Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående intensifierad medicinsk undervisning och forskning rörande folksjukdomarna.

1949-05-10 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:131, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående intensifierad medicinsk undervisning och forskning rörande folksjukdomarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

1

Nr 131.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående intensifierad

medicinsk undervisning och forskning rörande folksjukdomarna.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundgren m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr Huss

m. fl. (II: 37), har hemställts,

dels att riksdagen måtte besluta

att fr. o. m. den 1 juli 1949 förändra de nuvarande lärarbefattningiarna

i reumatologi, i radioterapi samt i fysikalisk diagnostik vid Lunds universitet

till professurer i resp. reumatologi, radioterapi samt ftisiologi,

att fr. o. m. den 1 juli 1950 inrätta en professur i reumatologi vid karolinska

institutet,

alt inrätta professurer i psykiatri och i radioterapi vid medicinska undervisningsanstalten

i Göteborg fr. o. m. den tidpunkt, den kliniska undervisningen

därstädes skall påbörjas, samt professurer i reumatologi och i ftisiologi

från den tidpunkt, resp. undervisnings- och forskningskliniker kunna

förväntas börja sin verksamhet,

samt att inrätta en professur i ftisiologi vid karolinska institutet fr. o. m.

den tidpunkt, den beslutade tuberkuloskliniken vid karolinska sjukhuset

kan förväntas börja sin verksamhet,

dels ock att riksdagen måtte i skrivelser till Kungl. Maj :t anhålla,

att förslag om uppförande av reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset

i Uppsala måtte, så snart erforderlig utredning i frågan verkställts,

snarast föreläggas riksdagen,

samt att utredning snarast måtte verkställas rörande uppförande av en

radioterapeutisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt en tuberkulosklinik

vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Till stöd för de föreslagna åtgärderna anföres i motionerna i huvudsak

följande.

I infordrat yttrande över betänkande angående den öppna läkarvården i

riket (SOU 1948: 14) framhåller medicinska fakulteten i Lund bl. a. följande

1 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 6 samt. Nr 131.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 131.

beträffande åtgärder till förbättring av det allmänna hälsotillståndet i riket:
»Fakulteten

förmenar, att det (därvid) mindre ankommer på organisatoriska

åtgärder än på fördjupad kunskap om och insikt i sjukdomarnas natur.

I nuvarande tid spela fem stora sjukdomsgrupper dominerande roll för

sjuklighet och arbetsoförmåga, nämligen reumatiska sjukdomar, sinnessjukdomar

med sinnesslöhet, förkylningssjukdomar, blodtrycks- och blodkärlssjukdomar

och svulstsjukdomar. Våra kunskaper om dessa sjukdomars orsak

och vår förmåga att förebygga eller bota dem äro fortfarande bristfälliga.

Om det allmännas investeringar i medicinsk forskning ökades med

endast någon procent av den summa, som ett genomförande av det förslag,

vilket framkommit i SOU 1948: 14, skulle kosta, skulle sådan åtgärd ha utsikt

att leda till långt väsentligare förbättring av folkhälsan än i betänkandet

föreslagna organisatoriska åtgärder.»

De av medicinska fakulteten i Lund nämnda fem sjukdomsgrupperna

kunna, om man därtill lägger tuberkulosen, i fråga om vilken vår kunskap

om dess orsak och vår förmåga att förebygga är bättre men vår förmåga att

bota fortfarande är mycket bristfällig, med hänsyn till av dem förorsakad

sjuklighet och arbetsoförmåga med skäl kallas folkhälsans farligaste fiender.

Enbart de reumatiska sjukdomarna förorsaka (se SOU 1945:41 och Edström:

Uppsala Läkarför. Förh. 49:303—358, 1944 samt 51:337—346, 1946),

att ca 245 000 svenska medborgare hava mer eller mindre nedsatt arbetsförmåga,

varav dagligen 70 000—80 000 totalt arbetsoförmögna. Därigenom gå

årligen enbart under den i egentlig mening arbetsföra åldern mellan 15 och

67 år mellan 15 och 20 miljoner arbetsdagar förlorade. Sinnessjukdomarna

och sinnesslöheten förorsaka, enligt uppskattning av nationalekonomen fil.

lic. Sven Rydenfelt, att 70 000—80 000 svenska medborgare dagligen äro arbetsoförmögna

eller lida av väsentligt nedsatt arbetskraft, även om en del

av dessa under uppsikt kunna sysselsättas i vissa slags enklare arbeten. Å anstalter

vårdas dagligen sådana sjuka till ett antal av ca 46 000.

Intensifierad forskning och därav förbättrad hälso- och sjukvård kan förväntas

avsevärt reducera dessa stora siffror.

Enligt Rydenfelt förloras årligen i vårt land genomsnittligt 7 å 8 miljoner

arbetsdagar på grund av sjuklighet i s. k. banaia infektioner, där dock betydande

variation i siffrorna synes föreligga. Bland dessa infektioner spela

de vanliga förkylningssjukdomarna största rollen. Enligt nutida uppfattning

hgger dessas betydelse för folkhälsan ej blott i det antal sjukdagar, som de

direkt förorsaka, utan ha vi även att räkna med långdragna sviter och följdsjukdomar.

Frågan rörande eventuellt samband mellan sådana infektioner

och senare uppkommen reumatisk feber eller ledgångsreumatism utgör exempelvis

ett av den medicinska, särskilt den reumatologiska, forskningens

för närvarande aktuella och betydelsefulla problem. Även profylaktiska frågor

stå här i förgrunden, och utsikter till förbättrad profylax synas icke små.

Ett flertal hygieniska problem vänta här på sin lösning. Klarläggandet av

det möjliga sambandet mellan tidigare infektionssjukdom, angripande blodkärlen,

främst reumatisk feber och ledgångsreumatism, och senare uppträdande

åderförkalkningsprocesser är även ett aktuellt problem.

Utrönandet av tumörernas orsak är ytterligare en av den medicinska vetenskapens

trängande forskningsuppgifter. Äntalet förlorade arbetsdagar i

arbetsför ålder på grund av svulstsjukdomar är visserligen mindre än tidigare

nämnda siffror, enligt Rydenfelt årligen ca V» milj., men dödstalet är

högt. Årligen avlida enligt den offentliga statistiken i vårt land ca 10 000

individer i sådana sjukdomar. Strålbehandlingen, som vid kräfta och lik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

3

nande åkommor har stor och i många fall avgörande betydelse, befinner

sig i utveckling. Atomfysikens senaste landvinningar ha för radioterapien

öppnat nya möjligheter. Den vetenskapliga forskningen har här vidsträckta

arbetsfält.

Genom långvarig och konsekvent genomförd kamp mot turberkulosen har

denna, från att ha varit folkhälsans värsta gissel, blivit en folksjukdom, som

alltmer kunnat begränsas. Dock nyupptäckas för närvarande (se Sv. nationalför:s

kvartalsskr. h. 3, 1948) ca 14 000 fall årligen, därav 2 200 med smittosam

turberkulos. Antalet vid dispensärerna inregistrerade fall under kontroll

för tuberkulos håller sig vid omkring 90 000 och antalet fall med smittosam

sådan sjukdom i landet vid ca 9 000. Enligt Rvdenfelt förloras årligen i

vårt land omkring 7y2 miljoner arbetsdagar på grund av sjuklighet i tuberkulos.

Antalet dödsfall per år ligger omkring 3 500, vilket visar, att det alltjämt

icke finnes något radikalt botemedel mot denna sjukdom.

Under sista tiden ha tillkommit nya kemiska medel mot tuberkulos, som

förefalla lovande men vilkas handhavande och rätta utnyttjande alltjämt

stå på försöksstadiet. Samma sak gäller de ledgångsreumatiska sjukdomarna.

Likaså ha de terapeutiska resurserna vid sinnessjukdomarna genom nyare

metoder, elektrochockbehandling, insulinkurer, feberbehandling etc. ökats.

Det är emellertid av stor vikt, att dessa terapeutiska framsteg kontrolleras

och fullföljas av fortlöpande vetenskaplig forskning. Ej oväsentliga ekonomiska

besparingar äro därigenom möjliga.

På grund av vårt svenska samhälles förhållandevis ringa personella och

ekonomiska resurser synes det möta svårigheter att inom överskådlig tid i

större utsträckning realisera det i SOU 1948: 14 framlagda förslaget. Desto

angelägnare synes det vara, att vissa mindre omfattande och mindre kostbara

men dock för den fortsatta utvecklingen mot bättre och mer effektiviserad

hälso- och sjukvård grundläggande och betydelsefulla åtgärder komma till

stånd. Hit hör främst intensifierad medicinsk undervisning och forskning.

Undervisning och forskning höra här organisatoriskt tillsammans, ty genom

undervisningen lägges grunden till forskningen.

Lunds medicinska fakultets uppfattning, att man därvid främst bör tänka

på de stora folksjukdomarnas problem såsom varande för samhället särskilt

angelägna, torde delas av största delen av svenska folket. De humanitära och

ekonomiska värden, som det här rör sig om, äro av den storleksordning, att

det bör stämma envar till eftertanke.

Sett mot bakgrunden av befolkningsutvecklingen och den knapphet på arbetskraft,

som kommer att bli rådande under de närmaste årtiondena, måste

de miljonförluster av arbetsdagar, vilka förorsakas av dessa sjukdomar, te

sig än mer betydelsefulla och nödvändiga att effektivt nedbringa. Det måste

då vara ändamålsenligt att stärka och särskilt effektivt utnyttja de resurser,

som redan finnas.

Övertygelsen om dessa samhällsproblems aktualitet är grundvalen till denna

motion.

Intensifierad undervisning och forskning rörande dessa folksjukdomar

sgnas frän statsmakternas sida lättast och bäst understödjas genom att vid

samtliga medicinska fakulteter och högskolor skapa undervisnings- och

forskningskliniker för desamma.

Nuvarande förhållanden framgå av nedanstående uppställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Plats Psykiatri

Stockholm ................. a

Uppsala.................... a

Lund...................... a

Göteborg .................. c

a = klinik finnes, professur finnes;

b = klinik finnes, akad. lärartjänst finnes, professur saknas;

c = klinik finnes, akad. lärartjänst saknas;

d= klinik beslutad, ännu ej uppförd, akad. lärartjänst saknas;

e = klinik föreslagen och planerad, ej beslutad, akad. lärartjänst saknas;

f = klinik ännu ej närmare planerad, akad. lärartjänst saknas.

Reuma-

Radio-

Ftisio-

tologi

logi

logi

d

a

d

e

f

a

b

b

b

d

c

f

Kliniker.

Som synes av denna översikt, finnas av önskvärda 16 undervisnings- och

forskningskliniker för närvarande 10. Av de återstående sex äro reumatologisk

klinik och tuberkulosklinik vid karolinska sjukhuset i Stockholm samt

reumatologisk klinik vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beslutade av 1946

års riksdag men ännu ej uppförda, reumatologisk klinik vid akademiska

sjukhuset i Uppsala är planerad men ej beslutad samt radioterapeutisk klinik

vid akademiska sjukhuset i Uppsala och tuberkulosklinik vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg ännu ej närmare planerade.

Reumatologisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala har föreslagits

av 1941 års reumatikervårdssakkunniga i deras betänkande del 1 (ej tryckt)

år 1943. I enlighet med Kungl. Maj :ts direktiv äro planer och ritningar till

densamma uppgjorda av dessa sakkunniga i samråd med byggnadsstyrelsen.

På grund av svårlöst tomtfråga har definitivt beslut om denna klinik ej fattals.

Då redan mer än 6 år åtgått för utredning på denna punkt, synes det

oss önskvärt, att riksdagen måtte understryka frågans stora aktualitet genom

att i skrivelse till Kungl. Maj :t erinra om önskvärdheten av dess snara

lösande.

Beträffande uppförandet av radioterapeutisk klinik vid akademiska sjukhuset

i Uppsala synes utredning snarast möjligt böra slutföras. Professorn

i radiologi vid Uppsala universitet Hugo Laurell uppnår pensionsåldern i

slutet av 1949. Vid hans avgång synes lämplig tidpunkt föreligga att dela

undervisning och forskning i röntgendiagnostik och radioterapi på skilda bebefattningshavare

samt inrätta från varandra skilda röntgendiagnostiskt institut

och radioterapeutisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. En

sådan radioterapeutisk avdelning torde icke böra påverka utformningen av

ett planerat rikssjukhus för Norrland.

Beträffande uppförande av tuberkulosklinik vid Sahlgrenska sjukhuset i

Göteborg synes utredning snarast möjligt böra verkställas.

Professurer.

Regeln är, att undervisnings- och forskningsklinikerna vid våra medicinska

fakulteter och högskolor äro ställda under chefskap av en professor i

ämnet. Tidigare funnos flera undantag från denna regel. På grund av att

statsmakterna insett den medicinska undervisningens och forskningens stora

samhälleliga betydelse, ha dessa undantag under senare tid blivit allt färre.

Efter det att lärartjänsten i fysikalisk diagnostik vid Uppsala universitet av

1946 års riksdag förändrades till professur i ftisiologi (tuberkuloslära), återstå

för närvarande blott tre undantag från denna regel. Samtliga dessa tre

tillhöra de betydelsefulla folksjukdomarnas område och utgöras av lärar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

5

tjänsterna i reumatologi, i radioterapi samt i fysikalisk diagnostik (jämte tuberkuloslära)

vid Lunds universitet. Som Lunds medicinska fakultet utsäger

i särskild skrivelse, saknas f. n. motsvarighet till dessa tjänster vid övriga

medicinska högskolor och fakulteter. Några särskilda skäl, att Lunds universitet

skulle vara mindre betydelsefullt än övriga högskolor och universitet

ur undervisnings- eller forskningssynpunkt kunna ej anföras. Ej minst

med hänsyn till denna motions syftemål synes det oss önskvärt, att dessa

lärartjänster i reumatologi, i radioterapi samt i fysikalisk diagnostik (jämte

tuberkuloslära) vid Lunds universitet fr. o. m. den 1 juli 1949 förändras

till professurer, samt att de nuvarande innehavarna, vilka, som av fakultetens

bilagda utlåtande framgår, äro högt förtjänta forskare, därvid automatiskt

böra kunna överföras i de nya tjänsterna.

De årliga kostnaderna härför belöpa sig till 2 766 kr. för vardera eller för

alla tre sammanlagt 8 298 kr. per budgetår.

Planer och ritningar till en reumatologisk klinik vid karolinska sjukhuset

uppgjordes enligt Kungl. Maj :ts direktiv av 1941 års reumatikervårdssakkunniga

i samråd med byggnadsstyrelsen. Definitivt beslut om dess uppförande

fattades av 1946 års riksdag. Det är önskvärt, att byggnadstillstånd

för kliniken snarast medgives. Med medel från konung Gustaf V :s 80-årsfond

har under åren 1946—48 uppförts ett forskningsinstitut för reumatiska

och andra invalidiserande folksjukdomar på karolinska institutets tomt intill

den plats, där reumatologiska kliniken avses att uppföras, och har detta

institut varit i verksamhet sedan maj 1948. Vid planering av såväl klinik

som forskningsinstitut har förutsatts intim samorganisation mellan dem

båda. Kliniken har därför planerats främst som vårdavdelning utan egna

forskningslokaler eller undervisningsrum inom egen byggnad. Någon chef

för forskningsinstitutet har ännu ej utsetts. Chefen för medicinska kliniken

vid karolinska sjukhuset fungerar tills vidare som föreståndare även för

detta institut. Någon speciell undervisning i reumatologi äger icke rum vid

karolinska institutet.

Med hänsyn till undervisningens och forskningens berättigade intressen

synes det önskvärt, att detta provisorium snarast möjligt avvecklas. Såväl

undervisning och forskning som sjukvård synes oss fordra, att en professur

i reumatologi vid karolinska institutet snarast möjligt inrättas. Härigenom

vinnes, dels att professorn i invärtes medicin får helt ägna sig åt sina mycket

omfattande uppgifter i undervisning, forskning och sjukvård inom sitt

eget område, dels att reumatologien får sin egen representant, som helt kan

ägna sig åt detta ämnesområde. Såsom ett led i en intensifierad kamp mot

folksjukdomarna synes oss sådan åtgärd välbetänkt.

Som ett provisorium intill dess den reumatologiska kliniken färdigställts,

skulle en mindre del av den stora medicinska kliniken tillfälligt kunna avdelas

för reumatiska sjukdomsfall och ställas under den nye reumatologiprofessorns

chefskap. Provisorium av dylik art har exempelvis för närvarande

ordnats för neurologiprofessorn i Lund.

Tillsättningen av en sådan professur tager avsevärd tid. På grund av föreliggande

förhållanden föreslås därför, att denna professur inrättas fr. o. in.

1 juli 1950, men alt tjänsten snarast efter riksdagens beslut ledigförklaras.

Kostnaderna för eu sådan professurs inrättande torde enligt ovanstående

beräkning komma att belasta statsverket med ett årligt belopp av ca kr.

18 000 fr. o. in. budgetåret 1950/51.

Enligt riksdagens beslut 1947 skall en medicinsk undervisningsanstalt

upprättas i Göteborg, och därvarande sjukhus i lämplig utsträckning användas

i dennas tjänst. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg finnas psykiatrisk

klinik och radioterapeutisk klinik. Som följd av 1946 års riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 131.

dags beslut om utbyggnad av reumatikervården har beslut fattats om uppförande

av en reumatologisk klinik vid samma sjukhus. Kompletta planer

och ritningar äro uppgjorda. För uppförande fordras byggnadstillstånd.

Det är önskvärt, att sådant snarast möjligt medgives. Tuberkulosklinik saknas.

Det är önskvärt, att utredning rörande uppförande av en sådan snarast

verkställes.

I överensstämmelse med denna motions syftemål föreslås, att vid den

organisation av medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, som nu planeras,

principiellt beslutes inrätta professurer i psykiatri, i radioterapi, i reumatologi

samt i ftisiotogi (tuberkuloslära). Tidpunkten för resp. tjänsters

inrättande får ankomma på Kungl. Maj :ts beslut i anslutning till den kliniska

undervisningens påbörjande och klinikernas färdigställande.

Som av SOU 1946: 76 framgår, föreligger klart behov av en professur i

ftisiotogi vid karolinska institutet. Ett principbeslut om inrättande av en

dylik fr. o. in. den tidpunkt, den av 1946 års riksdag beslutade tuberkuloskliniken

vid karolinska sjukhuset kan förväntas bliva färdigställd, och om

dess ledigförklarande i så god tid dessförinnan — ca ett år — att den kan

förväntas bliva besatt med sin första ordinarie innehavare från början, synes

oss ur denna motions syftemål önskvärt, och framlägga vi härmed förslag

därom.

Övrig personell utrustning och organisation. Beträffande denna fråga

hänvisas till SOU 1947: 66. I detta sammanhang vilja vi understryka vikten

av att här berörda undervisnings- och forskningskliniker erhålla tillräcklig

personal. Undervisning och vetenskaplig forskning löpa i annat fall

risk att allt för mycket undertryckas av sjukvårdens mera rutinartade

arbete.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning infordrat utlåtanden

av universitetskanslersämbetet efter vederbörandes hörande samt medicinalstyrelsen

och statskontoret. Sammanställning av dessa utlåtanden är såsom

bilaga fogad härvid (Bilaga).

Utskottet. De i motionerna berörda s. k. folksjukdomarnas frekvens och

karaktär utgöra för vårt samhälle ett synnerligen allvarligt problem av social,

humanitär och nationalekonomisk art. Det synes utskottet därför angeläget,

att, såsom kanslern framhållit, statsmakterna i största möjliga utsträckning

lämna sitt stöd för anordnande av en intensifierad undervisning

och forskning på dessa områden, varigenom också de bästa utsikterna torde

kunna erhållas för ett framgångsrikt bekämpande av sjukdomarna i fråga.

Utskottet vill även betona den betydelse, som bör tillmätas grundforskningen.

De s. k. folksjukdomarna tillhöra företrädesvis de kroniska sjukdomarnas

grupp. Dylika sjukdomsfall emottagas — såvitt för utskottet är bekant

— allenast i ringa utsträckning och för kortare perioder, som icke torde vara

tillfyllest för att giva en klar bild rörande deras skiftande morfologi, å de

förefintliga vanliga kirurgiska och medicinska klinikerna, till vilka läkarutbildningen

vid våra medicinska högskolor är förlagd. Härigenom komma de

kunskaper, som de blivande läkarna inhämta rörande ovannämnda sjukdomar

självfallet att bliva i vissa avseenden ofullständiga. En förutsättning

för inhämtande av mera djupgående kunskaper på förevarande områden är,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

7

att specialkliniker, lärarkrafter och laboratorier stå till buds för undervisningens

och forskningens behov.

Såsom av motionerna närmare framgår är det aktuella läget det, att samtliga

de medicinska högskolorna disponera över kliniker i psykiatri. I Stockholm

och Göteborg finnas radioterapeutiska kliniker, i Uppsala en tuberkulosklinik

medan Lund är utrustat med kliniker i reumatologi, radioterapi

och ftisiologi. Med hänsyn till nödvändigheten av återhållsamhet beträffande

byggnadsverksamheten hava medel nu icke äskats av riksdagen för

uppförande av nya kliniker av ifrågavarande slag. Utskottet utgår ifrån,

att vederbörande myndigheter hava sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten

av att redan beslutade dylika byggnadsföretag så snart omständigheterna

det medgiva komma till utförande.

Kanslern har i sitt yttrande framhållit, att de i motionerna framställda

förslagen innefatta frågor av invecklad och svårbedömlig natur med vittgående

ekonomiska konsekvenser. Enligt kanslerns mening synes det därför

nödvändigt att innan beslut fattas i av motionärerna angiven riktning en samordning

av de problem, varom här är fråga, kommer till stånd, så att en lösning

kan vinnas efter väl genomtänkta riktlinjer och med hänsyn tagen till

de olika medicinska lärosätenas lokala förhållanden. Utskottet vill understryka

detta uttalande och betona vikten av att den utredning kanslern med

sitt uttalande åsyftar snarast måtte verkställas och att härvid beaktas nödvändigheten

av att planerade kliniker få en sådan organisation, att deras

karaktär av forskningskliniker blir tillgodosedd. Vidare torde det i motionerna

berörda spörsmålet om förändring av de nuvarande lärarbefattningarna

vid Lunds universitet i reumatologi, radioterapi och fysikalisk diagnostik

till professurer i reumatologi respektive radioterapi och ftisiologi utan dröjsmål

böra närmare utredas, då — såvitt utskottet kan finna — genom förefintligheten

av erforderliga kliniker i Lund vissa förutsättningar redan nu

synas föreligga för att bereda nämnda discipliner en starkare ställning vid

universitetet än nu är förhållandet.

Då såsom av det ovan anförda framgår utskottet icke funnit de i motionerna

framställda förslagen kunna utan ytterligare ingående utredning och

prövning nu företagas till avgörande, har utskottet ansett sig böra avstyrka

bifall till desamma. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 22 och II: 37 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

.1. B. JOHANSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Rickard

Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Heiding, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Hjalmarson,

Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand, Hoppe, Kollberg,

Thapper, Onsjö och fröken Elmén.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

9

Bilaga.

Sammanställning av de över motionerna 1:22 och 11:37

avgivna yttrandena.

Medicinska fakulteten i Uppsala.

Det är med tillfredsställelse fakulteten tagit del av detta initiativ till ett

effektivt bekämpande av några av de svåra och ekonomiskt betydelsefulla

folksjukdomarna. De framförda synpunkterna äro fakulteten ingalundå

främmande och ha i stort sett tidigare framförts i olika sammanhang. Icke

desto mindre är det angeläget, alt förslagen i väsentliga punkter förverkligas

snarast möjligt. Tidpunkten härför synes också lämplig med hänsyn

till, att de här berörda forskningsområdena allt mera visat sig vara tillgängliga

för klinisk forskning, och att det i många fall redan börjat framkomma

preliminära resultat av praktisk betydelse. En intensifierad forskning

kan förväntas giva nya resultat av sådan art, att behandlingsmöjligheterna

därigenom ytterligare förbättras. Fakulteten är emellertid angelägen

att understryka de i motionen framhållna synpunkterna om nödvändigheten

av att de planerade klinikerna få sådan organisation, personalstab och övriga

resurser, att deras karaktär av forskningskliniker icke går förlorad. Beträffande

de föreslagna nya klinikerna för reumatologi, radiologi och ftisiologi

vill fakulteten livligt tillstyrka, att de snarast förverkligas. Beträffande tuberkuloskliniken

i Göteborg kan det framhållas, att Renströmska sjukhuset

(tuberkulossjukhus) möjligen skulle kunna användas för detta ändamål efter

tillbyggnad av forsknings- och undervisningslokaler. Den nuvarande överläkaren

vid Renströmska sjukhuset avgår om ca två år. Om utredning visar,

att sjukhuset kan användas för detta ändamål, bör vid återbesättandet

professorskompetens fordras av den nye befattningshavaren. Fakulteten vill

även understryka vikten av att vid samtliga universitet professorn i ftisiologi

även svarar för undervisningen i fysikalisk diagnostik.

Vid utarbetande av generalplan för akademiska sjukhuset har särskild

reumatisk-ortopedisk klinikbyggnad planerats. Radioterapeutisk klinik avses

förlagd till en större byggnad tillsammans med andra avdelningar. Den

tidigare svårlösta tomtfrågan är således icke längre något hinder för ett

definitivt beslut beträffande dessa kliniker.

Från fakultetens sida ha också åtgärder vidtagits för skiljandet av röntgendiagnostik

och radioterapi på skilda befattningshavare i och med att den

nuvarande professorn i radiologi uppnår pensionsåldern under innevarande år.

Med anledning härav vill fakulteten framhålla, att såväl en reumatiskortopedisk

som en radioterapeutisk klinik vid akademiska sjukhuset är

angelägna önskemål och att de snarast böra realiseras.

Beträffande chefbefattningarna vid de planerade klinikerna, som avses

speciellt inriktade på forskning, är det nödvändigt, att dessa innehavas av

personer med hög vetenskaplig kompetens, och att befattningarna (i princip)

bliva professurer. Detta gäller reservationslöst för radioterapi och ftisiologi.

Beträffande reumatologien vill fakulteten livligt tillstyrka, att en personlig

professur inrättas vid universitetet i Lund för ämnets högt förtjänte representant

därstädes, överläkaren med. dr Gunnar Edström (sedan 2 år labo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 131-

rator i reumatologi). Frågan om professurer i reumatologi i Uppsala, Stockholm

och Göteborg bör däremot tills vidare lämnas öppen, då sjukvårdsuppgifterna

väsentligen sammanfalla med invärtesmedicinens och ortopediens.

Det bör också övervägas, huruvida icke utvecklingen på detta område bäst

främjas genom mera experimentellt inriktad forskning.

Vid Uppsala universitet finnes en för professor Erik Hedvall personlig

professur i ftisiologi. Faktulteten får föreslå, att denna omvandlas till en

ordinarie professur samtidigt med att dylika inrättas i Stockholm, Lund

och Göteborg.

Fakulteten vill slutligen såsom ett önskemål framhålla, att även forskningen

rörande de betydelsefulla psykiska folksjukdomarna, i den mån ekonomiska

möjligheter förefinnas, blir vederbörligen tillgodosedd.

De för Uppsala universitet i detta sammanhang aktuella behoven kunna

således sammanfattas till

1) ortopedisk-reumatologisk och radioterapeutisk forskningsklinik,

2) omändring av den för professor Erik Hedvall personliga professuren i

ftisiologi till ordinarie professur,

3) professur i radioterapi, samt

4) experimentell forskningsbefattning inriktad på reumatologiens problem.

Slutligen vill fakulteten i detta sammanhang meddela, att fakulteten har

för avsikt att i en nära framtid göra framställning om en personlig professur

för docenten Einar Stenhagen, vilken sedan ett tiotal år med sällsynt

skicklighet och framgång ägnat sig åt undersökningar rörande tuberkelbakteriernas

kemi. En sådan framställning synes helt ligga i linje med de

strävanden, för vilka motionen ger uttryck.

Medicinska fakulteten i Lund.

Fakulteten vill livligt understryka behovet av ett utökat stöd från statsmakternas

sida för forskning och undervisning inom de i motionen nämnda

folksjukdomarnas område och anser de framförda önskemålen synnerligen

behjärtansvärda. Tillkomsten av undervisningskliniker för de fakulteter och

högskolor, som ännu sakna representation inom de berörda sjukdomsgrupperna,

är ett trängande önskemål och likaså att till dessa kliniker knytas

högkvalificerade forskare med möjlighet att angripa sjukdomsproblemen

icke blott från praktisk-klinisk utan även från teoretisk sida.

För Lunds universitets vidkommande utmynnar motionen i ett förslag

om att de nuvarande lärarbefattningarna i reumatologi, i radioterapi och i

fysikalisk diagnostik förändras till professurer i respektive reumatologi, radioterapi

och ftisiologi. Motionen ansluter här till en tidigare skrivelse från

fakulteten, i vilken föreslås att de nämnda tre lärarbefattningarna samt

därtill laborator sbefattningen i klinisk kemi begäras omändrade till e. o.

professurer med rätt för innehavarna till säte och stämma i fakulteten liksom

ordinarie professor. Motivet för fakultetens förslag var en önskan att

till sig knyta representanter för dessa viktiga grenar av medicinen, som vid

andra universitet och högskolor till en del äro företrädda av ordinarie professurer.

Att fakulteten icke själv tagit initiativ till inrättandet av ordinarie

professurer i dessa ämnen beror på att vissa andra önskemål äro mer

trängande ur den medicinska forskningens och undervisningens synpunkt

och fakulteten skulle beklaga om inrättandet av de i motionen berörda professurerna

skulle inkräkta på andra nya professurer, som fakulteten framfört

önskemål om.

Ämnena radioterapi, ftisiologi och reumatologi äro vid Lunds universitet

företrädda av ordinarie lärarbefattningar i laboratorsklass, de båda första

tillsatta 1944, den sista 1947. Lärartjänsterna tillsattes enligt vanligt aka
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

11

demiskt förfaringssätt och innehavarnas skicklighet för befattningarna

vitsordades härvid av de utsedda sakkunniga. Fakulteten kan således till

fullo instämma i motionens förslag, att de nuvarande innehavarna av laboratorsbefattningarna

automatiskt böra kunna överföras till de nya tjänsterna.

Utvecklingen inom såväl radioterapiens som ftisiologiens område har

skett raskt under de år som förflutit sedan ifrågavarande laboratorsbefattningar

tillsattes. Det väsentliga nytillskottet för radioterapiens del torde

vara användandet av radioaktiva isotoper som behandlingsmetod mot vissa

former av svulstsjukdomar, en metod som öppnar nya arbetsfält och nya

terapimöjligheter men som också ur vetenskaplig synpunkt ställer ökade

krav på ledaren av den radiologiska kliniken. Tillkomsten av de nya universitetsinstitutionerna

för fysik i Lund, som nu äro under uppförande,

kommer också att skapa andra förutsättningar än förut för ett fruktbärande

samarbete mellan teoretisk fysik och klinisk forskning vid radiologiska

kliniken i Lund. Kampen mot tuberkulosen har under senare år genom

införandet av nya kemiska läkemedel kommit i ett annat läge än tidigare.

Resultaten äro ännu svåra att överblicka men inge stora förhoppningar och

utgöra ett viktigt incitament till fortsatta forskningar. Dylika ha under senare

år med energi och framgång bedrivits vid tuberkuloskliniken i Lund.

Fakulteten anser således att såväl den radioterapeutiska som den ftisiologiska

disciplinen nu nått den utveckling i Lund att de böra representeras

av en ordinarie professor så som för radioterapiens del sedan länge varit

fallet vid karolinska institutet och ftisiologiens del sedan några år vid universitetet

i Uppsala.

Laboratorsbefattningen i reumatologi har endast existerat sedan tvenne

år. Genom serologiska undersökningar under denna tid har man emellertid

kommit sjukdomens orsak allt mer på spåren och möjlighet skapats för

förebyggande av de reumatiska åkommorna. I Lund ha särskilt de klimatologiska

faktorerna och deras inverkan på sjukdomsförloppet studerats. De

reumatiska åkommorna ha alltmer framträtt som utomordentligt betydelsefulla

för samhälle och individer, och fakulteten anser det önskvärt, att också

denna medicinska disciplin representeras i fakulteten av en ordinarie

professur.

Fakulteten kan emellertid icke underlåta att framhålla att den underordnade

personalen vid de berörda forsknings- och undervisningsklinikerna

måste utökas utöver vad som nu är fallet. Endast genom tillräcklig avlastning

av de praktiska sjukvårdsuppgifterna från den blivande professorn

kan denne få tid och tillfälle att ägna sig åt den forskning och undervisning,

som motionerna önska tillgodose genom de nya professurerna. Fakulteten

vill också framhålla, att verkligt fruktbar forskning inom dessa

kliniska discipliner även kräver en organisation med välutrustade och tidsenliga

laboratorier och till dem knutna representanter för den teoretisktmedicinska

grundforskningen.

Med hänvisning till ovanstående synpunkter får således medicinska fakulteten

tillstyrka det i motionerna framlagda förslaget om förändringen

av de nuvarande lärarbefattningarna i radioterapi, ftisiologi och reumatologi

vid Lunds universitet till ordinarie professurer.

Större akademiska konsistoriet i Lund.

Konsistoriet ansluter sig till fakultetens utlåtande men finner sig därvid

av principiella skäl icke böra förorda, att till innehavare av professur utnämnes

annan än den, som genom sakkunnigutredning förklarats därtill

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 131.

kompetent. Remisstiden medgiver icke, att sådan utredning i förevarande

fall nu verkställes. Vid detta förhållande finner sig konsistoriet böra tillstyrka,

att professurer i radioterapi, resp. reumatologi och ftisiologi inrättas

men att därmed avsedd omändring av lärarbefattningarna i radioterapi,

resp. reumatologi och fysikalisk diagnostik icke genomföres förrän

på angivet sätt visats att nuvarande innehavare av resp. ordinarie lärarbefattning

innehar professorskompetens eller ock resp. lärarbefattning bliver

ledig.

Karolinska institutets lärarkollegium.

Beträffande de i motionerna framlagda förslagen anser sig lärarkollegiet

icke böra göra några uttalanden annat än i den mån de beröra karolinska

institutet.

Den i motionen föreslagna professuren i ftisiologi skulle lärarkollegiet

hälsa med stor tillfredsställelse. Att lärarkollegiet tills vidare ansett sig

kunna vara till freds med att undervisningen i detta ämne omhänderhaves

av en laborator tillika överläkare beror på att det tidigare haft önskemål

av högre angelägenhetsgrad och icke på att det underskattar värdet av en

dylik professur. Lärarkollegiet anser sig emellertid i detta sammanhang

böra framhålla, att en sådan professur bör utrustas som alla övriga i avseende

på materielanslag och vetenskaplig hjälppersonal. Det är nämligen

eljest föga vunnet med reformen.

Beträffande förslaget om att en professur i reumatologi vid karolinska

institutet skulle inrättas den 1 juli 1950 får lärarkollegiet anföra följande.

I reumatikersakkunnigas betänkande 1945 framhålles att tvivelsmål råder

om reumatologien bör betraktas som en avskild medicinsk specialitet.

Det berättigade i ett dylikt tvivelsmål bestyrkes av de sakkunnigas definition

av begreppet reumatism. De indela de reumatiska sjukdomarna i

fyra grupper, nämligen:

I. Den reumatiska febern (akut ledgångsreumatism, akut artrit eller

polyartrit).

II. Den kroniska ledgångsreumatismen (kronisk artrit eller polyartrit).

III. De degenerativa ledsjukdomarna (artroserna).

IV. Ischias, ryggskott, rygginsufficiens, myalgier och liknande tillstånd.

Av utredningen framgår att den IV :e gruppen är den största, omfattande

42,2 % av fallen. Därnäst kommer grupp II, omfattande 26,8 %, och grupp

III med 17,9 %. Den minsta är grupp I, omfattande endast 13,i %.

Vid upprättande av förslag till specialavdelningar för reumatiskt sjuka

säga de sakkunniga »att en dylik sjukhusavdelning skall vara avsedd i

främsta rummet för långvariga och ur ledsynpunkt komplicerade fall av

kroniska artriter, för vilkas behandling utom invärtesmedicinsk även viss

ortopedisk utrustning och sakkunskap erfordras. Denna mellangrupp mellan

sådana fall, som fordra rent intern, och dem, som behöva en rent

ortopedisk behandling, är den grupp, som med nuvarande vårdmöjligheter

har svårast att erhålla en tillfredsställande vård. Härför fordras nämligen

utom goda invärtesmedicinska anordningar för undersökning och behandling

även specialutrustning för konservativ ortopedi med gipsningssal,

bandageverkstad, korrektionsapparater in. m. och därjämte en tillfredsställande

utrustning inom den fysikaliska terapien — för rörelse, bad, värmebehandling

in. m.»

En dylik specialavdelning kommer att inrättas vid karolinska sjukhuset

enligt beslut av 1946 års riksdag (r. skr. 1946: 456 s. 30), och den föreslagna

professuren skulle enligt motionärerna vara knuten till denna avdelning då

den färdigställts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

13

Ytterligare tvenne dylika professurer skulle enligt motionärerna inrättas,

nämligen en i Göteborg och en i Lund, den senare omedelbart.

Som framgår av det föregående hava reumatikersakkunniga föreslagit att

beläggningen av de reumatiska specialavdelningarna skall utgöras av fall

tillhörande grupp II. ^ , , „

Ur vissa synpunkter är detta otvivelaktigt riktigt. De sjukdomstall, som

tillhöra grupp IV, behandlas för närvarande lämpligast på ortopediska, kirurgiska,

neurokirurgiska, neurologiska eller invärtes medicinska avdelningar

allt efter fallens art. Grupp III omfattar utnötningssjukdomar, soin

väl icke heller höra hemma på en reumatologisk specialavdelning. Beträffande

fallen tillhörande grupp I anse reumatikersakkunniga uppenbarligen

att de blott behöva rent invärtesmedicinsk vård, vilket också torde vara

riktigt. Lärarkollegiet vill dock tillfoga, att en stor del av patienterna tillhörande

grupp I äro barn vilka lämpligen böra vardas å pediatrisk avdelning.

För de reumatologiska specialavdelningarna bliva då endast fallen

tillhörande grupp II kvar. Motiveringen för att de sammanföras på en specialavdelning

är att de fordra en speciell konservativ ortopedisk behandling

samt fysikalisk terapi.

Ur undervisningssynpunkt kan knappast en dylik avdelning vid karolinska

institutet sägas vara särskilt starkt motiverad, enär en organisation

för undervisning i konservativ ortopedisk behandling och fysikalisk

terapi redan finnes. Beträffande den förra intygar professor Friberg att

det å den ortopediska kliniken är väl sörjt för densamma. Vad återigen

angår undervisningen i fysikalisk terapi så lider denna enligt professor

Svartz av materialbrist, som skulle avhjälpas genom att en reumatologisk

klinik inrättas.

Detta kan självfallet icke ha varit avgörande för statsmakterna vid beslutet

om en reumatologisk avdelning vid karolinska sjukhuset, utan meningen

med densamma torde hava varit att därstädes skulle bedrivas en forskning

som kunde ge oss bättre möjligheter att bekämpa de till grupp II hörande

sjukdomsformerna.

Professurer i reumatologi skulle enligt motionärerna vara knutna till avdelningar

av detta slag.

I likhet med motionärerna anser lärarkollegiet att forskningen rörande de

ovannämnda grupp I och II omfattande ledsjukdomarna bör intensifieras

enär de spela en mycket stor roll i vårt land. Lärarkollegiet ifrågasätter

emellertid om icke denna forskning bättre skulle befrämjas genom att åtminstone

en av de föreslagna professurerna finge en annan karaktär än den

av motionärerna föreslagna. De hittills vunna forskningsresultaten från

skilda delar av världen tala för att ifrågavarande ledsjukdomar bero på en

infektion. Lärarkollegiet har därför efter en ingående diskussion kommit

till den slutsatsen att de största utsikterna för fruktbärande forskning på

dessa ledsjukdomars område skulle finnas genom upprättandet av en professur

i klinisk bakteriologi och serologi. Förläggandet av en reumatologisk

specialdelning till karolinska sjukhuset innebär att detta sjukhus skulle

äga ett för ovannämnda forskning lämpat patientmaterial. Det synes därför

ändamålsenligt att den ifrågavarande blivande professuren i klinisk bakteriologi

och serologi likaledes förlägges till detta sjukhus och att innehavaren

anvisas forskningslokaler i anslutning till sjukhusets centrallaboratorier.

Rent principiellt intager lärarkollegiet den ståndpunkten att det icke ar

nödvändigt att alla specialprofessurer finnas företrädda vid alla de medicinska

högskolorna. Fastmer synes man böra göra en fördelning på de olika

lärosätena, varigenom ett större antal specialiteter kunna bli företrädda bär

i landet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Slutligen vill lärarkollegiet anmäla att det tillsatt en kommitté för utredandet

vilka specialprofessurer som ytterligare äro önskvärda vid institutet

och den olika angelägenhetsgraden av dessa.

Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Göteborg.

Motionerna grunda sig på ett av medicinska fakulteten i Lund avgivet yttrande

över medicinalstyrelsens utredning om den öppna läkarvården i riket

(SOU 1948: 14), därvid fakulteten beträffande åtgärder till förbättrande av

det allmänna hälsotillståndet i riket som sin mening anförde, att en förbättring

av hälsotillståndet bättre främjades genom en på grundval av intensifierad

medicinsk forskning vunnen fördjupad kunskap och insikt i sjukdomarnas

natur än genom organisatoriska åtgärder. Särskilt gällde detta

vissa sjukdomsgrupper, reumatiska sjukdomar, sinnessjukdomar med sinnesslöhet,

förkylningssjukdomar, blodtrycks- och blodkärlssjukdomar och

svulstsjukdomar, vilka i särskilt hög grad inverkade på sjukligheten och arbetsförmågan.

Fakulteten ansåge därför, att ökad samhällelig investering för

medicinsk forskning beträffande dessa sjukdomar skapade möjlighet för

långt väsentligare förbättring av folkhälsan än i betänkandet föreslagna organisatoriska

åtgärder.

Med utgångspunkt från vad fakulteten sålunda anfört föreslå motionärerna

intensifierad undervisning och forskning rörande nämnda »folksjukdomar»

inklusive tuberkulosen genom att vid" samtliga medicinska fakulteter

och högskolor förorda anordnandet av forsknings- och undervisningskliniker

med professurer i psykiatri, reumatologi, ftisiologi och radioterapi. Däremot

föreslås icke några dylika åtgärder med avseende på förkylnings-, blodtrycks-

och blodkärlssjukdomar, vilkas stora betydelse för folkhälsan likväl

i motiveringen till motionerna intar en framträdande plats.

Motionernas syftemål är att förskaffa läkarna en fördjupad kunskap och

insikt i folksjukdomarnas natur. Det är i första hand grundforskningen,

som härvidlag är betydelsefull. Kliniken och undervisningen ha i huvudsak

att tillgodogöra sig och i praktiken omsätta och anpassa de vunna forskningsresultaten.

Ett intimt samarbete mellan grundforskningen och den kliniska

forskningen är därför nödvändigt för ernående av ett gott resultat. De

s. k. folksjukdomarna intaga i detta avseende ej någon särställning. En intensifierad

forskning och undervisning beträffande dessa förutsätter därför

vidgade möjligheter för grundforskning i fråga om personal och utrustning,

speciellt i virologi, bakterielogi, fysiologi och kemi.

De flesta förkylningssjukdomar och de reumatiska sjukdomarna förorsakas

otvivelaktigt av virusinfektion. Enligt organisationskommitténs mening

måste forskningen i fråga om dessa sjukdomar i främsta rummet ske i

form av virusforskning. En framgångsrik klinisk forskning torde i allt väsentligt

ha att stödja sig på de av virusforskningen uppnådda resultaten.

Härvidlag har även den bakteriologiska forskningen sin givna betydelse.

Virologien, vars utvecklingsmöjligheter och betydelse äro fullt jämförliga

med bakteriologien, företrädes i vårt land av endast en professur, som dock

ännu icke förfogar över en självständig institution. Vid Sahlgrenska sjukhuset

har dessutom nyligen inrättats en virologisk avdelning med särskild

föreståndare.

En intensifierad forskning och undervisning rörande förkylningssjukdomarna

och de reumatiska sjukdomarna förutsätter en betydande förstärkning

av virologiens ställning och arbetsmöjligheter vid samtliga medicinska

lärosäten. Detsamma gäller i fråga om bakteriologien, som såväl beträffande

forskningen angående förkylningssjukdomarna och de reumatiska sjukdomarna

som tuberkulosen har vida arbetsuppgifter att fylla. Klinisk labo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

15

rator i bakteriologi finnes i vårt land för närvarande endast vid karolinska

institutet, varjämte en sådan befattning föreslagits i Göteborg. Inrättandet

av dylika befattningar även i Uppsala och Lund torde vara av slörsta betydelse

för en framgångsrik klinisk forskning i fråga om dessa sjukdomar

ävensom övriga folksjukdomar.

Kemiens betydelse för kliniken både i fråga om forskning och undervisning

och även i rutinarbetet är allmänt erkänd. Kliniska laboratorsbefattningar

i detta ämne finnas redan vid samtliga medicinska högskolor i vårt land. Annat

är förhållandet med fysiologien, som för det kliniska arbetet har ungeför

samma betydelse som kemien och som i fråga om blodtrycks- och hjärtkärlssjukdomarna

är särskilt betydelsefull. Klinisk laborator i fysiologi

finnes för närvarande endast vid karolinska institutet. Inrättandet av en dylik

befattning är också föreslagen i Göteborg. För den kliniska forskningen,

ej minst rörande folksjukdomarna, är det av vikt att dylika befattningar inrättas

även i Uppsala och Lund. I delta sammanhang vill organisationskommittén

erinra om att frågan om klinikernas upprustning, då det gäller

forskning, ännu icke bringats till sin lösning.

Organisationskommittén har med det ovan anförda velat understryka

vikten av grundforskning som en nödvändig förutsättning för fullgörande

av klinikens uppgifter inom forskning och undervisning och framhålla betydelsen

av att grundforskningen erhåller särskilda representanter såsom laboratorer

eller ännu hellre, på grund av ämnenas vikt, som professorer vid

klinikerna. Utvecklingen går otvivelaktigt i denna riktning. Organisationskommittén

har också velat erinra om att en intensifierad forskning beträffande

folksjukdomarna i första hand kräver förstärkning av grundforskningen.

Hand i hand med den kliniska grundforskningen måste emellertid det praktiskt

kliniska arbetet pågå med utnyttjandet och utprövningen av de vunna

erfarenheterna och deras anpassning för sjukvården och undervisningen.

Härför fordras specialkliniker. Mot motionärernas förslag i detta avseende

kan ingen användning göras. Förslaget innebär i stort sett en påbyggnad av

redan befintliga eller planerade kliniker. Ett påskyndande av utvecklingen i

detta avseende, som hämmats genom den nuvarande situationen på byggnadsmarknaden,

är väl befogat.

Några vägande invändningar kunna ej heller göras mot motionärernas

förslag att överläkartjänsterna vid de föreslagna specialavdelningarna bli

förenade med professurer i stället för med kliniska lärarbefattningar, detta

med hänsyn till ämnenas vikt. Dock vinnes därigenom föga i fråga om intensifierad

forskning och undervisning. Härför fordras i första hand, som ovan

nämnts, ökade möjligheter för grundforskning, för vilket innehavarna av

dessa tjänster torde sakna förutsättningar, enär de icke kunna beräknas besitta

erforderlig utbildning inom de discipliner, som, enligt vad ovan anförts,

äro aktuella för grundforskningen.

Efter dessa allmänna synpunkter vill organisationskommittén närmare

ingå på motionärernas praktiska förslag.

Professurer och kliniker i psykiatri finnas redan vid universiteten och karolinska

institutet. Motionärerna föreslå, att principbeslut nu skulle fattas

om inrättandet av en professur även i Göteborg från och med den tidpunkt

den kliniska undervisningen påbörjas. Inrättandet av en professur i psykiatri

i Göteborg liksom i de övriga kliniska ämnena föreslogs såväl av 1946

års sakkunniga för medicinsk högskola i Göteborg som av organisationskommittén

i 1948 års utredning. Riksdagens beslut år 1948 angående upprättandet

av eu medicinsk högskola i Göteborg innebär, att frågan om inrättandet

av professurer i samtliga kliniska ämnen skulle avgöras först då

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 131.

undervisningen i nämnda ämnen blir aktuell. Det föreligger knappast något

skäl för att psykiatrien skulle i förhållande till de övriga kliniska ämnena

intaga en särställning i detta avseende.

I detta sammanhang får organisationskommittén framhålla, att psykiatrien

otvivelaktigt i vårt land intar en med hänsyn till dess betydelse alltför

underordnad ställning inom medicinen i fråga om både undervisning och

forskning. Detta har med skärpa framhållits från olika håll. 1946 års sakkunniga

och organisationskommittén ha sålunda i ovannämnda utredningar

givit klart uttryck för sin uppfattning härutinnan. I direktiven för de jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1948 tillkallade sakkunniga

för översyn av läkarutbildningen och därmed sammanhängande frågor

har också angivits, att särskild uppmärksamhet borde av utredningsmännen

ägnas psykiatriens ställning inom medicinen.

Organisationskommittén får erinra därom, att en ftisiologisk klinik finnes

i Uppsala och Lund och att beslut fattats om inrättandet av en sådan

vid karolinska institutet. Motionärerna föreslå en snabb utredning om inrättandet

av en tuberkulosklinik vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Inom stadens område finnes emellertid redan ett stort modernt tuberkulossjukhus,

Rehnströmska sjukhuset, som i större omfattning än hittills

skett bör utnyttjas för undervisning och forskning. Göteborgs stad planerar

vidare uppförandet av ett stort centralsjukhus i de östra stadsdelarna i närheten

av Rehnströmska sjukhuset. Vid detta — »Östra sjukhuset» — som är

avsett att i sinom tid tagas i anspråk jämväl för medicinsk undervisning och

forskning, avses inrättas en avdelning för thoraxkirurgi. Rehnströmska sjukhuset

bör med fördel kunna fylla behovet av en tuberkulosklinik i Göteborg.

I planläggningen för ordnande av stadens sjukhusvård har också diskuterats

förläggning av en tuberkulosklinik vid det östra sjukhuset i samband med

avdelning för thoraxkirurgi. Något definitivt ställningstagande har ännu

icke gjorts. Organisationskommittén kan av anförda skäl icke ansluta sig till

motionärernas förslag i vad avser åvägabringandet av en utredning rörande

uppförandet av en tuberkulosklinik vid Sahlgrenska sjukhuset.

Radioterapeutiska avdelningar finnas i Lund, vid karolinska institutet och

vid Sahlgrenska sjukhuset. Motionärerna föreslå inrättandet av en sådan

klinik jämväl i Uppsala.

De radioterapeutiska avdelningarna intaga redan nu en särställning, då

det gäller undervisning och forskning. De stora tekniska framsteg, som de

senaste åren gjorts inom strålterapien och cancerforskningen, inom atomfysiken

och kärnkemien böra tillgodogöras radioterapien. Möjligheter för givande

resultat vid experimentella undersökningar äro härvidlag synnerligen

stora och ligga i öppen dag. Det blir alltmera nödvändigt att upptaga nya

metoder till prövning för utforskande av lämpliga behandlingsformer. Forskningsavdelningar

vid dessa kliniker äro därför en tvingande nödvändighet

för radioterapiens utveckling. Forskningsavdelningarna måste vara försedda

med tillräcklig hjälppersonal. Behovet av fysisk laborator vid dessa avdelningar

är erkänt. Härjämte gör sig behovet av specialutbildad patolog gällande.

Intimt samarbete med kemiskt och histologiskt laboratorium och

kärnkemisk institution är synnerligen önskvärt. I större eller mindre omfattning

finnas dessa resurser tillgängliga för nuvarande radioterapeutiska

kliniker. Dessa ha vidare för undervisningen ett viktigt studiematerial. Tumörfallen

remitteras i allt större utsträckning till dem från eller med förbigående

av de kirurgiska klinikerna, som därigenom berövas ett för undervisningen

synnerligen viktigt material. De radioterapeutiska klinikerna utgöra

tumörkliniker och fylla som sådana en lucka i den nuvarande undervisningen.

Radiologiens nuvarande utveckling, dess möjligheter för vidare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

17

utveckling, dess forskningsmöjligheter och krav på ökade sådana samt dess

uppgift i fråga om undervisningen synas organisationskommittén redan nu

väl motivera professurer i ämnet vid samtliga medicinska lärosäten.

Sammanfattningsvis får organisationskommittén med huvudsakligt instämmande

i motionernas syfte framhålla att de framställda förslagen i sig

innefatta frågor av synnerligen invecklad natur och med vittgående konsekvenser.

Det synes därför böra få ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter

respektive karolinska institutets lärarkollegium och organisationskommittén

för den medicinska högskolan i Göteborg att efter utredning

och med beaktande av vad i motionerna anförts göra de framställningar

i ämnet, som må kunna befinnas erforderliga och vartill de lokala förhållandena

må giva anledning.

Kanslern för rikets universitet.

Inledningsvis vill jag framhålla, att jag delar motionärernas uppfattning

om angelägenheten av att statsmakterna i största möjliga utsträckning

lämna sitt stöd för anordnande av en intensifierad undervisning och forskning

rörande de i motionerna berörda folksjukdomarna. De i motionerna

framställda förslagen innefatta emellertid delvis frågor av invecklad och

svårbedömlig natur med vittgående ekonomiska konsekvenser. Det synes

mig därför nödvändigt att innan beslut i av motionärerna angiven riktning

fattas en samordning av de problem, varom här är fråga, kommer till

stånd, så att en lösning kan vinnas efter väl genomtänkta linjer och med

hänsyn till de olika medicinska lärosätenas lokala förhållanden. Jag ansluter

mig även i princip till den av karolinska institutets lärarkollegium

uttalade uppfattningen, att det icke synes nödvändigt att alla specialprofessurer

finnas inrättade vid samtliga de medicinska högskolorna, utan att

man bör eftersträva att fördela dessa professurer på de olika läroanstalterna,

varigenom ett större antal specialiteter kunna bliva företrädda.

Jag behandlar härefter de i motionerna framställda önskemålen i den

ordning, vari de i motionernas hemställan upptagits.

1) Förändring av de nuvarande lärarbefattningarna i reumatologi, radioterapi

och fysikalisk diagnostik vid universitetet i Lund till professurer i

reumatologi, radioterapi och ftisiologi. Enligt motionärernas förslag skulle

dessa förändringar beslutas från och med den 1 juli 1949 och de nuvarande

innehavarna av tjänsterna utan ansökan överföras till innehavare av de

nya professurerna. Med hänsyn till vad det större konsistoriet i Lund anfört

är jag icke beredd att tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag. Däremot

synes mig en närmare utredning påkallad rörande inrättandet av

professurer i ovannämnda ämnen. Det torde böra ankomma på vederbörande

akademiska myndigheter i Lund att utreda berörda spörsmål.

2) Inrättandet av en professur i reumatologi vid karolinska institutet.

Motionärerna hava föreslagit inrättandet av denna befattning från och med

den 1 juli 1950. På av lärarkollegiet anförda skäl avstyrker jag bifall till

detta förslag.

3) Inrättande av professurer i psykiatri, radioterapi, reumatologi och ftisiologi

vid medicinska högskolan i Göteborg. Det vid 1948 års riksdag fattade

beslutet angående upprättandet av eu medicinsk högskola i Göteborg

innebar visserligen att en fullständig medicinsk högskola skulle organiseras,

men att verksamheten till en början skulle omfatta endast preklinisk

undervisning med början höstterminen 194!); under vårterminen 1952

skulle den kliniska undervisningen igångsättas. Frågan om inrättandet av

ovannämnda professurer synes därför enligt min mening för tidigt väckt.

2 llihang till riksdagens protokoll 19''ti). G saml. Yr 131.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 131.

Det torde böra ankomma på den medicinska högskolans organisationskommitté

att i sinom tid, i den mån frågorna bliva aktuella, upptaga dem till

behandling och göra de framställningar i ämnet, som må befinnas påkallade.

4) Inrättandet av en professur i ftisiologi vid karolinska institutet. Med

hänsyn till att medel ännu icke anvisats för uppförande vid karolinska sjukhuset

av den av 1946 års riksdag (prop. nr 101) beslutade klinikbyggnaden,

inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en thoraxkirurgisk

klinik, och förslag härom icke heller kommer att föreläggas innevarande

års riksdag (se prop. nr 130 s. 44) saknas enligt min mening anledning att

nu taga ställning till motionärernas förslag om inrättande av ifrågavarande

professur.

5) Uppförande av en reumatologisk klinik och en radioterapeutisk klinik

vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I anslutning till vad medicinska

fakulteten i Uppsala anfört vill jag understryka angelägenheten av att de

planerade reumatisk-ortopediska samt radioterapeutiska klinikerna så snart

förhållandena det medgiva komma till utförande.

6) Uppförande av en tuberkulosklinik vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Under hänvisning till vad organisationskommittén för den medicinska

högskolan i Göteborg i detta ämne anfört avstyrker jag bifall till motionärernas

förslag.

Medicinalstyrelsen.

I fråga om de forsknings- och undervisningsanstalter för de fyra stora

folksjukdomarna, vilka redan finnas inrättade, får styrelsen för sin del

vitsorda, att ett intensivt och gagnande arbete vid dem redan utföres. Styrelsen

har även den uppfattningen att de anstalter, som redan ha sin organisation

fullt utbyggd med vetenskaplig ledning av såväl forskning och undervisning

som sjukvård, synas hava större effektivitet och giva mera påtagliga

resultat än vissa övriga, där brister i den personella organisationen

föreligga. Styrelsen vill av denna anledning varmt tillstyrka motionärernas

förslag om inrättande av professurer i reumatologi, radioterapi och ftisiologi

vid universitetet i Lund och om professur i reumatologi vid karolinska

institutet, samt att berörda kliniker erhålla tillräcklig personal och teknisk

utrustning för att kunna bedriva effektivt forskningsarbete. Vad beträffar

professuren i reumatologi vid karolinska institutet skulle dess innehavare

bli chef för den planerade reumatologiska kliniken, varom riksdagen fattat

beslut år 1946. Styrelsen understryker vikten av att detta byggnadsverk

snarast kommer till utförande. Det synes styrelsen förmånligt om den nya

professorn tillsattes så tidigt att han kunde få deltaga i utrustandet av

kliniken. I anledning av motionärernas förslag att professorn i reumatologi

skulle tillfälligt få disponera en del av medicinska kliniken på karolinska

sjukhuset vill styrelsen framhålla att styrelsen har sig bekant att några

överläggningar härom icke ägt rum med chefen för medicinska kliniken.

Behovet av de tre kliniker, som redan beslutats av riksdagen men som

ännu ej äro uppförda, nämligen reumatologiska och ftisiologiska kliniken

i Stockholm samt reumatologiska kliniken i Göteborg, är enligt styrelsens

mening mycket trängande, men på grund av den knappa byggnadskvot för

sjukvårdsändamål, som ställts till förfogande för år 1949, torde man högst

kunna räkna med att den reumatologiska kliniken i Göteborg blir påbörjad

innevarande år. Styrelsen vill uttrycka den förhoppningen, att det statsfinansiella

läget måtte tillåta ett inrättande av samtliga ovannämnda kliniker

utan allt för långt dröjsmål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131.

19

Styrelsen tillstyrker motionärernas förslag om inrättande av professurer

i psykiatri och radioterapi i Göteborg från den tidpunkt, då den kliniska

undervisningen därstädes skall påbörjas, samt inrättande av professurer i

reumatologi i Göteborg och ftisiologi i Stockholm från och med den tidpunkt,

då ifrågavarande undervisnings- och forskningskliniker kunna förväntas

börja sin verksamhet.

Rörande den av motionärerna föreslagna professuren i ftisiologi i Göteborg

är styrelsen ej beredd att yttra sig, förrän utredning föreligger om behovet

av tuberkulosklinik vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Medicinalstyrelsen vill i likhet med motionärerna framhålla önskvärdheten

av att utredningen om den reumatologiska kliniken i Uppsala påskyndas

och slutföres så att frågan snarast kan föreläggas riksdagen samt även

att utredning verkställes rörande inrättande av en radioterapeutisk klinik

i Uppsala i samband med uppdelning av ämnena röntgendiagnostik och

radioterapi på skilda befattningshavare.

Utöver de ämnesområden, som berörts i motionen, finnas andra, där en

utökning av forskningsmöjligheterna säkerligen skulle vara av stor betydelse

för folkhälsans höjande. Ett sådant område är den kliniska epidemiologien.

I det förslag, som avgavs av de medicinska högskolornas organisationskommitté

(MHO) den 14 november 1946 (SOU 1946: 76), framhålles

bland annat (s. 86), att förutsättningarna för effektivt epidemiologiskt

forskningsarbete för närvarande äro så gott som obefintliga i Sverige och

att då epidemisjukhusen även i universitetsstäderna och i Stockholm drivas

av landsting respektive kommuner, läkarna äro helt upptagna av sina

sjukvårdande uppgifter. MHO föreslog därför, att en utredning skulle verkställas

rörande möjligheten att omvandla vissa överläkarbefattningar vid

epidemisjukhus till akademiska lärarbefattningar. Ett yrkande på en intensifiering

av forskning och undervisning rörande akuta infektionssjukdomar

av epidemisk natur finner medicinalstyrelsen väl överensstämma

med andemeningen i föreliggande motion och vill därför föreslå, att MHO:s

förslag om utredning rörande akademiska lärarbefattningar i klinisk epidemiologi

vinner beaktande i föreliggande sammanhang.

Statskontoret.

Som motionärerna själva antytt lägga nuvarande restriktioner i fråga om

byggnadsverksamheten och knappheten på sjukvårdspersonal bestämda hinder

i vägen för byggandet av nya kliniker. Vid sådant förhållande anser

statskontoret icke lämpligt, att statsmakterna nu binda sig genom principbeslut,

som svårligen kunna realiseras under avsevärd tid framåt.

I fråga om yrkandet angående inrättande av nya medicinska professurer

vill statskontoret bringa i erinran, att en professors arbetsuppgifter hänföra

sig till undervisning och forskning. För forskningen synas statsmakterna

hava väl sörjt genom de betydande anslag, som under senare år ställts till

förfogande för medicinsk forskning (Vin E 43 och M 4). Vad åter angår

den medicinska undervisningens ordnande vill statskontoret erinra, alt en

kommitté nyligen tillsatts för utredning rörande läkarutbildningen. Beaktas

må ock beträffande förslaget om utbyte av vissa laboratorsbefattningar

vid Lunds universitet mot professurer, att medicinska högskolornas organisationskommitté

i samband med sitt förslag om ersättande av den personliga

professuren i medicinsk radiologi vid Uppsala universitet med en professur

i röntgendiagnostik förordade inrättandet av en laborators- och överläkartjänst

i radioterapi (prop. 152/1948 s. 33).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.