Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-05-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 132.
1
Nr 132.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition angående
vissa anslag för budgetåret 191^9/50 till universiteten
och karolinska institutet m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
76, 78, 82, 84 och 87, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 113 000
kronor;
dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 235 000 kronor;
dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 561 600
kronor;
dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
I 000 000 kronor;
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 007 000 kronor;
dels ock till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 168, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
II mars 1949, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande
redogörelsen, varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande
av anslag dels till bidrag till fysiologisk-akustisk forskning vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock till bidrag till naturvetenskaplig
forskning i Övre Norrland.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Wistrand och Forslund (I: 272) och den andra inom andra kammaren av
herr von Friesen m. fl. (II: 342), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att den i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner m. m. upptagna överbibliotekarietjänsten
måtte bibehållas i lönegrad Ca 31.
I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för innehållet i ovannämnda
motioner hänvisas till motionen I: 272.
1 — Biluing till riksdagens protokoll It)hd. 6 samt. Nr 182—135.
2
Statsutskottets utlåtande nr 132.
I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och
vissa andra befattningshavare.
Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 4—13) föreslagit riksdagen att dels
besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången av budgetåret
1948/49 icke skall utgå till av chefen för ecklesiastikdepartementet angivna
ordinarie befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna
och med dem i avlöningshänseende jämställda befattningshavare,
dels ock godkänna av departementschefen förordade grunder för provisoriskt
lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga nu avsedda befattningshavare.
De nuvarande avlöningsförhållandena för befattningshavare vid universiteten
och de statliga högskolorna äro mycket skiftande. Flertalet akademiska
lärare vid universiteten och de medicinska högskolorna inneha så kallade
oreglerade befattningar, vilket innebär att de aldrig blivit underkastade
ett lönesystem där befattningarna äro inplacerade i lönegrader och löneklasser.
Deras grundlön är i stället uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.
Härutöver äga de åtnjuta dvrtids- och kristillägg, provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt lönetillägg samt — efter vissa års tjänstgöring
— ålderstillägg. Vissa andra befattningar vid samma läroanstalter äro endast
förbundna med rätt till arvode. Övriga befattningar äro i allmänhet
så kallade reglerade befattningar, vilkas innehavare äro underkastade statens
allmänna avlöningsreglemente.
Anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa andra
befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna äro emellertid
för närvarande föremål för en allsidig utredning genom särskilt tillkallade
sakkunniga, 194-8 års universitetslönekommitté. Denna kommitté
har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 november 1948 anmält, att ett fullständigt
löneregleringsförslag, avseende samtliga de institutioner och personalgrupper,
som innefattades i kommitténs uppdrag, icke kunde av kommittén
avgivas i så god tid, att ett därpå grundat förslag skulle kunna
framläggas för riksdagen för ikraftträdande den 1 juli 1949. Kommittén
hade emellertid funnit, att omedelbara åtgärder vore angelägna för att
åstadkomma en förbättring av den nuvarande löneställningen för vissa
av de i kommitténs uppdrag avsedda personalgrupperna och har därför
framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder, avsett att kunna föreläggas
1949 års riksdag. Förslaget avser de befattningshavargrupper vid
universiteten och de medicinska högskolorna, vilka äro i lönehänseende
oreglerade och vilka, enligt kommitténs uttalande, på grund härav kunna
anses ha blivit i lönehänseende relativt eftersatta. Kommittén understryker,
att en provisorisk åtgärd bör så avvägas, att den icke kan anses föregripa
det slutliga resultat, vartill kommitténs arbete i huvudfrågorna kan komma
att leda, ävensom att kommittén icke anser sitt förslag i nu förevarande
fråga på något sätt prejudicerande med avseende på sitt slutliga ställningstagande.
Statsutskottets utlåtande nr 133.
3
Professorer. De nuvarande avlöningsförmånerna för professorerna vid
universiteten och de medicinska högskolorna — vilka ursprungligen fastställdes
år 1925 — framgå av följande i kommitténs skrivelse intagna tablå
och redogörelse.
Begynnelse-
Avlöning
Avlöning
lön
efter 5 år
efter 10 år
Lön.......................
8 000
8 000
8 000
Ålderstillägg................
—
1 000
1000
Tjänstgöringspenningar........
4 000
4 000
4 000
Dyrtids- och kristillägg........
4 438
4 438
4 438
Prov. avlöningsförstärkning ....
132
132
132
Prov. lönetillägg............
1 560
1 560
2 160
Summa
18 130
19 130
19 730
Avgår pensionsavdrag
927
927
927
Nettoavlöning
17 203
18 203
18 803
Universitetslönekommittén har framhållit, bland annat, att statsmakterna
vid fastställandet av den för professorerna alltjämt gällande 1925
års lönereglering utgingo från den uppfattningen, att professorslönen borde
sättas högre än den lön, som tillkomme ämbetsman i den s. k. rådsgraden
i Stockholm. I anslutning härtill bestämdes avlöningen för universitetsprofessor
till 12 000 kronor, därav 8 000 kronor lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till ett ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem
år. Beloppen skulle gälla utan differentiering i ortsgrupper.
En jämförelse mellan professorslön och rådslön den 1 juli 1925 ger enligt
universitetslönekommitténs skrivelse följande resultat (med inräknande av
vederbörliga tillägg samt efter avdrag av tjänstepensionsavgift):
Professor Ämbetsman Professorslön
i rådsgraden överstiger
rådslön med
Begynnelselön................ 13 470 12 000 1 470
Lön efter 3 år ............... 13 470 12 480 990
» » 5 » 14 470 12 480 1 990
» » 6 » 14 470 12 900 1 510
» » 9 > 14 470 13 440 1 030
Löneutvecklingen efter 1925 har emellertid medfört en förskjutning, så
att professorslönen numera i vissa lägen ligger under rådslönen på sätt
framgår av följande av kommittén uppgjorda sammanställning.
Professorslön Rådslön Professorslön
under- resp.
överstiger
rådslön med
Begynnelselön ............... 17 203 17 256 — 53
Lön efter 3 år .............. 17 203 17 760 —557
» » 5 > 18 203 17 760 + 443
» » 6 » 18 203 18 264 — 61
» » 9 * 18 203 18 768 —565
» » 10 » 18 803 18 768 + 35
4
Statsutskottets utlåtande nr 132.
Universitetslönekommitténs förslag innebär, att den nuvarande så kallade
provisoriska avlöningsförstärkningen (132 kronor för år) indrages samt att
de båda nuvarande beloppen för provisoriskt lönetillägg (1 560 kronor
respektive — efter tio tjänsteår — 2 160 kronor för år) ersättas av ett
enhetligt belopp av 3 600 kronor. Efter genomförande av kommitténs förslag
skulle enligt en i skrivelsen intagen tablå en jämförelse mellan professorslön
och rådslön i Stockholm te sig på följande sätt.
Ny professors- lön
Rådslön
Den nya pro- fessorslönen
överstiger
rådslön med
Begynnelselön........
........ 19 111
17 256
1 855
Lön efter 3 år .......
........ 19 111
17 760
1 351
» » 5 »
........ 20 111
17 760
2 351
» » 6 » ......
........ 20 111
18 264
1847
» * 9 » .......
........ 20 in
18 768
1 343
Befattningshavare inom den s. k. laborator sgraden. Universitetslönekommittén
avser med beteckningen befattningshavare inom laboratorsgraden
följande ordinarie tjänstemän vid universiteten och de medicinska
högskolorna, nämligen: laborator, observatör, preceptor, prosektor, lärare
i medicinsk radiologi, lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i radioterapi,
lärare i reumatologi samt föreståndare för zoologiska institutionens i Lund
entomologiska avdelning.
Ifrågavarande befattningshavare åtnjuta för närvarande avlöning enligt
följande uppställning.
Begynnelse-
Avlöning
Avlöning
avlöning
efter 5 år
efter 10 år
Lön.......................
6 000
6 000
6 000
Ålderstillägg................
—
500
1 000
Tjänstgöringspenningar........
3 000
3 000
3 000
Dyrtids- och kristillägg........
4 438
4 438
4 438
Prov. avlöningsförstärkning.....
132
132
132
Prov. lönetillägg............
1 560
1 560
1 860
Summa
15 130
15 630
16 430
Avgår pensionsavdrag
693
693
693
Nettoavlöning
14 437
14 937
15 737
Kommittén har framhållit, att laboratorslönen vid 1925 års lönereglering
ansågs böra sättas i viss relation till professorslön och docentstipendium
(då 6 000 kronor). Förstnämnda lön fastställdes därför till 9 000 kronor,
varav 6 000 kronor lön och 3 000 kronor tjänstgöringspenningar, med två
ålderstillägg å 500 kronor efter fem respektive tio år. Med denna löneställning
fingo laboratorerna en begynnelseavlöning, som den 1 juli 1925 unge
-
Statsutskottets utlåtande nr 132.
5
färligen motsvarade begynnelseavlöningen till reglerad tjänsteman i dåvarande
28 lönegraden å medeldyr ort (Uppsala), medan den för närvarande
låge drygt 800 kronor under motsvarande nya avlöningsbelopp
(Ca 31: 31). Samma vore förhållandet med slutavlöningen, som den 1 juli
1925 nära motsvarade slutlönen för reglerad tjänsteman i dåvarande 27
lönegraden å medeldyr ort, medan den för närvarande låge något mer än
700 kronor under motsvarande nya avlöning (Ca 30: 33).
I anslutning till vad kommittén anfört i fråga om professorerna har kommittén
även i fråga om befattningshavarna inom laboratorsgraden föreslagit
en höjning av det provisoriska lönetillägget, med samtidig indragning
av den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen å 132 kronor
för år. Det nya provisoriska lönetillägget för laboratorerna bör enligt kommitténs
mening fastställas med utgångspunkt från att 1925 års relation
mellan laboratorslön och nyreglerad lön i stort sett återställes. En lämplig
avvägning synes kommittén ernås, om de båda nuvarande beloppen å 1 560
och 1 860 kronor ersättas av ett enhetligt belopp av 2 700 kronor.
Förslagets innebörd belyses närmare i nedanstående i skrivelsen intagna
sammanställning:
Ny laborators-
Lön å 3-ort i
1 lönegrad
lön
Ca 30
Ca 31
Begynnelselön........
....... 15 445
14 592
15 252
Lön efter 3 år ......
....... 15 445
15 252
15 912
» » 5 »
....... 15 945
15 252
15 912
» » 6 » ......
...... 15 945
15 912
16 440
» » 9 » ......
....... 15 945
16 440
16 944
» » 10 » .......
....... 16 445
16 440
16 944
Vissa andra befattningshavargrupper med provisoriskt lönetillägg.
Universitetslönekommittén har framhållit, att kommitténs förslag i vad avser
professorer förutsatts skola tillämpas jämväl å följande befattningshavare,
vilka nu åtnjuta provisoriskt lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,
nämligen professorn i experimentell fysik vid vetenskapsakademien,
föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska samlingarna, den med
statsmedel avlönade professorn i meteorologi vid Stockholms högskola samt
chefen för rasbiologiska institutet. Därjämte har kommittén föreslagit en
höjning av det nuvarande provisoriska lönetillägget till vissa andra oreglerade
befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna
än professorer och befattningshavare inom laboratorsgraden. Förslaget avser
i denna del vikarier för professorer och laboratorer m. fl. samt exercitiemästarna
vid universiteten och innebär beträffande vikarierna, vilka nu
åtnjuta provisoriskt lönetillägg av 1 560 kronor men icke provisorisk avlöningsförstärkning,
en höjning av det provisoriska lönetillägget till 3 468
kronor för år för professorsvikarie och 2 568 kronor för år för vikarie för
laborator in. fl.
6
Statsutskottets utlåtande nr 132.
Vad angår exercitiemästarna — nämligen director musices vid Uppsala
universitet och kapellmästaren vid universitetet i Lund samt gymnastikläraren
vid Uppsala universitet och läraren i gymnastik och fäktkonst vid
Lunds universitet — innebär kommitténs förslag för de två förstnämnda en
höjning av nuvarande provisoriska lönetillägg från 1 080 kronor till 2 220
kronor och för de två sistnämnda en motsvarande höjning från 900 till
1 800 kronor för år. Samtidigt har nu utgående provisoriska avlöningsförstärkning
— 132 kronor — förutsatts skola indragas.
Departementschefen har anfört, att han på de av universitetslönekommittén
anförda skälen tillstyrker, att provisoriska åtgärder nu vidtagas för
att delvis återställa den relation mellan lönerna för vissa befattningshavare
vid universiteten och de medicinska högskolorna, å ena sidan, och vissa
nyreglerade befattningar inom den allmänna civilförvaltningen, å den
andra, som genomfördes vid 1925 års lönereglering. Kommittén har såsom
provisoriska åtgärder föreslagit, att den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen
skall indragas i samband med att det provisoriska lönetillägget
höjes och den nuvarande differentieringen av detta tillägg borttages.
Kommitténs förslag synas departementschefen lämpliga och skäliga
och de föreslagna nya tilläggsbeloppen väl avvägda. Departementschefen
förordar därför, att universitetslönekommitténs förslag genomföres från och
med den 1 juli 1949. Vid bifall härtill torde anslaget till provisoriskt lönetillägg
böra höjas med ett till 400 000 kronor avrundat belopp. Å andra
sidan kan det nuvarande förslagsanslaget å 27 000 kronor till provisorisk
avlöningsförstärkning bortfalla.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången
av budgetåret 1948/49 icke skall utgå till de ordinarie
befattningshavare vid universiteten och de medicinska
högskolorna och med dem i avlöningshänseende jämställda
befattningshavare, vilka angivits av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 11 mars 1949;
b) godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet i
förenämnda statsrådsprotokoll förordade grunder för provisoriskt
lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga
under a) avsedda befattningshavare.
Statsutskottets utlåtande nr 132.
7
II. Rationalisering av universitetens
administration.
I sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III, angående
universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen in. in. har 1945 års
universitetsberedning ägnat ett särskilt avsnitt (kap. II, s. 77—154) åt
universitetens administration. En del av de däri framförda förslagen ha
realiserats genom beslut av 1948 års riksdag. I övrigt äro universitetsberedningens
förslag alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Departementschefen har erinrat om att universitetsberedningens förslag
rörande de akademiska myndigheterna till större delen är av natur att
kunna avgöras utan riksdagens medverkan. Med hänsyn härtill har endast
en kort redogörelse lämnats för beredningens förslag i denna del, medan
mera utförligt behandlats frågor av betydelse för bedömningen av vissa
förslag, som nu ansetts böra underställas riksdagen. Sistnämnda förslag av
universitetsberedning en innebära, att uppdrag som dekanus, som avses
alltid skola omfatta en tid av tre år, skall vara förenat med arvode, att
rektors honorarium skall höjas från 3 600 kronor till 6 000 kronor för år,
att rektor skall erhålla arvode utöver sin professorslön samt att prorektor
skall erhålla ett representationsbidrag — ett »honorarium» — åt 000
kronor.
Departementschefen, som ansett sig för närvarande endast kunna tillstyrka,
att rektors honorarium höjes till 4 800 kronor samt att prorektor
tillerkännes ett honorarium av 1 000 kronor har anfört i huvudsak följande.
I likhet med universitetsberedningen finner jag det angeläget, att sådana
förenklingar av universitetens administrativa verksamhet företagas, som
kunna främja en rationellare och smidigare förvaltning. Något ställningstagande
till dessa detaljspörsmål från riksdagens sida erfordras emellertid
icke. Däremot har universitetsberedningen i detta sammanhang framlagt
vissa förslag, som kräva riksdagens medverkan för att kunna genomföras.
Den ökning av dekanernas arbetsbörda, som blir en följd av en rationalisering
av universitetens administrativa verksamhet på föreslaget sätt,
aktualiserar frågan om beredande av ersättning åt dekanerna för deras arbete.
I samband därmed har frågan väckts om representationsbidrag åt
dem. Båda dessa spörsmål sammanhänga emellertid, såsom löneniimnden
framhållit, med det uppdrag, som givits åt 1948 års universitetslönekommitté.
Det synes därför icke lämpligt, att dessa spörsmål nu upptagas till
slutlig prövning.
I likhet med universitetsberedningen anser jag skäl tala för att även
universitetsrektorerna erhålla särskilt arvode utöver professorslönen för sitt
betungande arbete, som vid en rationalisering av universitetens administration
på föreslaget sätt synes komma att bli än mera ansvarsfyllt. Jämväl
denna fråga torde emellertid komma att upptagas av 1948 års universitets
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 132.
lönekommitté, varför jag icke nu är beredd att framlägga något förslag i
ämnet. Med nämnda kommittés uppdrag sammanhänger även frågan om
storleken av rektors representationsbidrag, det så kallade honorariet. Något
definitivt förslag rörande detta torde därför icke nu böra framläggas. Jag
har emellertid ansett mig böra förorda, att honorariets belopp för nästa
budgetår provisoriskt höjes i avvaktan på en slutlig lösning av arvodesoch
honorariefrågorna. Ett belopp av 4 800 kronor, vilket innebär en höjning
med 1 200 kronor, synes i sådant hänseende godtagbart. I samband
därmed torde även prorektor böra tillerkännas ett honorarium av 1 000
kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
under detta avsnitt anfört och föreslagit. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
III. Anslagsberäkningar.
l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning
IV, punkt 1, s. 29—53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. in., som föranledas
av vad departementschefen anfört, dels besluta, att avlöningsstaten
för Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen
lydelse, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten
för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels besluta, att vid Uppsala universitet skall från
och med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska språk, särskilt
ortnamnsforskning, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 113 000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning i fråga om avlöningsanslaget innebär en
anslagshöjning med 100 000 kronor och avser — förutom i det föregående
nämnda förslag — följande av departementschefen efter framställningar av
vederbörande akademiska myndigheter tillstyrkta förslag om nya tjänster
ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen:
1. Inrättande från och med den 1 juli 1949 av en professur i röntgendiagnostik
i stället för personlig professur i medicinsk radiologi.
2. Uppskov från den 1 juli 1949 till den 1 juli 1950 med inrättande av
en av 1947 års riksdag beslutad professur i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.
3. Ersättning åt professorn The Svedberg som föreståndare för cyklotronlaboratoriet.
Statsutskottets utlåtande nr 132. 9
4. Ett nytt docentstipendium från och med den 1 januari 1950 i juridiska
fakulteten.
5. Inrättande av en befattning som biträdande lärare i engelska språket
och engelskspråkig litteratur.
6. Ökning med 1 500 kronor av anslagsmedlen till bibliotekarie vid humanistiska
sektionen (nu 3 000 kronor).
7. Andre i stället för tredje amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning.
8. Andre amanuens vid seminariet för teoretisk och praktisk filosofi.
9. Två biblioteksassistenter (Ce 15) vid universitetsbiblioteket.
10. Ordinariesättning av två extra ordinarie kanslibiträdestjänster vid
universitetsbiblioteket.
11. Förändring av en tjänst vid universitetsbiblioteket som eldare i Cf 7
till extra ordinarie i Ce 9.
12. Anvisande av 10 000 kronor till provisorisk förstärkning av den mera
kvalificerade personalen vid universitetskansliet genom anställande av en
extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.
13. Höjning med 400 kronor av arvodet åt en siffergranskare vid räntekammaren.
14. Höjning med 19 000 kronor av anslagsposten till avlöningar åt arbetare
vid botaniska trädgården.
15. Preparator (Ce 14) vid kemiska institutionens oorganiska avdelning.
16. Laboratoriebiträde (Cell) vid kemiska analyslaboratoriet.
17. Institutionsvaktmästare (Cell) vid fysiska institutionen.
18. Institutionsvaktmästare (Ce 13) vid zoofysiologiska institutionen.
19. Räknebiträde (Ce 8) vid meteorologiska institutionen.
20. Andre assistent vid meteorologiska institutionens avdelning för
väderlekslära.
21. Eldare (Ce 9), gemensam för astronomiska och meteorologiska institutionerna.
22. Reglering av tjänsten som tillsyningsman vid Linnéanska stiftelsen å
Hammarby.
23. Reglering av vissa biträdesbefattningar vid egendoms- och skogsförvaltningen.
I fråga om den föreslagna nya professuren i röntgendiagnostik
och ett i samband därmed stående förslag om en lärartjänst
i radioterapi inhämtas av statsrådsprotokollet följande.
På Uppsala universitets stat finnes för närvarande uppförd en ordinarie
tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är förenad med samma
löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar
9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, II. F. Laurell, inrättades år
1931 en personlig professur i medicinsk radiologi. Laurell inträder i pensionsåldern
den 21 november 1949.
19/iS års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 152)
att vid ifrågavarande universitet skulle från och med Laurells avgång från
den personliga professuren i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med
budgetåret 1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik. Vid anmälan
av denna fråga i fjol anförde departementschefen följande.
10
Statsutskottets utlåtande nr 132.
»Då professorn H. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur
i ''medicinsk radiologi’, i november 1949 inträder i pensionsåldern,
torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med
en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas
redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.
Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke
samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat
uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk
radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt,
att denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse ''radioterapi'',
skulle återinrättas först i samband med den förestående ombyggnaden
av akademiska sjukhuset, där en särskild radio terapeutisk avdelning
planerades. Konsistoriet och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande
lärartjänst i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt
med professuren i röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning
som radioterapeutisk specialist är motiverad särskilt med hänsyn
till sjukvårdens behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en
särskild radioterapeutisk avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning
torde dock behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan
ordning. Jag är därför, under hänvisning till vad organisationskommittén
anfört, icke för närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.
»
Kanslern har nu, på förslag av större akademiska konsistoriet, föreslagit,
att omförmälda professur i röntgendiagnostik måtte inrättas med ingången
av budgetåret 1949/50 oavsett att Laurell först i november 1949 inträder
i pensionsåldern. Föreskrift borde därför meddelas om att den för Laurell
utfärdade fullmakten från och med den 1 juli 1949 skulle gälla den nyinrättade
professuren.
Kanslern har samtidigt avstyrkt en av konsistoriet gjord förnyad framställning
om inrättande av en ordinarie lärarbefattning i radioterapi. Beträffande
denna fråga anför kanslern följande.
»Konsistoriet framhåller, att dess nyssnämnda framställning skedde under
förutsättning att den medicinska undervisningen under budgetåret 1949/50
komme att omläggas och att därvid undervisning i radioterapi komme att
ingå i kursplanen. En dylik omläggning torde näppeligen vara att räkna
med redan för nästa budgetår. Härtill kommer, att frågan om den medicinska
undervisningens ordnande — enligt vad jag under hand erfarit — inom
den närmaste tiden torde bli föremål för överarbetning av särskilt tillkallade
sakkunniga. Vid sådant förhållande synes den ifrågasatta lärarbefattningen
icke nu böra komma till stånd. Skulle likväl under tiden för
utredningens bedrivande viss undervisning i radioterapi anses böra upptagas
i kursplanen synes mig denna undervisning lämpligen kunna anförtros åt en
biträdande lärare. Närmare utredning torde emellertid av vederbörande universitetsmyndigheter
böra förebringas i ämnet innan jag i nuvarande läge
ser mig i stånd att fatta ståndpunkt till det föreliggande spörsmålet.
I en till mig ställd skrivelse av den 4 november 1948 har den medicinska
fakulteten framhållit, att antalet behandlingar å radioterapi- och ljusavdelningarna
tillsammans överstiga 10 000, avseende över ett 50-tal olika
sjukdomar, bland annat nyopererade fall. Enligt fakulteten skulle det för
många patienter ställa sig medicinskt äventyrligt och i vissa fall vara ogörligt
samt medföra stora extra kostnader, om de tvingades söka vård i Stock
-
Statsutskottets utlåtande nr 132.
11
holm. Det vore icke heller möjligt, anser fakulteten att tillgodose detta
behandlingsbehov med från Stockholm anlitad specialist. Av fakultetens
skrivelse framgår vidare, att fakulteten har för avsikt att inom den närmaste
tiden göra framställning om en provisorisk lösning av lokalfrågan för
en särskild radioterapeutisk avdelning. Vad sålunda anförts, synes mig hava
ådagalagt behovet för sjukvårdens del av en specialist av ifrågavarande
slag. Jag utgår ifrån att ledningen för akademiska sjukhuset vidtager erforderliga
åtgärder för lösandet av detta spörsmål.»
Departementschefen har anfört följande.
Förra årets riksdag beslöt, att vid professorn H. F. Laurells avgång från
den för honom inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock
tidigast från och med budgetåret 1940/50, skulle inrättas en ordinarie professur
i röntgendiagnostik. Vederbörande universitetsmyndigheter ha nu
föreslagit sådan ändring av nämnda beslut, att den nya professuren skall
inrättas den 1 juli 1949, ehuru Laurell inträder i pensionsåldern först i
november samma år. Jag har ansett mig böra biträda detta förslag. Anteckningen
om den personliga professuren bör alltså utgå ur avlöningsstaten.
Förordnande bör vidare meddelas om att Laurells fullmakt skall från och
med den 1 juli innevarande år gälla professuren i röntgendiagnostik.
Fjolårets riksdagsbeslut innebar, att den av Laurell innehavda ordinarie
lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas mot en professur i
röntgendiagnostik. Det större akademiska konsistoriet har nu upprepat
sin framställning om att lärarbefattningen skulle bibehållas ined benämningen
ändrad till att avse radioterapi. Såsom kanslern framhållit är det
tydligt, att en radioterapeutisk specialist behövs för sjukvårdens behov.
Kanslern, som icke tillstyrkt att den ifrågasatta lärarbefattningen uppföres
på universitetets stat, har förutsatt att ledningen för akademiska sjukhuset
vidtager erforderliga åtgärder för att i annan ordning tillgodose sjukvårdens
behov av en specialist. Kanslern torde därmed avse ätt en dylik
läkartjänst bör uppföras på sjukhusets stat. Linder hänvisning till vad
kanslern anfört är jag icke heller i år beredd att biträda konsistoriets
ifrågavarande förslag.
Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen föreslagit med
avseende a personalorganisationen vid Uppsala universitet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår finnes nu på universitetets
stat en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi, för vars innehavare,
H. F. Laurell, inrättats en personlig professur i samma ämne. 1948 års
riksdag beslöt, att vid professor Laurells avgång från den personliga professuren,
dock tidigast från och med budgetåret 1949/50, den av Laurell
innehavda ordinarie lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas
mot en ordinarie professur i röntgendiagnostik. Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag innebär, att den nya professuren inrättas från och med den 1 juli
1949, varvid Laurell överflyttas till denna tjänst. Samtidigt härmed indrages
den ovannämnda, av Laurell innehavda ordinarie lärarbefattningen.
Utskottet får framhålla, att ifrågavarande åtgärder aktualisera frågan
om den radioterapeutiska undervisningens ordnande. Utskottet utgår ifrån
12
Statsutskottets utlåtande nr 132.
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål och vill
i anslutning till vad kanslern i ärendet anfört understryka, att, därest
undervisning i radioterapi anses böra upptagas i kursplanen, denna undervisning
till en början lämpligen synes kunna anförtros åt en biträdande
lärare.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 11 mars 1949 anfört;
b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön-och tjänstgöringspenningar
kronor 1 149 400
Avgå pensionsav
drag
kronor 83 100 kronor 1 066 300
Avlöning sstater.
b. Älderstillägg, förslagsvis
.......... kronor 45 400
c. Ersättningar till vi
karierande
akademiska
lärare, förslagsvis » 30 000 kronor 1141 700
2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,
G. F. J., professor i nordisk
ortnamnsforskning, personligen:
Lön.......kr. 8 000
Älderstillägg . » 1000
Tjänstgörings
penningar
. > 4 000 kronor 13 000
Statsutskottets utlåtande nr 132.
13
Innehavaren av B. John
F. och Svea Anderssons
professur i elektricitetslära
med särskild hänsyn
till atmosfäriska
urladdningar:
kronor 57 000
Avgå pensionsavdrag . » 6 000 kronor 51000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Ivungl. Maj:t, för slagsvis » 1 841 600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis....... »_200 000
Summa kronor 3 234 300
Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t........
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis.......... »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. *
5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ »
Summa kronor 1 918 066
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 234 300
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . » 1918 066
Summa kronor 5 152 366
Särskilda uypbördsmedel:
1. — — — — — — — kronor 1929
2. _______» 10 152
3. _______» 14 785
4. Ersättning från gymnastik-
och idrottsinsti
tutionen.
.......... » 12 500 kronor 39 366
810 000
13 200
80 000
824 000
190 866
Nettoutgift kronor 5 113 000;
14
Statsutskottets utlåtande nr 132.
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,
som föranledas av vad departementschefen i förenämnda
statsrådsprotokoll anfört;
d) besluta, att vid Uppsala universitet skall från och
med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska
språk, särskilt ortnamnsforskning;
e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 5 113 000 kronor.
2:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (avdelning IV, punkt 2, s. 54—56) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 270 000 kronor.
3:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning IV,
punkt 3, s. 57—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av
vad departementschefen anfört, dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds
universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen lydelse,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning
I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer
och lärare m. fl. samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar,
som föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta att vid
Lunds universitet skall från och med budgetåret 1950/51 inrättas en professur
i fonetik, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 574 000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning i fråga om avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning
med 112 400 kronor och avser — förutom i det föregående
nämnda förslag — följande av departementschefen efter framställningar
av vederbörande akademiska myndigheter tillstyrkta förslag om nya tjänster
ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen.
1. Inrättande av en professur i fonetik från och med den 1 juli 1950
(principbeslut 1947).
2. Inrättande av en professur i entomologi från och med den 1 juli 1950
samt indragning av en befattning som föreståndare för zoologiska institutionens
entomologiska avdelning (principbeslut 1946).
Statsutskottets utlåtande nr 132.
15
3. Inrättande av en ordinarie laboratorsbefattning i röntgendiagnostik,
särskilt neuroradiologi, i stället för en extra laboratorstjänst i röntgendiagnostik.
4. Personlig tjänst som laborator i matematik för docenten N. E. Fremberg.
5. Ökning med 6 000 kronor av anslagsmedlen till arvoden till bibliotekarier
vid humanistiska sektionens seminariebibliotek (nu 2 850 kronor).
6. En amanuens vid vardera av psykiatriska, neurologiska och reumatologiska
klinikerna.
7. Tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.
8. Anvisande av 5 000 kronor till undervisning i dermato-venereologi i
Malmö.
9. Förste instrumentmakare (Ca 18) vid fysiska institutionen i stället
för instrumentmakare (Ca 14).
10. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården med 6 200 kronor till 42 200 kronor.
11. Personlig förste museiintendentstjänst (Ce 29) för docenten J. E.
Hede.
12. Preparator (Ce 13) vid patologiska institutionen.
13. Preparator (Ce 13) vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet.
14. Ett kanslibiträde (Ce 11) för pediatriska kliniken och ett för envar
av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professurerna.
15. Laboratoriebiträde (Ce 11) vid fysiska institutionen.
16. Två biblioteksassistenter (Ce 15) vid universitetsbiblioteket.
17. Ordinariesättning av två kanslibiträdestjänster (nu i Ce 15) vid universitetsbiblioteket.
Utskottet har i särskilt utlåtande denna dag avstyrkt i motionerna I: 22
och II: 37 framfört förslag om förändring från och med den 1 juli 1949 av
de nuvarande lärarbefattningarna i reumatologi, i radioterapi och i fysikalisk
diagnostik vid Lunds universitet till professurer i respektive ämnen.
Utskottet biträder departementschefens förslag i fråga om personalorganisationen
vid universitetet och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 11 mars 1949 anfört;
b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
16
Statsutskottets utlåtande nr 132.
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön-och tjänstgöringspenningar
kronor 1 181 000
Avgå pensionsavdrag
m.
m. kronor 91 600 kronor 1 089 400
Avlöningsstatcr.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
........kronor 43 800
c. Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis
........ » 30 000 kronor 1 163 200
2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Fremberg,
N. E.,
laborator i matematik,
personligen:
Lön . . kronor 6 000
Ålderstillägg
. » 1000
Tjänstgöringspen
ningar
» 3 000 kronor 10 000
Anm. Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring med
500 kronor och efter 10 års
tjänstgöring med 1000 kronor.
Avgår pensionsavdrag » 600 » 9 400
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 400
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis. . . . . . » 185 000
Summa kronor 3 198 000
Anmärkning till avdelning I. av avlöning sstaten.
Statsutskottets utlåtande nr 132.
17
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 538 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t....... » 14 740
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........... » 42 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis........... » 658 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 128 321
Summa kronor 1 381 761
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 198 000
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 381 761
Summa kronor 4 579 761
Särskilda uppbördsmedel:
— — ______------kronor 5 761
Nettoutgift kronor 4 574 000;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.
samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som
föranledas av vad departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
anfört;
d) besluta att vid Lunds universitet skall från och med
budgetåret 1950/51 inrättas en professur i fonetik;
e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 574 000 kronor.
4:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (avdelning IV, punkt 4, s. 70—72) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet:Materiel m.m. för
budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 035 000 kronor.
2 — Ilihang till riksdagens protokoll 10i0- 6 sand. Nr 132—135.
18
Statsutskottets utlåtande nr 132.
5:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Departementschefen
har (avdelning III, s. 25—28) förordat, att vid karolinska institutet
inrättas en personlig professur i fysiologisk
akustik för professorn G. von Békésy.
På förslag av Kungl. Maj:t beviljade 1946 års riksdag ett reservationsanslag
av 20 000 kronor för att bereda den ungerske fysikern, professorn
George von Békésy (f. 1899) tillfälle att vid karolinska institutet under
ett år bedriva forskningar inom akustiken och den akustiska sinnesfysiologien
(jfr proposition 1946:273 och riksdagens skrivelse 1946:454). von
Békésy vistades därefter i Sverige under budgetåret 1947/48 och hade sin
arbetsplats vid tekniska högskolan i Stockholm. Den av chefen för inrikesdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september
1947 tillkallade kommittén för dövhetens bekämpande har nu i skrivelse
den 7 april 1948 framlagt förslag om inrättande av en personlig professur i
fysiologisk akustik för von Békésy. Den föreslagna professuren skulle vara
knuten till karolinska institutet, dock med rätt för Kungl. Maj:t att om så
prövades lämpligt framdeles överföra densamma till den statliga institution,
som eventuellt komme att upprättas för att centralt leda kampen mot
dövheten.
I ärendet hörda myndigheter ha samtliga tillstyrkt, att åt professor von
Békésy beredes stadigvarande forskningsmöjligheter i Sverige.
Departementschefen har tillstyrkt kommitténs förslag och därvid anfört
i huvudsak följande.
Då det för tre år sedan var fråga om att knyta den ungerske
fysikern George von Békésy till svensk vetenskaplig forskning, framhölls
såsom betydelsefullt att kunna intensifiera forskningen inom den
kliniska akustiken. Vidare underströks behovet av att inom denna vetenskapsgren
åstadkomma ett intimare samarbete mellan fysiker, fysiologer
och kliniker. Det torde just ur sistnämnda synpunkt ha ansetts särskilt
önskvärt, att von Békésy bereddes tillfälle att deltaga i det vid karolinska
institutets öronklinik bedrivna forskningsarbetet. Det framhölls nämligen,
att von Békésy vore en synnerligen framstående fysiker med specialområde
inom akustiken, men att han också inlagt stora förtjänster inom den
akustiska sinnesfysiologien, där han utarbetat mätmetoder av hög känslighet
och precision, med vilkas hjälp han kunnat utföra objektiva mätningar
över svängningstillstånden i mellan- och innerörat, vilka tidigare
ansetts ligga långt under det direkt iakttagbaras gräns. I samband härmed
hade han använt egna nya metoder att mikrodissekera örat, vilka också
ur medicinskt-anatomiska synpunkter inneburit stora framsteg. Parallellt
med dessa mera fysikaliska arbeten hade von Békésy i stor utsträckning
även utfört undersökningar över hörseln med användande av psykofysiska
mätmetoder, vilka arbeten tilldragit sig stor internationell uppmärksamhet.
De förväntningar, som knötos vid von Békésys verksamhet i vårt land,
synas också ha blivit till fullo infriade. Kommittén för dövhetens bekämpande
har nu föreslagit, att för von Békésy skall inrättas en personlig pro
-
Statsutskottets utlåtande nr 132.
19
fessur, tills vidare knuten till karolinska institutet men med rätt för Kungl.
Maj:t att framdeles överföra professuren till den statliga institution, som
eventuellt kommer att upprättas för att centralt leda kampen mot dövheten.
Med hänsyn till von Békésys utomordentliga meriter som vetenskapsman
och till de förväntningar som från fackmannahåll ställas på ett samarbete
med honom vid bekämpandet av de kroniska hörselskadorna, tillstyrker jag,
att för von Békésy inrättas en personlig professur i fysiologisk akustik.
Såsom kommittén föreslagit torde professuren tills vidare böra vara knuten
till karolinska institutet. Jag förutsätter emellertid i likhet med överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, att för von Békésys tekniska verksamhet
erforderliga lokaler och apparater på sätt i ärendet angivits skola ställas
till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm.
Beträffande karolinska institutets anslagsbehov
för nästa budgetår har Kungl. Maj:t (avdelning IV, punkt 5, s. 73—85)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning
för vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
och dess institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50, dels besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen
lydelse, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 089 400 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning ifråga om detta anslag innebär en anslagshöjning
med 82 400 kronor samt avser — förutom i det föregående nämnda
förslag — följande av departementschefen i anslutning till framställningar
av lärarkollegiet vid karolinska institutet och kanslern tillstyrkta förslag
om nya tjänster ävensom om förändringar i övrigt i personalorganisationen.
1. Anvisande av 3 600 kronor till arvoden åt lärare vid kurser i den normala
förlossningens förlopp m. m.
2. Tredje amanuens i histologi.
3. Förste bibliotekarie (Ce 29) och samtidigt indragning av det nuvarande
bibliotekariearvodet om 3 600 kronor.
4. Försöksassistent (Ce 20) vid neurofysiologiska institutionen i stället
för fysiker å övergångsstat (Ca 26).
5. Ett laboratoriebiträde (Cell) vid envar av histologiska och patologisk-anatomiska
institutionerna samt thoraxkirurgiska och psykiatriska klinikerna
ävensom en dylik tjänst vid medicinska klinikens å serafimerlasarettet
endokrinologiska avdelning.
6. Ett biträde vid kamrerarexpeditionen (med lön enligt gällande befordringsgång).
7. Ökning med 4 000 kronor av de för tillfälligt anställd personal vid
biblioteket avsedda anslagsmedlen.
8. Ett laboratoriebiträde (Cell) för patologiska institutionen vid Sabbatsbergs
sjukhus och ett för kvinnokliniken därstädes.
20
Statsutskottets utlåtande nr 132.
9. Anvisande av 5 100 kronor såsom bidrag till kostnaderna för städning
och 5 600 kronor såsom bidrag till kostnaderna för skötseln av försöksdjuren
vid kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.
I fråga om den föreslagna nya befattningen som förste bibliotekarie
vid institutets bibliotek inhämtas av statsrådsprotokollet
följande.
Lärarkollegiet har gjort framställning om inrättande vid institutets bibliotek
av en befattning som överbibliotekarie i lönegraden Ca 31. För närvarande
är institutets bibliotekarie avlönad med ett arvode av 3 600 kronor.
Befattningen innehas som bisyssla av vetenskapsakademiens bibliotekarie
A. Holmberg. Denne har förklarat sig ha för avsikt att under år 1949
begära avsked från sin befattning vid karolinska institutets bibliotek, enär
han funnit, att bibliotekets ledning icke längre kunde skötas som en
bisyssla. Lärarkollegiet har i sin skrivelse dels redogjort för bibliotekets
nuvarande verksamhet, dels ock lämnat vissa uppgifter rörande de andra
offentliga specialbibliotek, som i fråga om storlek och arbetsuppgifter syntes
vara närmast jämförbara med institutets: riksdagsbiblioteket och de båda
tekniska högskolornas bibliotek. Chefen för riksdagsbiblioteket vore placerad
i lönegraden Ca 33, cheferna för biblioteken vid de tekniska högskolorna
i Ca 31. Frekvens- och accessionssiffrorna vid institutets bibliotek
vore i stort sett jämförliga med motsvarande siffror vid de 3 nämnda
biblioteken. Chefsbefattningen vid institutets bibliotek borde därför ej
placeras i lägre lönegrad än Ca 31. För kommande budgetår hemställde
lärarkollegiet endast om inrättande av en ordinarie tjänst vid biblioteket
nämligen chefsbefattningen. Den närmare utformningen av den nya biblioteksorganisationen
syntes lämpligen böra anstå, tills den nye bibliotekschefen
blivit tillsatt.
Kanslern har anfört följande.
Den av lärarkollegiet förebragta utredningen synes mig giva vid handen,
att institutets bibliotek — särskilt om man till detsamma räknar även
Svenska läkarsällskapets bibliotek, vars utlåningsverksamhet omhänderhas
av institutets bibliotekspersonal — är av ungefär samma storleksordning
som de här förut nämnda vetenskapliga specialbiblioteken. Det synes därför
i och för sig motiverat att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet
föreslagna lönegraden Ca 31. Jag känner mig emellertid tveksam
rörande lämpligheten av att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till frågan
om inrättande av en överbibliotekarietjänst och således börja utformningen
av den nya personalorganisationen »från toppen». Det förefaller mig vara
en lämpligare anordning, om den nuvarande bibliotekarien Holmberg, som
i detalj känner biblioteket och dess skötsel, hade tillfälle att ännu någon tid
ställa sin erfarenhet till bibliotekets förfogande och vid hans sida ställdes
en förste bibliotekarie i lönegraden Ca 29, som skulle leda det dagliga
arbetet på biblioteket och befria Holmberg från en avsevärd del av hans
nuvarande arbetsbörda. Jag utgår ifrån att Holmberg är villig att, om han
får hjälp av en förste bibliotekarie, ännu någon tid kvarstå vid ledningen
av biblioteket. Frågan om inrättande av en överbibliotekariebefattning får
senare upptas till förnyad prövning.
Under åberopande av vad ovan anförts tillstyrker jag att vid institutets
bibliotek inrättas en förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ca 29. I
Statsutskottets utlåtande nr 132.
21
samband härmed synes det nuvarande bibliotekariearvodet å 3 600 kronor
kunna minskas till 2 400 kronor.
Statskontoret har icke gjort erinran mot inrättande av en tjänst som
förste bibliotekarie i Ca 29, medan statens lönenämnd ansett sig böra förorda
lärarkollegiets förslag om en överbibliotekarietjänst, detta enär den
hittillsvarande bibliotekarien enligt vad lönenämnden inhämtat icke vore
villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå vid sidan av en förste bibliotekarie.
Departemetitschejen har framhållit, att institutets bibliotek numera nått
en sådan storlek, att det för dess ledning icke längre vore tillräckligt med
en deltidsanställd befattningshavare utan erfordrades en heltidsanställd
bibliotekarie. För egen del förordade departementschefen, att tills vidare
inrättades en tjänst som förste bibliotekarie i Ce 29 i stället för den nuvarande
arvodesbefattningen.
Till stöd för det i motionerna 1:272 och 11:342 framförda förslaget om
uppförande å institutets personalförteckning av en överbibliotekarietjänst
i lönegraden Ca 31 i stället för en extra ordinarie förste bibliotekariebefattning
i lönegraden Ce 29 har anförts i huvudsak följande.
Omorganisationen av karolinska institutets bibliotek har på grund av
dess snabba utveckling varit aktuell sedan flera år men uppskjutits i avvaktan
på den nu genomförda flyttningen till nya lokaler i samband med
karolinska institutets förläggning till Norrbacka-området. Bibliotekets bokbestånd,
som 1920 beräknades till 2 000 hyllmeter, har stigit till över 3 500
meter, d. v. s. tillväxten har under sistförflutna 28 år varit ungefär lika
stor som förut under 110 år (sedan institutets grundande år 1810). De besökandes
antal har under 25 år mer än sjudubblats och antalet hemlån
mer än tiodubblats. Bibliotekets ställning som medicinskt centralbibliotek
åskådliggöres också genom de än mer ökade siffrorna för de interurbana
låneförbindelserna, vilka sedan 1920 mer än 27-dubblats (från 269 till 7 412
volymer år 1945/46). Som jämförelse kan nämnas, att antalet interurbana
låneförbindelser vid Uppsala universitetsbibliotek, som dock har att tillgodose
alla fyra fakulteternas forskningsområden, år 1945/46 var 14 823
och att motsvarande siffra vid kungi. biblioteket år 1947 var 6 542. Karolinska
institutets biblioteks interurbana låneförbindelser äro således mera
omfattande än t. o. m. kungl. bibliotekets. I samband med den av statsmakterna
beslutade upprustningen av den medicinska forskningen måste
man vara beredd att möta ytterligare stegrad frekvens. Redan nu, alltså
innan upprustningen fullt genomförts, har verksamheten vid biblioteket
starkt ökat.
Den nuvarande organisationen är ett provisorium, närmast tillkommen
för de mest ofrånkomliga behoven i samband med bibliotekets flyttning,
och med hänsyn härtill blevo då inga tjänster utom förste expeditionsvaktsbefattningen
satta på ordinarie stat. Vid den nu aktuella organisationen
måste tagas i betraktande dels de anförda uppgifterna angående bibliotekets
nuvarande verksamhet, dels förhållandena vid andra specialbibliotek
av jämförlig storleksordning och med jämförliga arbetsuppgifter. De närmast
jämförbara iiro riksdagsbiblioteket och de båda tekniska högskolornas
bibliotek. Några siffror må anföras till stöd för en sådan jämförelse:
22
Statsutskottets utlåtande nr 132.
Riksdags-
Tekn. hög-
Chalmers tekn.
Karolinska
biblioteket
skolans bibi.
högskis bibi.
inst:s bibi.
Bokbestånd i hyllmeter......
4 000
3 970
2 242
3 500
(4 500)
EU års tillväxt i hyllm. (1946). .
108
in
2001
65
(100)
Inköpsanslag 1947/48 .......
50 000
55 000
45 000
35 000
(44 000)
Antal hemlån år 1946 .......
23 177
27 858
29 987
24 323
(25 453)
Siffrorna inom parentes angiva motsvarande siffror för karolinska institutets
bibliotek, om den i Svenska läkaresällskapets lokaler inrättade
filialens frekvens medräknas. Dessa böra inräknas, då det gäller att bedöma
omfattningen av verksamheten vid karolinska institutets bibliotek, enär
detta efter särskild överenskommelse fått anordna en filial i Svenska läkaresällskapets
lokaler. Denna åtgärd har måst vidtagas för att i någon
mån efter flyttningen uppväga olägenheten av bibliotekets perifera läge vid
Norrbacka. Lånefrekvensen vid denna filial, som fr. o. m. år 1948 helt
övertagits av personal från karolinska institutets bibliotek, visar avsevärt
stigande tendens. Fr. o. m. nästkommande budgetår kommer inköpsanslaget
till institutets bibliotek att utgå med 40 000 kronor, exklusive de 9 000
kronor som från Svenska läkaresällskapet utgå till inköpen vid filialen.
De andra jämförliga bibliotekens personalstater äro följande:
Riksdagsbiblioteket:
1 överbibliotekarie (Ca 33), 1 förste bibliotekarie (Ca 29), 2 bibliotekarier
(Ca 26), 1 e. o. bibliotekarie (Ce 26), 1 e. o. bibliotekarie (Ce 24) och 2 amanuenser.
Tekniska högskolans bibliotek:
1 överbibliotekarie (Ca 31), 1 förste bibliotekarie (Ca 29), 2 bibliotekarier
(Ca 26), 1 e. o. bibliotekarie, 3 amanuenser (bibliotekarier), 2 biblioteksassistenter
med hd- och 2 med halvtidstjänst, 4 kanslibiträden, 3 kontorsbiträden
med hel- och 2 med halvtidstjänst samt 2 »övriga befattningshavare».
Chalmers tekniska högskolas bibliotek:
1 överbibliotekarie (Ca 31), 1 förste bibliotekarie, 2 bibliotekarier (Ca 27,
respektive Ce 26), 1 amanuens (bibliotekarie), 1 biblioteksassistent, 2 kanslibiträden
och 1 kontorsbiträde.
Karolinska institutets bibliotek:
1 bibliotekarie, arvodesavlönad, 2 förste amanuenser (Ce 23), 1 amanuens
(Ce 22), 2 amanuenser (Cf 17), 1 kanslibiträde och 3 halvtidsanställda befattningshavare
med kanslibiträdes löneställning.
Vid ärendets behandling har kanslern fnnnit »det i och för sig motiverat
att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet föreslagna lönegraden
Ca 31». Även lönenämnden har ansett sig böra förorda lärarkollegiets förslag.
I betraktande av de krav, som komma att ställas på den nya tjänstens
innehavare, synes en lägre placering än Ca 31 icke böra komma i fråga, då,
såsom även lärarkollegiet i ärendet framhållit, det är av stor vikt, att denna
1 Siffran för Chalmers tekniska högskolas bibliotek var år 1946 särskilt hög på grund av
anskaffning i stor skala av äldre serier. Sedan luckorna i detta biblioteks äldre bestånd blivit
fyllda, torde ca 100 hyllmeter även här bli normal accession.
Statsutskottets utlåtande nr 132.
23
tjänst blir besatt med en skicklig biblioteksman med väl vitsordad administrativ
erfarenhet och förmåga. För att den skall påräkna sökande t. ex.
bland de nuvarande förste bibliotekarierna vid de stora vetenskapliga biblioteken,
bör den därför ej placeras lägre än överbibliotekariebefattningarna
vid de båda tekniska högskolornas bibliotek. Kostnadsökningen jämfört
med Kungl. Maj:ts förslag uppgår i ogynnsammaste fall till endast 1 208
kronor årligen.
Utskottet har i likhet med departementschefen funnit de motiv, som
anförts för upprättandet av en personlig professur i fysiologisk akustik för
professorn G. von Békésy, bärande och tillstyrker därför professurens inrättande
från och med nästa budgetår. Professuren torde såsom departementschefen
förordat tills vidare böra vara knuten vid karolinska institutet.
Utskottet förutsätter, att bestämmelser komma att utfärdas av innebörd,
att von Békésy såsom innehavare av den personliga professuren äger deltaga
i handläggningen i lärarkollegiet allenast av sådana ärenden, som
beröra hans egen institution och hans eget ämnesområde.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är bibliotekarien vid karolinska
institutets bibliotek för närvarande deltidsanställd och uppbär ett
årligt arvode av 3 600 kronor. Lärarkollegiet har med hänsyn till bibliotekets
storlek och arbetsuppgifter funnit dess ledning icke längre kunna
skötas som en bisyssla, varför kollegiet gjort framställning om inrättandet
av en ordinarie tjänst vid biblioteket, en chefsbefattning, placerad i lönegraden
Ca 31. Kanslern har funnit det i och för sig motiverat att bibliotekets
chef placerades i den av lärarkollegiet föreslagna lönegraden, men
som en övergångsanordning förordat att den nuvarande bibliotekarien tills
vidare skulle kvarstå i sin befattning och vid sin sida erhålla en förste
bibliotekarie i lönegraden Ca 29. Statskontoret har icke funnit något att
erinra mot inrättandet av en tjänst som förste bibliotekarie i nyssnämnda
lönegrad, medan statens lönenämnd förordat lärarkollegiets förslag, enär
enligt vad lönenämnden inhämtat den hittillsvarande bibliotekarien icke
vore villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå i tjänst. Departementschefens
förslag innebär, att i stället för den nuvarande arvodesbefattningen
inrättas en extra ordinarie förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ce 29.
T motionerna I: 272 och II: 342 har yrkats, att biblioteket, såsom lärarkollegiet
hemställt, utrustas med en chefsbefattning — överbibliotekarie — i
lönegraden Ca 31.
Utskottet är ense med departementschefen och samtliga de i ärendet
hörda myndigheterna om att den storleksordning biblioteket numera nått
kräver en ändrad organisation av dess ledning. Enligt utskottets mening
är det angeläget, att chefsbefattningen vid biblioteket blir besatt med eu
skicklig biblioteksman med väl vitsordad administrativ erfarenhet och förmåga.
Det synes utskottet tveksamt om man med den av departementschefen
förordade löneställningen kan erhålla eu kraft, som kan uppfylla de
24
Statsutskottets utlåtande nr 132.
krav som måste ställas på tjänstens innehavare. Med hänsyn härtill och
till de olika meningar, som gjort sig gällande beträffande ifrågavarande
befattningshavares lämpliga lönegradsplacering, anser utskottet förevarande
ärende böra underkastas ytterligare övervägande och utredning. I
avvaktan på resultatet härav förordar utskottet, att bibliotekariebefattningen
under nästa budgetår alltjämt uppehälles såsom en arvodesavlönad
deltidstjänst. Arvodet för denna befattning, som hittills varit 3 600 kronor,
torde emellertid på grund av de ökade göromålen vid biblioteket enligt
utskottets mening fordra en justering uppåt. I sådant avseende vill utskottet
föreslå, att beloppet bestämmes till 4 800 kronor för år.
Departementschefens förslag i övrigt under denna punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Vad utskottet sålunda förordat innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag en sänkning av förevarande anslag med (13 224 — 4 800 =) i runt
tal 8 400 kronor till (2 089 400 — 8 400 =) 2 081 000 kronor.
Med den ståndpunkt utskottet alltså intagit, finner utskottet motionerna
I: 272 och II: 342 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 272 och II: 342,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess
institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Personalförteckning för vissa tjänstemän vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet
och dess institutioner m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar.
1 instrumentmakare......................Ca 14
3 preparatorer.........................Ca 14
1 institutions vaktmästare.................Ca 13
2 kanslibiträden...................... Ca 11
12 laboratoriebiträden..................... Ca 11
5 institutionsvaktmästare.................Ca 11
1 förste expeditionsvakt.................. Ca 11
1 laboratoriebiträde...................... Ca 8
Kansliet.
1 kontorsskrivare......................... Ca 19
1 maskinist av 3:e klass................... Ca 12
Statsutskottets utlåtande nr 132. 25
Befattning. Lönegrad.
1 kanslibiträde..........................Ca 11
1 expeditionsvakt........................Ca 9
Anm. Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den på övergångsstat
uppförde vaktmästaren vid kansliet kvarstår i sin tjänst.
Kamrerarexpeditionen.
1 kamrerare............................. Ca 27
Tjänsteman å övergångsstat.
Kansliet.
1 vaktmästare...........................Ca 11;
b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1949/50, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:
A vlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1.-----------------
2. — —---------------
3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Crafoord,
C., professor
i thoraxkirurgi,
personligen:
--— — —--kronor 13 000
von Békésy, G., professor
i fysiologisk
akustik, personligen:
Lön . . . kronor 8 000
Ålders
tillägg
» 1000
Tjänst
görings
penning
ar
. . . . . » 4 000 » 13 000
kronor 69 000
Avgå pensionsavdrag _»____4 900 kronor 64 100
Anm. Innehavare av personlig professur äger
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg
å lönen med 1 000 kronor.
4. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 577 000
5. -----------------
Summa kronor 1 236 100.
26
Statsutskottets utlåtande nr 132.
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 182 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t....... » 11 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 580 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 90 500
Summa kronor 864 900
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 216 100
II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m.......... » 864 900
Summa kronor 2 081 000;
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2 081 000 kronor.
6:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet; Bidrag till fysiologiskakustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning IV,
punkt 6, s. 85), vilket avser anvisande i samband med inrättandet av en
personlig professur i fysiologisk akustik för professorn G. von Békésy av
medel för assistenthjälp och materiel m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
7:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. Kungl. Maj:t har (avdelning IV, punkt 7, s. 86—90)
föreslagit riksdagen att till Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig
forskning i Övre Norrland för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.
Den 10 januari 1947 avgåvo vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut samt sjökarteverket gemensamt ett betänkande
med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. (SOU
1947:6). Betänkandet var i allt väsentligt grundat på den utredning i
ämnet, som verkställts av en av akademien och ämbetsverken tillsatt kom
-
27
Statsutskottets utlåtande nr 132.
mitté, kallad Abiskokommittén. Denna kommitté föreslog, att i NordSverige
skulle inrättas en naturvetenskaplig forskningsstation med möjligheter
till forskning i betydligt större skala än vetenskapsakademiens station
i Abisko då erbjöd. Institutionen borde avses huvudsakligen men icke
enbart för geofysisk forskning och såsom ett geofysiskt observatorium förläggas
till ett omkring 8 kilometer öster om Kiruna beläget område. Vetenskapsakademiens
naturvetenskapliga station i Abisko förutsattes alltjämt
skola utgöra centrum för den botaniska och zoologiska forskningen, och den
meteorologiska stationen i Riksgränsen skulle bibehållas under meteorologiska
och hydrologiska institutets ledning. Observatoriet i Kiruna med undantag
för dess meteorologiska avdelning, stationen i Abisko samt de så
kallade Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet skulle sammanföras
till en gemensam organisation, benämnd »Övre Norrlands naturvetenskapliga
forskningsinstitutioner», ställd under vetenskapsakademien och
under närmaste ledning av en särskild styrelse.
Abiskokommitténs förslag har icke hittills föranlett några åtgärder från
statsmakternas sida.
I skrivelse den 4 december 1948 ha vetenskapsakademien, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, sj ökarte verket och statens naturvetenskapliga
forskningsråd ånyo upptagit frågan om organisationen av den
naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige och hemställt om anslag för
ändamålet. Framställningen grundar sig väsentligen på en av interimsstyrelsen
för vetenskapsakademiens forskningsstationer i Övre Norrland gjord
utredning, vilken i sin tur är en komplettering till Abiskokommitténs betänkande
med hänsyn till utvecklingen under senare tid.
Interimsstyrelsen har till en början lämnat en redogörelse för på senare
tid vidtagna åtgärder för forskningen i Övre Norrland. Av redogörelsen inhämtas
bland annat dels att med bidrag av Kiruna stad under sommaren
1948 inrättats ett provisoriskt geofysiskt observatorium, beläget cirka 8
kilometer öster om Kiruna, dels att Abisko naturvetenskapliga station reparerats
och förbättrats med användande av medel som anvisats av vetenskapsakademien,
varjämte naturvetenskapliga forskningsrådet anvisat
35 000 kronor till anskaffande av instrument vid stationen, dels ock att
vetenskapsakademien anvisat 10 000 kronor för reparationer och inventering
vid de Hambergska observationshyddorna.
Interimsstyrelsen framhåller vidare, att de omnämnda åtgärderna, som
särskilt i fråga om den geofysiska forskningen endast tillgodosåge de mest
trängande behoven, på längre sikt vore helt otillräckliga. Erfarenheten från
den hittills provisoriskt ordnade verksamheten hade emellertid enligt interimsstyrelsens
mening givit vid handen, att Abiskokommitténs förslag
med fördel kunde läggas till grund för utbyggandet av denna forskning.
Interimsstyrelsen har föreslagit vissa mindre ändringar i Abiskokommitténs
förslag samt verkställt nya kostnadsberäkningar under hänsynstagan
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 132.
de både till den stigande prisnivån och de ökade icke-statliga bidrag som
ställts i utsikt.
De årliga kostnaderna för den del av verksamheten, som icke skulle falla
under meteorologiska och hydrologiska institutet, uppgå enligt interimsstyrelsens
förslag till 167 400 kronor. Härav skulle emellertid, enligt vad
som ställts i utsikt, Kiruna stad och vetenskapsakademien bidraga med
tillsammans 50 000 kronor, varför det statliga bidraget kunde begränsas till
117 400 kronor eller samma belopp som Abiskokommittén föreslog. Härutöver
har interimsstyrelsen begärt ett årligt anslag av 25 000 kronor för
anordnande av provisorisk undervisning i geofysik.
Genom att Kiruna stad därjämte erbjudit sig att bidraga med ett engangsanslag
av 150 000 kronor för täckande av ökade byggnadskostnader
begränsas enligt interimsstyrelsens förslag statens andel i engångskostnaderna
för observatoriet i Kiruna till 1 355 000 kronor, vilket är samma
belopp som Abiskokommittén föreslog.
För driften under första verksamhetsåret (1949/50) beräknar interimsstyrelsen,
utgående från utlovade bidrag av 25 000 kronor från Kiruna stad och
10 000 kronor från vetenskapsakademien, statsbidraget till 55 700 kronor.
Härjämte borde 160 000 kronor av de begärda medlen till utrustning ställas
till förfogande.
Departementschefen har anfört följande.
Ehuru den av Abiskokommittén planerade organisationen av den naturvetenskapliga
° forskningen i Övre Norrland ännu icke kunnat genomföras,
ha, såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, åtskilliga
provisoriska åtgärder för främjande av denna forskning vidtagits.
Att detta varit möjligt beror främst på de ekonomiska bidrag, som lämnats
av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga forskningsrådet och Kiruna
stad. I nuvarande läge är jag icke beredd att ta ställning till frågan hur
den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland för framtiden bör
organiseras och vilka statsbidrag som böra utgå för densamma. Ur olika
synpunkter, ej minst med hänsyn till det internationella vetenskapliga samarbetet,
anser jag emellertid, att den nu förefintliga provisoriska forskningsorganisationen
bör stödjas. Jag vill därför förorda, att för ifrågavarande
ändamål ett särskilt anslag anvisas under rubriken »Bidrag till naturvetenskaplig
forskning i Övre Norrland», vilket anslag för nästa budgetår bör
uppföras med 30 000 kronor. Anslaget torde böra disponeras av vetenskapsakademien.
Jag anser mig därvid böra räkna med att särskilda ekonomiska
bidrag fortfarande komma att lämnas av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga
forskningsrådet och Kiruna stad.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 132.
29
8:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(avdelning IV, punkt 8, s. 90) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 2 400 000 kronor.
Stockholm den 10 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,
Rickard Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson,
Iwar Anderson, Heiding, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Hjalmarson,
Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand,
Hoppe, Kollberg, Thapper, Onsjö och fröken Elmén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. a1 i texten