostnaderna
anses som måttliga.
Av skäl som sålunda anförts tillstyrker jag värnpliktskommitténs förslag
om successiv övergång från och med nästa år till tidigare utbildning av de
värnpliktigas huvuddel. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta
om den takt, i vilken övergången skall äga rum. Den tidigare värnpliktstjänstgöringen
kräver, såsom av utredningen framgår, att även inskrivningsförrättningarna
äga rum tidigare än enligt nu gällande organisation. I likhet
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 15
med väimpliktskommittén och flertalet remissinstanser finner jag övervägande
skäl tala för att förrättningarna förläggas till hösten, i första hand augusti och
september månader. De olägenheter, som enligt organisationsnämndens mening
komma att uppstå vid höstinskrivningar, synas böra i görligaste mån motverkas
genom att arbetet på inskrivningsexpeditionerna fördelas på lämpligt
sätt under året.
Enligt värnpliktslagens bestämmelser är svensk man värnpliktig från och
med det kalenderår, varunder han fyller 20 år. I de provisoriska bestämmelser
som nu föreslås förutsättes ingen ändring i detta föidiållande. Då värnpliktslagen
utformats med hänsyn tagen till att värnpliktsåldern och inskrivningsåret
hittills sammanfallit, har i punkt 2 i upprättat förslag till förordning
angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 värnpliktslagens
bestämmelser om de skyldigheter som åvila värnpliktiga vid inskrivning
gjorts tillämpliga även på dem som nu inskrivas utan att vara värnpliktiga.
Den ändrade tiden för anordnandet av de inskrivningsförrättningar, som
skulle ha ägt rum år 1950, har icke ansetts böra föranleda ändring av de tidsfrister,
som enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen gälla i fråga om fullgörande
av där avsedd värnpliktstjänstgöring. Föreskrift härom har upptagits under
punkt 3 i författningsförslaget.
Beträffande utbildningstiden för de värnpliktigas huvuddel
räknar jag icke för närvarande med någon ändring i de år 1948 utfärdade provisoriska
bestämmelserna i ämnet. Jag förutsätter, att strävandena till en effekti
visering av utbildningen energiskt fullföljas. I detta sammanhang må framhållas,
att i direktiven för värnpliktskommittén bland annat förutsatts utredning
rörande repetitions- och efterutbildningsövningarnas längd samt deras
lämpligaste anordnande i övrigt med hänsyn till utbildningssyftet. I avvaktan
på resultatet av denna utredning synes en viss återhållsamhet i fråga om anordnande
av dylika övningar vara motiverad. En dylik återhållsamhet har
redan, såsom i olika sammanhang anmälts för riksdagen, iakttagits under de
senaste åren. Med hänsyn främst till förhållandena på arbetsmarknaden och
av ekonomiska skäl ha nämligen under dessa år repetitions- och efterutbildningsövningar
anordnats i mycket begränsad omfattning. De värnpliktiga ha
därvid i anslutning till vämpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med
sin tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A värnpliktslagen
fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits.
Vid anståndens meddelande har förutsatts, att hinder icke skulle möta att
det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna repetitions- och
efterutbildningsövningar. En definitiv reglering av tjänstgöringsskyldigheten
för berörda värnpliktiga har ansetts böra ske i samband med prövningen av
värnpliktskommitténs slutliga förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning.
Då frågan om tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga som erhållit anstånd
mod repetitions- och efterutbildningsövningar synts i viss mån tveksam, har
jag funnit lämpligt att i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att
yttra sig i ämnet.
16
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Den av värnpliktskommittén förebragta utredningen rörande möjligheterna
att anordna skördeuppehåll om två månader för värnpliktiga jordbrukare
har bekräftat min redan föregående år anförda tveksamhet beträffande en dylik
anordning. För den av flera remissmyndigheter uttalade uppfattningen att det
år 1948 tillämpade skördeuppehållet om 14 dagar är för kort saknas visserligen
icke fog. Då å andra sidan vitsordats, att även ett 14 dagars uppehåll
är av synnerligen stort värde för jordbruket Och då ett längre uppehåll
torde inverka alltför menligt på den militära utbildningen, anser jag mig
emellertid icke böra förorda någon ändring i den av förra årets riksdag beslutade
anordningen. Vid skördeuppehållens anordnande böra beaktas de
synpunkter, som värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört i
syfte att bereda jordbruket största möjliga nytta av uppehållet.
Då värnpliktskommittén förebragt övertygande skäl för förlängd utbildningstid
för värnpliktiga, som uttagas till radiotelegrafistutbildning
vid flottan, tillstyrker jag kommitténs förslag i denna del. Ifrågavarande
personalkategori kommer alltså att vara skyldig fullgöra tjänstgöring i hela
den omfattning som stadgas i värnpliktslagen.
Värnpliktskommitténs förslag rörande provisorisk förlängning av gruppchefsutbildningen
synes mig däremot vara förenat med allvarliga olägenheter,
främst med hänsyn till den även av kommittén uppmärksammade risken
för en ökad tendens till medveten »maskning» från de värnpliktigas sida. Även
de betydande kostnaderna för förslagets genomförande måste i nuvarande läge
väcka betänkligheter. Jag anser mig därför i avvaktan på kommitténs slutliga
förslag i ämnet böra föreslå, att nu gällande bestämmelser rörande övningstiden
för dessa värnpliktiga bibehållas.
I detta sammanhang torde även böra beröras tjänstgöringsskyldigheten för
värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.
Denna värnpliktskategori har tillkommit vid flygvapnet såsom en följd av
den överflyttning av luftbevakningen från armén till flygvapnet, som beslutades
vid 1948 års riksdag (prop. nr 206, riksd. skr. nr 369). Såsom förutsattes
i detta beslut bör för dessa värnpliktiga officerare vid flygvapnet stadgas
samma tjänstgöringstid som för motsvarande personal vid armén.
De skäl som kommittén anfört i fråga om värnpliktslagens bestämmelser
rörande beredskapsövning synas mig vägande, och jag förordar alltså,
att de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings
omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas
enligt kommitténs förslag.
De i det föregående tillstyrkta förslagen beträffande tidigare inskrivningsförrättningar
och värnpliktstjänstgöring samt förlängning av utbildningstiden
för vissa värnpliktiga vid flottan komma att föranleda vissa merkostnader. Såvitt
avser budgetåret 1949/50 äro emellertid dessa merkostnader så obetydliga,
att de böra kunna rvmmas inom ramen för redan anvisade anslag.»
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
17
Utskottet.
Enligt 27 § 1 mom. A i 1941 åra värnpliktslag är värnpliktig skyldig att, på
sätt Konungen närmare förordnar, fullgöra värnpliktsövningar i viss angiven
omfattning. Bland annat stadgas att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga
avsedda för handräckningstjänst annat bestämmer, armén eller kustartilleriet
tilldelad värnpliktig skall förutom första tjänstgöring fullgöra två
repetitionsövningar om vardera trettio dagar, den första före utgången a\
tredje året och den andra före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret
samt en efterutbildningsövning om trettio dagar före utgången av adertonde
året efter inskrivningsåret. Genom förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga göres
icke någon ändring i nämnda bestämmelser om skyldighet för armén eller
kustartilleriet tilldelad värnpliktig att fullgöra repetitions- och efterutbildningsövningar.
I propositionen har föredragande departementschefen — efter att ha erinrat
om att repetitions- och efterutbildningsövningar under de senaste åren anordnats
i mycket begränsad omfattning -— uttalat, att de värnpliktiga därvid i
anslutning till värnpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med sin
tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A vämpliktslagen
fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits. Vid
anståndens meddelande har, enligt vad departementschefen förklarat, förutsatts,
att hinder icke skulle möta att det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande
till föreskrivna repetitions- och efterutbildningsövningar. En definitiv
reglering av tjänstgöringsskyldigheten för berörda värnpliktiga har ansetts
böra ske i samband med prövningen av värnpliktskommitténs slutliga
förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning. I anslutning härtill har
departementschefen vidare uttalat, att då frågan om tjänstgöringsskyldigheten
för värnpliktiga, som erhållit anstånd med repetitions- och efterutbildningsövningar,
synts i viss män tveksam, han funnit lämpligt att i detta sammanhang
bereda riksdagen tillfälle att yttra sig i ämnet.
För ett frångående av de nu berörda bestämmelserna i värnpliktslagen angående
den tid, inom vilken repetitions- och efterutbildningsövningar skola
fullgöras, torde, därest ändring i värnpliktslagen icke anses böra ske, vara
erforderligt att — i likhet med vad som skett åren 1947 och 1948 i fråga om
avkortning av tjänstgöringstidens längd — en särskild i vederböilig ordning
antagen förordning därom utfärdas. Därest ifrågavarande kategorier värnpliktiga
skola fullgöra repetitions- respektive efterutbildningsövningar, oaktat
de i 27 § 1 mom. A värnpliktslagen fastställda tidsfristerna för övningarnas
fullgörande utgått, bör därför enligt utskottets uppfattning sådan tjänstgörningsskyldighet
regleras i en dylik förordning.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att det framstår såsom i hög
grad önskvärt, att det nu pågående utredningsarbetet beträffande värnphkts2—1062
4ii Bihan g till riksdagens protokoll 1949. (i sand. 2 avd. Nr 1.
18
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
frågorna bedrives i sådan takt, att ytterligare provisoriska förordningar än
de redan gällande eller nu föreslagna icke bliva erforderliga.
I likhet med departementschefen anser utskottet övervägande skäl tala fölen
övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring. De merkostnader som härigenom
uppstå torde icke bliva av den omfattning att ekonomiska skäl böra
hindra förslagets genomförande. Då åldersklasserna under de närmaste åren
äro avsevärt mindre än tidigare åldersklasser, bör övergången till det föreslagna
systemet pabörjas redan från och med år 1950 och därefter successivt
genomföras, så att utbildningskontingenterna komma att hållas ungefärligen
konstanta. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta om den
takt, i vilken övergången skall äga rum.
Den tidigare värnpliktstjänstgöringen nödvändiggör att inskrivningsförrättningarna
äga rum tidigare än vad nu är fallet. Utskottet biträder departementschefens
uppfattning att förrättningarna böra förläggas till hösten.
Därest den successiva övergången till tidigare värnpliktstjänstgöring skall
kunna påbörjas under år 1950 erfordras särskilda förrättningar för inskrivning
av 19 åringar under år 1949. Mot departementschefens förslag härom
har utskottet intet att erinra.
I fråga om utformningen av Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående
särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 får utskottet anmärka, att i
förslaget sådan ändring bör vidtagas, att, utöver värnpliktslagens bestämmelser
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning, jämväl samma lags bestämmelser
om frikallelse m. m. och om värnpliktigs tilldelning till visst vapenoch
truppslag och uttagning till särskild utbildning, om adressanmälan och
uppgiftsskyldighet samt om påföljder för uraktlåtenhet att inställa sig vid infikrivningsförrättning
och laga förfall m. m. erhålla motsvarande tillämpning å
dem, som skola inskrivas vid dessa särskilda inskrivningsförrättningar.
Beträffande frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen har
departementschefen icke ansett sig böra förorda någon ändring i den av förra
årets riksdag beslutade anordningen med 14 dagars övningsuppehåll. I motionerna
I: 304 och II: 390 har yrkats, att skördeuppehållet för de värnpliktiga
måtte fastställas till tre veckor.
Med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden synes
ett uppehåll i värnpliktsutbildningen alltjämt vara erforderligt. Tidigare
väckta förslag om att tillgodose detta behov genom att införa ett skördeuppehåll
för värnpliktiga jordbrukare om högst två månader har av värnpliktskommittén
upptagits till ingående prövning. Utredningen visar, att
de nackdelar, som uppkomma vid ett dylikt uppehåll i utbildningen, måste
anses vara så avsevärda, att en dylik anordning icke kan förordas. Frågan
huruvida ett för alla värnpliktiga gemensamt skördeuppehåll bör omfatta
två, tre eller fyra veckor har varit föremål för delade meningar. Ur jordbrukssynpunkt
kunna beaktansvärda skäl anföras för en förlängning av uppehållet
utöver två veckor. Å andra sidan har från militärt håll understrukits, att
en utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbild
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 19
ningsresultatet. Mot en utsträckning av uppehållet kan jämväl åberopas det förhållandet,
att endast en viss del av de värnpliktiga — enligt från de värnpliktiga
inhämtade uppgifter omkring hälften under år 1948 —- under övningsuppehållet
deltaga i skördearbete. Såvitt angår flertalet övriga värnpliktiga
torde såväl sociala synpunkter som produktionens intressen tala mot en utsträckning
av uppehållet. Hänsyn torde också böra tagas till de merkostnader,
som en utsträckning av övningsuppehållet skulle komma att medföra. Utskottet
ansluter sig därför till departementschefens ståndpunkt, att någon ändring i
den nuvarande ordningen icke bör vidtagas. Framhållas må därjämte, att viss
möjlighet finnes att bevilja ytterligare någon ledighet i anslutning till
skördeuppehållet, nämligen i form av tjänstledighet i vanlig ordning inom
övningstidens ram. Denna möjlighet bör komma till användning i fall, där
särskilda skäl föreligga för längre skördeledighet än under 14 dagar. Utskottet
förutsätter vidare att vid övningsuppehållets anordnande de av
värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen framförda synpunkterna
för en smidigare anpassning av det nuvarande systemet bliva beaktade.
Första tjänstgöringen för armén tilldelade värnpliktiga, som uttagas till
gruppchefsutbildning, omfattar liksom för värnpliktiga i allmänhet nio månader.
Departementschefen har föreslagit, att dessa bestämmelser bibehållas
oförändrade. I motionerna I: 313 och II: 400 har yrkats, att — i likhet med
vad värnpliktskommitténs majoritet föreslagit — första tjänstgöringen för de
värnpliktiga, som under utbildningsåret 1949—50 skola utbildas till värnpliktigt
underbefäl vid armén, skall förlängas med 60 dagar samt att i anledning
därav erforderligt anslag å 6 666 000 kronor skall beviljas.
Såsom vid flera olika tillfällen och från skilda håll framhållits, är den nuvarande
utbildningstiden för värnpliktigt underbefäl otillräcklig. Detta förhållande,
som understrukits särskilt från militärt håll, bestyrkes jämväl av de
av värnpliktskommittén omförmälda undersökningarna. Dessa visa de synnerligen
allvarliga brister, som vidlåda det nuvarande systemet och som
otvivelaktigt torde medföra, att en gruppchef med dylik utbildning under
krigsförhållanden icke kommer att kunna fylla de uppgifter som åvila honom
i hans egenskap av föregångsman och ledare för gruppen. Enbart en sådan
detalj som att en gruppchef saknar fullständig utbildning i min- och sprängtjänst
torde i modern strid komma att förorsaka onödiga förluster bland de
värnpliktiga, som han skall leda. Det måste framstå såsom ovedersägligt, att
en tillfredsställande gruppchefsutbildning är av allra största betydelse för
krigsorganisationens funktionsduglighet. På grund härav anser utskottet, att
— oaktat värnpliktskommittén ännu icke hunnit framlägga slutligt förslag
till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen och oaktat vissa befogade
anmärkningar kunna göras mot en provisorisk lösning — det icke kan anses
försvarbart att för ytterligare åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av
åldersklass 1948) nöja sig med ofullständigt utbildade gruppchefer. Utskottet
får därför, med tillstyrkande av motionerna I: 313 och II: 400 i denna del,
förorda, att de värnpliktiga, som från och med utbildningsåret 1949—50 skola
20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
utbildas till underbefäl vid armén, åläggas fortsatt tjänstgöring under högst
60 dagar. Därvid förutsattes, att någon förlängning icke skall ske av den sammanlagda
tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, som uttagas för utbildning
till officer eller underofficer.
I sistnämnda motioner har yrkats, att riksdagen i anledning av den föreslagna
förlängningen av tjänstgöringstiden måtte till täckande av därav föranledda
kostnader bevilja ett anslag om 6 666 000 kronor. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att de värnpliktiga, som uttagas till dylik fortsatt
tjänstgöring, böra erhålla ekonomisk kompensation på sätt värnpliktskommittén
föreslagit i form av en premie å 250 kronor och höjning av penningbidraget
till 2 kronor från och med den fortsatta tjänstgöringens början. Det
torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga ändringar i gällande
avlöningsbestämmelser för värnpliktiga. Uppenbart är att den värnpliktige
tillkommande premien icke skall upptagas som skattepliktig intäkt.
Yidare torde, för att i största möjliga utsträckning befria ifrågavarande värnpliktiga
från handräckningsgöromål, den civila handräckningspersonalen böra
utökas. Merkostnaden i anledning härav torde kunna uppskattas till omkring
1260 000 kronor, vilket belopp inräknats i den ovan angivna summan
6 666 000 kronor. Det synes utskottet lämpligen böra ankomma på Kungl.
Maj:t att hos 1950 års riksdag för budgetåret 1949/50 äska de tilläggsstatsanslag,
som kunna bliva erforderliga för täckande av de kostnader, som upp
komma genom den föreslagna fortsatta tjänstgöringen.
Mot de genom propositionen framlagda förslagen om förlängd värnpliktstjänstgöring
för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring
erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat, om provisorisk förlängning
av de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings
omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet ävensom om
reglering av tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer vid flygvapnet
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtagas i det genom förevarande proposition, nr
194, framlagda förslaget till förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar
under år 1949 — måtte för sin del antaga
följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
Förordning
angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949.
Härigenom förordnas som följer.
1. Med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas såsom värnpliktiga
under år 1950 skola inskrivningsförrättningar anordnas redan under år 1949
enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande ny 1.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag.)
2. Vad i 11 kap. värnpliktslageu 2. Vad i 7 kap. 3, 4 och 6 §§, II, IV
sägs om värnpliktig skall äga motsva- och V kap. vämpliktslagen sägs om
rande tillämpning beträffande den värnpliktig skall äga motsvarande tillsom,
utan att hava uppnått värnplikts- lämpning beträffande den som, utan
åldern, skall inskrivas vid förrättning att hava uppnått värnpliktsåldern,
som under 1. ovan avses. skall inskrivas vid förrättning som
under 1. ovan avses.
3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om
tid för fullgörande av där avsedd värnpliktstjänstgöring skall för den som
inskrivits vid förrättning enligt 1. ovan så anses som om han inskrivits år 1950.
B. att riksdagen — med förklaring att det genom förevarande
proposition framlagda förelaget till förordning angående ändring
av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga icke
kunnat i oförändrat skick antagas — måtte, med bifall till motionerna
I: 313 och II: 400, såvitt de avse yrkandet om förlängning
av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, som undei utbildnings
året 1949—50 skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid
armén, för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag.)
Förordning
angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Härigenom förordnas, att beträffande utbildningstiden för dels de värnpliktiga,
som påbörjat eller påbörja första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
efter den 31 mars 1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt, beträffande vilka
Kungl. Maj :t sådant förordnar, skola tills vidare gälla följande avvikelser från
bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall, utom såvitt
avser flottan tilldelad värnpliktig, som utbildas till radiotelegrafist och
därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, forkortas
med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga avsedda
för handräckningstjänst annat bestämmer,
armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst
-
22
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar
enligt bestämmelserna i angivna lagrum samt
flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en
följd i trehundrasextio dagar.
(Jfr 3. nedan.)
2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D värnpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrafyrtio dagar.
3. Tjänstgöringsskyldighet som i
27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs
skall åligga jämväl värnpliktig, som
uttagits för utbildning till officer vid
flygvapnet.
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling,
samt äger tillämpning å värnpliktiga
som påbörjat eller påbörja tjänstgöring
i en följd efter den 31 maj 1948.
2. Tjänstgöringsskyldighet som i
27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs
skall åligga jämväl värnpliktig, som
uttagits för utbildning till officer vid
flygvapnet.
Armén tilldelad värnpliktig som uttagits
för utbildning till underbefäl
skall, enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar, utöver den under
1. angivna tjänstgöringstiden efter
första tjänstgöringens avslutande fullgöra
fortsatt tjänstgöring under högst
sextio dagar.
3. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D värnpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrafyrtio dagar.
Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling,
samt äger tillämpning dels å
värnpliktiga som påbörjat eller påbörja
tjänstgöring i en följd efter den
31 maj 1948, dels ock å armén tilldelade
värnpliktiga, som uttagas för
utbildning till underbefäl och som påbörjat
eller påbörja första tjänstgöring
efter den 31 mars 1949.
genom förevarande pro
-
C. att riksdagen måtte antaga följande
position, nr 194, framlagda förslag till
Sammansatt stats- och andra lagutskotts .utlåtande nr 1.
23
Förordning
med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.
Härigenom förordnas,
att värnpliktig jämlikt 27 § 2 inom. värnpliktslagen åliggande skyldighet
att fullgöra beredskapsövningar tills vidare skall avse sammanlagt högst tvåhundrasjuttio
dagar
samt att skyldigheten att fullgöra beredskapsövning skall upphöra, sedan
ett år nio månader förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd) eller i förekommande fall fortsatt tjänstgöring enligt 1
mom. B samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall gälla så länge förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga äger
tillämpning.
D. att riksdagen måtte besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring
redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga
skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t bestämmer;
E. att motionerna I: 304 och II: 390 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd; samt
F. att motionerna I: 313 och II: 400, såvitt de avse yrkandet
om anvisande av anslag för bestridande av kostnader för fortsatt
tjänstgöring för de armén tilldelade värnpliktiga, som under utbildningsåret
1949—50 skola utbildas till underbefäl, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 maj 1949.
På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från statsutskottet: herrar Gränebo, Lindström, Gillström, Hjalmarson,
Lindholm och Thapper;
från andra lagutskottet: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hellbacken,
Jacobsson i Igelsbo och Carlsson i Bakeröd.
24
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Reservationer:
l:o) av herrar Norman, Gillström, Lindholm, Thapper, Forslund och Hellbacken,
vilka ansett att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:
Enligt 27 § 1 mom. A.---(lika med utskottet)----6 666 000 kro
nor
skall beviljas.
Då frågan om förlängning av gruppchefsutbildningen behandlades vid fjolårets
riksdag, uttalade utskottet, att utskottet icke ville föregripa resultatet av
en av departementschefen då förebådad utredning rörande spörsmålet om utbildningen
av befäl och specialister genom att redan då framlägga förslag be1
träffande gruppchefsutbildningen. Det av värnpliktskommittén nu avgivna förslaget
avser endast en provisorisk lösning för utbildningsåret 1949—50. Kommittén
har nämligen funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefsutbildningen
icke nu kunna framläggas utan först i samband med avgivande
av förslag beträffande andra centrala problem rörande värnpliktsutbildningen.
Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att i avvaktan på kommitténs
slutliga förslag i ämnet de nu gällande bestämmelserna rörande övningstiden
för ifrågavarande värnpliktiga böra bibehållas oförändrade. Till stöd för
denna ståndpunkt får utskottet jämväl åberopa de avsevärda kostnader som
ett bifall till yrkandet om förlängning av utbildningstiden för dessa värnpliktiga
skulle medföra samt att de anslag för budgetåret 1949/50, som avse de
värnpliktigas utbildning, redan varit föremål för riksdagens prövning.
Mot de--- —- (lika med utskottet)---till erinran.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen---(lika med utskottet)---år 1950.
B. att riksdagen måtte, med avslag å motionerna 1:316 och
II: 400, såvitt de avse yrkandet om förlängning av tjänstgöringstiden
för de värnpliktiga, som under utbildningsåret 1949—50
skola utbildas till värnpliktigt underbefäl vid armén, oförändrat
antaga följande genom förevarande proposition, nr 194, framlagda
förslag till
Förordning
angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
25
Sammansatt stats- och andrt
N uv ar and e lydelse:
Härigenom förordnas, att beträffande
utbildningstiden för dels de
värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd efter den 31 mars
1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,
beträffande vilka Kungl. Maj:t
sådant förordnar, skola tills vidare
gälla följande avvikelser från bestämmelserna
i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen
föreskriven tjänstgöring skall förkortas
med nittio dagar på det sätt att,
där ej Konungen beträffande värnpliktiga
avsedda för handräckningstjänst
annat bestämmer,
armén eller kustartilleriet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring
under tvåhundrasjuttio dagar
samt repetitions- och efterutbildningsövningar
enligt bestämmelserna i angivna
lagrum samt
flottan eller flygvapnet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring
i en följd i trehundrasextio dagar.
2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D vämpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrafyrtio dagar.
lagutskotts utlåtande nr 1.
Föreslagen lydelse:
Härigenom förordnas, att beträffande
utbildningstiden för dels de
värnpliktiga, som påbörjat eller påbörja
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd efter den 31 mars
1948, dels ock de värnpliktiga i övrigt,
beträffande vilka Kungl. Maj:t
sådant förordnar, skola tills vidare
gälla följande avvikelser från bestämmelserna
i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen
föreskriven tjänstgöring skall, utom
såvitt avser flottan tilldelad värnpliktig,
som utbildas till radiotelegrafist
och därvid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat
av l:a eller 2:a klass,
förkortas med nittio dagar på det sätt
att, där ej Konungen beträffande värnpliktiga
avsedda för handräckningstjänst
annat bestämmer,
armén eller kustartilleriet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra första tjänstgöring
under tvåhundrasjuttio dagar
samt repetitions- och efterutbildningsövningar
enligt bestämmelserna i angivna
lagrum samt
flottan eller flygvapnet tilldelad
värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring
i en följd i trehundrasextio dagar.
2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom.
D värnpliktslagen avses, skall fullgöra
tjänstgöring under sammanlagt högst
femhundrafyrtio dagar.
3. Tjänstgöringsskyldighet som i
27 § 1 mom. B värnpliktslagen sägs
skall åligga jämväl värnpliktig, som
uttagits för utbildning till officer vid
flygvapnet.
3—1062 49
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt.. 2 avd. Nr 1.
26 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
samt äger tillämpning å värnpliktiga som påbörjat eller påbörja tjänstgöring
i en följd efter den 31 maj 1948.
C. att riksdagen--— (lika med utskottet)--— äger
tillämpning.
D. att riksdagen---(lika med utskottet)---Maj:t
bestämmer;
E. att motionerna---(lika med utskottet)--- — riks
dagens
åtgärd; samt
F. att motionerna---(lika med utskottet)---— riks
dagens
åtgärd.
2:o) beträffande utskottets hemställan under E. och motiveringen till denna
hemställan av herrar Gränebo och Carlsson i Bakeröd, vilka anfört:
Beträffande frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen har
departementschefen icke ansett sig böra förorda någon ändring i den av förra
årets riksdag beslutade anordningen med 14 dagars övningsuppehåll. I motionerna
I: 304 och II: 390 har yrkats, att skördeuppehållet för de värnpliktiga
måtte fastställas till tre veckor.
Med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden framstår
ett skördeuppehåll för de värnpliktiga såsom oundgängligen erforderligt.
Ett uppehåll om 14 dagar har emellertid visat sig vara alltför kort såväl reellt
sett som med hänsyn till förändringar i väderleksförhållandena. Flertalet av de
myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, har också funnit ett
uppehåll om 14 dagar otillräckligt. Vi vilja i detta sammanhang särskilt framhålla,
att de värnpliktiga jordbrukarna utgöra en synnerligen värdefull arbetskraft
samt att stora svårigheter uppstå vid skördearbetet, då en i ett arbetslag
deltagande värnpliktig nödgas återvända till värnpliktstjänstgöringen.
Önskvärt hade givetvis varit, att i enlighet med tidigare väckta förslag uppehållet
för värnpliktiga jordbrukare hade kunnat utsträckas till två månader.
Då detta önskemål med hänsyn till utbildningssynpunkter och organisatoriska
svårigheter icke nu synes kunna realiseras, ha motionärerna inskränkt sitt
yrkande till att avse en förlängning av skördeuppehållet till tre veckor. Påståendet
att en sådan utsträckning av skördeuppehållet för de värnpliktiga
skulle menligt inverka på utbildningsresultatet genom att inlärda kunskaper
fölle i glömska, framstår såsom uppenbart överdrivet. Varje förlängning avuppehållet
torde visserligen komma att medföra vissa nackdelar för de värnpliktiga,
som icke använda uppehållet till jordbruksarbete, men vi vilja därvid
understryka, att enligt från de värnpliktiga inhämtade uppgifter omkring
hälften av de värnpliktiga under skördeuppehållet år 1948 ägnat sig åt jord
-
27
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
bruksarbete. Det är vidare önskvärt att ett intimt samarbete äger rum mellan
länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som
icke tillhöra jordbruket, att under övningsuppehållet åtaga sig jordbruksarbete.
Slutligen vilja vi betona, att de av värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen
framförda synpunkterna för en smidigare anpassning av systemet
med ett skördeuppehåll böra beaktas, såvitt icke alldeles särskilda skäl till
annat föranleda.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1:304 och
II: 390 besluta, att skördeuppehållet för de värnpliktiga skall
fastställas till tre veckor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.