Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning till G. I. Lager för skada, ådragen under militärtjänstgöring.

1949-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:112, Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning till G. I. Lager för skada, ådragen under militärtjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

1

tfr 112.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning

till G. I. Lager för skada, ådragen under militärtjänstgöring.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Andersson i Hyssna väckt motion

(II: 65) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ersättning av statsmedel

skall utgå till värnpliktige 385-24-27 Gustav Ivan Lager enligt grunderna

för 1927 års militärersättningsförordning jämväl för tiden efter den

31 juli 1945 och framgent så länge Lager är arbetsoförmögen.

I motionen framhålles bland annat följande.

»Värnpliktige 385-24-27 Gustav Ivan Lager, Surteby-Kattunga, Älvsborgs

län, inryckte den 1 oktober 1943 till militärtjänstgöring vid Karlsborgs luftvärnsregemente.

Den 5 oktober medföljde han en hästskjuts och råkade därunder

vid ett tillfälle, då hästen blev skrämd, falla av vagnen. Vid fallet

mot marken ådrog han sig en ryggskada och vårdades till följd härav å

krigssjukhuset i Skövde under tiden 5 oktober 1943—11 januari 1944, då

han hemförlovades. Genom skilda beslut tillerkände riksförsäkringsanstalten

Lager i anledning av olycksfallet sjukpenning jämlikt 1927 års militärersättningsförordning

för tiden 12 januari 1944—7 maj 1945 med 4 kronor för dag,

motsvarande förlust av arbetsförmågan, och för tiden 8 maj—31 juli 1945

med 3 kronor för dag, motsvarande en nedsättning av arbetsförmågan med

tre fjärdedelar. Å sjukpenningen utgick dyrtidstillägg med 40 % jämlikt

därom gällande särskilda bestämmelser. Därjämte erhöll Lager ersättning

för erforderlig läkar- och sjukhusvård m. m.

Efter inhämtat yttrande av sin biträdande läkare, medicine doktorn A.

Karlen, förklarade riksförsäkringsanstalten genom beslut den 29 september

1945, att anstalten funne sådant samband mellan olycksfallet och de efter

den 31 juli 1945 kvarstående ryggbesvären icke föreligga, att ytterligare ersättning

jämlikt förordningen kundo tillerkännas Lager.

över beslutet anförde Lager besvär hos försäkringsrådet, som emellertid

efter inhämtat yttrande av professorn E. Lysholm genom utslag den 3 augusti

1946 icke fann skäl göra ändring i överklagade beslutet.

I skrivelse den 20 mars 1947 har Lager hos Kungl. Maj:t anhållit att av

billighetsskäl bliva tillerkänd ersättning jämväl för tiden efter den 31 juli

1945. Efter inhämtande av yttrande från försvarets sjukvårdsförvaltning har

Kungl. Maj:t den 31 oktober 1947 lämnat ansökan utan åtgärd.

1—883 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. (i sand. Nr 112—114.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 112.

Lager, som är skräddare till yrket och har familj, bestående av hustru

och två minderåriga barn, har fram till tiden för olycksfallet kunnat helt

försörja sig och sin familj genom eget arbete. Den ovannämnda ryggskadan

bär emellertid medfört, att han icke längre är i stånd att utöva sitt yrke,

varför han, sedan ersättning från riksförsäkringsanstalten upphört att utgå,

fått lita till hustruns arbetsinkomster samt tvingats anlita fattigvården för

att klara livsuppehället för sig och sin familj. Det motiv, som torde ha

legat till grund för myndigheternas beslut att icke tillerkänna Lager fortsatt

ersättning efter den 31 juli 1945, synes vara att utredningen utvisat, att

viss förutsättning för ryggåkomman i fråga skulle ha förefunnits före olycksfallet.

»

De beträffande Lager utfärdade läkarutlåtandena innehålla i huvudsak

följande.

Överläkaren Risinger vid Solhems sjukhus, Borås, 11 oktober 1945:

»Frågan om traumats förhållande till uppkomsten av en spondylolisthesis

är ännu svävande. Men även om man i detta fall bör antaga att en spondylolys

eller en s. k. prsespondylolisthesis förefunnits tidigare, torde man väl knappast

kunna helt utesluta möjligheten av att förskjutningen satts i gång genom

det grova traumat, och att sålunda olycksfallet varit i hög grad bidragande

orsak till hans invaliditet.»

Professorn Lysholm, Serafimerlasarettet, 6 maj 1946:

»Vid första undersökningen 5 oktober 1943 — samma dag som traumat

inträffade — hade disken mellan L: IV och L: V vanlig höjd. Vid undersökningen

5 maj 1944 kunde iakttagas en tydligt minskad diskhöjd mellan nämnda

kotor tydande på diskdegeneration. En dylik diskdegeneration lokaliserad

till den disk, där förskjutningen mellan kotorna uppkommit, är vanlig vid

spondylolisthes. I detta fall, där diskdegenerationen kan iakttagas börja

efter traumat, kan ej uteslutas att traumat bidragit till uppkomsten av diskdegenerationen.

»

Professorn Wiberg, ortopedi ska kliniken, Lund, 25 september 1947:

»Sammanfattande kan sägas, att patienten redan före olycksfallet haft en

åkomma, som disponerar såväl för ryggsmärtor som för ischiassymptom och

sådana besvär ha också förefunnits i januari 1943. Traumat i oktober 1943

var av sådan karaktär, att man ej kan helt bortse från dess på åkomman försämrande

inflytande, men den ersättning han under tiden 12 januari 1944—

31 juli 1945 erhållit på grund härav måste också anses utgöra full kompensation.

»

Utskottet får erinra, att en med den förevarande likartad motion var föremål

för prövning av 1948 års riksdag utan att föranleda någon riksdagens

åtgärd. Även om rättslig skyldighet icke föreligger för statsverket att till

Lager utbetala ytterligare ersättning i anledning av den honom under militär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

3

tjänstgöringen åsamkade skadan, har utskottet vid förnyad prövning av det i

motionen framställda förslaget funnit sådana ömmande omständigheter vara

för handen, att det måste anses billigt och rättvist att Lager erhåller ekonomisk

gottgörelse av allmänna medel. Utskottet vill därför nu föreslå, att

ersättning beredes Lager, och anser denna skäligen böra bestämmas så som

om Lager i anledning av olycksfallet varit berättigad till ersättning enligt

1927 års militärersättningsförordning även efter den 31 juli 1945. Uppkommande

kostnader torde lämpligen böra bestridas från anslaget till Diverse

pensioner och understöd in. in.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionen II: 65 medgiva, att

till värnpliktige nr 385-24-27 Gustav Ivan Lager må på grund

av i motionen angivet olycksfall från anslaget till Diverse pensioner

och understöd in. in. utbetalas ersättning i enlighet med

grunderna i 1927 års militärersättningsförordning för tiden efter

den 31 juli 1945.

Stockholm den 29 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utslcottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Rickard

Lindström, Sven Larsson, Gränebo, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Berling,

Hesselbom, Lundgren, Ivar Persson och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd,

Hjalmarson, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad, Ståhl, Lindholm, Bergstrand,

Hoppe, Persson i Vinberg och Henriksson.

av herr Lundgren.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49, i vad p s. 1 i texten