Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-05-13 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:154, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 154.
1
Nr 154.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av en statlig affärsbank m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
1 propositionen nr 151 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 18 mars 1949,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
allmänna riktlinjer för inrättandet av en statlig affärsbank, dels medgiva,
att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göteborgs handelsbank på de villkor
och under de förutsättningar, som angivas i vid statsrådsprotokollet
fogade avtal, avvecklas, dels ock å kapitalbudgeten under rubrik Fonden
för statens aktier till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 15 200 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Domö (I: 285) och den andra inom andra kammaren av herr andre
vice talmannen Skoglund (II: 354),
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergvall m. fl. (I: 286) och den andra inom andra kammaren
av herr Häckner m. fl. (II: 355),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t
i övrigt föreslagit i förevarande proposition, förklara sig icke kunna godkänna
de i propositionen antydda allmänna riktlinjerna för en blivande
statlig affärsbank.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 285 och II: 355.
Kungl. Maj:t har den 23 mars 1945 uppdragit åt särskilda sakkunniga,
1945 års bankkommitté, att verkställa en förutsättningslös utredning rörande
dels riksbankens uppgifter och organisation, dels tryggandet av ur samhällssynpunkt
tillfredsställande förhållanden på kreditväsendets område
dels ock formerna för uppnående av enhetlighet i den offentliga finanspolitiken.
Kommittén, som förut avgivit betänkande angående det s. k. kreditgarantisystemet
(SOU 1947: 86; jfr prop. 1948:273), har den 4 mars 1949
avgivit betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank (SOU
1949:13).
1 Bilxang till riksdagens protokoll 1959. 6 samt. AV 154
2
Statsutskottets utlåtande nr 154.
Bankkommittén föreslår, att en särskild statlig bank inrättas genom att,
med Jordbrukarbanken som stomme, i första hand till denna överföra
den av riksbanken bedrivna affärsbanksrörelsen och i andra hand utbygga
rörelsen med det antal kontor som erfordras för att banken skall kunna
på ett tillfredsställande sätt fullfölja sina funktioner. Kommittén anser
sig kunna räkna med att bl. a. vissa av Göteborgs handelsbanks nuvarande
kontor härvid kunna förvärvas av den statliga banken och förutsätter, att
statens intressen i Göteborgs handelsbank torde komma att avvecklas i samband
med den statliga bankens tillkomst.
Den statliga banken föreslås skola arbeta i aktiebolagsform i enlighet
med de principer, som gälla för övriga banker, och sålunda bl. a. vara underkastad
tillsyn av bank- och fondinspektionen. Bankens icke affärsmässiga
uppgifter, d. v. s. dess medverkan vid förvaltningen av vissa statliga
lånefonder, böra därför enligt kommittén anses som förvaltningsuppdrag
åt banken, för vilkas utförande ersättning skall utgå, och bokföringsmässig
åtskillnad måste upprätthållas mellan affärsbanksmässiga och andra grenar
av bankens verksamhet.
Bankens hela aktiekapital — med de undantag, som betingas av banklagens
föreskrifter rörande minsta antalet aktieägare i en bank —- förutsättes
komma att ägas av staten. Under hänvisning härtill uttalar kommittén,
att vederbörande departementschef i realiteten torde komma att utgöra bankens
bolagsstämma.
Beträffande förslagens genomförande förordar kommittén, att ett principbeslut
om inrättande av en statlig bank enligt de uppdragna riktlinjerna
först meddelas. På den blivande bankens styrelse avses härefter ankomma
att utarbeta alla erforderliga detalj förslag samt att genomföra dessa.
Staten äger aktier i Göteborgs handelsbank till ett nominellt värde av
11 491 400 kronor, varav 9 991 400 kronor avse stamaktier samt återstoden,
1,5 miljoner kronor, preferensaktier. Då bankens kapital av stam- och preferensaktier
uppgår till 20 respektive 3 miljoner kronor, innehar således
staten av stamaktierna i det närmaste hälften och vad angår preferensaktierna
exakt hälften. Med anledning av de inom bankkommittén väckta
frågorna om avveckling av statens aktieinnehav och förvärv av vissa av
bankens nuvarande kontor för den statliga bankens räkning ha genom
departementschefens initiativ vissa preliminära avtal träffats mellan Göteborgs
handelsbank, Skandinaviska banken och Jordbrukarbanken. För statens
del blir det ekonomiska resultatet av dessa avtal
att staten för sina aktier i Göteborgs handelsbank erhåller ett belopp av
14 ,55 miljoner kronor, varav 13,05 miljoner kronor avse stamaktierna och
återstoden preferensaktierna; samt
att Jordbrukarbanken för en kontantinsats av 5 miljoner kronor samt i
övrigt på vissa villkor övertager rörelsen vid ett antal bankkontor.
Härjämte torde staten komma att uppbära utskiftningsskatt med ca 4,8
miljoner kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 154.
3
Beträffande den huvudsakliga innebörden av nämnda avtal, som i sin
helhet fogats vid propositionen, får utskottet hänvisa till den sammanfattande
redogörelsen å s. 4 och 5.
I skrivelse den 14 mars 1949 har Jordbrukarbankens styrelse, under hänvisning
till förenämnda avtal, meddelat att styrelsen hade för avsikt att å
extra bolagsstämma under våren 1949 föreslå en höjning av bankens grundfond
med 10 miljoner kronor ävensom hemställt att de åtgärder måtte vidtagas,
som erfordrades för att staten såsom huvuddelägare i banken skulle
kunna deltaga i nyemissionen.
Beträffande frågan om inrättandet av en statlig affärsbank
har departementschefen för egen del anfört följande.
»I likhet med kommitténs majoritet anser jag vägande skäl tala för att
staten driver affärsbanksrörelse. Då vidare genom den preliminärt avtalade
avvecklingen av Göteborgs handelsbanks verksamhet möjlighet nu föreligger
att på tillfredsställande villkor öka underlaget för Jordbrukarbankens
rörelse, anser jag att sistnämnda bank bör utgöra stomme i en blivande statlig
affärsbank. Om det skall vara möjligt för Jordbrukarbanken att med sin
affärsbanksmässiga verksamhet omspänna hela landet samt att fullgöra
de övriga, särskilt fondförvaltande, uppgifter, som kommittén praktiskt
taget enhälligt önskar anförtro den statliga banken, blir det emellertid nödvändigt
att utrusta denna med en mera utbredd kontorsorganisation.
Kommitténs majoritet har utgått från att detta behov bör tillgodoses dels
genom att riksbankens avdelningskontor införlivas med den statliga banken,
dels genom kontorsbyten och eventuella nyetableringar. För att riksbankens
avdelningskontor tagas i anspråk tala enligt kommittémajoritetens
mening även skäl som hänföra sig till riksbankens egna uppgifter och
organisation. I sistnämnda hänseende företräda emellertid, som förut
nämnts, två kommittéledamöter, vilka representera riksbanken, en i viss
mån avvikande mening.
Att man i nuvarande läge bör undvika material- och kostnadskrävande
nyetableringar behöver icke närmare motiveras. Med hänsyn härtill synes
enligt min mening lämpligt att utnyttja de betydande organisatoriska
resurser, som riksbankens avdelningskontor representera. Därvid förutsättes
att detta kan bliva möjligt utan att riksbankens centralbanksmässiga
verksamhet därigenom försvåras. Såsom nyssnämnda reservanter påpekat
är riksbanken för sina marknadsreglerande ingripanden i behov av kontaktorgan.
Enligt min uppfattning kan emellertid detta behov väl tillgodoses
genom samarbete mellan riksbanken och den statliga affärsbanken.
Av dessa skäl, samt med beaktande av vad kommittén i övrigt anfört i
denna fråga, kan jag ansluta mig till förslaget om att en statlig affärsbank
nu bör inrättas, bestående av Jordbrukarbanken, vissa övriga affärsbankskontor
samt — eventuellt med vissa undantag — riksbankens avdelningskontor.
I princip är jag vidare ense med kommittémajoriteten därom, att
aktiebolaget Industrikredits rörelse tills vidare bör fullföljas inom ramen
4 Statsutskottets utlåtande nr 154.
för den statliga banken. Om sålunda aktiebolaget Industrikredit, med bevarande
av enbart sin formella självständighet, blir personellt och lokalt förenat
med den statliga banken, torde man få förutsätta, att de enskilda aktieägarna
i bolaget komma att påyrka, att staten i enlighet med i bolagsavtalet
stadgad skyldighet skall inlösa deras aktier. Med hänsyn till omfattningen
av övriga arbetsuppgifter i samband med utvidgningen av Jordbrukarbankens
rörelse torde emellertid lösandet av de problem, som sammanhänga
med bankens förhållande till aktiebolaget Industrikredit ännu någon tid
kunna anstå. Frågan om anvisande av anslag för nyssnämnda aktieinlösen
bör därför tills vidare uppskjutas.»
I fråga om principerna för bankens rörelse anför departementschefen
följande.
»I fiåga om grunderna för bankens rörelse ha — såsom i det föregående
framhållits delade meningar rått inom kommittén. Problemet synes böra
beaktas vid de fortsatta utredningarna men i huvudsak torde det icke vara
möjligt att annorledes än på grundval av erfarenheterna från bankens rörelse
taga ställning till spörsmålet. I ett hänseende synes dock en närmare
precisering redan nu möjlig. Jag anser sålunda att statliga myndigheter
och sådana företag, vilka helt eller till övervägande del ägas av staten, böra
anlita den statliga banken som sin bankförbindelse, för såvitt detta icke
medför påtagliga praktiska olägenheter för dem.
I fråga om det s. k. kreditgarantisystemet torde få framhållas att en utvidgning
av detta att omfatta även bostadskrediter icke är aktuellt. Jag finner
därför icke anledning föreligga att i detta sammanhang ta ståndpunkt
till de olika spörsmål på detta område, som bankkommittén berört i sitt betänkande.
»
Angående den statliga bankens f ondf ö r val tan d e uppgifter
uttalar departementschefen följande.
»Kommittén förutsätter, att åt den statliga banken efterhand böra anförtros
olika uppgifter i den statliga kreditgivningen. Principiellt delar jag
denna mening, ehuru jag för närvarande icke är beredd att närmare angiva
dessa uppgifter. Frågan torde ytterligare böra utredas och förslag i ämnet få
föreläggas nästa års riksdag. Vad riksbankens avbetalningslånefond angår
föreligga skäl såväl för avveckling av fonden som för ett fullföljande av
långivningen ur densamma. Huru denna fråga bör lösas torde jämväl få
övervägas ytterligare. I ett par andra hänseenden anser jag mig dock kunna
nu precisera min ståndpunkt beträffande den statliga bankens sysslande
med fondförvaltning.
Jag är sålunda ense med kommittén om att bankens ifrågavarande göromål
böra betraktas såsom banken givna förvaltningsuppdrag, för vilkas utförande
ersättning av statsmedel bör utgå. Sådan ersättning bör motsvara
bankens verkliga, icke täckta kostnader för ändamålet, häri inräknade på
göromålen belöpande andelar i bankens fasta kostnader. Vidare biträder jag
kommitténs mening, att bank- och fondinspektionen — som kommer att
fungera såsom tillsynsorgan i avseende å bankens affärsmässigt bedrivna
Statsutskottets utlåtande nr 154.
5
rörelse -— jämväl får utgöra granskningsorgan såvitt angår bankens fondförvaltande
göromål. Den tillsyn häröver, som i övrigt må anses önskvärd,
torde dock böra ombesörjas på annat sätt.»
Vad slutligen angår övriga frågor har departementschefen gjort
följande uttalande.
»Såsom bankkommittén anmärker äro dess nu föreliggande förslag främst
att anse som principiella riktlinjer för en statlig affärsbanks organisation.
1 anslutning härtill har kommittén förutsatt, att de detalj spörsmål, som sammanhänga
med förslagens genomförande, böra utredas av den blivande bankens
ledning. I några hänseenden har emellertid kommittén ansett sig böra
framlägga konkreta förslag. Rekommendationer rörande antalet ledamöter i
den statliga bankens styrelse samt angående dess sammansättning och mandattiden
för styrelseledamöterna ha sålunda lämnats, och även beträffande
verkställande direktören och dennes ställning göras vissa uttalanden.
För egen del anser jag att frågor, som sammanhänga med övertagandet
av viss del av Göteborgs handelsbanks rörelse samt med kontorsbyten, böra
handläggas av den statliga bankens ledning. De utredningar, som beröra
överförandet till den statliga banken av den del av riksbankens rörelse, som
ej är av centralbankskaraktär, och därmed sammanhängande problem —
bl. a. det förut nämnda samarbetet mellan riksbanksledningen och den
statliga banken samt den närmare organisationen av sistnämnda banks
ledning — synas däremot böra verkställas gemensamt av de båda bankerna.
Givetvis komma härvid förhandlingar att äga rum med de berörda personalorganisationerna.
Det torde jämväl böra övervägas att i samband med Jordbrukarbankens
omvandling ändra bankens namn. Sedan ifrågavarande utredningar
verkställts, torde förslag i ämnet få föreläggas nästa års riksdag.
Den ifrågasatta avvecklingen av Göteborgs handelsbank innebär, att statens
aktier i företaget försäljas. I anledning härav bör Kungl. Maj :t inhämta
riksdagens bemyndigande att i enlighet med de preliminärt träffade avtalen
medverka till bankens avveckling.
Såsom Jordbrukarbankens styrelse i sin förutnämnda skrivelse anfört,
torde vidare, till följd av bankens övertagande av rörelsen vid vissa bankkontor,
bankens fonder böra förstärkas. Innan jag närmare ingår på denna
fråga torde jag emellertid få till behandling upptaga ett därmed i viss
mån sammanhängande spörsmål.
Kommittén har uttalat, att det ur principiell synpunkt vore lämpligast att
staten ägde samtliga aktier i den statliga banken, mot vilket hinder icke
föreligger enligt den nya aktiebolagslagen. Då emellertid i 17 § lagen om
bankrörelse föreskrives, att aktieägarna i ett bankaktiebolag skola vara till
antalet minst 20, har kommittén ansett sig böra räkna med, att tills vidare,
jämte staten, minst 19 personer äro delägare i banken.
I överensstämmelse med vad kommittén sålunda anfört måste — intill
dess motsvarande ändring sker i lagen om bankrörelse — minst 20 aktieägare
finnas i Jordbrukarbanken. Det synes lämpligt, att staten redan nu
verkar för att av Jordbrukarbankens aktier minsta möjliga antal kommer att
6
Statsutskottets utlåtande nr 154.
innehavas av andra än staten. Med hänsyn härtill bör staten söka inköpa
flertalet av de 1 338 aktier, som enligt vad bankens styrelse i sin skrivelse
anför, ägas av enskilda. Härför talar även det förhållandet att nyemission är
förestående och rätt att deltaga i sådan tillkommer aktieägare i proportion
till hans aktieinnehav. Då — vilket jämväl framgår av nyssnämnda skrivelse
— aktiernas matematiska värde kan beräknas till 150 kronor per styck,
torde ett belopp av i det närmaste 200 000 kronor erfordras för ifrågavarande
ändamål.
Vad härefter den planerade nyemissionen angår bör, såsom följer av vad
jag i det föregående anfört, staten i princip tillskjuta hela det nya aktiekapitalet.
Beträffande den av Jordbrukarbankens styrelse föreslagna emissionskursen,
150 %, får jag framhålla följande.
Jordbrukarbankens grundfond uppgår för närvarande till 30 miljoner kronor
och reservfonden har, i enlighet med vad bankens styrelse förutsatt, vid
årets bolagsstämma höjts till 15 miljoner kronor, motsvarande 50 % av
grundfonden. Enligt 40 § första stycket lagen om bankrörelse skola av
bankaktiebolags årsvinst, efter visst avdrag, minst 15 % avsättas till reservfond.
Sedan denna uppgått till ett belopp, motsvarande hälften av grundfonden,
må vidare avsättning av årsvinsten kunna upphöra; nedgår reservfonden
under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning till fonden
ånyo vidtaga. Då Jordbrukarbankens nyemission föranleder behov av ytterligare
avsättning till bankens reservfond med 5 miljoner kronor, kan sålunda
denna avsättning finansieras genom den föreslagna överkursen å de
nya aktierna, vilket ur rörelsesynpunkt är fördelaktigt för banken; det kan
tilläggas, att motsvarande förfaringssätt ofta tillämpas vid nyemission av
aktier. Ur statens synpunkt bör därför intet vara att erinra mot att Jordbrukarbankens
nya aktier emitteras till en kurs av 150 %.
För ifrågavarande aktieteckning samt för nyssnämnda inköp av aktier
i Jordbrukarbanken torde sålunda ett investeringsanslag böra äskas å tillhopa
15 200 000 kronor. Anslaget torde böra anvisas å kapitalbudgeten för
budgetåret 1949/50 under rubrik Fonden för statens aktier.»
Utskottet. Frågan om en rationalisering av det statliga kreditväsendet
har sedan länge varit aktuell och utgjorde också ett av de problem, som
1941 års riksdag (skr. nr 75) särskilt hänvisade till i sin begärda utredning
rörande riksbankens uppgifter och organisation m. in. Riksdagen underströk
i samband därmed, att frågan om att inrätta en eller flera av det
allmänna kontrollerade affärsbanker borde övervägas redan på grund därav,
att frågan om Jordbrukarbankens och Göteborgs handelsbanks framtida
ställning krävde sin lösning. Detta problemkomplex bär också varit en
av huvuduppgifterna för det utredningsarbete, som bedrivits av 1945 års
bankkommitté.
Det i förevarande proposition framlagda förslaget innebär inrättandet av
en statlig affärsbank. Denna skulle bildas dels av Jordbrukarbanken —
vars aktiekapital praktiskt taget helt äges av staten — dels av vissa kon
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande m 154.
1
tor tillhörande Göteborgs handelsbank — i vilken bank staten äger nära
hälften av aktierna — dels ock av riksbankens avdelningskontor (eventuellt
med vissa undantag). Detta förslag till inrättande och organisation
av en statlig affärsbank överensstämmer helt med det av bankkommittén
framlagda förslaget, till vilket 13 av kommitténs 14 ledamöter anslutit sig.
För egen del vill utskottet uttala, att frågan om inrättandet av en statlig
affärsbank nu bör lösas. Inom bankkommittén med dess representanter
för olika meningsriktningar har praktiskt taget enhällighet rått om att
det bör finnas en av det allmänna ägd och kontrollerad affärsbank. Detta
förutsätter ett lämpligt avvägt kontorsnät fördelat över hela landet. Ett
dylikt kontorsnät kan icke erhållas genom en sammanslagning av Jordbrukarbanken
och Göteborgs handelsbank. Härigenom skulle på vissa platser
erhållas dubbla kontor och en del kontor på vissa smärre orter, där
representation knappast är nödvändig, men sammanslagningen skulle icke
ge möjligheter att genom kontorsbyten ernå en sådan fördelning av kontor
över hela landet, som måste förutsättas vid en statlig affärsbanksrörelse.
Det torde exempelvis icke vara möjligt att på denna väg uppnå en
tillfredsställande lösning av problemet för Norrlands vidkommande. Givetvis
skulle man genom nyetablering av kontor kunna komplettera kontorsnätet
på de orter, där så ansågs lämpligt. Utskottet vill emellertid i
denna fråga ansluta sig till departementschefens uttalande, att bl. a. med
hänsyn till att det i nuvarande läge är angeläget att undvika material- och
kostnadskrävande nyetableringar en dylik lösning icke synes lämplig. Även
med hänsyn till den rationalisering av bankverksamheten, som ur allmänna
synpunkter framstår såsom påkallad, synes det om möjligt böra undvikas,
att staten genom nyetableringar bidrager till en ytterligare ökning
av antalet bankkontor, därest ett lämpligt spritt kontorsnät på annat sätt
kan erhållas. Det synes heller icke rationellt, att det allmänna kommer att
utöva i många avseenden liknande bankverksamhet på samma platser dels
genom ett statligt affärsbankskontor, dels genom ett riksbankens avdelningskontor.
På av bankkommittén och departementschefen åberopade skäl finner utskottet
sålunda, att vid organiserandet av en statlig affärsbank riksbankens
avdelningskontor — eventuellt med vissa undantag — böra medtagas. De
i motionerna 1:285 och 11:354 samt 1:28(1 och 11:355 anförda synpunkterna
synas heller icke innebära ett avstyrkande av propositionen i denna
del. Då däri yrkats avslag på propositionen i vad den avser inrättandet av
en statlig affärsbank, synes detta avslagsyrkande närmast taga sikte på
frågan om de principer, enligt vilka den nya banken skall drivas. I denna
del vill utskottet framhålla, att utskottet icke är berett att f. n. taga ställning
till spörsmålet. I likhet med departementschefen anser sålunda utskottet,
att frågan måste göras till föremål för fortsatt övervägande.
I propositionen har förutsatts, att frågan om den närmare organisationen
av den statliga affärsbanken och dess ledning in. in. skall bli föremål
för fortsatt utredning, varvid också komma att behandlas de personalfrå
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 154.
gor, vilka sammanhänga med överförandet av den del av riksbankens verksamhet,
som icke är av centralbanksnatur, till den statliga affärsbanken.
Även denna fråga torde därefter få behandlas av nästa års riksdag.
Utskottet anser icke lämpligt att uppskjuta ett principbeslut om inrättandet
av en statlig affärsbank. Det torde nämligen icke vara möjligt att
besluta om en försäljning av statens aktieinnehav i Göteborgs handelsbank
utan att man samtidigt tager ställning till frågan om huru ett väl avvägt
kontorsnät på ett rationellt sätt skall kunna tillskapas för den nya affärsbanken.
Enligt utskottets mening innebär det av bankkommittén framlagda
och av departementschefen tillstyrkta förslaget den bästa lösningen.
Den fråga riksdagen i detta sammanhang har att taga ställning till gäller
sålunda närmast ett principbeslut om överförande till den statliga affärsbanken
av riksbankens avdelningskontor, medan frågan om eventuella särbestämmelser
rörande grunderna för den nya affärsbankens rörelse jämte
övriga detalj spörsmål får behandlas av nästa års riksdag. Utskottet förutsätter
även, att resultaten av de föreslagna utredningarna komma att bli
föremål för sedvanlig remissbehandling, innan frågan förelägges riksdagen.
Såväl i kommittéförslaget som i propositionen har frågan om den framtida
förvaltningen av statens utlåningsfonder upptagits till behandling.
Den 1 juli 1948 funnos 59 sådana utlåningsfonder, förvaltade av sju olika
statliga verk och myndigheter. Av dessa sju verk och myndigheter är endast
riksbanken, som förvaltar elva av fonderna, företrädd genom kontor
på andra orter än Stockholm.
Enligt utskottets mening är det önskvärt, att den kreditgivning till allmänheten
som staten uppehåller i möjligaste mån samordnas, liksom det
är önskvärt att den eller de myndigheter som skola förvalta krediterna
äro företrädda på så många platser i landet, att kontakten med den lånesökande
allmänheten kan tillfredsställande uppehållas. Kommittén har
icke tagit ställning till frågan, i vilken utsträckning denna fondförvaltning
kan anförtros åt den statliga affärsbanken, men uttalat att den statliga
banken efter hand bör kunna anförtros förvaltningen av vissa fonder. Departementschefen
har understrukit detta uttalande.
För sin del vill utskottet uttala, att även denna fråga synes böra ägnas
stor uppmärksamhet vid det fortsatta utredningsarbetet.
Beträffande förslaget om försäljning av statens aktieinnehav i Göteborgs
handelsbank på de i propositionen föreslagna villkoren vill utskottet uttala,
att det upprättade förslaget till avtal synes innebära en tillfredsställande
lösning under förutsättning att behovet av kontor för den statliga
affärsbanken kan tillgodoses enligt det i det föregående angivna förslaget.
Utskottet får sålunda tillstyrka den föreslagna försäljningen och tillstyrker
också de förslag om nyteckning av aktier i Jordbrukarbanken samt övertagande
av aktier i samma bank som framlagts i propositionen.
Vad i propositionen i övrigt anförts föranleder icke någon erinran från
utskottets sida.
Statsutskottets utlåtande nr 154.
9
Under åberopande av det nu anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 285 och
II: 354 samt I: 286 och II: 355, godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 18 mars 1949 förordade allmänna riktlinjerna för inrättandet
av en statlig affärsbank;
II. att riksdagen må
a) medgiva, att statens aktieinnehav i aktiebolaget Göteborgs
handelsbank på de villkor och under de förutsättningar,
som angivas i vid nämnda statsrådsprotokoll fogade
avtal, avvecklas;
b) till Aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken
m. m. för budgetåret 1949/50 under fonden för statens aktier
anvisa ett investeringsanslag av 15 200 000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,
Berling, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och Edin; samt
från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,
Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Hall, Pettersson i Dahl, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Kollberg, Severin, Hansson i Skegrie och Skoglund
i Doverstorp.
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Malmborg
i Skövde, Boman i Kieryd, Kollberg och Skoglund i Doverstorp, vilka ansett,
att utskottet med tillstyrkande av motionerna I: 285 och II: 354 samt I: 286
och II: 355 hort hemställa om avslag å de av departementschefen förordade
allmänna riktlinjerna för inrättande av en statlig affärsbank och att därför
dels utskottets yttrande t. o. in. det stycke på s. 8, som slutar med orden
»utskottets sida», bort hava följande lydelse:
»Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag, att statens aktieinnehav i aktiebolaget
Göteborgs handelsbank skall på vissa i propositionen närmare angivna vil 1- 2 Bihang tilI riksdagens protokoll 1959. 6 samt. Nr 154.
10
Statsutskottets utlåtande nr 154.
kor avvecklas ävensom att till aktieteckning i aktiebolaget Jordbrukarbanken
skall anvisas ett investeringsanslag av 15,2 miljoner kronor, har icke
givit utskottet anledning till erinran. De allmänna synpunkter, som av departementschefen
anlagts på frågan om inrättande av en statlig affärsbank,
anser sig utskottet däremot icke kunna biträda. Såsom i motionerna I: 285
och II: 354 samt I: 286 och II: 355 framhållits, måste nämligen förslaget
i denna del anses vara så bristfälligt motiverat, att möjligheter icke föreligga
att bedöma, huru den tilltänkta banken skall fungera och vilka befogenheter
den skall äga. Till den principiellt avgörande frågan om grunderna
för bankens rörelse har i propositionen över huvud icke tagits ställning.
Departementschefen förklarar sig ej heller vara beredd att närmare
angiva de uppgifter beträffande den statliga kreditgivningen, vilka avses
skola anförtros den nya banken. Även i vad gäller viktiga detalj spörsmål
av företrädesvis organisatorisk art saknas i propositionen konkreta förslag.
Utskottet finner sig i detta sammanhang jämväl böra erinra om att det av
1945 års bankkommitté i ärendet framlagda betänkandet, vilket bildar utgångspunkt
för propositionen, icke varit föremål för remissbehandling.
Av det anförda framgår, att den framlagda propositionen lämnar ett mycket
bristfälligt underlag för ett bedömande av riktlinjerna för den tilltänkta
statliga affärsbankens ställning och verksamhet, vilka riksdagen nu föreslås
skola godkänna. Departementschefen förutsätter, att ovan berörda frågor
skola bli föremål för fortsatta utredningar. Enligt utskottets mening kan
över huvud taget icke principiell ståndpunkt tagas till frågan om den statliga
affärsbanken, innan resultaten av omförmälda utredningar föreligga.
Riksdagen måste ha möjlighet att taga ställning till förevarande spörsmål i
ett sammanhang och på grundval av klart utformade förslag. Ett ståndpunktstagande
redan nu synes däremot ägnat att ingiva farhågor för att riksdagen
bindes i sin handlingsfrihet och betages möjligheten att förutsättningslöst
pröva de förslag, vilka sedermera komma att framläggas såsom en följd av
det beslut, som riksdagen föreslås skola fatta i år. Utskottet ansluter sig till
bankkommitténs grundtanke, att den statliga banken icke genom särlagstiftning
eller på annat sätt skall få några särskilda förmåner i konkurrenshänseende
och att den sålunda skall arbeta under samma allmänna villkor som övriga
affärsbanker. I detta sammanhang må jämväl framhållas, att ett genomförande
av de av utskottet i det föregående tillstyrkta åtgärderna beträffande
Göteborgs handelsbank och Jordbrukarbanken skulle innebära, att därigenom
möjligheter för bedrivande av statlig affärsbanksrörelse i större omfattning
skapades.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 285 och
II: 354 samt I: 286 och II: 355, avslå Kungl. Maj:ts förslag
att godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 18 mars 1949 förordade allmänna
riktlinjerna för inrättandet av en statlig affärsbank.»
497629. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i strafflagen. a1 i texten