Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-13 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

1

Nr 118.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 143 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 18 mars 1949, föreslagit

riksdagen att

dels till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet för budgetåret 1949/50 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 750 000 kronor,

dels ock till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret 1949/

50 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Isaksson (I: 282) och den andra inom andra kammaren av herr

Dickson (II: 353), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

förenämnda proposition nr 143 måtte taga hänsyn till i motionerna närmare

angivna synpunkter;

dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile väckt motion

(II: 340), vari hemställts, att riksdagen måtte

a) avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 143 om utbyggnad av skifferoljeverket

i Kvarntorp;

b) anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor för täckande av driftförluster

och andra kostnader under den närmaste tiden;

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en skyndsam utredning av formerna

för oljeverkets avveckling eller för dess läggande i beredskap;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Aqvist och Olsson i Mora

väckt motion (II: 347), vari hemställts, att riksdagen

a) endast i så måtto bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 143, att Svenska

skifferoljeaktiebolaget erhåller medel till täckning av redan ingångna köpeavtal

och andra förpliktelser ävensom vad som erfordras för förhindrande

av att bolaget nödgas gå i likvidation;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning angående kostnaderna

för nödiga underhållsarbeten vid bolagets anläggningar vid ett upphörande

av verksamheten samt igångsättningskostnader vid återupptagan
1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 148—152.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr Ii8.

de av densamma samt därefter för riksdagen framlägger förslag om den

fortsatta verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar.

Beträffande motiveringen till yrkandet i motionerna 1:282 och 11:353

hänvisas till förstnämnda motion. Såsom av densamma framgår ha motionärerna

anlagt vissa kritiska synpunkter på Kungl. Maj ds förslag. Sålunda

framhålles bland annat, att i propositionen knappast lämnats erforderligt

material för ett avgörande, huruvida den av utredningen föreslagna fortsatta

driften vid bolagets anläggningar jämte utbyggnaden därav bör komma

till stånd eller icke. I fråga om gasolanläggningens lönsamhet har, framhålles

det, klart besked icke lämnats. Med hänsyn till möjligheterna att lagra

oljor bör enligt motionärerna prövas, i första hand huruvida den föreslagna

utbyggnaden bör ske och i andra hand huruvida icke avsevärda besparingar

skola kunna åstadkommas. Beträffande innehållet i motionerna 11:340 och

II: 347 hänvisas till desamma.

Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp tillkommo år

1941 då den situation i vilken landet befann sig gjorde det nödvändigt att

öka den inhemska oljeproduktionen. Förutom startkapitalet, 15 000 000 kronor,

tillfördes bolaget för vidare utbyggnad av anläggningarna under åren

1942 och 1943 tillhopa ytterligare 14 200 000 kronor såsom aktiekapital och

ca 25 000 000 kronor såsom lån. Lånet efterskänktes sedermera efter beslut

av 1944 års riksdag.

Under världskrigets sista år ställdes frågan huruvida det vore ekonomiskt

riktigt att låta bolaget också under fredsförhållanden driva sin verksamhet.

Man stannade då för den uppfattningen att skifferoljeverket i Kvarntorp

borde fortsätta, varemot den under något år i bolagets regi handhavda driften

vid skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva borde nedläggas.

Sedermera framlade bolagets styrelse år 1946 ett förslag till rationalisering

av driften samt fortsatt utbyggnad av Kvarntorpsverket och i samband

därmed förslag till plan för bolagets finansiella rekonstruktion. Till bestridande

av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna — avseende främst uppförande

av en tredje kalkugn och en gasolanläggning samt ombyggnad av tre

ugnshus jämte därav betingad utvidgning av ångkraftcentralen — anvisade

1946 års riksdag 16 000 000 kronor genom teckning av ytterligare aktier i

bolaget. Styrelsen beräknade att sedan nyanläggningarna kommit i fullt

bruk, vilket ansågs kunna ske fr. o. in. verksamhetsåret 1951/52, ett visst

årligt överskott skulle uppkomma. Den sedermera genomförda planen till

finansiell rekonstruktion innebar bl. a. att aktiekapitalet nedsattes med

25 200 000 kronor till 4 000 000 kronor samt att anläggningarna nedskrevos

med 16 313 000 kronor.

Vid 1947 års riksdag anvisades 3 000 000 kronor till teckning av ytterligare

aktier i bolaget. Detta tillskott hade till ändamål att finansiera distributionen

av gasol i bolagets egen regi.

Bolagets verksamhet utvecklade sig i fortsättningen icke efter de beräk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ni 148.

3

ningar som lågo till grund för 1946 års riksdagsbeslut. Sålunda blev driftunderskottet

för räkenskapsåret 1946/47, som av styrelsen beräknats komma

att uppgå till 2 300 000 kronor, i verkligheten i runt tal 6 700 000 kronor.

Styrelsen framhöll i förvaltningsberättelsen för samma år, att ökningen av

den beräknade förlusten förorsakats av förseningar i anläggningsverksamheten,

minskad tillgång på elektrisk kraft, höjning av arbetslönerna m. m.

Bolaget råkade på grund av nyssnämnda förhållanden i likviditetssvårigheter,

vilket föranledde styrelsen att i slutet av år 1947 i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära kapitaltillskott. Styrelsen framlade därvid olika alternativ. I

prop. nr 69: 1948 anförde dåvarande chefen för handelsdepartementet, att

det inträdda läget gjorde det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva bolagets

ställning och framhöll, att denna prövning borde i första hand verkställas

av särskilt tillkallade utredningsmän. I avbidan på utredningens

resultat borde verkets fortsatta utbyggnad enligt 1946 års riksdagsbeslut tills

vidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar borde dock fortsätta och erforderliga

medel härför ställas till förfogande. Medelsbehovet uppskattades

till 15 000 000 kronor, vilket belopp anvisades av 1948 års riksdag. Därmed

hade alltsedan bolagets tillkomst till bolagets verksamhet anvisats sammanlagt

i runt tal 87 000 000 kronor. Sedan fem utredningsmän tillkallats för

att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet ha utredningsmännen

den 19 februari 1949 avlämnat sitt utlåtande.

Utredningen har enhälligt föreslagit, att utbyggnaden av Kvarntorpsanläggningarna

skall fullföljas. Utredningen har icke funnit den omständigheten

att verket i nuvarande skick går med förlust eller det förhållandet att

företaget redan kostat det allmänna betydande belopp böra föranleda verksamhetens

uppgivande. Som förklaring till svårigheterna har utredningen

allmänt hänvisat till att verket hittills haft karaktär av ett försöksverk, vid

vilket ett otal problem kvarstått att lösa. Därutöver har framhållits att

verkets utbyggnad under krigstiden måst ske i forcerad takt, varvid ett mera

långsiktigt perspektiv ej kunnat beaktas och vissa delar av verket fått en

mera provisorisk utformning. Vägen till förbättring av driftsresultatet har

utredningen ansett böra gå genom dels rationalisering av såväl produktionsapparat

som drift och dels ytterligare utveckling av tillverkningen av biprodukter

samt ökning av företagets hela omslutning.

Från dessa utgångspunkter har utredningen i huvudsak godtagit de av

skiffcroljebolagets styrelse år 1946 framlagda och av samma års riksdag

behandlade förslagen till ytterligare utbyggnad av anläggningarna. Dessutom

föreslår utredningen vissa investeringar för att möjliggöra olika rationaliseringsåtgärder

främst avseende skifferbrytningen. Utredningens förslag

innebär, att vattenreningsanläggningen kompletteras och utbygges, att

anordningarna för skifferns brytning och beredning kompletteras, att de tre

Bergh-ugnarna vid verket ombyggas för högre produktion enligt en av skifferoljebolaget

utarbetad metod, att ångkraftverket utvidgas till erforderlig

kapacitet, att gasolanläggningen fullbordas, att två ytterligare svavelverk an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr US.

skaffas (därav ett eventuellt från Kinne-Kleva) samt att nya bostadshus om

sammanlagt 80 lägenheter uppföras.

Genomförandet av de framlagda förslagen anser utredningen böra ske i

tre etapper. Under den första etappen, som avser tiden den 1 juli 1949—den

30 juni 1950, skulle utbyggnad av vattenreningsanläggningen påbörjas

och utbyggnad av gasolanläggningen samt ombyggnad av en Bergh-ugn slutföras,

varjämte vissa maskiner m. m. för rationalisering av skifferbrytningen

skulle anskaffas. Under andra etappen, avseende tiden den 1 juli 1950—

30 juni 1953, skulle de övriga två Bergh-ugnarna ombyggas. Därefter skulle

tredje etappen inträda fr. o. in. den 1 juli 1953, varvid den av utredningen

föreslagna utbyggnaden beräknades vara i huvudsak avslutad.

Det kapitalbehov som skulle bliva erforderligt för att genomföra det

framlagda förslaget skulle enligt utredningens mening tillskjutas dels genom

anslag å riksstaten och dels genom lån. Till första och andra etapperna

skulle sålunda för budgetåret 1949/50 anvisas anslag å 2 000 000 kronor till

täckande av driftsförluster och 1 500 000 kronor till bestridande av kostnader

för olika förnyelsebehov vid nuvarande anläggningar samt 250 000

kronor för förnyelse av asktransportanordningar in. in. eller tillhopa 3 750 000

kronor. Vidare skulle för samma budgetår erfordras lån till skifferoljebolaget

å dels 900 000 kronor för anskaffning av viss utrustning för rationalisering

av skifferbrytningen ävensom för vattenreningsanläggningen, och dels

4 750 000 kronor för fullbordande av gasolanläggningen samt för anskaffning

av viss ytterligare utrustning, tillhopa alltså 5 650 000 kronor.

Slutligen skulle enligt utredningens förslag för budgetåret 1950/51 erfordras

anslag å 2 600 000 kronor för ombyggnad av två Bergh-ugnar samt

lån åt bolaget med 9 400 000 kronor. Lånet skulle tjäna till bestridande av

kostnaderna för samma ändamål som nyss sagts, i den mån medel härför

icke beräknats under nämnda anslag, ävensom anskaffning av viss ytterligare

utrustning.

Icke någon av de hörda remissinstanserna har velat avstyrka att skifferoljebolagets

verksamhet fortsattes och utvecklas efter i huvudsak de riktlinjer

utredningen angivit. Fullmäktige i riksbanken, som anse de hittillsvarande

erfarenheterna giva anledning till stor försiktighet vid bedömningen

av bolagets möjligheter att efter de föreslagna utbyggnaderna driva en

ekonomiskt lönande verksamhet, framhålla emellertid vikten av att de skäl,

som kunna åberopas till stöd för nybyggnaderna, noggrant vägas mot nödvändigheten

att tills vidare i möjligaste mån begränsa investeringsvolymen.

Statskontoret uttalar, att vad utredningen föreslagit i fråga om sättet för

finansieringen av de föreslagna åtgärderna icke föranleder någon erinran

från ämbetsverkets sida och att de medel, som anses böra ställas till bolagets

förfogande i form av lån, torde böra anvisas under fonden för låneunderstöd.

I fråga om skifferoljeaktiebolagets möjligheter att i framtiden kunna driva

en ekonomiskt lönande verksamhet anför fullmäktige för riksgäldskontoret

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

5

De av tillkallade fackmän gjorda beräkningarna torde helt visst vara

gjorda med den största omsorg och sakkunskap. I och för sig torde icke

finnas anledning att ifrågasätta riktigheten av de resultat, beräkningarna

frambragt. För det framtida ekonomiska utfallet av bolagets rörelse har

man emellertid att räkna med så många ovissa faktorer, som bolaget icke

har någon möjlighet att påverka, att de i kalkylerna redovisade, relativt

små driftsöverskotten lätt kunna förbytas till underskott. Såsom en sådan

faktor vilja fullmäktige särskilt nämna ovissheten om den framtida utvecklingen

av världsmarknadspriserna å oljeprodukter. En oviss faktor torde

vidare vara, i vilken utsträckning avsättningsmöjligheter komma att föreligga

för gasol. Av kalkylerna synes emellertid framgå, att inkomsterna av

gasoltillverkningen tillmätas avgörande betydelse för verkets ekonomi.

Försiktigheten synes därför bjuda, att man icke räknar med något i ekonomiskt

hänseende gynnsamt utfall av Kvarntorpsverkets rörelse. Även om

detta skulle utbyggas till den omfattning, etapp 3 avser, torde det icke vara

uteslutet, att staten får vara beredd att täcka framtida driftsunderskott till

beloppet överstigande de underskott, utredningen själv räknar med såsom

brist å förnyelsemedel.

Kommerskollegium anför, att om ändringar och kompletteringar av anläggningarna

enligt förslagen genomföras under de närmaste åren, torde

man kunna förvänta, att företagets ledning ägnar erforderlig uppmärksamhet

åt sådan rationalisering och effektivisering mera i detalj av driften, som

kan befinnas möjlig och som borde kunna medföra förbättrad lönsamhet.

Särskilt framhålles, att kollegium i likhet med bergmästaren i västra distriktet

finner det påkallat att, sedan klarhet vunnits att verksamheten ej blott

skall fortsättas utan även utvecklas, såväl skifferbrytningen som fyllningen

av skifferbrotten planlägges på tillräckligt lång sikt och inrättas så rationellt

som möjligt.

Flertalet remissinstanser lägga vid bedömningen av frågan om skifferoljebolagets

framtida verksamhet stor vikt vid verksamhetens betydelse ur

beredskapssynpunkt. I detta hänseende framhåller statens bränslekommission

bland annat följande.

Värdet av en ökning av produktionskapaciteten vid Kvarntorpsverket

torde bäst framgå av följande uppgifter. Under ett vart av åren 1943—1944

förbrukades inom landet för civila ändamål ca 24 000 m“ bensin och ca

40 000 in3 pannbrännolja. Kvarntorpsproduktionen uppgår för närvarande

till 10 500 in3 bensin och 35 400 in3 brännolja per år. Den beräknade utökningen

av produktionen till 28 000 m3 resp. 73 000 in3 skulle sålunda komma

att medföra en avsevärd förbättring i försörj ningsläget. Detta gäller framför

allt beträffande bensin, där man genom möjligheten till inblandning av

alkohol skulle kunna erhålla en utdrygning av tillgångarna på motorbränsle.

Vid inblandning av 25 % alkohol skulle sålunda kunna erhållas 38 000 in'',

medan en inblandning av 85 % alkohol skulle giva 187 000 in3 motorbränsle.

Statens industrikommission ägnar särskild uppmärksamhet åt svaveltillverkningens

betydelse ur försörjningssynpunkt och anför därvid, att den

nuvarande produktionen vid Kvarntorp, som är den enda tillverkaren inom

landet, täcker en sjättedel av behovet samt att återstoden importeras från

Norge och U. S. A. Därest det framlagda utbyggnadsprogrammet skulle full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 148.

följas, framhåller kommissionen, kunde importen från IJ. S. A. helt bortskäras

och leveranserna från Norge eventuellt minskas något.

Överbefälhavaren och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anse,

att oljetillverkningen vid Kvarntorp på grund av sin sårbarhet för angrepp

från luften icke bör tillmätas något större värde för försörjningen

i händelse Sverige invecklas i krig. Däremot kommer skifferoljebolagets

verksamhet under en avspärrningsperiod enligt nämnda remissinstansers

mening att få stor betydelse. Överbefälhavaren framlägger emellertid två

alternativ lör tillgodoseendet av drivmedelsbehovet under en avspärrningsperiod,

nämligen dels tillverkning vid skifferoljebolaget enligt utredningens

förslag och dels bombsäker lagring av i fredstid importerade drivmedel. I

remissyttrandet anförda överslagsberäkningar tyda enligt överbefälhavarens

mening på att lagringsalternativet trots allt bleve det för staten billigaste.

Möjligheterna att inom rimlig tid genomföra detta alternativ synas dock

överbefälhavaren i dagens läge vara relativt små. Med hänsyn härtill och

dessutom bland annat till den omständigheten att ett betydande kapital redan

nedlagts på skifferoljeverkets utvidgning och rationalisering, finner

överbefälhavaren det likväl ur försvarsberedskapssynpunkt önskvärt att bolagets

verksamhet fortsättes och förordar skifferoljeverkets utbyggnad till

etapp 3 enligt utredningens förslag. Riksnämnden framhåller å sin sida beträffande

nyssberörda frågor bland annat följande.

Vid ett avspärrningsfall måste enligt riksnämndens mening en industriell

produktion av oljor inom landet i en omfattning, som det här är fråga om

(ca 100 000 m3 per år) vara till stor fördel ur beredskapssynpunkt. En dylik

industriell produktion kan ej ersättas av enbart lagring av oljor, då lagren,

om de ej kunna förnyas genom import, undan för undan komma att minska

under avspärrningstiden, under det att en inhemsk produktion i ett dylikt

läge kan tänkas hållas uppe vid maximikapacitet och till och med successivt

ökas.

För krigsfallet däremot framstår en oljelagring i bombsäkra cisternanläggningar

såsom en oavvislig nödvändighet, i betraktande av dels den stora

bombningsrisken för den inhemska oljeindustrien, förut behandlad i riksnämndens

skrivelse av den 20 december 1948, och dels vanskligheten att i

ett dylikt läge kunna igångsätta någon produktion av ersättningsbränslen.

Även för avspärrningsalternativet är självfallet en oljelagring av allra

största värde som komplement till en otillräcklig inhemsk tillverkning.

Riksnämnden finner det av utredningen angivna programmet för skifferoljeverkets

utbyggnad och rationalisering välbetänkt samt understryker

dessutom vikten av att Ljungströmsanläggningen underhålles så att apparaturen

är i så gott skick som möjligt om densamma med kort varsel skulle

behöva tagas i bruk.

Kommerskollegium, som granskat utredningens förslag ur bland annat

tekniska synpunkter, framhåller beträffande den förordade ombyggnaden

av Bergh-ugnarna, att de framlagda kalkylerna beträffande utfallet av denna

ombyggnad grunda sig på resultatet av en relativt kort provdrift. Kollegium

uttalar, att bättre klarhet rörande resultatet av omkonstruktionen

torde kunna vinnas efter ombyggnaden av Bergh-ugn 1 och framhåller så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

7

som självklart, att för den händelse någon allvarlig felbedömning därvid

skulle kunna konstateras, ombyggnaden av de övriga Bergh-ugnarna måste

tagas under omprövning. Beträffande driften vid Ljungströmsanläggningen

anser kollegium det nu vara för tidigt att uppgöra några närmare planer.

Sveriges geologiska undersökning förordar, att arbete omedelbart upptages

för att pröva också andra metoder än de hittills vid Kvarntorpsverket begagnade

och projekterade. Ämbetsverket förordar i sådant hänseende att

åt en lämplig institution gives i uppdrag att i samråd med bolagets representanter

uppdraga riktlinjer för den sålunda behövliga forskningen över

nya metoder för olj ef ramställning ur den svenska alunskiffern.

Länsstyrelsen i Örebro län, som i första hand yttrat sig om det planerade

bostadsbyggandet, har efter överläggningar med bolaget, länsarbetsnämnden

och länsarkitekten kommit till den slutsatsen, att någon bebyggelse utöver

den för vakt- och beredskapstjänst nödvändiga icke borde förekomma i

grannskapet till skifferoljebolaget särskilt med hänsyn till bombfaran. Länsstyrelsen

framhåller även vikten av att åtgärder för att eliminera skadeverkningarna

genom bolagets drift påskyndas och effektiviseras, något som även

kommit till uttryck i yttrandet från Örebro läns kristidsstyrelse.

I en den 10 mars 1949 dagtecknad skrift bar bergsingenjören S. V. Bergh

framlagt vissa synpunkter i anledning av utredningsresultatet.

Föredragande statsrådet har för egen del i ärendet anfört följande.

»Vid bedömande av frågan om Kvarntorpsverkets utnyttjande bör beredskapssynpunkterna

självfallet tillmätas stor vikt. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap har på begäran av utredningen framlagt sina synpunkter

på frågan. Härav framgår, att medan visserligen möjligheterna att

vid krigsfall hålla driften i gång bedömas såsom små med hänsyn till faran

för bombanfall, verket i den händelse Sverige skulle avspärras utan att indragas

i krig äger den allra största betydelse ur försörjningssynpunkt. De av

bränslekommissionen anförda siffrorna rörande den relativa betydelsen av

ökad skifferoljeproduktion synas bestyrka riktigheten av denna mening.

Med avseende på överbefälhavarens uttalande rörande möjligheterna att lagra

importerad olja vill jag hänvisa till vad riksnämnden i detta hänseende anfört

i sitt remissvar, nämligen att industriell produktion ej kan ersättas av

enbart lagring av oljor, då lagren, om de ej kunna förnyas genom import,

undan för undan komma att minska under avspärrningstiden.

Om man i likhet med mig anser det ofrånkomligt att sörja för att Kvarntorpsanläggningarna

skola kunna utnyttjas under en avspärrningstid, är

det därför icke givet, att driften bör uppehållas även under vanlig fredstid.

Med hänsyn till önskemålet alt så långt möjligt begränsa det allmännas

kapitalinsatser bör man ställa frågan huruvida icke driften vid Kvarntorp

nu kunde nedläggas men produktionsapparaten dock underhållas så att den

i en avspärrningssituation åter kunde tagas i anspråk. Kostnaden för ett dylikt

beredskapsläge skulle emellertid, enligt vad utredningen anfört, uppgå

till 2 500 000—3 500 000 kronor per år. Därutöver märkes, att den med driften

förenade betydelsefulla forskningsverksamheten komine att avbrytas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 148.

Både ur forskningssynpunkt och eljest är det sannolikt att man skulle ha

stora vanskligheter att övervinna när man efter stilleståndet ginge att återupptaga

driften. Utredningen har gjort en jämförelse mellan å ena sidan

det av utredningen beräknade ekonomiska utfallet vid fortsatt utbyggnad —

vilket framgår av den såsom bilaga fogade tablån över ekonomisk balans

för redovisningsåren 1949/50—1959/60 — och å andra sidan kostnaderna

vid ett stillastående av antydd art. Enligt utredningens uppfattning torde

vid fortsatt utbyggnad det årliga driftunderskottet bli mindre även om kostnaden

för räntor och ersättning till förnyelsefond medräknas. Med hänsyn

härtill har utredningen avvisat tanken på att driften borde nedläggas. Denna

mening överensstämmer med remissinstansernas uppfattning och delas

även av mig. Jag vill i sammanhanget erinra om att vid anmälan av 1946

års proposition om Kvarntorp dåvarande chefen för handelsdepartementet

anförde, att skifferoljebolaget enligt regeringens åsikt — vilken närmare

utvecklats i skrivelse den 14 februari 1945 till bolagets styrelse — borde

betraktas som ett normalt långtidsföretag. Detta uttalande föranledde icke

riksdagen till något särskilt yttrande.

Utredningens förslag till fortsatt utbyggnad av bolagets anläggningar kräver

stora tillskott av kapital. Särskilt i nuvarande ekonomiska läge måste

detta ingiva betänkligheter. Fullmäktige i riksbanken ha i anledning härav

uttalat, att de skäl, som kunna åberopas till stöd för att nu genomföra de

föreslagna åtgärderna, böra noggrant vägas mot nödvändigheten att tills vidare

i möjligaste utsträckning begränsa investeringsvolymen. Man är därför

skyldig överväga om icke utbyggnaden av skifferoljeverket tills vidare

kunde anstå och driften fortsätta med nuvarande anläggningar. Emellertid

framgår av utredningens kalkyler att detta skulle medföra ett årligt underskott

av ca 2 000 000 kronor. I detta belopp ha icke inbegripits de kostnader

som komma att erfordras till oundgängligen nödvändiga förnyelser.

Kostnaderna härför kunna, såsom utredningen framhållit, icke med säkerhet

beräknas men torde dock bliva rätt betydande.

Utredningens beräkningar giva vid handen, att om den föreslagna utbyggnaden

kommer till stånd det årliga driftunderskottet snart förbytes till ett

överskott vilket fr. o. m. året 1954/55 torde uppgå till ca 3 000 000 kronor,

bortsett från avsättning till förnyelsefond. Samtidigt beräknas den föreslagna

utbyggnaden medföra en kraftig höjning av verkets produktion. Denna

skulle såvitt angår brännolja, bensin och svavel mer än fördubblas. Även

om erfarenheten visat alt beräkningar på detta område äro förenade med

stora ovisshetsmoment och en varning mot optimism därför är befogad,

har jag icke kunnat undgå att finna utredningens kalkyler i denna del ägnade

att stödja utbyggnadsplanen.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna har jag kommit till den

slutsatsen, att verkets utbyggnad bör fullföljas efter i huvudsak de av utredningen

föreslagna linjerna.

Till förhindrande av skadegörelse genom avloppsvatten föreslår utredningen,

att vattenreningsanordningen utbygges. Visserligen ha dylika val
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148-

9

tenskador sedan anläggningarna togos i bruk efter hand minskat, men fortfarande

är situationen otillfredsställande. Jag anser det vara viktigt, att allt

göres för att nå en bättring härutinnan och vill därför tillstyrka utredningens

förslag i detta hänseende. Utredningen har beräknat kostnaderna härför

till totalt 1 200 000 kronor varav 700 000 kronor skulle anvisas av 1949

års riksdag i form av lån.

I fråga om de av utredningen föreslagna anskaffningarna av maskiner

m. in. för rationalisering av skifferns brytning och beredning skulle sammanlagt

krävas en medelsanvisning av 500 000 kronor såsom lån att anvisas

av innevarande års riksdag. Då dessa anordningar enligt utredningens

uppfattning synas göra det möjligt att åstadkomma en billig, rationell och

efter de olika arbetskvantiteterna anpassad drift — vilket torde bidraga till

en minskning av driftunderskottet — tillstyrker jag utredningens förslag i

denna del. Jag förordar även utredningens förslag om nyanskaffning av en

asktransportanordning till en kostnad av 250 000 kronor, då härigenom

driftskostnaderna synas kunna ytterligare nedbringas.

En av de viktigaste punkterna i utredningens förslag är ombyggnaden av

Bergh-ugnarna. En dylik ombyggnad innebär i princip, att ångpanneytor

inläggas i de olika schakten, varigenom en mera intensiv förbränning av

koksen blir möjlig. Härigenom skulle enligt utredningens uppfattning den

i ugnarna genomsatta skiffermängden per tidsenhet kunna höjas till två och

en halv gånger så mycket som tidigare med bibehållande av de specifika

siffrorna, räknat per ton skiffer, i fråga om produktionen av oljeprodukter,

ånga och gas. En mindre del av Bergh-ugn 1 har hittills ombyggts och provats

blott en kort tid. Utredningen anser visserligen, att det är svårt att med

ledning enbart av de utförda provningarna med säkerhet bedöma i vad mån

det blir möjligt att uppnå helt tillfredsställande förhållanden under kontinuerlig

drift, men finner dock hittills föreliggande resultat tydligt angiva,

att Bergh-ugn 1 bör ombyggas i enlighet med framlagt förslag. I samband

härmed skulle ångkraftverket utvidgas till erforderlig kapacitet. Kostnaderna

för ombyggnaden av ugnen och därtill hörande utvidgning av ångkraftverket,

utöver tidigare anvisade medel, beräknar utredningen till 800 000

kronor att tillföras bolaget i form av lån. Ehuru givetvis utrymme finnes för

tvekan om de företagna proven kunna vara tillfyllest, vill jag tillstyrka, att

en Bergh-ugn ombygges i överensstämmelse med utredningens förslag. Det

torde få bli beroende på driftresultatet vid denna ugn om även de andra

Bergh-ugnarna skola ombyggas.

I gasolanläggningen ha hittills ca 7 000 000 kronor investerats. Gasolen användes

för närvarande i ringa utsträckning i vårt land. Skifferoljebolagets

tillverkning uppgår blott till ca 600 ton per år och vidare importeras

gasol i obetydlig mängd. Utredningens kalkyler visa, alt gasolanläggningen

vid full utbyggnad skulle kunna producera ca 16 000 ton per år.

Gasolen skulle, därest avsättningssvårigheter icke förefinnas, kunna bidraga

till all göra bolaget till ctl bärkraftigt företag. Då gasolen även ur bcredskapssynpunkt

anses betydelsefull, vill jag tillstyrka all gasolanläggning
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 148.

en fullbordas. Kostnaderna härför beräknar utredningen till 3 500 000 kronor

och föreslår, att beloppet anvisas såsom lån av innevarande års riksdag.

Skifferoljebolaget har i sitt remissyttrande framhållit, att denna siffra med

hänsyn till den erforderliga säkerhetsmarginalen borde höjas och förordar,

att beloppet höjes med 500 000 kronor till 4 000 000 kronor. Med hänsyn till

den osäkerhet som alltid måste vidlåda kostnadsberäkningar av denna

storleksordning torde försiktigheten bjuda att man räknar med det högre

beloppet.

För att anpassa svavelverkskapaciteten efter den ökade gasmängd som

blir följden om samtliga Bergh-ugnar ombyggas har utredningen föreslagit,

att ett nytt svavelverk uppföres samt dessutom ett i reserv. Man bör

nämligen med hänsyn till den omkringliggande orten icke riskera att vid

utförande av nödigt underhållsarbete å svavelverken gasreningen blir otillräcklig.

Kostnaderna, som beräknas till sammanlagt 4 400 000 kronor, föreslås

av utredningen böra äskas av nästa års riksdag. Utredningen har

ifrågasatt huruvida icke det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket kunde

flyttas till Kvarntorp. I så fall skulle kostnaderna kunna minskas med

1 600 000 kronor. Frågan om Kinne-Klevaverkets fortsatta drift har ännu

icke upptagits till prövning. Beslut om ett eventuellt överflyttande av svavelverket

till Kvarntorp synes mig kunna fattas samtidigt med att anslagsfrågorna

för skifferoljebolaget anmälas vid nästa års riksdag. Frånsett

dessa anslagsfrågor vill jag understryka vikten av att, såsom i remissyttrandena

påkallats, arbetet på att minska skadeverkningarna av bolagets

drift ägnas all möjlig uppmärksamhet.

Utredningens förslag om byggande av nya bostadshus vid Kvarntorp särskilt

med tanke på bolagets arbetare har avstyrkts av länsstyrelsen i Örebro

län. Länsstyrelsen anser det bl. a. ur civilförsvarssynpunkt olämpligt

att placera ytterligare bostadshus i omedelbar närhet av oljeverket med

därav följande risker under ett krigstillstånd. Jag anser mig för närvarande

icke böra föreslå någon medelsanvisning för ändamålet.

Vad utredningen anfört i fråga om bolagets administration och forskningsverksamhet

torde böra beaktas. Beträffande forskningsverksamheten

vill jag även fästa uppmärksamheten på Sveriges geologiska undersöknings

påpekande om behovet av forskning för att finna nya metoder för oljeframställning

ur skiffer.

Utredningen har även berört en av bolaget till utredningen ingiven skrivelse

däri bolaget ifrågasatt att bliva befriat från bensinskatt. Då ett bifall

härtill, såsom kommerskollegium och fullmäktige i riksgäldskontoret menat,

skulle innebära en mindre lycklig form för subventionering av bolaget,

anser jag mig icke kunna tillstyrka förslaget.

Vid uppgörande av de ekonomiska kalkylerna för bolagets verksamhet har

utredningen för tiden fr. o. in. redovisningsåret 1950/51 räknat med en

räntesats av 3,5 procent å det kapital som erfordras för skifferoljeverkets

fortsatta utbyggnad och som skulle tillskjutas i form av lån. Vidare har i

kalkylerna räknats med årlig avsättning till förnyelsefond efter vissa pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

11

centsatser. Affärsresultatet har hittills icke lämnat rum för avsättningar till

erforderliga förnyelser. Utredningen räknar med att ganska betydande avsättningar

skola kunna göras efter den föreslagna utbyggnaden. Huruvida

dessa avsättningar komma att bliva tillräckliga för den oundgängligen erforderliga

förnyelsen av anläggningarna låter sig icke för närvarande beräkna.

Det är sålunda icke osannolikt att medel för berörda ändamål framdeles

vid olika tillfällen få begäras av riksdagen. För budgetåret 1949/50

avses ett anslag å 1 500 000 kronor till förnyelse av nuvarande anläggningar.

Jag förutsätter, att bolaget endast efter beslut av Kungl. Maj :t må taga

i anspråk nyssnämnda medel och de ytterligare belopp som framdeles för

motsvarande ändamål kunna komma att anvisas.

Utredningen har framhållit, att de ekonomiska beräkningarna som helhet

äro försiktigt gjorda och böra lämna gott utrymme för förbättrade resultat.

Det bör dock hågkommas, att det finnes flera på det ekonomiska

resultatet inverkande faktorer varöver bolaget icke kan råda, t. ex. kostnads-

och prisutvecklingen. Med hänsyn härtill kan det relativt gynnsamma

ekonomiska resultat, som utredningen räknar med, lätt försämras, vilket

kan påkalla ökad kapitalinsats från statens sida.

Vad slutligen angår finansieringen av bolagets verksamhet ansluter jag

mig till utredningens kostnadsberäkningar, mot vilka jag icke funnit anledning

till erinran. Jag beräknar sålunda 2 000 000 kronor till täckande av

driftsförlust under räkenskapsåret 1949/50, 1 500 000 kronor till förnyelse

av nuvarande anläggningar samt 250 000 kronor till förnyelse av asktransportanordning

eller tillhopa (2 000 000 -j- 1 500 000 -(- 250 000 =) 3 750 000

kronor. Beloppet torde för nästa budgetår anvisas såsom reservationsanslag.

Vidare beräknar jag i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens

förslag 700 000 kronor till vattenreningsanläggningen, 500 000 kronor

till vissa maskiner m. in. för rationalisering av skifferbrytningen, 800 000

kronor till ombyggnad av Bergh-ugn 1 samt 4 000 000 kronor till gasolanläggningen

eller tillhopa (700 000 -j- 500 000 -j- 800 000 -f- 4 000 000 =)

6 000 000 kronor. Bolagets styrelse bar i sitt remissvar uttalat önskvärdheten

av att detta belopp tillföres bolaget genom ökning av aktiekapitalet.

Jag finner emellertid i likhet med utredningen det lämpligast att ifrågavarande

medel åtminstone tillsvidare tillhandahålles bolaget såsom lån. I likhet

med vad statskontoret i sitt remissvar anfört synes mig medlen böra

anvisas under fonden för låneunderstöd.

Utbetalningen av lånet bör ske i den mån medel för anläggningarnas

utförande erfordras och med belopp varje gång som statskontoret efter framställning

av bolaget bestämmer. Å lyftat lånebelopp torde böra utgå ränta

förslagsvis beräknad efter tre procent om året från lyftningsdagen. Vad

återbetalningen av lånet beträffar lärer med hänsyn till ovissheten rörande

prisutvecklingen på oljemarknaden in. in. någon viss amorteringsplan icke

nu böra fastställas. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att

tillse, att lånet infrias i den mån medel därtill stå till bolagets förfogande.

Lånebeloppet synes alltså böra vara betalbart vid anfordran. Vid det för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 148.

hållandet att låntagaren är ett statligt bolag torde någon säkerhet för lånet

icke erfordras.

Enligt verkställda beräkningar torde för utbyggnadsprogrammets genomförande

dollarvaluta i viss utsträckning komma att erfordras för inköp av

utrustning i U. S. A. Då importplanen för år 1949 icke torde rymma ytterligare

dollarutlägg förutsätter jag att nämnda inköp så planeras att dollarbetalningar

ej ifrågakomma under innevarande år.»

Utskottet. Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp tillkommo

år 1941, då den situation, i vilken landet befann sig, gjorde det nödvändigt

att öka den inhemska oljeproduktionen. Bolagets verksamhet har

emellertid icke utvecklat sig efter tidigare gjorda beräkningar. Sålunda ha

betydande driftunderskott uppstått. Framhållas må, att sedan bolagets tillkomst

har till dess verksamhet anvisats ett sammanlagt belopp av i runt tal

87 000 000 kronor.

Frågan om skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet har nyligen genom

särskilda utredningsmän varit föremål för omprövning. Utredningen

har därvid som sin mening uttalat, att vägen till förbättring av driftsresultatet

bör gå genom dels rationalisering av såväl produktionsapparaten som

dess drift och dels ytterligare utvecklande av biprodukttillverkningen och ökning

av hela företagets omslutning. Från dessa utgångspunkter har såsom

föredragande statsrådet framhållit utredningen godtagit de av skifferoljebolagets

styrelse år 1946 framlagda och av samma års riksdag behandlade förslagen

till ytterligare utbyggnad av anläggningarna. Det förslag, som utredningen

framlagt, innebär, att vattenreningsanläggningen kompletteras

och utbygges, att anordningarna för skifferns brytning och beredning kompletteras,

att de tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggas för högre produktion

enligt viss närmare angiven metod, att ångkraftverket utvidgas till erforderlig

kapacitet, alt gasolanläggningen fullbordas, att två ytterligare svavelverk

anskaffas samt att nya bostadshus med sammanlagt 80 lägenheter

uppföras. Härför erforderligt kapitaltillskott har av utredningen uppskattats

till sammanlagt 21 400 000 kronor, i vilket belopp inräknats utgifter för

täckning av driftförluster och för förnyelse av anläggningarna under budgetåret

1949/50.

Statsrådet har i propositionen på grundval av ifrågavarande utredning

framlagt förslag rörande bolagets framtida verksamhet. Därvid ha olika

lösningar av denna fråga vägts mot varandra. Ett alternativ har varit, att utbyggnaden

av Kvarntorpanläggningarna fullföljes. Såsom ett andra alternativ

har övervägts, huruvida icke verksamheten ifråga nu borde nedläggas

men produktionsapparaten dock underhållas så, att den i en avspärrningssituation

åter kunde tagas i anspråk. Slutligen har som ett tredje förslag

ifrågasatts, om icke utbyggnaden av skifferoljeverket tills vidare kunde anstå

och driften fortsätta med nuvarande anläggningar.

Vad beträffar sistnämnda förslag skulle ett genomförande av detsamma

medföra ett årligt underskott av ca 2 000 000 kronor, i vilket belopp dock

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

13

icke inräknats kostnader till oundgängligen nödvändiga förnyelser. Därest i

enlighet med det andra alternativet Kvarntorpanläggningarna endast skulle

utnyttjas under en avspärrningstid och driften nu nedläggas, skulle kostnaden

för ett dylikt beredskapsläge, enligt vad utredningens kalkyler utvisa,

komina att uppgå till 2 500 000—3 500 000 kronor för år. Enligt av utredningen

gjord jämförelse mellan å ena sidan det av utredningen beräknade

ekonomiska utfallet vid fortsatt utbyggnad och å andra sidan kostnaderna

vid ett stillastående av nu antydd art skulle vid fortsatt utbyggnad det årliga

driftunderskottet bliva mindre även om kostnaderna för räntor och avsättning

till förnyelsefond medräknas. Utredningen har kommit till den

uppfattningen, att, därest utbyggnaden fullföljes, det för räkenskapsåret

1949/50 väntade drif(underskottet om 1 820 000 kronor skulle under de närmast

följande åren förbytas i ett årligt driftöverskott, som efter loppet av

fem år komme att uppgå till 3 000 000 kronor, bortsett från avsättning till

förnyelsefond. Med hänsyn härtill har utredningen avvisat tanken på att

driften nedlägges, vilken uppfattning delas av remissmyndigheterna och

statsrådet.

Med ledning enbart av de sålunda uppgjorda kalkylerna, av vilka utskottet

tagit närmare del, skulle vid valet av de olika alternativen förslaget om eu

utbyggnad av verksamheten vara det ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga.

Även om såsom utredningen anfört beräkningarna vore försiktigt

gjorda och borde lämna gott utrymme för förbättrade resultat måste emellertid

beaktas, att en mångfald obestämbara faktorer kunna komma att påverka

kostnadsberäkningarna i negativ riktning och att reservationer måste

göras för ovissheten i antaganden och beräkningar. Härtill kommer, att hittillsvarande

erfarenheter av bolagets verksamhet ingalunda varit tillfredsställande.

De förhoppningar, som från statsmakternas sida ställts på bolaget,

ha icke infriats. I sistnämnda avseende bör dock rättvisligen framhållas,

att såsom ovan antytts verket måst från början byggas i forcerad takt

och att detsamma hela tiden haft karaktär av ett försöksverk med därav

följande provisoriska utformning. De särskilda förhållanden, under vilka

bolaget sålunda haft att driva sin verksamhet, ha givetvis haft stor inverkan

på bolagets ekonomiska resultat.

Vid bedömningen av frågan om bolagets framtida verksamhet måste enligt

utskottets mening största vikt läggas vid verksamhetens betydelse ur beredskapssynpunkt

främst i händelse Sverige skulle avspärras utan att indragas

i krig. Erinras må att riksdagen vid tidigare ställningstaganden till verksamhetens

utbyggande vägletts främst av hänsynen till anläggningarnas

värde ur denna synpunkt. Härvidlag har från vissa håll hänvisats till möjligheten

av alt lagra importerad olja. Förutom att stora svårigheter torde

föreligga att inom rimlig tid genomföra detta alternativ, synes utskottet i

likhet med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap industriell produktion

icke kunna ersättas av enbart lagring av oljor, enär lagren om de ej

kunna förnyas genom import undan för undan komma att minska under

avspärrningstiden. Härjämte synes böra tagas i betraktande att, även om im
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 148.

port av oljor alltjämt kommer att framstå såsom en oavvislig nödvändighet,

en inhemsk oljeframställning måste ur penningpolitik synpunkt anses

synnerligen värdefull. I detta sammanhang förtjänar det erinras om att,

såsom statens bränslekommission i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit,

Kvarntorpsproduktionen för närvarande uppgår till 10 500 in3 bensin

och 35 400 nr brännolja per år. Som jämförelse kan nämnas att under ett

vart av åren 1943—1944 förbrukades inom landet för civila ändamål ca

24 000 in3 bensin och ca 40 000 in3 pannbrännolja. Genom den föreslagna

utbyggnaden, varigenom produktionen beräknas komma att utökas till

28 000 respektive 73 000 m3, skulle alltså en avsevärd förbättring i försörjningsläget

kunna åstadkommas. Såsom bränslekommissionen framhållit gäller

detta särskilt beträffande bensin, där man vid inblandning av 25 % alkohol

skulle kunna erhålla 38 000 m3 och vid en inblandning av 85 % alkohol

187 000 m3 motorbränsle.

En annan fråga av viss betydelse är, att vid oljebolaget bedrivits en högst

avsevärd forskningsverksamhet. Ett nedläggande av driften skulle givetvis

komma att synnerligen menligt inverka på forskningen på de områden,

där skifferprodukter kunna nyttiggöras inom landet. Sannolikt är att vid

ett återupptagande av den en gång nedlagda driften skulle ej minst ur

forskningssynpunkt betydande svårigheter vara att övervinna.

Även om utskottet hyser betänkligheter mot en kapitalinvestering av

den storlek, varom här är fråga, och därvid icke förbiser, att ytterligare

kapitalinsatser från statens sida kunna bliva påkallade, anser utskottet

Kvarntorpverkets beredskap svär de dock vara av den angelägenhetsgrad,

att utskottet i likhet med de hörda remissmyndigheterna icke anser sig

kunna tillstyrka, att verksamheten vare sig nedlägges eller inordnas i materielreserv.

Vid sådant förhållande och då av den verkställda utredningen

att döma genom en utbyggnad av verksamheten rimliga förutsättningar synas

föreligga för räntabel drift eller åtminstone för att en eventuell förlust

icke kommer att överstiga eljest nödvändiga beredskapsåtgärder är utskottet

berett föreslå, att denna utbyggnad fullföljes efter i huvudsak de av utredningen

föreslagna linjerna. Utskottet förutsätter därvid, att Kungl.

Maj:t låter tillse, att skifferoljeverkets organisation, vilken enligt vad utredningen

konstaterat är behäftad med vissa svagheter, genom en ingående

översyn erhåller mest lämpliga och ändamålsenliga utformning. Det kan måhända

även vara välbetänkt att låta undersöka, om icke samarbete i en eller

annan form med den kemisk-tekniska industrien inom landet lämpligen bör

åstadkommas.

Enligt det föreliggande förslaget skulle medel för nästa budgetår anvisas

för en viss utbyggnad av Kvarntorpverket. Vad därvid beträffar ombyggnaden

av Bergh-ugnarna delar utskottet statsrådets mening, att endast en

av dessa nu bör ombyggas och att det får bliva beroende på driftresultatet

vid denna ugn om även de övriga skola omkonstrueras. I fråga om gasolanläggningen

har utskottet efter ytterligare inhämtade upplysningar rörande

anläggningens lönsamhet och möjligheterna för avsättning av denna vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

15

kommit till den uppfattningen, att, trots de svårbedömbara moment, som

beräkningarna måste inrymma, då det gäller att på marknaden introducera

en i stort sett ny produkt, skäl tala för att denna anläggning fullbordas.

Förslaget härom tillstyrkes alltså. Mot den ifrågasatta utbyggnaden i övrigt

har utskottet icke något att erinra. I likhet med statsrådet anser utskottet,

att med ställningstagande till frågan om byggande av nya bostadshus vid

Kvarntorp bör tills vidare anstå. Utskottet tillstyrker, att medel i angiven

omfattning anvisas för täckande av driftförluster samt för ersättningsanskaffning

av materiel. De sammanlagda kostnaderna för nästa budgetår ha

uppskattats till 9 750 000 kronor, varav såsom anslag 3 750 000 kronor och

såsom lån 6 000 000 kronor. Beräkningen därvidlag synes kunna godtagas

liksom det föreslagna sättet för finansiering av de förordade åtgärderna.

Av de nu anförda framgår, att utskottet icke kan tillstyrka i motionerna

II: 340 och II: 347 gjorda yrkanden. Vidkommande de likalydande motionerna

I: 282 och II: 353 ha i desamma framförts allenast vissa allmänna

synpunkter, men motionerna utmynna icke i direkt hemställan av ekonomisk

innebörd. Dessa motioner torde, såvitt de icke kunna anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 340 och II: 347,

a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet för budgetåret 1949/50 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 750 000

kronor;

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret

1949/50 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor;

2. att motionerna I: 282 och II: 353, i den mån de icke

kunna anses besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard

Lindström, Sven Larsson, Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman,

Heiding, Gillström, Erik Gustaf Andersson, Lundgren och Alfred Nilsson;

samt

från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,

Andersson i Malmö, Hjalmar,son, Wallentheim, Ståhl, Lindholm, Pettersson

i Dahl, Hoppe, Petterson i Degerfors, Persson i Vinberg och Hansson i

Skegrie.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 148.

Reservationer:

1) av herrar Lundgren, Malmborg i Skövde och Ståhl, vilka ansett, att

utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet. Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp

tillkommo år 1941, då den situation, i vilken landet befann sig, gjorde det

nödvändigt att öka den inhemska oljeproduktionen. Bolagets verksamhet

har emellertid icke utvecklat sig efter tidigare beräkningar. Sålunda ha betydande

driftsunderskott uppstått. Framhållas må, att sedan bolagets tillkomst

har till dess verksamhet anvisats ett sammanlagt belopp av i runt

tal 87 000 000 kronor.

Av vad sålunda anförts framgår, att hittillsvarande erfarenheter av bolagets

verksamhet icke varit tillfredsställande och att de förhoppningar, som

från statsmakternas sida ställts på bolaget ingalunda infriats. Den nu föreliggande

utredningen förutsätter icke att någon del av det förut investerade

kapitalet skall kunna göras räntebärande.

Vid bedömandet av det nu framlagda utbyggnadsprogrammet måste beaktas,

att en mångfald obestämbara faktorer kunna komma att påverka

kostnadsberäkningarna i negativ riktning och att reservationer måste göras

för ovissheten i antaganden och beräkningar. Ett flertal remissmyndigheter

ha också uttalat vissa betänkligheter mot förslaget.

Vid bedömandet av Kvarntorp verkets utnyttjande synes avgörande vikt

ha tillmätts beredskapssynpunkterna. Med hänsyn till anläggningarnas sårbarhet

från luften kunna desamma såsom överbefälhavaren även framhållit

icke anses utgöra något större värde för försörjningen i händelse Sverige

skulle invecklas i krig. Återstår den betydelse verket kan få under en avspärrningsperiod.

Den omständigheten att Kvarntorpverket icke kan beräknas

uppehålla driften under krigstid medför, att en utvidgning av verket

under fred icke minskar behovet av lagring av drivmedel för kommande såväl

civila som militära behov.

Med hänsyn till det anförda kan det ifrågasättas, om det icke ur statsfinansiella

och andra synpunkter vore mest välbetänkt att nedlägga driften

vid verket. Då emellertid oljemarknaden i världen är sådan, att man i ett

flertal länder nödgas att under ekonomiskt förlustbringande åtgärder tillgodose

behovet av flytande bränslen, vill utskottet icke förorda ett dylikt

alternativ. Om emellertid anläggningarna vid Kvarntorp alltså böra bibehållas

måste det vara ett centralt intresse, att ansträngningarna inriktas på att

göra driften så räntabel som möjligt, därvid alla möjligheter att nå ett sådant

resultat böra undersökas. En näraliggande tanke i sådant syfte synes

utskottet vara att åtgärder vidtagas för att intressera privata företag inom

den kemisk-tekniska industrien att i en eller annan form medverka i skifferoljeaktiebolaget.

Givet är att dessa intressenter måste beredas tillfälle att

taga närmare del av bolagets verksamhet ur tekniska och ekonomiska syn
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148.

17

punkter liksom av det av utredningen framlagda ekonomiska materialet

och därpå byggd premisser. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare undersöka möjligheterna att få till stånd en dylik samverkan. I avvaktan

på resultatet därav, som torde böra kunna föreläggas nästa års riksdag,

synes med ställningstagande till förslaget om en utbyggnad i enlighet

med statsrådets förslag av Kvarntorpverksamheten böra tills vidare anstå.

För närvarande böra därför inga andra investeringar göras i bolaget än sådana

som äro nödvändiga för driftens fortsättande. En av de enligt utskottets

mening viktigaste punkterna i utredningens förslag är ombyggnaden

av Bergh-ugnarna: Utskottet anser övervägande skäl tala för att medel,

800 000 kronor, anvisas för omkonstruktion av en av dessa ugnar. Då resultatet

av en dylik ombyggnad är av icke ringa betydelse för bedömandet av

verksamhetens framtida räntabilitet, utgör detta ett ytterligare skäl för att

icke fatta slutlig ställning till den planerade utbyggnaden, förrän resultatet

av de av de närmast förestående driftförbättringarna kunna bättre överblickas.

Då på räkenskapsåret 1949/50 belöpande driftförluster måste täckas tillstyrker

utskottet, att för ändamålet anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor.

I vidare mån än vad nu föreslagits är utskottet icke berett tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag. Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle

alltså utgöra 2 800 000 kronor, varav såsom anslag 2 000 000 kronor och såsom

lån 800 000 kronor.

Av det anförda följer, att yrkandena i motionerna I: 282 och II: 353 samt

motionerna II: 340 och II: 347 i viss mån blivit tillgodosedda med vad utskottet

ovan anfört och föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 282 och II: 353 ävensom II: 340 och

II: 347,

a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet för budgetåret 1949/50 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor;

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret

1949/50 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kronor;

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

måtte låta verkställa undersökning i vad mån möjligheter förefinnas

att intressera enskilda företag att inträda i Svenska

skifferoljeaktiebolaget.»

2) av herr Karl Andersson.

9

Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 148—152.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:273 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om restitution av krig skonjunktur skatt till Lossoch lastningsföreningen Hamnarbete u. p. a. i Sundsvall a1 i texten