Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-05-13 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 153.
1
Nr 153.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 126 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 24 mars
1949, föreslagit riksdagen att
1) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten
under fonden för statens aktier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 4 746 000 kronor;
2) till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget Aerotransport under sjätte
huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor;
3) till Luftfartslånefonden å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor;
4)
till Understöd åt inrikes lufttrafik under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Björkman och Nordenson (I: 293) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmarson och Kgling (11:370), i vilka dels framställts
yrkanden i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under 1), 2) och 4) här ovan,
dels ock hemställts, att det av Kungl. Maj :t under 3) ovan äskade anslaget
måtte av riksdagen anvisas med allenast 20 000 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Göteborg väckt motion
(II: 369), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag
i vad avser understöd till inrikes lufttrafik.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 293 och II: 369.
l:o) Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport. Sedan Kungl. Maj:t
i huvudsaklig överensstämmelse med det av 1947 års luftfartsutredning avgivna
betänkandet framlagt proposition i ämnet (1948: 176), bemyndigade
riksdagen Kungl. Maj :t att med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 förordade ändringar
godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avtal mellan ABA och
SILA om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten i ett företag
samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i enlighet med vad departementschefen
förordat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19VJ. 6 samt. Nr 153.
2 Statsutskottets utlåtande nr 153.
Avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och SILA undertecknades
den 5 maj 1948. Båda avtalen godkändes av Kungl. Maj :t den
14 maj 1948.
Enligt avtalet mellan ABA och SILA skall ett nytt aktiebolag bildas med
ett aktiekapital av lägst 50 och högst 60 miljoner kronor. Aktierna skola
uppdelas på två lika stora serier, serie A och serie B, å vardera lägst 25
och högst 30 miljoner kronor. Aktierna av serien A skola innehavas av
svenska staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna
av serien B skola innehavas av enskilda.
Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga
sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i
aktier av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt
med övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret
för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.
Enligt avtalet mellan staten och SILA har staten åtagit sig att, sedan
ABA tillskjutit sina tillgångar till det nya bolaget mot likvid av aktier av
serien A, teckna det ytterligare antal aktier av denna serie som erfordras
för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien av lägst 25
och högst 30 miljoner kronor. SILA har åtagit sig motsvarande förpliktelse
beträffande aktierna av serien B.
Vid anmälan av luftfartsutredningens förslag förra året kunde det slutliga
medelsbehovet för teckning av A-aktier i det nya bolaget ej angivas,
enär detta var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. I enlighet med
utredningens förslag äskades för ändamålet ett anslag av 5 miljoner kronor.
I detta belopp inräknades jämväl medel för täckande av kostnaderna för
stämpel å aktierna i det nya bolaget.
För fastställande av värdet av ABA:s och SILA:s tillgångar vid sammanslagningen
skulle enligt avtalet mellan bolagen verkställas en värdering av
fem värderingsmän, varav två skulle utses av ABA:s styrelse och två av
SILA:s styrelse samt den femte, tillika ordförande, av dessa fyra.
Värderingsnämnden har i sitt den 10 november 1948 avgivna utlåtande
fastställt följande belopp å bolagens tillgångar och skulder i 1 000-tal kronor.
ABA SILA Totalt
Tillgångar .............................. 100 014 67 274 167 288
Skulder ................................ 84 760 44 738 129 498
Tillgångar utöver skulder ................ 15 254 22 536 37 790
Nämnden har vidare föreskrivit, att en avräkning mellan bolagen skall
ske per den 30 juni 1949. Om bolagens fordringar och skulder per den 30
juni 1948 därvid skulle befinnas avvika från vad som är förutsatt i värderingsutlåtandet,
skall däremot svarande reglering ske mellan det nya företaget
och de gamla bolagen.
Bortsett från den jämkning i beloppen som sålunda kan komma att ske
framdeles, föreligger enligt värderingsutlåtandet en brist i ABA:s aktieka
-
Statsutskottets utlåtande nr 153.
3
pital på 9 746 000 kronor och en brist i SILA:s aktiekapital på 2 464 000
kronor eller sammanlagt 12 210 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Enligt de av statsmakterna förra året godkända avtalen mellan ABA
och SILA samt staten och SILA angående sammanförande av den svenska
reguljära luftfarten i ett företag har staten att mot kontant betalning
teckna det antal aktier i det sammanslagna företaget, som motsvarar skillnaden
mellan halva det aktiekapital, lägst 50 högst 60 miljoner kronor,
som kan komma att fastställas för det nya bolaget, samt värdet av ABA:s
tillskott till detta enligt särskild värdering, 15 254 000 kronor. I propositionen
1948: 176 kunde det slutliga beloppet ej angivas, varför anslagsäskandet
i enlighet med luftfartsutredningens förslag bestämdes till 5 miljoner
kronor. Sedan värderingen av ABA:s rörelse numera verkställts, kan emellertid
medelsbehovet i enlighet med vad nyss sagts närmare angivas till
lägst (25 000 000 — 15 254 000) 9 746 000 kronor, om aktiekapitalet bestämmes
till 50 miljoner kronor, och högst (30 000 000 — 15 254 000) 14 746 000
kronor, om aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner kronor.
Av sammanställningen framgår, att det nya bolagets egna kapital den 30
juni 1948 utgjorde ca 39,6 miljoner kronor, medan det främmande kapitalet
uppgick till 127,7 miljoner kronor. En ökning av det nya bolagets aktiekapital
till 50 miljoner kronor skulle medföra en ökning av det egna kapitalet
med 12,2 miljoner kronor och en minskning av det främmande kapitalet
med motsvarande belopp till 115,5 miljoner kronor. Det synes mig som
om en ytterligare ökning av aktiekapitalet med 10 miljoner kronor till 60
miljoner kronor skulle giva ett bättre förhållande mellan eget och främmande
kapital och att en sådan ökning därför vore önskvärd. En ökning av
aktiekapitalet skulle även medföra den fördelen att det nya bolaget kunde
i större utsträckning konsolidera sina kortfristiga skulder. Jag har under
hänvisning till nu nämnda förhållanden upptagit överläggningar med representanter
för de enskilda intressena i det nya bolaget för att utröna förutsättningarna
för en ökning av aktiekapitalet utöver minimibeloppet. Från
den enskilda sidan har därvid — under hänvisning till bl. a. de högre kostnaderna
för finansiering genom ökning av aktiekapitalet — förklarats, att
sådana förutsättningar för närvarande saknades.
I detta läge har jag utgått från att aktiekapitalet i det nya bolaget tills
vidare får begränsas till 50 miljoner kronor. Medelsbehovet för teckning
av aktier i det nya bolaget utgör under denna förutsättning det lägre av de
nyss angivna alternativa beloppen. Då tidigare anvisats 5 miljoner kronor
kan anslagsäskandet begränsas till (9 746 000 — 5 000 000) 4 746 000 kronor.
Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag har förut framhållit, att vissa belopp i värderingsutlåtandet kunna
komma att jämkas vid den slutliga reglering som skall verkställas per den
30 juni 1949. Därest gamla ABA vid denna reglering skulle bli skyldigt utgiva
något ytterligare belopp till det nya bolaget, torde frågan om anvisan
-
4 Statsutskottets utlåtande nr 153.
de av medel för täckande av detta belopp framdeles få anmälas för Kungl.
Maj :t.
Frågan om avskrivning av den brist som enligt värderingsutlåtandet föreligger
i gamla ABA:s aktiekapital torde framdeles få upptagas till prövning
i samband med att ståndpunkt tages till spörsmålet om och på vad
sätt det gamla bolaget bör avvecklas.»
Utskottet. I enlighet med av Kungl. Maj:t i propositionen 1948: 176 gjord
framställning bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att med vissa av vederbörande
departementschef förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 fogat förslag till
avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport (ABA) och Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA) om sammanförande av den svenska reguljära
luftfarten i ett företag m. m. samt anvisade i överensstämmelse härmed
till teckning av aktier i det nya bolaget ett investeringsanslag av 5
miljoner kronor. Vid tidpunkten för riksdagens ifrågavarande beslut kunde
medelsbehovet i nu berörda avseende icke närmare fastställas, enär detta
var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. Sådan värdering har numera
verkställts. Av förevarande proposition framgår, att för fullföljande av aktieteckningen
i enlighet med ingångna avtal erfordras ett ytterligare kapitaltillskott
från statens sida på 4 746 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag om anvisande
av nämnda belopp, vilket är en konsekvens av riksdagens föregående
år fattade beslut, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Teckning av aktier i Aktiebolaget
Aerotransport å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag
av 4 746 000 kronor.
2:o) Stämpelavgift å aktierna i nya ABA. I propositionen 1948: 176 förutsattes,
att det nya bolaget icke skulle belastas med de kostnader för aktiestämpel
som kunna uppkomma i samband med sammanslagningen. Om anslaget
till aktieteckning i det nya bolaget bestämmes på förut angivet sätt
och aktiekapitalet i det nya bolaget fastställes till 50 miljoner kronor, skulle
ett särskilt belopp av 500 000 kronor behöva anvisas för gäldande av stämpel.
Kungl. Maj :t föreslår nu, att ett anslag för detta ändamål anvisas direkt
å driftbudgeten.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget
Aerotransport å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 153.
5
3:o) Ökning av luftfartslånefondens kapital. Nya ABA:s långfristiga skulder
utgjorde den 31 december 1948 57,9 miljoner kronor och dess kortfristiga
skulder 71,3 miljoner kronor.
I skrivelse den 11 mars 1949 bär den verkställande ledningen för nya ABA
framlagt en plan för finansieringen av det nya bolaget under tiden t. o. m.
utgången av budgetåret 1949/50. Skrivelsen utmynnar i en hemställan om
ökning av luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 med 30,4 miljoner
kronor.
Yttranden över framställningen ha avgivits av luftfartsstyrelsen och statskontoret.
Departementschefen har anfört följande.
»Enligt statsmakternas beslut utgör maximiramen för det nya ABA:s
upplåning summan av de vid sammanslagningen av de äldre företagens rörelser
övertagna skulderna ökad med 40 miljoner kronor. Då det nya bolagets
skulder, enligt uppgifter som lämnats av bolagsledningen, för närvarande
äro av samma storleksordning som vid sammanslagningen finnes
alltså alltjämt ett utrymme för ny upplåning av ca 40 miljoner kronor.
Under den tid som återstår av budgetåret 1948/49 kommer bolaget att
erhålla ett kontant tillskott av 12,2 miljoner kronor genom inbetalning av
likvid för de aktier som skola tecknas av intressenterna. Detta belopp är
avsett för återbetalning av det förut nämnda växellånet i Sveriges riksbank.
Bolagets behov av medel för likvidering av tidigare beställd materiel
samt för driften bär för tiden fram till den 1 juli 1949 beräknats till 9,o
miljoner kronor. Då i luftfartslånefonden för närvarande finnes ett odisponerat
belopp av 10,6 miljoner kronor, erfordras ej någon ökning av fondens
kapital under innevarande budgetår. Vid ingången av nästa budgetår
kommer bolagets lånerätt att avsevärt överstiga 40 miljoner kronor på
grund av den skuldminskning som kan ske efter inbetalningen av aktiekapitalet.
För nästa budgetår bär bolaget i sin nu framlagda preliminära finansieringsplan
anmält behov av lån i luftfartslånefonden mot säkerhet i byggnader,
flygplan och reservmateriel till ett sammanlagt belopp av i runt tal
32,o miljoner kronor. Härutöver avser bolaget att under budgetåret lyfta
redan beviljade lån i fonden å 3,6 miljoner kronor. Dessa medel, tillhopa
35,6 miljoner kronor, äro avsedda att användas dels till likvidering av redan
beställd materiel med 16,o miljoner kronor, dels till amorteringar å lån
i luftfartslånefonden med 6,9 miljoner kronor, dels till amorteringar å dollarlån
och inteckningslån samt överflyttning av växel- och checkkrediter
från privatbank till luftfartslånefonden med 12,7 miljoner kronor.
De finansiella åtgärder som bolaget sålunda planerar att företaga under
nästa budgetår komma icke att öka bolagets sammanlagda skulder men väl
att medföra en omflyttning mellan kortfristiga och långfristiga skulder.
Detta gäller även de lånebelopp, vilka användas för likvidering av beställd
materiel, enär de återstående kontraktsbeloppen för denna materiel utgöra
kortfristiga skulder till vederbörande leverantörer.
6
Statsutskottets utlåtande nr 153.
I detta sammanhang bör emellertid beaktas, att skuldsättningens storlek
även är beroende av driftsresultaten. I den nu framlagda finansplanen ha
några beräkningar på denna punkt ej gjorts. Man har emellertid anledning
räkna med att betydande förluster uppkommit för det sammanslagna företaget
framför allt under andra halvåret 1948, då ännu efterverkningarna
av ABA-strejken gjorde sig gällande och några besparingar genom de vidtagna
rationaliseringsåtgärderna ännu ej eller endast i begränsad omfattning
uppnåtts. För 1949 föreligga icke några säkra prognoser. Min uppfattning
är emellertid att trafikflygets ekonomiska kris ännu ej är övervunnen
och att kraftiga ansträngningar måste göras för att förbättra resultatet
av verksamheten. Även om man sålunda måste räkna med att det kan bli
nödvändigt att balansera betydande förlustbelopp i bolagets bokslut, synes
dock någon risk ej föreligga för att den av statsmakterna fastställda finansiella
ramen skulle komma att överskridas under den tid som nu är i fråga.
Vad angår frågan om ökning av luftfartslånefondens kapital har luftfartsstyrelsen,
som tillstyrkt bolagets framställning, framhållit att bland
den materiel, som bolaget önskar belåna, finnes bland annat icke identifierbar
reservmateriel. Otvivelaktigt föreligga vissa svårigheter att på ett fullt
tillfredsställande sätt ordna belåningen av sådan materiel. Såsom styrelsen
själv påpekat har emellertid i konventionen angående inteckning i luftfartyg
förutsatts, att inteckning jämväl skall kunna beviljas i reservmateriel.
1 avbidan på att konventionen föranleder svensk lagstiftning i ämnet torde
Kungl. Maj :t efter hörande av styrelsen från fall till fall få pröva de villkor
som böra meddelas för dylika lån.
Den finansieringsplan, som framlagts av bolaget och för vilken jag här
redogjort, sträcker sig i tiden icke längre än till utgången av nästa budgetår
och är även i övrigt i behov av kompletteringar på skilda punkter. I likhet
med statskontoret utgår jag från att en fullständig finansieringsplan av botaget
framlägges så snart ske kan för att läggas till grund för prövningen
av framdeles uppkommande låneärenden. Det torde ej bli möjligt att såsom
ämbetsverket ifrågasatt uppskjuta behandlingen av frågan om ökning av
fondens kapital till dess att planen färdigställts. Planen torde sedermera
få föreläggas den särskilda representationen för statens aktier i det nya
bolaget.
Bolaget har såsom tidigare framhållits anmält behov av nya lån ur luftlartslånefonden
till ett sammanlagt belopp av 32,o miljoner kronor under
nästa budgetår. Då vid budgetårets ingång förelåg en odisponerad behållning
av 1,6 miljoner kronor skulle luftfartslånefonden behöva ökas med 30,4
miljoner kronor. Om det skulle befinnas lämpligt att företaga ytterligare
försäljningar av flygplan och reservmateriel, kan medelsbehovet komma att
bli mindre. Medelsbehovet kan vidare förändras, om amorteringstiderna på
lånen ändras eller andra omständigheter inträffa som ändra förutsättningarna
för den uppgjorda finansieringsplanen. Det är emellertid ej för närvarande
möjligt att bedöma, huru dessa särskilda frågor komma att utveckla
sig. Jag anser mig därför ej böra avvika från det framlagda förslaget utan
Statsutskottets utlåtande nr 153.
7
förordar att luftfartslånefonden nästa budgetår förstärkes med ett avrundat
belopp av 30 miljoner kronor.»
Utskottet. I en av den verkställande ledningen för det nya Aktiebolaget
Aerotransport framlagd finansieringsplan har bolagets lånebehov under
tiden t. o. m. utgången av innevarande budgetår uppskattats till ett belopp
av ca 9 miljoner kronor. Härför erforderliga medel finnas emellertid disponibla
i luftfartslånefonden, varför av denna anledning någon ökning av
fondens kapital icke är nödvändig. För nästa budgetår däremot skulle enligt
bolagsledningens i förenämnda finansieringsplan gjorda beräkningar
luftfartslånefonden behöva tillföras ett ytterligare kapital på 30,4 miljoner
kronor för täckande av bolagets behov av lån ur fonden under sagda tidsperiod.
I enlighet härmed har departementschefen förordat, att luftfartslånefonden
för nästa budgetår förstärkes med ett avrundat belopp av 30
miljoner kronor.
I motionerna I: 293 och II: 370 ha framställts vissa erinringar mot Kungl.
Maj :ts förslag beträffande anvisande av medel till förmån för den av ABA
bedrivna verksamheten. Motionärerna säga sig sålunda ha erhållit intrycket,
att det nya företagets driftekonomi icke alls blivit belyst i propositionen
och att finansieringsplanen över huvud taget är behäftad med stora
brister. Enligt motionärernas mening borde en fullständig utredning av
bolagets ekonomiska ställning ha framlagts, innan frågan om ökning av
luftfartslånefonden upptagits till slutlig prövning.
Jämväl utskottet är av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter
varit önskvärt, att mera detaljerade uppgifter angående bolagets ekonomi
kunnat framläggas i den av bolagsledningen utarbetade finansieringsplanen,
varigenom ett bättre underlag för bedömandet av nu berörda frågor
kunnat erhållas. Utskottet anser sig emellertid böra fästa uppmärksamheten
på de svårigheter som härutinnan förelegat på grund av de ifrågavarande
lufttrafikföretagens omorganisation, vilken tagit förhållandevis
lång tid i anspråk. Det nya bolagets styrelse beräknas sålunda kunna tillsättas
först under loppet av innevarande maj månad. Det torde dessutom
ännu icke vara möjligt att med någon större säkerhet uttala sig om resultaten
av de inom bolaget igångsatta rationaliseringsåtgärderna.
Utskottet har under hand fått taga del av en utav den verkställande bolagsledningen
uppgjord preliminär budget, av vilken framgår att för år
1949 beräknas komma att uppstå ett förhållandevis stort nettounderskott,
varav i runt tal två tredjedelar hänföra sig till den inrikes trafiken. Samtidigt
har upplysts, att under den hittills förflutna delen av verksamhetsåret
de faktiska inkomsterna icke obetydligt överstigit de budgeterade. Därest
de samlade intäkterna kunna stegras med 10 procent, bedömes verksamheten
av bolagsledningen komma att ekonomiskt bära sig. På grund
av vissa på sistone verkställda försäljningar av flygplan m. m. anses vidare
lånebehovet för nästa budgetår kunna inskränkas till ett belopp av 20 miljoner
kronor. Även om, såsom departementschefen framhållit, trafikfly
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Statsutskottets utlåtande nr 153.
gets ekonomiska kris ännu ej kan anses vara övervunnen, finnes sålunda
enligt utskottets mening anledning att hoppas, att bolagets driftresultat
efter hand skall kunna förbättras. I likhet med departementschefen är
emellertid utskottet av den uppfattningen, att en fullständig finansieringsplan
av bolaget bör framläggas så snart ske kan för att läggas till grund
för prövningen av framdeles uppkommande låneärenden. I anslutning till
av luftfartsstyrelsen i förevarande sammanhang gjort uttalande finner sig
utskottet jämväl böra understryka angelägenheten av att sådana former
för belåningen av icke identifierbar reservmateriel eftersträvas, att fullt
betryggande säkerhet kan erbjudas.
Beträffande det av departementschefen för utökning av luftfartslånefondens
kapital äskade beloppet bär i förenämnda motioner föreslagits, att ökningen
måtte begränsas till 20 miljoner kronor. Vad utskottet i det föregående
anfört ger vid handen, att numera bolagsledningen själv bedömt
ett kapitaltillskott av denna storleksordning vara tillräckligt. I enlighet
härmed anser sig utskottet böra tillstyrka att för nu berörda ändamål ett
investeringsanslag av 20 miljoner kronor anvisas av riksdagen. Mot vad
departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 293 och II: 370, till Luftfartslånefonden
för budgetåret 1949/50 under statens utlåningsfonder
anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000
kronor.
4:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. I skrivelse den 11 mars 1949 har den
verkställande ledningen för nya ABA hemställt om understöd av statsmedel
med 2 100 000 kronor för upprätthållandet av reguljär inrikes lufttrafik under
år 1949.
Luftf artsstyrelsen och statskontoret ha avgivit utlåtanden över framställningen.
Departementschefen har anfört följande.
»Enligt ett den 3 juli 1935 ingånget avtal mellan staten och Aktiebolaget
Aerotransport ägde bolaget på vissa närmare angivna villkor åtnjuta statsunderstöd
för regelbunden luftfart. För år 1937 var understödsbeloppet bestämt
till 1 050 000 kronor och förutsattes därefter sjunka med 75 000 kronor
per år. I enlighet härmed skulle understöd sista gången ha utgått för
år 1950. Avtalet uppsades emellertid av bolaget till upphörande från och
med den 1 januari 1946. Det sammanlagda beloppet av de understöd, som
bolaget härigenom avstod från, uppgick till 1 125 000 kronor att utgå under
tiden 1946—1950.
I den nu föreliggande framställningen upplyses, att underskottet å inrikestrafiken
uppgått till ca 1 370 000 kronor 1946 och 1 230 000 kronor 1947.
Statsutskottets utlåtande nr 153.
9
Trafiken har därvid ej belastats med den andel i bolagets administrationskostnader
samt stationskostnader på Bromma, Torslanda och Bulltofta, som
skulle svarat mot inrikestrafikens omfattning i förhållande till bolagets övriga
trafik nämnda år. Bolaget har självt burit dessa underskott, vilka voro
avsedda att täckas av överskott å utrikestrafiken.
För 1949 års trafik har underskottet beräknats till 2 030 000 kronor, exklusive
andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader. Beloppet
avser underskottet å samtliga inrikeslinjer och inkluderar bland annat
inrikestrafikens beräknade andel i stationskostnaderna.
Luftfartsstyrelsen har tillstyrkt, att ett anslag av högst 2 100 000 kronor
anvisas, men har förutsatt, att den närmare omfattningen av bidraget samt
sättet och villkoren för dess utgående framdeles få upptagas till särskild behandling.
Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid framhållit
dels att subventionering av samtliga inrikeslinjer ej borde ifrågakomma
med hänsyn till de uttalanden 1948 års riksdag gjort i ämnet, dels att en
belastning av skattebudgeten med belopp av ifrågavarande storlek vore betänklig
i nuvarande statsfinansiella läge. Ämbetsverket uttalar slutligen, att
grunderna för understödets utgående i förekommande fall borde beslutas
av riksdagen.
Frågan i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas genom
subventionering samt de närmare villkoren härför torde ytterligare böra utredas,
innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Jag är likväl beredd
tillstyrka, att, intill dess frågan är utredd och resultatet härav framlagts
för nästa års riksdag, visst stöd under nästa budgetår utgår för upprätthållande
av sådan trafik. Vid bedömningen av storleken av det belopp
som sålunda kan ifrågakomma måste, såsom statskontoret påpekat, hänsyn
tagas till det statsfinansiella läget. Vidare måste en avvägning göras
gentemot storleken av de uppoffringar statsverket i nuvarande läge kan
göra för andra kommunikationsändamål. Efter övervägande av dessa förhållanden
anser jag, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.
Jag är emellertid icke beredd att på grundval av föreliggande material
nu angiva, med vilket belopp detta bör ske.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse
behandlat frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår
inom ramen för ett anslag av högst 2 100 000 kronor.»
Utskottet. Vid bedömandet av nu föreliggande spörsmål bör enligt utskottets
mening särskild hänsyn tagas till rådande svårigheter för den civila
luftfarten, vilka sammanhänga med den allmänna internationella utvecklingen
och sålunda gjort sig gällande icke endast i Sverige utan även
i flertalet andra länder. Visserligen bar, såsom utskottet under föregående
punkt framhållit, situationen på sistone undergått en viss förbättring, men
detta innebär icke att den nuvarande krisen på trafikflygets område ännu
kan anses övervunnen. Mot bakgrunden härav finner sig utskottet i likhet
med departementschefen böra tillstyrka, att under nästa budgetår visst
‘2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. G samt. Nr 153.
10
Statsutskottets utlåtande nr 153.
stöd utgår för upprätthållande av den inrikes lufttrafiken. Därest sådant
stöd icke lämnas, torde följden bli att de ifrågavarande flyglinjerna måste
nedläggas. Ett eventuellt beslut härom bör emellertid enligt utskottets mening
fattas först sedan frågan blivit grundligt utredd under noggrant beaktande
av alla därmed förenade konsekvenser. I visst avseende lärer sålunda
inrikestrafiken få betraktas både som en förutsättning för och ett komplement
till utrikestrafiken. De investeringar i flygplatser m. m. samt de
åtgärder i övrigt som med riksdagens godkännande hittills vidtagits för alt
möjliggöra uppbyggandet av en inrikes luftfart synas även motivera, att
statsmakterna nu medverka till att söka avhjälpa de rådande svårigheterna.
Vad ovan sagts ger vid handen, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka
det i motionen II: 369 framförda yrkandet om avslag på Kungl.
Maj :ts framställning i förevarande avseende. Vad särskilt taxefrågan angår
vill utskottet erinra om att flygbiljettpriserna fr. o. m. den 1 maj i år
höjts med 10 procent. Enligt utskottets mening böra verkningarna härav
avvaktas, innan taxefrågan upptages till förnyad prövning.
I förevarande sammanhang finner emellertid utskottet angeläget att betona,
att ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag i denna del icke bör tolkas som
ett för framtiden bindande principbeslut. Departementschefen har framhållit,
att frågan om i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas
genom subventionering samt de närmare villkoren härför ytterligare torde
böra utredas, innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Såsom
ovan antytts är utskottet av samma uppfattning, vilken får anses stå helt
i överensstämmelse med vad 1948 års riksdag uttalat i frågan (skr. nr 188).
Utskottet förutsätter jämväl, att av ledningen för det nya AB A vidtagas
alla tänkbara åtgärder i syfte att göra inrikestrafiken ekonomiskt bärkraftig.
Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge bär av utskottet övervägts
frågan, huruvida icke skäl kunna anses föreligga att i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag något begränsa medelsanvisningen för nu berörda ändamål.
Av propositionen framgår emellertid, att jämväl departementschefen är av
den åsikten, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.
Departementschefen säger sig dock icke vara beredd att på grundval av föreliggande
material nu angiva, med vilket belopp detta bör ske, utan anser
det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse behandlat
frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår inom
ramen för ett reservationsanslag av högst 2,i miljoner kronor. Utskottet,
som utgår från att alla möjligheter till besparingar därvid omsorgsfullt tillvaratagas,
bär intet att erinra häremot. Med hänsyn till att ifrågavarande
subvention avses skola utgå allenast för nästa budgetår är emellertid utskottet
av den uppfattningen, att anslaget bör uppföras i riksstaten utan
särskild beteckning.
Under åberopande av det nu anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 369, till Understöd åt inrikes
Statsutskottets utlåtande nr 153.
11
lufttrafik för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett anslag av 2 100 000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förstående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,
Berling, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och Edin; samt
från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,
Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Hall, Pettersson i Dahl, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Kollberg, Severin, Hansson i Skegrie och
Skoglund i Doverstorp.
Reservation er:
vid punkten i:o) (Understöd åt inrikes lufttrafik)
1) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Berling och Åkerström,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka i motionen II: 369 framfört förslag
om avslag å Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse.
»I direktiven för 1947 års luftfartsutredning framhölls bland annat, att
det ur allmänna synpunkter kunde vara önskvärt att civil lufttrafik upprätthölles
även å linjer, vilka, tagna för sig, icke vore ekonomiskt motiverade.
Luftfartsutredningen ansåg att, därest statsmakterna påfordrade
upprättandet av dylik inrikes trafiklinje, det borde vara det allmännas sak
att svara för uppkommande underskott. I propositionen 1948: 176 angående
organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. in. förutsatte
vederbörande departementschef, att en dylik subventionering skulle
kunna förekomma. Uttalandet lämnades av riksdagen (skr. nr 188) utan
erinran. I sitt till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 94)
underströk emellertid statsutskottet, att ett trafikföretag med bibehållande
av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet endast i begränsad omfattning
kunde under längre tid driva sådan av statsmakterna påfordrad
trafik.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, vilket avser en subventionering
— om också t. v. blott under budgetåret 1949/50 — av samtliga inrikes
flyglinjer, anser utskottet icke stå i överensstämmelse med de principiella
synpunkter på frågan, åt vilka riksdagen sålunda givit uttryck. Uppenbar
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 153.
ligen har, då riksdagen fattade sitt förenämnda beslut, förutsatts, att initiativ
i nu berörda hänseende skulle tagas av statsmakterna och grundas på
en närmare utredning rörande omfattningen av och villkoren för den inrikes
lufttrafik som ansetts böra bedrivas genom statssubventionering. I
nu förevarande fall har emellertid någon sådan prövning icke företagits.
Utgångspunkten synes i stället ha varit, att trafiken i enlighet med bolagsledningens
hemställan skall upprätthållas i samma utsträckning som hittills,
d. v. s. i former som visat sig årligen leda till betydande förluster. Såvitt
utskottet kunnat finna, torde heller icke vara att förvänta, att driftresultatet
inom den närmaste framtiden skall förbättras i sådan grad, att den
ifrågavarande verksamheten blir ekonomiskt bärkraftig. Att på dylika grunder
lämna understöd åt den inrikes lufttrafiken finner utskottet icke försvarbart.
En viss särställning i nu berörda avseende intager dock flyglinjen
Stockholm—Visby. Enligt utskottets mening borde sålunda frågan om understöd
åt denna linje bliva föremål för närmare utredning och beslut från
statsmakternas sida.
De betänkligheter gentemot Kungl. Maj :ts förslag, åt vilka utskottet sålunda
givit uttryck, måste jämväl ses mot bakgrunden av att, såsom i motionen
II: 369 framhållits, en del av de inrikes flyglinjerna äger en sträckning som
helt sammanfaller med statsbanelinjer, vilka åtminstone delvis äro ganska
väl utrustade i fråga om både antalet tåglägenheter och resehastighet, varför
tidsvinsten vid begagnande av flyg i dessa fall icke kan tillmätas någon
större betydelse. Beaktas bör i detta sammanhang, att statens järnvägar i
princip ha att förränta det i rörelsen investerade statskapitalet samt att
vederbörande trafikanter, förutom med hänsyn härtill avpassade biljettpriser,
måste erlägga en särskild trafikskatt. Att under sådana förhållanden
genom statlig subventionering nedbringa kostnaderna för en viss kategori
av den resande allmänheten, vilken begagnar ett med statsjärnvägarna
konkurrerande trafikmedel, kan utskottet icke finna rimligt. I den mån den
inrikes flygtrafiken anses fylla ett behov inom landets kommunikationsväsen
torde, såsom i förenämnda motion framhållits, taxorna böra avvägas
så att de motsvara kostnaderna för driften. För upprätthållande av flygtrafiken
erfordras vidare tillgång till importerade drivmedel m. in. I rådande
ekonomiska situation synes hänsyn jämväl böra tagas till de valutapolitiska
synpunkterna på frågan.
Vad ovan anförts ger vid handen, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka
bifall till Kungl. Maj :ts proposition i denna del. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till motionen II: 369, avslå
Kungl. Maj :ts förslag om anslag till understöd åt inrikes
luftfart.»;
2) av herrar Hesselbom, Mårtensson i Uddevalla och Hall.
Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
491847
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väck a1 i texten