Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för förbättring av kommunikationsförhållandena i Norrland.

1949-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:144, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för förbättring av kommunikationsförhållandena i Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Nr 144.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för förbättring

av kommunikationsförhållandena i Norrland.

(4:e avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Velander in. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr

Sandberg m. fl. (11:231), har hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att de av norrlandskommittén framställda

förslagen om nedsättning av järnvägstaxorna för långa transporter och om

tillämpning av s. k. virtuella avstånd liksom i fråga om persontaxorna snarast

möjligt måtte upptagas till behandling utan avvaktan på slutförandet

av järnvägstaxeutredningens undersökningar i övrigt ävensom att en plan

för anläggande av sådana stambillinjer, som likaledes föreslagits av norrlandskommittén,

måtte upprättas samt förslag till planens fullföljande snarast

möjligt underställas riksdagen vid dess eventuella höstsession eller i

varje fall senast i början av nästkommande år, dels ock vid sitt ståndpunktstagande

till de i statsverkspropositionen framställda förslagen om anslag

till vägunderhåll och vägbyggnader beakta vad i motionen anförts om angelägenheten

av att tillräckliga medel stå till förfogande för anläggande av

vägar och broar inom Norrland.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen I: 137.

I vad motionerna avse anslagen under sjätte huvudtiteln till vägunderhåll

och vägbyggnader har utskottet tidigare behandlat desamma i sitt utlåtande

nr 6 (punkten 9), vilket godkänts av riksdagen.

Utskottet. Den betydelse goda kommunikationer ha för utvecklingen även

landsdels näringsliv och levnadsförhållanden är allmänt erkänd. Det är

givet, alt särskilt inom Norrland på grund av glesbebyggelsen och de långa

avstånden stora svårigheter förelegat, icke minst av ekonomiska skäl, atl

utbygga kommunikationsnätet i relativt sett samma omfattning som i övriga

delar av landet. Redan härigenom kunna måhända förutsättningarna

för en utveckling av näringslivet trots rikliga naturtillgångar sägas ha varit

sämre än på andra håll. Härtill kommer att de höga transportkostnaderna

till följd av de långa avstånden innebära en belastning vid landtransporter

såväl på järnväg som med bil. Det lärer därför icke behöva ifrågasättas, att

liihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 144—146.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 144.

en förbättring av transportförhållandena skulle underlätta en utbyggnad

av näringslivet i Norrland, i varje fall beträffande sådana industrier, för

vilka icke sjötransporter äro det naturliga kommunikationsmedlet. Eu från

många håll såsom önskvärd ansedd differentiering av industrien skulle härigenom

kunna bliva möjlig alt ernå.

Det ter sig därför naturligt att norrlandskommittén ägnat här avsedda

fråga ingående behandling och att kommittén ansett en förbättring av

transportförhållandena utgöra en av de viktigaste förutsättningarna för

den utveckling av näringslivet i Norrland, som kommittén främst anser

innebära lösningen på norrlandsproblemen. I sådant hänseende har norrlandskommittén

till en början förordat sänkning av taxorna på långa avstånd,

tillämpning av s. k. virtuella avstånd vid beräkning av fraktkostnader

inom Norrland, införande av rätt att utnyttja tur- och returbiljetter på samtliga

reseavstånd ävensom taxenedsättning vid personbefordran på vissa linjer.

Vidare har kommittén förordat en utbyggnad av kommunikationsnätet

genom anläggande av vissa järnvägar och anordnande av s. k. stambillin jer

med i princip statens järnvägars taxor och genomgående taxeberäkning.

Berörda förslag ha emellertid, såsom motionärerna framhållit, icke til!

någon del blivit förverkligade. Enligt utskottets mening är förevarande

spörsmål av den betydelse icke blott för Norrland utan för landet i dess

helhet, att ett ställningstagande icke bör helt skjutas på framtiden. Förslagen

äro emellertid vittomfattande. Ej heller må förbises att deras genomförande,

till den del de avse att ernå en utvidgning av det norrländska näringslivet,

kan komma att ställa sådana anspråk på investeringar, som i nuvarande

ekonomiska läge icke bedömas möjliga. Utskottet finner likväl

rimligt att de överväganden, vilka motionärerna åsyftat, komma till stånd.

I fråga om nedsättning av järnvägstaxorna ha motionärerna hemställt att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att de av norrlandskommittén

framställda förslagen snarast möjligt upptagas till behandling

utan avvaktan på slutförandet av järnvägstaxeutredningens förslag. Denna

utredning avser en allmän revision av gods- och persontaxorna. Enligt för

utredningen gällande direktiv har emellertid jämväl uppdragits åt utredningen

att utreda, i vad mån norrlandskommitténs förslag kunde vara järnvägsekonomiskt

berättigade och i vad mån redan nu järnvägsekonomiskt

icke berättigade nedsättningar belastade statsbanorna. Det synes utskottet

icke vara uteslutet att, såsom motionärerna framhållit, en dylik granskning

skall kunna ske i förtur och utan att man avvaktar taxeutredningens undersökningar

i övrigt. Härigenom erhålles ett underlag för ett slutligt bedömande

av de framlagda förslagen.

I motionerna ha den ifrågasatta taxesänkningens inverkan på statens

järnvägars driftresultat och härmed sammanhängande statsfinansiella problem

icke berörts. Enligt utskottets uppfattning bör icke förbises, att en

taxesänkning, i varje fall på längre sikt, icke nödvändigtvis behöver med
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

3

föra en inkomstminskning, då trafikunderlaget kan förväntas komma att

efter taxesänkningarna så småningom öka.

Beträffande stambillinjerna ha motionärerna hemställt att en plan för

anläggandet av sådana stambillin jer, som av norrlandskommittén föreslagits,

upprättas samt att förslag till planens fullfölj ande snarast möjligt underställes

riksdagen. Utskottet finner de skäl som av norrlandskommittén

anförts för anordnande av dylika stambillinjer ur olika synpunkter, icke

minst med hänsyn till den relativt sett ringa kapitalinvesteringen, beaktansvärda.

Utskottet finner därför välbetänkt att en plan för anordnande av

här avsedda förbindelser upprättas. Utskottet får emellertid erinra om att

på hemställan av 1948 års riksdag utredning redan pågår rörande järnvägslinje

Ljusdal—Sveg—norska gränsen, varvid jämväl fråga om eventuellt

anordnande av stambillinje skall beaktas. Utskottet är icke berett göra något

uttalande huruvida de övriga stambillinjer, som kommittén förordat,

böra komma till stånd. Denna fråga liksom frågan om hur linjerna lämpligen

böra administreras och drivas torde således böra prövas i ett senare

sammanhang. I anslutning till uppvaktningar inför utskottet av representanter

för bussföretag, som nu driva trafik på olika håll inom Norrland.

vin utskottet emellertid framhålla lämpligheten av att vid upprättandet av

ifrågavarande planer kontakt tages med företag, som kunna komma att

beröras av stambillinjer.

Utskottet, som icke anser sig böra förorda motionärernas yrkande att i

det föregående angiven plan inom viss tid skall underställas riksdagen, får

under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må — i anledning av motionerna I: 137 och

II: 231, såvitt nu är i fråga — i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att de i motionerna angivna, av norrlandskommittén

framställda förslagen om nedsättning av järnvägstaxorna

för långa transporter och om tillämpning av

s. k. virtuella avstånd samt i fråga om persontaxorna måtte

upptagas till behandling utan avvaktande av slutförandet av

järnvägstaxeutredningens undersökningar i övrigt, ävensom

att en plan för anläggande av sådana stambillinjer, som

norrlandskommittén åsyftat, måtte upprättas.

Stockholm den 10 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

.!. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 146.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:263 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande a1 i texten