Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur

1949-05-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

1

Nr 136.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående

Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation

för uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco)

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 367, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor

till Kostnader i samband med Sveriges anslutning till Unesco.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 107, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

mars 1949, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t vidtager

de åtgärder, som erfordras för Sveriges anslutning den 1 januari 1950 till

Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur

(Unesco), dels till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor, dels ock till Unescos rörelsefond för budgetåret 1949/50 å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag

av 90 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wistrand m. fl. (1:262) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (11:331), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå

måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nilclasson m. fl. (1:263) och den andra inom andra kammaren

av herr Onsjö m. fl. (11:333), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande rörande Unescos bildande, organisation,

uppgifter in. in.

På konferensen i San Francisco i april—juni 1945, varvid de under det

andra världskriget allierade staterna utarbetade grundvalarna för den nya

internationella säkerhetsorganisationen, benämnd »Förenta Nationerna»,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 6 samt. Nr 136.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 136.

väcktes förslag om att inkalla en konferens med uppgift att diskutera och,

om så befunnes lämpligt, bilda en Förenta Nationernas organisation för

undervisning, vetenskap och kultur.

Detta förslag vann allmän anslutning och på inbjudan av de engelska

och franska regeringarna ägde en sådan konferens rum i London den 1—16

november 1945. I konferensen deltogo representanter för 43 stater, varjämte

en stat och 8 internationella organisationer voro företrädda genom

observatörer. Sverige var icke företrätt vid konferensen. Denna beslöt att

bilda den föreslagna organisationen, som fick namnet Förenta Nationernas

organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (United Nations

educational, scientific and cultural organisation), vanligen efter den engelska

förkortningen benämnd Unesco. Stadga för organisationen utarbetades

och antogs. Vidare tillsattes en förberedande kommission med huvudsakligaste

uppgift att förbereda första mötet med organisationens generalkonferens,

vilket skulle äga rum i Paris i november 1946. Stadgan undertecknades

den 16 november 1945 av 39 stater, nämligen Argentina, Belgien,

Brittiska Riket, Bolivia, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Cuba, Danmark,

Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Grekland,

Guatemala, Haiti, Indien, Irak, Iran, Jugoslavien, Kina, Libanon,

Liberia, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Nicaragua, Norge, Panama,

Peru, Polen, Saudi-Arabien, Sydafrikanska Unionen, Syrien, Tjeckoslovakien,

Turkiet, Uruguay och Venezuela.

Av dessa stater ha t. o. m. den 30 januari 1949 samtliga med undantag av

Chile, Guatemala, Jugoslavien, Nicaragua och Panama ratificerat stadgan.

Vidare har denna undertecknats och ratificerats av ytterligare följande 11

stater, nämligen Afganistan, Amerikas Förenta Stater, Australien, Frankrike,

Honduras, Italien, Nya Zeeland, Salvador, Schweiz, Ungern och Österrike.

Således ha hittills sammanlagt 45 stater inträtt som medlemmar i

organisationen.

Stadgan trädde i kraft den 4 november 1946. Den föreligger i original på

engelska och franska språken, vilka båda texter skola äga samma vitsord.

Stadgan, i engelsk och fransk avfattning med svensk översättning, finns

såsom bilaga 1 fogad till propositionen nr 107. Utskottet torde få hänvisa

därtill.

En av Unesco och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd diskuterad

överenskommelse mellan Unesco och Förenta Nationerna godkändes

av sistnämnda organisations generalförsamling i New York oktober—

november 1946, varigenom Unesco inordnades som ett av Förenta Nationernas

fackorgan och erhöll erforderlig rättskapacitet.

Bestämmelserna angående rätt till medlemskap i Unesco framgå av stadgans

artikel II, som fastslår, att medlemskap i Förenta Nationerna medför

rätt till medlemskap i Unesco, medan särskilda, här icke aktuella bestämmelser

gälla för stater, som icke äro medlemmar av Förenta Nationerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 3

Uteslutning ur denna organisation medför automatisk uteslutning ur

Unesco.

Medlemsstats i stadgan fastställda skyldigheter till Unesco innefattar

1) att inom ett år efter avslutandet av den generalkonferens, vid vilken

ifrågakommande konventioner och rekommendationer antagits, underställa

vederbörande nationella myndigheter dessa (Art. IV: 4);

2) att respektera den internationella karaktären hos generaldirektörens

och personalens uppgifter (Art. VI: 5);

3) att avgiva regelbundna rapporter i vissa frågor som beröra Unesco

(Art. VIII); samt

4) att betala visst, av generalkonferensen fastställt bidrag till organisationen.

Enligt stadgans artiklar III—VI har Unesco följande huvudorgan:

1. Generalkonferensen består av medlemsstaternas representanter, högst

5 från varje stat, vilka dock vid omröstningar tillsammans endast ha en

röst. Den skall sammanträda minst en gång varje år och därvid fastställa

organisationens budget för nästkommande år samt uppdraga riktlinjerna

för och fatta beslut om verksamheten. Generalkonferensen skall vidare

bland annat välja ledamöter i Unescos styrelse samt på förslag av denna

utse organisationens generaldirektör. Beslut fattas med enkel majoritet

bland de närvarande utom i de fall, då stadgan — exempelvis ifråga om

stadgeändringar — föreskriver 2/3 majoritet.

Unescos generalkonferens har hittills sammanträtt 3 gånger: i Paris den

20 november—10 december 1946, i Mexico den 6 november—3 december

1947 och i Beirut den 17 november—11 december 1948. Nästa möte, vilket

beräknas bli kortare än de föregående, skall äga rum i Paris i september

1949 och det därpå följande förmodligen i Florens i maj 1950.

2. Styrelsen skall bestå av 18 ledamöter, valda för 3 år bland medlemsstaternas

representanter enligt särskilda bestämmelser i stadgan (Art. V: 2),

ävensom av generalkonferensens president i egenskap av rådgivande ledamot.

Styrelsen har till uppgift att mellan generalkonferensens möten handla

å dess vägnar samt ansvara för verkställigheten av antagna arbetsplaner liksom

att förbereda generalförsamlingens dagordning och arbetsprogram m.m.

3. Unescos verkställande organ, sekretariatet, vilket är förlagt till Paris,

består av en av generalkonferensen på sex år utsedd generaldirektör och

av honom tillsatt personal, för närvarande cirka 660 personer. De rekryteras

från samtliga medlemsstater med viss hänsyn till storleken av deras

avgiftskvoter men äro internationella tjänstemän och få således icke mottaga

instruktioner från regeringar eller myndigheter utanför organisationen.

Under Unescos två första verksamhetsår tjänstgjorde engelsmannen Julian

Huxley såsom generaldirektör. Vid gencralkonferensens möte i Beirut 1948

utsågs till ny generaldirektör Mexicos förutvarande utrikesminister Jaime

Torres Bodet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Beträffande detaljerna i Unescos organisation torde få hänvisas till den

redogörelse härför, som utarbetats på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet

och som bilaga 2 fogats till propositionen nr 107.

Unescos uppgift är enligt stadgan (Art. I: 1) »att bidraga till fred och

säkerhet genom att medelst uppfostran, vetenskap och kultur befordra

samarbetet mellan folken i syfte att främja den allmänna aktningen för lag

och rätt och för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för

alla, utan åtskillnad med avseende å ras, kön, språk eller religion, som Förenta

Nationernas stadga tillförsäkrar världens folk». Denna uppgift avser

man att förverkliga efter följande huvudlinjer.

För det första skall organisationen genom alla slag av massupplysning

främja folkens kännedom om och förståelse för varandra. Härför skall fritt

tankeutbyte i ord och bild underlättas, varvid närmast press, radio och

film torde avses. För det andra skall folkupplysning och kulturspridning

uppmuntras genom samverkan på undervisningens område. För det tredje

skall kunskap vidmakthållas, främjas och spridas. Detta skall ske genom

åtgärder i syfte att bevara världens arv av böcker och konstverk m. m. samt

att främja internationellt samarbete inom alla grenar av intellektuell verksamhet,

bland annat genom att underlätta och understödja möjligheter till

kontakter mellan och utbyte av personer, som äro verksamma på undervisningens,

vetenskapens och kulturens områden. Vidare skall man understödja

utväxling av publikationer, föremål av konstnärligt och vetenskapligt värde

jämte annat informationsmaterial samt inleda internationellt samarbete för

att göra tryckta och offentliggjorda skrifter allmänt tillgängliga.

I art. I: 3 angivas gränserna för organisationens befogenheter gentemot

de enskilda medlemsstaterna. Här stadgas sålunda, att det är organisationen

förbjudet att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande

medlemsstats egen jurisdiktion. Såsom motiv härför har i förevarande

författningsrum angivits angelägenheten av att bevara »självständigheten,

ursprungligheten och den fruktbärande mångsidigheten inom

medlemsstaternas kulturer och undervisningssystem».

Beträffande organisationens aktuella arbetsuppgifter och finansieringen

härav torde få hänvisas till förutnämnda redogörelse.

Stadgans bestämmelser angående Unescos arbetsuppgifter äro allmänt

hållna och ge därför föga begrepp om dessas natur. Av nyssnämnda redogörelse

torde emellertid framgå, att Unesco uträttar ett betydelsefullt

arbete på olika områden, i första hand den kulturella återuppbyggnaden

inom krigshärjade länder. Organisationen fungerar vidare, för att endast

nämna några exempel, såsom upplysnings- och rådgivningscentral i undervisningsfrågor

för kulturellt efterblivna folk, tar initiativ till och stöder internationellt

samarbete inom den naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga

forskningens områden samt tjänstgör som internationellt förbin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

5

delseorgan på skilda områden av kulturlivet, såsom ifråga om teater, musik,

konst, litteratur och museiväsen.

Unescos budget fastställes för kalenderår. Det ankommer på generaldirektören

att vid generalkonferensens årliga ordinarie möte framlägga förslag

till budget för nästföljande år. Detta förslag skall dessförinnan ha

granskats av en finanskommitté och jämte kommitténs utlåtande däröver

i god tid före generalkonferensens möte ha översänts till medlemsstaterna

ävensom till Förenta Nationernas generalsekreterare. Budgeten beräknas i

amerikanska dollars, men medlemsavgifterna kunna även av vissa länder,

exempelvis den europeiska gruppen, till vilken Sverige räknas, betalas i

franska francs eller pund sterling. Den av generalkonferensen för år 1949

antagna budgeten slutar å 7 780 000 dollars. Enligt den officiella svenske

observatörens, professor I. Diiring, rapport från generalkonferensens möte i

Beirut 1948 synes risken för en väsentlig ökning kommande år av budgeten

vara liten.

För att bereda sekretariatet likvida medel innan årsavgifterna för det

löpande året inbetalats, har bildats en rörelsefond, vilken för närvarande

uppgår till 3 000 000 dollars. Medlemsstaternas tillskott till denna förbliva

dessas egendom men ränta erlägges icke å tillskotten.

Medlemsstats bidrag till budgeten och rörelsefonden beräknas efter samma

skala, som tillämpas i fråga om bidrag till Förenta Nationerna med de

jämkningar, vilka föranledas av att medlemsstaterna i de båda organisationerna

ej äro identiska. Gällande kvoter fastställas per år av generalkonferensen.

Beträffande de senast fastställda kvoterna hänvisas till en

särskild sammanställning, vilken såsom bilaga 4 fogats till propositionen

nr 107.

Under förutsättning att Unescos budget blir i stort sett oförändrad till

sin storlek, kan Sveriges medlemsavgift för helt år beräknas till omkring

680 000 kronor efter en beräknad medlemskvot på 2,38 procent, vilken dock

i och med Sveriges och eventuellt andra staters anslutning till organisationen

kommer att något sänkas. Sveriges obligatoriska bidrag till rörelsefonden

torde komma att uppgå till i runt tal 260 000 kronor i ett för allt,

vilket bidrag kan erläggas i tre omgångar under tre år.

Departementschefen har vidare anfört följande.

Då det gällt att bedöma Unescos hittillsvarande verksamhet har från

skilda håll framförts kritik. Denna har i första hand gått ut på, att en

disproportion skulle råda mellan de uppställda målen och möjligheterna att

praktiskt genomföra dessa. Vidare har gjorts gällande, att det skulle föreligga

en viss överorganisation inom sekretariatet, medförande onödig pappersexercis

m. m. och oproportionerligt höga organisationskostnader. Emellertid

må ihågkommas, att då Unesco började sin verksamhet, fanns för

dess omfattande verksamhetsområde inga tidigare erfarenheter av betydelse

att bygga vidare på. De första årens verksamhet måste därför i viss mån

få experimentartad karaktär. De organisations- och arbetstekniska svårig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

heterna i samband med organisationens internationella uppbyggnad och

verksamhetsfält måste också hållas i minnet vid ett bedömande av organisationen.

Beträffande planerna för den framtida verksamheten och möjligheterna

att praktiskt genomföra dessa synes av samstämmiga rapporter att döma

en övergång till större återhållsamhet ifråga om alltför vittsvävande projekt

och till säkrare förankring i realistiskt tänkande ha ägt rum på sista

tiden. Det finns många tecken, som tyda på, att arbetet inom Unesco i allt

större utsträckning kommer att ägnas åt organisationens huvuduppgifter,

sådana de efter de två första åren framträda: att vara ett centrum för informationstjänst

och expertutbyte samt för nydanande försöksverksamhet

m. in., som fordrar världsomfattande samarbete, och att stimulera och

understödja utvecklingen av undervisning och folkbildning samt vetenskap

och kultur i skilda länder.

Kritiken mot förhållandena inom Unescos sekretariat och »pappersexercisen»

har redan medfört, att avsevärda förbättringar på ett märkbart sätt

genomförts. Mängden av tidigare utsända trycksaker, frågeformulär m. m.

har minskats, och en ^organisation inom sekretariatet har ägt rum, särskilt

efter den nye generaldirektörens tillträde. Att de allmänna omkostnaderna

trots detta komma att utgöra en avsevärd del av organisationens budget

synes oundvikligt, bland annat med tanke på att alla handlingar skola

översättas och utskrivas eller tryckas på minst två språk. Vid bedömandet

av budgeten bör hänsyn även tagas till att däri under organisationskostnader

som löner upptagna poster till stor del utgöras av ersättning för rent

vetenskaplig forskning och planering samt andra uppgifter av dylik karaktär.

^ I detta sammanhang bör också påpekas svårigheten att från början

erhålla kompetent och lämplig personal. Det förhållandet, att personalen nu

kan anställas på längre tid, ett å två år, än under den första tiden, då 6- månaderskontrakt voro de vanligaste, synes också ha verkat till det bättre.

Personalens löner motsvara de av FN fastställda och kunna med tanke på

levnadskostnaderna i Paris icke sägas vara särskilt höga. Ungefär 1/3 av personalen

ha löner under 2 000 dollars och högst Vs över 5 000 dollars för år.

Sverige står fortfarande utanför Unesco men har dock upprätthållit vissa

förbindelser med denna organisation. Således har Kungl. Maj:t sänt observatörer

till generalkonferensens samtliga hittillsvarande möten och uppdragit

åt en tjänsteman vid svenska ambassaden i Paris att vara svensk observatör

hos och förbindelseman till Unescos sekretariat. Vidare ha svenska

lärare och vetenskapsmän dels på svensk och dels på Unescos bekostnad

haft tillfälle att deltaga i av Unesco anordnade expertsammanträden och

konferenser. I den mån så från Unescos sida har begärts, har Sverige också

stått till tjänst med begärda upplysningar om svenska förhållanden.

I detta sammanhang må nämnas, att Sverige hittills får anses ha på ett

tillfredsställande och effektivt sätt uppfyllt sina internationella förpliktelser

på undervisningens, folkbildningens, vetenskapens och kulturens områden

genom en omfattande hjälp till det kulturella uppbyggnadsarbetet i

Mellaneuropas krigshärjade länder. Denna hjälp kan för tiden från Unescos

tillkomst t. o. m. år 1949 beräknas uppgå till cirka 3 miljoner kronor, varav

2 miljoner av statsmedel.

Den omständigheten, att Sverige hittills stått utanför Unesco, har medfört

bland annat, att Sverige icke haft yttranderätt vid generalkonferensens

möten, varigenom denna möjlighet att inför en kulturelit från ett stort

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

7

antiil länder lämna upplysning om svenska förhållanden, synpunkter och

internationell aktivitet på Uneseos områden bortfallit. Svenska medborgare

ha icke kunnat erhålla Unesco-stipendier, inbjudningar till svenskt deltagande

i av Unesco understödda internationella konferenser ha hållits tillbaka

etc. Det må även omnämnas, att en rätt skaq) kritik mot de medlemmar

av Förenta Nationerna, som ännu icke anmält sig som medlemmar

till Unesco, framkom särskilt vid generalkonferensens möte i Mexiko 1947.

Från åtskilliga håll påyrkades, att Unesco ej skulle bevilja några förmåner

åt eller samarbeta med dessa stater. Generalkonferensens beslut innebar

emellertid en kompromiss, i det att man beslöt, att officiella observatörer

och enskilda personer från dylika stater skulle kunna inbjudas att övervara

konferenser och förhandlingar, i den man detta vore önskvärt för Unesco.

Dylika stater skulle dock ej erbjudas tillfälle att deltaga i utförandet av

Unescos program, i den mån sådant deltagande kunde innebära förmåner

av något slag.

Under tiden sedan Unesco konstituerades har i Sverige en växande opinion

för svensk anslutning till Unesco gjort sig märkbar. Ett flertal skrivelser

med yrkande härom har inkommit till Kungl. Maj:t. Den It juni

1947 inkom således en skrivelse från 17 organisationer, däribland Samarbetskommittén

för demokratiskt uppbyggnadsarbete, Kooperativa Förbundet,

Tjänstemännens Centralorganisation, Arbetarnas bildningsförbund,

Folkbildningsförbundet, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening,

Läroverkslärarnas riksförbund, Sveriges förenade studentkårer,

Högerns ungdomsförbund ungsvenskarna och Svenska landsbygdens ungdomsförbund;

den 30 september 1948 från Fredrika-Bremer-Förbundet och

den 22 november 1948 från »Samarbetsdelegationens för de statliga forskningsråden

Unesco-kommitté», representerande atomkommittén, jordbrukets

forskningsråd, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet

och tekniska forskningsrådet. Man har i dessa skrivelser framhållit

bland annat, att även med hänsynstagande till den kritik som framkommit

mot Unesco och det berättigade i denna, syntes Unesco vara den

enda möjligheten just nu att få till stånd ett vittomspännande internationellt

samarbete på folkbildningens, vetenskapens och kulturens område

med syfte att främja utvecklingen härpå som ett led i ett aktivt fredsarbete.

Sverige kunde som fredsälskande kulturland icke undandraga sig

sina förpliktelser i detta sammanhang.

Då det gäller att taga ställning till frågan, huruvida Sverige bör ansluta

sig till Unesco, bör man enligt min mening taga hänsyn till de indirekta

fördelar, som medfölja deltagandet i ett planmässigt ordnat internationellt

samarbete på en mängd skilda grenar av kulturlivet, inte minst det vetenskapliga

området, som ju i största utsträckning är i eminent grad internationellt

till sin natur. Men framför allt bör den synpunkten beaktas, att

ett högtstående kulturland som Sverige icke gärna kan undandraga sig att

medverka i ett världsomspännande samarbete av'' den art som Unesco representerar.

Sverige är för närvarande vid sidan av vissa öststater samt Island,

Spanien och Portugal den enda stat i Europa, som står utanför Unesco.

Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, att Sverige nu bör inträda

som medlem i Unesco och har funnit den 1 januari 1950 vara eu

lämplig tidpunkt för anslutningen.

På nästa budgetar belöpande andel av Sveriges årsbidrag för år 1950

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 136.

torde kunna uppskattas till i runt tal 340 000 kronor. Härtill kommer 1/3

av Sveriges engångsbidrag till rörelsefonden, d. v. s. i runt tal 90 000 kronor.

Då det icke utan fog kan göras gällande, att Sveriges andel i kostnaderna

för Unesco är oproportionerligt stor, synes en framställning hos generalkonferensen

vid dess nästa möte böra göras om nedsättning av Sveriges

procentuella andel i kostnaderna.

För att få ett effektivt samarbete till stånd mellan Unescos sekretariat

och medlemsstaterna samt av Unescos verksamhet intresserade grupper i

dessa stater förutsätter stadgan (Art IV: 1 och VII: 1—3), att varje medlemsstat

skall upprätta nationella Unescoråd eller samarbetsorgan bestående

av representanter för staten och dylika grupper. Betydelsen och önskvärdheten

härav har även starkt understrukits av Unescos styrelse och generalkonferens.

Man utgår härvid ifrån, att Unescos sekretariat icke har

möjlighet att självt i de olika medlemsstaterna insamla för verksamheten erforderliga

uppgifter, att distribuera av Unesco utarbetat material eller att

bland större befolkningsgrupper sprida kännedom om Unescos verksamhet

samt idéerna och principerna bakom denna. Sistnämnda uppgift tilläggs av

Unesco stor betydelse. Organisationen får icke blott bli en regeringarnas och

de speciellt intresserades sak utan måste söka kontakt med och gensvar hos

så stora befolkningsgrupper som möjligt för att kunna fullfölja sina uppgifter.

Dylika nationella råd skola även i frågor rörande Unesco vara rådgivande

organ till sina regeringar och till av dem utsedda delegater till generalkonferensen

samt efter eget bedömande av lämpligheten härav medverka till

utförandet av generalkonferensens och styrelsens beslut och rekommendationer.

Man framhåller också från Unescos sida vikten av att de nationella råden

få en viss självständighet och förses med eget verkställande sekretariat.

Beträffande rådens sammansättning överlåtes åt medlemsstaterna att upprätta

sådana råd, som anses bäst lämpade för vederbörande staters speciella

förhållanden.

I en inom ecklesiastikdepartementet utarbetad PM1 rörande de nationella

Unescoråden framföras vissa principiella synpunkter på den lämpliga sammansättningen

av ett svenskt Unescoråd. Utan att taga ståndpunkt till de

synpunkter i övrigt, som i promemorian framföras, ansluter jag mig dock

till det i promemorian framförda förslaget, att en kommitté bör tillsättas

med uppdrag att dels utreda och framlägga förslag om hur ett svenskt

Unescoråd bör organiseras och dels att, intill dess ett sådant träder i funktion,

tjänstgöra som provisoriskt svenskt Unescoråd. Kommittén bör få

en sekreterare och ett kanslibiträde till sitt förfogande och torde böra träda

i verksamhet redan från och med ingången av nästa budgetår; det synes

nämligen av vikt, att utredningsarbetet då kan påbörjas och att förberedelsearbetet

för kommitténs verksamhet i övrigt kan begynna i god tid före anslutningsdagen.

Till bestridande av kostnaderna för budgetåret 1949/50 för det provisoriska

svenska Unescorådets verksamhet torde i brist på närmare erfarenhet

böra anvisas det i departementspromemorian beräknade beloppet av 50 000

kronor. Det torde få ankomma på Knngl. Maj:t att framdeles fastställa

stat för Unescorådet och meddela i övrigt erforderliga bestämmelser.

Kostnaderna för det svenska Unescorådet torde böra bestridas från ett

förslagsanslag, som från och med nästa budgetår bör uppföras under åtton
-

1 Beträffande denna torde få hänvisas till bilaga 3 till propositionen nr 107.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

9

de huvudtiteln under rubriken »Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco». Från detta anslag böra bestridas dels Sveriges på nästa budgetår

belöpande årsbidrag till Unesco, i runt tal 340 000 kronor, dels kostnaderna

för det svenska Unescorådet, i det föregående uppskattade till 50 000 kronor,

dels ock övriga kostnader, som föranledas av vårt lands anslutning till

ifrågavarande organisation, såsom utgifter för de svenska delegationerna

vid Unescos generalkonferens och övriga av det svenska medlemsskapet föranledda

resor för deltagande i av Unesco eller dess underorgan anordnade

konferenser m. m. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med

förslagsvis 400 000 kronor.

Det svenska bidraget till Unescos rörelsefond, inalles i runt tal 260 000

kronor, kan, såsom i det föregående nämnts, inbetalas i tre omgångar. För

nästa budgetår torde för ändamålet böra uppföras ett investeringsanslag

av 90 000 kronor, benämnt »Unescos rörelsefond», å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket.

I motionerna I: 262 och II: 331 har anförts följande.

Kungl. Maj:t föreslår i proposition nr 107 Sveriges anslutning till Unescoorganisationen.

När det gäller att taga ställning till denna fråga måste man

liksom eljest väga mot vartannat å ena sidan vårt ekonomiska läge och de

många anspråk som böra tillgodoses inom ramen för våra strängt begränsade

resurser och å andra sidan den nytta för vårt land, som kan vara förknippad

med åtgärden. Vid en sådan avvägning finna vi oss ingalunda övertygade

om att en anslutning till Unesco skulle framstå som tillnärmelsevis

lika angelägen som tillgodoseendet av åtskilliga andra för samhället vitala

intressen av motsvarande ekonomiska storleksgrad. Sålunda måste det framstå

som en anmärkningsvärd inkonsekvens, om man skulle anslå äskade

belopp till Unesco-anslutningen, under det att man av statsfinansiella skäl

måste låta realiserandet av ett flertal välmotiverade önskemål stå tillbaka. I

det hänseendet behöver blott erinras om vårt vägväsende, skolväsendet och

sjukvårdsinrättningar av olika slag. Från snart sagt varje huvudtitel kunna

exempel hämtas på fall, där vi på grund av det statsfinansiella läget icke

kunna på ett tillfredsställande sätt uppehålla befintliga anordningar, än

mindre utveckla dem i önskvärd omfattning.

Mot Unesco-organisationen, dess program och arbetsmetoder har tydligen

icke utan skäl riktats viss kritik. Det synes icke vara uteslutet att organisationen

småningom kan komma att utveckla sig mera gynnsamt än hittills.

Det förefaller vara motiverat att avvakta resultatet av en sådan utveckling,

innan anslutning sker.

T motionerna I: 263 och II: 333 har anförts följande.

Under den tid Unesco har ägt bestånd torde man knappast kunna göra

gällande att dess verksamhet vunnit allmän respekt. Tvärtom ha uppenbara

brister i planläggningen av arbetet varit utmärkande för organisationen

med ty åtföljande höga administrationskostnader. Detta synes framför allt

bero därpå att Unesco icke kommit till klar uppfattning om sin huvudsakliga

uppgift. Alltför vittsvävande planer utan kontakt med verkligheten ocli

utan nödvändiga personella resurser ha lett till en tydlig splittring av verksamheten.

Det förefaller därför som om Unescos arbete hittills icke motsvarat,

de förväntningar som ställdes på organisationen av dess tillskyndare.

Utomstående bedömare ha ej heller kunnat skönja några påtagbara resultat

av verksamheten trots att densamma pågått i tre år.

2 —• Bihang till riksdagens protokoll 10/i9. 6 samt. Nr ISO.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 136.

I propositionen framhåller departementschefen att en reorganisation av

Unescos verksamhet pågår och att märkbara förbättringar redan kunnat

iakttagas. Huru därmed förhåller sig är givetvis icke lätt att avgöra utan

närmare informationer. Det kan emellertid ifrågasättas om icke ecklesiastikministerns

omdömen äro alltför optimistiska. I varje fall torde det stå klart

att det finns all anledning att uppskjuta anslutningen till Unesco, till dess

full vetskap nåtts om värdet av organisationens arbete.

Ett sådant ställningstagande framstår som så mycket mer motiverat som

Sveriges ekonomiska läge är synnerligen pressat. För att genomföra en

stabilisering och uppnå samhällsekonomisk balans ha en kraftig begränsning

och en stark återhållsamhet beträffande många angelägna anslag måst

iakttagas. Detta gäller icke minst på uppfostrans och det kulturella området,

där stora behov av anslagshöjningar föreligga. Ungdomens utbildning

blir i viss mån tillbakasatt, därför att tillräckliga medel icke anses kunna

beviljas. I denna situation synes det enligt vår mening icke vara riktigt att

Sverige ansluter sig till Unesco med de kostnader detta medför.

Utskottet. Såsom i motionerna 1: 262 och II: 331 samt I: 263 och II: 333

framhållits kunna på grund av det i vårt land för närvarande rådande ekonomiska

läget skäl anföras mot att en anslutning till Unesco från Sveriges

sida nu kommer till stånd. Utskottet har likväl funnit, att dessa skäl icke

böra få tillmätas avgörande betydelse med hänsyn till önskvärdheten

av att även Sverige kommer att deltaga i det internationella samarbete,

som inom Unescos ram äger rum på olika områden av kulturlivet. Utskottet

delar därför departementschefens uppfattning om att Sverige bör inträda

som medlem av Unesco från och med den 1 januari 1950.

Departementschefen har framhållit, att den kritik, som tidigare riktats

mot planläggningen av Unescos arbete och mot sammanslutningens organisation,

numera lett till att märkbara förbättringar genomförts. Enligt

utskottets mening är det angeläget, att organisationens arbetsuppgifter inriktas

på områden där konkreta resultat stå att uppnå.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen därom anfört understryka,

att, då Sveriges andel i kostnaderna för Unesco synes vara oproportionerligt

stor, framställning torde böra göras hos generalkonferensen

vid dess nästa möte angående nedsättning av Sveriges procentuella andel i

nämnda kostnader.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av det sålunda anförda tillstyrker utskottet bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 262

och II: 331 samt 1: 263 och II: 333. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 262 och II: 331 samt I: 263

och II: 333,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som

erfordras för Sveriges anslutning den 1 januari 1950 till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

11

Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap

och kultur (Unesco);

b) till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för

budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 400 000 kronor;

c) till Unescos rörelsefond för budgetåret 1949/50 under

fonden för förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag

av 90 000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Rickard Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson,

Iwar Anderson, Heiding, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grön vik, Boman i

Kieryd, Hjalmarson, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm,

Bergstrand, Hoppe, Kollberg, Thapper och Onsjö.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Ohlon, Heiding, Bergh,

Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Hjalmarson, Kollberg och Onsjö,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

» Utskottet vill framhålla betydelsen av att Sverige i så stor utsträckning

som möjligt deltager i det internationella samarbete, som äger rum på olika

områden av kulturlivet. Vad Unesco beträffar har emellertid kritik i olika

avseenden riktats mot planläggningen av sammanslutningens arbete och

mot dess organisation. Enligt vad departementschefen upplyst, står Unesco

för närvarande under omorganisation. Det synes därför utskottet lämpligt,

att närmare erfarenheter vinnas angående de förbättringar, vartill denna

omorganisation kan leda, innan anslutning till Unesco göres från Sveriges

sida. Utskottet finner därför tidpunkten icke ännu vara inne för att Sverige

skulle intriida som medlem av Unesco. Det i vårt land för närvarande rå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 136.

dande ekonomiska läget — särskilt i vad angår bristen på främmande valutor

— talar även för ett uppskov med den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att Sverige till

internationella samarbetsorganisationer av olika slag för nästa budgetår har

att utgiva ej mindre än sammanlagt omkring 5 miljoner kronor. Utskottet

får alltså, med biträdande av de i motionerna I: 262 och II: 331 samt I: 263

och II: 333 gjorda yrkandena, avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 262 och

II: 331 samt I: 263 och II: 333, avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.»

Stockholm 1949 Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B.

491307

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap oc a1 i texten