Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

1

Nr 137.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

49—52, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1949/50 såsom reservationsanslag beräkna till Kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. m. 14 300 000 kronor, till Kostnader

för överflyttning av arbetskraft 100 kronor, till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet 100 kronor samt till Kostnader för

främjande av företagsverksamhet m. m. 1 500 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 116, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 mars

1949, föreslagit riksdagen att under femte huvudtiteln anvisa dels till Kostnader

för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock

för budgetåret 1949/50 såsom reservationsanslag till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. 17 000 000 kronor, till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft 100 kronor, till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet 100 kronor samt till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. m. 1 500 000 kronor.

I skrivelse den 14 januari 1949 har arbetsmarknadsstyrelsen redogjort för

arbetsmarknaden under år 1948 samt för den sannolika utvecklingen av

arbetsmarknaden under år 1949. Beträffande dessa frågor torde hänvisning

få ske till propositionen s. 2—10.

Särskilda frågor.

Dyrortsgraderingen av kontantunderstöd från arbetslöshetsnämnd. Genom

beslut den 9 maj 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande arbetsmarknadskommissionen

att i samråd med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn

av gällande grunder för beräkning av arbetslöshetsnämndernas kon
1

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 saml. Nr 137.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 137.

tantunderstöd i syfte att åstadkomma en lämplig anpassning mellan de erkända

arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet

ävensom mellan dessa båda hjälpformer och övriga socialhjälpsiormer.

I propositionen nr 286 till 1947 års riksdag anförde föredragande

statsrådet, att dyrortsgraderingen enligt 1935 års folkpensioneringslag syntes

böra bibehållas till dess ställning kunde tagas till resultatet av berörda

allmänna översyn. Ortsgrupperingen borde även efter den nya folkpensioneringslagens

ikraftträdande tills vidare bygga på förhållandena den 31 december

1947. Riksdagen uttalade, att vad föredragande statsrådet anfört rörande

dyrortsgraderingen av kontantunderstöd icke föranlett riksdagen till

någon erinran. Riksdagen förutsatte, att på den pågående utredningen rörande,

bl. a„ dyrortsgraderingens slopande grundat förslag skulle komma

att föreläggas 1948 års riksdag.

I anledning av nyssberörda utredningsuppdrag framlade arbetsmarknadsstyrelsen

i mars 1948 förslag om en provisorisk förbättring av kontantunderstöden

m. m. Samtidigt föreslog styrelsen att dåvarande dyrortsgradering

och kommunfördelning i avbidan på utredningens slutförande tills

vidare skulle bibehållas oförändrad. Dessa förslag framlades i propositionen

nr 249 till 1948 års riksdag och godkändes av riksdagen. I skrivelse den 30

september 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att styrelsen måtte

befrias från det arbetsmarknadskommissionen givna och på styrelsen överförda

utredningsarbetet. Kungl. Maj :t bär sedermera uppdragit åt byråchefen

T. Jerneman att inom socialdepartementet fortsätta utredningen.

Utredningsmannen har den 1 mars 1949 avlämnat en promemoria rörande

dyrortsgrupperingen av kontantunderstöden från arbetslöshetsnämnd.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

Av vad utredningsmannen anfört framgår, att avsevärda olägenheter

skulle uppstå för vissa arbetslöshetskassor, om arbetslöshetsnämndernas

dagunderstöd i de lägre ortsgrupperna höjas utan att möjlighet beredes

kassorna att i motsvarande omfattning höja sina daghjälpsbelopp. Såsom

framgår av vad jag i annat sammanhang anfört (prop. nr 96), föreligga

f. n. icke förutsättningar för sådant ökat stöd åt kassorna, att en höjning

av daghjälpsbeloppen kan komma till stånd. Med hänsyn härtill torde ett

avskaffande av dyrortsgraderingen av arbetslöshetsnämndernas dagunderstod

genom höjning till de för högsta ortsgrupp gällande beloppen icke f. n.

kunna övervägas. Då en sänkning av sistnämnda belopp ej kan komma i

fråga, torde icke annan utväg stå till buds än att dyrortsgraderingen får äga

bestånd jämväl under nästa budgetår.

Utredningsmannen har föreslagit, att den på 1935 års folkpensionerin^slag

grundade dyrortsgrupperingen av kommunerna fortfarande skall tillämpas

i fråga om kontantunderstöden. Socialstyrelsen har däremot ansett

lämpligt, att indelningen anknytes till den nu tillämpade dyrortsgrupperingen

för skatter och löner. Enligt vad jag inhämtat från utredningsmannen,

skulle ett genomförande av socialstyrelsens förslag medföra i stort sett

samma olägenheter för arbetslöshetskassorna som ett''omedelbart slopande

av dyrortsgraderingen. Med hänsyn härtill ansluter jag mig till det av utredningsmannen

framlagda förslaget. Såsom utredningsmannen föreslagit

bör möjlighet finnas för Kungl. Maj :t att, därest så i undantagsfall skuTle

visa sig erforderligt, vidtaga jämkning i ortsgruppsindelningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

3

Statsbidraget till kommunernas administrationskostnader för arbetslöshetsh.

jälp. Departementschefen har anslutit sig till arbetsmarknadsstyrelsens av

statskontoret och landskommunernas förbund tillstyrkta förslag, att statsbidrag

icke bör utgå för tiden fr. o. in. år 1949. Statsbidrag skulle emellertid

ånyo kunna införas, därest detta i en arbetslöshetssituation skulle anses

påkallat.

Ny hjälpkungörelse. Kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig

och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet har efter 1937 icke

ändrats. Den genomgripande omgestaltningen av reglerna på förevarande

område, som skett efter sistnämnda år, har sålunda icke inarbetats i kungörelsen,

vilken därför till stor del är föråldrad. Departementschefen har låtit

utarbeta ett förslag till ny kungörelse angående vissa statliga och statsunderstödda

åtgärder vid arbetslöshet, vilket såsom bilaga fogats till propositionen.

Förslaget innebär en i huvudsak rent formell överarbetning av

nuvarande hjälpkungörelse.

Hjälpverksamheten för partiellt arbetsföra. Departementschefen har erinrat

om att kommittén för partiellt arbetsföra numera slutfört sitt uppdrag.

Det problemkomplex, som berörts av kommitténs arbete, borde prövas i

ett sammanhang. Det vore emellertid önskvärt att den försöksverksamhet

beträffande särskilda åtgärder i samband med förmedlingsverksamhet för

partiellt arbetsföra, vilken i olika former bedrivits under senare år, fortsattes

och utbyggdes, icke allenast ur arbetsvärdens synpunkt utan även

därför att härigenom erfarenheter kunde vinnas av betydelse för ett kommande

ställningstagande till arbetsvärdens olika verksamhetsformer. Medelsbehovet

för nästa budgetår för hjälpverksamheten för de partiellt arbetsföra

har av arbetsmarknadsstyrelsen angivits till sammanlagt 2 191 000

kronor. Med hänsyn till att försöksverksamheten dock icke kan få den omfattning,

som styrelsen förutsatt, har departementschefen beräknat, att kostnaderna

icke komma att överstiga 800 000 kronor. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser för den fortsatta

försöksverksamheten.

Omskolningskurser för byggnadsarbetare m. fl. Departementschefen framhåller,

att åtgärder böra vidtagas från samhällets sida i syfte att omskola

byggnadsarbetare till anställning i verkstads- och annan metallindustri. I

denna del anför departementschefen bl. a. följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning ha föreslagit,

att särskilda omskolningskurser med sikte på metallindustrien skola

anordnas samt alt deltagarna i dessa kurser skola erhålla ersättning enligt

verkstadsavtalets minimilönebestämmelser och i vissa fall därjämte hyresbidrag.

Till deltagare i yrkesutbildningskurser för arbetslösa utgår i vanliga

fall ersättning dels i form av timpenning och dels i form av behovsprövad

arbetslöshctshjälp. Såsom ämbetsverken anfört äro sistnämnda ersättningsregler

icke lämpliga för nu ifrågasatta kurser. Det är önskvärt, att friställd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 137.

arbetskraft stimuleras att så snabbt som möjligt — och redan innan vederbörande

äro utförsäkrade i sina arbetslöshetskassor -— söka sig till omskolningskurserna.

Om ersättning till deltagarna skall utgå efter behovsprövning

komma kurserna emellertid otvivelaktigt att få en avsevärt sämre dragningskraft

än om ersättningen, såsom föreslagits, utgår som avtalsenlig lön

jämte hyresbidrag. Vidare synes staten böra påtaga sig samtliga kostnader

för denna omskolning med hänsyn till att den till stor del betingas av den

åtstramade byggnadsregleringen. Kommunerna böra alltså icke, såsom fallet

är vid de vanliga yrkesutbildningskurserna för arbetslösa, bestrida viss

del av kostnaderna för ersättning till kursdeltagarna.

I propositionen föreslås att omskolningskurser sålunda skola få anordnas

för friställda byggnadsarbetare och andra friställda arbetstagare i enlighet

med det framlagda förslaget. Såsom föreslagits anses härvid kostnaderna

för avlöningar till kursdeltagare samt övriga kurskostnader böra få bestridas

från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Yrkesutbildningskurser

för arbetslösa in. m. samt kostnaderna för hyresbidrag

och resebidrag från det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen

anses böra vara oförhindrad att hänvisa även kvinnor till omskolningskurser,

varvid ersättning bör kunna utgå enligt de föreslagna reglerna.

På grund av den arbetslöshet, som redan på vissa håll uppkommit inom

byggnadsfacket, och vikten av att metallindustrien snarast tillföres ny arbetskraft

har det framstått som angeläget att ifrågavarande omskolningskurser

kunde komma till stånd redan innan frågan hunnit underställas riksdagen.

Kungl. Maj:t har därför den 25 februari 1949 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning att anordna omskolningskurser

för friställda byggnadsarbetare och annan friställd arbetskraft,

som anses lämpad för anställning inom verkstads- och därmed jämförlig

industri. Härvid har föreskrivits, att samtliga kostnader för ersättningar

åt kursdeltagarna skola bestridas från reservationsanslaget till Kostnader för

överflyttning av arbetskraft. Ett belopp av 300 000 kronor av sistnämnda

anslag har ställts till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för ändamålet.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot förutsättas emellertid

även kostnaderna för den interimistiskt beslutade kursverksamheten få fördelas

i enlighet med det förordade förslaget.

Anslagsberäkningar.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under ifrågavarande

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor. Vid utgången av samma budgetår beräknas icke någon reservation

komma att kvarstå å anslaget. Departementschefen har beträffande

medelsbehovet under detta anslag anfört bl. a. följande.

Med hänsyn främst till de dryga kostnader, som beredskapsarbetena draga

även vid den under de senaste åren rådande låga arbetslösheten, tillkal
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

5

lades i december 1947 sakkunniga, 1947 års arbetslöshetssakkunniga, med

uppdrag att företaga en översyn av tillämpade regler för anordnande av beredskapsarbeten

m. in. Frågan om riktlinjerna för arbetslöshetslijälpen i

denna del underställdes sedermera 1948 års riksdag genom propositionen nr

249. Statsmakterna kommo härvid till det resultatet, att beredskapsarbetena

borde bibehålla sin tidigare plats i hjälpsystemet, men att vissa åtgärder

borde vidtagas för att minska kostnaderna för arbetena.

Kostnaderna för beredskapsarbeten äro fortfarande betydande. De ha dock

under de senaste budgetåren minskats icke oväsentligt. Medan nettokostnaderna

under budgetåret 1946/47 utgjorde ca 16,8 miljoner kronor, utgjorde

motsvarande kostnader under budgetåret 1947/48 ca 11,7 miljoner kronor

och beräknas numera för innevarande budgetår komma att uppgå till ca

10,i miljoner kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att för innevarande budgetår skall

anvisas ett tilläggsanslag av 1 000 000 kronor till nu ifrågavarande anslag.

Det har nämligen visat sig att kostnaderna för ifrågavarande verksamhet

icke sjunkit i den omfattning, som man utgick från vid anslagets beräkning.

Det anses dock icke uteslutet, att denna förstärkning av anslaget kan komma

att visa sig obehövlig eller att i vart fall ett lägre belopp kommer att

visa sig tillräckligt. Enär ett bestämt uttalande härom icke kan göras nu,

då närmare fyra månader av budgetåret återstå, anser sig departementschefen

böra biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag i denna del och förordar

sålunda, att ett tilläggsanslag av 1 000 000 kronor anvisas.

Utgifterna under budgetåret 1949/50 ha av arbetsmarknadsstyrelsen uppskattats

till sammanlagt 16 685 000 kronor. Efter frånräknande av beräknade

inkomster å 800 000 kronor skulle nettoutgiften enligt styrelsens beräkning

komma att uppgå till ca 15 900 000 kronor. Härvid har styrelsen

icke medräknat kostnader för statliga steninköp, vilka kostnader f. n. bestridas

från anslaget. Medel till bestridande av kostnaderna för steninköpen

anses dock även för nästa budgetår böra beräknas i samma ordning som

tidigare. Då dessa kostnader upptagits med samma belopp som för innevarande

budgetår eller med 2 600 000 kronor, skulle det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget enligt denna beräkning utgöra (15 900 000 +

2 600 000) 18 500 000 kronor. Emellertid ha de av arbetsmarknadsstyrelsen

för beredskapsarbeten beräknade kostnaderna ansetts kunna uppskattas

till något lägre belopp. Vidare har departementschefen funnit det för arkivarbeten

m. in. beräknade beloppet alltför högt. Med hänsyn härtill och

till möjligheten att, efter beviljande av det förordade tilläggsanslaget, en

viss reservation kommer att finnas å anslaget vid utgången av innevavande

budgetår, förordas, att anslaget för nästa budgetår upptages till

17 000 000 kronor.

Kostnader för överflyttning av arbetskraft. För budgetåren 1947/48 och

1948/49 ha under detta anslag beräknats avsevärda belopp till åtgärder för

att förse skogsbruket med arbetskraft. På grund av utvecklingen bl. a. i

fråga om importen av fossilt bränsle ha de anvisade beloppen endast be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 137.

hövt tagas i anspråk till en mindre del. Utgifterna under anslaget ha därför

såväl under senare delen av budgetåret 1947/48 som under innevarande

budgetår varit väsentligt mindre än som beräknats vid prövningen av

anslagsäskandena. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 OOO 000

kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 har arbetsmarknadsstyrelsen

beräknat en reservation å anslaget av 8 740 000 kronor. Med hänsyn härtill

biträder departementschefen styrelsens förslag, att anslaget för nästa budgetår

upptages endast med ett formellt belopp av 100 kronor.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Jämväl beträffande

detta anslag ansluter sig departementschefen till arbetsmarknadsstyrelsens

förslag, att anslaget för nästkommande budgetår uppföres endast

med ett formellt belopp av 100 kronor. För budgetåret 1948/49 har för ändamålet

anvisats 1 300 000 kronor. En reservation av 1 565 000 kronor beräknas

föreligga vid detta budgetårs slut.

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

Chefen för handelsdepartementet har i årets statsverksproposition anmält,

att inom departementet till övervägande upptagits frågan om utvidgning

av konsultationsverksamheten och omläggning av kreditgivningen till

förmån för hantverk och småindustri men att något förslag i ämnet icke

torde kunna framläggas för 1949 års riksdag.

Vid sådant förhållande anses stödet åt företagarföreningarna även för

nästa budgetår böra utgå i oförändrade former. F. n. föreligga ännu ej slutbehandlade

ansökningar om lån till ett sammanlagt belopp av omkring

350 000 kronor. Ytterligare ansökningar torde vara att vänta före budgetårets

slut. För tillgodoseende av dessa anspråk beräknas det för innevarande

budgetår anvisade anslaget komma att förbrukas under budgetåret. Med

hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge begränsa investeringarna

anses alltjämt en viss återhållsamhet vara påkallad beträffande anslag

för nu ifrågavarande verksamhet. Departementschefen förordar, att till

kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m. anvisas oförändrat

belopp eller 1 500 000 kronor.

Motioner.

Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft två likalydande

i anledning av propositionen nr 116 väckta motioner, den ena inom första

kammaren av herr Grånebo m. fl. (I: 292) och den andra inom andra kammaren

av herr Hedlund i Rådom m. fl. (II: 368), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att beträffande kontantunderstöden upphäva dyrortsgraderingen

av dagunderstöden, så att understöden maximeras till de för

närvarande för ortsgrupp III gällande beloppen, samt att i övrigt beakta

vissa i motionerna framförda synpunkter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

7

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen 1:292.

Utskottet har vidare i detta sammanhang till behandling upptagit

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Tjällgren (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund

i Rådom m. fl. (II: 152), i vilka hemställts, att riksdagen ville hos

Ivungl. Maj:t anhålla om en allmän inventering av arbetskraftsbehov och

tillgång på arbetskraft,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergvall m. fl. (I: 134) och den andra inom andra kammaren av

herr förste vice talmannen Carlström m. fl. (11:228), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om dels en sådan

översyn av de behov av arbetskraft med olika slags utbildning soin under

olika förutsättningar kan väntas föreligga inom den sociala och kulturella

samhällsverksamhetens skilda områden, dels en därpå grundad bedömning

av vilken fördelning av arbetskraften på olika områden, som kan anses

önskvärd, när hänsyn tages jämväl till behovet inom andra områden av

samhällslivet, dels en sådan planläggning av utbildningsverksamheten att

icke bristande utbildningsmöjligheter hindra en naturlig anpassning av tillgången

på arbetskraft av olika slag i takt med de efter en dylik avvägning

konstaterade behoven, samt för riksdagen framlägga de förslag, som härav

kunna föranledas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

få hänvisas till motionerna II: 152 och II: 228.

Över motionerna har arbetsmarknadsstyrelsen, efter därom i vederbörlig

ordning gjord framställning, avgivit yttranden.

I yttrandena framhålles bl. a. följande.

Enligt styrelsens uppfattning borde man avstå från tanken på långtidsprognoser

beträffande det stora flertalet yrken och yrkesområden. De faktorer,

som vore avgörande för hur arbetsmarknadsläget komme att te sig

vid den ena eller den andra tidpunkten och för det ena eller det andra yrkesområdet,

vore icke bara många och av delvis ganska komplicerat slag utan

ofta även synnerligen föränderliga och svårberäkneliga till sin karaktär. Detta

borde dock icke utesluta, att man sökte klarlägga tendenserna i fråga

om tillströmningen till de olika yrkesområdena och kompletterade dessa

undersökningar med mera grundliga utredningar rörande arbetsmarknadsutvecklingen

på det ena eller andra området. Styrelsen tillstyrkte en inventering

av arbetskraftsbehov och tillgång på arbetskraft och underströk dess

värde för en planering av olika åtgärder, varvid dock styrelsen varnade för

att av dessa undersökningar draga alltför bestämda slutsatser om utvecklingen

på liingre sikt.

I fråga om arbetskraft för den sociala och kulturella samhällsverksamheten

bleve betingelserna för eu arbetsmarknadsprognostisk utredning delvis

annorlunda. Då tillströmningen till de olika yrkena inom dessa områden i

stor utsträckning skedde via bestämda utbildningsanstalter, som regel drivna

eller kontrollerade av samhället, vore det möjligt att betydligt noggrannare

än som eljest kunde ske få kunskap om den tidigare och nuvarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 137.

tillströmningen av arbetskraft. Det framtida behovet av arbetskraft vore

även lättare att beräkna på längre sikt inom ifrågavarande verksamhetsgrenar,

beroende bl. a. på (ten ofta relativt ringa konjunkturkänsligheten och

den centrala planeringen av åtgärder med återverkan på arbetskraftsbehovet.

Tillgången på arbetskraft under en tid framåt inom berörda områden syntes

bli mycket knapp. Problemet torde icke i första hand gälla att skaffa

fram arbetskraft — vilket vore omöjligt utöver en viss gräns — utan att

undersöka i vad mån det funnes utbildningsbar arbetskraft för den ena

eller andra reformåtgärden och att avväga de olika kraven på arbetskraft

med hänsyn till tillgången. Styrelsen betonade önskvärdheten av en utredning

av arbetskraftsproblemet inom de sociala och kulturella verksamhetsfälten.

Utskottet.

Enligt den av byråchefen Jerneman gjorda utredningen om arbetslöshetsnämndernas

lcontantunderstöd torde de levnadskostnader, som återstå sedan

man frånskilt bostadskostnaderna, endast uppvisa små skillnader å olika

orter. Under åberopande härav föreslås i motionerna 1:292 och 11:368,

att dyrortsgraderingen av dagunderstöden mätte upphävas och understöden

maximeras till de f. n. för ortsgrupp III gällande beloppen. Departementschefen

har emellertid — liksom utredningsmannen — framhållit att avsevärda

olägenheter skulle uppstå för vissa arbetslöshetskassor, om arbetslöshetsnämndernas

dagunderstöd i de lägre ortsgrupperna höjdes, utan att möjlighet

bereddes kassorna att i motsvarande omfattning höja sina daghjälpsbelopp.

Enligt departementschefens uppfattning föreligga f. n. icke förutsättningar

för ett sådant ökat stöd åt kassorna, att en höjning av daghjälpsbeloppen

kan komma till stånd, varför dyrortsgraderingen i propositionen

föreslås få äga bestånd jämväl under nästa budgetår. Med hänsyn till vad

departementschefen anfört, vill utskottet icke motsätta sig, att dyrortsgraderingen

av dagunderstöden bibehålies under budgetåret 1949/50 under

förutsättning, att frågan om ett slopande av densamma kommer att ytterligare

prövas. Utskottet är sålunda icke för närvarande berett att tillstyrka bifall

till nämnda motioner i denna del.

Utskottet tillstyrker, att statsbidrag till kommunernas administrationskostnader

för arbetslöshetshjälp från och med år 1949 tills vidare icke skall

utgå. Därest dylikt bidrag i en arbetslöshetssituation ånyo anses böra införas,

vill utskottet ifrågasätta, om icke det nuvarande relativt invecklade systemet

kan förenklas, exempelvis genom en höjning av normalbidraget.

Förslaget till ny hjälpkungörelse har icke givit utskottet anledning till

erinran.

För friställda byggnadsarbetare och andra arbetstagare ha i propositionen

förordats särskilda omskolningskurser med avlöning enligt gällande kollektivavtals

minimilönetariffer. I motionerna I: 292 och II: 368 ifrågasättes,

huruvida syftet med omskolningskurserna trots betydande kostnader verkligen

uppnås, varjämte motionärerna anse anledning saknas att öppna dylika

kurser för kvinnlig arbetskraft. Med hänsyn till rådande läge på arbetsmarknaden

ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

9

i fråga om lämpligheten av sådana kurser, till vilka enligt utskottets mening

även kvinnlig arbetskraft bör kunna hänvisas. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka omskolningskursernas betydelse även i det hänseendet,

att yrkesutbildad arbetskraft i mindre omfattning än okvalificerad

sådan drabbas av arbetslöshetskriser.

Vad angår de av departementschefen gjorda anslagsberäkningarna vill

utskottet endast ifrågasätta, huruvida icke arbetsblockorganisationen bör kunna

avvecklas.

I motionerna I: 131 och II: 152 samt I: 134 och II: 228 har, under hänvisning

till befolkningssituationen, betonats, att vårt lands personella resurser

icke torde komma att förslå för den sociala och kulturella samhällsverksamheten.

Motionärerna hemställa om en allmän inventering av arbetskraftsbehovet

och tillgången på arbetskraft samt om en bedömning av vilken

fördelning av arbetskraften på olika områden inom samhällslivet, som

kan anses önskvärd. Utskottet finner i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen

en utredning på detta område önskvärd. Sedan Kungl. Maj:t den 28 april

1949 bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla sakkunniga

för utredning rörande behovet av arbetskraft inom statlig och annan verksamhet,

synes emellertid ytterligare åtgärder i nu angivna hänseende icke

för närvarande vara påkallade från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må under femte huvudtiteln anvisa

a) till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

b) för budgetåret 1949/50

1) till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

ett reservationsanslag av 17 000 000 kronor;

2) till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av 100 kronor;

3) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

ett reservationsanslag av 100 kronor;

4) till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;

II. att motionerna 1:292 och 11:368, i vad de avse dyrortsgradering

av dagunderstöden, icke må av riksdagen bifallas;
III.

att motionerna I: 292 och 11:368, i den mån de icke

behandlats under II, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

IV. att motionerna I: 131 och II: 152 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 137.

V. att motionerna I: 134 och 11:228 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard

Eindstrom, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson

Heiding, Berling, Sundelin, Rosenberg, Gustav Emil Andersson och Andrée’

samt ’

_..frål* tV?dra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad, Åkerström, Staxäng, Petterson

i Degerfors, Kollberg, Thapper, fröken Elmén och fru Ericsson i Luleå.

Reservation

av herrar Heiding, Gustav Emil Andersson, Svensson i Grönvik, Rubbestad

och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

1: 292 och II: 368, i vad de avse dyrortsgradering av dagunderstöden, samt

att därför

dels utskottets utlåtande fr. o. in. den mening i första stycket å s. 8, som

börjar med orden »Enligt departementschefens uppfattning», t. o. m. styckets

slut bort hava följande lydelse:

»Utskottet har inhämtat, att inom fabriksarbetarnas arbetslöshetskassa ca

20 000 medlemmar tillhöra klass I med en daghjälp av 4 kronor (inklusive

kristillägg), d. v. s. samma belopp som utgår i dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd

i ortsgrupp III, medan inom Övriga kassor de allra flesta medlemmar

äro försäkrade för ett högre belopp. Det kan tillika erinras om att

medlemskap i vederbörande fackförbunds arbetslöshetskassa regelmässigt

är obligatoriskt för förbundets medlemmar. Utskottet finner den av utredningsmannen

påtalade ogynnsammare ställningen för arbetslösa i de lägre

oitsgrupperna rimligen böra medföra ett avskaffande av dyrortsgraderingen,

särskilt som ett slopande därav enligt utskottets mening knappast för några

arbetslöshetskassor kan innebära några nämnvärda olägenheter. Utskottet

bär därför ansett sig böra biträda nämnda motioners yrkande i denna del.

Ytterligare medelsanvisning av denna anledning har utskottet icke ansett

erforderlig.»;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande m 137.

dels ock utskottets hemställan under II. bort hava följande lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:292

och II: 368 beträffande kontantunderstöden besluta, att dyrortsgraderingen

av dagunderstöden skall upphävas samt att

dagunderstöden skola maximeras till de för ortsgrupp III

gällande beloppen;».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap oc a1 i texten