Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-13 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:154, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

1

Nr 154.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 propositionen nr 151 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 18 mars 1949,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

allmänna riktlinjer för inrättandet av en statlig affärsbank, dels medgiva,

att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göteborgs handelsbank på de villkor

och under de förutsättningar, som angivas i vid statsrådsprotokollet

fogade avtal, avvecklas, dels ock å kapitalbudgeten under rubrik Fonden

för statens aktier till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 15 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Domö (I: 285) och den andra inom andra kammaren av herr andre

vice talmannen Skoglund (II: 354),

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergvall m. fl. (I: 286) och den andra inom andra kammaren

av herr Häckner m. fl. (II: 355),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t

i övrigt föreslagit i förevarande proposition, förklara sig icke kunna godkänna

de i propositionen antydda allmänna riktlinjerna för en blivande

statlig affärsbank.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 285 och II: 355.

Kungl. Maj:t har den 23 mars 1945 uppdragit åt särskilda sakkunniga,

1945 års bankkommitté, att verkställa en förutsättningslös utredning rörande

dels riksbankens uppgifter och organisation, dels tryggandet av ur samhällssynpunkt

tillfredsställande förhållanden på kreditväsendets område

dels ock formerna för uppnående av enhetlighet i den offentliga finanspolitiken.

Kommittén, som förut avgivit betänkande angående det s. k. kreditgarantisystemet

(SOU 1947: 86; jfr prop. 1948:273), har den 4 mars 1949

avgivit betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank (SOU

1949:13).

1 Bilxang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. AV 154

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 154.

Bankkommittén föreslår, att en särskild statlig bank inrättas genom att,

med Jordbrukarbanken som stomme, i första hand till denna överföra

den av riksbanken bedrivna affärsbanksrörelsen och i andra hand utbygga

rörelsen med det antal kontor som erfordras för att banken skall kunna

på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina funktioner. Kommittén anser

sig kunna räkna med att bl. a. vissa av Göteborgs handelsbanks nuvarande

kontor härvid kunna förvärvas av den statliga banken och förutsätter, att

statens intressen i Göteborgs handelsbank torde komma att avvecklas i samband

med den statliga bankens tillkomst.

Den statliga banken föreslås skola arbeta i aktiebolagsform i enlighet

med de principer, som gälla för övriga banker, och sålunda bl. a. vara underkastad

tillsyn av bank- och fondinspektionen. Bankens icke affärsmässiga

uppgifter, d. v. s. dess medverkan vid förvaltningen av vissa statliga

lånefonder, böra därför enligt kommittén anses som förvaltningsuppdrag

åt banken, för vilkas utförande ersättning skall utgå, och bokföringsmässig

åtskillnad måste upprätthållas mellan affärsbanksmässiga och andra grenar

av bankens verksamhet.

Bankens hela aktiekapital — med de undantag, som betingas av banklagens

föreskrifter rörande minsta antalet aktieägare i en bank —- förutsättes

komma att ägas av staten. Under hänvisning härtill uttalar kommittén,

att vederbörande departementschef i realiteten torde komma att utgöra bankens

bolagsstämma.

Beträffande förslagens genomförande förordar kommittén, att ett principbeslut

om inrättande av en statlig bank enligt de uppdragna riktlinjerna

först meddelas. På den blivande bankens styrelse avses härefter ankomma

att utarbeta alla erforderliga detalj förslag samt att genomföra dessa.

Staten äger aktier i Göteborgs handelsbank till ett nominellt värde av

11 491 400 kronor, varav 9 991 400 kronor avse stamaktier samt återstoden,

1,5 miljoner kronor, preferensaktier. Då bankens kapital av stam- och preferensaktier

uppgår till 20 respektive 3 miljoner kronor, innehar således

staten av stamaktierna i det närmaste hälften och vad angår preferensaktierna

exakt hälften. Med anledning av de inom bankkommittén väckta

frågorna om avveckling av statens aktieinnehav och förvärv av vissa av

bankens nuvarande kontor för den statliga bankens räkning ha genom

departementschefens initiativ vissa preliminära avtal träffats mellan Göteborgs

handelsbank, Skandinaviska banken och Jordbrukarbanken. För statens

del blir det ekonomiska resultatet av dessa avtal

att staten för sina aktier i Göteborgs handelsbank erhåller ett belopp av

14 ,55 miljoner kronor, varav 13,05 miljoner kronor avse stamaktierna och

återstoden preferensaktierna; samt

att Jordbrukarbanken för en kontantinsats av 5 miljoner kronor samt i

övrigt på vissa villkor övertager rörelsen vid ett antal bankkontor.

Härjämte torde staten komma att uppbära utskiftningsskatt med ca 4,8

miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

3

Beträffande den huvudsakliga innebörden av nämnda avtal, som i sin

helhet fogats vid propositionen, får utskottet hänvisa till den sammanfattande

redogörelsen å s. 4 och 5.

I skrivelse den 14 mars 1949 har Jordbrukarbankens styrelse, under hänvisning

till förenämnda avtal, meddelat att styrelsen hade för avsikt att å

extra bolagsstämma under våren 1949 föreslå en höjning av bankens grundfond

med 10 miljoner kronor ävensom hemställt att de åtgärder måtte vidtagas,

som erfordrades för att staten såsom huvuddelägare i banken skulle

kunna deltaga i nyemissionen.

Beträffande frågan om inrättandet av en statlig affärsbank

har departementschefen för egen del anfört följande.

»I likhet med kommitténs majoritet anser jag vägande skäl tala för att

staten driver affärsbanksrörelse. Då vidare genom den preliminärt avtalade

avvecklingen av Göteborgs handelsbanks verksamhet möjlighet nu föreligger

att på tillfredsställande villkor öka underlaget för Jordbrukarbankens

rörelse, anser jag att sistnämnda bank bör utgöra stomme i en blivande statlig

affärsbank. Om det skall vara möjligt för Jordbrukarbanken att med sin

affärsbanksmässiga verksamhet omspänna hela landet samt att fullgöra

de övriga, särskilt fondförvaltande, uppgifter, som kommittén praktiskt

taget enhälligt önskar anförtro den statliga banken, blir det emellertid nödvändigt

att utrusta denna med en mera utbredd kontorsorganisation.

Kommitténs majoritet har utgått från att detta behov bör tillgodoses dels

genom att riksbankens avdelningskontor införlivas med den statliga banken,

dels genom kontorsbyten och eventuella nyetableringar. För att riksbankens

avdelningskontor tagas i anspråk tala enligt kommittémajoritetens

mening även skäl som hänföra sig till riksbankens egna uppgifter och

organisation. I sistnämnda hänseende företräda emellertid, som förut

nämnts, två kommittéledamöter, vilka representera riksbanken, en i viss

mån avvikande mening.

Att man i nuvarande läge bör undvika material- och kostnadskrävande

nyetableringar behöver icke närmare motiveras. Med hänsyn härtill synes

enligt min mening lämpligt att utnyttja de betydande organisatoriska

resurser, som riksbankens avdelningskontor representera. Därvid förutsättes

att detta kan bliva möjligt utan att riksbankens centralbanksmässiga

verksamhet därigenom försvåras. Såsom nyssnämnda reservanter påpekat

är riksbanken för sina marknadsreglerande ingripanden i behov av kontaktorgan.

Enligt min uppfattning kan emellertid detta behov väl tillgodoses

genom samarbete mellan riksbanken och den statliga affärsbanken.

Av dessa skäl, samt med beaktande av vad kommittén i övrigt anfört i

denna fråga, kan jag ansluta mig till förslaget om att en statlig affärsbank

nu bör inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbankskontor

samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelningskontor.

I princip är jag vidare ense med kommittémajoriteten därom, att

aktiebolaget Industrikredits rörelse tills vidare bör fullföljas inom ramen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 154.

för den statliga banken. Om sålunda aktiebolaget Industrikredit, med bevarande

av enbart sin formella självständighet, blir personellt och lokalt förenat

med den statliga banken, torde man få förutsätta, att de enskilda aktieägarna

i bolaget komma att påyrka, att staten i enlighet med i bolagsavtalet

stadgad skyldighet skall inlösa deras aktier. Med hänsyn till omfattningen

av övriga arbetsuppgifter i samband med utvidgningen av Jordbrukarbankens

rörelse torde emellertid lösandet av de problem, som sammanhänga

med bankens förhållande till aktiebolaget Industrikredit ännu någon tid

kunna anstå. Frågan om anvisande av anslag för nyssnämnda aktieinlösen

bör därför tills vidare uppskjutas.»

I fråga om principerna för bankens rörelse anför departementschefen

följande.

»I fiåga om grunderna för bankens rörelse ha — såsom i det föregående

framhållits delade meningar rått inom kommittén. Problemet synes böra

beaktas vid de fortsatta utredningarna men i huvudsak torde det icke vara

möjligt att annorledes än på grundval av erfarenheterna från bankens rörelse

taga ställning till spörsmålet. I ett hänseende synes dock en närmare

precisering redan nu möjlig. Jag anser sålunda att statliga myndigheter

och sådana företag, vilka helt eller till övervägande del ägas av staten, böra

anlita den statliga banken som sin bankförbindelse, för såvitt detta icke

medför påtagliga praktiska olägenheter för dem.

I fråga om det s. k. kreditgarantisystemet torde få framhållas att en utvidgning

av detta att omfatta även bostadskrediter icke är aktuellt. Jag finner

därför icke anledning föreligga att i detta sammanhang ta ståndpunkt

till de olika spörsmål på detta område, som bankkommittén berört i sitt betänkande.

»

Angående den statliga bankens f ondf ö r val tan d e uppgifter

uttalar departementschefen följande.

»Kommittén förutsätter, att åt den statliga banken efterhand böra anförtros

olika uppgifter i den statliga kreditgivningen. Principiellt delar jag

denna mening, ehuru jag för närvarande icke är beredd att närmare angiva

dessa uppgifter. Frågan torde ytterligare böra utredas och förslag i ämnet få

föreläggas nästa års riksdag. Vad riksbankens avbetalningslånefond angår

föreligga skäl såväl för avveckling av fonden som för ett fullföljande av

långivningen ur densamma. Huru denna fråga bör lösas torde jämväl få

övervägas ytterligare. I ett par andra hänseenden anser jag mig dock kunna

nu precisera min ståndpunkt beträffande den statliga bankens sysslande

med fondförvaltning.

Jag är sålunda ense med kommittén om att bankens ifrågavarande göromål

böra betraktas såsom banken givna förvaltningsuppdrag, för vilkas utförande

ersättning av statsmedel bör utgå. Sådan ersättning bör motsvara

bankens verkliga, icke täckta kostnader för ändamålet, häri inräknade på

göromålen belöpande andelar i bankens fasta kostnader. Vidare biträder jag

kommitténs mening, att bank- och fondinspektionen — som kommer att

fungera såsom tillsynsorgan i avseende å bankens affärsmässigt bedrivna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

5

rörelse -— jämväl får utgöra granskningsorgan såvitt angår bankens fondförvaltande

göromål. Den tillsyn häröver, som i övrigt må anses önskvärd,

torde dock böra ombesörjas på annat sätt.»

Vad slutligen angår övriga frågor har departementschefen gjort

följande uttalande.

»Såsom bankkommittén anmärker äro dess nu föreliggande förslag främst

att anse som principiella riktlinjer för en statlig affärsbanks organisation.

1 anslutning härtill har kommittén förutsatt, att de detalj spörsmål, som sammanhänga

med förslagens genomförande, böra utredas av den blivande bankens

ledning. I några hänseenden har emellertid kommittén ansett sig böra

framlägga konkreta förslag. Rekommendationer rörande antalet ledamöter i

den statliga bankens styrelse samt angående dess sammansättning och mandattiden

för styrelseledamöterna ha sålunda lämnats, och även beträffande

verkställande direktören och dennes ställning göras vissa uttalanden.

För egen del anser jag att frågor, som sammanhänga med övertagandet

av viss del av Göteborgs handelsbanks rörelse samt med kontorsbyten, böra

handläggas av den statliga bankens ledning. De utredningar, som beröra

överförandet till den statliga banken av den del av riksbankens rörelse, som

ej är av centralbankskaraktär, och därmed sammanhängande problem —

bl. a. det förut nämnda samarbetet mellan riksbanksledningen och den

statliga banken samt den närmare organisationen av sistnämnda banks

ledning — synas däremot böra verkställas gemensamt av de båda bankerna.

Givetvis komma härvid förhandlingar att äga rum med de berörda personalorganisationerna.

Det torde jämväl böra övervägas att i samband med Jordbrukarbankens

omvandling ändra bankens namn. Sedan ifrågavarande utredningar

verkställts, torde förslag i ämnet få föreläggas nästa års riksdag.

Den ifrågasatta avvecklingen av Göteborgs handelsbank innebär, att statens

aktier i företaget försäljas. I anledning härav bör Kungl. Maj :t inhämta

riksdagens bemyndigande att i enlighet med de preliminärt träffade avtalen

medverka till bankens avveckling.

Såsom Jordbrukarbankens styrelse i sin förutnämnda skrivelse anfört,

torde vidare, till följd av bankens övertagande av rörelsen vid vissa bankkontor,

bankens fonder böra förstärkas. Innan jag närmare ingår på denna

fråga torde jag emellertid få till behandling upptaga ett därmed i viss

mån sammanhängande spörsmål.

Kommittén har uttalat, att det ur principiell synpunkt vore lämpligast att

staten ägde samtliga aktier i den statliga banken, mot vilket hinder icke

föreligger enligt den nya aktiebolagslagen. Då emellertid i 17 § lagen om

bankrörelse föreskrives, att aktieägarna i ett bankaktiebolag skola vara till

antalet minst 20, har kommittén ansett sig böra räkna med, att tills vidare,

jämte staten, minst 19 personer äro delägare i banken.

I överensstämmelse med vad kommittén sålunda anfört måste — intill

dess motsvarande ändring sker i lagen om bankrörelse — minst 20 aktieägare

finnas i Jordbrukarbanken. Det synes lämpligt, att staten redan nu

verkar för att av Jordbrukarbankens aktier minsta möjliga antal kommer att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 154.

innehavas av andra än staten. Med hänsyn härtill bör staten söka inköpa

flertalet av de 1 338 aktier, som enligt vad bankens styrelse i sin skrivelse

anför, ägas av enskilda. Härför talar även det förhållandet att nyemission är

förestående och rätt att deltaga i sådan tillkommer aktieägare i proportion

till hans aktieinnehav. Då — vilket jämväl framgår av nyssnämnda skrivelse

— aktiernas matematiska värde kan beräknas till 150 kronor per styck,

torde ett belopp av i det närmaste 200 000 kronor erfordras för ifrågavarande

ändamål.

Vad härefter den planerade nyemissionen angår bör, såsom följer av vad

jag i det föregående anfört, staten i princip tillskjuta hela det nya aktiekapitalet.

Beträffande den av Jordbrukarbankens styrelse föreslagna emissionskursen,

150 %, får jag framhålla följande.

Jordbrukarbankens grundfond uppgår för närvarande till 30 miljoner kronor

och reservfonden har, i enlighet med vad bankens styrelse förutsatt, vid

årets bolagsstämma höjts till 15 miljoner kronor, motsvarande 50 % av

grundfonden. Enligt 40 § första stycket lagen om bankrörelse skola av

bankaktiebolags årsvinst, efter visst avdrag, minst 15 % avsättas till reservfond.

Sedan denna uppgått till ett belopp, motsvarande hälften av grundfonden,

må vidare avsättning av årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden

under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning till fonden

ånyo vidtaga. Då Jordbrukarbankens nyemission föranleder behov av ytterligare

avsättning till bankens reservfond med 5 miljoner kronor, kan sålunda

denna avsättning finansieras genom den föreslagna överkursen å de

nya aktierna, vilket ur rörelsesynpunkt är fördelaktigt för banken; det kan

tilläggas, att motsvarande förfaringssätt ofta tillämpas vid nyemission av

aktier. Ur statens synpunkt bör därför intet vara att erinra mot att Jordbrukarbankens

nya aktier emitteras till en kurs av 150 %.

För ifrågavarande aktieteckning samt för nyssnämnda inköp av aktier

i Jordbrukarbanken torde sålunda ett investeringsanslag böra äskas å tillhopa

15 200 000 kronor. Anslaget torde böra anvisas å kapitalbudgeten för

budgetåret 1949/50 under rubrik Fonden för statens aktier.»

Utskottet. Frågan om en rationalisering av det statliga kreditväsendet

har sedan länge varit aktuell och utgjorde också ett av de problem, som

1941 års riksdag (skr. nr 75) särskilt hänvisade till i sin begärda utredning

rörande riksbankens uppgifter och organisation m. in. Riksdagen underströk

i samband därmed, att frågan om att inrätta en eller flera av det

allmänna kontrollerade affärsbanker borde övervägas redan på grund därav,

att frågan om Jordbrukarbankens och Göteborgs handelsbanks framtida

ställning krävde sin lösning. Detta problemkomplex bär också varit en

av huvuduppgifterna för det utredningsarbete, som bedrivits av 1945 års

bankkommitté.

Det i förevarande proposition framlagda förslaget innebär inrättandet av

en statlig affärsbank. Denna skulle bildas dels av Jordbrukarbanken —

vars aktiekapital praktiskt taget helt äges av staten — dels av vissa kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m 154.

1

tor tillhörande Göteborgs handelsbank — i vilken bank staten äger nära

hälften av aktierna — dels ock av riksbankens avdelningskontor (eventuellt

med vissa undantag). Detta förslag till inrättande och organisation

av en statlig affärsbank överensstämmer helt med det av bankkommittén

framlagda förslaget, till vilket 13 av kommitténs 14 ledamöter anslutit sig.

För egen del vill utskottet uttala, att frågan om inrättandet av en statlig

affärsbank nu bör lösas. Inom bankkommittén med dess representanter

för olika meningsriktningar har praktiskt taget enhällighet rått om att

det bör finnas en av det allmänna ägd och kontrollerad affärsbank. Detta

förutsätter ett lämpligt avvägt kontorsnät fördelat över hela landet. Ett

dylikt kontorsnät kan icke erhållas genom en sammanslagning av Jordbrukarbanken

och Göteborgs handelsbank. Härigenom skulle på vissa platser

erhållas dubbla kontor och en del kontor på vissa smärre orter, där

representation knappast är nödvändig, men sammanslagningen skulle icke

ge möjligheter att genom kontorsbyten ernå en sådan fördelning av kontor

över hela landet, som måste förutsättas vid en statlig affärsbanksrörelse.

Det torde exempelvis icke vara möjligt att på denna väg uppnå en

tillfredsställande lösning av problemet för Norrlands vidkommande. Givetvis

skulle man genom nyetablering av kontor kunna komplettera kontorsnätet

på de orter, där så ansågs lämpligt. Utskottet vill emellertid i

denna fråga ansluta sig till departementschefens uttalande, att bl. a. med

hänsyn till att det i nuvarande läge är angeläget att undvika material- och

kostnadskrävande nyetableringar en dylik lösning icke synes lämplig. Även

med hänsyn till den rationalisering av bankverksamheten, som ur allmänna

synpunkter framstår såsom påkallad, synes det om möjligt böra undvikas,

att staten genom nyetableringar bidrager till en ytterligare ökning

av antalet bankkontor, därest ett lämpligt spritt kontorsnät på annat sätt

kan erhållas. Det synes heller icke rationellt, att det allmänna kommer att

utöva i många avseenden liknande bankverksamhet på samma platser dels

genom ett statligt affärsbankskontor, dels genom ett riksbankens avdelningskontor.

På av bankkommittén och departementschefen åberopade skäl finner utskottet

sålunda, att vid organiserandet av en statlig affärsbank riksbankens

avdelningskontor — eventuellt med vissa undantag — böra medtagas. De

i motionerna 1:285 och 11:354 samt 1:28(1 och 11:355 anförda synpunkterna

synas heller icke innebära ett avstyrkande av propositionen i denna

del. Då däri yrkats avslag på propositionen i vad den avser inrättandet av

en statlig affärsbank, synes detta avslagsyrkande närmast taga sikte på

frågan om de principer, enligt vilka den nya banken skall drivas. I denna

del vill utskottet framhålla, att utskottet icke är berett att f. n. taga ställning

till spörsmålet. I likhet med departementschefen anser sålunda utskottet,

att frågan måste göras till föremål för fortsatt övervägande.

I propositionen har förutsatts, att frågan om den närmare organisationen

av den statliga affärsbanken och dess ledning in. in. skall bli föremål

för fortsatt utredning, varvid också komma att behandlas de personalfrå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 154.

gor, vilka sammanhänga med överförandet av den del av riksbankens verksamhet,

som icke är av centralbanksnatur, till den statliga affärsbanken.

Även denna fråga torde därefter få behandlas av nästa års riksdag.

Utskottet anser icke lämpligt att uppskjuta ett principbeslut om inrättandet

av en statlig affärsbank. Det torde nämligen icke vara möjligt att

besluta om en försäljning av statens aktieinnehav i Göteborgs handelsbank

utan att man samtidigt tager ställning till frågan om huru ett väl avvägt

kontorsnät på ett rationellt sätt skall kunna tillskapas för den nya affärsbanken.

Enligt utskottets mening innebär det av bankkommittén framlagda

och av departementschefen tillstyrkta förslaget den bästa lösningen.

Den fråga riksdagen i detta sammanhang har att taga ställning till gäller

sålunda närmast ett principbeslut om överförande till den statliga affärsbanken

av riksbankens avdelningskontor, medan frågan om eventuella särbestämmelser

rörande grunderna för den nya affärsbankens rörelse jämte

övriga detalj spörsmål får behandlas av nästa års riksdag. Utskottet förutsätter

även, att resultaten av de föreslagna utredningarna komma att bli

föremål för sedvanlig remissbehandling, innan frågan förelägges riksdagen.

Såväl i kommittéförslaget som i propositionen har frågan om den framtida

förvaltningen av statens utlåningsfonder upptagits till behandling.

Den 1 juli 1948 funnos 59 sådana utlåningsfonder, förvaltade av sju olika

statliga verk och myndigheter. Av dessa sju verk och myndigheter är endast

riksbanken, som förvaltar elva av fonderna, företrädd genom kontor

på andra orter än Stockholm.

Enligt utskottets mening är det önskvärt, att den kreditgivning till allmänheten

som staten uppehåller i möjligaste mån samordnas, liksom det

är önskvärt att den eller de myndigheter som skola förvalta krediterna

äro företrädda på så många platser i landet, att kontakten med den lånesökande

allmänheten kan tillfredsställande uppehållas. Kommittén har

icke tagit ställning till frågan, i vilken utsträckning denna fondförvaltning

kan anförtros åt den statliga affärsbanken, men uttalat att den statliga

banken efter hand bör kunna anförtros förvaltningen av vissa fonder. Departementschefen

har understrukit detta uttalande.

För sin del vill utskottet uttala, att även denna fråga synes böra ägnas

stor uppmärksamhet vid det fortsatta utredningsarbetet.

Beträffande förslaget om försäljning av statens aktieinnehav i Göteborgs

handelsbank på de i propositionen föreslagna villkoren vill utskottet uttala,

att det upprättade förslaget till avtal synes innebära en tillfredsställande

lösning under förutsättning att behovet av kontor för den statliga

affärsbanken kan tillgodoses enligt det i det föregående angivna förslaget.

Utskottet får sålunda tillstyrka den föreslagna försäljningen och tillstyrker

också de förslag om nyteckning av aktier i Jordbrukarbanken samt övertagande

av aktier i samma bank som framlagts i propositionen.

Vad i propositionen i övrigt anförts föranleder icke någon erinran från

utskottets sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

9

Under åberopande av det nu anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 285 och

II: 354 samt I: 286 och II: 355, godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 18 mars 1949 förordade allmänna riktlinjerna för inrättandet

av en statlig affärsbank;

II. att riksdagen må

a) medgiva, att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göteborgs

handelsbank på de villkor och under de förutsättningar,

som angivas i vid nämnda statsrådsprotokoll fogade

avtal, avvecklas;

b) till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken

m. m. för budgetåret 1949/50 under fonden för statens aktier

anvisa ett investeringsanslag av 15 200 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,

Berling, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och Edin; samt

från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,

Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Hall, Pettersson i Dahl, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Kollberg, Severin, Hansson i Skegrie och Skoglund

i Doverstorp.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Malmborg

i Skövde, Boman i Kieryd, Kollberg och Skoglund i Doverstorp, vilka ansett,

att utskottet med tillstyrkande av motionerna I: 285 och II: 354 samt I: 286

och II: 355 hort hemställa om avslag å de av departementschefen förordade

allmänna riktlinjerna för inrättande av en statlig affärsbank och att därför

dels utskottets yttrande t. o. in. det stycke på s. 8, som slutar med orden

»utskottets sida», bort hava följande lydelse:

»Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag, att statens aktieinnehav i aktiebolaget

Göteborgs handelsbank skall på vissa i propositionen närmare angivna vil 1- 2 Bihang tilI riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 154.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 154.

kor avvecklas ävensom att till aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken

skall anvisas ett investeringsanslag av 15,2 miljoner kronor, har icke

givit utskottet anledning till erinran. De allmänna synpunkter, som av departementschefen

anlagts på frågan om inrättande av en statlig affärsbank,

anser sig utskottet däremot icke kunna biträda. Såsom i motionerna I: 285

och II: 354 samt I: 286 och II: 355 framhållits, måste nämligen förslaget

i denna del anses vara så bristfälligt motiverat, att möjligheter icke föreligga

att bedöma, huru den tilltänkta banken skall fungera och vilka befogenheter

den skall äga. Till den principiellt avgörande frågan om grunderna

för bankens rörelse har i propositionen över huvud icke tagits ställning.

Departementschefen förklarar sig ej heller vara beredd att närmare

angiva de uppgifter beträffande den statliga kreditgivningen, vilka avses

skola anförtros den nya banken. Även i vad gäller viktiga detalj spörsmål

av företrädesvis organisatorisk art saknas i propositionen konkreta förslag.

Utskottet finner sig i detta sammanhang jämväl böra erinra om att det av

1945 års bankkommitté i ärendet framlagda betänkandet, vilket bildar utgångspunkt

för propositionen, icke varit föremål för remissbehandling.

Av det anförda framgår, att den framlagda propositionen lämnar ett mycket

bristfälligt underlag för ett bedömande av riktlinjerna för den tilltänkta

statliga affärsbankens ställning och verksamhet, vilka riksdagen nu föreslås

skola godkänna. Departementschefen förutsätter, att ovan berörda frågor

skola bli föremål för fortsatta utredningar. Enligt utskottets mening kan

över huvud taget icke principiell ståndpunkt tagas till frågan om den statliga

affärsbanken, innan resultaten av omförmälda utredningar föreligga.

Riksdagen måste ha möjlighet att taga ställning till förevarande spörsmål i

ett sammanhang och på grundval av klart utformade förslag. Ett ståndpunktstagande

redan nu synes däremot ägnat att ingiva farhågor för att riksdagen

bindes i sin handlingsfrihet och betages möjligheten att förutsättningslöst

pröva de förslag, vilka sedermera komma att framläggas såsom en följd av

det beslut, som riksdagen föreslås skola fatta i år. Utskottet ansluter sig till

bankkommitténs grundtanke, att den statliga banken icke genom särlagstiftning

eller på annat sätt skall få några särskilda förmåner i konkurrenshänseende

och att den sålunda skall arbeta under samma allmänna villkor som övriga

affärsbanker. I detta sammanhang må jämväl framhållas, att ett genomförande

av de av utskottet i det föregående tillstyrkta åtgärderna beträffande

Göteborgs handelsbank och Jordbrukarbanken skulle innebära, att därigenom

möjligheter för bedrivande av statlig affärsbanksrörelse i större omfattning

skapades.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 285 och

II: 354 samt I: 286 och II: 355, avslå Kungl. Maj:ts förslag

att godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 18 mars 1949 förordade allmänna

riktlinjerna för inrättandet av en statlig affärsbank.»

497629. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i strafflagen. a1 i texten