Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1949-02-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan

angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1949).

Propositionen.

Avlöningsanslagen m. m. Vid utformningen av riksstatsförslaget för nästa

budgetår har beträffande personalstaterna beaktats nödvändigheten att strängt

hushålla med arbetskraften. Krav på personalökning eller höjd löneställning

för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare ha bedömts

restriktivt. Hänsyn har tagits till lönefrågornas sammanhang med den allmänna

löne- och prisutvecklingen.

Såsom ett led i strävandena att bevara penningvärdet ha olika samhällsgrupper

anslutit sig till tanken på en allmän stabilisering av inkomstnivån.

Löneregleringsarbetet har med hänsyn härtill präglats av att prövningen av

frågor om förbättrade avlöningsförhållanden regelmässigt ansetts böra uppskjutas

till en senare tidpunkt. Stabiliseringen av lönenivån avses dock icke

skola innebära något avsteg från författningsreglerad eller sedvanlig befordringsgång.

Den omständigheten, att löneregleringar eller andra revisioner av löneförhållandena

icke synts böra genomföras under nästa budgetår avses icke skola

innebära något ställningstagande i sak till de olika förslag, som efter slutförda

utredningar föreligga till prövning. Om detta befinnes medföra betydande

fördelar ur organisatoriska eller andra synpunkter, kan sådant förslag

komma att föreläggas 1949 års riksdag för principbeslut.

Beträffande den redogörelse, som i övrigt lämnats rörande verkställda och

pågående utredningar angående reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för vissa grupper av befattningshavare, får utskottet hänvisa till

propositionen.

I fråga om avlöningsstaterrtas uppställning må erinras om alt fjolårets

riksdag beslöt, alt det Kungl. Maj:t senast för budgetåret 1947/48 lämnade

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. G sa ml. Nr 13—14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

bemyndigandet att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Ivungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skulle efter utgången

av budgetåret 1947/48 äga fortsatt giltighet under budgetåret 1948/

49. Vidare bemyndigade fjolårets riksdag Kungl. Maj :t att i enlighet med

vad i statsrådsprotokollet förordats under budgetåret 1948/49 medgiva det

överskridande av genom riksdagens beslut maximerade anslag och anslagsposter,

som påkallades med hänsyn till den allmänna löneregleringen eller

regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal. Förstnämnda

bemyndigande hade karaktären av provisorium i avbidan på resultatet

av en utredning av frågan om avlöningsstaternas uppställning.

Sedan utredningen om avlöningsstaternas uppställning numera slutförts,

kommer om möjligt förslag i frågan att underställas 1949 års riksdag. Riksdagens

beslut kan i så fall läggas till grund för statbehandlingen för budgetåret

1950/51.

Departementschefen har i denna fråga vidare anfört följande.

, budgetåret 1949/50, då nuvarande regler för anslagsdispositionen förutsattas

alltjämt skola gälla, torde bemyndiganden av ifrågavarande innebord

icke kunna undvaras. Såväl ett sådant bemyndigande, som gällt alltsedan

1941, som bemyndigandet i fråga om reglerad befordringsgång måste

anses utgöra erforderliga komplement till gällande regler för anslagsdispo+-1Vf^enI

b!and annat med hänsyn till att de vid statberäkningarna icke alltid

förutsebara kostnaderna för icke-ordinarie personal, vilken ersätter ordinarie

personal, enligt dessa regler normalt skola avföras från maximerad

post. Aven det bemyndigande, som avser den allmänna löneregleringen, synes

bora förlängas, mindre med anledning av själva löneregleringen "än med

hansyn till att vissa merkostnader kunna komma att belasta maximerad anslagspost

till följd av den omräkning av löneturen, som skall ske för personal,

vilken den 1 juli 1947 eller dessförinnan befordrats till högre tjänst

i TL r 0§r? extra ordinarie tjänst — än som motsvarar slutstadiet i reglerad

befordringsgång för amanuenser in. fl.

1 enlighet med vad som uttalats vid tillkomsten av 1941 års bemyndigande

bor riksdagen hallas underättad om den utsträckning, i vilken bemyndigandet

tages i anspråk. J ö

För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande ersättning

till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet de

anslag, tillhopa 29 816 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras

för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler in. in.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1949/50

komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde och

elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Beträffande planering av allmänna arbeten anmärks, att anslagsäskandena

under vederbörande huvudtitlar med hänsyn till förefintliga behållningar

å tidigare anvisade anslagsmedel ansetts kunna begränsas till allenast

formella belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

3

I riksstatsförslaget för budgetåret 1949/50 ha utgifterna för rörligt tilllägg

preliminärt beräknats efter 12 procent. Då emellertid regleringen av

nämnda avlöningsförmån för tiden efter utgången av år 1948 förutsatts

skola bliva beroende av förhandlingar med vederbörande organisationer,

kommer senare under riksdagen att anmälas frågan om de bestämmelser

rörande lönernas rörlighet för personal med avlöning enligt statens allmänna

avlöningsreglemente, vilka böra gälla under budgetåret 1949/50.

Under samma budgetår kommer vidare rörligt tillägg å 15 procent att

utgå till vissa befattningshavare, vilka alltjämt avlönas enligt civila avlöningsreglementet

och vissa jämförliga löneförfattningar.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg ifrågasättes icke någon

ändring. Såsom en följd av de senaste löne- och pensionsregleringarna kommer

dock dyrtidstillägg under budgetåret 1949/50 att utgå endast i jämförelsevis

ringa omfattning och i huvudsak beredas professorer m. fl. vid universiteten

och de medicinska högskolorna samt enstaka befattningshavare på

gammal lönestat. I anslutning till vad i bilaga 2 till 1947 års statsverksproposition

anfördes, föreslås att ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter i

fortsättningen regelmässigt skola bestridas från vederbörligt avlönings- eller

statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln skola dock fortfarande upptagas

särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i statens

tjänst och för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Kristillägg utgick under budgetåret 1947/48 och utgår jämväl under senare

halvåret 1948 efter 24,4 procent. Då kristilläggen äro anslutna till det

rörliga tillägget — beträffande grunderna härför torde få hänvisas till bilaga

2 till 1947 års statsverksproposition samt prop. 1948: 276 — blir kristillägget

för tiden efter utgången av år 1948 beroende av de beräkningsgrunder

för rörligt tillägg, som komma att gälla. Frågan om kristilläggsgrunderna

förutsättes därför få ånyo anmälas i samband med frågan om det

rörliga tillägget. Av enahanda skäl som gäller beträffande dyrtidstillägget

har området för kristilläggen väsentligt inskränkts. I överensstämmelse härmed

ha från och med budgetåret 1947/48 de särskilda huvudtitelsanslagen

för kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde

huvudtiteln.

För budgetåret 1948/49 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,

som icke omfattats av den allmänna löneregleringen. Beräkningsgrunderna

variera för olika kategorier av befattningshavare. Med vissa

i propositionen särskilt angivna undantag förutsättas grunderna för

dylikt tillägg under nästa budgetår komma att upptagas i samband med

frågan om det rörliga tillägg, som bör utgå för tiden efter 1948 års utgång.

Härav föranledda kostnader ha ansetts i allmänhet böra bestridas av de

anslag eller andra medel, från vilka vcderbörandes löner utbetalas, dock att

under åttonde huvudtiteln upptagits ett särskilt anslag för ändamålet å 2,4

miljoner kronor, av vilket anslag knappt hälften avses för bestridande av

statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som under innevarande

budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

Det nuvarande ekonomiska läget nödvändiggör en sträng hushållning med

arbetskraften och begränsning av statsutgifterna. Utskottet delar den av departementschefen

uttalade uppfattningen att löneregleringar eller andra

revisioner av löneförhållandena icke böra genomföras under nästa budgetår.

Även i övrigt ansluter sig utskottet till de riktlinjer, som i statsverkspropositionen

uppdragits för budgetarbetet beträffande avlöningsanslagen.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts tillstyrker utskottet förslaget

om bemyndiganden för Kungl. Maj:t att under budgetåret 1949/50 medgiva

överskridande av vissa maximerade anslag och anslagsposter. Utskottet förutsätter

emellertid att riksdagen liksom hittills hålles underrättad om den

utsträckning, i vilken ifrågavarande bemyndiganden tas i anspråk. Frågan

om behovet i fortsättningen av bemyndiganden av ifrågavarande slag förutsättes

komma att upptagas till prövning i samband med behandlingen av

förslag i anledning av den nu slutförda utredningen om avlöningsstaternas

uppställning.

Under § 21 i sin berättelse ha riksdagens år 1948 församlade revisorer

anmält vissa iakttagelser rörande myndigheternas avlönings- och omkostnadsanslag.

Utskottet återkommer i annat sammanhang till vad revisorerna

i detta hänseende anfört.

Vad i propositionen anförts rörande ersättningar till statens allmänna fastighetsfond

och till statens domäners fond för upplåten mark, planering av

allmänna arbeten, rörligt tillägg, kristillägg samt provisoriskt lönetillägg föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. Kungl. Maj :ts förslag med

avseende å dyrtidstillägg tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret

1948/49 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande

av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall

efter utgången av budgetåret 1948/49 äga fortsatt giltighet

under budgetåret 1949/50;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1949

förordats under budgetåret 1949/50 medgiva det överskridande

av genom riksdagens beslut maximerade anslag och anslagsposter,

som påkallas med hänsyn till den allmänna löneregleringen

eller regleringen av befordringsgången för biträdes-

och amanuenspersonal;

c) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1949/50 må i huvud
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottens utlåtande nr 23.

5

saklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förordade

grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av Kungl Maj :t;

d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej

särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de

anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för

vederbörandes avlöning bestridas.

Stockholm den 1 februari 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Karl

Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Boman, Mannerskantz, Iwar Anderson,

Heiding, Gillström, von Heland och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Törnkvist, Svensson i Grönvik,

Boman i Kieryd, Andersson i Malmö, Hjahnarson, Mårtensson i Uddevalla,

Larsson i Stockholm, Wallentheim, Bergstrand, Petterson i Degerfors och

Hansson i Skegrie.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme a1 i texten