Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Ebba Eriksson i anledning av olycksfall i arbete, dels ock väckt motion om ersättning av statsmedel till I. L. Homman i anledning av olycksfall i arbete.

1949-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:126, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Ebba Eriksson i anledning av olycksfall i arbete, dels ock väckt motion om ersättning av statsmedel till I. L. Homman i anledning av olycksfall i arbete.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 126.

Nr 126.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

ersättning till Ebba Eriksson i anledning av olycksfall

i arbete, dels ock väckt motion om ersättning av

statsmedel till I. L. Homman i anledning av olycksfall

i arbete.

(3:e avd.)

I propositionen nr 144 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 mars 1949, föreslagit

riksdagen medgiva att till Ebba Vendla Vilhelmina Eriksson må av

statens järnvägars driftmedel utbetalas en livränta å 1 200 kronor för år,

räknat fr. o. m. den 19 december 1946, så länge hon lever ogift.

Ebba Eriksson hade i mer än trettio år sammanbott med banarbetaren

vid statens järnvägar Karl Johan Isidor Hjelm, vilken den 18 december 1946

på hemväg från sitt arbete blev påkörd och dödad av ett tåg.

Under hänvisning till vad som anförts i propositionen nr 40 till innevarande

års riksdag föreslår departementschefen, att Ebba Eriksson tillerkännes

ersättning efter samma grunder, som skulle ha gällt, därest äktenskap i

legal form kommit till stånd.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Pettersson i Ersbacken väckt motion (II: 234),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ersättning av statsmedel efter

riksförsäkringsanstaltens grunder må tillerkännas Ivar Lennart Homman

från Brötjärna i Kopparbergs län.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av motionen har yttrande från riksförsäkringsanstalten under

hand inhämtats, vilket såsom bilaga fogats vid detta utlåtande (Bilaga).

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag angående livränta till Ebba

Eriksson.

Vad angår motionen får utskottet erinra, att enligt försäkringsrådets utslag

Ivar Lennart Hommans fader vid olycksfallet var att anse som hans

arbetsgivare, i följd varav ersättning icke kunde tillerkännas den skadade.

Ehuru utskottet i likhet med motionären funnit omständigheterna i det nu

föreliggande fallet ömmande, har utskottet likväl med hänsyn till vad som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126.

17

anförts i riksförsäkringsanstaltens yttrande icke ansett sig kunna tillstyrka

bifall till motionen. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla, att

frågan om olycksfallsförsäkring f. n. är föremål för översyn inom socialvård

skommittén.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må medgiva, att till Ebba Vendla Vilhelmina

Eriksson av statens järnvägars driftmedel utbetalas

en livränta å 1 200 kronor för år, räknat fr. o. m. den 19

december 1946, så länge hon lever ogift;

b) att motionen II: 234 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 6 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 123.

Reservation

av herr Boman.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 10 samt. 1Vr 12g -120.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 126.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskotts tredje avdelning.

I skrivelse den 3 mars 1949 har statsutskottets tredje avdelning anhållit

om riksförsäkringsanstaltens yttrande över en i andra kammaren väckt motion,

nr 234, om ersättning av statsmedel till I. L. Homman i anledning av

olycksfall i arbete.

1 anledning härav får riksförsäkringsanstalten, med återställande av de

under hand överlämnade handlingarna i ärendet, anföra följande.

Enligt riksförsäkringsanstaltens erfarenhet förekommer det i stor utsträckning,

att yrkesutövare av olika kategorier såsom smeder, plåtslagare

eller snickare med egen verkstad, byggmästare m. fl., vilka — i likhet med

den skadades fader i det nu föreliggande fallet — med avseende å åtagna

arbeten befinnas vara att betrakta såsom självständiga företagare i olycksfallsförsäkringslagens

mening, i dylika arbeten sysselsätta sina hemmavarande

barn. I den mån frivillig försäkring icke tecknats för barnen, äro

dessa på grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket i lagen därvid undantagna

från försäkringen enligt densamma. Ehuru anstalten på olika sätt

sökt sprida kännedom om och verka för anslutning till den frivilliga försäkringen,

har denna möjlighet att få de hemmavarande barnen inbegripna under

försäkringen i icke obetydlig utsträckning lämnats outnyttjad. I ett

stort antal fall torde dessa därför alltjämt vara oförsäkrade. Att närmare

angiva, i vilken omfattning detta är förhållandet, låter sig icke göra. Anstalten

vill dock framhålla, att anstalten under år 1948 i 346 fall avslagit

gjorda framställningar om ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen i

anledning av olycksfall, som drabbat hemmavarande barn eller föräldrar.

Ett bifall till den föreliggande motionen torde, med hänsyn till vad ovan

sagts, kunna komma att medföra svåröverskådliga konsekvenser. Principiella

betänkligheter möta även enligt anstaltens mening mot att i visst fall

göra avsteg från grundprincipen, att arbetsgivarens hemmavarande barn äro

undantagna från den obligatoriska försäkringen.

Stockholm den 13 april 1949.

ÄKE NATT OCH DAG.

E. GRANSTEDT.

497604. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Ebba Eriksson i anledning av olycksfall i arbete. a1 i texten