Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-13 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

1

Nr 153.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 126 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 24 mars

1949, föreslagit riksdagen att

1) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten

under fonden för statens aktier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 4 746 000 kronor;

2) till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget Aerotransport under sjätte

huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor;

3) till Luftfartslånefonden å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor;
4)

till Understöd åt inrikes lufttrafik under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Björkman och Nordenson (I: 293) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmarson och Kgling (11:370), i vilka dels framställts

yrkanden i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under 1), 2) och 4) här ovan,

dels ock hemställts, att det av Kungl. Maj :t under 3) ovan äskade anslaget

måtte av riksdagen anvisas med allenast 20 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Göteborg väckt motion

(II: 369), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag

i vad avser understöd till inrikes lufttrafik.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 293 och II: 369.

l:o) Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport. Sedan Kungl. Maj:t

i huvudsaklig överensstämmelse med det av 1947 års luftfartsutredning avgivna

betänkandet framlagt proposition i ämnet (1948: 176), bemyndigade

riksdagen Kungl. Maj :t att med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 förordade ändringar

godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avtal mellan ABA och

SILA om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten i ett företag

samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i enlighet med vad departementschefen

förordat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19VJ. 6 samt. Nr 153.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 153.

Avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och SILA undertecknades

den 5 maj 1948. Båda avtalen godkändes av Kungl. Maj :t den

14 maj 1948.

Enligt avtalet mellan ABA och SILA skall ett nytt aktiebolag bildas med

ett aktiekapital av lägst 50 och högst 60 miljoner kronor. Aktierna skola

uppdelas på två lika stora serier, serie A och serie B, å vardera lägst 25

och högst 30 miljoner kronor. Aktierna av serien A skola innehavas av

svenska staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna

av serien B skola innehavas av enskilda.

Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga

sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i

aktier av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt

med övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret

för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.

Enligt avtalet mellan staten och SILA har staten åtagit sig att, sedan

ABA tillskjutit sina tillgångar till det nya bolaget mot likvid av aktier av

serien A, teckna det ytterligare antal aktier av denna serie som erfordras

för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien av lägst 25

och högst 30 miljoner kronor. SILA har åtagit sig motsvarande förpliktelse

beträffande aktierna av serien B.

Vid anmälan av luftfartsutredningens förslag förra året kunde det slutliga

medelsbehovet för teckning av A-aktier i det nya bolaget ej angivas,

enär detta var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. I enlighet med

utredningens förslag äskades för ändamålet ett anslag av 5 miljoner kronor.

I detta belopp inräknades jämväl medel för täckande av kostnaderna för

stämpel å aktierna i det nya bolaget.

För fastställande av värdet av ABA:s och SILA:s tillgångar vid sammanslagningen

skulle enligt avtalet mellan bolagen verkställas en värdering av

fem värderingsmän, varav två skulle utses av ABA:s styrelse och två av

SILA:s styrelse samt den femte, tillika ordförande, av dessa fyra.

Värderingsnämnden har i sitt den 10 november 1948 avgivna utlåtande

fastställt följande belopp å bolagens tillgångar och skulder i 1 000-tal kronor.

ABA SILA Totalt

Tillgångar .............................. 100 014 67 274 167 288

Skulder ................................ 84 760 44 738 129 498

Tillgångar utöver skulder ................ 15 254 22 536 37 790

Nämnden har vidare föreskrivit, att en avräkning mellan bolagen skall

ske per den 30 juni 1949. Om bolagens fordringar och skulder per den 30

juni 1948 därvid skulle befinnas avvika från vad som är förutsatt i värderingsutlåtandet,

skall däremot svarande reglering ske mellan det nya företaget

och de gamla bolagen.

Bortsett från den jämkning i beloppen som sålunda kan komma att ske

framdeles, föreligger enligt värderingsutlåtandet en brist i ABA:s aktieka
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

3

pital på 9 746 000 kronor och en brist i SILA:s aktiekapital på 2 464 000

kronor eller sammanlagt 12 210 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt de av statsmakterna förra året godkända avtalen mellan ABA

och SILA samt staten och SILA angående sammanförande av den svenska

reguljära luftfarten i ett företag har staten att mot kontant betalning

teckna det antal aktier i det sammanslagna företaget, som motsvarar skillnaden

mellan halva det aktiekapital, lägst 50 högst 60 miljoner kronor,

som kan komma att fastställas för det nya bolaget, samt värdet av ABA:s

tillskott till detta enligt särskild värdering, 15 254 000 kronor. I propositionen

1948: 176 kunde det slutliga beloppet ej angivas, varför anslagsäskandet

i enlighet med luftfartsutredningens förslag bestämdes till 5 miljoner

kronor. Sedan värderingen av ABA:s rörelse numera verkställts, kan emellertid

medelsbehovet i enlighet med vad nyss sagts närmare angivas till

lägst (25 000 000 — 15 254 000) 9 746 000 kronor, om aktiekapitalet bestämmes

till 50 miljoner kronor, och högst (30 000 000 — 15 254 000) 14 746 000

kronor, om aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner kronor.

Av sammanställningen framgår, att det nya bolagets egna kapital den 30

juni 1948 utgjorde ca 39,6 miljoner kronor, medan det främmande kapitalet

uppgick till 127,7 miljoner kronor. En ökning av det nya bolagets aktiekapital

till 50 miljoner kronor skulle medföra en ökning av det egna kapitalet

med 12,2 miljoner kronor och en minskning av det främmande kapitalet

med motsvarande belopp till 115,5 miljoner kronor. Det synes mig som

om en ytterligare ökning av aktiekapitalet med 10 miljoner kronor till 60

miljoner kronor skulle giva ett bättre förhållande mellan eget och främmande

kapital och att en sådan ökning därför vore önskvärd. En ökning av

aktiekapitalet skulle även medföra den fördelen att det nya bolaget kunde

i större utsträckning konsolidera sina kortfristiga skulder. Jag har under

hänvisning till nu nämnda förhållanden upptagit överläggningar med representanter

för de enskilda intressena i det nya bolaget för att utröna förutsättningarna

för en ökning av aktiekapitalet utöver minimibeloppet. Från

den enskilda sidan har därvid — under hänvisning till bl. a. de högre kostnaderna

för finansiering genom ökning av aktiekapitalet — förklarats, att

sådana förutsättningar för närvarande saknades.

I detta läge har jag utgått från att aktiekapitalet i det nya bolaget tills

vidare får begränsas till 50 miljoner kronor. Medelsbehovet för teckning

av aktier i det nya bolaget utgör under denna förutsättning det lägre av de

nyss angivna alternativa beloppen. Då tidigare anvisats 5 miljoner kronor

kan anslagsäskandet begränsas till (9 746 000 — 5 000 000) 4 746 000 kronor.

Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag har förut framhållit, att vissa belopp i värderingsutlåtandet kunna

komma att jämkas vid den slutliga reglering som skall verkställas per den

30 juni 1949. Därest gamla ABA vid denna reglering skulle bli skyldigt utgiva

något ytterligare belopp till det nya bolaget, torde frågan om anvisan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 153.

de av medel för täckande av detta belopp framdeles få anmälas för Kungl.

Maj :t.

Frågan om avskrivning av den brist som enligt värderingsutlåtandet föreligger

i gamla ABA:s aktiekapital torde framdeles få upptagas till prövning

i samband med att ståndpunkt tages till spörsmålet om och på vad

sätt det gamla bolaget bör avvecklas.»

Utskottet. I enlighet med av Kungl. Maj:t i propositionen 1948: 176 gjord

framställning bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att med vissa av vederbörande

departementschef förordade ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 fogat förslag till

avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport (ABA) och Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA) om sammanförande av den svenska reguljära

luftfarten i ett företag m. m. samt anvisade i överensstämmelse härmed

till teckning av aktier i det nya bolaget ett investeringsanslag av 5

miljoner kronor. Vid tidpunkten för riksdagens ifrågavarande beslut kunde

medelsbehovet i nu berörda avseende icke närmare fastställas, enär detta

var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. Sådan värdering har numera

verkställts. Av förevarande proposition framgår, att för fullföljande av aktieteckningen

i enlighet med ingångna avtal erfordras ett ytterligare kapitaltillskott

från statens sida på 4 746 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag om anvisande

av nämnda belopp, vilket är en konsekvens av riksdagens föregående

år fattade beslut, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Teckning av aktier i Aktiebolaget

Aerotransport å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag

av 4 746 000 kronor.

2:o) Stämpelavgift å aktierna i nya ABA. I propositionen 1948: 176 förutsattes,

att det nya bolaget icke skulle belastas med de kostnader för aktiestämpel

som kunna uppkomma i samband med sammanslagningen. Om anslaget

till aktieteckning i det nya bolaget bestämmes på förut angivet sätt

och aktiekapitalet i det nya bolaget fastställes till 50 miljoner kronor, skulle

ett särskilt belopp av 500 000 kronor behöva anvisas för gäldande av stämpel.

Kungl. Maj :t föreslår nu, att ett anslag för detta ändamål anvisas direkt

å driftbudgeten.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget

Aerotransport å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1948/49 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

5

3:o) Ökning av luftfartslånefondens kapital. Nya ABA:s långfristiga skulder

utgjorde den 31 december 1948 57,9 miljoner kronor och dess kortfristiga

skulder 71,3 miljoner kronor.

I skrivelse den 11 mars 1949 bär den verkställande ledningen för nya ABA

framlagt en plan för finansieringen av det nya bolaget under tiden t. o. m.

utgången av budgetåret 1949/50. Skrivelsen utmynnar i en hemställan om

ökning av luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 med 30,4 miljoner

kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av luftfartsstyrelsen och statskontoret.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt statsmakternas beslut utgör maximiramen för det nya ABA:s

upplåning summan av de vid sammanslagningen av de äldre företagens rörelser

övertagna skulderna ökad med 40 miljoner kronor. Då det nya bolagets

skulder, enligt uppgifter som lämnats av bolagsledningen, för närvarande

äro av samma storleksordning som vid sammanslagningen finnes

alltså alltjämt ett utrymme för ny upplåning av ca 40 miljoner kronor.

Under den tid som återstår av budgetåret 1948/49 kommer bolaget att

erhålla ett kontant tillskott av 12,2 miljoner kronor genom inbetalning av

likvid för de aktier som skola tecknas av intressenterna. Detta belopp är

avsett för återbetalning av det förut nämnda växellånet i Sveriges riksbank.

Bolagets behov av medel för likvidering av tidigare beställd materiel

samt för driften bär för tiden fram till den 1 juli 1949 beräknats till 9,o

miljoner kronor. Då i luftfartslånefonden för närvarande finnes ett odisponerat

belopp av 10,6 miljoner kronor, erfordras ej någon ökning av fondens

kapital under innevarande budgetår. Vid ingången av nästa budgetår

kommer bolagets lånerätt att avsevärt överstiga 40 miljoner kronor på

grund av den skuldminskning som kan ske efter inbetalningen av aktiekapitalet.

För nästa budgetår bär bolaget i sin nu framlagda preliminära finansieringsplan

anmält behov av lån i luftfartslånefonden mot säkerhet i byggnader,

flygplan och reservmateriel till ett sammanlagt belopp av i runt tal

32,o miljoner kronor. Härutöver avser bolaget att under budgetåret lyfta

redan beviljade lån i fonden å 3,6 miljoner kronor. Dessa medel, tillhopa

35,6 miljoner kronor, äro avsedda att användas dels till likvidering av redan

beställd materiel med 16,o miljoner kronor, dels till amorteringar å lån

i luftfartslånefonden med 6,9 miljoner kronor, dels till amorteringar å dollarlån

och inteckningslån samt överflyttning av växel- och checkkrediter

från privatbank till luftfartslånefonden med 12,7 miljoner kronor.

De finansiella åtgärder som bolaget sålunda planerar att företaga under

nästa budgetår komma icke att öka bolagets sammanlagda skulder men väl

att medföra en omflyttning mellan kortfristiga och långfristiga skulder.

Detta gäller även de lånebelopp, vilka användas för likvidering av beställd

materiel, enär de återstående kontraktsbeloppen för denna materiel utgöra

kortfristiga skulder till vederbörande leverantörer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 153.

I detta sammanhang bör emellertid beaktas, att skuldsättningens storlek

även är beroende av driftsresultaten. I den nu framlagda finansplanen ha

några beräkningar på denna punkt ej gjorts. Man har emellertid anledning

räkna med att betydande förluster uppkommit för det sammanslagna företaget

framför allt under andra halvåret 1948, då ännu efterverkningarna

av ABA-strejken gjorde sig gällande och några besparingar genom de vidtagna

rationaliseringsåtgärderna ännu ej eller endast i begränsad omfattning

uppnåtts. För 1949 föreligga icke några säkra prognoser. Min uppfattning

är emellertid att trafikflygets ekonomiska kris ännu ej är övervunnen

och att kraftiga ansträngningar måste göras för att förbättra resultatet

av verksamheten. Även om man sålunda måste räkna med att det kan bli

nödvändigt att balansera betydande förlustbelopp i bolagets bokslut, synes

dock någon risk ej föreligga för att den av statsmakterna fastställda finansiella

ramen skulle komma att överskridas under den tid som nu är i fråga.

Vad angår frågan om ökning av luftfartslånefondens kapital har luftfartsstyrelsen,

som tillstyrkt bolagets framställning, framhållit att bland

den materiel, som bolaget önskar belåna, finnes bland annat icke identifierbar

reservmateriel. Otvivelaktigt föreligga vissa svårigheter att på ett fullt

tillfredsställande sätt ordna belåningen av sådan materiel. Såsom styrelsen

själv påpekat har emellertid i konventionen angående inteckning i luftfartyg

förutsatts, att inteckning jämväl skall kunna beviljas i reservmateriel.

1 avbidan på att konventionen föranleder svensk lagstiftning i ämnet torde

Kungl. Maj :t efter hörande av styrelsen från fall till fall få pröva de villkor

som böra meddelas för dylika lån.

Den finansieringsplan, som framlagts av bolaget och för vilken jag här

redogjort, sträcker sig i tiden icke längre än till utgången av nästa budgetår

och är även i övrigt i behov av kompletteringar på skilda punkter. I likhet

med statskontoret utgår jag från att en fullständig finansieringsplan av botaget

framlägges så snart ske kan för att läggas till grund för prövningen

av framdeles uppkommande låneärenden. Det torde ej bli möjligt att såsom

ämbetsverket ifrågasatt uppskjuta behandlingen av frågan om ökning av

fondens kapital till dess att planen färdigställts. Planen torde sedermera

få föreläggas den särskilda representationen för statens aktier i det nya

bolaget.

Bolaget har såsom tidigare framhållits anmält behov av nya lån ur luftlartslånefonden

till ett sammanlagt belopp av 32,o miljoner kronor under

nästa budgetår. Då vid budgetårets ingång förelåg en odisponerad behållning

av 1,6 miljoner kronor skulle luftfartslånefonden behöva ökas med 30,4

miljoner kronor. Om det skulle befinnas lämpligt att företaga ytterligare

försäljningar av flygplan och reservmateriel, kan medelsbehovet komma att

bli mindre. Medelsbehovet kan vidare förändras, om amorteringstiderna på

lånen ändras eller andra omständigheter inträffa som ändra förutsättningarna

för den uppgjorda finansieringsplanen. Det är emellertid ej för närvarande

möjligt att bedöma, huru dessa särskilda frågor komma att utveckla

sig. Jag anser mig därför ej böra avvika från det framlagda förslaget utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

7

förordar att luftfartslånefonden nästa budgetår förstärkes med ett avrundat

belopp av 30 miljoner kronor.»

Utskottet. I en av den verkställande ledningen för det nya Aktiebolaget

Aerotransport framlagd finansieringsplan har bolagets lånebehov under

tiden t. o. m. utgången av innevarande budgetår uppskattats till ett belopp

av ca 9 miljoner kronor. Härför erforderliga medel finnas emellertid disponibla

i luftfartslånefonden, varför av denna anledning någon ökning av

fondens kapital icke är nödvändig. För nästa budgetår däremot skulle enligt

bolagsledningens i förenämnda finansieringsplan gjorda beräkningar

luftfartslånefonden behöva tillföras ett ytterligare kapital på 30,4 miljoner

kronor för täckande av bolagets behov av lån ur fonden under sagda tidsperiod.

I enlighet härmed har departementschefen förordat, att luftfartslånefonden

för nästa budgetår förstärkes med ett avrundat belopp av 30

miljoner kronor.

I motionerna I: 293 och II: 370 ha framställts vissa erinringar mot Kungl.

Maj :ts förslag beträffande anvisande av medel till förmån för den av ABA

bedrivna verksamheten. Motionärerna säga sig sålunda ha erhållit intrycket,

att det nya företagets driftekonomi icke alls blivit belyst i propositionen

och att finansieringsplanen över huvud taget är behäftad med stora

brister. Enligt motionärernas mening borde en fullständig utredning av

bolagets ekonomiska ställning ha framlagts, innan frågan om ökning av

luftfartslånefonden upptagits till slutlig prövning.

Jämväl utskottet är av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter

varit önskvärt, att mera detaljerade uppgifter angående bolagets ekonomi

kunnat framläggas i den av bolagsledningen utarbetade finansieringsplanen,

varigenom ett bättre underlag för bedömandet av nu berörda frågor

kunnat erhållas. Utskottet anser sig emellertid böra fästa uppmärksamheten

på de svårigheter som härutinnan förelegat på grund av de ifrågavarande

lufttrafikföretagens omorganisation, vilken tagit förhållandevis

lång tid i anspråk. Det nya bolagets styrelse beräknas sålunda kunna tillsättas

först under loppet av innevarande maj månad. Det torde dessutom

ännu icke vara möjligt att med någon större säkerhet uttala sig om resultaten

av de inom bolaget igångsatta rationaliseringsåtgärderna.

Utskottet har under hand fått taga del av en utav den verkställande bolagsledningen

uppgjord preliminär budget, av vilken framgår att för år

1949 beräknas komma att uppstå ett förhållandevis stort nettounderskott,

varav i runt tal två tredjedelar hänföra sig till den inrikes trafiken. Samtidigt

har upplysts, att under den hittills förflutna delen av verksamhetsåret

de faktiska inkomsterna icke obetydligt överstigit de budgeterade. Därest

de samlade intäkterna kunna stegras med 10 procent, bedömes verksamheten

av bolagsledningen komma att ekonomiskt bära sig. På grund

av vissa på sistone verkställda försäljningar av flygplan m. m. anses vidare

lånebehovet för nästa budgetår kunna inskränkas till ett belopp av 20 miljoner

kronor. Även om, såsom departementschefen framhållit, trafikfly
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 153.

gets ekonomiska kris ännu ej kan anses vara övervunnen, finnes sålunda

enligt utskottets mening anledning att hoppas, att bolagets driftresultat

efter hand skall kunna förbättras. I likhet med departementschefen är

emellertid utskottet av den uppfattningen, att en fullständig finansieringsplan

av bolaget bör framläggas så snart ske kan för att läggas till grund

för prövningen av framdeles uppkommande låneärenden. I anslutning till

av luftfartsstyrelsen i förevarande sammanhang gjort uttalande finner sig

utskottet jämväl böra understryka angelägenheten av att sådana former

för belåningen av icke identifierbar reservmateriel eftersträvas, att fullt

betryggande säkerhet kan erbjudas.

Beträffande det av departementschefen för utökning av luftfartslånefondens

kapital äskade beloppet bär i förenämnda motioner föreslagits, att ökningen

måtte begränsas till 20 miljoner kronor. Vad utskottet i det föregående

anfört ger vid handen, att numera bolagsledningen själv bedömt

ett kapitaltillskott av denna storleksordning vara tillräckligt. I enlighet

härmed anser sig utskottet böra tillstyrka att för nu berörda ändamål ett

investeringsanslag av 20 miljoner kronor anvisas av riksdagen. Mot vad

departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 293 och II: 370, till Luftfartslånefonden

för budgetåret 1949/50 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000

kronor.

4:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. I skrivelse den 11 mars 1949 har den

verkställande ledningen för nya ABA hemställt om understöd av statsmedel

med 2 100 000 kronor för upprätthållandet av reguljär inrikes lufttrafik under

år 1949.

Luftf artsstyrelsen och statskontoret ha avgivit utlåtanden över framställningen.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt ett den 3 juli 1935 ingånget avtal mellan staten och Aktiebolaget

Aerotransport ägde bolaget på vissa närmare angivna villkor åtnjuta statsunderstöd

för regelbunden luftfart. För år 1937 var understödsbeloppet bestämt

till 1 050 000 kronor och förutsattes därefter sjunka med 75 000 kronor

per år. I enlighet härmed skulle understöd sista gången ha utgått för

år 1950. Avtalet uppsades emellertid av bolaget till upphörande från och

med den 1 januari 1946. Det sammanlagda beloppet av de understöd, som

bolaget härigenom avstod från, uppgick till 1 125 000 kronor att utgå under

tiden 1946—1950.

I den nu föreliggande framställningen upplyses, att underskottet å inrikestrafiken

uppgått till ca 1 370 000 kronor 1946 och 1 230 000 kronor 1947.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

9

Trafiken har därvid ej belastats med den andel i bolagets administrationskostnader

samt stationskostnader på Bromma, Torslanda och Bulltofta, som

skulle svarat mot inrikestrafikens omfattning i förhållande till bolagets övriga

trafik nämnda år. Bolaget har självt burit dessa underskott, vilka voro

avsedda att täckas av överskott å utrikestrafiken.

För 1949 års trafik har underskottet beräknats till 2 030 000 kronor, exklusive

andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader. Beloppet

avser underskottet å samtliga inrikeslinjer och inkluderar bland annat

inrikestrafikens beräknade andel i stationskostnaderna.

Luftfartsstyrelsen har tillstyrkt, att ett anslag av högst 2 100 000 kronor

anvisas, men har förutsatt, att den närmare omfattningen av bidraget samt

sättet och villkoren för dess utgående framdeles få upptagas till särskild behandling.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid framhållit

dels att subventionering av samtliga inrikeslinjer ej borde ifrågakomma

med hänsyn till de uttalanden 1948 års riksdag gjort i ämnet, dels att en

belastning av skattebudgeten med belopp av ifrågavarande storlek vore betänklig

i nuvarande statsfinansiella läge. Ämbetsverket uttalar slutligen, att

grunderna för understödets utgående i förekommande fall borde beslutas

av riksdagen.

Frågan i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas genom

subventionering samt de närmare villkoren härför torde ytterligare böra utredas,

innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Jag är likväl beredd

tillstyrka, att, intill dess frågan är utredd och resultatet härav framlagts

för nästa års riksdag, visst stöd under nästa budgetår utgår för upprätthållande

av sådan trafik. Vid bedömningen av storleken av det belopp

som sålunda kan ifrågakomma måste, såsom statskontoret påpekat, hänsyn

tagas till det statsfinansiella läget. Vidare måste en avvägning göras

gentemot storleken av de uppoffringar statsverket i nuvarande läge kan

göra för andra kommunikationsändamål. Efter övervägande av dessa förhållanden

anser jag, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.

Jag är emellertid icke beredd att på grundval av föreliggande material

nu angiva, med vilket belopp detta bör ske.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse

behandlat frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår

inom ramen för ett anslag av högst 2 100 000 kronor.»

Utskottet. Vid bedömandet av nu föreliggande spörsmål bör enligt utskottets

mening särskild hänsyn tagas till rådande svårigheter för den civila

luftfarten, vilka sammanhänga med den allmänna internationella utvecklingen

och sålunda gjort sig gällande icke endast i Sverige utan även

i flertalet andra länder. Visserligen bar, såsom utskottet under föregående

punkt framhållit, situationen på sistone undergått en viss förbättring, men

detta innebär icke att den nuvarande krisen på trafikflygets område ännu

kan anses övervunnen. Mot bakgrunden härav finner sig utskottet i likhet

med departementschefen böra tillstyrka, att under nästa budgetår visst

‘2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. G samt. Nr 153.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 153.

stöd utgår för upprätthållande av den inrikes lufttrafiken. Därest sådant

stöd icke lämnas, torde följden bli att de ifrågavarande flyglinjerna måste

nedläggas. Ett eventuellt beslut härom bör emellertid enligt utskottets mening

fattas först sedan frågan blivit grundligt utredd under noggrant beaktande

av alla därmed förenade konsekvenser. I visst avseende lärer sålunda

inrikestrafiken få betraktas både som en förutsättning för och ett komplement

till utrikestrafiken. De investeringar i flygplatser m. m. samt de

åtgärder i övrigt som med riksdagens godkännande hittills vidtagits för alt

möjliggöra uppbyggandet av en inrikes luftfart synas även motivera, att

statsmakterna nu medverka till att söka avhjälpa de rådande svårigheterna.

Vad ovan sagts ger vid handen, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka

det i motionen II: 369 framförda yrkandet om avslag på Kungl.

Maj :ts framställning i förevarande avseende. Vad särskilt taxefrågan angår

vill utskottet erinra om att flygbiljettpriserna fr. o. m. den 1 maj i år

höjts med 10 procent. Enligt utskottets mening böra verkningarna härav

avvaktas, innan taxefrågan upptages till förnyad prövning.

I förevarande sammanhang finner emellertid utskottet angeläget att betona,

att ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag i denna del icke bör tolkas som

ett för framtiden bindande principbeslut. Departementschefen har framhållit,

att frågan om i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas

genom subventionering samt de närmare villkoren härför ytterligare torde

böra utredas, innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Såsom

ovan antytts är utskottet av samma uppfattning, vilken får anses stå helt

i överensstämmelse med vad 1948 års riksdag uttalat i frågan (skr. nr 188).

Utskottet förutsätter jämväl, att av ledningen för det nya AB A vidtagas

alla tänkbara åtgärder i syfte att göra inrikestrafiken ekonomiskt bärkraftig.

Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge bär av utskottet övervägts

frågan, huruvida icke skäl kunna anses föreligga att i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag något begränsa medelsanvisningen för nu berörda ändamål.

Av propositionen framgår emellertid, att jämväl departementschefen är av

den åsikten, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.

Departementschefen säger sig dock icke vara beredd att på grundval av föreliggande

material nu angiva, med vilket belopp detta bör ske, utan anser

det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse behandlat

frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår inom

ramen för ett reservationsanslag av högst 2,i miljoner kronor. Utskottet,

som utgår från att alla möjligheter till besparingar därvid omsorgsfullt tillvaratagas,

bär intet att erinra häremot. Med hänsyn till att ifrågavarande

subvention avses skola utgå allenast för nästa budgetår är emellertid utskottet

av den uppfattningen, att anslaget bör uppföras i riksstaten utan

särskild beteckning.

Under åberopande av det nu anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 369, till Understöd åt inrikes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 153.

11

lufttrafik för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett anslag av 2 100 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förstående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,

Berling, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och Edin; samt

från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,

Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Hall, Pettersson i Dahl, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Kollberg, Severin, Hansson i Skegrie och

Skoglund i Doverstorp.

Reservation er:

vid punkten i:o) (Understöd åt inrikes lufttrafik)

1) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Berling och Åkerström,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka i motionen II: 369 framfört förslag

om avslag å Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse.

»I direktiven för 1947 års luftfartsutredning framhölls bland annat, att

det ur allmänna synpunkter kunde vara önskvärt att civil lufttrafik upprätthölles

även å linjer, vilka, tagna för sig, icke vore ekonomiskt motiverade.

Luftfartsutredningen ansåg att, därest statsmakterna påfordrade

upprättandet av dylik inrikes trafiklinje, det borde vara det allmännas sak

att svara för uppkommande underskott. I propositionen 1948: 176 angående

organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. in. förutsatte

vederbörande departementschef, att en dylik subventionering skulle

kunna förekomma. Uttalandet lämnades av riksdagen (skr. nr 188) utan

erinran. I sitt till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 94)

underströk emellertid statsutskottet, att ett trafikföretag med bibehållande

av en affärsmässig uppläggning av sin verksamhet endast i begränsad omfattning

kunde under längre tid driva sådan av statsmakterna påfordrad

trafik.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, vilket avser en subventionering

— om också t. v. blott under budgetåret 1949/50 — av samtliga inrikes

flyglinjer, anser utskottet icke stå i överensstämmelse med de principiella

synpunkter på frågan, åt vilka riksdagen sålunda givit uttryck. Uppenbar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 153.

ligen har, då riksdagen fattade sitt förenämnda beslut, förutsatts, att initiativ

i nu berörda hänseende skulle tagas av statsmakterna och grundas på

en närmare utredning rörande omfattningen av och villkoren för den inrikes

lufttrafik som ansetts böra bedrivas genom statssubventionering. I

nu förevarande fall har emellertid någon sådan prövning icke företagits.

Utgångspunkten synes i stället ha varit, att trafiken i enlighet med bolagsledningens

hemställan skall upprätthållas i samma utsträckning som hittills,

d. v. s. i former som visat sig årligen leda till betydande förluster. Såvitt

utskottet kunnat finna, torde heller icke vara att förvänta, att driftresultatet

inom den närmaste framtiden skall förbättras i sådan grad, att den

ifrågavarande verksamheten blir ekonomiskt bärkraftig. Att på dylika grunder

lämna understöd åt den inrikes lufttrafiken finner utskottet icke försvarbart.

En viss särställning i nu berörda avseende intager dock flyglinjen

Stockholm—Visby. Enligt utskottets mening borde sålunda frågan om understöd

åt denna linje bliva föremål för närmare utredning och beslut från

statsmakternas sida.

De betänkligheter gentemot Kungl. Maj :ts förslag, åt vilka utskottet sålunda

givit uttryck, måste jämväl ses mot bakgrunden av att, såsom i motionen

II: 369 framhållits, en del av de inrikes flyglinjerna äger en sträckning som

helt sammanfaller med statsbanelinjer, vilka åtminstone delvis äro ganska

väl utrustade i fråga om både antalet tåglägenheter och resehastighet, varför

tidsvinsten vid begagnande av flyg i dessa fall icke kan tillmätas någon

större betydelse. Beaktas bör i detta sammanhang, att statens järnvägar i

princip ha att förränta det i rörelsen investerade statskapitalet samt att

vederbörande trafikanter, förutom med hänsyn härtill avpassade biljettpriser,

måste erlägga en särskild trafikskatt. Att under sådana förhållanden

genom statlig subventionering nedbringa kostnaderna för en viss kategori

av den resande allmänheten, vilken begagnar ett med statsjärnvägarna

konkurrerande trafikmedel, kan utskottet icke finna rimligt. I den mån den

inrikes flygtrafiken anses fylla ett behov inom landets kommunikationsväsen

torde, såsom i förenämnda motion framhållits, taxorna böra avvägas

så att de motsvara kostnaderna för driften. För upprätthållande av flygtrafiken

erfordras vidare tillgång till importerade drivmedel m. in. I rådande

ekonomiska situation synes hänsyn jämväl böra tagas till de valutapolitiska

synpunkterna på frågan.

Vad ovan anförts ger vid handen, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka

bifall till Kungl. Maj :ts proposition i denna del. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 369, avslå

Kungl. Maj :ts förslag om anslag till understöd åt inrikes

luftfart.»;

2) av herrar Hesselbom, Mårtensson i Uddevalla och Hall.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491847

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m. jämte i ämnet väck a1 i texten