Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

1

Nr 132.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående

vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten

och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

76, 78, 82, 84 och 87, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 113 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 235 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 561 600

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

I 000 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 007 000 kronor;

dels ock till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 168, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

II mars 1949, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande

redogörelsen, varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande

av anslag dels till bidrag till fysiologisk-akustisk forskning vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock till bidrag till naturvetenskaplig

forskning i Övre Norrland.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Wistrand och Forslund (I: 272) och den andra inom andra kammaren av

herr von Friesen m. fl. (II: 342), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att den i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner m. m. upptagna överbibliotekarietjänsten

måtte bibehållas i lönegrad Ca 31.

I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner hänvisas till motionen I: 272.

1 — Biluing till riksdagens protokoll It)hd. 6 samt. Nr 182—135.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 132.

I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och

vissa andra befattningshavare.

Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 4—13) föreslagit riksdagen att dels

besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången av budgetåret

1948/49 icke skall utgå till av chefen för ecklesiastikdepartementet angivna

ordinarie befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna

och med dem i avlöningshänseende jämställda befattningshavare,

dels ock godkänna av departementschefen förordade grunder för provisoriskt

lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga nu avsedda befattningshavare.

De nuvarande avlöningsförhållandena för befattningshavare vid universiteten

och de statliga högskolorna äro mycket skiftande. Flertalet akademiska

lärare vid universiteten och de medicinska högskolorna inneha så kallade

oreglerade befattningar, vilket innebär att de aldrig blivit underkastade

ett lönesystem där befattningarna äro inplacerade i lönegrader och löneklasser.

Deras grundlön är i stället uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Härutöver äga de åtnjuta dvrtids- och kristillägg, provisorisk avlöningsförstärkning

och provisoriskt lönetillägg samt — efter vissa års tjänstgöring

— ålderstillägg. Vissa andra befattningar vid samma läroanstalter äro endast

förbundna med rätt till arvode. Övriga befattningar äro i allmänhet

så kallade reglerade befattningar, vilkas innehavare äro underkastade statens

allmänna avlöningsreglemente.

Anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa andra

befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna äro emellertid

för närvarande föremål för en allsidig utredning genom särskilt tillkallade

sakkunniga, 194-8 års universitetslönekommitté. Denna kommitté

har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 november 1948 anmält, att ett fullständigt

löneregleringsförslag, avseende samtliga de institutioner och personalgrupper,

som innefattades i kommitténs uppdrag, icke kunde av kommittén

avgivas i så god tid, att ett därpå grundat förslag skulle kunna

framläggas för riksdagen för ikraftträdande den 1 juli 1949. Kommittén

hade emellertid funnit, att omedelbara åtgärder vore angelägna för att

åstadkomma en förbättring av den nuvarande löneställningen för vissa

av de i kommitténs uppdrag avsedda personalgrupperna och har därför

framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder, avsett att kunna föreläggas

1949 års riksdag. Förslaget avser de befattningshavargrupper vid

universiteten och de medicinska högskolorna, vilka äro i lönehänseende

oreglerade och vilka, enligt kommitténs uttalande, på grund härav kunna

anses ha blivit i lönehänseende relativt eftersatta. Kommittén understryker,

att en provisorisk åtgärd bör så avvägas, att den icke kan anses föregripa

det slutliga resultat, vartill kommitténs arbete i huvudfrågorna kan komma

att leda, ävensom att kommittén icke anser sitt förslag i nu förevarande

fråga på något sätt prejudicerande med avseende på sitt slutliga ställningstagande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

3

Professorer. De nuvarande avlöningsförmånerna för professorerna vid

universiteten och de medicinska högskolorna — vilka ursprungligen fastställdes

år 1925 — framgå av följande i kommitténs skrivelse intagna tablå

och redogörelse.

Begynnelse-

Avlöning

Avlöning

lön

efter 5 år

efter 10 år

Lön.......................

8 000

8 000

8 000

Ålderstillägg................

—

1 000

1000

Tjänstgöringspenningar........

4 000

4 000

4 000

Dyrtids- och kristillägg........

4 438

4 438

4 438

Prov. avlöningsförstärkning ....

132

132

132

Prov. lönetillägg............

1 560

1 560

2 160

Summa

18 130

19 130

19 730

Avgår pensionsavdrag

927

927

927

Nettoavlöning

17 203

18 203

18 803

Universitetslönekommittén har framhållit, bland annat, att statsmakterna

vid fastställandet av den för professorerna alltjämt gällande 1925

års lönereglering utgingo från den uppfattningen, att professorslönen borde

sättas högre än den lön, som tillkomme ämbetsman i den s. k. rådsgraden

i Stockholm. I anslutning härtill bestämdes avlöningen för universitetsprofessor

till 12 000 kronor, därav 8 000 kronor lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till ett ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem

år. Beloppen skulle gälla utan differentiering i ortsgrupper.

En jämförelse mellan professorslön och rådslön den 1 juli 1925 ger enligt

universitetslönekommitténs skrivelse följande resultat (med inräknande av

vederbörliga tillägg samt efter avdrag av tjänstepensionsavgift):

Professor Ämbetsman Professorslön

i rådsgraden överstiger

rådslön med

Begynnelselön................ 13 470 12 000 1 470

Lön efter 3 år ............... 13 470 12 480 990

» » 5 » 14 470 12 480 1 990

» » 6 » 14 470 12 900 1 510

» » 9 > 14 470 13 440 1 030

Löneutvecklingen efter 1925 har emellertid medfört en förskjutning, så

att professorslönen numera i vissa lägen ligger under rådslönen på sätt

framgår av följande av kommittén uppgjorda sammanställning.

Professorslön Rådslön Professorslön

under- resp.

överstiger

rådslön med

Begynnelselön ............... 17 203 17 256 — 53

Lön efter 3 år .............. 17 203 17 760 —557

» » 5 > 18 203 17 760 + 443

» » 6 » 18 203 18 264 — 61

» » 9 * 18 203 18 768 —565

» » 10 » 18 803 18 768 + 35

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Universitetslönekommitténs förslag innebär, att den nuvarande så kallade

provisoriska avlöningsförstärkningen (132 kronor för år) indrages samt att

de båda nuvarande beloppen för provisoriskt lönetillägg (1 560 kronor

respektive — efter tio tjänsteår — 2 160 kronor för år) ersättas av ett

enhetligt belopp av 3 600 kronor. Efter genomförande av kommitténs förslag

skulle enligt en i skrivelsen intagen tablå en jämförelse mellan professorslön

och rådslön i Stockholm te sig på följande sätt.

Ny professors- lön

Rådslön

Den nya pro- fessorslönen

överstiger

rådslön med

Begynnelselön........

........ 19 111

17 256

1 855

Lön efter 3 år .......

........ 19 111

17 760

1 351

» » 5 »

........ 20 111

17 760

2 351

» » 6 » ......

........ 20 111

18 264

1847

» * 9 » .......

........ 20 in

18 768

1 343

Befattningshavare inom den s. k. laborator sgraden. Universitetslönekommittén

avser med beteckningen befattningshavare inom laboratorsgraden

följande ordinarie tjänstemän vid universiteten och de medicinska

högskolorna, nämligen: laborator, observatör, preceptor, prosektor, lärare

i medicinsk radiologi, lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i radioterapi,

lärare i reumatologi samt föreståndare för zoologiska institutionens i Lund

entomologiska avdelning.

Ifrågavarande befattningshavare åtnjuta för närvarande avlöning enligt

följande uppställning.

Begynnelse-

Avlöning

Avlöning

avlöning

efter 5 år

efter 10 år

Lön.......................

6 000

6 000

6 000

Ålderstillägg................

—

500

1 000

Tjänstgöringspenningar........

3 000

3 000

3 000

Dyrtids- och kristillägg........

4 438

4 438

4 438

Prov. avlöningsförstärkning.....

132

132

132

Prov. lönetillägg............

1 560

1 560

1 860

Summa

15 130

15 630

16 430

Avgår pensionsavdrag

693

693

693

Nettoavlöning

14 437

14 937

15 737

Kommittén har framhållit, att laboratorslönen vid 1925 års lönereglering

ansågs böra sättas i viss relation till professorslön och docentstipendium

(då 6 000 kronor). Förstnämnda lön fastställdes därför till 9 000 kronor,

varav 6 000 kronor lön och 3 000 kronor tjänstgöringspenningar, med två

ålderstillägg å 500 kronor efter fem respektive tio år. Med denna löneställning

fingo laboratorerna en begynnelseavlöning, som den 1 juli 1925 unge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

5

färligen motsvarade begynnelseavlöningen till reglerad tjänsteman i dåvarande

28 lönegraden å medeldyr ort (Uppsala), medan den för närvarande

låge drygt 800 kronor under motsvarande nya avlöningsbelopp

(Ca 31: 31). Samma vore förhållandet med slutavlöningen, som den 1 juli

1925 nära motsvarade slutlönen för reglerad tjänsteman i dåvarande 27

lönegraden å medeldyr ort, medan den för närvarande låge något mer än

700 kronor under motsvarande nya avlöning (Ca 30: 33).

I anslutning till vad kommittén anfört i fråga om professorerna har kommittén

även i fråga om befattningshavarna inom laboratorsgraden föreslagit

en höjning av det provisoriska lönetillägget, med samtidig indragning

av den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen å 132 kronor

för år. Det nya provisoriska lönetillägget för laboratorerna bör enligt kommitténs

mening fastställas med utgångspunkt från att 1925 års relation

mellan laboratorslön och nyreglerad lön i stort sett återställes. En lämplig

avvägning synes kommittén ernås, om de båda nuvarande beloppen å 1 560

och 1 860 kronor ersättas av ett enhetligt belopp av 2 700 kronor.

Förslagets innebörd belyses närmare i nedanstående i skrivelsen intagna

sammanställning:

Ny laborators-

Lön å 3-ort i

1 lönegrad

lön

Ca 30

Ca 31

Begynnelselön........

....... 15 445

14 592

15 252

Lön efter 3 år ......

....... 15 445

15 252

15 912

» » 5 »

....... 15 945

15 252

15 912

» » 6 » ......

...... 15 945

15 912

16 440

» » 9 » ......

....... 15 945

16 440

16 944

» » 10 » .......

....... 16 445

16 440

16 944

Vissa andra befattningshavargrupper med provisoriskt lönetillägg.

Universitetslönekommittén har framhållit, att kommitténs förslag i vad avser

professorer förutsatts skola tillämpas jämväl å följande befattningshavare,

vilka nu åtnjuta provisoriskt lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,

nämligen professorn i experimentell fysik vid vetenskapsakademien,

föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska samlingarna, den med

statsmedel avlönade professorn i meteorologi vid Stockholms högskola samt

chefen för rasbiologiska institutet. Därjämte har kommittén föreslagit en

höjning av det nuvarande provisoriska lönetillägget till vissa andra oreglerade

befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna

än professorer och befattningshavare inom laboratorsgraden. Förslaget avser

i denna del vikarier för professorer och laboratorer m. fl. samt exercitiemästarna

vid universiteten och innebär beträffande vikarierna, vilka nu

åtnjuta provisoriskt lönetillägg av 1 560 kronor men icke provisorisk avlöningsförstärkning,

en höjning av det provisoriska lönetillägget till 3 468

kronor för år för professorsvikarie och 2 568 kronor för år för vikarie för

laborator in. fl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Vad angår exercitiemästarna — nämligen director musices vid Uppsala

universitet och kapellmästaren vid universitetet i Lund samt gymnastikläraren

vid Uppsala universitet och läraren i gymnastik och fäktkonst vid

Lunds universitet — innebär kommitténs förslag för de två förstnämnda en

höjning av nuvarande provisoriska lönetillägg från 1 080 kronor till 2 220

kronor och för de två sistnämnda en motsvarande höjning från 900 till

1 800 kronor för år. Samtidigt har nu utgående provisoriska avlöningsförstärkning

— 132 kronor — förutsatts skola indragas.

Departementschefen har anfört, att han på de av universitetslönekommittén

anförda skälen tillstyrker, att provisoriska åtgärder nu vidtagas för

att delvis återställa den relation mellan lönerna för vissa befattningshavare

vid universiteten och de medicinska högskolorna, å ena sidan, och vissa

nyreglerade befattningar inom den allmänna civilförvaltningen, å den

andra, som genomfördes vid 1925 års lönereglering. Kommittén har såsom

provisoriska åtgärder föreslagit, att den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen

skall indragas i samband med att det provisoriska lönetillägget

höjes och den nuvarande differentieringen av detta tillägg borttages.

Kommitténs förslag synas departementschefen lämpliga och skäliga

och de föreslagna nya tilläggsbeloppen väl avvägda. Departementschefen

förordar därför, att universitetslönekommitténs förslag genomföres från och

med den 1 juli 1949. Vid bifall härtill torde anslaget till provisoriskt lönetillägg

böra höjas med ett till 400 000 kronor avrundat belopp. Å andra

sidan kan det nuvarande förslagsanslaget å 27 000 kronor till provisorisk

avlöningsförstärkning bortfalla.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången

av budgetåret 1948/49 icke skall utgå till de ordinarie

befattningshavare vid universiteten och de medicinska

högskolorna och med dem i avlöningshänseende jämställda

befattningshavare, vilka angivits av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 11 mars 1949;

b) godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet i

förenämnda statsrådsprotokoll förordade grunder för provisoriskt

lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga

under a) avsedda befattningshavare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

7

II. Rationalisering av universitetens

administration.

I sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III, angående

universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen in. in. har 1945 års

universitetsberedning ägnat ett särskilt avsnitt (kap. II, s. 77—154) åt

universitetens administration. En del av de däri framförda förslagen ha

realiserats genom beslut av 1948 års riksdag. I övrigt äro universitetsberedningens

förslag alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Departementschefen har erinrat om att universitetsberedningens förslag

rörande de akademiska myndigheterna till större delen är av natur att

kunna avgöras utan riksdagens medverkan. Med hänsyn härtill har endast

en kort redogörelse lämnats för beredningens förslag i denna del, medan

mera utförligt behandlats frågor av betydelse för bedömningen av vissa

förslag, som nu ansetts böra underställas riksdagen. Sistnämnda förslag av

universitetsberedning en innebära, att uppdrag som dekanus, som avses

alltid skola omfatta en tid av tre år, skall vara förenat med arvode, att

rektors honorarium skall höjas från 3 600 kronor till 6 000 kronor för år,

att rektor skall erhålla arvode utöver sin professorslön samt att prorektor

skall erhålla ett representationsbidrag — ett »honorarium» — åt 000

kronor.

Departementschefen, som ansett sig för närvarande endast kunna tillstyrka,

att rektors honorarium höjes till 4 800 kronor samt att prorektor

tillerkännes ett honorarium av 1 000 kronor har anfört i huvudsak följande.

I likhet med universitetsberedningen finner jag det angeläget, att sådana

förenklingar av universitetens administrativa verksamhet företagas, som

kunna främja en rationellare och smidigare förvaltning. Något ställningstagande

till dessa detaljspörsmål från riksdagens sida erfordras emellertid

icke. Däremot har universitetsberedningen i detta sammanhang framlagt

vissa förslag, som kräva riksdagens medverkan för att kunna genomföras.

Den ökning av dekanernas arbetsbörda, som blir en följd av en rationalisering

av universitetens administrativa verksamhet på föreslaget sätt,

aktualiserar frågan om beredande av ersättning åt dekanerna för deras arbete.

I samband därmed har frågan väckts om representationsbidrag åt

dem. Båda dessa spörsmål sammanhänga emellertid, såsom löneniimnden

framhållit, med det uppdrag, som givits åt 1948 års universitetslönekommitté.

Det synes därför icke lämpligt, att dessa spörsmål nu upptagas till

slutlig prövning.

I likhet med universitetsberedningen anser jag skäl tala för att även

universitetsrektorerna erhålla särskilt arvode utöver professorslönen för sitt

betungande arbete, som vid en rationalisering av universitetens administration

på föreslaget sätt synes komma att bli än mera ansvarsfyllt. Jämväl

denna fråga torde emellertid komma att upptagas av 1948 års universitets
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 132.

lönekommitté, varför jag icke nu är beredd att framlägga något förslag i

ämnet. Med nämnda kommittés uppdrag sammanhänger även frågan om

storleken av rektors representationsbidrag, det så kallade honorariet. Något

definitivt förslag rörande detta torde därför icke nu böra framläggas. Jag

har emellertid ansett mig böra förorda, att honorariets belopp för nästa

budgetår provisoriskt höjes i avvaktan på en slutlig lösning av arvodesoch

honorariefrågorna. Ett belopp av 4 800 kronor, vilket innebär en höjning

med 1 200 kronor, synes i sådant hänseende godtagbart. I samband

därmed torde även prorektor böra tillerkännas ett honorarium av 1 000

kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

under detta avsnitt anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

III. Anslagsberäkningar.

l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning

IV, punkt 1, s. 29—53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. in., som föranledas

av vad departementschefen anfört, dels besluta, att avlöningsstaten

för Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen

lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten

för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels besluta, att vid Uppsala universitet skall från

och med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska språk, särskilt

ortnamnsforskning, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 113 000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning i fråga om avlöningsanslaget innebär en

anslagshöjning med 100 000 kronor och avser — förutom i det föregående

nämnda förslag — följande av departementschefen efter framställningar av

vederbörande akademiska myndigheter tillstyrkta förslag om nya tjänster

ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen:

1. Inrättande från och med den 1 juli 1949 av en professur i röntgendiagnostik

i stället för personlig professur i medicinsk radiologi.

2. Uppskov från den 1 juli 1949 till den 1 juli 1950 med inrättande av

en av 1947 års riksdag beslutad professur i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.

3. Ersättning åt professorn The Svedberg som föreståndare för cyklotronlaboratoriet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132. 9

4. Ett nytt docentstipendium från och med den 1 januari 1950 i juridiska

fakulteten.

5. Inrättande av en befattning som biträdande lärare i engelska språket

och engelskspråkig litteratur.

6. Ökning med 1 500 kronor av anslagsmedlen till bibliotekarie vid humanistiska

sektionen (nu 3 000 kronor).

7. Andre i stället för tredje amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning.

8. Andre amanuens vid seminariet för teoretisk och praktisk filosofi.

9. Två biblioteksassistenter (Ce 15) vid universitetsbiblioteket.

10. Ordinariesättning av två extra ordinarie kanslibiträdestjänster vid

universitetsbiblioteket.

11. Förändring av en tjänst vid universitetsbiblioteket som eldare i Cf 7

till extra ordinarie i Ce 9.

12. Anvisande av 10 000 kronor till provisorisk förstärkning av den mera

kvalificerade personalen vid universitetskansliet genom anställande av en

extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.

13. Höjning med 400 kronor av arvodet åt en siffergranskare vid räntekammaren.

14. Höjning med 19 000 kronor av anslagsposten till avlöningar åt arbetare

vid botaniska trädgården.

15. Preparator (Ce 14) vid kemiska institutionens oorganiska avdelning.

16. Laboratoriebiträde (Cell) vid kemiska analyslaboratoriet.

17. Institutionsvaktmästare (Cell) vid fysiska institutionen.

18. Institutionsvaktmästare (Ce 13) vid zoofysiologiska institutionen.

19. Räknebiträde (Ce 8) vid meteorologiska institutionen.

20. Andre assistent vid meteorologiska institutionens avdelning för

väderlekslära.

21. Eldare (Ce 9), gemensam för astronomiska och meteorologiska institutionerna.

22. Reglering av tjänsten som tillsyningsman vid Linnéanska stiftelsen å

Hammarby.

23. Reglering av vissa biträdesbefattningar vid egendoms- och skogsförvaltningen.

I fråga om den föreslagna nya professuren i röntgendiagnostik

och ett i samband därmed stående förslag om en lärartjänst

i radioterapi inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

På Uppsala universitets stat finnes för närvarande uppförd en ordinarie

tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är förenad med samma

löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar

9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, II. F. Laurell, inrättades år

1931 en personlig professur i medicinsk radiologi. Laurell inträder i pensionsåldern

den 21 november 1949.

19/iS års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 152)

att vid ifrågavarande universitet skulle från och med Laurells avgång från

den personliga professuren i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med

budgetåret 1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik. Vid anmälan

av denna fråga i fjol anförde departementschefen följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 132.

»Då professorn H. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur

i ''medicinsk radiologi’, i november 1949 inträder i pensionsåldern,

torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med

en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas

redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.

Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke

samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat

uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk

radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt,

att denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse ''radioterapi'',

skulle återinrättas först i samband med den förestående ombyggnaden

av akademiska sjukhuset, där en särskild radio terapeutisk avdelning

planerades. Konsistoriet och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande

lärartjänst i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt

med professuren i röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning

som radioterapeutisk specialist är motiverad särskilt med hänsyn

till sjukvårdens behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en

särskild radioterapeutisk avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning

torde dock behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan

ordning. Jag är därför, under hänvisning till vad organisationskommittén

anfört, icke för närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.

»

Kanslern har nu, på förslag av större akademiska konsistoriet, föreslagit,

att omförmälda professur i röntgendiagnostik måtte inrättas med ingången

av budgetåret 1949/50 oavsett att Laurell först i november 1949 inträder

i pensionsåldern. Föreskrift borde därför meddelas om att den för Laurell

utfärdade fullmakten från och med den 1 juli 1949 skulle gälla den nyinrättade

professuren.

Kanslern har samtidigt avstyrkt en av konsistoriet gjord förnyad framställning

om inrättande av en ordinarie lärarbefattning i radioterapi. Beträffande

denna fråga anför kanslern följande.

»Konsistoriet framhåller, att dess nyssnämnda framställning skedde under

förutsättning att den medicinska undervisningen under budgetåret 1949/50

komme att omläggas och att därvid undervisning i radioterapi komme att

ingå i kursplanen. En dylik omläggning torde näppeligen vara att räkna

med redan för nästa budgetår. Härtill kommer, att frågan om den medicinska

undervisningens ordnande — enligt vad jag under hand erfarit — inom

den närmaste tiden torde bli föremål för överarbetning av särskilt tillkallade

sakkunniga. Vid sådant förhållande synes den ifrågasatta lärarbefattningen

icke nu böra komma till stånd. Skulle likväl under tiden för

utredningens bedrivande viss undervisning i radioterapi anses böra upptagas

i kursplanen synes mig denna undervisning lämpligen kunna anförtros åt en

biträdande lärare. Närmare utredning torde emellertid av vederbörande universitetsmyndigheter

böra förebringas i ämnet innan jag i nuvarande läge

ser mig i stånd att fatta ståndpunkt till det föreliggande spörsmålet.

I en till mig ställd skrivelse av den 4 november 1948 har den medicinska

fakulteten framhållit, att antalet behandlingar å radioterapi- och ljusavdelningarna

tillsammans överstiga 10 000, avseende över ett 50-tal olika

sjukdomar, bland annat nyopererade fall. Enligt fakulteten skulle det för

många patienter ställa sig medicinskt äventyrligt och i vissa fall vara ogörligt

samt medföra stora extra kostnader, om de tvingades söka vård i Stock
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

11

holm. Det vore icke heller möjligt, anser fakulteten att tillgodose detta

behandlingsbehov med från Stockholm anlitad specialist. Av fakultetens

skrivelse framgår vidare, att fakulteten har för avsikt att inom den närmaste

tiden göra framställning om en provisorisk lösning av lokalfrågan för

en särskild radioterapeutisk avdelning. Vad sålunda anförts, synes mig hava

ådagalagt behovet för sjukvårdens del av en specialist av ifrågavarande

slag. Jag utgår ifrån att ledningen för akademiska sjukhuset vidtager erforderliga

åtgärder för lösandet av detta spörsmål.»

Departementschefen har anfört följande.

Förra årets riksdag beslöt, att vid professorn H. F. Laurells avgång från

den för honom inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock

tidigast från och med budgetåret 1940/50, skulle inrättas en ordinarie professur

i röntgendiagnostik. Vederbörande universitetsmyndigheter ha nu

föreslagit sådan ändring av nämnda beslut, att den nya professuren skall

inrättas den 1 juli 1949, ehuru Laurell inträder i pensionsåldern först i

november samma år. Jag har ansett mig böra biträda detta förslag. Anteckningen

om den personliga professuren bör alltså utgå ur avlöningsstaten.

Förordnande bör vidare meddelas om att Laurells fullmakt skall från och

med den 1 juli innevarande år gälla professuren i röntgendiagnostik.

Fjolårets riksdagsbeslut innebar, att den av Laurell innehavda ordinarie

lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas mot en professur i

röntgendiagnostik. Det större akademiska konsistoriet har nu upprepat

sin framställning om att lärarbefattningen skulle bibehållas ined benämningen

ändrad till att avse radioterapi. Såsom kanslern framhållit är det

tydligt, att en radioterapeutisk specialist behövs för sjukvårdens behov.

Kanslern, som icke tillstyrkt att den ifrågasatta lärarbefattningen uppföres

på universitetets stat, har förutsatt att ledningen för akademiska sjukhuset

vidtager erforderliga åtgärder för att i annan ordning tillgodose sjukvårdens

behov av en specialist. Kanslern torde därmed avse ätt en dylik

läkartjänst bör uppföras på sjukhusets stat. Linder hänvisning till vad

kanslern anfört är jag icke heller i år beredd att biträda konsistoriets

ifrågavarande förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen föreslagit med

avseende a personalorganisationen vid Uppsala universitet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår finnes nu på universitetets

stat en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi, för vars innehavare,

H. F. Laurell, inrättats en personlig professur i samma ämne. 1948 års

riksdag beslöt, att vid professor Laurells avgång från den personliga professuren,

dock tidigast från och med budgetåret 1949/50, den av Laurell

innehavda ordinarie lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas

mot en ordinarie professur i röntgendiagnostik. Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag innebär, att den nya professuren inrättas från och med den 1 juli

1949, varvid Laurell överflyttas till denna tjänst. Samtidigt härmed indrages

den ovannämnda, av Laurell innehavda ordinarie lärarbefattningen.

Utskottet får framhålla, att ifrågavarande åtgärder aktualisera frågan

om den radioterapeutiska undervisningens ordnande. Utskottet utgår ifrån

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 132.

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål och vill

i anslutning till vad kanslern i ärendet anfört understryka, att, därest

undervisning i radioterapi anses böra upptagas i kursplanen, denna undervisning

till en början lämpligen synes kunna anförtros åt en biträdande

lärare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 11 mars 1949 anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar

kronor 1 149 400

Avgå pensionsav
drag

kronor 83 100 kronor 1 066 300

Avlöning sstater.

b. Älderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 45 400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis » 30 000 kronor 1141 700

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor i nordisk

ortnamnsforskning, personligen:

Lön.......kr. 8 000

Älderstillägg . » 1000

Tjänstgörings
penningar

. > 4 000 kronor 13 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

13

Innehavaren av B. John

F. och Svea Anderssons

professur i elektricitetslära

med särskild hänsyn

till atmosfäriska

urladdningar:

kronor 57 000

Avgå pensionsavdrag . » 6 000 kronor 51000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Ivungl. Maj:t, för slagsvis » 1 841 600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....... »_200 000

Summa kronor 3 234 300

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis.......... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. *

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ »

Summa kronor 1 918 066

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 234 300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 1918 066

Summa kronor 5 152 366

Särskilda uypbördsmedel:

1. — — — — — — — kronor 1929

2. _______» 10 152

3. _______» 14 785

4. Ersättning från gymnastik-

och idrottsinsti
tutionen.

.......... » 12 500 kronor 39 366

810 000

13 200

80 000

824 000

190 866

Nettoutgift kronor 5 113 000;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 132.

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad departementschefen i förenämnda

statsrådsprotokoll anfört;

d) besluta, att vid Uppsala universitet skall från och

med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska

språk, särskilt ortnamnsforskning;

e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 113 000 kronor.

2:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (avdelning IV, punkt 2, s. 54—56) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 1 270 000 kronor.

3:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning IV,

punkt 3, s. 57—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av

vad departementschefen anfört, dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds

universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen lydelse,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning

I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

och lärare m. fl. samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar,

som föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta att vid

Lunds universitet skall från och med budgetåret 1950/51 inrättas en professur

i fonetik, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 574 000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning i fråga om avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning

med 112 400 kronor och avser — förutom i det föregående

nämnda förslag — följande av departementschefen efter framställningar

av vederbörande akademiska myndigheter tillstyrkta förslag om nya tjänster

ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen.

1. Inrättande av en professur i fonetik från och med den 1 juli 1950

(principbeslut 1947).

2. Inrättande av en professur i entomologi från och med den 1 juli 1950

samt indragning av en befattning som föreståndare för zoologiska institutionens

entomologiska avdelning (principbeslut 1946).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

15

3. Inrättande av en ordinarie laboratorsbefattning i röntgendiagnostik,

särskilt neuroradiologi, i stället för en extra laboratorstjänst i röntgendiagnostik.

4. Personlig tjänst som laborator i matematik för docenten N. E. Fremberg.

5. Ökning med 6 000 kronor av anslagsmedlen till arvoden till bibliotekarier

vid humanistiska sektionens seminariebibliotek (nu 2 850 kronor).

6. En amanuens vid vardera av psykiatriska, neurologiska och reumatologiska

klinikerna.

7. Tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.

8. Anvisande av 5 000 kronor till undervisning i dermato-venereologi i

Malmö.

9. Förste instrumentmakare (Ca 18) vid fysiska institutionen i stället

för instrumentmakare (Ca 14).

10. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården med 6 200 kronor till 42 200 kronor.

11. Personlig förste museiintendentstjänst (Ce 29) för docenten J. E.

Hede.

12. Preparator (Ce 13) vid patologiska institutionen.

13. Preparator (Ce 13) vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet.

14. Ett kanslibiträde (Ce 11) för pediatriska kliniken och ett för envar

av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professurerna.

15. Laboratoriebiträde (Ce 11) vid fysiska institutionen.

16. Två biblioteksassistenter (Ce 15) vid universitetsbiblioteket.

17. Ordinariesättning av två kanslibiträdestjänster (nu i Ce 15) vid universitetsbiblioteket.

Utskottet har i särskilt utlåtande denna dag avstyrkt i motionerna I: 22

och II: 37 framfört förslag om förändring från och med den 1 juli 1949 av

de nuvarande lärarbefattningarna i reumatologi, i radioterapi och i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet till professurer i respektive ämnen.

Utskottet biträder departementschefens förslag i fråga om personalorganisationen

vid universitetet och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 11 mars 1949 anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar

kronor 1 181 000

Avgå pensionsavdrag
m.

m. kronor 91 600 kronor 1 089 400

Avlöningsstatcr.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 43 800

c. Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis

........ » 30 000 kronor 1 163 200

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Fremberg,

N. E.,

laborator i matematik,

personligen:

Lön . . kronor 6 000

Ålderstillägg

. » 1000

Tjänstgöringspen
ningar

» 3 000 kronor 10 000

Anm. Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring med

500 kronor och efter 10 års

tjänstgöring med 1000 kronor.

Avgår pensionsavdrag » 600 » 9 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis. . . . . . » 185 000

Summa kronor 3 198 000

Anmärkning till avdelning I. av avlöning sstaten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

17

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 538 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 14 740

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... » 42 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........... » 658 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 128 321

Summa kronor 1 381 761

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 198 000

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 381 761

Summa kronor 4 579 761

Särskilda uppbördsmedel:

— — ______------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 574 000;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.

samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som

föranledas av vad departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll

anfört;

d) besluta att vid Lunds universitet skall från och med

budgetåret 1950/51 inrättas en professur i fonetik;

e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 574 000 kronor.

4:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (avdelning IV, punkt 4, s. 70—72) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet:Materiel m.m. för

budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 035 000 kronor.

2 — Ilihang till riksdagens protokoll 10i0- 6 sand. Nr 132—135.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 132.

5:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Departementschefen

har (avdelning III, s. 25—28) förordat, att vid karolinska institutet

inrättas en personlig professur i fysiologisk

akustik för professorn G. von Békésy.

På förslag av Kungl. Maj:t beviljade 1946 års riksdag ett reservationsanslag

av 20 000 kronor för att bereda den ungerske fysikern, professorn

George von Békésy (f. 1899) tillfälle att vid karolinska institutet under

ett år bedriva forskningar inom akustiken och den akustiska sinnesfysiologien

(jfr proposition 1946:273 och riksdagens skrivelse 1946:454). von

Békésy vistades därefter i Sverige under budgetåret 1947/48 och hade sin

arbetsplats vid tekniska högskolan i Stockholm. Den av chefen för inrikesdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september

1947 tillkallade kommittén för dövhetens bekämpande har nu i skrivelse

den 7 april 1948 framlagt förslag om inrättande av en personlig professur i

fysiologisk akustik för von Békésy. Den föreslagna professuren skulle vara

knuten till karolinska institutet, dock med rätt för Kungl. Maj:t att om så

prövades lämpligt framdeles överföra densamma till den statliga institution,

som eventuellt komme att upprättas för att centralt leda kampen mot

dövheten.

I ärendet hörda myndigheter ha samtliga tillstyrkt, att åt professor von

Békésy beredes stadigvarande forskningsmöjligheter i Sverige.

Departementschefen har tillstyrkt kommitténs förslag och därvid anfört

i huvudsak följande.

Då det för tre år sedan var fråga om att knyta den ungerske

fysikern George von Békésy till svensk vetenskaplig forskning, framhölls

såsom betydelsefullt att kunna intensifiera forskningen inom den

kliniska akustiken. Vidare underströks behovet av att inom denna vetenskapsgren

åstadkomma ett intimare samarbete mellan fysiker, fysiologer

och kliniker. Det torde just ur sistnämnda synpunkt ha ansetts särskilt

önskvärt, att von Békésy bereddes tillfälle att deltaga i det vid karolinska

institutets öronklinik bedrivna forskningsarbetet. Det framhölls nämligen,

att von Békésy vore en synnerligen framstående fysiker med specialområde

inom akustiken, men att han också inlagt stora förtjänster inom den

akustiska sinnesfysiologien, där han utarbetat mätmetoder av hög känslighet

och precision, med vilkas hjälp han kunnat utföra objektiva mätningar

över svängningstillstånden i mellan- och innerörat, vilka tidigare

ansetts ligga långt under det direkt iakttagbaras gräns. I samband härmed

hade han använt egna nya metoder att mikrodissekera örat, vilka också

ur medicinskt-anatomiska synpunkter inneburit stora framsteg. Parallellt

med dessa mera fysikaliska arbeten hade von Békésy i stor utsträckning

även utfört undersökningar över hörseln med användande av psykofysiska

mätmetoder, vilka arbeten tilldragit sig stor internationell uppmärksamhet.

De förväntningar, som knötos vid von Békésys verksamhet i vårt land,

synas också ha blivit till fullo infriade. Kommittén för dövhetens bekämpande

har nu föreslagit, att för von Békésy skall inrättas en personlig pro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

19

fessur, tills vidare knuten till karolinska institutet men med rätt för Kungl.

Maj:t att framdeles överföra professuren till den statliga institution, som

eventuellt kommer att upprättas för att centralt leda kampen mot dövheten.

Med hänsyn till von Békésys utomordentliga meriter som vetenskapsman

och till de förväntningar som från fackmannahåll ställas på ett samarbete

med honom vid bekämpandet av de kroniska hörselskadorna, tillstyrker jag,

att för von Békésy inrättas en personlig professur i fysiologisk akustik.

Såsom kommittén föreslagit torde professuren tills vidare böra vara knuten

till karolinska institutet. Jag förutsätter emellertid i likhet med överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, att för von Békésys tekniska verksamhet

erforderliga lokaler och apparater på sätt i ärendet angivits skola ställas

till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande karolinska institutets anslagsbehov

för nästa budgetår har Kungl. Maj:t (avdelning IV, punkt 5, s. 73—85)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning

för vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50, dels besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen

lydelse, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 089 400 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning ifråga om detta anslag innebär en anslagshöjning

med 82 400 kronor samt avser — förutom i det föregående nämnda

förslag — följande av departementschefen i anslutning till framställningar

av lärarkollegiet vid karolinska institutet och kanslern tillstyrkta förslag

om nya tjänster ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen.

1. Anvisande av 3 600 kronor till arvoden åt lärare vid kurser i den normala

förlossningens förlopp m. m.

2. Tredje amanuens i histologi.

3. Förste bibliotekarie (Ce 29) och samtidigt indragning av det nuvarande

bibliotekariearvodet om 3 600 kronor.

4. Försöksassistent (Ce 20) vid neurofysiologiska institutionen i stället

för fysiker å övergångsstat (Ca 26).

5. Ett laboratoriebiträde (Cell) vid envar av histologiska och patologisk-anatomiska

institutionerna samt thoraxkirurgiska och psykiatriska klinikerna

ävensom en dylik tjänst vid medicinska klinikens å serafimerlasarettet

endokrinologiska avdelning.

6. Ett biträde vid kamrerarexpeditionen (med lön enligt gällande befordringsgång).

7. Ökning med 4 000 kronor av de för tillfälligt anställd personal vid

biblioteket avsedda anslagsmedlen.

8. Ett laboratoriebiträde (Cell) för patologiska institutionen vid Sabbatsbergs

sjukhus och ett för kvinnokliniken därstädes.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 132.

9. Anvisande av 5 100 kronor såsom bidrag till kostnaderna för städning

och 5 600 kronor såsom bidrag till kostnaderna för skötseln av försöksdjuren

vid kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.

I fråga om den föreslagna nya befattningen som förste bibliotekarie

vid institutets bibliotek inhämtas av statsrådsprotokollet

följande.

Lärarkollegiet har gjort framställning om inrättande vid institutets bibliotek

av en befattning som överbibliotekarie i lönegraden Ca 31. För närvarande

är institutets bibliotekarie avlönad med ett arvode av 3 600 kronor.

Befattningen innehas som bisyssla av vetenskapsakademiens bibliotekarie

A. Holmberg. Denne har förklarat sig ha för avsikt att under år 1949

begära avsked från sin befattning vid karolinska institutets bibliotek, enär

han funnit, att bibliotekets ledning icke längre kunde skötas som en

bisyssla. Lärarkollegiet har i sin skrivelse dels redogjort för bibliotekets

nuvarande verksamhet, dels ock lämnat vissa uppgifter rörande de andra

offentliga specialbibliotek, som i fråga om storlek och arbetsuppgifter syntes

vara närmast jämförbara med institutets: riksdagsbiblioteket och de båda

tekniska högskolornas bibliotek. Chefen för riksdagsbiblioteket vore placerad

i lönegraden Ca 33, cheferna för biblioteken vid de tekniska högskolorna

i Ca 31. Frekvens- och accessionssiffrorna vid institutets bibliotek

vore i stort sett jämförliga med motsvarande siffror vid de 3 nämnda

biblioteken. Chefsbefattningen vid institutets bibliotek borde därför ej

placeras i lägre lönegrad än Ca 31. För kommande budgetår hemställde

lärarkollegiet endast om inrättande av en ordinarie tjänst vid biblioteket

nämligen chefsbefattningen. Den närmare utformningen av den nya biblioteksorganisationen

syntes lämpligen böra anstå, tills den nye bibliotekschefen

blivit tillsatt.

Kanslern har anfört följande.

Den av lärarkollegiet förebragta utredningen synes mig giva vid handen,

att institutets bibliotek — särskilt om man till detsamma räknar även

Svenska läkarsällskapets bibliotek, vars utlåningsverksamhet omhänderhas

av institutets bibliotekspersonal — är av ungefär samma storleksordning

som de här förut nämnda vetenskapliga specialbiblioteken. Det synes därför

i och för sig motiverat att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet

föreslagna lönegraden Ca 31. Jag känner mig emellertid tveksam

rörande lämpligheten av att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till frågan

om inrättande av en överbibliotekarietjänst och således börja utformningen

av den nya personalorganisationen »från toppen». Det förefaller mig vara

en lämpligare anordning, om den nuvarande bibliotekarien Holmberg, som

i detalj känner biblioteket och dess skötsel, hade tillfälle att ännu någon tid

ställa sin erfarenhet till bibliotekets förfogande och vid hans sida ställdes

en förste bibliotekarie i lönegraden Ca 29, som skulle leda det dagliga

arbetet på biblioteket och befria Holmberg från en avsevärd del av hans

nuvarande arbetsbörda. Jag utgår ifrån att Holmberg är villig att, om han

får hjälp av en förste bibliotekarie, ännu någon tid kvarstå vid ledningen

av biblioteket. Frågan om inrättande av en överbibliotekariebefattning får

senare upptas till förnyad prövning.

Under åberopande av vad ovan anförts tillstyrker jag att vid institutets

bibliotek inrättas en förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ca 29. I

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

21

samband härmed synes det nuvarande bibliotekariearvodet å 3 600 kronor

kunna minskas till 2 400 kronor.

Statskontoret har icke gjort erinran mot inrättande av en tjänst som

förste bibliotekarie i Ca 29, medan statens lönenämnd ansett sig böra förorda

lärarkollegiets förslag om en överbibliotekarietjänst, detta enär den

hittillsvarande bibliotekarien enligt vad lönenämnden inhämtat icke vore

villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå vid sidan av en förste bibliotekarie.

Departemetitschejen har framhållit, att institutets bibliotek numera nått

en sådan storlek, att det för dess ledning icke längre vore tillräckligt med

en deltidsanställd befattningshavare utan erfordrades en heltidsanställd

bibliotekarie. För egen del förordade departementschefen, att tills vidare

inrättades en tjänst som förste bibliotekarie i Ce 29 i stället för den nuvarande

arvodesbefattningen.

Till stöd för det i motionerna 1:272 och 11:342 framförda förslaget om

uppförande å institutets personalförteckning av en överbibliotekarietjänst

i lönegraden Ca 31 i stället för en extra ordinarie förste bibliotekariebefattning

i lönegraden Ce 29 har anförts i huvudsak följande.

Omorganisationen av karolinska institutets bibliotek har på grund av

dess snabba utveckling varit aktuell sedan flera år men uppskjutits i avvaktan

på den nu genomförda flyttningen till nya lokaler i samband med

karolinska institutets förläggning till Norrbacka-området. Bibliotekets bokbestånd,

som 1920 beräknades till 2 000 hyllmeter, har stigit till över 3 500

meter, d. v. s. tillväxten har under sistförflutna 28 år varit ungefär lika

stor som förut under 110 år (sedan institutets grundande år 1810). De besökandes

antal har under 25 år mer än sjudubblats och antalet hemlån

mer än tiodubblats. Bibliotekets ställning som medicinskt centralbibliotek

åskådliggöres också genom de än mer ökade siffrorna för de interurbana

låneförbindelserna, vilka sedan 1920 mer än 27-dubblats (från 269 till 7 412

volymer år 1945/46). Som jämförelse kan nämnas, att antalet interurbana

låneförbindelser vid Uppsala universitetsbibliotek, som dock har att tillgodose

alla fyra fakulteternas forskningsområden, år 1945/46 var 14 823

och att motsvarande siffra vid kungi. biblioteket år 1947 var 6 542. Karolinska

institutets biblioteks interurbana låneförbindelser äro således mera

omfattande än t. o. m. kungl. bibliotekets. I samband med den av statsmakterna

beslutade upprustningen av den medicinska forskningen måste

man vara beredd att möta ytterligare stegrad frekvens. Redan nu, alltså

innan upprustningen fullt genomförts, har verksamheten vid biblioteket

starkt ökat.

Den nuvarande organisationen är ett provisorium, närmast tillkommen

för de mest ofrånkomliga behoven i samband med bibliotekets flyttning,

och med hänsyn härtill blevo då inga tjänster utom förste expeditionsvaktsbefattningen

satta på ordinarie stat. Vid den nu aktuella organisationen

måste tagas i betraktande dels de anförda uppgifterna angående bibliotekets

nuvarande verksamhet, dels förhållandena vid andra specialbibliotek

av jämförlig storleksordning och med jämförliga arbetsuppgifter. De närmast

jämförbara iiro riksdagsbiblioteket och de båda tekniska högskolornas

bibliotek. Några siffror må anföras till stöd för en sådan jämförelse:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Riksdags-

Tekn. hög-

Chalmers tekn.

Karolinska

biblioteket

skolans bibi.

högskis bibi.

inst:s bibi.

Bokbestånd i hyllmeter......

4 000

3 970

2 242

3 500

(4 500)

EU års tillväxt i hyllm. (1946). .

108

in

2001

65

(100)

Inköpsanslag 1947/48 .......

50 000

55 000

45 000

35 000

(44 000)

Antal hemlån år 1946 .......

23 177

27 858

29 987

24 323

(25 453)

Siffrorna inom parentes angiva motsvarande siffror för karolinska institutets

bibliotek, om den i Svenska läkaresällskapets lokaler inrättade

filialens frekvens medräknas. Dessa böra inräknas, då det gäller att bedöma

omfattningen av verksamheten vid karolinska institutets bibliotek, enär

detta efter särskild överenskommelse fått anordna en filial i Svenska läkaresällskapets

lokaler. Denna åtgärd har måst vidtagas för att i någon

mån efter flyttningen uppväga olägenheten av bibliotekets perifera läge vid

Norrbacka. Lånefrekvensen vid denna filial, som fr. o. m. år 1948 helt

övertagits av personal från karolinska institutets bibliotek, visar avsevärt

stigande tendens. Fr. o. m. nästkommande budgetår kommer inköpsanslaget

till institutets bibliotek att utgå med 40 000 kronor, exklusive de 9 000

kronor som från Svenska läkaresällskapet utgå till inköpen vid filialen.

De andra jämförliga bibliotekens personalstater äro följande:

Riksdagsbiblioteket:

1 överbibliotekarie (Ca 33), 1 förste bibliotekarie (Ca 29), 2 bibliotekarier

(Ca 26), 1 e. o. bibliotekarie (Ce 26), 1 e. o. bibliotekarie (Ce 24) och 2 amanuenser.

Tekniska högskolans bibliotek:

1 överbibliotekarie (Ca 31), 1 förste bibliotekarie (Ca 29), 2 bibliotekarier

(Ca 26), 1 e. o. bibliotekarie, 3 amanuenser (bibliotekarier), 2 biblioteksassistenter

med hd- och 2 med halvtidstjänst, 4 kanslibiträden, 3 kontorsbiträden

med hel- och 2 med halvtidstjänst samt 2 »övriga befattningshavare».

Chalmers tekniska högskolas bibliotek:

1 överbibliotekarie (Ca 31), 1 förste bibliotekarie, 2 bibliotekarier (Ca 27,

respektive Ce 26), 1 amanuens (bibliotekarie), 1 biblioteksassistent, 2 kanslibiträden

och 1 kontorsbiträde.

Karolinska institutets bibliotek:

1 bibliotekarie, arvodesavlönad, 2 förste amanuenser (Ce 23), 1 amanuens

(Ce 22), 2 amanuenser (Cf 17), 1 kanslibiträde och 3 halvtidsanställda befattningshavare

med kanslibiträdes löneställning.

Vid ärendets behandling har kanslern fnnnit »det i och för sig motiverat

att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet föreslagna lönegraden

Ca 31». Även lönenämnden har ansett sig böra förorda lärarkollegiets förslag.

I betraktande av de krav, som komma att ställas på den nya tjänstens

innehavare, synes en lägre placering än Ca 31 icke böra komma i fråga, då,

såsom även lärarkollegiet i ärendet framhållit, det är av stor vikt, att denna

1 Siffran för Chalmers tekniska högskolas bibliotek var år 1946 särskilt hög på grund av

anskaffning i stor skala av äldre serier. Sedan luckorna i detta biblioteks äldre bestånd blivit

fyllda, torde ca 100 hyllmeter även här bli normal accession.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

23

tjänst blir besatt med en skicklig biblioteksman med väl vitsordad administrativ

erfarenhet och förmåga. För att den skall påräkna sökande t. ex.

bland de nuvarande förste bibliotekarierna vid de stora vetenskapliga biblioteken,

bör den därför ej placeras lägre än överbibliotekariebefattningarna

vid de båda tekniska högskolornas bibliotek. Kostnadsökningen jämfört

med Kungl. Maj:ts förslag uppgår i ogynnsammaste fall till endast 1 208

kronor årligen.

Utskottet har i likhet med departementschefen funnit de motiv, som

anförts för upprättandet av en personlig professur i fysiologisk akustik för

professorn G. von Békésy, bärande och tillstyrker därför professurens inrättande

från och med nästa budgetår. Professuren torde såsom departementschefen

förordat tills vidare böra vara knuten vid karolinska institutet.

Utskottet förutsätter, att bestämmelser komma att utfärdas av innebörd,

att von Békésy såsom innehavare av den personliga professuren äger deltaga

i handläggningen i lärarkollegiet allenast av sådana ärenden, som

beröra hans egen institution och hans eget ämnesområde.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är bibliotekarien vid karolinska

institutets bibliotek för närvarande deltidsanställd och uppbär ett

årligt arvode av 3 600 kronor. Lärarkollegiet har med hänsyn till bibliotekets

storlek och arbetsuppgifter funnit dess ledning icke längre kunna

skötas som en bisyssla, varför kollegiet gjort framställning om inrättandet

av en ordinarie tjänst vid biblioteket, en chefsbefattning, placerad i lönegraden

Ca 31. Kanslern har funnit det i och för sig motiverat att bibliotekets

chef placerades i den av lärarkollegiet föreslagna lönegraden, men

som en övergångsanordning förordat att den nuvarande bibliotekarien tills

vidare skulle kvarstå i sin befattning och vid sin sida erhålla en förste

bibliotekarie i lönegraden Ca 29. Statskontoret har icke funnit något att

erinra mot inrättandet av en tjänst som förste bibliotekarie i nyssnämnda

lönegrad, medan statens lönenämnd förordat lärarkollegiets förslag, enär

enligt vad lönenämnden inhämtat den hittillsvarande bibliotekarien icke

vore villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå i tjänst. Departementschefens

förslag innebär, att i stället för den nuvarande arvodesbefattningen

inrättas en extra ordinarie förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ce 29.

T motionerna I: 272 och II: 342 har yrkats, att biblioteket, såsom lärarkollegiet

hemställt, utrustas med en chefsbefattning — överbibliotekarie — i

lönegraden Ca 31.

Utskottet är ense med departementschefen och samtliga de i ärendet

hörda myndigheterna om att den storleksordning biblioteket numera nått

kräver en ändrad organisation av dess ledning. Enligt utskottets mening

är det angeläget, att chefsbefattningen vid biblioteket blir besatt med eu

skicklig biblioteksman med väl vitsordad administrativ erfarenhet och förmåga.

Det synes utskottet tveksamt om man med den av departementschefen

förordade löneställningen kan erhålla eu kraft, som kan uppfylla de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 132.

krav som måste ställas på tjänstens innehavare. Med hänsyn härtill och

till de olika meningar, som gjort sig gällande beträffande ifrågavarande

befattningshavares lämpliga lönegradsplacering, anser utskottet förevarande

ärende böra underkastas ytterligare övervägande och utredning. I

avvaktan på resultatet härav förordar utskottet, att bibliotekariebefattningen

under nästa budgetår alltjämt uppehälles såsom en arvodesavlönad

deltidstjänst. Arvodet för denna befattning, som hittills varit 3 600 kronor,

torde emellertid på grund av de ökade göromålen vid biblioteket enligt

utskottets mening fordra en justering uppåt. I sådant avseende vill utskottet

föreslå, att beloppet bestämmes till 4 800 kronor för år.

Departementschefens förslag i övrigt under denna punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Vad utskottet sålunda förordat innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag en sänkning av förevarande anslag med (13 224 — 4 800 =) i runt

tal 8 400 kronor till (2 089 400 — 8 400 =) 2 081 000 kronor.

Med den ståndpunkt utskottet alltså intagit, finner utskottet motionerna

I: 272 och II: 342 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 272 och II: 342,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Personalförteckning för vissa tjänstemän vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar.

1 instrumentmakare......................Ca 14

3 preparatorer.........................Ca 14

1 institutions vaktmästare.................Ca 13

2 kanslibiträden...................... Ca 11

12 laboratoriebiträden..................... Ca 11

5 institutionsvaktmästare.................Ca 11

1 förste expeditionsvakt.................. Ca 11

1 laboratoriebiträde...................... Ca 8

Kansliet.

1 kontorsskrivare......................... Ca 19

1 maskinist av 3:e klass................... Ca 12

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132. 25

Befattning. Lönegrad.

1 kanslibiträde..........................Ca 11

1 expeditionsvakt........................Ca 9

Anm. Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den på övergångsstat

uppförde vaktmästaren vid kansliet kvarstår i sin tjänst.

Kamrerarexpeditionen.

1 kamrerare............................. Ca 27

Tjänsteman å övergångsstat.

Kansliet.

1 vaktmästare...........................Ca 11;

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1949/50, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

A vlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1.-----------------

2. — —---------------

3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Crafoord,

C., professor

i thoraxkirurgi,

personligen:

--— — —--kronor 13 000

von Békésy, G., professor

i fysiologisk

akustik, personligen:

Lön . . . kronor 8 000

Ålders
tillägg

» 1000

Tjänst
görings
penning
ar

. . . . . » 4 000 » 13 000

kronor 69 000

Avgå pensionsavdrag _»____4 900 kronor 64 100

Anm. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg

å lönen med 1 000 kronor.

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 577 000

5. -----------------

Summa kronor 1 236 100.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 132.

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 182 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 11 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 580 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 90 500

Summa kronor 864 900

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 216 100

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m.......... » 864 900

Summa kronor 2 081 000;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2 081 000 kronor.

6:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet; Bidrag till fysiologiskakustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning IV,

punkt 6, s. 85), vilket avser anvisande i samband med inrättandet av en

personlig professur i fysiologisk akustik för professorn G. von Békésy av

medel för assistenthjälp och materiel m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

7:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i Övre Norrland. Kungl. Maj:t har (avdelning IV, punkt 7, s. 86—90)

föreslagit riksdagen att till Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig

forskning i Övre Norrland för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

Den 10 januari 1947 avgåvo vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut samt sjökarteverket gemensamt ett betänkande

med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. (SOU

1947:6). Betänkandet var i allt väsentligt grundat på den utredning i

ämnet, som verkställts av en av akademien och ämbetsverken tillsatt kom
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 132.

mitté, kallad Abiskokommittén. Denna kommitté föreslog, att i NordSverige

skulle inrättas en naturvetenskaplig forskningsstation med möjligheter

till forskning i betydligt större skala än vetenskapsakademiens station

i Abisko då erbjöd. Institutionen borde avses huvudsakligen men icke

enbart för geofysisk forskning och såsom ett geofysiskt observatorium förläggas

till ett omkring 8 kilometer öster om Kiruna beläget område. Vetenskapsakademiens

naturvetenskapliga station i Abisko förutsattes alltjämt

skola utgöra centrum för den botaniska och zoologiska forskningen, och den

meteorologiska stationen i Riksgränsen skulle bibehållas under meteorologiska

och hydrologiska institutets ledning. Observatoriet i Kiruna med undantag

för dess meteorologiska avdelning, stationen i Abisko samt de så

kallade Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet skulle sammanföras

till en gemensam organisation, benämnd »Övre Norrlands naturvetenskapliga

forskningsinstitutioner», ställd under vetenskapsakademien och

under närmaste ledning av en särskild styrelse.

Abiskokommitténs förslag har icke hittills föranlett några åtgärder från

statsmakternas sida.

I skrivelse den 4 december 1948 ha vetenskapsakademien, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, sj ökarte verket och statens naturvetenskapliga

forskningsråd ånyo upptagit frågan om organisationen av den

naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige och hemställt om anslag för

ändamålet. Framställningen grundar sig väsentligen på en av interimsstyrelsen

för vetenskapsakademiens forskningsstationer i Övre Norrland gjord

utredning, vilken i sin tur är en komplettering till Abiskokommitténs betänkande

med hänsyn till utvecklingen under senare tid.

Interimsstyrelsen har till en början lämnat en redogörelse för på senare

tid vidtagna åtgärder för forskningen i Övre Norrland. Av redogörelsen inhämtas

bland annat dels att med bidrag av Kiruna stad under sommaren

1948 inrättats ett provisoriskt geofysiskt observatorium, beläget cirka 8

kilometer öster om Kiruna, dels att Abisko naturvetenskapliga station reparerats

och förbättrats med användande av medel som anvisats av vetenskapsakademien,

varjämte naturvetenskapliga forskningsrådet anvisat

35 000 kronor till anskaffande av instrument vid stationen, dels ock att

vetenskapsakademien anvisat 10 000 kronor för reparationer och inventering

vid de Hambergska observationshyddorna.

Interimsstyrelsen framhåller vidare, att de omnämnda åtgärderna, som

särskilt i fråga om den geofysiska forskningen endast tillgodosåge de mest

trängande behoven, på längre sikt vore helt otillräckliga. Erfarenheten från

den hittills provisoriskt ordnade verksamheten hade emellertid enligt interimsstyrelsens

mening givit vid handen, att Abiskokommitténs förslag

med fördel kunde läggas till grund för utbyggandet av denna forskning.

Interimsstyrelsen har föreslagit vissa mindre ändringar i Abiskokommitténs

förslag samt verkställt nya kostnadsberäkningar under hänsynstagan
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 132.

de både till den stigande prisnivån och de ökade icke-statliga bidrag som

ställts i utsikt.

De årliga kostnaderna för den del av verksamheten, som icke skulle falla

under meteorologiska och hydrologiska institutet, uppgå enligt interimsstyrelsens

förslag till 167 400 kronor. Härav skulle emellertid, enligt vad

som ställts i utsikt, Kiruna stad och vetenskapsakademien bidraga med

tillsammans 50 000 kronor, varför det statliga bidraget kunde begränsas till

117 400 kronor eller samma belopp som Abiskokommittén föreslog. Härutöver

har interimsstyrelsen begärt ett årligt anslag av 25 000 kronor för

anordnande av provisorisk undervisning i geofysik.

Genom att Kiruna stad därjämte erbjudit sig att bidraga med ett engangsanslag

av 150 000 kronor för täckande av ökade byggnadskostnader

begränsas enligt interimsstyrelsens förslag statens andel i engångskostnaderna

för observatoriet i Kiruna till 1 355 000 kronor, vilket är samma

belopp som Abiskokommittén föreslog.

För driften under första verksamhetsåret (1949/50) beräknar interimsstyrelsen,

utgående från utlovade bidrag av 25 000 kronor från Kiruna stad och

10 000 kronor från vetenskapsakademien, statsbidraget till 55 700 kronor.

Härjämte borde 160 000 kronor av de begärda medlen till utrustning ställas

till förfogande.

Departementschefen har anfört följande.

Ehuru den av Abiskokommittén planerade organisationen av den naturvetenskapliga

° forskningen i Övre Norrland ännu icke kunnat genomföras,

ha, såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, åtskilliga

provisoriska åtgärder för främjande av denna forskning vidtagits.

Att detta varit möjligt beror främst på de ekonomiska bidrag, som lämnats

av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga forskningsrådet och Kiruna

stad. I nuvarande läge är jag icke beredd att ta ställning till frågan hur

den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland för framtiden bör

organiseras och vilka statsbidrag som böra utgå för densamma. Ur olika

synpunkter, ej minst med hänsyn till det internationella vetenskapliga samarbetet,

anser jag emellertid, att den nu förefintliga provisoriska forskningsorganisationen

bör stödjas. Jag vill därför förorda, att för ifrågavarande

ändamål ett särskilt anslag anvisas under rubriken »Bidrag till naturvetenskaplig

forskning i Övre Norrland», vilket anslag för nästa budgetår bör

uppföras med 30 000 kronor. Anslaget torde böra disponeras av vetenskapsakademien.

Jag anser mig därvid böra räkna med att särskilda ekonomiska

bidrag fortfarande komma att lämnas av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga

forskningsrådet och Kiruna stad.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

29

8:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(avdelning IV, punkt 8, s. 90) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 2 400 000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Rickard Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson,

Iwar Anderson, Heiding, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Hjalmarson,

Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand,

Hoppe, Kollberg, Thapper, Onsjö och fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. a1 i texten